Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn- unga- samhälle
Förskolelärarexamen, 210 HP
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur och med vad leker flickor och pojkar i
förskolan?
En komparativ kvalitativ studie om könsroller i barns lek
och val av material i leken i förskolor i Sverige och
Bosnien/Hercegovina.
How and with what do boys and girls play with in
preschool?
A comparative qualitative study about gender role in children’s
play and their choice of material in preschools in Sweden and
Bosnian-Hercegovina.
Cerima Hurtic
Handledare: Despina Tzimoula Examinator: Peter Lilja Datum för slutseminarium: 2014-08-25
3
Förord
Tack till verksamheten i Bosnien- Hercegovina och tack till personalen som bemötte mig väl. Stor tack även till verksamheten i Sverige för ett gott bemötande och välkomnande.
Ett stort tack också till min handledare, Despina Tzimoula, som har varit ett stöd under skrivandets gång.
5
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolarna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och
könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.
Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer. Att flickorna och pojkarna valde att leka med vissa typer av material i studien kan tyda på att de kan vara medvetna om vilka förväntningar det finns på de och att de intar de förväntande könsroller för att bli accepterade av gemenskapen.
Nyckelord: Genus, könssocialisation, kvinnligt. könsroller, könsrollsförväntningar,
7
Innehåll
1. Inledning & Bakgrund ... 9
2. Syfte ... 13
3. Metod och material ... 14
3.1 Genomförande ... 15
3.2 Etiska överväganden ... 15
3.3 Avgränsning... 16
4. Teoretisk utgångspunkt ... 17
4.1 Vygotskijs sociokulturella perspektiv ... 17
4.2 Hirdmans genussystem ... 17
4.3 Doing gender ... 18
5. Tidigare forskning ... 19
5.1 Genus ... 19
5.2 Könssocialisation ... 19
5.3 Könstypiska leksaker i socialisationen ... 20
6. Resultat och analys ... 22
6.1 Den svenska förskolan ... 22
6.1.1 Barns användning av material ... 22
6.1.2 Analys av det svenska fallet ... 23
6.2 Den bosniska förskolan ... 25
6.2.1 Barns användning av material ... 25
6.2.2 Analys av det bosniska fallet ... 26
6.3 Komparativ analys ... 28
7. Avslutande diskussion ... 30
9
1. Inledning & Bakgrund
I läroplanen för förskolan (-98 reviderad 2010) är genus och jämställdhet en viktig aspekt och det står att ”vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar ställs bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt” och att ett viktigt arbete i förskolan är att ”motverka traditionella könsmönster och könsroller” (2010:5). I läroplanen är det också tydligt att ”flickor och pojkar i förskolan ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån
stereotypa könsroller” (2010:5). Läroplanen för förskolan i Bosnien-Hercegovina (2010) har liknande mål som Sveriges läroplan men skillnaden är att det finns ingen fokus på genus och jämställdhet utan mer på barnens fostran hygien. Skillnaderna är att det finns mål att uppnå i de olika ämnen som matematik och språk.
Tanken om hur arbetet kring traditionella könsmönster och könsroller i förskolan för hanteras har bidragit till syftet med denna studie.
När jag i vuxen ålder tänker tillbaka på min egen barndom minns jag bland annat de olika leksakerna som jag och min äldre bror lekte med. Jag kommer väl ihåg alla dockor och låtsasspisar som mina föräldrar köpte till mig och jag kommer också väl ihåg min bror lekandes på golvet med sina leksaksbilar och låtsasvapen. Nu har jag själv en femårig dotter, vars största intressen är att leka med sina dockor. Dessa minnen får mig att börja fundera på hur barn i dagens förskolor leker och vilka typer av leksaker de väljer. Eftersom jag själv är född i Bosnien-Hercegovina kom jag på idén att undersöka hur likheterna och skillnaderna vad gäller denna aspekt ser ut i Bosnien-Hercegovina och Sverige. I båda dessa länder har pedagogerna en läroplan att följa och förverkliga och det vore intressant att se hur detta verkligen görs i verksamheterna.
Studiens utformning har inspirerats av Arvidssons och Hanssons studie från 2007, där skribenterna har skrivit ett arbete om huruvida könsroller och valet av leksaker kan kopplas till varandra och hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. Genusperspektivet kommer alltså att vara utgångspunkten i denna studie. Genusperspektivet kommer att
observeras i vilket arbetsmaterial som används och hur flickor och pojkar.
Jag anser att denna studie är relevant, eftersom Sverige är ett mångfaldigt land och jag, som framtida förskolelärare, kommer säkerligen att möta barn med olika bakgrunder, kulturer och traditioner. Ett genusperspektiv möjliggör att man kan se de olika skillnaderna och orättvisor som sker mellan människor, med koppling till de olika kulturerna som människor har, samt blir det avgörande för vad som blir manligt respektive kvinnligt.
10 Josefson (2005) bekräftar detta genom att skriva att genus sker ständigt under vardagarna, men att det är osynligt. Hur samhället bemöter individen och vad som förväntas av en påverkas av genus med koppling till individens kön.
Sociala och kulturella mönster finns omkring oss människor under vardagen och som kan begränsa barns möjligheter till vad de vill uppnå, menar Josefson (2005). Genus påverkar och begränsar oss människor på olika omedvetna sätt enligt Josefson (2005). Vi lär oss i tidig ålder vad flickor ska göra respektive vad pojkar ska göra och att dessa uppfattningar följer oss i framtiden som en del av vår egen identitet.
Uppsatsens disposition kommer att se ut enligt följande: I avsnitt ett presenteras inledningen till studien. I avsnitt två följer syftet med studien och undersökningsfrågor. I avsnitt tre följer metoden och genomförandet, där jag presenterar hur jag har gått till för att samla in material till denna studie. I detta avsnitt tas också avgränsningarna upp. I avsnitt fyra presenteras tre olika teorier som förklarar socialisationen som en teori. I avsnitt fem presenteras bakgrunden med information om länderna och den tidigare forskningen som rör könssocialisation och könsroller. I avsnitt sex presenteras resultatet. Denna rubrik är uppdelad i två delar och resultatet för de två delarna presenteras separat. Avsnitt sju består av en komparativ analys och diskussion utifrån material och där återfinns koppling till den tidigare forskningen och teorierna om socialisation. I avsnitt åtta följer slutsatsen för denna studie och slutligen, i avsnitt nio, följer källförteckningen.
Nedan presenteras bakgrunden till denna studie. Bakgrunden är uppdelad i två avsnitt: information om landet Sverige och information om landet Bosnien- Hercegovina.
11
Sverige
Sverige är ett land som har klarat sig bra samhällsekonomiskt under en längre period. Förskola i Sverige gäller från 1-års ålder, vilket är ens rättigheter och skolplikt råder från 7-års ålder (www.landguiden.se).
