Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Intresset för fysisk aktivitet
- en jämförelse mellan elever i årskurs fem på två skolor med olika inriktningar
The interest of physical exercise
- a comparison between students in 5th grade at two schools with different concentrations
Therese Petrusic
Sammanfattning
Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ”Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?” För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet.
Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa. Resultatet på undersökningen visar att elever på en hälsoinriktad skola har ett större intresse för fysisk aktivitet och är mer aktiva på sin fritid än de elever som går på en skola utan hälsoprofil. Man kan även se en viss skillnad mellan pojkars och flickors idrottsintresse, men inte så stort som det visats i andra undersökningar.
Conclusion
The main purpose with the essay was to prove a hypothesis and to see if students in fifth grade at a school with a health profile affects to a more physical active spare time than the students that are going to a school without a health profile. Another purpose was to see if there was a difference between girls and boys when it comes to sport interest. The main question is “How do the student exercise habits in the spare time differ at a school that concentrates on health compared to a school that does not concentrate on health?” To get an answer on this question a survey was made on 70 students in fifth grade at two different schools. Thereafter interviews were made on seven random chosen students at the health school to get some more information on what motivates them to physical activity.
Through literature examination I found some earlier research that was made and also what the school laws requirements and goals are when considering the subject sports and health. The results from the research shows that the students at a school that aims on health has a bigger interest in physical activity and are more active in their spare time than students who are at a school without a health profile. You could also see a certain difference between boys and girls sports interest, but not as big as it has shown in some other researches.
Förord
Detta examensarbete startades av två personer, jag Therese Petrusic och Linda Andersson, tidigare studenter på Malmö högskola. Efter avbrutet samarbete delades arbetet upp efter vem som skrivit vad, resterande delar delades upp enligt överenskommelse och vem som skulle få använda vilken del, men undersökningen tog vi båda del av och använde oss av. Enkätundersökningen gjordes alltså av oss båda tillsammans. De texter jag fick att använda mig av har arbetats om. Intervjuerna genomfördes av enbart mig själv.
Här nedan redogör jag punktligt för vilka texter i denna uppsats som är skriva av mig själv och vilka som är skriva av oss båda.
Framsida: av mig, Therese Petrusic
Sammanfattning och Conclusion: av mig, Therese Petrusic Innehållsförteckning: av mig, Therese Petrusic
1. Inledning: av mig, Therese Petrusic 1.1 Bakgrund: av mig, Therese Petrusic
1.1.1 Ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år: av mig, Therese Petrusic 1.1.2 Styrdokument: av båda, Therese Petrusic och Linda Andersson
1.2 Syfte, 1.3 Frågeställning av mig, Therese Petrusic 2.1, 2.2, 2.3, 2.4: av mig, Therese Petrusic
3, 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6: av mig, Therese Petrusic
4.1 Enkätundersökningen: figurer gjorda i SPSS: gjorda av båda, Therese Petrusic och Linda Andersson. Figurer gjorda i Word: av mig, Therese Petrusic. Beskrivningarna av figurerna och korta sammanfattningar till varje figur är skrivna av mig, Therese Petrusic
4.2 (+ underrubrikerna) Intervjuerna: av mig, Therese Petrusic 5.1, 5.2, 5.3, 5.4, 5.5, 5.6, 5.7: av mig: Therese Petrusic
6.1, 6.2: av mig, Therese Petrusic Referenser: av mig, Therese Petrusic
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 9
1.1 Bakgrund 10
1.1.1 Ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år 11
1.1.2 Styrdokument 12 1.2 Syfte 12 1.3 Frågeställningar 13 2. LITTERATUR 2.1 Vad är motion? 14 2.2 Varför bör vi motionera? 15
2.3 Forskning om idrott i skolan 17
2.4 Bunkefloprojektet 18 3. METOD 20 3.1 Metodval 20 3.2 Urval 21 3.3 Genomförande 22 3.4 Bearbetning av material 23
3.5 Reliabilitet och validitet 24
3.6 Etiska överväganden 24 4. RESULTAT 4.1 Enkätundersökning 26 4.2 Intervjuer 4.2.1 Intervju 1 38 4.2.2 Intervju 2 39 4.2.3 Intervju 3 40 4.2.4 Intervju 4 40 4.2.5 Intervju 5 41 4.2.6 Intervju 6 42 4.2.7 Intervju 7 42 5. DISKUSSION AV RESULTAT
5.1 Hur många gånger i veckan hade du velat ha idrott i skolan? 44
5.2 Utövar du en eller flera idrotter på din fritid? 44
5.3 Vilken idrott utövar du eller vad gör du annars på din fritid? 45 5.4 Hur många gånger och timmar i veckan utövar du någon form av planerad
idrottsaktivitet på fritiden? 46
5.5 Vad är anledningen till att du sysslar eller inte sysslar med någon idrottsaktivitet på
fritiden? 47
5.6 Skulle du vilja syssla med någon annan idrottsaktivitet på fritiden och varför? 48
5.7 Diskussion av intervjuer 48
6. SLUTSATS
6.1 Slutsats av resultatdelen 51
REFERENSER
1. Inledning
I dagens samhälle är fysiskt aktivitet inte längre en lika naturlig del av ungdomarnas vardag som den en gång varit. Medier styr allt mer barn och ungdomars fritid genom att göra den allt mer passiv och stillasittande. Då samhället blir allt mer trafikerat tas fler möjligheter till fysisk aktivitet ifrån ungdomarna, t.ex. genom skolskjuts. Barnen och ungdomarnas livsstil förändras drastiskt och kan framöver innebära en stor hälsorisk. Att ett aktivt och regelbundet deltagande i skolidrotten är viktigt är ingen nyhet, men kan spela en så pass betydande roll att intresset för och vetskapen om varför vi behöver röra på oss ökar, vilket i sin tur kommer att påverka deras framtid positivt (Engström 2002).
Min framtida yrkesroll som fritidspedagog, med specialämnet idrott och hälsa, får mig att intressera mig för elevers motionsvanor och upplevelse av fysisk aktivitet. En av de främsta uppgifterna i mitt yrke kommer att bli att stimulera eleverna till ett livslångt intresse och kunskap för ämnet. Mitt eget intresse för idrott och hälsa har följt mig genom hela min uppväxt i olika former, så som både lagidrott och individuell idrott, men även inom ledarskap och tränare i simning. Kunskaperna om ämnet idrott och hälsa och friskvård breddades senare genom det treåriga Idrottsvetenskapliga programmet på Malmö högskola.
Genom min verksamhetsförlagda tid inom lärarutbildningen har jag upplevt att elever som går på en hälsoinritad skola har fler fritidsaktiviteter än de som går på en skola utan inriktning mot hälsa. Mina egna erfarenheter tyder också på att fler pojkar än flickor är mer aktiva, både i skolidrotten och på fritiden. Jag har även fått uppfattningen om att om man går på en hälsoinriktad skola så får man mer inblick vad fysisk aktivitet har för betydelse. Genom att jämföra elevernas inställning till fysisk aktivitet vill jag jämföra två skolor, en hälsoskola och en skola utan hälsoprofil, för att se om detta stämmer.
Frågan jag ställer mig är om det finns skillnader skolorna emellan? Och i så fall vad är det som gör att denna skillnad förekommer? Elevernas inställning till idrott och hälsa är det som kommer att ge mig inspiration till min kommande undervisningssituation för att motivera eleverna att motionera på fritiden. Motion är idag en fritidssysselsättning som oftast förekommer i idrottsföreningar och ingår inte längre på samma sätt i vår levnadsstil (Engström, 1999). Vi behöver numera lägga ner mer tid på att uppmuntra barn och ungdomar till regelbunden motion och miljön behöver anpassas så att tillgängligheten till att motionera
bli lättare. Det är extra viktigt att skolan förmedlar kunskaper om ämnet och får eleverna att inse vikten av att motionera.
