Elevdemokrati -elevers inflytande i skolan

1

Fakulteten för lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Elevdemokrati

-elevers inflytande i skolan

Student democracy

-students’ influence in school

Niklas Ryholt

Lärarexamen 270 hp Examinator: Jan Härdig

Lärarutbildningen 90 hp Idrott och hälsa

3

Sammanfattning

Syftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin

situation i skolan. Frågeställningarna är:

Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat?

Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren. Studien innehåller sex intervjuer med elever från samma skola.

Utgångspunkten kommer från den humanistiska teorin där anställda uppmanas få inflytande över verksamheten då det leder till högre tillfredsställelse och motivation. Även John Deweys tankar om erfarenheter och utbildning tas upp som teori. Han vill att elever ska vara med att påverka i skolan för att förberedas inför framtiden.

Resultatet visar att eleverna är delade i meningen om hur mycket och vad man kan påverka som elev. De känner sig dock trygga med att ta upp eventuella problem till lärare eller rektor. De tror även att ökat inflytande ger högre motivation om det sköts på rätt sätt.

Slutsatsen är att graden av inflytande för eleverna beror på vilken lärare som håller i undervisningen. De kanaler eleverna använder för att ta upp problem i skolan är främst handledare och rektor. Elevrådet hamnar i skymundan. I och med ökat elevinflytande tror eleverna att deras motivation ökar inför skolarbetet. Men det vilar ett ansvar på både elever och lärare för att det ska fungera.

5 1. INLEDNING ... 7 1.2BAKGRUND ... 7 2. SYFTE ... 9 2.1FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9 3. METOD ... 10 3.1VAL AV METOD ... 10 3.2STUDIENS BEGRÄNSNING ... 11 3.3URVAL ... 11

3.4RELIABILITET OCH VALIDITET ... 12

3.5ETIK... 12 3.6OM SKOLAN ... 12 4. LITTERATURGENOMGÅNG ... 14 4.1DEMOKRATI ... 14 4.1.1 Elevdemokrati ... 14 4.2STYRDOKUMENT... 15 4.2.1 Skollagen ... 15 4.2.2 Lgr 11 ... 15 4.2.3 Skolplan för skolan ... 17 4.3TEORI ... 18 4.3.1 Humanistisk teori ... 18

4.3.2 Problematisering av humanistisk teori ... 19

4.3.4 John Dewey ... 20

4.3.5 Problematisering av John Deweys filosofi ... 20

4.4TIDIGARE FORSKNING ... 21

5. RESULTAT ... 22

5.1INTERVJUER ... 22

6. ANALYS OCH DISKUSSION ... 26

7. SLUTSATS ... 29

8. FORTSATT FORSKNING ... 31

9. REFERENSER ... 32

10. BILAGOR ... 34

7

1. Inledning

Jag har valt att skriva om elevdemokrati. Intresset för detta kommer dels från att det som blivande lärare skulle vara intressant att se vad eleverna själva upplever och vad skolan kan göra för att de ska känna sig delaktiga i undervisningen. Jag har även pratat med rektorn på skolan där jag gör min praktik, och då de under läsåret 2012-2013 ska arbeta med att förbättra elevdemokratin på skolan tyckte vi att det var ett passande ämne att skriva om. Detta har varit ett område skolan märkt att eleverna inte är nöjda med. Därför har de lyft fram det som ett prioriterat område. Man tror att eleverna själva skulle känna en större motivation och tillfredsställelse om de blir mer delaktiga i undervisningen.

Jag tror att en större insikt i elevdemokrati kan hjälpa mig att lättare tillgodose mina elevers önskemål och vara mer lyhörd på vad klasserna vill med sin utbildning. Jag har märkt under min praktik att det kan vara svårt att ta till vara på elevernas önskemål. Så detta är ett område jag vet att jag själv borde förbättra. Det ska även bli intressant att få reda på vad eleverna själva upplever om skolans arbete med elevdemokrati och hur pass insatta de är i ämnet. Då den senaste läroplanen framhäver elevdemokratin och hur skolan ska arbeta på ett demokratiskt sätt, är det också ett aktuellt ämne. Jag kan tänka mig att det kan se väldigt annorlunda ut i klassrummet beroende på vilket ämne och vilken lärare det är som sköter undervisningen.

Uppsatsen kommer enbart att behandla elevdemokrati på den skola jag undersökt i studien.

1.2 Bakgrund

Ordet elevinflytande har varit aktuellt sedan 1946 då skolkommissionen krävde fostran för demokrati. Efter andra världskriget ville man att debatten om demokrati i det svenska samhället även skulle ingå i skolan. Senare skulle det också innebära att elevinflytandet skulle handla om arbete i skolan, miljö och mer formella beslutsprocesser. Skolkonferenser och klassråd har varit ett tillfälle för elever och

8

föräldrar att samverka med skolan. Under 90-talet avskaffades klassråden i grundskolan och det bestämdes istället att klasserna skulle ges tillfälle att tillsammans med läraren diskutera gemensamma frågor. 1997 gjordes ett tillägg i grundskoleförordningen att varje klass eller undervisningsgrupp skulle precisera utformningen av elevinflytande. Reglerna för elevers inflytande i skolan var konstruerade så att skolans företrädare hade tolkningsföreträde. Detta ledde till att eleverna var beroende av att deras lärare och rektor var insatta i regelverket och grundläggande demokratiska värderingar för att det skulle fungera väl (Tham 1998).

I och med den nya skollagen från 2010 har eleverna fått större inflytande i skolan. Den trycker mycket på att utbildningen ska utformas och överensstämma med grundläggande demokratiska värderingar samt att eleverna ska få tid och möjlighet att ha inflytande på sin utbildning. Här skall också hänsyn till ålder och mognad tas. Läraren ska stötta och underlätta elevers arbete med inflytandefrågor (Skollagen 2010:800).