Under 90-talet tog Sverige emot över 60 000 människor från Bosnien och Hercegovina på grund av kriget (www.swedenabroad.com).
Läroplanen för förskolan i Sverige inträde i kraft 1994 och förskolan fick en egen läroplan för den pedagogiska verksamheten år 1998, som blev reviderad inom framtida år
(www.skolverket.se).
I läroplanen för förskolan (-98 reviderad 2010) står det om värdegrunden och uppdraget i förskolan. Grunden för livslångt lärande där alla barnen deltar i roliga, men lärorika
verksamheter är en central del. Omsorg, fostran och lärandet ska bilda en helhet i verksamheten (a.a.). Verksamheten ska vara anpassad för alla barn oavsett bakgrund.
Verksamhetens miljö är viktig; det ska se inbjudande ut för alla barn för att locka till de olika lekar som kan bidra till lärande. Barnen har möjlighet till att utvecklas inom fri lek, men också olika aktiviteter utifrån barnens intresse och nyfikenhet. Barnens rättigheter och inflytande är i centrum, och att den vuxne tillsammans med barnen ska kunna skapa något läranderikt. Samarbete mellan förskoleklass och skolan, samt med barnens föräldrar är även en uppgift utifrån läroplanen för förskolan (-98 reviderad 2010).
12
Bosnien-Hercegovina
Landet Bosnien och Hercegovina är ett land som har haft krig under 90-talet. Efter all förödelse har landets samhälle påverkats negativt ekonomiskt. Mycket arbetslöshet i landet och fortsatta motsättningar mellan folkgrupper finns än idag, då landet är i behov av omvärldens stöd (www.landguiden.se).
Skolplikt i Bosnien- Hercegovina råder mellan 6-års ålder och 15-års ålder (a.a.). Material och leksaker i förskolorna är det stora brister på ända sedan kriget tog slut. Hur förskolorna får material och leksaker till verksamheterna varierar, beroende på om förskolan är kommunal eller privat. Material till förskolan anländer som humanitärt eller att kommunen skickar leksaker till verksamheten.
Förskolorna har en gemensam läroplan för förskola som ska följas av alla förskolor i hela landet. I läroplanen för förskolorna i landet Bosnien-Hercegovina (2010) står det bland annat att barnen ska fostras till bra medborgare anpassade till samhället. Läran om hygien och att ta hand om sin kropp, hur barnen talar språket är också en viktig aspekt. Även läran inom matematik, musik och instrument, samt den musik som hör till kulturen och landet lyfts som en viktig del. Barnen ska även lära känna samhället och vad som finns i samhället som de befinner sig i (a.a.). Det ska finnas bland annat möjlighet för att pojkar och flickor ska få samma möjligheter och behandlas likadant (a.a.).
Läroplanen är indelad i olika delar, där fostran är central i alla delar. De olika delarna handlar om barnens utveckling inom det demokratiska, då de vuxna har ansvaret att fostra barnen rätt och utifrån samhällets krav. Förskolans personal ska även följa barnens utveckling vilket innebär kontroll av vikt, längd och barnens kroppsliga utveckling. Samtidigt ska
barnens kognitiva och sociala utveckling observeras och antecknas. Vad som förväntas av barnen, vad de ska kunna när de går över till skolan. Personalen har i plikt att ordna olika tema, aktiviteter för barnen som ska vara lärandefullt och kopplat till samhället och omgivningen. Samarbete med hemmet kring barnens välbefinnande ska ske.
13
2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i olika länder använder sig av och hur de använder sig av i sin lek. Tanken med denna studie är att hitta likheter eller/och skillnader i de observerade barngrupperna i de två förskolorna.
Frågeställning
För att kunna undersöka syftet kommer därför studien att utgå från följande frågeställningar.
Vilket material använder sig flickor och pojkar av i sin lek och hur återspeglar valet av detta material traditionella könsrollsföreställningar?
Hur använder sig flickor och pojkar av material i sin lek och hur återspeglar användningen av materialet traditionella könsrollsföreställningar?
14
3. Metod och material
Eftersom denna studie är komparativ kommer jag att besöka två förskolor i olika länder; en i Sverige och en i Bosnien-Hercegovina, där observationer utifrån frågeställningarna för studien kommer att ske i verksamheterna. Anledningen till valet av komparativ studie är för att försöka hitta mönster och variationer i beteende genom jämförelser (Denk, 2002). Komparativ studie innebär att man jämför bland annat olika material eller som i min studie två förskolor i två olika länder (Denk 2002). Det finns både fördelar och nackdelar med komparativ metod. Man jämför olika saker med varandra som ska i helhet bli en del. Fördelarna är att man breder på sin egen kunskap genom att man jämför olika saker med varandra. Detta är ett sätt att tänka menar Denk (2002). Nackdelen med metoden är att man har mycket att jämföra med varandra för att slutligen dra slutsatser och en helhet. Denk (2002) menar att med komparativa metoden blir man som forskare tvungen att göra
avgränsningar under studien då problem uppstår. Utöver den komparativa metoden har jag genomfört observationer under studiens gång.
Patel och Davidsson (2003) skriver att observation är en vetenskaplig metod för att samla information. Fördelar med observationer är att man får en kvalitativ studie och mer ingående svar på de frågeställningar som man utgår ifrån enligt Bibik m.fl. (2003). Det ger en djupare bild av hur verksamheten på just de aktuella förskolorna hanterar genusperspektivet.
Nackdelen med en sådan studie är att det blir svårare att dra generella slutsatser, eftersom materialet inte är så omfattande (a.a.)Observationer kommer att ske sammalagt fyra dagar i varje förskola. Observationerna ägde rum under fyra timmar varje dag och jag följde en barngrupp på tjugo barn i åldrarna fyra till sex år. Under observationerna antecknade jag med penna och block och renskrev sedan efter dagens slut på dator.
Kvalitativa studier kan till fördel användas när man vill skapa en djupare förståelse inom något specifikt område (Björklund och Paulsson, 2003). Nackdelen med en kvalitativ studie är att det med det begränsade materialet är svårt att dra generella slutsatser, eftersom resultatet anses vara typiskt för just de informanter som ingår i studien (Carlström & Hagman, 1995). En kvalitativ studie är också mer tidskrävande och kräver mer för-och efterarbete. Skillnaden mellan en kvalitativ studie och en kvantitativ studie är, enligt Kvale (1997) att en kvalitativ undersökning visar mönster och variationer, medan en kvantitativ studie visar hur vanliga dessa mönster och variationer är.