1.1 Bakgrund
Grundskolorna i Sverige följer läroplanen, som är bestämd av regeringen och är riktad mot även förskoleklass och fritidshemmet. Skollagen har i sin tur beslutats av riksdagen, där stadganden för hur utbildningen och verksamheten ska fungera finns med. Det viktigaste i upplägg av utbildningen och undervisningen är att den anpassas till varje individ i den formen att elevers förutsättningar och behov sätts främst, finns tillgänglig och är lika för alla. Eleverna och även föräldrarna ska känna till sina rättigheter och skyldigheter, utbildningens mål och vilka krav som ställts av skolan, så de vet hur man arbetar och vad som finns att sträva emot. Skolan själv har som uppdrag att ”främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper” (Lärarförbundet. Lärarens handbok, 2005. s. 11) och motivera eleverna att själva kunna ta eget initiativ och ansvar. Genom ett aktivt lärande i skolgången får eleverna lära nya sätt av problemhantering, utveckla sin kommunikativa förmåga. Detta leder i sin tur till att kunna fungera socialt.
Skolan har som uppgift att föra vidare våra svenska traditioner och vårt språk. Genom att satsa på skolmiljön får all skolpersonal och alla elever en trygg arbetsplats, detta är avgörande för att framförallt eleverna ska få bättre självkänsla så de stimuleras till fortsatt kunskapsutveckling och breddning av erfarenheter. Riktlinjerna och målen som skolan arbetar mot finns att både sträva mot och uppnå. Då tas återigen tryggheten upp som ett av de viktigaste målen att sträva mot och förhöjer på så sätt kvaliteten på all undervisning och verksamhet. För att varje elev ska känna att denne kan uppnå målen anpassas undervisningen efter varje individ och förutsättningar.
Det är viktigt att ett samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem finns då skolan satsar långsiktigt och att en röd tråd finns genom hela skolgången. Vad gäller bedömning och betyg kommer detta fokuseras på i grundskolans senare år, då eleverna ska ha uppnått de mål som står i kursplanen för respektive ämne och även fördjupat sig mer i de mål som finns i grundskolans tidigare år (Lärarförbundet, 2005).
1.1.1 Ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år
Genom ämnet idrott och hälsa vill man, genom att anpassa undervisningen till varje individ, få eleverna att själva hitta motivationen till att engagera sig i idrottsliga fritidsaktiviteter (Skolverket, 2000).
Här följer ett utdrag ur Lpo94 och kursplanen för ämnet idrott och hälsa, där först målen som skolan bör sträva mot tas upp och därefter målen som eleverna ska ha uppnått i slutet av årskurs fem.
Målen att sträva mot är breddning av fler sidor hos sig själv som sedan leder till bättre förmågor inom olika kroppsliga områden. Eleven ska i detta ämne lära sig vad som främjar god hälsa och själv kunna ta ansvar för sin egen hälsa och kunna påverka den till det bättre och motiveras till detta. Genom att leka och idrotta skapar eleven själv situationer som kan dyka upp i det vardagliga livet och på så sätt lära sig att hantera dessa men får även utlopp för sin spontana fantasi. Alla elever uppmuntras till att ta till vara på vår vackra natur och miljö (även skolmiljön) och traditionerna vad gäller friluftsliv och kulturarv. Detta sätter ett engagemang och intresse för miljöfrågor (Skolverket, 2000).
Målen som eleven ska ha uppnått i slutet av femte klass är konkreta punkter som behandlar motorik, skadeförebyggande aktivitet, vattenvana och hantering av nödsituationer. Även goda kunskaper om rörelseförmåga, allemansrätten och friluftsliv är viktiga mål att kunna då alla ligger i grund för varandra för att kunna utvecklas (Skolverket, 2000).
Aktiviteterna i idrottsundervisningen som av Eriksson m.fl.(2003), lyfts fram som de viktigaste och vanligaste är bollspel, lekar och träning och motion. När det gäller dessa aktiviteter skiljer det sig något åt mellan vad flickor och pojkar tycker om och framförallt är det pojkarna som föredrar bollsporter och flickorna dans och aerobics (Eriksson m.fl., 2003). Bollspel har för övrigt sedan många år tillbaka varit det allra populäraste inom ämnet idrott och hälsa (Larsson och Redelius, 2004).
Under alla år som ämnet idrott och hälsa funnits på det svenska skolschemat har antalet undervisningstimmar varierat mycket. Larsson och Redelius (2004) redogör för idrottsämnets historia då man år 1928 hade fyra stycken 45-minuterslektioner i veckan. I de senare
läroplanerna, Lgr 62, 69 och 80 hade det minskat till tre stycken 40-minuterslektioner i veckan. När sedan Lpo94 trädde i kraft fick i genomsnitt alla elever i årskurs tre sju minuter mer idrott varje vecka, men det minskade med hela 20 minuter per vecka för årskurs sex till nio.
1.1.2 Styrdokument
Enligt skollagen ska varje kommun ha en skolplan och denna beslutas av kommunfullmäktige. I skolplanen står vad kommunen prioriterar och hur verksamheten följs upp för att de nationella målen ska uppnås. Planen utgår från barnen och deras lärande i skolan där arbetet är en livslång process.
På den ort där skolan utan hälsoprofil ligger, styrs skolan av de nationella mål som finns beskrivna i läroplanen och i skollagen och av kommunens egna mål som uttrycks i Barn- och utbildningsplanen. Deras mål är att eleverna ska, under hela sin skolgång, uppleva trygghet och få intresse att utveckla sina erfarenheter och kunskaper. På denna skola ska alla elever kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs ett och även ha uppnått de nationella kunskapsmålen i årskurs fem och nio. Minst en gång per termin träffas lärare, elever och föräldrar och går igenom elevens kunskaps- och sociala utveckling och hur detta kan uppmuntras mer. Skolan arbetar även mot droger där föräldrar och elever tillsammans diskuterar och beslutar om hur detta ska motverkas.
Skolan med hälsoprofil arbetar med Bunkeflomodellen där eleverna i årskurs ett till fem har två vanliga idrottslektioner á 45 minuter med sin klasslärare eller skolans idrottslärare, samt en 30-minuterslektion fysisk aktivitet utomhus varje dag, som är ämnet skolans val, med sin klasslärare. Skolans mål är ansvara för att varje elev har kunskapen och förståelsen om vad som utgör en god hälsa och hur detta påverkar vårt fortsatta liv och vår miljö. De strävar mot att hela skoldagen präglas av fysisk aktivitet och att eleverna och på så sätt utvecklas socialt och har goda kunskaper om hälso- och livstilsfrågor.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan
hälsoinriktning. Ett undersyfte är även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset mellan flickor och pojkar. Vid olika resultat av påverkan till fysisk aktivitet, följer ett andra undersyfte; att se vad som påverkar de att vara fysiskt aktiva.
1.3 Frågeställning
Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?
Finns det någon skillnad mellan pojkar respektive flickor som motionerar på fritiden på dessa skolor?
2. Litteratur
2.1 Vad är motion?
För att definiera motion finns en uppsjö av benämningar och förklaringar, men som av Folkhälsoinstitutet, genom Förlagshuset Gothia (1997), beskriver som en fysisk ansträngning då det främsta syftet är att må bra och bibehålla eller förbättra sin egen hälsa. En annan definition av motion är enligt Engström (1999) en frivillig och planerad aktivitet då man utsätter sig för en kroppslig träning för att, även här, få motion, men även för avkoppling. Att kroppen även får avkoppling då man motionerar förklaras av Wiking (1999) att den fysiska aktiviteten gör att stress motverkas.
Självklart finns ytterligare definitioner av motion och som till exempel tidigare redan nämnt benämns som fysisk aktivitet och även rörelse, lek och idrott. Men den fysiska aktiviteten har i sin tur även olika definitioner som tillexempel träning, kroppsövning, sport, friluftsliv, sport, hälsa med mera (Förlagshuset Gothia). Skillnaderna mellan dessa begrepp är många och som exempel görs här kortare beskrivningar av de begrepp som kommer att användas i uppsatsen. De är olika benämningar av fysisk aktivitet som är vanliga idag. Till att börja med är den
fysiska aktiviteten vardagssysslor som att till exempel städa och transportera sig till fots till ett
redan planerat mål. Denna aktivitet och är inte planerad eller har syftet att förbättra hälsan till skillnad från motionen (Faskunger, 2002). Rörelse har ungefär samma betydelse som fysisk aktivitet, men då sätts motoriken mer i fokus. Då aktiviteten är en lek är handlar det mest om en fantasiövning då man övar sitt mentala förhållningssätt till verkligheten genom aktivitet på ett lustfyllt sätt (Förlagshuset Gothia). Det som kallas för idrott är en specifik aktivitet, ofta med regler och endast för att man tycker att det är roligt, jämfört med motionen som är för hälsans skull. Men det behöver inte betyda att man måste idrotta för att få motion. Begreppen går in i varandra och påverkar oavsett, vår kropp positivt (Svenska Transhumanistförbundet, 2007).