På skolan i studien har de under några år märkt att man behöver förbättra sitt arbete inom elevdemokrati. Detta har framkommit genom en enkät som eleverna har besvarat. Enkätundersökningen tillsammans med att skolan uppfattar att nya läroplanen trycker mer på elevdemokrati har lett till att just detta är ett fokusområde för läsåret 2012-2013. I enkäten framkom att ca 25 % av eleverna inte var nöjda med graden av inflytande man har i skolan och på undervisningen (personlig kommunikation, 19 oktober 2012).

9

2. Syfte

Syftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan.

2.1 Frågeställningar

Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen?

10

3. Metod

3.1 Val av metod

Jag har valt att genomföra en intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer (Lantz 2007). Anledningen till att jag valde halvstrukturerade intervjuer är att den intervjuformen går att göra mer som ett samtal än en intervju. Det gör situationen mer avslappnad vilket kan vara positivt för respondenten. Det tycker jag är viktigt då respondenterna är unga och kanske inte så insatta i frågor kring elevdemokrati. I ett samtal är det dessutom enklare att få mer djup i svaren. De halvstrukturerade intervjuerna genomfördes med utgångspunkt i en intervjumall med cirka tio frågor. Det kan jämföras med en mer ostrukturerad intervjumall dock med mer strukturerade frågor (Stukát 2005). Frågorna i intervjun har jag tillsammans med rektorn på skolan gått igenom för att få med de områden skolan vill undersöka.

Målet med studien är att få ett kvalitativt resultat genom intervjuerna och att jag genom att bearbeta och tolka intervjusvaren ska ta reda på bland annat hur eleverna uppfattar situationen på skolan. Intervjuerna för studien genomfördes under skoltid i ett grupprum på skolan. Intervjuerna genomfördes enskilt. Det var meningen att varje elev skulle känna sig fri att uttrycka sin åsikt utan påverkan från andra. För att inte gå miste om viktiga svar spelades intervjuerna in med diktafon. Varje intervju pågick i mellan 10-20 minuter. Jag är medveten om att det är stor skillnad på tiden i intervjuerna. Detta beror vad jag kan se, mest på hur pass insatta eleverna var i ämnet och hur pass engagerade de var. Jag är inte säker på hur det påverkar resultatet i studien. Intervjuerna transkriberades för att senare kunna djupanalyseras i resultatet.

Då det inte fanns något dokument över hur skolan arbetar med elevdemokrati genomfördes en intervju med rektorn angående det. Även denna intervju spelades in för att få så korrekt information som möjligt. Genomförandet av denna intervju var en ostrukturerad intervju. Detta för att rektorn skulle kunna prata fritt om ämnet (Christensen, Andersson, Carlsson, Haglund 1998). Rektorn har i efterhand läst igenom materialet för att säkerställa att det är rätt information som ges.

11

3.2 Studiens begränsning

Jag har valt att begränsa studien till sex elevintervjuer. Detta för att intervjuer och analyseringen är tidskrävande. Studien är även begränsad till att bara undersöka förhållandena på en specifik skola. Det är situationen på denna skola som är intressant för studien då det är tänkt att den skall kunna hjälpa dem i deras arbete att ta reda på vad eleverna på skolan anser om elevdemokratin där. När jag sökte respondenter till intervjuerna var det upp till eleverna själva att anmäla sitt intresse. Detta kan ha gjort att det var en viss typ av elever som anmälde sig, de mer tillbakadragna eleverna kan ha avstått från att delta. Man bör också iaktta att eleverna kan uppfatta frågorna olika, och därmed kan svaren skilja sig från syftet med frågan. Då jag har gjort min praktik på skolan kände alla respondenter till vem jag var. Jag kan ha uppfattats som lärare och därför inte fått den riktiga åsikten från eleverna. Eleverna som ställde upp på intervjuerna är från två av klasserna på skolan. De är från årskurs 8 och 9. Detta innebär att de svarar på frågor angående de lärare de har haft under sin tid på skolan. Det medför att vissa lärare kan hamna utanför studien.

3.3 Urval

Urvalsmetoden jag valt är ett självurval eller frivillighetsurval som det också kallas (Christensen, et.al 1998). För att få tag på respondenter till studien presenterade jag mitt arbete för några klasser i årskurs 8 och 9 på skolan. Eleverna fick sedan själva ta ställning till om de ville ställa upp på intervju. Detta gjorde jag för att eleverna själva skulle vilja vara med och genom det få ett bättre samtal med dem. Det var sex elever som anmälde sig till studien, varav tre var pojkar och tre var flickor. Intervjuerna genomfördes 12-10-01.

På skolan går det cirka 300 elever, av dessa var det sex stycken som anmälde sig till att intervjuas. Det betyder att andelen undersökta elever är 2 % av den totala populationen elever på skolan som medverkar i studien.

12

3.4 Reliabilitet och validitet

För att uppnå hög reliabilitet i studien måste man kunna genomföra studien på ett likartat sätt. Det kan vara svårt då verkligheten är föränderlig och därför omöjlig att imitera exakt. Om studien upprepas kommer man med största sannolikhet inte komma fram till samma slutsats som i denna studie. I en kvalitativ undersökning som den här är reliabiliteten därför irrelevant (Christensen, et.al 1998).

Validitet står för studiens trovärdighet. En hög inre validitet bestäms genom att man öppet och systematiskt kan påvisa att verkligheten speglas i undersökningen. Hög externa validiteten bestäms genom studien är fullständig och informationsrik. Validiteten ökar ytterligare om studien kan överföras till andra icke undersökta enheter (Christensen, et.al 1998).

Jag anser att validiteten i studien är relativt hög, då verkligheten eleverna upplever på skolan speglas i undersökningen samt att man som läsare kan bestämma om resultatet är överförbart till andra enheter och fall (Christensen, et.al 1998).

