Genomslagskraften för tekniska plattformar i bostadsproduktionen
En studie av användning, verktyg och attityder
Ludvig Dahlin Eriksson
programcode.
2020
Luleå tekniska universitet department.
GENOMSLAGSKRAFTEN FÖR TEKNISKA PLATTFORMAR I BOSTADSPRODUKTIONEN
En studie av användning, verktyg och attityder
Ludvig Dahlin Eriksson Civilingenjör Arkitektur Luleå Tekniska Universitet
Tekniska bostadsplattform
FÖRORD
Detta examensarbete motsvarar examinerade del på Civilingenjörsprogrammet Arkitektur med inriktning mot Husbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Studien motsvarar 30 högskolepoäng och har genomförts under våren 2020.
Jag vill rikta ett sort tack till mina handledare, Kajsa Simu (Affärsutvecklare, NCC & Adj.
Universitetslektor, LTU) och David Alme (Utvecklingschef för Plattformar & Produkter, NCC).
Kajsa och David har tagit sig tiden att handleda mitt examensarbete under de speciella omständigheterna som vårens COVID-19-pandemi medfört.
Jag vill även rikta ett tack till Lisa Eriksson och Johanna Dahlin som har hjälp mig i rapportskrivandet samt min examinator Lars Stehn, NCC och alla respondenter som visat stort engagemang och tagit sig tiden att delta i min studie.
Slutligen vill jag tacka mina studiekamrater vid LTU och min flickvän som har stöttat mig under hela min utbildning.
Tack!
Ludvig Dahlin Eriksson Luleå september 2020
Sammanfattning III
Tekniska bostadsplattform
SAMMANFATTNING
Byggbranschen står inför en återkommande produktivitets- och kvalitetsproblematik. Plattformar är en central del i det industriella byggandet som är ett strategiskt utvecklingsområde som strukturerar tekniska lösningar, processer och produktionsmetoder inom ett företag. Effekterna är bland annat effektivare arbetsmetoder, skalfördelar och en förutsägbarhet i processerna som mångt och mycket i teorin skulle kunna avhjälpa delar av den rådande produktivitets- och kvalitetsproblematiken i branschen. Dock går det att ifrågasätta om plattformar lyckats nå sin fulla teoretiska potential och genomslagskraft i branschen.
Syftet med detta examensarbete är att skapa bättre förståelse av varför branschen inte får ut mer effekt av plattformar i byggproduktionen. Detta genom att i kontexten av byggföretaget NCC:s byggproduktion beskriva och förklara användandet av attityder och verktygen kopplat till NCC:s tekniska bostadsplattformar.
En litteraturstudie har utförts och företagsintern dokumentation har använts för att kartlägga befintliga erfarenheter och kunskaper inom det industriella byggandet och NCC:s tekniska plattform. För att nå kunskap och erfarenheter om produktionens plattformsanvändande, har åtta plats- och projektchefer intervjuats tillsammans med en bakgrunds- och referensintervju av en specialist och chef inom projektering- och installationsstyrning.
NCC:s tekniska bostadsplattform kan i teorin definieras som en teknikplattform. Plattformen försöker möta kunders krav när kunden kommer in någonstans i projekteringen (ETO), även om kunders krav kan komma att utvecklas och förändras med tiden. Plattformen är i stort projekteringsledd och består till stor del av projekteringsanvisningar på komponentnivå med ett något begränsat fokus på standardiserade produktionsmetoder. Dock uttrycker majoriteten av de intervjuade projekt- och platscheferna ett behov av standardiserade arbetsberedningar. Intervjuer och teori tyder på vikten av att involvera och skapa en delaktighet och ägandeskap i dessa processer och standarder.
Användandet i produktionen beror till stor del på i vilken omfattning projekteringen har skett utifrån plattformen. Utan att veta den exakta implementeringsgraden, uttrycks ett förändrat och minskat användande av plattformen. Två vanligt uttryckta förklaringsmodeller som förklarar
IV Sammanfattning
varför styrningen mot plattformen har minskat är att det inte längre är ett krav att arbeta utifrån plattformen och att plattformen inte har utvecklats tillräckligt mot den upplevda förändrade beställarrollen. Analysen visar att i teorin betyder det att det finns en dålig koppling mellan process- och teknikplattformen, då ett föråldrat kund- och marknadsfokus riskerar att göra det svårare för plattformen att säljas in hos kunder, implementeras och utvecklas. Att ha en systematisk erfarenhetsåterföring från byggprojekten till plattformen som skapar en kontinuerlig innovations- och kunskapsackumulation är minst lika viktigt som att ha ett aktuellt utbyte mellan process- och teknikplattformen. Produktionspersonalens inställning till plattformen beror även på hur väl erafenhetsåterföringen fungerar.
Denna studie visar att användandet, verktyg och attityder är nära sammanflätade och beroende av varandra. Plattformen är ett viktigt verktyg som skapar uppskattade effekter i produktionen, som i allmänhet skapat grundläggande positiv attityd och acceptans till plattformen hos samtliga projekt- och platschefer. Dock exemplifierar samtliga respondenter en historisk men även rådande problematik hos vissa tveksamma lösningar och beskrivningar inom plattformen. Om plattformen inte är uppdaterad ändras attityderna snabbt och historiska fel ekar länge i produktionen. Negativa attityder går att koppla till utvecklingen, kommunikationen eller utbildningen inom plattformen, vilka alla är nära sammankopplade med erfarenhetsåterföring, involveringen av produktionspersonal, och kopplingen mellan teknik- och processplattformen.
Det krävs fortsatt forskning för att förklara hur produktionen ska använda plattformar på ett effektivt sätt. Stort fokus ligger på projekteringen men inte på ett produktionsanvändande. Istället behövs ett mer tvärvetenskapligt angreppsätt som lämnar mer plats för det mänskliga samspelet i produktionen och hur plattformar bör användas i produktionen.
Abstract V
Tekniska bostadsplattform
ABSTRACT
The construction industry is facing a recurring productivity and quality problem. Platforms are a central part of industrial housebuilding, which is a strategic development area that structures technical solutions, processes and production methods within a company. The effects include more efficient working methods, economies of scale and a predictability in the processes that in many ways could in theory remedy parts of the prevailing productivity and quality problems in the industry. However, it is possible to question whether platforms have succeeded in reaching their full theoretical potential and impact in the industry.
The purpose of this thesis is to create a better understanding of why the industry does not get more effect from platforms in construction production. This is done by describing and explaining the use of, attitudes and tools connected to NCC's technical housing platforms in the context of the construction company NCC.
A literature study has been carried out and NCC's in-house documentation has been used to map the existing experiences and knowledge within the industrial housebuilding and NCC's technical platform. To gain knowledge and experience about the platform use in production, interviews have been a major tool. The sample of respondents include eight site- and project managers as well as a reference interview by a specialist and manager in design and installation management.
NCC's technical housing platform can in theory be defined as a technical platform. The platform tries to meet the client requirements when the client enters the house-building design process (ETO), even though client’s requirements may develop and change over time. The platform is largely design-led and largely consists of design instructions at the component level with type solutions and has a somewhat limited focus on standardized production methods. However, most of the interviewed project and site managers demand a need for standardized work planning that, together with the theory, show the importance of involving and creating participation and ownership in these processes and standards.
The use in production largely depends on the extent to which the design has taken place based on the platform. Without knowing the exact degree of implementation, a changed and reduced use of the platform is expressed. Two commonly expressed explanatory models that explain why the
VI Abstract
use of the platform has decreased is that it is no longer a requirement to work with the platform, and that the platform has not developed sufficiently in relation to the perceived changed customer role. The analysis shows that in theory this means that there is a poor connection between the process platform and technical platform, as an outdated customer and market focus risks making it more difficult for the platform to be sold to customers, implemented and developed. From a platform development point of view and based on the production staff's attitude to the platform, it is equally important to have a systematic feedback of experience from the projects to the platform that creates a continuous accumulation of innovation and knowledge.