Genom att aktivera barn fysiskt får man de att uppmuntras till lekande. Olika sorters lekar aktiverar och utvecklar delar av barnet, som till exempel den motoriska förmågan, koordinationen, kropps- och rumsuppfattning. Alla barn dras till fysisk aktivitet och vill ständigt vara med där det händer saker som kan ge dem nya upplevelser och erfarenheter. Enligt Langlo Jagtøien (2002) befinner sig barn i någon slags fantasivärld när de leker och
med flera deltagare har alla olika erfarenheter och det gäller att lära sig att samarbeta och lösa problem, men även skapa en situation som alla är eniga om och tycker är rolig. Leken ger olika positiva effekter hos olika barn beroende på deras egna intressen. Vissa barn kan även känna ett obehag av fysisk aktivitet. De kanske förknippar det med något negativt och känner sig osäkra i situationen. Dessa barn håller sig gärna undan då det är en fysiskt krävande lek på gång för att inte känna sig misslyckade. Det är då viktigt att nå dessa barn och ge de möjligheter att hitta en aktivitet de tycker är rolig. De ska få en chans att hitta glädjen i den och för att inte tycka att all fysisk aktivitet är tråkig och för att uppfattningen av den ska ha en positiv klang för resten av livet (Langlo Jagtøien, 2002).
Efter att ha klargjort olika definitioner av begreppet motion och vilka synonymer som finns kring ämnet, kommer det i denna uppsats handla mycket om just den fysiska aktiviteten, men även uttrycket motion kommer att användas. Begreppen går ihop i varandra och anledningen till att just den fysiska aktiviteten tas upp mer än motionen är att alla aktiviteter kommer att analyseras, både den planerade och den ickeplanerade.
2.2 Varför bör vi motionera?
Den fysiska aktiviteten i tidig ålder ger en bra grund för de senare levnadsåren. Genom att röra på sig som barn belastas skelettet och urkalkning och benskörhet förhindras. Detta är extra viktigt bland barn, då deras skelett håller på att byggas upp. Även muskler och bindväv påverkas och blir starkare (Förlagshuset Gothia, 1997). När kroppen får arbeta regelbundet aktiveras många inre organ bland annat blir hjärtat större och starkare, blodkärlen förbättras och blodtrycket sänks, syreupptagningsförmågan förbättras, musklerna blir starkare och mer uthålliga och nervsystemet och immunförsvaret förbättras (Henriksson, 2004). Genom den regelbundna motionen blir det lättare att hålla en hälsosam vikt, man blir piggare och klarar lättare av ett fysiskt tungt arbete (Förlagshuset Gothia, 1997).
Motion påverkar inte endast det fysiska positivt, utan bidrar även till en god personlig utveckling (Holmsäter & Holmsäter, 2000). Motionen ger oss alltså ett allmänt ökat välbefinnande och förebygger stress, som är en av de allvarligaste konsekvenserna idag till ohälsa. Utsätter man sig själv för stress en längre tid kan det till slut leda till utbrändhet och/eller depression. Symptomen för stress kan vara bland annat utslag, magsår, försämrad
koncentrationen och minskad aptit. Andra risker som minskas genom regelbunden motion är bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, fetma, benskörhet, ryggbesvär och tarmcancer (Förlagshuset Gothia, 1997).
Med tanke på dagens kraftigt ökade hälsofaror bland både vuxna och barn är det viktigt att tydliggöra det viktiga som får oss alla att må bra och förebygger sjukdomar. Denna punkt finns med i regeringens mål för folkhälsan under rubriken ”Ökad fysisk aktivitet” (Regeringen, 2003).
Ann-Christin Sollerhed har gjort en undersökning i folkhälsovetenskap och kom då fram till skrämmande resultat i sin undersökning om barns kondition. Det visade sig att barns balans, styrka, kondition och rörlighet försämrats så pass mycket under en 20 års period att dagens barn inte kommer att orka med arbetslivet i vuxen ålder. Med detta menar Sollerhed att en av de viktigaste lösningarna för att förhindra fortsatt försämrad hälsa är att främja barn till goda vanor, som t.ex. ökad fysisk aktivitet i skolan (Riksidrottsförbundet, 2002).
Enligt Engström (1999) utvecklas dagens samhälle till att bli allt mer automatiserat och datoriserat, vilket gör att vårt dagliga liv blir allt mindre fysiskt krävande och det i sin tur gör det lättare att undvika kroppsliga ansträngningar som att till exempel gå i trappor och/eller transportera oss till olika platser. Andra forskningar visar att även resultaten av skolarbeten blir bättre av fysisk aktivitet då eleverna får lättare att koncentrera sig under hela skoldagen, lyssna och ta in information och arbeta och planera på ett disciplinerat sätt. Även påverkas elevernas psykiska hälsa positivt (Internet 4).
Ulrika Berg, har genom en rapport via NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) upplyst om att hon arbetar med att ta fram motionsrekommendationer för barn genom en FYSS-bok riktat mot barn. FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) finns idag endast för vuxna där motionsrekommendationer tas upp. FYSS för barn, menar Berg, ska användas som ”ett hjälpmedel i samverkan mellan föräldrar, skola, hälso- och sjukvård och andra berörda” (NCFF, 2005. s17). På så sätt, menar Berg, kan barn som behöver hjälp lättare nås och förebygga ohälsa. I Sverige idag finns inga rekommendationer för hur mycket barn bör röra på sig, men Berg har i sin studie listat råd att följa för att motivera och stimulera barn till mer fysisk aktivitet. Dessa råd försöks efterlikna barns spontana lek, genom korta upprepade aktiviteter.
Bergs råd handlar i första hand om miljöanpassning och menar att det är viktigt för att göra den fysiska aktiviteten möjlig och betydelsefull. Det är även viktigt i styrd lek att vara tydlig och pedagogisk för barnen med vilken fysisk aktivitet som ska utföras. Leken ska anpassas efter varje individ som deltar och de deltagande ska vara medvetna om varför just denna aktivitet utförs. Motivation är något som man ofta behöver jobba med så barnen hittar och kan känna nöjet med att rörelseaktivitet. Men något av det viktigaste är att nå ut till föräldrarna och få de att förstå innebörden med fysisk aktivitet och låta den bli en naturlig del av vardagen och locka dem att visa sina barn i föreningslivet. Detta är speciellt viktigt för dem som har överviktiga barn (NCFF, 2005).
2.3 Forskning om idrott i skolan
Barnens arbetsplats är i skolan och de befinner sig där dagligen. Charli Eriksson (Internet 6) har gjort en undersökning om barns fysiska aktivitet och vad detta får med sig för positivt i framtiden och har kommit fram till att mycket beror på vilken social rang man har och att det påverkar hur fysiskt aktiva barnen är. Detta presenteras i en rapport av NCFF. Eriksson skriver också att barn som är aktiva på sin fritid är även aktiva under idrottslektionerna i skolan och på rasterna. Intresset för den fysiska aktiviteten speglar sig sedan i skolan och i barnens fritidsaktiviteter (NCFF, 2005).
Andra studier vid NCFF visar på att elever som har kort väg till skolan, allt oftare får skjuts. I och med detta utsätts eleverna för större trafikfara runt skolområdet och de skadliga utsläppen ökar. Det kommer i sin tur leda till att elevernas hälsa försämras och påverkar resten av deras liv. Då eleverna istället väljer att ta sig till skolan till fots, visar forskningen även att de får en bättre koncentration och aptit under resten av dagen, vilket också ger dem mer energi att orka med skoldagen.
NCFF lyfter fram tunga skäl till att ändra elevernas transportvanor till och från skolan och nämner den fysiska aktiviteten som den främsta. Börjar de dagen med motion, alltså promenad eller cykling till skolan, påverkar detta även deras fritid, som även den blir mer aktiv, visar forskningsresultaten. Att göra motionen till en självklarhet i vardagen uppmuntras eleverna till mer spontanidrott, som just nu dör ut allt mer (Örebro universitet, 2007).