15
3.1 Genomförande
När jag anlände till verksamheten blev jag presenterad av pedagogerna som ”fröken” för barngruppen. Jag presenterade mig för barnen och berättade att jag kom från Sverige och att jag går själv i skolan och ska bli förskollärare, samt att jag skulle vara där i antal dagar. Jag berättade inte för barnen om mitt uppdrag, men berättade för pedagogerna på förskolan. När jag observerade barnens lek satt jag i ett hörn av rummet och antecknade med papper och penna. Efter att ha varit i verksamheten under dagarna sammanfattade jag materialet via datorn. Efter att empirin var insamlad i Bosnien-Hercegovina åkte jag tillbaka till Sverige och utförde samma observationer i förskola i Sverige. De två förskolorna som jag har besökt är heller inte representativa för alla barn och pedagoger och verksamheter och det är viktigt att ha detta i åtanke när man sedan drar slutsatser.
3.2 Etiska överväganden
Innan jag genomförde mina observationer ansökte jag om tillstånd hos föreståndaren på förskolan. Föräldrarna blev också informerade om studien och dess observationer och de fick även ge sitt samtycke till observationer med hjälp av en blankett.
Det material som blev insamlat under observationerna behandlades konfidentiellt och inga namn eller andra attributer, förutom kön, kommer att tas med i denna studie för att
omöjliggöra identifiering av individer som var närvarande under observationerna.
Vid observationer finns en risk för negativa konsekvenser för de deltagande och enligt Einarsson och Chiriac (2002) finns ett individskydd som kan delas upp i fyra krav: information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande.
Kravet på information innebär att undersökningsdeltagare måste informeras om vilken uppgift de har i studien. Denna information behöver inte vara särskilt detaljerad, men hur studien ska genomföras och att deltagandet är frivilligt och endast i forskningssyfte är viktigt bör dock tas upp (Einarsson & Chiriac, 2002). I mitt fall blev både föräldrar och barn
informerade om att studier skulle genomföras, men jag var sparsam med att berätta om syftet med studien, eftersom jag inte ville att det skulle påverka barnens beteende i leken på
förskolan. Jag berättade dock att jag skulle observera deras lek i grupp och enskilt.
Kravet på samtycke innebär att undersökningsdeltagarna ska lämna sitt samtycke till att vara med i studien (Einarsson & Chiriac, 2002). För min del fick föräldrarna information om att studien ska genomföras och de fick fylla i en blankett där de lämnade sitt samtycke.
16 Barnen som ingick i studien fick informationen om att deltagandet var frivilligt och att de kunde säga till om de inte ville vara med i studien.
Kravet på konfidentialitet innebär att samtlig information som kan identifiera deltagarna i studien ska förvaras så att någon utomstående kan få tag på det (Einarsson & Chiriac, 2002). I min studie fanns inga anteckningar med varken namn eller någon annan information som kunde ge indikation till vilket barn det gällde. Eftersom min studie endast berörde kön var detta den enda informationen som också fanns med i min studie.
Vad gäller kraven på nyttjande, innebär detta att den information som samlades in inte får användas till annat än forskningssyfte (Einarsson & Chiriac, 2002). Mitt resultat kommer endast att användas i denna studie och endast i detta ändamål.
3.3 Avgränsning
I denna studie ville jag även genomföra enkäter med föräldrar för att ta reda på hur de tänker och handlar de köper leksaker till sina barn. Detta uteblev dock på grund av tidsbrist. Varför detta kan ha varit relevant för denna studie är på grund av tidigare studier som visar att barn påverkas av de förhållanden och handlingsmönster som råder i hemmet. Om det nu hade varit så att föräldrarna till barnen i denna studie hade handlat på ett visst sätt i hemmet, är det mycket möjligt att det kan vara en förklaring till varför barnen beter sig och handlar på ett visst sätt i förskolan. Vad detta hade tillfört till min studie är att jag hade fått mer belägg och underlag för barnens beteende kring val av leksaker i förskolan. Min plan från början var också att låta barnen rita vad de ser som kvinnligt respektive manligt. Verksamheten tillät dock inte detta på grund av att de hade tema arbeten varje dag som skulle följas strikt.
För att bygga ut denna studie ännu mer och få ett resultat som tillåter större generaliseringar hade man behövt besöka fler förskolor i fler länder för att undersöka hur könsroller och könsmönster ser ut. En möjlighet är också att besöka fler förskolor endast i Sverige för att se huruvida det finns likheter och skillnader i bemötandet av flickor och pojkar i samma land. Detta är bra idéer inför framtida studier, men på grund av tidsbrist har jag begränsat mig till en kvalitativ studie i endast två länder. Detta leder, som sagt i tidigare avsnitt, till färre
generaliseringar, men kan kanske ändå ge en indikation på hur könsroller och könsmönster ser ut i verksamheter i olika länder.
17
4. Teoretisk utgångspunkt
Nedan presenteras den teoretiska utgångspunkten för studien. Den teoretiska utgångspunkten är uppdelad i tre avsnitt: Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Hirdmans genussystem och
doing gender.
4.1 Vygotskijs sociokulturella perspektiv
Vygotskijs huvudsakliga teori är att individen utvecklas i samspel med omgivningen och barnets egenskaper och kognitiva förmågor utvecklas genom social interaktion med föräldrar, lärare och andra i dess omgivning (Shaffer, 2005). Enligt Vygotskij (1995) påverkas
kognitionen av uppfattningar och värderingar som råder i en kultur och som sedan överförs från generation till generation. Barnen skapar sin egen identitet beroende på barnens
omgivning, kultur och bemötande av samhället samt vad som förväntas av flickan respektive pojken i samspel med andra människor. Hur barnen blir bemötta av omgivningen och hur detta påverkar barnens uppväxt och deras identitet är allt beroende på samhället och
omkretsen. Vygotskij menar att vi människor lever för att förstå världen och att anpassa oss till den, men att vi även ska kunna omvandla världen genom att tillföra något individuellt till samhället (1995). Med eget initiativ och tillförandet till samhället och omgivningen leder till att barnen utvecklas i samspel med andra medborgarna där bland annat kamratanda,
demokrati utvekling och skapande utvecklas.
4.2 Hirdmans genussystem
Hirdman införde begreppet genus i Sverige under 1980- talet. Hirdman menar att man föds med ett biologiskt kön, men beroende på omgivningen, samhället och kulturen man bor i formas genus; det sociala könet (2003). Hirdman (1997) menar att genussystemet är en maktstruktur som innehåller förväntningar på respektive kön och som via socialt sampel reproduceras från generation till generation. Detta genussystem innehåller regler för hur respektive kön ska bete sig och vilka rättigheter och skyldigheter de har. Hierarkin och i särhållandet av könen är det som, enligt Hirdman (1997) bygger upp genussystemet. Uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt skiljer könen åt och hierarkin bygger på att mannen är normen och kvinnan är underordnad. Kvinnor och män får då också olika egenskaper tillskrivna dem, som de sedan anpassar till sitt handlingsmönster.