This study shows that usage, tools and attitudes are closely intertwined and interdependent. The platform is an important tool that creates appreciated effects in production that have generally created a positive attitude and acceptance of the platform by all project and site managers.
However, all respondents exemplify a historical but also prevailing problem with some doubtful solutions and descriptions within the platform. If the platform is not updated, attitudes change quickly, and historical errors resonate in production for a long time. These factors can be linked to the development, communication or training within the platform, all of which are closely linked to experience feedback, the involvement of production staff, and the link between the technology and process platform.
Further research is required to explain how production should use platforms effectively. Great focus is on the design process but not on a production use. Instead, a more interdisciplinary approach is needed that leaves more room for human interaction in production and how platforms should be used in production.
Innehållsförteckning VII
Tekniska bostadsplattform
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... I SAMMANFATTNING ... III ABSTRACT ... V INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... VII BEGREPPSFÖRKLARING ... XI
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 SYFTE & MÅL ... 3
1.3 FORSKNINGSFRÅGOR ... 4
1.4 AVGRÄNSNING ... 4
2 INDUSTRIELLT HUSBYGGANDE ... 5
2.1 DET HISTORISKA SAMMANHANGET ... 5
2.2 DEFINITION INDUSTRIELLT HUSBYGGANDE ... 6
2.3 DEFINITION PLATTFORMAR ... 13
2.4 NYA ARBETSÄTT & KOMMUNIKATION INOM EN ORGANISATION ... 26
2.5 VALD REFERENSRAM ... 27
VIII Innehållsförteckning
3 METOD ... 31
3.1 VETENSKAPSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 31
3.2 ARBETSPROCESS ... 32
3.3 FORSKNINGSANSATS ... 34
3.4 DATAINSAMLINGSMETODER ... 35
3.5 ANALYSMODELLER ... 45
3.6 STUDIENS TROVÄRDIGHET ... 46
4 RESULTAT & ANALYS ... 49
5 DISKUSSION & SLUTSATSER ... 52
5.1 FORSKNINGSFRÅGORNA ... 52
5.2 METODKRITIK ... 59
5.3 FÖRSLAG PÅ FORSATTA STUDIER... 63
REFERENSER ... 64
BILAGA 1 – INTERVJUFRÅGOR OCH FÖRBEREDELSER
Begreppsförklaringar XI
Teknisk bostadsplattform
BEGREPPSFÖRKLARING
Här återfinns en samling ord och begrepp som kan antas vara relevanta att introducera läsaren för. Nedanstående begrepp omnämns och definieras i varierande omfattning i rapporten.
Plattformar – I detta avseende ett sätt att systematisera ett arbete i byggföretaget och byggprojektet genom att samla lösningar som utvecklas till tekniska och processrelaterade moduler, där de huvudsakliga plattformarna är tekniks- och processplattform. I byggprojekt kombineras lösningarna från plattformarna för att skapa unika byggnader.
Engineering phase (”ingenjörsfasen”) – En så kallad beräknings- eller projekteringsfas då ingenjörens arbete är som mest relevant. En gråzon mellan specifik del eller kombinerad med arkitekts- och beredningsfasen.
Mass custimzation (massanpassning) – Kan ofta ses som blandning av masstillverkning och det kundunika.
Öppet/slutet byggsystem - Ett öppet byggsystem kan förklaras som en geometrisk beskrivning som är disponibel för alla innefattande byggdelars struktur samt hur de förenas. Kompletterande har ett slutet byggsystem en beskrivning av strategier som används vid produktionen och en specifik organisation för att genomföra den.
Arbetsberedning – Består ofta av fyra steg: arbetsuppgift, resurser, risker och miljö samt kontroller. Detta innefattar en arbetsbeskrivning, ingående material, utrustning, leveranser och personal, samt arbetsmiljö och uppföljning.
Bygghandling - Handling som beslutats att betraktas som underlag vid utförande. Måttsatta ritningar med tekniska instruktioner för byggentreprenören.
Systemhandling – Handling som samordnas och tas fram i projekteringsskedet.
K – Konstruktör A – Arkitekt
Inledning 1
Teknisk bostadsplattform
1 INLEDNING
1.1 BAKGRUND
Byggbranschen står inför en återkommande problematik gällande produktivitet och produktionskostnader. Trots problematiken sker förändringar i allt för långsam takt och förändringstakten är inte bara ett problem i Sverige utan är enligt Barbosa et al. (2017) ett globalt fenomen.
Ur ett globalt perspektiv har byggsektorns produktivitet i genomsnitt ökat med 1 % per år under de senaste två decennierna. Samtidigt har den totala världsekonomin ökat med 2,8 % per år och tillverkningsindustrin har ökat med 3,6 % per år (Barbosa, et al., 2017). Byggbranschen matchar därav inte andra industriers utveckling. Detta blir kostsamt för branschen i sin helhet, men påverkar även världsekonomin. Enligt Barbosa et al. (2017) har produktiviteten inom tillverkning, detaljhandel och jordbruk ökat med 1500 % i USA sedan andra världskriget, samtidigt som byggbranschens produktivitet knappt ökat alls.
Utöver den globala problematiken kring produktivitet finns det även kvalitetsproblem i branschen. Boverket (2018) visar genom flera utförda forskningsprojekt och statliga utredningar att det finns och har funnits betydande brister, skador och fel i byggsektorn under de senaste tjugo åren. Problemen som genomsyrar byggsektorn i Sverige beror enligt Boverket (2018) på bland annat bristande kompetens, resurser, motivation och tid inom organisationerna. Det som förmedlas inom byggsektorn är även att erfarenhetsåterföringen är bristfällig, vilket leder till att samma fel kan upprepas (Boverket, 2018).
Enligt Lessing (2006) arbetar flera företag med en ökad grad av industrialisering eftersom det är ett strategiskt utvecklingsområde som skapar affärsmöjligheter och effektivare metoder. Som strategiskt utvecklingsområde innebär det industriella husbyggandet en integration av flera olika delar inom värdekedjan, parallellt med att aktiviteter blir mer förutsägbara. Samtidigt kräver detta stor förmåga till planering och samverkan (Lidelöw, Stehn, Lessing, & Dan, 2015). Det vill säga, industriellt husbyggande skapar skalfördelar och kostnadseffektivitet, men ställer också stora krav på långsiktiga satsningar.
2 Inledning
Plattformar är en central del i det industriella byggandet som påverkar hur ett företag strukturerar och implementerar sina tekniska lösningar, processer och produktionsmetoder (Lessing, 2015).
Vidare menar Lidelöw et al. (2015) att plattformen är själva resursbasen i affärsmodellen och det som karakteriserar det industriella husbyggandet.
Det industriella husbyggandet och plattformar ger inte de absoluta svaren på byggsektorns produktivitets- och kvalitetsproblematik, men skapar i teorin potenta verktyg för byggbranschens aktörer. Verktyg som i sin tur kan hantera många av de nyckelbegrepp som är centrala inom problemområdet. Det industriella husbyggandet möjliggör en stark erfarenhetsåterföring och en möjlighet att utveckla produktiviteten samtidigt som brister och fel kan minimeras i byggprocessen. Detta eftersom det finns en förutsägbarhet i processerna.
Sedan början av 2000-talet har produktplattformskonceptet i Sverige växt fram från teoretiska koncept till att bli riktiga strategier för byggföretag att använda (Jansson, 2013). Således är plattformar inte ett helt nytt fenomen i branschen. Samtidigt sammanfaller användandet av plattformar hos vissa entreprenörer till stora delar med samma 20-årsperiod som Boverkets (2018) utredningar visat på brister i branschen. Detta tyder på att plattformarnas genomslagskraft inte är absolut och en möjlig förklaring kan vara att plattformarna kanske inte har haft de tydliga effekter som önskats. Effekter som i sin tur skulle locka fler aktörer att anamma dessa arbetssätt.