3.5 Etik

De som blivit intervjuade har innan intervjun blivit informerade om studiens syfte. De har själva fått bestämma om de vill delta. Under informationen om studien förklarade jag hur jag tänkt gå till väga och att alla namn hålls anonyma. Alla namn i texten är fiktiva och ingen hänsyn tas till kön. Jag har valt att hålla namnen anonyma då eleverna ska kunna känna sig säkra att framföra sina åsikter. Det har heller ingen inverkan på resultatet av studien om namn nämns eller inte (Stukát 2005).

Innan intervjuerna genomfördes kontaktades elevernas vårdnadshavare för att få tillåtelse att intervjua deras barn, då samtliga respondenter är under 18 år.

3.6 Om skolan

Skolan etablerades i mitten av 2000-talet och är inriktad mot idrott, hälsa och friluftsliv. I och med detta är många elever engagerade inom idrott och friluftsliv även på fritiden. Utöver den vanliga schemalagda idrotten har man två tillfällen i veckan där man kan välja att utöva olika idrotter. Varje årskurs har även ett antal friluftsdagar där de gör

13 utflykter och övernattningar under olika årstider.

Det går för närvarande cirka 300 elever fördelat på 12 klasser i årkurs 6-9. Skolan ligger i en liten stad i Mellansverige och drivs som friskola.

14

4. Litteraturgenomgång

4.1 Demokrati

Ordet demokrati kommer från grekiskan, en vanlig definition är folkstyre. Inom politiken används det till exempel för stater som anses har ett gott eller rättvist stadsskick (Lundström 2009).

Dahl definiera demokrati utifrån den athenska demokratin med utgångspunkt i fem kännetecken:

1. Politisk jämlikhet vid beslut. Beslutsregeln måste vara sådan att den väger in alla medborgares önskemål om ett visst beslut lika.

2. Effektiv delaktighet. Alla medborgare måste ha tillräckliga och lika möjligheter att ge uttryck för sina åsikter om ett visst beslutsalternativ.

3. Upplyst kunnande. Alla medborgare bör ha kunskap om innebörden och konsekvenserna av olika beslutsalternativ

4. Kontroll av dagordning. Medborgarna ska kunna avgöra vilka frågor som bör bli föremål för demokratiska beslut.

5. Inklusivt demos. Alla vuxna medborgare som är permanenta invånare i en stat bör inkluderas i folket (demos), det vill säga i den grupp som utövar styret av staten genom lika demokratiska fri- och rättigheter (Dahl 1992, i Lundström 2009, s.17).

Detta är idealversion av ett demokratiskt samhälle. Uppställning kan användas för att mäta graden av demokrati (Lundström 2009).

4.1.1 Elevdemokrati

I skolan ska arbetet bedrivas på ett demokratiskt sätt, elever ska ges utrymme att ha inflytande på sin utbildning och lära sig grundläggande demokratiska värderingar (Skolverket 2011). Det står dock inte preciserat vad elevdemokrati innebär. I

15

skolverkets rapport ”Jag vill ha inflytande överallt” tas begreppet upp och problematiserar det genom att fråga om eleverna i skolan utgör ett demos (folk). Man är osäker på om eleverna som med jämna mellanrum byts ut uppfyller kraven för att ordet ska täcka det man avser. Till exempel kan beslut som tas som har långvariga konsekvenser drabba nya elever i framtiden (Tham 1998).

4.2 Styrdokument

4.2.1 Skollagen

Från och med år 2010 började den nya Skollagen gälla. Här tas elevernas rättigheter till att ha inflytande i utbildningen upp.

”4 kap. 9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem

Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas ” (SFS Skollagen 2010:800).

Som företrädare i till exempel elevråd ska det under skoltid finnas plats för att lyfta frågor och föra elevernas talan till skolan.

”4 kap. 10 § Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse” (SFS Skollagen 2010:800).

Detta gör att man från skolledningens sida måste främja träffar för elevernas representanter där de kan diskutera och framföra åsikter om hur skolan kan utvecklas.

4.2.2 Lgr 11

Läroplanen från år 2011 tar under flera stycken upp just elevernas demokratiska rättigheter och lärarens plikt att i undervisningen lära ut grundläggande demokratiska värderingar.

16

”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar” (Skolverket 2011, s. 8).

Det räcker inte som lärare att bedriva verksamheten demokratiskt, utan man ska låta eleverna vara mer delaktiga och testa deras eget ansvar inför uppgifter.

I Läroplanen från 2011 står det att alla som arbetar i skolan ska ”visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt” (Skolverket 2011, s. 12).

Eleverna ska även ha rätt till att kunna påverka hur undervisningen bedrivs. Från lärarens håll ska anpassning till elevernas ålder och mognad göras.

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen” (Skolverket 2011, s.15).

Det innebär att eleverna i högre årskurser ges större möjlighet att kunna påverka hur lektionerna bedrivs, men även att läraren måste kunna urskilja vilka grupper som kan vara redo att ta ett större ansvar då möjlighet ges.

Styrdokumenten sätter gränser för hur och vad eleverna kan ha inflytande över utbildningen. Denna modell kan ge klarare bild av hur elever kan gå till väga för att påverka skolan.

Figur 1. Elevernas inflytandearena (efter Skolverket) Utvecklings-

planer

Formellt

Informella samtal mellan lärare och elev

Individuellt

Kollektivt

Elever som gemensamt

arbetar för utveckling av skolan Genom exempelvis elevråd Informellt

17

4.2.3 Skolplan för skolan

Det som presenteras nedan är en sammanfattning av en intervju med rektorn på skolan. Den är till för att klargöra vad skolan har för arbetssätt och rutiner inom elevdemokrati för att belysa fakta kring skolan. Intervjun kommer inte analyseras djupare i resultatdelen eller i diskussionen.

Skolan har under flera år haft tanken om att bli bättre på att arbeta med elevdemokrati. Under läsåret 2012-2013 har man satt upp detta som ett prioriterat mål och ska jobba mer riktat för att öka elevdemokratin. Under vårterminen 2012 genomförde skolan en enkät med eleverna där det framkom att de inte var nöjda med sin egen inverka på undervisningen. Uppskattningsvis var det 25 % av eleverna som kände att de inte påverkade undervisningen i någon högre grad. Det fanns även de elever som i stor sett inte visste innebörden av ordet elevdemokrati.