2.4 Bunkefloprojektet
Bunkefloprojektet, som idag är används som en modell (Bunkeflomodellen), har sin start på Ängslättskolan i Bunkeflostrand, Malmö. Projektet startade 1999 med syftet ta reda på hur ungdomar påverkades psykiskt och fysisk genom att ha regelbunden och daglig fysisk aktivitet på skolschemat, men även påverka deras egen självkänsla och sociala mognad. Med detta klarar på så sätt eleverna att genomgå skoldagen på ett optimalt sätt, få ut så mycket som möjligt av lektionerna och utvecklar nya kunskaper varje dag. Vad gäller den fysiska aktiviteten varieras den av idrottslektioner, fri och styrd lek, promenader med mera. Skolan, i samarbete med forskare vid flera olika kliniker på sjukhuset UMAS (Universitetssjukhuset MAS) och idrottsföreningar, följer dessa elever genom årskurserna och gör årliga kontroller och undersökningar för att se om det skett eventuella förändringar. Skolans egna granskningar sker genom att skolsköterskan noterar vid varje nytt läsår, vilka och hur många som idrottar på fritiden. Då finns chansen att påverka de som inte utövar någon fysisk aktivitet på fritiden eller kanske har funderingar på att sluta och motivera dem att hålla en hälsosam livsstil (Bunkefloprojektet, 2007).
Genom att skolan arbetar hälsofrämjande, hoppas man nå ut till eleverna vad en god hälsa har för betydelse för oss. Det handlar alltså inte enbart om att få dem till att röra på sig mer, utan även kopplas delar som bland annat massage, konflikthantering, mobbingförebyggande arbete in och finns på schemat (Bunkefloprojektet, 2007).
Starten till projektet kom efter att forskningar visat att allt färre barn och ungdomar aktiverar sig fysiskt. Att spontanidrotten håller på att dö ut och att fler föräldrar påverkar sina barns syn på rörelseaktivitet genom att erbjuda skjuts eller själva föregå med dåligt exempel har fått oanade följder som riskerar att förvärra befolkningens hälsa i mycket hög grad, framför allt för framtiden (Bunkefloprojektet, 2007).
För att kunna driva projektet var miljöanpassningen bland det viktigaste. Man var alltså tvungen att kunna erbjuda eleverna så många olika aktiviteter som möjligt och låta möjligheterna till att kunna röra sig finnas nära (Bunkefloprojektet, 2007). Även att aktivera personal och föräldrar var nödvändigt för att få igång projektet. Enligt Ericsson (2005) bör personalen erbjudas vidare kompetensutveckling inom området för att på ett optimalt sätt kunna föra över kunskaperna och rörelseglädjen till barnen. Upplevelsen att få röra på sig ska
upplevas positivt av eleverna och på så sätt känner de trivsel, vilket i sin tur leder till nöjda föräldrar. Ericsson (2005) menar också att detta är inte enbart något som ska göras med elever i skolan, utan kan lika gärna, och bör även tillämpas av personal på förskolor.
Projektet fortsätter än idag och har ständigt frågeställningar som det arbetas och forskas kring. Allt fler skolor runt om i Sverige intresserar sig för projektet och vill använda modellen, men även företag använder sig av den. Detta genom att forskningsresultat som gjorts på skelett, benmassa och motorik visat en märkbar förbättring och gett bra svar på elever som deltagit i projektet, jämfört med elever på skolor som har det antalet idrottstimmar på schemat som är bestämt i läroplanen (Bunkefloprojektet, 2007).
3. Metod
Kvalitativ metod används då syftet är att få reda på av en eller flera människor upplever en viss situation. Det är endast situationen och upplevelsen av den som är intressant att få fakta om och som ska behandlas av undersökaren. I en kvantitativ studie fokuserar man på att ta reda på ett visst antal av något. Man vill då se om det finns något samband mellan vissa egenskaper som man undersöker. I en kvalitativ undersökning utgår man från frågor om hur mycket eller hur många, för att testa en hypotes (Hartman, 2006).
Genom att lägga in öppna frågor i en undersökning, där försökspersonerna får kommentera med sina egna ord och komma med åsikter, får man vara beredd på att det kan påverka resultatet. Detta gäller vid all sorts undersökning (Kvale, 1997). Kvale menar att man kan behöva komplettera sin undersökning, framförallt om man valt att göra kvalitativa intervjuer, med att göra observationer. Den undersökningen går då ut på att man vill ta reda på hur människor beter sig och handlar i verkligheten. I och med att göra detta får man en mer rättvis bild av hur verkligheten ser ut och forskningen får även en hög reliabilitet (Kvale, 1997).
3.1 Metodval
För att besluta vilken metod som skulle passa bäst för denna undersökning, studerades olika metodval.
För att samla in material om ett antal personer är enkätundersökning en bra metod att använda sig av. Den är väl strukturerad och ett sätt att få in exakt samma typ av information från alla medverkande i undersökningen och även att få så konkreta och tydliga svar som möjligt. En försiktighet bör läggas med de öppna frågorna, eftersom det kan vara tidskrävande, vilket kan anses jobbigt för deltagarna och kan sedan bli svåra att bearbeta. En annan nackdel är att den avlägsnar forskaren från verksamheten som denne söker kunskap om (Johansson & Svedner, 1996).
Intervjuer kan förekomma i både den kvantitativa och den kvalitativa intervjun. Den kvantitativa intervjun är strukturerad och frågorna är bestämda i förväg och detta resulterar i tydliga och raka svar. I den kvalitativa intervjun är det endast undersökningens samtalsämne som är bestämt och går ut på att få den intervjuade att ge så grundläggande och detaljerade
svar som möjligt. Frågorna ska anpassas till att ge den intervjuade möjligheten att ta upp allt som är relevant och ge så djupa svar som möjligt (Johansson & Svedner, 1996).
Undersökningen i denna uppsats kommer att handla om hur elevers motionsvanor ser ut på fritiden och om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars aktivitet respektive inaktivitet. För att få fram ett antal och väljs därför att göra en kvantitativ studie med en enkät. I denna enkät finns även frågor som gör denna studie delvis kvalitativ. De frågorna som gör detta är skrivfrågor, alltså öppna frågor där eleverna ska skriva sitt svar. Frågorna kan tolkas fritt och de kan ge mycket skilda svar än just vad som är relevant för undersökningen. Det positiva med att lägga in en kvalitativ forskningsmetod i undersökningen är att man kan gå in på djupet på vissa frågor och få reda på bakgrunden till vissa svar. Genom enkätundersökning har man möjlighet att nå ut till fler elever än vid intervjuer och man får en bredare undersökningsgrupp. Enkätundersökningen är anonym, då det inte finns någon användning av vilka de är utan bara är ute efter att jämföra antalet elevers motionsvanor.
Om resultatet sedan tyder på att elever på den ena skolan är mer aktiva än eleverna på den andra skolan väljs då en intervju av eleverna, till en efterforskning som handlar om motivation. Då handlar det om att försöka ta reda på vad det är som får dessa elever att vara fysisk aktiva. Några enstaka frågor formuleras så att deltagarna kan berätta fritt och på ett djupare plan få en tydligare syn på det hela.
3.2 Urval
Valet blev att jämföra elever i årskurs fem på en skola som arbetar med Bunkefloprojektet med elever i årskurs fem på en skola utan hälsoinriktning. Här presenteras hur skolorna är uppbyggda.
Hälsoskolan är med i Bunkefloprojektet. Myndigheten för skolutveckling stödjer skolans
uppdrag med att erbjuda daglig fysisk aktivitet och har på så sätt gjort enstaka förändringar i Lpo94. I uppdraget anses kunskapsutvecklingen inom ämnet vara det viktigaste.
Det har visat sig att, för att lärandet ska fungera, ska eleven vara i god form och hjärnan vara i ett lärande tillstånd. Projektet samarbetar och har sina rötter vid ortopediska kliniken på
UMAS (Universitetssjukhuset MAS) och går ut på att det finns schemalagt fysisk aktivitet en timme varje dag. All skolpersonal ser en märkbar skillnad i det dagliga skolarbetet genom att eleverna är mer fysiskt aktiva (Örebro universitet, 2007). Projektet har lett till att eleverna intresserat sig mer för att vara fysisk aktiva även på sin fritid. Som uppföljning noterar skolsköterskan varje år hur många elever som utövar någon form av fritidsaktivitet. På så sätt ser man vilka som är inaktiva och försöker locka de till idrottsföreningar eller andra aktiviteter (Skolverket, 2000).