Litteraturen beskriver ibland en försiktighet – bristande motivation i kombination med gedigna investeringar som faktorer som påverkar användandet av plattformar och de ständiga förbättringsmöjligheterna. Man brukar tala om en viss aktsamhet i branschen där Lidelöw et al.
(2015) menar att miljonprogrammen satt spår i svenskarnas synsätt gällande rationalisering och det industriella byggandet. Boverket (2018) talar om allmän bristande motivation till förbättringar hos många entreprenörer och att det är en orsak till en del brister, samtidigt som Lessing (2015) menar att även om en implementering innebär flertalet möjligheter kräver en framgångsrik implementering grundliga ansträngningar av alla deltagare i de olika delprocesserna.
Utöver dessa faktorer behövs en mer djupgående förståelse av varför inte plattformar når den genomslagskraft hos entreprenörer som faktiskt använder plattformar. Tillämpningen av plattformar bygger på en god planering och projektering, men en minst lika viktig del är genomförandet och uppföljningen. Det finns ett behov av att undersöka byggföretag med plattformskoncept där den upplevda implementeringsprocessen bostadsproduktionen är en viktig pusselbit i plattformarnas effekter.
En annan viktigt effekt antas vara attyderna i produktionen. Simu, Räisänen, & Erikshammar
Inledning 3
Teknisk bostadsplattform projektnivå, vilket kan resultera i motstånd i projekten. Kompletterande menar Lessing (2006) att en positiv inställning till utveckling och förändring är den viktigaste faktorn för framgång i branschen. Därav är även attityderna i produktionen högst relevanta att undersöka, samtidigt som attityder och användandet i sig är nära sammanlänkade.
Detta examensarbete har valts att utföras i kontexten av NCC Construction AB. NCC är sedan 2006 ett av flera företag som har valt att arbeta med standardiserade byggdelar och arbetsmetoder i sin egen tekniska plattform för att skapa ett mer industrialiserat husbyggande. Ur ett branschperspektiv medför denna studie en möjlighet att undersöka hur plattformar egentligen används och upplevs i produktionen i kontexten av ett av Nordens största byggföretag. Genom att studera NCC:s plattformsarbete går det förhoppningsvis att delge vissa insikter gällande plattformen som kan belysa ett mer allmängiltigt behov, där flera aktörer sitter i samma båt.
Ur NCC:s perspektiv är det viktigt att söka klarhet och kartlägga dessa fenomen i produktionen för att kunna utveckla den tekniska plattformen. Inom det industriella byggandet ska det enskilda byggprojektet ha en distinkt koppling till de ständiga utvecklingsprocesserna (plattformarna) där innovationer ute i projekten återförs till plattformarna (Lidelöw et al, 2015; Lessing, 2015;
Jansson, 2013). Således är erfarenhetsåterföring den essentiella delen i utvecklingsarbetet. Med detta sagt är en kartläggning av plattformarnas användning, befintliga verktyg, samt behov av nya verktyg ute i produktionen viktig eftersom det är ett sätt att faktiskt återföra erfarenheter och signaler från produktionen tillbaka till organisationen och plattformen.
1.2 SYFTE & MÅL
1.2.1 SYFTE
Syftet är att bidra till insikter om varför branschen inte får ut mer effekt av plattformar i byggproduktionen. Detta genom att beskrivaförklara användandet av, attityder och verktyg kopplat till tekniska bostadsplattformar i produktionen hos byggföretaget NCC. Sökta fenomen inom studien syftar till att ur ett branschperspektiv belysa en del av problematiken hos husbyggare som försöker implementera plattformar och ett mer industrialiserat husbyggande.
Mer ingående, för att få insikter om dessa fenomen handlar frågeställningarna om att undersöka hur produktionens användande av och attityderna till plattformar ser ut, och till viss del även ge insikter om varför de ser ut som de gör. Parallellt blir syftet att undersöka vilka de befintliga verktygen i anknytning till plattformen är och undersöka behovet av eventuella kompletterande verktyg i produktionen.
4 Inledning 1.2.2 MÅL
Målet med studiens resultat är att skapa ett underlag som ska ge en djupare förståelse av den problemställning som beskrivs i bakgrunden, främst utifrån NCC:s tekniska bostadsplattform.
Här ingår att skapa en bättre förståelse av produktionspersonalens relation till den tekniska plattformen. Att förstå användandet i kombination med att förstå inställningen till och behovet av kompletterande verktyg skapar ett viktigt underlag. Detta kan ligga till grund för en bättre förståelse för varför branschen inte får ut mer effekt av plattformar i byggproduktionen. Det kan också bidra till en något bättre tillämpning och en bättre genomslagskraft av plattformens teoretiska fördelar.
1.3 FORSKNINGSFRÅGOR
1) Vad består NCC:s tekniska bostadsplattform av och hur förhåller sig plattformen till befintlig plattformsteori?
2) Hur används NCC:s bostadsplattform i produktionen?
3) Vilka typer av verktyg finns och vilka verktyg finns det ett behov av i bostadsproduktionen?
4) Hur ser attityderna till plattformen ut hos produktionspersonalen?
1.4 AVGRÄNSNING
Studien avgränsas till NCC:s produktion och tekniska bostadsplattformar i Sverige. Studien begränsas utifrån givna resurser till endast ett fallföretag. Studiens primära datainsamling avgränsas till projektgenerella och projektspecifika kunskaper och erfarenheter hos nio respondenter. Alla respondenter och studieobjekt begränsas till produktionen, förutom en referensintervju inom organisationen. Yrkesrollerna i produktionen begränsas till plats- och projektchefer i Stockholm, Malmö och Göteborg. Avgränsningarna har gjorts i relation till studiens syfte och tillgängliga resurser.
Studiens referensram har en begränsad teoretisk grund beträffande beteendevetenskap och psykologi. Därav ligger den primära analysen inte till grund för att djupgående förklara attityder och beteenden i produktionen utifrån dessa discipliner. Detta då det kan anses ligga utanför författarens primära utbildningsområde.
Teori 5
Teknisk bostadsplattform
2 INDUSTRIELLT HUSBYGGANDE
Kapitlet omfattar en mängd olika vetenskapliga områden som bedöms relevanta för studien. I avsnitt 2.5 summeras utvald teori för att visa på vilken data som bör samlas in, samt för att skapa en teoretisk referensram som ligger till grund för studiens analys och intervjufrågor. Avsnitt 2.1 behandlar kort det historiska sammanhanget för det industriella husbyggandet. Avsnitt 2.2, beskriver definitioner och olika förklaringsmodeller av begreppet industriellt husbyggande.
Plattformarnas sammanhang och betydelse för det industriella husbyggandet tas upp i avsnitt 2.2, men definieras ytterligare i avsnitt 2.3. Detta avsnitt, samt underavsnitt 2.3.1 och 2.3.2 avser att belysa olika teoretiska definitioner av begreppet plattformar. Avsnitt 2.4 har för avsikt att kortfattat beskriva lämpliga teorier som kopplar till beteenden och attityder när nya innovationer och arbetssätt ska implementeras i en organisation.
2.1 DET HISTORISKA SAMMANHANGET
Det här avsnittet behandlar kort det historiska sammanhanget för det industriella husbyggandet.
Studieobjektet NCC:s utveckling av industriellt byggande och tekniska plattform tas upp i kontextavsnittet Fel! Hittar inte referenskälla..
Industriellt byggande är inget nytt fenomen utan småhus har producerats på ett mer eller mindre industriellt sätt sedan 1900-talet (Lessing, 2015). Speciellt under 1960-talet implementerades det industriella husbyggandet genom standardisering och prefabricering i många europeiska länder.