Skolan har tänkt jobba med elevdemokrati genom de påverkningsgrupperna som finns på skolan, så som handledarträffar, elevråd och Skol IF. Elevrådet är tänkt att föra eleverna talan och i större utsträckning kunna påverka skolan och dess utveckling. Det är elevrådsträffar var sjätte vecka där även rektorn är med och tar del av elevernas förslag. Skolan vill att eleverna i större utsträckning ska vara med och påverka undervisningen. Det ska skötas genom en bra dialog med ansvarig lärare i varje ämne. Det kan till exempel vara att eleverna är med och bestämmer hur kursavsnitt ska examineras, genom prov grupparbete eller dylikt. I nuläget finns ingen skriftlig plan på hur läraren ska gå till väga, skolan jobbar dock med ett datasystem där lärarna lägger upp sina pedagogiska planeringar. Genom detta system ska det också gå att få in elevinverkan i planeringen.

Även om demokratisk undervisning och värderingar ingått i tidigare läroplaner, känner skolan att det ligger större tyngd vid det i och med nya läroplanen från 2011. Det har i sin tur också lett till att det är ett aktuellt område att jobba med. Man tror dock inte att det kommer leda till några större problem för lärarna med denna omställning då många i viss mån redan jobbar på detta sätt.

Förhoppningarna från skolan är att eleverna genom ett större inflytande kan känna att undervisningen är mer meningsfull. I slutändan är tanken att det ska leda till bättre resultat från eleverna och fler som når dit de vill med utbildningen. Då innehållet är relativt fastställt från läroplanen kommer det mer vara frågor om hur och när, eleverna kommer kunna påverka. (personlig kommunikation, 19 oktober 2012),

18

4.3 Teori

Nedan presenterars två teorier som är relevanta för studien. De behandlar inflytande och hur det kan leda till högre prestation. Den humanistiska teorin utgår från en studie av arbetslivet. Teorin går också att applicera i skolan, då de anställda och de sociala system de utgör representerar eleverna, och lön och befordran blir elevernas betyg.

John Deweys filosofi har utgångspunkt i skolans värld och handlar om hur elever och lärare kan samarbeta och därigenom skapa erfarenheter eleverna har nytta av senare i livet. I studien tillämpas Deweys resonemang för att tydliggöra elevernas roll i skolan. Jag drar även paralleller till hur de kan påverka skolan genom att organisera sig i till exempel elevråd. Jag har försökt illustrera hur de båda teorierna befinner sig genom nedanstående figur

Figur 2. Teoriernas utgångspunker och väg

4.3.1 Humanistisk teori

Den humanistiska teorin kommer från ett experiment av Elton Mayo från Harvard School of Business. Experimentet genomfördes på 1920-talet på en fabrik för att undersöka produktiviteten. Som resultat av undersökningen fick han fram att socialpsykologiska faktorer hade störst betydelse. Studien fick genomslag och startade en ny riktning inom organisationsforskningen. Det grundläggande i denna teori är att motivera de anställda. Förr hade man trott att enbart lön och befordran kunde motivera till högre prestation. Denna nya studie visade istället hur gruppnormer, förhållande till ledarskapet och känslan att prestera kan vara lika viktigt för att uppnå hög produktivitet. Det utgicks från att den organisation medlemmarna trivdes bäst i också var den mest effektiva. Detta ledde till att man ville demokratisera i större utsträckning och ha en öppen kommunikation inom organisationerna (Dalin 1994).

skola samhälle Humanistisk teori John Deweys filosofi

19

Teorin innebär att människor som tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål skapar ett socialt system. Till exempel bildar en klass elever ett socialt system efter en tid. Loomis kom fram till att de sociala systemen har gemensamma egenskaper:

 Gemensam övertygelse  Gemensamma upplevelser  Rangordning

 Sanktioner

 Hjälpmedel (Loomis 1960, i Dalin 1994)

För att gruppen ska kunna hållas ihop måste det för individerna kännas som något positivt. Detta kan ske genom olika processer, till exempel personlig tillfredsställelse, social acceptans eller erkännande. Därför måste gruppen kunna utvecklas och kommunicera för att nå sitt mål. För att gruppen ska överleva en längre tid måste det även utvecklas en balans mellan medlemmarna så att alla bidrar och även får ut något av gemenskapen (Dalin 1994).

Det mänskliga behovet är av stor vikt inom humanistisk teori. Det har dock debatterats och skapat konflikt mellan de som tycker att behovet är det samma hos alla människor och de som påstår att behov är ett resultat av miljömässig påverkan (Dalin 1994).

Den kritik som hävdas mot den humanistiska teorin är att den bygger ”på en falsk förståelse av den mänskliga naturen (Dalin 1994, s. 63)”, men även att man inte tog hänsyn till individuella skillnader. Den största kritiken var dock att man bortsåg från makt, strukturer och politik i organisationer (Dalin 1994).

4.3.2 Problematisering av humanistisk teori

Den humanistiska teorin utgår från att alla ska få ha inflytande och att det leder till högre prestation. Applicerar vi resonemanget på skolan tror jag att dock att önskemålet av graden inflytande skiljer sig mellan eleverna. Vissa vill ha klara direktiv om hur och vad som ska genomföras. Medan andra vill ha friare lektioner och möjlighet att lägga upp arbetet själva. Det kan finnas ett samband att de som är mer individuellt orienterade är mer resultatfokuserade och därför vill visa upp sina kunskaper genom individuella

20

prov. Om detta stämmer passar inte teorin in på alla elever och därför måste läraren kunna kompromissa fram en lösning för att motivera eleverna att arbeta.