Skolan utan hälsoprofil vill att all den kunskap som förmedlas till eleverna, ska vara värdefull
på alla sätt och har fått in inspiration från Bifrostskolan (skola i Danmark där eleverna arbetar med utveckling av kommunikation på ett forskande sätt). Här får alltså eleverna själva delta aktivt i all kunskapsutveckling. Målen som skolan arbetar mot handlar bland annat om ha en trygg arbetsmiljö där eleverna kan lära sig att läsa, skriva, räkna och engelska. De arbetar även mycket med att få elevernas föräldrar så aktiva som möjligt i allt skolarbete och sina barns utveckling. Man arbetar tematiskt i små arbetslag för att bredda kunskaperna så mycket som möjligt. Alla estetiska ämnen finns dagligen på skolschemat (Ystad kommun, 2007).
Enkätundersökningen på dessa skolor valdes av anledning av nära anknytning till dem genom verksamhetsförlagd tid och kontakter.
3.3 Genomförande
Enkätundersökningen genomfördes under veckorna 50 och 51 år 2007, i elevernas klassrum där de var samlade. Innan enkäten delades ut på skolorna kontaktades rektorerna och klassföreståndarna i klasserna på de båda skolorna för att få deras godkännande och bestämma en dag då vi var välkomna att genomföra undersökningen. Eleverna som svarade på enkäterna var anonyma och enkäterna var onumrerade, allt för att deras identitet skulle skyddas. Jag närvarade när eleverna fick fylla i enkäterna för att kunna besvara på eventuella frågor och förtydliga de om det behövdes.
Från hälsoskolan deltog 41 elever (25 flickor och 16 pojkar) och från skolan utan hälsoprofil deltog 39 elever (14 flickor och 25 pojkar), alltså sammanlagt 80 elever. Efter insamlingen av enkäterna fick vi svar från 72 stycken varav totalt 38 var pojkar och 34 var flickor. Detta visar
på ett bortfall på 8 stycken, som med stor sannolikhet var sjuka eller frånvarande av andra anledningar.
Efter sammanställningen av enkäten dök ytterligare frågor upp, framför allt vad det är som egentligen påverkar eleverna till att motionera. För att få svar på motivationsfrågan genomfördes sju intervjuer på slumpvis utvalda elever från hälsoskolan, som även deltagit i enkätundersökningen. Innan intervjuerna genomfördes kontaktades rektorn igen och meddelades om den fortsatta undersökningen. Rektorn godkände undersökningen på de villkor jag angett och bad mig kontakta den ansvarige idrottsläraren för denna klass, för att bestämma tid för intervjutillfället. Tillfället blev under en idrottslektion då varje elev som intervjuades fick sitta enskilt tillsammans med mig, intervjuaren, i ett avskilt rum så det inte fanns någon möjlighet för någon annan att höra vad vi pratade om. Intervjuerna spelades in med diktafon. Citaten som nämns här i arbetet har redovisats med fingerade namn. Därefter är dessa intervjuer raderade för att skydda deltagarnas identitet. De som intervjuades var 5 flickor och 2 pojkar.
Frågorna som ställdes till deltagarna var:
Håller du på med någon idrott på din fritid? Varför idrottar du/ idrottar du inte?
Hur arbetar ni i skolan med fysisk aktivitet?
Känner du att skolan påverkar dig att idrotta på fritiden? Hur får du motivation till att idrotta?
3.4 Bearbetning av material
Vid bearbetningen av materialet användes först och främst SPSS, som är ett dataprogram som behandlar och analyserar statistisk data. På så vis får man exakta resultat av svaren från enkätundersökningen i form av stapeldiagram, då man tydligt kan se skillnader och likheter mellan de olika svaren. Till analyseringen har jag tagit litteratur och information från tidigare forskningar till hjälp. Den litteraturen är Bunkefloprojektet (2007), Engström (2002), Holmsäter och Holmsäter (2000), Langlo Jagtøien (2002) och Wiking (1999).
Intervjuerna redovisas i resultatdelen med fingerade namn där även citat från intervjuerna uppkommer.
3.5 Reliabilitet och validitet
Om man får fram ett svar på en undersökning som är pålitligt och noggrannheten uttrycks har undersökningen en hög reliabilitet. Använder man, i undersökningen, relevant data som avser just det man vill mäta får undersökningen en högre reliabilitet (Malterud, 1998). I undersökningen i denna uppsats kan man tydligt se hur många elever som är aktiva på fritiden och hur många som inte är det. Skulle ytterligare en undersökning genomföras, med samma urval, hade man med stor sannolikhet fått samma svar, därför har undersökning reliabilitet. Detta med förutsättning att undersökningen inte görs med för lång tid emellan. Det finns ju risk att deltagarna eventuellt slutar med sin idrott. Men hade däremot andra skolor valts att jämföras eller fler skolor deltagit, hade säkerligen inte samma svar uppstått. För att nå en hög reliabilitet krävs att man gör undersökningen två gånger. Vid utformning av enkäten är det svårt att i förväg känna till frågornas reliabilitet, därför krävs det att man gör de så tydliga som möjligt för att få ut just det vi vill veta.
Undersökningen bör ha validitet och vara hållbar. Man bör innan känna till hur väl denna undersökning gjorts och om det som mätts är just det man ville mäta och om tydliga mått använts under hela undersökningen. Även själva undersökningsmetoden bör ha validitet för att bli pålitlig, alltså ha reabilitet (Ejvegård, 2003).
3.6 Etiska överväganden
I undersökningen har jag valt att utgå ifrån Vetenskapsrådets etniska grundregler. För att som undersökare hålla pålitlighet gentemot deltagarna i undersökningen, finns ett individskyddskrav som rör bör följas som en mall i alla sorts forskning. Begreppen informerar om de etiska övervägandena som ska göras i samband med en undersökning och att det är lika viktigt att få fram denna information till dem som ska svara på frågorna. Deltagarna ska vara informerade om att undersökningen är helt frivillig och alla uppgifter om svar och eventuella personuppgifter hålls anonymt och att de enbart kommer att användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet 2002).
Det etiska förhållningssättet uppfylldes i denna uppsats undersökning genom att eleverna först fick muntlig information om enkätens syfte, att den var identitetsskyddad och endast skulle användas i forskningsändamål. Därefter kontaktades deltagarna för en förfrågan om vidare
undersökning genom intervjuer och om intresset fanns att få göra denna. Även där upplystes deltagarna om deras anonymitet.
4. Resultat
4.1 Enkätundersökningen
Enkätundersökningen genomfördes av elever i årskurs fem. Totalt svarade 70 elever varav 32 flickor och 34 pojkar på enkäten. Varje fråga redovisas och sammanställningen av enkätfrågorna uppvisas i form av diagram för att lättöverskådligt framföra resultaten. Diagrammen som används är stapeldiagram och tabeller där vi har skiljt pojkar och flickor åt.
Enkätens första fråga behandlade hur många idrottslektioner eleverna har schemalagda och resultatet visade på att eleverna på hälsoskolan har idrott tre eller fler gånger i veckan, medan skolan utan hälsoprofil har två.
Vidare ställdes frågan: Hur många gånger i veckan hade du velat ha idrott i skolan? Här redovisas svaren i två figurer.
Hälsoskola. Figur 1 visar resultat på enkätfråga 2
Pojke Flicka Kön 10 8 6 4 2 0 C o u n t alla dagar 4 dagar Det är bra som det är Ingen komentar Hur många ggr i veckan hade du velat ha idrott i skolan?
Figuren visar att de flesta av både flickor och pojkar skulle vilja ha idrott alla skoldagar i veckan. Flickorna är mer nöjda med antalet idrottslektioner de har idag jämfört med pojkarna. Några har angett att de skulle vilja ha ytterligare lite fler idrottstimmar på schemat, medan andra inte skrivit någon kommentar.
Skola utan hälsoprofil. Figur 2 visar resultat på enkätfråga 2 Flicka Pojke Kön 0 2 4 6 8 10 C o u n t Hur många ggr i veckan hade du velat ha idrott i skolan?