Sveriges miljonprogram var ett exempel på detta och var ett av de storskaliga bostadsprogrammen (Lessing, Stehn, & Ekholm, 2015). Emellertid beskriver Lessing (2015) att de storskaliga miljonprogrammen skapade tekniska, men även flertalet sociala konsekvenser som gjorde att industriellt byggande inte fick nytt gehör i den svenska byggbranschen förrän 2000- talet.
Med detta sagt har det funnits en viss rädsla som till viss del lever kvar än idag där eftermarknadsproblematiken fortfarande är ett faktum. Nya idéer måste ofta testas skarpt i
6 Teori
produktionen, vilket har gjort att gamla misstag har svidit hårt på eftermarknaden. Apleberger, Jonsson, & Åhman (2007) menar även att det skett stora investeringar i byggbranschen för att industrialisera den och att en del aktörer har lyckats med detta, men att de stora investeringskraven innan produktionsstart har betytt ett misslyckande för andra.
Även om det finns en viss försiktighet i branschen har det skett förändringar industrialiseringens riktning. I Sverige, följt av lärdomarna från massproduktionen och förstärkt med Lean produktionsfilosofin, bygger företag i Sverige idag industriellt producerade bostäder effektivt (Maxwell & Aitchison, 2017). Enligt Jansson (2013) har produktplattformskonceptet i Sverige i början av 2000-talet vuxit fram ur teoretiska koncept till att bli riktiga strategier för byggföretag att använda.
Tillverkningsindustrin har visat på fördelarna med implementerandet av fördefinierade regler och systematisk standardisering (Jansson, 2013). Detta har lett till att många byggföretag sneglar mot tillverkningsindustrin och försöker implementera ett mer industriellt/industrialiserat byggande.
Det finns en strävan efter ett mer effektivt byggande och tillverkningsindustrin erbjuder tekniker för att effektivisera produktion och arbetsprocesser (Maxwell D. W., 2016). Vidare menar Maxwell D. W (2016) att så kallade plattformar har utvecklats från tillverkningsindustrin och har implementerats i diverse branscher.
2.2 DEFINITION INDUSTRIELLT HUSBYGGANDE
Avsnittet beskriver definitioner och olika förklaringsmodeller av begreppet industriellt byggande.
Underavsnitt 2.2.1 och 2.2.2 behandlar välkända teoretiska modeller såsom Jerker Lessings modell samt kompletterande tolkningar av fenomenet.
2.2.1 LESSINGS MODELL
Enligt Lessing (2006) lyder definitionen för industriellt husbyggande:
”Industriellt bostadsbyggande innebär en välutvecklad byggprocess med en genomtänkt organisation för effektiv styrning, beredning och kontroll av ingående
aktiviteter, flöden, resurser och resultat med användning av högförädlade komponenter med syfte att skapa maximalt värde för kunderna”
(Lessing, 2006, s. 93) Som definitionen ovan demonstrerar är industriellt husbyggande ett komplext fenomen som behöver beskrivas vidare.
Teori 7
Teknisk bostadsplattform Lessing (2006) var en av de första att erkänna att industriellt husbyggande betyder integration av flera delar där prefabrikation och byggsystem är nödvändiga delar för produktion, men fortfarande inte tillräckliga för att definiera eller beskriva fenomenet. Lessing (2006) gjorde detta genom att föreslå en konceptuell ram för industriell husbyggnad. Denna ram introducerar en övergripande bild av innehållet och strukturen kring processen. Det konceptuella ramverket beskriver åtta karakteristika områden som täcker teknik-, process- och organisationsfrågor, som i sin tur måste bli integrerade och ständigt förbättrande (det nionde området). Ramverket beskriver alltså en processmodell som menar på att genomförandet av byggprojekt måste understödjas av kontinuerliga utvecklingsprocesser där plattformar för både tekniska lösningar och processer hanteras och utvecklas. (Lessing, 2006). Detta konceptuella ramverk och vad som karakteriserar industriellt husbyggande har legat till grund för vidare utveckling sedan 2006.
Flertalet forskare och svenska husbyggare har tillsammans kommit att utveckla begreppet sedan dess (Lessing et al., 2015). Med andra ord, fenomenet har utvecklats sedan 2006 och har fått en fortsatt karakterisering. Lessing (2015) beskriver själv att konceptet industriellt byggande tidigare inte har haft specifik teori utan att fenomenet har många relaterade teoretiska fält, det vill säga begreppet har en tvärvetenskaplig karaktär och består av flera teoretiskt integrerade konstruktioner. Fortsättningsvis uttrycker Lessing (2015) att publikationer sedan 2006 fokuserar på lämpliga kompletterande områden såsom produktionsstrategier, affärsstrategier, affärsmodeller och organisationer.
Det råder alltså en laddad komplexitet i begreppet, eftersom industriellt byggande beskrivs av flertalet tekniska discipliner, samtidigt som begreppet är något fragmenterat. Detta parallellt med att ny forskning och tillämpningen i byggbranschen har kommit att utveckla fenomenet. Detta har medfört att Lessing (2015) har kompletterat och vidareutvecklat begreppet med tre faktorer (punkt 10 – 12 nedan) som bidrar till ett strategiskt perspektiv som betonar vikten av att industriellt byggande måste hanteras strategiskt inom företaget.
Således kännetecknas och präglas industriellt husbyggande av tolv delar:
1) Planering och kontroll av processen – Processerna är grundligt strukturerade, planerade och systematiskt implementerade i organisationens helhet.
2) Utvecklade tekniska system – Tekniska lösningar är strukturerade i system och utvecklas därefter (kan vara öppna och slutna system).
3) Förtillverkning av byggdelar – Byggdelar tillverkas i fabrik, inte på byggarbetsplatsen.
8 Teori
4) Långsiktiga relationer– Alla deltagare och aktörer i processerna är engagerade med ett långsiktigt perspektiv.
5) Logistik integrerat i byggprocessen – Materialflöden och liknande information är samordnad med produktion, projektering och byggprocess.
6) Kundfokus – Genomgripande kännedom om olika kundsegments förväntningar, prioriteringar och behov.
7) Användning av informations- och kommunikationsteknik – ICT-verktyg/system som stöder systematisering och behandling av information genom alla tekniska system och processer.
8) Systematisk mätning och erfarenhetsåterföring – Mätningar av prestationer ger information om processprestanda och kan förbättra och effektivisera arbetsmetoder.
9) Ständiga förbättringar – Processer och system blir systematiskt förbättrade.
10) Produktionsstrategier – Strategiska aspekter beroende på valen av produktionsmetoder och hur de påverkar resten av företaget.
11) Affärsstrategier och affärsmodeller – Innefattar företagsstrategiska aspekter relaterade till marknad, kunder, konkurrensfördelar och andra finansiella aspekter.
12) Organisation – Organisationsstrukturer som stöder företagets processtruktur och dess produktionssystem. Viss strategisk roll eftersom organisatoriska frågor influerar företaget och dess förmåga att förverkliga mål och strategier.
(Lessing, 2015) Dessa tolv delar måste systematiskt integreras för att skapa produktionssystem som är strukturerade för en kontinuerlig produktion av byggnader, inriktad på vissa marknads- och produktnischer (Lessing, 2015).
2.2.2 PLATTFORMENS KONTEXT I DET INDUSTRIELLA
HUSBYGGANDET
Det industriella husbyggandets delar kan beskrivas vidare enligt Figur 2.1. Kärnan i figuren beskriver affärsmodellen som i sin tur beskriver hur den industriella husbyggaren tjänar pengar.
Tanken är i sin tur att relationen mellan affärsmodellen och de egna produkterna blir starkare i det industriella byggandet än i traditionellt byggande. (Lidelöw et al., 2015). Det starka förhållandet mellan affärsmodellen och produkten står i direkt relation till plattformens funktion.