4.3.4 John Dewey

John Dewey studerade pedagogiska praktik- och teoriutvecklingen runt år 1900. Dewey menar att all utbildning kommer från erfarenhet, men att det inte betyder att alla erfarenheter är lika bildande. Han frågar sig hur många studenter som mist sitt intresse på grund av sättet de upplevt inlärningen. Enligt honom upplever studenterna att utbildningen i många fall är främmande verkligheten, och detta gör att man mister kontrollen utanför skolan (Dewey 1963).

Dewey har haft stort inflytande på den västerländska pedagogiken. Hans filosofi utvecklade förståelsen för demokrati och hur det borde fungera. Med detta tänkande vill han också visa att skolan kunde gynna samhällets utveckling. Dewey menade att reell problemlösning leder till intellektuell tillväxt. Elevernas erfarenhet växer genom kunskap som förvärvas, konstrueras och redefinieras. Enligt Dewey skulle elever involveras i praktisk problemlösning på de områden de hade nära personliga förhållanden till. Alltså skulle skolan baseras utifrån problemområden istället för ämnesområden. Eleverna skulle också ”engageras i en kritisk och konstruktiv inlärningsprocess” (Dalin 1994, s. 14).

Dewey har lämnat spår efter sig i många länder med sina tankar om pedagogik, men har också fått utstå en del kritik då man tyckte att den ämnesvisa kunskapsnivån hade

sjunkit genom hans filosofi (Dalin 1994).

4.3.5 Problematisering av John Deweys filosofi

Genom att diskutera och problematisera får eleverna lära sig att tänka kritiskt inför sina uppgifter. Det kan skapa bättre förståelse för hur samhället fungerar och som elev lär man sig att ifrågasätta. Dock förstår jag kritiken om att själva ämnesnivån sänks om man istället för att fokusera på ämnet som ska behandlas, fokuserar på utförandet.

21

4.4 Tidigare forskning

Det finns en mängd tidigare forskning inom området elevdemokrati och elevinflytande. Allt från äldre filosofer till nya rapporter från Skolverket samt inte minst uppsatser från lärarstudenter.

I sin bok ” Främja elevers lärande genom inflytande” tar Gunvor Selberg upp hur hon genom studier kommit fram till hur elever som ges inflytande över sin utbildning på ett djupare sätt förvärvar kunskap. Enligt Selberg ska elever ges inflytande över hela läroprocessen. Genom hela processen ska eleverna reflektera och diskutera för att öka eleverna motivation och intresse. Eleverna ska genom att ha tillgång till läroplanen kunna koppla arbetet till denna. Eleverna väljer själva arbetssätt och läraren är med och handleder arbetet. Avslutningsvis ska eleverna presentera och utvärdera sitt arbete (Skolverket 2010).

I studien ”Elevinflytandets många ansikten – en fråga om makt” vill Eva Forsberg bredda förståelsen av begreppet elevinflytande. Hon menar att det inte bara ska handla om att elever kan vara delaktiga i en beslutsprocess eller göra vissa val. Studien utgår från att inflytande handlar om makt. Makt kan handla om att den som går segrande ur en konflikt är den som besitter makten, eller så kan det vara något som kommer till uttryck i en gemenskap och samspel. Genom dessa sätt att se på makt och inflytande kan man identifiera dem i klassrummet. Inflytandet är då det samspel som sker mellan elever och lärare för att nå ett gemensamt mål. Forsberg tar även upp begreppet intresse. Här skiljer hon på tre olika former av intresse, det subjektiva, där elevens uppfattning formar intresset. Det objektiva, där någon utifrån menar att det är bäst för eleven, och det formativa intresset där formandet och inte innehållet är det viktigaste. I studien menar hon att det formativa intresset bör vara styrande. Detta för att avgöra om inflytandet är positivt eller negativt. Hon kommer fram till detta genom att eleverna inte alltid kan bestämma vad som är bäst för dem, samt att det objektivt inte går att bestämma över någon annans intresse. Därför bör elever få formulera och omformulera sitt subjektiva intresse (Skolverket 2010)

22

5. Resultat

5.1 Intervjuer

I denna del presenteras resultatet av intervjuerna med eleverna. Som första frågeställning hade jag:

Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan?

Här vill jag få reda på vad eleverna uppfattar att de kan påverka i undervisningen. Jag vill veta om de får tillfälle att forma sin utbildning och har möjlighet att föra fram sina åsikter. Då det enligt Mayos studie bör öka motivationen för sitt arbete om man är delaktig i processen (Dalin 1994).

Åsikterna om påverkan på lektionerna går isär en del, många av respondenterna tycker att det fungerar bra med undervisningen. De har en känsla av att det går att påverka undervisningen genom att diskutera med läraren. Dock finns det tillfällen då läraren inte har tid att lyssna på deras åsikter, eller att man blir ignorerad.

”Lyssna på vad vi säger. För ibland så lyssnar dom inte ens på vad vi säger och har för idéer. Även om det kan vara bra idéer, och så om man kommer på en idé som man själv tycker låter bra och dom ser ett fel med det, då är det bra om dom säger felet så man kan liksom själv få en tankeställare liksom om att det kanske inte var så smart” Lena

Annars framkommer det av intervjuerna att klasserna vid några tillfällen får vara med och bestämma hur avslutningen på undervisningsavsnitten ska gå till eller att man från lektion till lektion kan påverka hur den ska genomföras. Det märks också en skillnad mellan olika lärare. Vissa är mer benägna att lyssna till vad klassen vill medan andra har en plan som de följer. Man upplever det som om det är när läraren inte har planerat något speciellt för lektionen, att man då kan vara med att påverka innehåll och tillvägagångssätt.