18 Dessa egenskaper är då att kvinnan är svag och mannen är stark (Hirdman, 1997). Hirdman (1997) skriver också att könsföreställningar återskapas och upprätthålls genom ett socialt samspel mellan individer som reproduceras och överförs mellan generationer. Sådana föreställningar handlar om vad som är lämpligt beteende för respektive kön.
Hirdman menar att ”produktion av genus sker i olika rum, där han och hon får olika roller i olika sammanhang” (2001:93). Leker pojkar med bilar om detta finns tillgängligt ett rum eller leker flickor med dockor om detta finns i ett rum, något som kan diskuteras vad som händer i ett rum och vem som får vilken roll i lek.
4.3 Doing gender
West och Zimmerman (1987) presenterade sitt begrepp doing gender under 1980-talet, och begreppet syftar på att genus är något som sker ständigt i möten och samspel med andra människor. Beroende på var man bor, samhället och dess olika normer som förväntas av människor med respektiver kön formas man som individ, och mer specifikt som kvinna eller man. För att sammanfatta detta kan man skriva att West och Zimmerman (1987), likt Hirdman (1987, 2002) i tidigare avsnitt, menar att genus är något som uppstår efter metodisk
upprepning genom ett socialt samspel med andra individer och att det finns uppsatta regler för hur respektive kön ska bete sig för att bli accepterat i en viss kultur och ett visst samhälle. Barnen i Sverige och Bosnien/Hercegovina, länder med olika kulturer har olika förväntningar på pojkar respektive flickor, hur samhället och dess normer påverkar barnen och deras lek i deras barndom samt deras identitet.
19
5. Tidigare forskning
Nedan kommer den tidigare forskningen att presenteras. Den tidigare forskningen är uppdelad i tre avsnitt: genus, könssocialisation och könstypiska leksaker i socialisationen.
5.1 Genus
Genus som term används för att förstå sociala och kulturella faktorer som gör att män och kvinnor förväntas bete sig på ett olikt sätt (Josefson, 2005).
Det kan exempelvis vara föreställningar, idéer och handlingar som blir formade beroende på biologiskt kön.
Genus påverkar människors existens och uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt är något som finns med ända från födseln och troligen även hela livet, det blir en del av identiteten (Josefson 2005).
5.2 Könssocialisation
Edlund, Erson och Milles skriver att alla individer i samhället är ”produkter av ett
förmedlande av traditionella könsnormer, från en generation till en annan”, vilket leder till att killar och tjejer ”rekryteras in i en av två möjliga könskategorier” (2007:41).
Redan från födseln har föreställningarna om manligt och kvinnligt börjat formas. Som nyfödda börjar barn socialiseras in i olika könsmönster genom att pojkar och flickor behandlas olika vad gäller beröring och närhet (Hene, 1984). Tydliga flick- respektive pojkbeteenden börjar synas i ettårsåldern då flickor oftast mjuka leksaker och i tvåårsåldern blir det tydligt att flickor väljer flickleksaker och pojkar väljer pojkleksaker. En
undersökning(Kuhn, Nash & Brucken, 1978) visar att flickorna och pojkarna i förskoleåldern var överens om att kvinnor pratar mycket, att de aldrig slåss, att de ofta behöver hjälp, att de tycker om att leka med dockor och att de tycker om att hjälpa sina mammor med sysslor som matlagning och städning. Både flickorna och pojkarna var också överens om att killar tyckte om att leka med bilar, att de tyckte om att hjälpa sina pappor, att de tyckte om att bygga saker och att de klättrar i träd.
20 Enligt Nielsen och Rudberg (1991), Shaffer (2005) och Edlund, Erson och Milles (2007) förväntningarna på respektive kön har att göra med den sociala omgivningens förväntningar på kvinnors och mäns beteende. Eftersom respektive kön vill bli accepterade av andra beter de sig enligt uppsatta handlingsmönster för att uppfylla de rollförväntningar som finns.
Genom att uppfylla rollförväntningar beter de sig enligt förbestämda handlingsmönster, vilka är uppsatta för respektive kön. Detta kan också leda till att barn utvecklar olikheter inte endast i handlade, utan också tänkande (Odelfors, 1998).
Enligt Arvidsson och Josefssons studie (2007) kom man fram till att det sociokulturella perspektivet har inverkan på barn och deras lek. Genom oskrivna regler som normer och förväntningar inom olika kulturella omgivningar påverkas barnen och deras beteende.
Arvidsson och Josefssons studie (2007) gick ut på att man observerade barnen i verksamheten och vad barnen lekte med respektive vad de inte lekte med och vilka barn som ingick i
respektive lek. Enkäter till föräldrarna delades ut för att få fram vad barnen får i
födelsedagspresenter av föräldrarna. Eftersom alla barn har olika bakgrund och kulturer kommer de också med olika erfarenheter till verksamheten. Även intervju med pedagogerna genomfördes, där det diskuterades om genusperspektivet och hur pedagogerna jobbar med ämnet inom verksamheten (a.a.).
5.3 Könstypiska leksaker i socialisationen
Birgitta Almqvist har i sin studie (1991), vid Uppsala universitet, kartlagt att könsrollstypiska leksaker befäster könsrollsuppfattningen hos barn. Almqvist (1991) skriver i sin studie att flickor och pojkar bemötas på olika sätt och det förväntas olika saker av respektive kön. Enligt Almqvist (1991) får pojkar ta del av en mer utåtriktad verksamhet, medan flickorna socialiseras in i en värld som fokuserar på omsorg av familj och omvårdnad. Almqvist (1991) påpekar att valet av leksaker är en del av socialisationen och att föräldrarna, omedvetet, överför sina värderingar kring könsroller och könsrollsföreställningar till sina barn. Almqvist (1991) menar också att det finns en skillnad i flickors och pojkars lek och att flickors lek oftast har ett fokus som utspelar sig på hemma plan, medan pojkarna oftast leker äventyrslekar som äger rum på främmande mark. I sin studie uppmärksammade Almqvist (1991) också att flickor är mer intresserade av pedagogiskt övningsmaterial än pojkar.
21 I sin studie undersökte Almqvist (1991) vilka leksaker som kunde återfinnas i respektive köns rum. I flickornas rum fanns det leksaker föreställandes bostäder och hushållsredskap och i pojkarnas rum återfanns mer transportmedel, garage och olika typer av maskiner. Senare studier har uppmärksammat samma sak (Nelson & Svensson, 2005).