Det är bra som det är 1 dag 3 dagar 4 dagar Alla dagar
Tabellen visar att pojkarna gärna hade velat ha en idrottslektion mer i veckan än vad de har, detsamma gäller för en stor del av flickorna. De flesta flickorna är nöjda med som de har det idag, även många av pojkarna är nöjda med två idrottslektioner i veckan. Lika många pojkar vill även ha ytterligare idrottslektioner, alltså fyra dagar i veckan, men endast en av flickorna angav det svaret. Några pojkar har även viljan att ha idrott varje skoldag. Endast en person svarade att en idrottslektion i veckan är tillräckligt och det var en pojke.
Hälsoskola. Figur 3 visar resultat på enkätfråga 3
Pojke Flicka Kön 20 15 10 5 0 C o u n t nej ja Utövar du någon idrott på din fritid?
Skola utan hälsoprofil. Figur 4 visar resultat på enkätfråga 3 Flicka Pojke Kön 0 5 10 15 20 C o u n t Utövar du någon idrott på din fritid?
ja nej
I figuren kan man se att de flesta av eleverna är aktiva på fritiden och antalet är fler bland pojkarna.
Hälsoskola. Figur 5 visar resultat på enkätfråga 4.
Pojke Flicka Kön 20 15 10 5 0 C o u n t nej ja Utövar du fler än en idrottaktivitet på fritiden?
Här visar tabellen att det endast är några enstaka personer som utövar fler än en idrottsaktivitet på fritiden.
Skola utan hälsoprofil. Figur 6 visar resultat på enkätfråga 4a Flicka Pojke Kön 0 5 10 15 20 C o u n t Utövar du fler än en idrottaktivitet på fritiden? ja nej
Figuren visar att de flesta inte har fler än en idrottsaktivitet på fritiden. Det finns några få pojkar som har fler aktiviteter, men inte någon flicka.
Hälsoskola. Tabellen nedan visar resultat på enkätfråga 4. Skolan utan hälsoprofil betecknas Skola u.h.p. Aktivitet Flickor Hälsoskola Pojkar Hälsoskola Flicka Skola u.h.p Pojke Skola u.h.p Totalt Brottning 1 1 Simhopp 2 2 Ju Jutsu 1 1 2 Badminton 1 1 2 Pingis 1 1 Dans 2 2 Gymnastik 1 1 Ridning 8 1 9 Handboll 4 6 10 Hopprep 1 1 Cykling 2 2 Hockey 1 4 5 Fotboll 1 5 6 12 Innebandy 2 2 4 Simning 2 1 3 Cross 1 1 Tennis 1 1 Friidrott 1 1 Ingen aktivitet 3 2 1 6
Den idrotten som dominerar bland flickorna på hälsoskolan är ridning och hos pojkarna är det fotboll och hockey. Det visas att handboll är den vanligaste idrottsaktiviteten hos både flickor och pojkar. Även fotboll är en populär idrott bland pojkarna. Här kan man även se vilka aktiviteter som utövas av de elever som har fler idrottsaktiviteter. Vissa elever har angett flera idrotter.
I enkätfråga 9 fick de som svarade ”Nej” på frågan utövar du någon fysisk aktivitet på fritiden, svara på vad de då gör istället för att idrotta. De vanligaste svaren hos eleverna på hälsoskolan var att umgås med sina vänner eller sitta vid datorn. Att umgås med sina kompisar var även något de inaktiva eleverna på skolan utan hälsoprofil sysslade med på sin fritid. Även nämndes andra aktiviteter som att cykla, sitta vid datorn och pyssla hemma.
Hälsoskola. Figur 7 visar resultat på enkätfråga 5.
Pojke Flicka Kön 12 10 8 6 4 2 0 C o u n t 5 eller fler ggr 3-4 ggr 1-2 ggr ingen Hur många ggr i veckan utövar du någon form av planerad idrottsaktivitet på fritiden?
De flesta flickorna men endast några enstaka pojkar utövar någon form av planerad idrottsaktivitet på fritiden. Det är nästan lika många flickor som pojkar som idrottar 3-4 gånger i veckan. Några få personer idrottar ännu mer och är aktiva 5 eller fler gånger i veckan medan nästan lika många är helt inaktiva.
Skola utan hälsoprofil. Figur 8 visar resultat på enkätfråga 5. Flicka Pojke Kön 0 2 4 6 8 10 C o u n t Hur många ggr i veckan utövar du någon form av planerad idrottsaktivitet på fritiden? ingen 1-2 ggr 3-4 ggr 5 eller fler ggr
Tabellen visar att det är nästan lika många flickor som idrottar 1-2 gånger i veckan som 3-4 gånger i veckan. Detsamma gäller hos pojkarna. Endast en pojke idrottar 5 eller fler gånger i veckan.
Hälsoskola. Figur 9 visar resultat på enkätfråga 6.
Pojke Flicka Kön 10 8 6 4 2 0 C o u n t
3 eller fler timmar 1-2 timmar mindre än 1 timme ingen Hur många timmar totalt i veckan utövar du någon idrottsaktivitet på fritiden?
När det gäller hur länge eleverna är aktiva på fritiden svarade lika många flickor som pojkar att de utövar någon idrottsaktivitet i 3 eller fler timmar i veckan. Lite större skillnad ser man mellan de som är aktiva 1-2 timmar i veckan. Men det är några få som är mindre aktiva eller helt inaktiva.
Skola utan hälsoprofil. Figur 10 visar resultat på enkätfråga 6. Flicka Pojke Kön 0 2 4 6 8 10 12 C o u n t Hur många timmar totalt i veckan utövar du någon idrottsaktivitet på fritiden? ingen 1-2 timmar 3 eller fler timmar
Enkätfråga 7 redovisas här genom en tabell. Tabellen visar vilket alternativ som är den vanligaste anledningen till att flickor och pojkar sysslar med någon idrott. I enkäten rangordnades alternativen 1 till 6, då 1 var den starkaste anledningen. I denna tabell omvandlades dessa siffror till ”poäng” och ju lägre poäng ett alternativ har fått desto vanligare är just den anledningen till att de idrottar.
Hälsoskola Icke hälsoskola
Medel-värde
Vad är anledningen till att du sysslar med någon idrott?
Flicka Pojke Flicka Pojke
Alternativ 1: För att må bättre 66 44 23 50 45,75
Alternativ 2: För att det är nyttigt 71 47 26 52 49
Alternativ 3: För att bli bättre i sin sport 50 23 28 36 34,25
Alternativ 4: För att få avkoppling 103 77 41 83 76
Alternativ 5: För att det är skoj 34 26 19 49 32
Alternativ 6: För att träffa kompisar 85 52 29 67 58,25
I tabellen kan man se att den vanligaste anledningen till att flickor och pojkar idrottar är för att de tycker att det är skoj. Detta var även den främsta anledningen för flickorna på både hälsoskolan och skolan utan hälsoprofil. Den näst vanligaste anledningen till att flickor och pojkar idrottar är för att de vill bli bättre i sin idrott. Detta alternativ var det populäraste bland pojkarna på både hälsoskolan och skolan utan hälsoprofil.
Enkätfråga 8 redovisas nedan genom en tabell. Tabellen visar vilket alternativ som är den vanligaste anledningen till att flickor och pojkar inte sysslar med någon idrott. I enkäten rangordnades alternativen 1 till 56, då 1 var den starkaste anledningen. I denna tabell omvandlades dessa siffror till ”poäng” och ju lägre poäng ett alternativ har fått desto vanligare är just den anledningen till att de idrottar.
Hälsoskola Icke hälsoskola
Medel-värde
Vad är anledningen till att du inte sysslar med någon idrott?
Flicka Pojke Flicka Pojke
Alternativ 1: För att träffa kompisar istället 6 4 8 9 6,57
Alternativ 2: För att det är tråkigt 14 4 6 10 8,5
Alternativ 3: Har inte tid 7 7 9 11 8.5
Alternativ 4: För att det är jobbigt 9 9 14 8 10
Alternativ 5: Har andra fritidsintressen/hobby 9 6 7 8 7.5
I tabellen ovan kan man se att den vanligaste anledningen till att flickor och pojkar inte idrottar är för att de vill umgås med sina vänner istället. Detta alternativ var även den vanligaste för de på hälsoskolan. Några pojkar svarade även att det är tråkigt. Därefter svarade många även att de har andra fritidsintressen/hobby istället. Detta alternativ var vanligast bland pojkarna på skolan utan hälsoprofil, de tyckte även att det är jobbigt. Flickorna på den skolan angav alternativet att det är tråkigt som det starkaste skälet till att de inte idrottar.