Produkten som den industriella husbyggaren ska leverera till kunden produceras via en plattform som visar på de delar som aktören upprepar och ständigt förbättrar. (Lidelöw et al., 2015). Således hjälper plattformen till att fördefiniera produkter/komponenter och arbetsmetoder kopplade till produkten.
Teori 9
Teknisk bostadsplattform Plattformen består av fyra delar/plattformar som är grunden i affärsmodellen, som i sin tur består av Lessings (2006) nio nära sammanlänkande delområden som beror av varandra. De fyra delarna är process-, teknik-, kunskaps-, och leverantörsplattformen (Lidelöw et al., 2015).
Figur 2.1 - Det industriella husbyggandets delar (Lidelöw et al., 2015).
Det vill säga en viss kombination av dessa delområden bygger upp respektive delplattform som tillsammans skapar en plattform som i sin tur hjälper till att producera själva produkten.
Delområdena ligger nära och är beroende av varandra.
Förklaringsmodellen som Lidelöw et al. (2015) beskriver tillsammans med den ständiga förbättrningsprocessen kategoriserar Lessings (2006) nio delområden utifrån plattformar ytterligare:
10 Teori
Teknikplattformen:
• Utvecklade byggsystem/ tekniska system
• Prefabricering
• Användning av informations- och kommunikationsteknik (ICT) Processplattformen:
• Kund- och marknadsfokus
• Planering och kontroll av processen Kunskapsplattformen:
• Systematisk mätning och erfarenhetsåterföring Leverantörsplattformen:
• Långsiktiga relationer
• Logistik integrerat i byggprocessen
Utifrån ovanstående förklaring som Lidelöw et al. (2015) ger, består teknikplattformen av ett valt byggsystem, en grad av prefabricering och en viss implementering av ICT. Byggsystem kan vara slutna och öppna. Enligt Lidelöw et al. (2015) ger slutna byggsystem exempelvis en högre marginal, bättre kontroll och optimering och skapar även en mindre flexibilitet, medan öppna byggsystem istället har en högre flexibilitet men generar lägre marginal och kontroll.
Lessing (2015) menar att den tekniska plattformen bygger på utvecklandet av byggsystem med standardiserade lösningar, där plattformen måste vara omsorgsfullt strukturerad och dokumenterad. Således kan den tekniska plattformen beskrivas som ett företags standardiserade tekniska lösningar som samlas och utvecklas kontinuerligt.
Ovanstående förklaringsmodeller beskriver hur planering och kontroll av processen tillsammans med ett kund- och marknadsfokus bygger upp en processplattform. Processplattformen kan vidare beskrivas som standardiserade arbetsmetoder anpassade för en specifik kund och marknad.
Samtidigt som de standardiserade arbetsmetoderna ständigt och kontinuerligt utvecklas.
En processplattform innebär att tillsammans med kund utforma ett byggsystem och en produktions- och affärsprocess, där valen har sin direkta bas i kunden. I processplattformen definieras beställningspunkten och ett byggsystems affärsrelationer, tekniska specifikationer, anvisningar och certifiering av byggsystemet. Likaså måste organisation, tillverknings- och affärssystem definieras. (Lidelöw et al., 2015). I och med detta är det viktigt att definiera förprojekteringsgraden/beställningspunkten och produktionsstrategierna som definieras senare i Figur 2.3 och Figur 2.4.
Teori 11
Teknisk bostadsplattform Lessing (2015) beskriver integrationen och processutveckling som utvecklingsprocesser som skapar standardiserade lösningar för process- och tekniklösningar och som stödjer utförandet i byggprojekt, kopplade till ett ordnat informationsflöde enligt Figur 2.2. Vidare kan Figur 2.2 beskrivas genom att byggprojektet inhämtar tekniska lösningar och arbetsmetoder från plattformarna som sedan ska implementeras i byggprojektets alla delar, det vill säga i projektering, planering och produktion. Alla erfarenheter och kunskaper som görs ute i projekten ska sedan återföras till plattformarna (Lidelöw et al., 2015).
Figur 2.2 - Utvecklingsprocesser och integration mellan delplattformar och byggprojekt (Lessing, 2015).
Sammanfattningsvis kan plattformarna beskrivas kompletterande enligt Lidelöw et al. (2015) och Lessing (2015) som att teknik- och processplattformen är direkt beroende av varandra och utvecklar varandra. Samtidigt som ett viktigt tillägg till Figur 2.2 är ett nära och långsiktigt samarbete med leverantörer (leverantörsplattformen). Plattformarna stödjer de enskilda projekten genom att standardiserade tekniska lösningar (teknikplattformen) och arbetsmetoder (processplattformen) sedan implementeras i projekten. Ute i projekten ska nya innovationer, kunskaper och erfarenheter återföras till plattformarna genom systematisk kontinuerlig erfarenhetsåterföring (Lidelöw et al, 2015; Lessing, 2015; Jansson, 2013). Detta kan ibland
Technical Platform
Process Platform
Building project X
Building project Y
Building project Z
Building project V
12 Teori
beskrivas som kunskapsplattformen, vilket resulterar i kontinuitet i processer samtidigt som det innebär en ständig förbättring och utveckling av den totala plattformen.
Byggande har ofta ett större fokus på process- och teknikplattformar, medan leverantörsplattformen är mer föränderlig. Detta eftersom byggande ofta bedrivs enligt
”Engineer-to-order” (ETO), vilket beskrivs i Figur 2.3 och senare på ett kompletterande sätt i Figur 2.4. ETO innebär att leverantörskedjan inte sällan är okänd vid start av projekt (Lidelöw et al., 2015)
I sammanhanget av det industriella husbyggandet och dess plattformar behöver produkterbjudande, produktionsstrategier och beställningspunkt formuleras. Enligt Lidelöw et al.
(2015) är erbjudandet för en industriell husbyggare en produkt som kan beskrivas som fyra olika produkter. Dessa produkter illustreras i Figur 2.3, där Lessing (2015) beskriver beställningspunkten som motsvarar förprojekteringsgraden av en produkt som i sin tur skapar förutsättningar för en specifik produktionsstrategi som i sin tur skapar en produkt.
Låga nivåer av fördefinition (ETO och MTO) ger en högre flexibilitet och olika typer av byggnader kan produceras, men samtidigt måste mer projektspecifika lösningar utvecklas för den specifika byggnaden. Dock ger inte dessa typer av produktionsstrategier samma förutsägbarhet i processer och tillverkade produkter i jämförelse med de höga nivåerna av fördefinition (CTO och SV). CTO och SV minskar istället flexibiliteten i produktutbudet samtidigt som dessa typer av produktionsstrategier kräver större investeringar i relaterade plattformar. (Lessing, 2015)
Teori 13
Teknisk bostadsplattform
Figur 2.3 - De fyra olika produktionsstrategierna och dess beställningspunkt, publicerad i Lessing (2006) från Hvam, Mortensen, & Riis (2008).
Vald produktionsstrategi har alltså sin utgångspunkt i vilken grad av färdigställda specifikationer den industriella byggaren vill ha. Samtidigt har kunden möjligheter att påverka produkten i relation till det här valet.
2.3 DEFINITION PLATTFORMAR
Detta avsnitt avser att belysa olika teoretiska definitioner av begreppet plattformar. Underavsnitt 2.3.1 och 2.3.2 belyser teoretiska ramverk ytterligare.
Som tidigare nämnts skildrar litteraturen det industriella byggandets delar på olika sätt. Enligt Lessing (2015) är så kallade tekniska plattformar ett system som omväxlande kallats för byggnadssystem och produktplattformar. Med detta sagt och i relation till tidigare publikationer i exempelvis underavsnitt 2.2.2 kan plattformens innebörd och betydelse skilja sig något beroende på dess kontext. Därav behöver plattformar och några av de tidiga definitionerna beskrivas ytterligare.
Customer order specification decoupling point
Norms and
standards Engineer to Order
Generic product
structures Modify to Order
Standard parts and modules Configure to Order
Standardised products Select
variant
0% Degree of completed specifications 100%
Engineer to Order (EtO); Norms, standards and building codes set the starting point in client controlled project design.