22
6. Resultat och analys
6.1 Den svenska förskolan
I figur 1 nedan redovisas vilket material barn av respektive kön använde sig av i leken och hur de använde materialet i leken. Åldrarna på barnen i barngruppen var 4-6 år.
Figur 1. Respektive köns användning av material på en förskola i Sverige
Typ av material Antal
pojkar
Antal flickor
Hur används materialet av respektive kön?
Dockor, kläder och dockvagn
6 0 Pojkarna kör dockorna i vagnen och sätter sig vid bordet med dockorna på bordet. Pojkarna tar på kläder på dockorna och gör så att dockorna börjar slås med varandra. En av pojkarna kör dockvagnen medan den andra går bredvid. Pojkarna kommer hem och lagar mat. En av pojkarna ska stanna hemma, medan andra går och jobbar enligt ena pojken.
Köksutrustning med tillbehör
2 0 Pojkarna börjar laga mat utomhus på gården. Pinnar 4 1 Pojkarna håller pinnarna i händerna. Efter en stund börjar pojkarna skjuta på varandra med pinnarna.
En pojke och en flicka börjar springa medan den andre pojken börjar skjuta på de med pinnen.
Målarpensel 1 0 Målar på huset utomhus och doppar i gruset sedan fortsätter han måla.
Bilar 2 0 De två pojkarna höll först bilarna i händerna och lekte sedan med dem, och började köra med dem och göra biljud.
Sällskapsspel 0 3 Spelade spel om olika vårstider. En av flickorna väljer rosa färg på sin ”gubbe”.
6.1.1 Barns användning av material
I figur 1 ovan ser man att majoriteten av barnen har använt pinnar som ett föremål i deras fria lek. När barnen lekte inomhus var dockor, kläder, dockvagn och kök med tillbehör det som de lekte mest med och sällskapsspel. Figur 1 visar att det var pojkarna som lekte med dockor, kläder, dockvagn och köksutrustning. Under observationerna var det inga flickor som valde att leka med dockor.
23 Enligt studien klädde några av pojkarna på dockorna med kläder och sedan använde de
dockorna material för att slåss. Några andra av de observerade pojkarna använde dockorna för att återspegla verkligheten i leken där de lekte mamma, pappa och barn. De körde runt
dockorna i vagnen och lekte att den ene föräldern skulle gå till jobbet.
Vad gäller köksutrustningen lekte pojkarna att de lagade mat. De använde grus som mat, vilket tillagades med hjälp av redskap som fanns i köksutrustningen.
När det var fri lek utomhus använde sig barnen av pinnar som en del av deras lek. Pinnarna användes som pistoler och svärd i barnens lek. Det var i huvudsak pojkarna som använde pinnarna som leksaksmaterial. En av pojkarna började skjuta på andra barn med sin långa pinne. Efter en stund hittar han en mindre pinne och använder denna pinne som skott som finns i den långa pinnen.
En pojke använde en målarpensel som ett leksaksmaterial och använde denna för att låtsas måla ett hus. Han använde gruset på marken som målarfärg, som han doppade penseln i. Bilar lekte endast pojkar med, genom att köra runt med dessa och göra biljud.
Det materialet som flickorna på denna förskola valde var sällskapsspel. Spelet spelades utifrån tydliga regler och flickorna kom överens om vem som skulle ha ”den rosa gubben”, vilken verkade vara den mest populära.
6.1.2
Analys av det svenska fallet
Dockorna var en av de populära lekarna hos pojkarna. Under min observation på förskolan var det endast pojkarna som lekte med dockorna. Pojkarnas lek med dockorna förändrades
dock under lekens gång och övergick till en krigslek, där dockorna slogs mot varandra. Enligt den tidigare forskningen som presenterades i avsnitt 3.3 skriver flera författare (Hene, 1984; Nielsen och Rudberg, 1991; Odelfors, 1998, Josefson, 2005; Shaffer, 2005; Erson, Edlund och Milles, 2007) att det sociokulturella perspektivet har en inverkan på barn och deras lek. Barn växer upp i ett samhälle där förväntningar på respektive kön leder till olika bemötande och sedan till uppsatta handlingsmönster för respektive kön. Denna könssocialisation börjar formas redan vid födseln genom att barn direkt då socialiseras in i olika könsmönster.
Om man ska koppla denna tidigare forskning och teorier om könssocialisation till barnens val av att leka med dockor skulle man kunna säga att lek med dockor är något som är typiskt kvinnligt, då kvinnor oftast har en omhändertagande roll i hemmet (a.a.).
Att endast pojkar lekte med dockor i Sverige skulle alltså kunna förklaras med de hemförhållandena som råder i pojkarnas liv.
24 Den omhändetagande rollen kan också kopplas till leksituationer där köksutrustning används. I Sverige var det endast pojkar som använde sig av kökutrustning för att leka som att de lagade mat. Pojkarna i Sverige använde sig av pinnar som blev vapen i deras krigslek.
Majoriteten i krigsleken var pojkarna. Vad detta säger om pojkars val av material och typer av lekar är svårt att säga, men det är tydligt att de inte intar en omhändertagande roll, utan att de snarare ska visa sig tuffa och starka. Hirdman (1997) menar att kvinnan har fått egenskapen svag och mannen stark. Detta skulle då kunna kopplas till varför pojkar visar denna typ av egenskap i lekar där de använder material för att slåss mot varandra.
En av pojkarna i barngruppen använde sig av målarpenslar där leken gick ut på att pojken doppade i gruset och målade på huset på gården. Detta kan återkopplas till Kuhn, Nash & Bruckens (1978) studie, som visade att pojkar tyckte om att måla saker. Denna studie visar också att pojkarna i Sverige lekte med bilar, vilket Kuhn, Nash & Bruckens (1978) studie, menar är en typisk pojkaktivitet.
Flickorna i Sverige spelade sällskapsspel vilket speglar för en lugn lek vilket gör att det är en intressant diskussion huruvida flickors uppfostran har bidragit till valet av deras lekar. Almqvist (1991) menar i sin studie att flickor oftast är mer intresserade av pedagogiskt övningsmaterial. Om detta kan vara en förklaring till varför endast flickor valde att leka med sällskapsspel i denna studie är svårt att svara på, men det kan ge en indikation på att det skulle kunna vara så. Almqvist (1991) skriver i sin studie att flickor och pojkar bemötas på olika sätt och det förväntas olika saker av respektive kön. Detta återkopplar jag till flickornas val av lugna lekar och pojkarnas val av krigarspel och tuffa lekar. En annan förklaring till varför flickor väljer lugna lekar och pojkar tuffa kan vara även beroende på barnens omgivning och bemötande av andra människor.