I enkätfråga 9 ställdes frågan om eleverna hade velat syssla med någon annan fritidsaktivitet eller idrott på sin fritid. De som svarade ja på den frågan angav även en eller flera idrotter.
Aktivitet Flicka Hälsoskola Pojke Hälsoskola Flicka u.h.p Pojke u.h.p Totalt Tennis 4 1 5 Simhopp 1 1 Dans 3 3 Fotboll 3 1 4 Badminton 3 1 4 Agility 1 1 Ridning 2 2 Innebandy 1 1 2 Bandy 1 1 2 Handboll 1 2 2 5 Friidrott 1 1 1 3 Basket 1 1 2 Pilbågsskytte 1 1 Brottning 1 1 Am. fotboll 1 1 Boxning 2 2 Karate 1 1 Rugby 1 1 Cirkus 1 Volleyboll 1 Pingis 1 1 Hockey 1 1 2
Detta är resultatet från dem som svarat att de skulle vilja syssla med någon annan idrottsaktivitet än den de redan utövar. Intresset för olika idrotter och fritidsaktiviteter ser vi här är stort hos både flickor och pojkar på de båda skolorna. Det som ligger på topp är hos flickor på hälsoskolan, utöver deras egen idrott, är tennis och sedan dans, fotboll och
badminton medan pojkarna oftare har angett fler än en aktivitet. Det blev många spridda svar av eleverna på skolan utan hälsoprofil, men handboll är populärt hos de båda könen.
Av de elever som svarade nej på enkätfråga 9, skulle du vilja syssla med någon annan fritidsaktivitet eller idrott, följer här nedan figurer som visar vad de svarade.
Hälsoskola. Figur 11 visar resultat på enkätfråga 9.
Pojke Flicka Kön 6 5 4 3 2 1 0 C o u n t
nej, orkar inte nej, har redan tillräckligt nej, är nörjd nej, ingen kommentar
Skulle du vilja syssla med någon
annan idrottsaktivitet på
fitiden?
I denna tabell visas svaren från dem som svarade att de inte skulle vilja syssla med någon annan idrottsaktivitet på fritiden av olika anledningar. De flesta av både flickorna och pojkarna valde att inte kommentera anledningen.
Skola utan hälsoprofil. Figur 12 visar resultat på enkätfråga 9 .
Flicka Pojke Kön 0 2 4 6 8 10 12 C o u n t Skulle du vilja syssla med någon
annan idrottsaktivitet på fitiden? nej, ingen kommentar nej, har tillräckligt För det är tråkigt
De flesta angav svaret nej på frågan om de skulle vilja syssla med någon annan aktivitet. Några enstaka gav även förklaringen att de har tillräckligt.
Den sista enkätfrågan, fråga 10 gav utrymme att förklara varför de vill syssla med just den här idrotten eller varför de inte ville göra något annat. Alternativen var många och varierande, men de flesta, på båda skolorna svarade att, på anledningen till att de inte vill utöva någon mer idrott: redan hade tillräckligt, inte har tid med annat, tycker det är kul med den idrott de nu utövar, det blir för stressigt med fler och att de är nöjda som det är idag. De som istället svarade att de ville syssla med fler aktiviteter gav anledningen till att de vill ha mer att göra, vill prova på fler sporter, är intresserad och gillar sport, vill bli bra på idrott och för att de idrotter de nämnde verkar roliga.
På hälsoskolan framkom detta resultat: Den vanligaste anledningen hos flickorna var att de tycker det är roligt, några svarade även att de var nöjda med det de redan höll på med. Några av pojkarna svarade att den aktivitet de valt verkade rolig och några svarade ”därför”. De andra svarade genom att ange flera olika anledningar.
På skolan utan hälsoprofil framkom detta resultat: Flera elever gav ingen kommentar till sitt svar, medan de flesta som inte ville syssla med fler idrottsaktiviteter svarade att de redan har för många aktiviteter. De som svarade att de vill testa på andra aktiviteter, hade velat det för att det verkar skoj.
4.2 Intervjuerna
4.2.1 Intervju 1
Den intervjuade är fysisk aktiv på sin fritid med flera aktiviteter och enligt denne själv är det skolan som uppmuntrat till den enda aktiviteten. Flickan som blir intervjuad berättar om deras idrottslektioner de har under veckorna i skolan och hon själv anser att dessa är mycket roliga. Hon har ett stort intresse för idrott och var mycket positiv till att de hade fått prova på ridning i skolan, vilket ledde till att hon började utöva idrotten på fritiden.
- Att börja rida, det påverkade skolan. För att vi… vi åkte och red i några veckor. Ja, och det var därför jag ville börja rida för att det var så roligt. Men tennis har jag börjat sedan jag var fyra år ungefär.
Flickan vet själv hur hon ska hitta motivationen till att träna på sin fritid. Hon berättar att hennes intresse är så stort att hon inte känner att hon vill missa något på träningen och kan peppa sig själv att gå dit om hon någon dag skulle känna sig trött eller liknande. På så sätt motiverar hon sig själv att uppehålla sin träning, men säger att skolan numera inte har något inflytande i det utan bara att lärarna försöker få eleverna att tycka det är roligt att röra på sig. På vilket sätt lärarna gör detta var svårt för henne att komma med exempel på då hon menar att de har varierade idrottslektioner och utelekar som gör att alla, eller i alla fall de flesta tycker det är roligt med idrott.
4.2.2 Intervju 2
Det är en mycket aktiv flicka som gärna berättar om sina idrotter hopprep och ridning. Hon menar att anledningen till att hon håller på med dessa idrotter och varför hon började med just dessa var för att hon tyckte det var roligt. Hon har själv insett att hon kan dra nytta av de olika idrotterna i varandra.
Margot: Man får starka ben när man hoppar.
Intervjuare: Kan du använda dig av det i ridningen också? Margot: Ja. Mmm, så man kan stå upp och så.
Anledningen till att hon började med ridning var att hon hade en klasskompis som red och hon hade själv provat på det tidigare.
Min kompis Gunilla hon rider också. Och så, så har jag ridit innan, så jag ville börja med henne. Mm, så vi blev bra kompisar i skolan, så började vi på samma ridning.
Att skolan skulle ha påverkat henne är inte så troligt. Att kompisarna påverkar varandra att hålla på med någon idrott och tillgängligheten i stadsdelen är en större sannolikhet till varför just denna tjej är aktiv med just dessa idrottar. Hon själv förklarar att hon inte har några problem att hitta motivationen. Hur hon lärt sig det vet hon inte, förutom att hon känner sig duktig efter att hon har hållit igång och rört på sig.
Flickan berättar att lärarna ofta frågar eleverna om vad de gör på fritiden och om de idrottar. Hur det senare förs vidare eller uppföljs framkommer inte under denna intervju. Med anledning till att lärarna har den nyfikenheten, med tanke på Bunkeflomodellens utformning, så är det bra om fler uppmuntras och kanske lärarnas frågor väcker tankar hos eleverna själva.
4.2.3 Intervju 3
Intervjuperson tre är en flicka som är aktiv med ju jutsu på sin fritid. Hennes svar är väldigt korta och kan inte själv komma på varför hon idrottar. På frågan varför hon just valt denna idrott svarar hon att hon inte vet, likadant vad gäller frågan om det är skolan som påverkat henne att börja. Hon tycker att just denna idrott är något som passar henne eftersom hon tycker det är roligt, det är en bra sport och att man lär sig att försvara sig.
När flickan fick frågan om vad hon tror skulle kunna göras eller vad lärarna skulle kunna göra för att få fler elever intresserade att vara fysisk aktiv på sin fritid, svarade hon:
- Kanske göra deras önskemål så kanske de, till exempel fotboll, så kanske det tycker att det är kul så börjar de på det.