Modify to Order (MtO); Standardized technical solutions along with strategically defined geo- metries and solutions for key components.
Templates and predefined drawings are used in the project-unique design work.
Configure to Order (CtO); Predefined parts, compo-nents and modules are used for configuring the buildings in a standardized configuration process. Production methods, processes, knowledge and people in the production system set the conditions and limitations.
Select Product Variant (SV); Almost complete buildings with some variables are defined in a product development process. Project specific design is almost eliminated and the majority of all specifications are predefined. Production, assembly, supply chain, sales etc. are
predefined processes tailored for the products
14 Teori
Robertson & Ulrich (1998) beskriver en produktplattform som en samling av tillgångar som delas av en uppsättning produkter. Vidare kategoriseras dessa tillgångar av fyra underkategorier:
• Komponenter
• Processer
• Kunskap
• Människor och relationer.
Enligt Meyer & Lehnerd (1997) består en produktplattform av en grupp tekniska lösningar som definieras som:
”En uppsättning komponenter, moduler eller delar som skapar en gemensam struktur, ur vilken en samling produkter effektivt kan utvecklas och produceras.”
(Meyer & Lehnerd, 1997, s. 7) Enligt Haung, Simpsons, & Pine II (2005) definieras begreppet produktplattformar på olika sätt och utöver Meyer & Lehnerd (1997) och Robertson & Ulrich (1998) finns två andra vanligt förekommande definitioner. Dessa definierar produktplattformar som:
”En kollektion av gemensamma element, särskilt den underliggande kärnan av teknologi, implementeras över en rad produkter.”
”En uppsättning delsystem och gränssnitt avsiktligt planerade och utvecklade för att bilda en gemensam struktur från vilken en ström av derivatprodukter kan vara
effektivt utvecklade och producerade.”
(Huang, Simpsons, & Pine II, 2005, s. 3) Med andra ord, de olika definitionerna av produktplattformar som beskrivits ovan har flera likheter, men definieras olika beroende på författaren och sammanhanget. Plattformarna har utvecklats och har sitt ursprung från MTO och tillverkningsindustrin och har sedan dess använts av diverse branscher (Maxwell D. W., 2016; Simpson, Siddique, & Jiao, 2006).
Produktplattformar skapar en större förmåga att skräddarsy produkter efter olika marknads- och kundsegment och förbättrar underhållet. Samtidigt skapar produktplattformen en reducering av tid, risk, systematisk komplexitet och kostnader kopplade till utveckling, tillverkning och produktionsinvesteringar. (Robertson & Ulrich, 1998). De teoretiska fördelarna är flera men kan även skilja mellan olika typer av fördefinition i produktplattformarna och står i relation till tidigare beskrivna produktionsstrategier i Figur 2.3. Maxwell D. W (2016) menar på att vissa företag i Sverige har ett stort tekniskt fokus på till exempel produktionsmetoder i vissa
Teori 15
Teknisk bostadsplattform plattformar medan andra företag har mer projekterings-ledda plattformar som sträcker sig från detaljerade projekteringar till mer flexibla erbjudanden för kund och arkitekt.
2.3.1 JANSSONS PLATTFORMSRAMVERK
Forskaren Gustav Jansson har kommit att bidra med underliggande teoretisk förståelse av hur konceptet plattformar kan tillämpas och användas mer ingående i kontexten av byggföretag i
”Engineer-to-order”, ETO.
Enligt Jansson (2013) bör produktplattformens sammanhang sättas i relation till produktionsstrategin och beskrivas utifrån kontexten av den samma. I sin beskrivning av sitt teoretiska plattformsramverk beskriver Jansson (2013) plattformen i sammanhanget av ETO.
Syftet med ramverket är att beskriva hur husbyggarens plattform är systematiserad utifrån dess fördefinitioner och illustreras längre ner i Figur 2.5.
Enligt Lessing (2006) är industrialisering av husbyggande mer än bara prefabricering och enligt Jansson (2013) gör plattformskonceptet det möjligt att välja vad man vill industrialisera och fördefiniera i processer, produkter, kunskaper och relationer. De fyra ovan omnämnda aspekterna grundar sig i definiering av produktplattformarna i tidigare avsnitt 2.3. Jansson (2013) har utvecklat sitt ramverk utifrån Meyer & Lehnerd (1997) och Robertson & Ulrich (1998) tidigare beskrivna produktplattformsteorier, för att sedan översätta teorierna från produktionsstratgin Make-to-order (MTO) till Engineer-to-order (ETO).
Engström (2013) beskriver Gustav Janssons arbete som att produkter byggs upp av komponenter, kunskapen gör att vi kan använda resurserna och processerna kan beskrivas som tillgängliga metoder, samtidigt som relationerna är organisationens interna och externa aktörers samarbete.
Samtidigt menar Engström (2013) att detta är något som den fasta industrin använder på ett mer effektivt sätt.
Jansson (2013) menar att processer, komponenter, kunskaper och relationer måste balanseras mot så kallade distinctiveness (särprägel) och commonalities (enhetlighet) i en plattform som passar i kontexten av ETO. Vidare kan commonalities beskrivas som låsta parametrar som är desamma från projekt till projekt och distinctiveness beskrivas som ej fördefinierade parametrar som är unika för varje projekt. Enligt Jansson (2013) är en av de största utmaningarna vid utveckling av plattformar att balansera mellan låsta fördefinitioner för enkelhet och kostnader, och de ej
16 Teori
fördefinierade parametrarna för unikhet och variation. Ej fördefinierade parametrar kan ses som ett sorts projekteringsutrymme.
Det är viktigt att särskilja en plattform i ETO från MTO och beskriva förutsättningarna i ETO eftersom det är i kontexten av dessa produktionsstrategier som plattformen och dess ständiga utvecklingsprocess kan skildras. Enligt Jansson (2013) & Lessing (2015) är det viktigt att kategorisera tillverkningsprocessen utifrån beställningspunkten och dess nivå av fördefiniering.
Detta eftersom det är en central del i det industriella husbyggandet och kan förklara skillnaderna mellan plattformar i kontexten av MTO och ETO. I likhet med Figur 2.3 och de tidigare fyra omnämnda produktionsstrategierna kan även produktionsstrategier enligt Jansson (2013) beskrivas som sex separata strategier enligt Figur 2.4.
Figur 2.4 – Produktionsstrategier publicerad i Jansson (2013) från Sackett, Maxwell, & Lowenthal (1997).
Det svarta i figuren illustrerar en fördefinition innan kunden kommer in i förloppet och det vita motsvarar en kundanpassning. Enligt Jansson (2013) och Lidelöw & Olofsson (2016) är ETO
Teori 17
Teknisk bostadsplattform byggsektorns mest använda produktionsstrategi. I det här fallet betyder det skrafferade området att kunden kommer in och ställer varierande krav samtidigt som de även kan komma att utvecklas.
Som tidigare beskrivet resulterar ETO i en unik produkt som bygger på detaljprojektering av normer och standarder enligt Figur 2.3 och Figur 2.4. ETO kan karakteriseras som en beräkningsfas eller projektering då ingenjörens arbete är mest relevant. I Produktionsstrategin ETO är beställningspunkten (CDOP) i projekteringsfasen och kunden går in i produktionsinformationsflödet i projekteringsfasen (Lidelöw & Olofsson, 2016). Samtidigt styrs projekteringen av faktorer som definierats i den konceptuella fasen i form av krav eller ibland färdiga lösningar enligt Figur 2.4 (Jansson, 2013).
Engström (2013) tolkar Jansson som att i kontexten av MTO är CODP i produktplattformen tämligen tydlig och aktören äger hela värdekedjan vilket möjliggör att plattformen kan definieras helt. En full definiering av plattformen grundar sig väl för produktfamiljer som är ämnade för specifika marknadsnischer där kunden kan göra iordningställda val.