”Om läraren inte har bestämt någonting riktigt, så kan vi ha lite del och såhär rösta och bestämma litegrann vad vi ska göra. Men ganska ofta är det ju förplanerat […] på vilket sätt vi ska arbeta, om vi ska jobba i boken eller om vi ska ut och arbeta, se på nån film och lite så.” Lars

23

Det finns även exempel där man känner att man påverkat skolan på ett större plan. Skolan har idrott och friluftsliv som inriktning, därav är många av eleverna aktiva inom idrott och valt skolan just därför. Förutom de schemalagda idrottstimmarna man har finns även extra tillfälle för idrott. Tidigare var det 90 minuter en gång i veckan. En av eleverna säger så här angående påverkan på undervisningen:

”Ja, det lär ju vara det här med onsdagsidrotten. Nu får man ha den idrotten man vill varje måndag och onsdag såhär. Förut då fick man ju bara ha, asså en, då fick man välja en viss idrott och så hade man den i fem veckor sen fick man välja en annan. Då fick man inte sin favoritgrej varje gång. Den kanske fanns var fjärde gång eller var femte gång.” Inger

En av eleverna tyckte att undervisningen och samspelet med lärarna fungerade bra men efterfrågade ändå en strängare undervisning:

”Jag tycker man ska ha stränga lärare, stränga men fårstående lärare. Då fungerar det, eleverna ska inte ha för mycket… får inte bestämma för mycket, men lite grann.” Håkan

För att kunna få till en förändring måste eleverna veta vem de ska vända sig till om man vill påverka skolan. Jag är intresserad av att få reda på om eleverna visste hur de skulle gå till väga för att få fram sin åsikt om man ville se en förändring. Eleverna var överens om att man antingen gick till sin handledare på skolan eller att man gick direkt till rektorn. De hade lite svårt att förklara vad man trodde hände efter det att man lyft sin åsikt. Det stod dock klart att man kände att man kunde framföra sin åsikt utan några större problem.

”Jag skulle gå typ till Gunnar och prata med, det är han som är typ rektor […] om jag skulle ha nåt att klaga på går jag nog direkt till Gunnar.” Leif

”Om det är något som är dåligt, vem jag skulle prata med då? Det är väl rektorn. Asså först skulle jag prata med den läraren såklart. Asså att, men nu måste vi ändra på det här, det funkar inte. Och sen om han säger att, nä det är såhär det ska vara, då kan man ju gå till rektorn och snacka med honom och se om det leder vidare.” Håkan

För att få reda på hur man gick till väga fick eleverna berätta om de hade lyft någon åsikt till lärare eller rektor.

”Ja, jag har ju pratat med handledaren några gånger, och så har han gått till rektorn.”

”Tycker du att det fungerade den vägen?”

”Jag vet inte. Det var ju, jag har inte hört mer om han har sagt någonting till rektorn, men jag hoppas det.” Lena

24

Enligt 4 kap. 10 § i Skollagen (SFS 2010:800) står det att ” Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse”. Det sker genom handledarträffar som är schemalagda varje vecka. Skolan har även elevråd där representanter från varje klass träffas var sjätte vecka för att hålla möte. På dessa möten är rektorn på skolan närvarande för att ta del av vad som sägs. Handledarträffarna fungerar som ett forum att ta upp aktuella händelser på skolan.

”Nä vi snackar väl inget om nåt sånt där, det är väl mer att vi får veta vad för saker vi ska göra i vecka och sådär. Så det är inget vi pratar om så, men det är väl antagligen för att det funkar och hade det varit nåt problem hade vi väl suttit och snackat om det.” Håkan

Det är först när jag frågar om elevrådets roll som det tas upp.

”Vi har ju elevråd ibland, där brukar vi gå igenom typ vad vi vill, om det är nåt som ska ändras [...] Det är mest vad vi kan göra på raster typ vad vi vill att vi ska kunna göra.” Leif

På frågor kring hur ett ökat elevinflytande skulle påverka skolan svarade man lite olika. Fördelar med elevdemokrati ansågs vara:

”Ja, det är väl att det är mindre chans att elever blir omotiverade, det är större chans att de får som dom vill. Om det är nåt som dom tycker är, ja det är jättetråkigt att vara ute och jobba, så har dom ju en chans att få slippa det […] Man känner sig lite gladare, lite lyckligare när man får bestämma lite själv också.” Lars

”Om eleverna får vissa av grejer vi vill igenom, då blir det, det blir bättre stämning liksom. Man blir inte liksom arg på läraren om man säger. Det blir bättre relation mellan elev och lärare då.” Inger

”Det är ju oss det handlar om, så det är ju bra om vi får tycka till, det är liksom oss dom hjälper” Leif

Nackdelar eleverna kunde identifiera var i stort sett identiska. Man trodde det lätt kan leda till att undervisningen inte blir seriös och därigenom skulle också resultaten sjunka. Det ansågs att stort ansvar vilade hos eleverna att kunna hantera det ansvar som det innebär att få påverka sin utbildning.

”Det är väl det att det kan bli lite slappt ibland om vi får för mycket att bestämma över. Och sen så är det ju det att alla vill inte samma sak, det är ju alltid nån som man trampar på tårna.” Lars

”Ja det är väl om det är en väldigt slapp klass, så det kan bli att ja, att dom inte orkar helt enkelt”. Inger

Några insåg att det även är upp till läraren att hålla undervisningen på en viss nivå.

25

”Ja, nackdelarna, det är väl också det här att om eleverna bestämmer för mycket, och lärarna går med på för mycket så lär vi oss inte lika mycket eftersom eleverna är rätt slappa. Man orkar inte och vill inte, så man, kan vi inte kolla på film idag, så säger nån lärare ja det kan vi göra så lär man sig inte det man ska lära sig.”

Håkan

I princip anser eleverna att de har en del inflytande på sin utbildning, med det finns förbättringsområden för lärarna. Det framkom av vissa av svaren att det beror mycket på vilken lärare man har.