Hon själv tycker att skolidrotten är rolig och anser inte att hon själv har några problem att motivera sig att vara aktiv på lektionerna, men att hon också hade velat prova på andra idrotter.
4.2.4 Intervju 4
Pojken som blir intervjuad håller inte på med någon idrott på sin fritid och har en allmänt negativ inställning till att idrotta när han berättar om vad han provat på. Tidigare höll han på med friidrott men kände att han tappade intresset, vilken enligt honom själv påverkat att han tappat intresset för andra idrotter också. Han tycker att bowling är roligt, men med hans inställning och attityd känner han ingen ork att ta tag i det. Pojkens mamma har, enligt honom själv, ringt runt för att få tag på en bowlingklubb utan att lyckas. Viljan att hitta någon aktivitet finns inte hos honom. Han känner att han själv hade velat läsa lite om idrott och på så sätt eventuellt kommit fram till vad som skulle kunna passa honom.
Att skolan skulle ha möjlighet att kunna påverka honom och motivera honom till att börja med någon idrott på sin fritid tror han inte. Med fel inställning från början är det svårt att ändra på det helt själv. Hur han själv anser att lärarna arbetar med att motivera eleverna, visste han ingenting om. Han själv känner inte av det på något sätt.
4.2.5 Intervju 5
En målmedveten fotbollsspelande pojke berättar att han alltid haft ett stort intresse för fotboll, sedan han var liten. Han känner själv inte att skolan har något med den motivationen att göra. Pojken berättar även om sitt stora intresse för idrott och är positiv till skolidrotten då de får prova på många olika sporter och speciellt tycker han mycket om bollsporter. Han hade svårt att formulera sig och förklara vad han egentligen menade. Genom att ställa flera följdfrågor kom han fram till att han ville att de skulle ha ännu mera bollsport på idrottslektionerna för att det är det han tycker är roligast.
På frågan om han tror att skolan skulle kunna göra något för att få fler att vara fysisk aktiva på sin fritid, tyckte han att de borde få prova på mer i skolan, men att han själv inte upplever att lärarna inte lägger ner någon tid på det.
Intervjuaren: - Okej. Hur tycker du att lärarna motiverar er till att idrotta? Motiverar de er?
Sven: - Nej. Jag tycker mest om fotboll. …
Intervjuaren: - Hur får du motivation till att idrotta? Varför tycker du fotboll är så roligt? Vad är det som intresserar dig?
Sven: - Jag är snabb och gör mål snabbt. Intervjuaren: - Vill du bli bättre?
Sven: - Jag vill bli bättre för att bli fotbollspelare.
Målmedvetenheten märks tydligt i alla hans svar. Han är tydlig med vad han vill i framtiden och att det egentligen bara är fortboll som intresserar honom. Skolan känner han inte mycket positivt för, men mer idrott i skolan hade han gillat. Pojken berättar att hans intresse för bollsport gör att han kan tänka sig att syssla med ytterligare en idrott på sin fritid, om han hittar något som han känner att han vill lägga ner tid på.
4.2.6 Intervju 6
Intervjun inleds med att fråga flickan vilken idrott hon är aktiv med och varför hon valt just denna sport. Hon berättar sedan att det är simhopp som hon lägger ner mycket fritid på och att hon har tränat simhopp i många år. Hon började redan innan hon började i skolan. Intresset för simhopp kom då hon gick på simskola och såg andra ungdomar hoppa trampolin då hon kände att hon ville prova på det. Utöver det tycker hon om skolidrotten och att den är så pass varierad. Lärarnas roll att motivera eleverna till fortsatt idrottsutövande på sin fritid har hon inte märkt av. Hon svarar att hon inte vet hur lärarna arbetar med motivation eller hur de i skolan gör. Det blev alltså otydligt för henne vilket som ingick i begreppet motivation och hon själv känner bara att idrott är något roligt.
Hennes egen anledning till att hon fortfarande håller på med simhopp på sin fritid, efter så många år är att hon känner rörelseglädjen, det är en rolig sport, vännerna där och att hon får motion. I och med detta svar visar hon tydligt att hon förstått vad som menas med motion och varför det är bra att röra på sig. Hon har kommit på vilka konsekvenser och resultat det ger att hålla sig fysisk aktiv mer än bara på idrotten i skolan. Därför kan hon fortsätta att motivera sig själv att träna simhopp.
4.2.7 Intervju 7
Flickan som blir intervjuad berättar direkt efter inledningen av intervjun att hon tröttnat på sin tidigare idrott ridning och har nyligen slutat. Träningen var enformig, inte utvecklande och hon fick längre inte ut någonting av det. Hon minns hur hon kände när hon började med ridning och berättar om att hon ville prova det några gånger innan hon bestämde sig för att börja med det som en regelbunden aktivitet på fritiden och om det var något hon ville lägga ner tid på. Efter ett par provgångar på hästryggen tyckte hon att det var väldigt rolig och ville fortsätta. Men nu, två år senare har hon alltså tröttnat. Flickan berättar att det inte fanns något som skolan kunde ha gjort för att få henne att fortsätta med ridningen, utan att det hade med föreningen att göra. Skolan själv är bra på att uppmuntra eleverna till att vara aktiva på sin fritid, men hur har hon inge idéer om.
Intervjuaren: - Okej. Känner du att skolan skulle kunna motivera dig till att börja idrotta med någonting annat?
Lotta: - Men här finns ju roliga saker att göra, men kanske inte som man vill göra kanske två gånger i veckan eller så.
Alltså finns en stor tveksamhet hos flickan ifall hon skulle ha tillträckligt med motivation för att hitta sig en ny idrott att sysselsätta sig med på fritiden. Hon berättar att det finns annat som hon intresserar sig för mer än för idrottsaktiviteter och hon känner inte så starkt för idrott så att hon skulle vilja lägga ner så mycket tid på det. Däremot är hon positiv till skolidrotten och känner att det är ett skönt avbrott från salsundervisningen.
5. Diskussion av resultat
5.1 Hur många gånger i veckan hade du velat ha idrott i skolan?
I jämförelse skolorna emellan ser man att intresset för idrott i skolan är större på hälsoskolan än på den andra skolan utan hälsoinriktning. På hälsoskolan valde fler att de vill ha idrott varje dag och även svarade många att de är nöjda med tre idrottslektioner i veckan. Eleverna på skolan utan hälsoprofil känner de flesta sig nöjda med antalet lektioner de har, men de har i sin tur endast två idrottslektioner i veckan. Skillnader mellan könen är inte så stora, men pojkarna på skolan utan hälsoprofil tenderar att vilja ha mer idrott än flickorna.
Vad som gör att intresset för idrott på hälsoskolan är större är svårt att svara på och det kan finnas fler anledningar, men eftersom fysisk aktivitet har en positiv verkan på kroppen, både fysiskt och psykiskt, kan detta vara en anledning till att intresset för det ökar. Man känner att man klarar av hårdare arbete och skolarbetet ger bättre resultat (NCFF, 2005). Hälsoskolans mål att ha fysisk aktivitet varje dag ger positiva resultat och följer regeringens mål för folkhälsan (Vetenskapsrådet, 2002). De håller även rekommendationerna från Livsmedelsverket att utföra fysisk aktivitet cirka 60 minuter varje dag. Motivation kan också vara en metod att få idrottsintresset att öka. Hur mycket de olika skolorna jobbar med det kan vi tyvärr inte se här.
Det som även var intressant var bekräftningen från Lindhs (Bunkefloprojektet, 2007) utvärdering av Bunkefloprojektet, fyra år efter starten, att eleverna på hälsoskolan är positivt inställda till den mängd fysisk aktivitet de har i skolan. Den utvärderingen gjordes alltså 2003 och det positiva här är att Bunkeflomodellen fortfarande håller samma mönster och uppmuntrar barnen och ungdomarna till mer idrottande.
5.2. Utövar du en eller fler idrotter på din fritid?
Fler elever på skolan utan hälsoprofil är inaktiva på sin fritid jämfört med skolan med hälsoprofil. Figur 4 visar att de flesta av pojkarna ändå utövar någon idrottsaktivitet på fritiden. I jämförelse mellan flickorna på skolorna är nästan alla flickor på hälsoskolan aktiva på fritiden medan den andra skolan har ett fåtal idrottsutövande flickor. Figurerna fem och sex