25
6.2 Den bosniska förskolan
I figur 2 nedan redovisas vilket material barn av respektive kön använde sig av i leken och hur de använde materialet i leken. Åldrarna på barnen i barngruppen var 4-6 år
Figur 2. Respektive köns användning av material på en förskola i Bosnien-Hercegovina
Typ av material Antal pojkar Antal flickor Hur används materialet av
respektive kön?
Dockor 0 7 Flickorna leker mamma, pappa och barn med dockorna och tar han om dessa som riktiga barn. Stolar, madrasser, filtar 3 0 Pojkarna konstruerar och bygger
en koja med hjälp av materialet. Lego 2 2 Flickorna och pojkarna använde
legobitar vid krigslekar, de jagade varandra och slängde legobitar på varandra.
Tallrikar och skedar 1 4 Barnen använde tallrikarna och skedarna för att leka som att de lagade och serverade mat till de andra barnen. Pojken som var med i leken kastade tallriken till
slut, och använde den som material i krigslek. Hajleksak och leksak som
liknar en människa
1 0 Pojken lekte som om att de två leksakerna slogs mot varandra. Återanvända burkar och
flaskor
0 2 Flickorna använde materialet för att göra frisyrer och sminka varandra.
Klossar 5 0 Pojkarna använde klossarna som material för att leka krig och använde de som vapen för att slåss och skjuta på varandra.
6.2.1 Barns användning av material
Figur 2 ovan visar att flickor oftast lekte med dockor. Inga pojkar lekte med dockor under mina observationer. Tre pojkar lekte med stolar, madrasser och filtar och använde dessa för att konstruera och bygga en koja, där sedan flickorna kunde leka med dockorna. Lika många flickor som pojkar lekte med lego. Att leka med tallrikar och skedar var vanligare bland flickor än pojkar.
Två av flickorna använde återvända burkar och flaskor och en pojke valde att leka med en hajleksak och en leksak liknande människa. En annan populär lek i barngruppen var att leka med lego.
26 Leken med dockorna bestod av sju flickor. I leken behandlades dockorna som riktiga barn där dockorna blev matade och togs hand om. Medan flickorna tog hand om dockorna i deras ”hem” var pojkarna och byggde en koja med hjälp av stolar, madrasser och filtar. I leken fanns en ledare och övriga pojkar hjälpte till att konstruera. När kojan blev klar bjöd pojkarna in flickorna i kojan och där var deras ”hem” med dockorna.
Några av flickorna använde tallrikar och skedar till att låtsas laga mat och servera till de andra barnen. I leken var även en pojke, men som efterhand blev mer lockad till lego leken som gick ut på att kriga med varandra. Lego användes både av pojkar och flickor och materialet användes för att kriga med varandra. Lego blev istället vapen i leken. De jagade varandra och slängde legobitarna på varandra.
En av pojkarna använde två leksaker föreställandes en haj och en människa för att simulera ett slagsmål mellan dessa två. Pojken satt på en stol och var koncentrerad i sin egen lek. Några av flickorna använde återanvända material för att göra frisyrer och sminka varandra. De pratade med varandra under lekens gång, där de skulle komma överens om när de kan boka tid igen för uppföljande tid hos frisören.
Att leka med klossar var en populär lek bland pojkarna och de använde klossarna som material vid krigslekar. De använde klossarna som vapen och använde dessa som vapen för att skjuta på varandra.
6.2.2 Analys av det bosniska fallet
Dockorna på förskolan i Bosnien-Hercegovina användes av endast flickor. De klädde på dockorna och skötte om de som att de var riktiga människor med behov. Flera teorier som, West och Zimmerman (1987), Hirdman (1997, 2003) och Vygotskij, genom Shaffer (2005), menar att socialt kön är något som uppstår i socialt samspel med andra individer och att könsrollsföreställningar och förväntningar på respektive kön leder till metodisk upprepning av olika handlingsmönster som sedan blir normen för hur kvinnor respektive män ska bete sig.
Kortfattat kan man säga att individens könsroll utvecklas i samspel med omgivningen och barnets egenskaper och kognitiva förmågor utvecklas och upprätthålls i social interaktion med föräldrar, lärare och andra i dess omgivning.
27 Nielsen och Rudberg (1991), Shaffer (2005) och Edlund, Erson och Milles (2007) skriver att anledningen till varför respektive kön upprätthåller könsrollsmönster är för att bli accepterade av andra i omgivningen, vilket också skulle kunna förklara varför då flickor väljer att anpassa sig efter mammans egenskaper. Att flickorna då också föredrog att leka med dockor i denna studie skulle kunna förklaras att de har tagit till dig en omhändertagande roll tidigt i
uppväxten och att denna kommer fram i leken på förskolan. Det skulle också kunna vara förklaringen till varför ingen av pojkarna väljer att leka med dockor i Bosnien-Hercegovina.
I Bosnien-Hercegovina lekte flertal av barnen krigslekar med material som lego, klossar och andra material föreställande haj och människa. Enligt Almqvist (1991) är det tydligt att det finns en skillnad i pojkars lek och att pojkarna oftast leker äventyrslekar. Vilket kan kopplas till resultatet i denna undersökning där i huvudsak pojkar använde olika typer av material för att leka krigslekar. Almqvist (1991) påpekar att valet av leksaker är en del av socialisationen och att föräldrarna omedvetet har överfört sina värderingar kring könsroller till sina barn.
I denna studie visar resultatet också att pojkarna i Bosnien-Hercegovina använde sig av olika möbler för att bygga kojor. Detta kan återkopplas till Kuhn, Nash & Bruckens (1978) studie, som visade att pojkar tyckte om att bygga saker. Ovanstående lek betraktas som en typisk lek för pojkar då det är en tuff och fysisk lek(a.a.). Detta är något som kan kopplas till Hirdmans teori där män anses som starka och flickor svaga (1997). Pojkar ska vara starka och tuffa för att bli starka män i framtiden och i samhället i Bosnien-Hercegovina.
Flickorna i Bosnien-Hercegovina lekte skönhetslekar, där de skulle sminka och fixa håret på varandra. Leken är väldigt lugn, och det är en intressant diskussion huruvida flickors
uppfostran har bidragit till valet av deras lekar. Almqvist (1991) skriver i sin studie att flickor och pojkar bemötas på olika sätt och det förväntas olika saker av respektive kön, vilket sedan också leder till att flickor handlar enligt de förvätningar som finns. Detta kan återkopplas till flickornas val av skönhetslekar, lek med dockorna och leken där flickor lagar mat, där det typiska ”flickiga” återspeglas.