26

6. Analys och diskussion

Av resultatet går att utläsa att eleverna har en blandad uppfattning av hur bra skolan är på att jobba med elevdemokrati. Det framkommer kritik som att vissa elever känner sig ignorerade vilket kan leda till att man inte känner sig motiverad att arbeta. Det finns även de som tycker att lärarna arbetar bra för att få med klassen och känner att man är delaktig och får vara med och bestämma. Det område som verkar vara lättast att påverka är lektioner där det inte finns någon klar planering från lärarens håll. Det finns också exempel på hur man som elev får vara med att bestämma hur arbetet i vissa ämnesavsnitt ska genomföras. Det råder dock delade meningar om hur ofta detta sker och att det är mycket beroende på vilken lärare det är. Enligt den humanistiska teorin så är det de psykosociala faktorerna som har störst betydelse på hur man presterar (Dalin 1994). Det borde innebära att man genom en bra dialog och meningsutbyte med sina elever kan få dem att prestera bättre och känna sig mer delaktiga, då man kan likställ lön och befordran som tas upp i Mayos studie, med elevernas betyg (Dalin 1994).

Jag tror att om man i så stor utsträckning som möjligt har samma arbetssätt från lärarnas håll har skolan mycket att tjäna på det. Då vet eleverna hur det är tänkt att skolan ska arbeta och de vet hur och vad de kan vara med och påverka i sin egen utbildning. Ett förslag kan vara att eleverna får ta del av skolans arbete med elevdemokrati för att på så sätt få en inblick i hur verksamheten fungerar.

Eleverna har en uppfattning om hur de kan gå till väga om man vill påverka skolan och undervisningen. I intervjuerna svaras att man i första hand går genom sin handledare eller att man tar direkt kontakt med rektorn. Elevrådet nämns endast när jag i intervjuerna frågar om dess betydelse. Då elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att framföra frågor med gemensamt intresse under skoltid, bör skolan kunna göra det klarare ör eleverna hur de kan utnyttja elevrådet på ett bättre och effektivare

sätt (SFS 2010:800).

Jag tycker detta tyder på att eleverna känner sig trygga med sina handledare och rektor. Det kan leda till att problemområden kan identifieras relativt snabbt för att sedan behandlas. Detta ser jag som en styrka för skolan som bör tas till vara på. Om eleverna

27

känner sig så pass trygga med lärarkåren och skolledningen kan man lätt uppfatta elevernas åsikter, för att sedan utveckla och föra skolan framåt.

Ett exempel där jag kan se en förbättring från skolan håll är att återrapportera till eleverna. Ett svar under intervjuerna löd:

”Ja, jag har ju pratat med handledaren några gånger, och så har han gått till rektorn.” ”Tycker du att det fungerade den vägen?”

”Jag vet inte. Det var ju, jag har inte hört mer om han har sagt någonting till rektorn, men jag hoppas det.” Lena

Genom att meddela eleverna att deras åsikt eller fråga tagits upp med rektorn tror jag att man ökar förtroendet som lärare och eleven känner sig lyssnad på. Genom att eleverna får vara med och på ett demokratiskt sätt försöka påverka skolan i den riktning de vill, förvärvar de erfarenhet och kunskap. Denna kunskap om demokrati kan då med erfarenhet utmynna i en större förståelse för hur samhället i stort fungerar (Dalin 1994).

Enligt eleverna diskuteras deras inverkan på utbildningen inte så ofta. De handledarträffar man har varje vecka bör vara en tid då man som lärare kan ta upp detta till diskussion. Även om det inte behöver gå ända till elevråd och rektor är det ett bra tillfälle för läraren att känna av hur klassen tycker att det fungerar på skolan. Man kan se elevrådet som ett socialt system som genom sin funktion på skolan har ett gemensamt mål att föra elevernas talan. Om elevrådet kan arbeta tillsammans som grupp för att förbättra elevdemokratin på skolan bör detta ge genomslag. Eleverna kan här ta till vara på att man är ett socialt system som strävar efter att uppnå ett gemensamt mål. För att detta ska fungera måste gruppen ha en bra kommunikation. Det kan dock vara svårt att i ett elevråd som träffas var sjätte vecka få den typen av samhörighet (Dalin 1994). Enligt Skollagen ska elevernas sammanslutningars arbete i inflytandefrågor underlättas och stödjas av skolan (SFS Skollagen 2010:800).

De flesta eleverna är överens om att ökad elevdemokrati leder till att man känner sig delaktiga i undervisningen och att detta kan leda till ökad motivation. Genom en ökad motivation känns arbetet som läggs ner mer betydelsefullt och där igenom förbättras resultaten. Eleverna tror att för stort inflytande från deras håll kan leda till problem. De anser att risken då finns för en oseriös undervisning. Därför vill eleverna ha en öppen och bra kommunikation med lärarna för att kunna hålla undervisningen på rätt nivå. De flesta av respondenterna hade inställningen att eleverna är slappa. Om inte läraren kan hålla undervisningen som krävs av läroplanen blir elevernas resultat och kunskaper för framtiden lidande. Man var relativt överens om att en bra blandning av inflytande och

28

helt lärarledda lektioner var den bästa vägen att gå. Dock svarade en av eleverna att lärarna bör vara mer auktoritära. Detta är skillnader som självklart finns, samma elev tyckte ändå att det var en bra nivå på hur lärarna bedrev undervisningen. Eleverna ska kunna delta demokratiskt i för att påverka sin utbildning. Om man då får vara med att planera och utvärdera övas det egna ansvaret och eleverna förbereds inför de demokratiska processerna i samhället (Skolverket 2011).

Jag tror skolan är på rätt väg med sitt arbete inom elevdemokrati, då det framhävs mer nu än tidigare i läroplanen och skollagen. Skolan har genom enkäter tidigare fått fram resultat som pekar på att något bör förändras. I och med denna satsning inom elevdemokrati bör lärarkåren arbeta mer samstämmigt vilket bör leda till att eleverna ser en röd tråd i lärarens arbete. Jag anser att man ska fortsätta undersöka elevernas åsikter genom enkäter varje läsår för att inte tappa greppet om det de anser viktigt. Man bör även diskutera mer i klasserna kring hur man kan arbeta tillsammans för att nå ett bra resultat.

29

7. Slutsats

Första frågeställningen löd:

Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan?