Det har visat sig svårt att realisera produktfamiljer i ETO-perspektivet i och med att alla parametrar inte kan definieras när kunden kommer in projekteringen. Balansen mellan låsta fördefinitioner och icke definierade parametrar uppstår istället i projekt. (Jansson, 2013). Således går det inte att förutspå marknadsbehovet utan man behöver istället rätta sig efter de behov som kunden själv uttrycker eftersom kundens krav är föränderliga och svåra att förutbestämma.
Jansson (2013) trycker dock även på att fullt fördefinierade plattformar hindras av att kraven inom byggandet ständigt förändras och att fördefinitioner kan påverkas av kraven från kunder men även av regelverk.
Skillnaderna mellan ETO och MTO är fler och är beroende av flera faktorer. Enligt Jansson (2013) har de funktionella kraven en stor faktor som bestämmer fördefinitionen som skiljer ETO och MTO åt, samtidigt som separationen mellan produktionen i plattformsteori i MTO är en annan faktor. Under utveckling av MTO och produktplattformarna har lösningar separerats för att kunna utvärderas och testas separat. Detta har inneburit att produkt- och plattformsutvecklingen har separerats från produktionen och produkt- och produktionsutvecklingsfaserna har kunnat förbättras samtidigt som produktens funktionalitet kunnat skräddarsys för marknaden (Jansson, 2013). I ETO-sammanhang är produktutvecklingen
18 Teori
integrerad i det dagliga arbetet i projekten, samtidigt som den är organiserad när operationell kunskap återförs till plattformen (Jansson, 2013).
Jansson (2013) anser att det går att uppnå ett husbyggande som har mer effektiv kundanpassning om plattformarna implementeras i projekten, samtidigt som det finns en fortlöpande erfarenhetsåterföring. Detta möjliggör en aktuell plattform.
Janssons (2013) föreslagna plattformsbeskrivning är en utveckling av Meyer & Lehnerds (1997) Power Tower-modell för att kunna appliceras i kontexten av ETO och beskrivs i Figur 2.5.
Figur 2.5 - Ständig utveckling och användning av bostadsplattformar (Jansson, 2013).
Plattformsbeskrivningen i Figur 2.5 klargör två olika kunskapsflöden. Det första är transformationsflödet som stöttar implementeringen av plattformen och det andra är erfarenhetsåterföringsflödet tillbaka till plattformen, som i sin tur utvecklar den.
Teori 19
Teknisk bostadsplattform Plattformsbeskrivningen har även en bitvis skrafferad yta för att visa att fördefinieringen inom de fyra aspekterna funktion, komponenter, processer och relationer inte är helt standardiserade.
Stödmetoderna som visas i Figur 2.5 fungerar som en brygga mellan det dagliga designarbetet i projektet och plattformen. Metoderna som stöttar och hjälper till att transformera är delvis definierade i försörjningskedjan, komponenter och processer till helt anpassade hus.
Stödmetoderna hindrar i sin tur att det sker en degregering i det dagliga arbetet gällande processer och rutiner. (Jansson, 2013)
I Janssons plattformsramverk implementeras en organiserad och standardiserad projektering för varje projekt istället för produktfamiljer genom att implementera stödmetoder i hela värdekedjan.
Dessa stödmetoder består av fyra delar: kraviteration, projekteringsstyrning, samverkansprojektering och projektoptimering. (Engström, 2013)
Det är även viktigt att feedback kontinuerligt förs tillbaka till plattformen. Långa projekttider och en erfarenhetsåterföring som bara sker i slutet av projektet leder till föråldrade plattformar eftersom mycket av den kollektiva upplevelsen försvinner när ett byggprojekt är klart (Jansson, 2013). Det är dessa långa cykeltider som medför krav på de stöttande metoder som kan underlätta kontinuerliga flöden mellan plattformen och projekten, vilket Figur 2.5 tar hänsyn till.
2.3.2 STRUKTURER OCH FÖRDEFINITIONER AV VÄRDEKEDJAN
Lidelöw och Olofsson (2016) förklarar att industriellt byggande i korthet är en fördefiniering av produkter och processer, samtidigt som graden av fördefiniering kan variera.
I underavsnitt 2.3.1 har produktionsstrategierna beskrivits med fokus på ETO och punkten då kunden kommer in i projekteringsfasen. Vidare menar Lidelöw och Olofsson (2016) att det finns fler situationer och dimensioner av fördefinieringen i projektering, inköp och produktion som kan förklaras utifrån ETO-sammanhanget.
En entreprenörs interna produkter och processer kan förklaras med hjälp av entreprenörens projektering, inköp och produktion under byggprocessen. Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) har byggentreprenörer som arbetar i produktionen i ett ETO-sammanhang olika möjligheter att fördefinera sitt arbete beroende på marknadssegmentet och produktubudet. Beställningspunkten kallas i vanligt sammanhang och i Figur 2.4 ”Client order decoupling point”, CODP, vilket
20 Teori
hänvisar till punkten i värdekedjan för anpassning där en kund kommer in och utlöser produktionsaktiviteterna.
Det finns djupare beskrivning till den tidigare beskrivna beställningspunkten (CODP). Figur 2.4 kan utvecklas och transformeras vidare inom den interna försörjningskedjan, och den tidigare beskriva beställningspunkten (CDOP) kan vidare beskrivas som lokala ” decoupling”-punkter genom interna projekterings-, inköps- och produktionspunkter. Implementeringen av dessa lokala beställningspunkter beror på entreprenörens verksamhetsstrategi kan implementera i olika omfattning. (Lidelöw & Olofsson, 2016). Med detta sagt fås tre nya ”decoupling points” för entreprenören: en för projektering (design decoupling point, DDP), en för inköp (purchasing decoupling point, mer passande IDP) och en för produktionen (production decoupling point, PDP).
De nya punkterna DDP, IDP och PDP beskrivs i Figur 2.6, Figur 2.7 respektive Figur 2.8. Dessa punkter skapar varierande förutsättningar hos de olika interna strategierna kopplat till just projektering, inköp och produktion hos entreprenören.
Figur 2.6 visar relationen mellan DDP och entreprenörens produktsortiment som varierar från normer/koder till fullt fördefinierade produkter. Fördefinieringen i produkterna är i direkt relation till hur mycket som redan är projekterat via till exempel BIM.
I Figur 2.6 har entreprenören att förhålla sig till vissa fördefinierade val, regler och dimensioner.
Dessa kan förklaras som låsta (communalities), valbara eller regelstyrda (modularities) fördefinitioner. Låsta fördefinitioner är alltid lika inom eller mellan projekt och kan exempelvis vara våningshöjd, bjälklagstjocklek etcetera. Variabla val på produkten kan till exempel vara varianter av balkong och väggar, medan regelstyrda fördefinitioner kan vara konfigurerade takstolslösningar och hörnlösningar. (Jansson, 2020)
Teori 21
Teknisk bostadsplattform
Figur 2.6 - Försörjningskedjans strukturer i byggprojekteringsfasen (Lidelöw & Olofsson, 2016).
Figur 2.7 visar relationen mellan PDP och entreprenörens prefabricering som i sin tur påverkar graden av platsbyggande. Råa material motsvarar fullständig tillverkning ute på byggarbetsplatsen, medan integrerade enheter och moduler med kombinerade funktioner motsvarar en väldigt avskalad montering på arbetsplatsen.
Produktionen är inte sällan den mest kostnadsdrivande delen inom värdekedjan. Både projektering och inköp har stor relevans för skaleffekterna som kan fås i produktionsprocessens fördefinitioner. Exempel på låsta fördefinitioner kan vara till exempel formsättning, medan variabla fördefinitioner kan vara montage av trappräcken eller råspont, samtidigt som regelstyrda fördefinitioner är ventilationsmontage, elmatning etcetera. (Jansson, 2020)
22 Teori
Figur 2.7- Försörjningskedjans strukturer i byggproduktionsfasen (Lidelöw & Olofsson, 2016).