28
6.3 Komparativ analys
Dockor var ett material som användes för lek i de båda förskolorna. Barnen på båda förskolorna lekte med dockorna på ett liknande sätt och leken gick ut på att ta hand om dockorna om riktiga barn. Det fanns dock en viss skillnad i hur könsfördelningen såg ut i leken med dockorna. I Sverige var det endast pojkar som lekte med dockor och i Bosnien-Hercegovina var det endast flickor som lekte med dockor. Pojkarnas lek med dockorna förändrades dock under lekens gång och övergick till en krigslek, där dockorna slogs mot varandra.
Flera teorier om könssocialisation intygar detta och West och Zimmerman (1987), Hirdman (1997, 2003) och Vygotskij, genom Shaffer (2005), menar att socialt kön är något som uppstår i socialt samspel med andra individer och att könsrollsföreställningar där de olika handlingsmönster blir normen för hur kvinnor respektive män ska bete sig. Om man ska koppla denna tidigare forskning och teorier om könssocialisation till barnens val av att leka med dockor skulle man kunna säga att lek med dockor är något som är typiskt kvinnligt, då kvinnor oftast har en omhändertagande roll i hemmet.
Att flickorna då också föredrog att leka med dockor i denna studie skulle kunna förklaras att de har tagit till dig en omhändertagande roll tidigt i uppväxten och att denna kommer fram i leken på förskolan. Det skulle också kunna vara förklaringen till varför ingen av pojkarna väljer att leka med dockor i Bosnien-Hercegovina. En intressant iakttagelse är att den studie visar att inga flickor lekte med dockor i Sverige under mina observationer, men att ett flertal killar gjorde det, även om de senare under leken använde dockor som redskap i en krigslek. Det är viktigt att diskutera varför denna skillnad uppkommer och om detta har något att göra det hur barnen blir uppfostrade i hemmet. Att endast pojkar lekte med dockor i Sverige skulle alltså kunna förklaras med de hemförhållandena som råder i pojkarnas liv. Den omhändetagande rollen kan också kopplas till leksituationer där köksutrustning används. I Sverige var det endast pojkar som använde sig av kökutrustning för att leka som att de lagade mat. I Bosnien-Hercegovina var det betydligt fler flickor än pojkar som använde köksredskap för att leka som att de lagade och serverade mat till de övriga barnen.
Det som är genomgående på de båda förskolorna är att betydligt fler pojkarna än flickor använder sig olika typer av material för att leka krigslekar och använder material som vapen för att slåss mot varandra. Det gäller pinnar, klossar, lego och leksaker föreställandes haj och människa. Det kan diskuteras kring orsaken varför det oftast är pojkar som använder material för att leka krig.
29 Det kan kopplas till den tidigare forskningen (Hene, 1984; Nielsen och Rudberg, 1991; Odelfors, 1998, Josefson, 2005; Shaffer, 2005; Erson, Edlund och Milles, 2007), där författarna skriver att barn utvecklas genom samhällets och omgivningens förväntningar. Enligt Almqvist (1991) är det tydligt att det finns en skillnad i pojkars lek och att pojkarna oftast leker äventyrslekar, vilket kan kopplas till resultatet i denna undersökning där i huvudsak pojkar använde olika typer av material för att leka krigslekar.
Vad detta säger om pojkars val av material och typer av lekar är svårt att säga, men det är tydligt att de inte intar en omhändertagande roll, utan att de snarare ska visa sig tuffa och starka. En studie (Kuhn, Nash & Brucken, 1978) som togs upp tidigare i denna uppsats visar att fickor och pojkar i förskoleåldern är överens om att flickortycker om att leka med dockor och att de tycker om att hjälpa sina mammor med sysslor som matlagning och städning. Visserligen är detta en äldre undersökning, men om den visar samma mönster i barns lek för nästa fyrtio år sedan som nu, skulle det kunna tyda på att könsrollsmönstren är djupt
förankrade i vårt samhälle och ännu rådande i dag. Även nyare studier visar att flickor oftare än pojkar intar en omhändertagande roll.
Almqvist (1991) menar att flickor socialiseras in i en värld som fokuserar på omsorg och omhändertagande av familj. Att resultatet i min undersökning visar att det i huvudsak är flickor som intar denna roll skulle då kunna tyda på att flickorna har blivit uppfostrade till att inta denna roll och det skulle även kunna vara så att de har uppmärksammat detta
könsrollsmönster hos sina mammor i sin egen uppväxt.
Något som skulle kunna bekräfta detta är två studier (Almqvist, 1991; Nelson & Svensson, 2005), som visar att det är vanligare att leksaker föreställandes bostäder och hushållsredskap återfinns i flickornas rum. Att inredningen i flickornas rum ser ut på detta sätt skulle kunna förklaras med att föräldrarna omedvetet har inrett rummet på ett sätt som reproducerar rådande könsrollsmönster. Flickorna lär sig då vilket beteende som förväntas av dem, och fortsätter med att visa detta beteende även i förskolan. Enligt Almqvist (1991) befäster valet av leksaker könsrollsuppfattningen hos barn.
I denna studie visar resultatet också att pojkarna i Bosnien använde sig av olika möbler för att bygga kojor och i Sverige använde sig en pojke av en pensel för att måla ett hus. Pojkarna i Sverige lekte även med bilarna som visar att detta är en typisk pojkaktivitet menar Kuhn, Nash & Bruckens (1978) . Detta återkopplar jag till pojkarnas lek med att bygga kojor och att måla med pensel.
30 Flickorna i Sverige spelade sällskapsspel och flickorna i Bosnien-Hercegovina lekte
skönhetslekar, där de skulle sminka och fixa håret på varandra. Båda dessa lekar är väldigt lugna och väldigt förväntade av flickornas könsroll. Almqvist (1991) menar i sin studie att flickor oftast är mer intresserade av pedagogiskt övningsmaterial.
Hur detta kan ge någon förklaring till varför endast flickor valde att leka med sällskapsspel i denna studie är svårt att svara på, men det kan ge en indikation på att det skulle kunna vara så.
7. Avslutande diskussion
Enligt den tidigare forskningen (Hene, 1984; Almqvist, 1991; Nielsen och Rudberg, 1991; Odelfors, 1998, Josefson, 2005; Shaffer, 2005; Erson, Edlund och Milles, 2007) och enligt teorierna kring könssocialisation (West och Zimmerman (1987), Hirdman (1997, 2003) och Vygotskij, genom Shaffer (2005) utvecklas en individ i samspel med omgivningen och i detta sociala samspel formas det sociala könet. I olika kulturer och samhällen finns det
förväntningar för hur kvinnor respektive män ska bete sig och dessa förväntningar och normer leder till könsrollsföreställningar och tankar kring könsnormer, som bidrar till mer
sammansatta handlingsmönster. En annan faktor som kan påverka barnens val av material i deras lek kan vara beroende på landet och samhället. Hur barnen får material till
verksamheten är varierande beroende på vilka möjligheter som finns för barnen. Barnens möjligheter till de olika materialen kan vara en påverkande faktor för min studie, då skillnad fanns i barnens val av material.