I viss mån får eleverna vara delaktiga och påverka sin undervisning. De tar upp exempel som att lärarna frågar klassen hur de ska jobba inom ett visst ämnesområde, och om kurserna ska avslutas med prov, grupparbeten eller redovisningar. Det står dock klart att alla lärare inte jobbar på samma sätt. Vissa är mer lyhörda för elevernas önskemål medan andra har en klar planering som de inte ändrar i. För att alla elever ska kunna vara med och påverka utvecklingen, måste lärarkåren införa samma rutiner och arbetssätt. Det är viktigt att eleverna får vara med och påverka undervisningen för att öka motivationen.

Mitt förslag är att det datasystem som används för skolans planering, innehåller en obligatorisk punkt med elevdemokrati och inverkan.

Andra frågeställningen som besvarades var:

Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen?

Eleverna kände sig säkra på att de kan gå till sin handledare på skolan eller direkt till rektorn för att diskutera sin utbildning. Elevrådet nämndes endast när jag frågade om dess funktion.

Mitt förslag är att skolan tydliggör för eleverna hur och vad man kan påverka i verksamheten. Det kan exempelvis ske vid handledarträffar och inför varje terminsstart. Den tredje frågeställningen är:

Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat?

Eleverna ansåg att ökad elevdemokrati skulle kunna öka deras motivation att arbeta i skolan, då de ser det som något positivt och bra att kunna påverka arbetssättet. De ansåg även att det skulle kunna leda till bättre resultat då man skulle känna en högre tillfredsställelse i sitt arbete.

30

De nackdelar man identifierade var att undervisningen skulle bli lidande om de som elever fick för mycket att säga till om. Detta skulle då leda till sämre resultat istället trodde de. Ansvaret för att hålla en god nivå på undervisningen vilar på läraren.

Mitt förslag är att göra ett pilotprojekt med de klasser som uppvisar mognad inför uppgiften att ta större eget ansvar. Därefter kan en utvärdering göras. Leder projektet till en positiv utveckling kan man utöka arbetssättet till andra klasser.

Tabell 1. Sammanfattande tabell

Frågeställning Resultat Analys Åtgärd

Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan?

Ja, i viss mån. Utan elevinverkan minskar

motivationen för att prestera som elev.

Införa obligatoriska moment i

undervisnings-planeringen.

Hur gå eleverna till väga för att påverka utbildningen?

Eleverna går i första hand till sin handledare eller rektor.

Eleverna känner sig trygga med sina handledare och rektor. Möjligheten att gå genom elevrådet utnyttjas inte fullt ut.

Stärka elevrådets ställning genom information.

Vad anser eleverna att ökad

elevdemokrati kan ge för resultat?

Eleverna anser att ökad elevdemokrati kan ge bra resultat om det sköts på rätt sätt.

Lärare och elever måste samarbeta för att hitta en bra nivå på undervisningen.

Införa ett

pilotprojekt som går att utvärdera.

31

8. Fortsatt forskning

Jag tycker det är bra att skolan själva upptäckt genom sin enkätundersökning att det finns ett missnöje hos eleverna angående elevdemokrati. Man bör fortsätta med dessa undersökningar för att få en uppfattning av hur eleverna ser på situationen. Detta för att få en uppföljning till det arbete som genomförts under detta läsår. Det blir också ett sätt att se vad som åstadkommits med sin strävan att förbättra elevdemokratin.

Då detta är en begränsad studie i antal elever som intervjuats samt att det enbart behandlar en specifik skola, uppmanar jag till fler och djupare studier för att få en bättre bild av vad eleverna anser i frågan.

32

9. Referenser

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund: Studentlitteratur

Christensen, Lars (red.) (1998). Marknadsundersökning: en handbok. Lund: Studentlitteratur

Dahl, Robert A. (1992) Demokrati som procedur. I: Idéer om demokrati. Övers. Lars G. Larsson. Stockholm: Tiden

Dalin, Per (1994). Skolutveckling: teori. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning

Dewey, John (1963). Experience and education. New York: Macmillan Publishing Company

Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Loomis, Charles Price (1960). Social systems: essays on their persistence and change. Princeton: D. Van Nostrand

Lundström, Mats (2009) Politisk teori. 1. uppl. Beckman, Ludvig & Mörkenstam, Ulf (red.) Demokrati (pp 14-36). Malmö: Liber

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Tham, Amelie (1998). Jag vill ha inflytande över allt: en bok om elevinflytande i skolan

från Skolverket. Stockholm: Statens skolverk

Elektroniska källor

Skolverket (2011). Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Hämtat 12-01-10 från http://www.skolverket.se/kursplaner_och_betyg/laroplaner_och_kursplaner

Skolverket (2010). Elevinflytande för att främja lärande. Hämtad 12-10-27 från http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-som-uppdrag/arbeta-demokratiskt/elevinflytande-for-att-framja-larande-1.135893

Skolverket (2010). Elevinflytandets många ansikten - en fråga om makt! Hämtat 12-10-27 från http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-som- uppdrag/arbeta-demokratiskt/elevinflytandets-manga-ansikten-en-fraga-om-makt-1.135895

33 Skolverket (2010) Hämtad 12-10-27 från

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-som-uppdrag/arbeta-demokratiskt/2.2375/forskning-om-elevinflytande-1.52612

Sveriges Riksdag (2010). Svensk författningssamling. Hämtat 12-10-15 från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800

Muntliga källor

34

10. Bilagor

Bilaga 1 Intervjumall till eleverna

Förklaring av intervjun Presentation

Tycker du att ni som elever har inflytande i undervisningen? - På vilket sätt?

Hur skulle du vilja påverka undervisningen?

Vet du vem du ska gå till på skolan för att diskutera elevdemokrati? Hur märker du av elevdemokrati i klassrummet?

Hur tycker du att elevdemokrati i undervisningen ska gå till? Vad tror du ökat inflytande i klassrummet kan bidra till? Skillnad 6an – 9an?

Hur tycker du lärarna arbetar med elevdemokrati? Vad är fördelarna med elevdemokrati?

Vad är nackdelarna med elevdemokrati? Riktlinjer i läroplanen?