Figur 2.8 visar kopplingen mellan IDP och entreprenörens avtal i leverantörskedjan. Beroende på vart IDP sker kan leverantören således vara olika mycket integrerad, och desto närmare arbetar inköpare och leverantörer för att planera inköp.
Fördefinieringen på leverantörsledet bestäms av kontraktsformen Exempel på dessa kan vara stöd av låsta, variabla eller regelstyrda mallar som bygger på olika avtal för inköp grundat på antingen avrop, offerter eller leveranser, eller just-in-time. (Jansson, 2020). Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) är det ovanligt att företag använder den högsta nivån av leverantörsintegration som i sin tur innebär att inköpta komponenter både levereras (just in time) och installeras av leverantören.
Teori 23
Teknisk bostadsplattform
Figur 2.8 - Försörjningskedjans strukturer i inköpsfasen (Lidelöw & Olofsson, 2016).
Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) är en hög fördefiniering i projekteringen en förutsättning för ett lyckat industriellt byggande, men de menar samtidigt att det inte finns någon direkt koppling mellan en hög fördefiniering i projekteringen och hög standardisering i produktionen. Således behöver organiseringen av produktionen (fabrikstillverkning eller prefabricering) i Figur 2.7 inte nödvändigtvis vara beroende av projektering och inköp/leverantör i Figur 2.6 respektive Figur 2.8. Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) är dock ett långsiktigt samarbete och avtal med leverantörer viktiga aspekter för industrialisering.
Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) visar detta på motsatsen till den vanliga föreställningen att industrialisering av byggande är nära kopplat till fabrikstillverkning och prefabricering ute på arbetsplatsen, samtidigt som många företag har väldigt olika strategier kopplat till detta.
Kompletterande sammanställer Jansson (2020) Figur 2.6, Figur 2.7 och Figur 2.8 och kan enligt Figur 2.9 förklara att affärsmodellen styr valet av plattformen och att det sker olika fördefinitionsgrad längs byggprocessens delar (projektering, inköp och produktion). Med andra ord, Figur 2.9 beskriver alla tre dimensioner i en byggplattform.
Vid byggande används begreppet plattformar för byggande för att beskriva olika varianter av regler och fördefinitioner som fungerar som ett stöd vid husbyggande. I sammanhanget
24 Teori
industriellt byggande innebär begreppet ett stöd för produktbestämning, produktionsprocesser, kravställning och relationer för produktionsflödet genom processen. (Jansson, 2020)
Utöver de beskrivna låsta, variabla och regelstyrda fördefinitionerna finns även icke fördefinierade parametrar (distinctiveness), vilka ofta inte har något större värde att fördefinieras.
Teori 25
Teknisk bostadsplattform
26 Teori
Figur 2.9 - Fördefinition av plattformen under byggprocessen (Jansson, 2020)
2.4 NYA ARBETSÄTT & KOMMUNIKATION INOM EN ORGANISATION
Detta avsnitt avser att kortfattat belysa teorier som kopplar till beteenden och attityder när nya innovationer och arbetssätt ska implementeras i en organisation.
2.4.1 INVOLVERING, MOSTÅND & ACCEPTANS
Vanlig projektledningslitteratur prioriterar sällan att tolka de sociala processer som ligger till grund för den dagliga verksamheten i projekten. Det finns lite plats för mänsklig verksamhet i denna forskning samtidigt som operatörer tar stolthet i deras hantverk (Simu et al., 2019). Simu et al. (2019) har tagit fram en mobil testplattform, Valla Coach, som skulle fungera som smörjmedel, både pedagogiskt och tekniskt, för att stimulera reflektioner om processer och förbättringar av produktionsflöden på plats.
För att åstadkomma ständiga förbättringar inom byggbranschen finns det ett behov av att involvera den operativa personalen från produktionen i utformningen av utvecklingsarbetet (Simu et al., 2019). Vidare menar Simu et al. (2019) att denna typ av personalinvolvering troligtvis skulle kunna innebära att instruktioner och standarder implementeras effektivare eftersom de operativa i produktionen upplever mer delaktighet i besluten. Detta då plattformar och standardiserade arbetssätt inte alltid fungerar på projektnivå.
Tanken med plattformarna är att standardisera arbetet och underlätta erfarenhetsåterföringen, men ofta är plattformarna utformade på en strategisk nivå och ibland påtvingad på projektnivå, vilket kan resultera i motstånd i projekten. Samtidigt finns det mycket frihet när det gäller implementeringen av projekterade konstruktionslösningar i produktionen. Besluten lämnas till platschefer och arbetsledare, vilket resulterar i lokal ad-hoc-praxis med stora variationer i kvalitet, produktivitet och säkerhet. (Simu, Räisänen, & Erikshammar, 2019)
2.4.2 IMPLEMENTERA NY LEDNINGSKUNSKAP I PROJEKTBASERADE
ORGANISATIONER
Implementeringen av nya kunskaper från ledningen i projektbaserad organisation är bekymmersam då det finns bristande länkar mellan organisationens initiativ till förändring och vedertagen projektledning. För att kunna förstå och forma implementering av ny ledningspraxis är det betydelsefullt för en helt eller delvis projektbaserad organisation att förstå de kritiska omständigheter och funktioner som påverkar implementeringen. Dessa funktioner är decentralisering, kortsiktig tyngd på att prestera i projektet och distribuerade arbetsmetoder.
Detta eftersom det är aktuellt att förstå vad som underbygger en projektbaserad organisations
Teori 27
Teknisk bostadsplattform I byggbranschens projektbaserade organisationer är inte alla projekt uppburna av etablerade och rutinmässiga aktiviteter. Istället skapar dessa organisationer ett scenario där kunskapsspridning och framträdande arbetsmetoder sannolikt är resultatet av ett komplicerat samspel mellan ständigt förändrade projektförhållanden och kan förklaras dels av en obestämd och skiftande organisatorisk terräng, dels på grund av den varierande omfattningen av projekt. (Bresnen et al., 2004)
Enligt Bresnen et al. (2004) kan projektbasering anses vara ett bra sätt att organisera innovation, men forskning inom det projektbaserade lärandet visar att det finns konsekventa svårigheter med erfarenhets- och kunskapsåterföring mellan projekt. Detta eftersom prioriteringen blir att kortsiktigt prestera i projekten, vilket resulterar i en bortprioritering av långsiktig kunskapsackumulering.
Engström (2013) säger vidare att lärande loopar och feedback ofta bryts i projektbaserade organisationer, eftersom sådana företag saknar mekanismer för att föra över kunskap från projekt till projekt.
2.4.3 LEDNINGENS SATSNINGAR PÅ STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR
Engström (2013) beskriver forskning vid LTU om tekniska plattformar och menar att de företag som klarar av att bli lärande genom praktisk implementering av ständiga förbättringar har förmedlat sin vision inom företaget väl, genom att systematiskt mäta och sätta mål som stöttas av specifika resurser.
Vidare menar Engström (2013) att sådana företagsledningar både har mod, kommunikationsförmåga och uthållighet eftersom det krävs ett systematiskt arbete, med resurser tillsatta, för att bli en lärande organisation. Företagsledningen måste stötta detta arbete genom att ha en tydlig vision om att bli en lärande organisation där det finns organisationsformer, mål och system med belöning som är i linje med den uttalade visionen (Engström, 2013).
2.5 VALD REFERENSRAM
Detta avsnitt presenterar den valda referensramen för studien som ligger till grund för examensarbetets analys. Valda teorier ur Kapitel 2 ställs i relation till relevansen för hur väl vald litteratur kan hjälpa till att uppnå studiens syfte och besvara givna
forskningsfrågeställningar.