Föräldrar överför, omedvetet, könsrollsförvätningar till sina barn redan från födseln, och barnen växer upp i en miljö, där det är väldigt tydligt vad som förväntas av kvinnor respektive män. Dessa förväntningar förvandlas till oskrivna normer om vilket beteende som är
acceptabelt för respektive kön. Enligt Vygotskij (1995) lär barn sig av mer erfarna i
omgivningen och det kan vara förklaringen till deras syn på kvinnligt och manligt, då synsätt och tankar kring detta har överförts från föräldrarna och andra i omgivningen. För att blir accepterade av gemenskapen handlar barnen utifrån de bestämda könsnormerna och intar roller för respektive kön.
I min studie har jag funnit resultat som återspeglar rådande könsrollsmönster och könsrollsföreställningar, vilket skulle kunna tyda på att barnen i studien är påverkade av de könsrollsförväntningarna och könsrollsföreställningarna som finns.
Det finns dock även situationer där könsrollerna inte är lika tydliga, bland annat i situationen att pojkarna i Sverige leker mer med dockor än flickorna.
31 Vad detta beror på är svårt att svara på och det är svårt att dra några generella slutsatser
utifrån detta begränsade material. Det är överhuvudtaget svårt att dra någon generell slutsats av resultatet i denna studie, trots att resultatet egentligen bekräftar det den tidigare
forskningen och teorierna säger. Som sagt är materialet väldigt begränsat och man bör också ha i åtanke att studien är väldigt kvalitativt och att det finns stora individuella skillnader, både i hur barnen uppfattar könsförväntningar och i hur föräldrarna uppfostrar sina barn.
En intressant iakttagelse är att det fanns en skillnad mellan de två jämförda länderna vad gäller lekar som är könsförknippade. Vad detta kan bero på är svårt att svara på, men förmodligen kan det ha att göra med kulturella skillnader i uppfostran och därmed även skillnader i hur man ser på vad som är kvinnligt och manligt och vilka värderingar föräldrar för vidare till sina barn, men också vilka värderingar som personalen på förskolan har. De värderingar man har om vad som är kvinnligt och manligt kan omedvetet föras vidare till barnen på förskolan.
Att det kan finnas skillnader i värderingar och uppfattning kring kvinnligt och manligt är egentligen en annan diskussion och då får man nog fördjupa sig mer i länders historia och socioekonomiska status, vilket är något jag inte har utrymme till i denna studie. Jag tror dock ändå att det är viktigt att ha detta i åtanke när man jämför resultaten i de två analyserade länderna i denna studie. På grund av det begränsade materialet och den kvalitativa studien är det i princip omöjligt att dra några generella slutsatser om hur värderingarna och
uppfattningar kring kvinnligt och manligt ser ut i dessa länder och resultatet ger oss endast en indikation om hur barnen i studien uppfattar könsrollsföreställningar. Det kan mycket väl vara så att individuella skillnader i barns uppväxtvillkor påverkar resultatet och detta är viktigt att ha i åtanke. Studien har dock ändå möjliggjort att man får en inblick i hur några barn i olika länder leker på förskolan och vilka leker som de verkar föredra och hur dessa lekar skulle kunna härledas till traditionella uppfattningar om vad som typiskt kvinnligt och manligt.
32
Framtida forskning
Eftersom materialet i denna studie är begränsat och kvalitativt är det, som sagt, svårt att dra generella slutsatser. Resultatet i denna studie kan dock ändå ge en indikation på hur barn i förskolor i olika länder väljer att använda olika typer av material och vad de väljer att göra med materialet. I framtida forskning vore det intressant att undersöka och observera barns val av material i flera förskolor i olika länder för att se hur olika kulturer påverkar barns
uppfattning kring kvinnligt och manligt. Det skulle också vara intressant att observera fler verksamheter i Sverige och se om det finns några skillnader utifrån flera olika aspekter, exempelvis socioekonomisk situation och geografisk placering.
8. Källförteckning
Böcker:
Almqvist, Birgitta (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur
Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica (1991). Historien om flickor och pojkar: [könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv]. Lund: Studentlitteratur
Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur
Carlström, Inge & Carlström Hagman, Lena -Pia (1995). Metodik för utvecklingsarbete & utvärdering. [4. uppl.] Göteborg: Akademiförlaget.
Denk, Thomas (2002). Komparativ metod: förståelse genom jämförelse. Lund: Studentlitteratur
Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin (2007). Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Sidan 41.
Einarsson, Charlotta & Hammar Chiriac, Eva. (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
33 Hene, Birgitta (1984). "Den dyrkade Lasse och stackars lilla Lotta": en syntaktisk-semantisk studie av personbeskrivande adjektiv och adverb i populära ungdomsböcker = ["Wonderful Lasse and poor little Lotta"]: [a syntactic-semantic study of adjectives and adverbs in popular books for girls and boys]. Diss. Umeå: Univ 1984
Hirdman, Yvonne (1997). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Litteratursociologi/Lars Furuland & Johan Svedjedal (red.). S. 400-418
Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber. Sidan 93.
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Josefson, Helena (2005). Genus - hur påverkar det dig? 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kuhn, Deanna, Nash, Sharon, Churnin & Brucken, Laura (1978). Sex role concepts of two- and three-year-olds. Child development (Print). 49(1978):2, s. 445-451
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber
Odelfors, Birgitta (1998). Förskolan i ett könsperspektiv: att göra sig hörd och sedd. Lund: Studentlitteratur
Shaffer, David R. (2005). Social and personality development. 5. Ed. Belmont, CA: Thomson Wadswort
ygotskij, ev emenovi (199 ). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk
34
Internet:
Arvidsson Åsa & Hansson Eva (2007) ” i önskar oss bara killgrejor, eller hur?” – ett arbete om könsroller och leksaker”. Finns tillgänglig på internet:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4739/uppsats.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Bibik Magdalena, Milton Filippa, Månsson Karolin & vensson inda (2003) ”Kvalitet i Kvalitativa undersökningar”. Finns tillgänglig på
internet:http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1344970&fileOId
=2433327
Landguiden, finns tillgänglig på internet: https://www.landguiden.se/
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Sidan: 5.
Sweden Abroad, regeringskansliet. Finns tillgänglig på internet:
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/
West Candace & Zimmerman H. Don (1987). Finns tillgänglig på internet:
https://campus.fsu.edu/bbcswebdav/institution/academic/social_sciences/sociology/Reading 20Lists/Social%20Psych%20Prelim%20Readings/IV.%20Structures%20and%20Inequalities/ 1987%20West%20Zimmerman%20-%20Doing%20Gender.pdf
