Pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande i Sverige och Turkiet

Examensarbete

15 högskolepoäng, Grundnivå

Pedagogers

syn på barns delaktighet och

inflytande i Sverige och Turkiet

Reyhan Ertaban

Lärarexamen 210 hp Examinator: Jutta Balldin

Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Anne Harju 2012–02–22

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Sammanfattning

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda.

Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv,

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 6

1.1 SYFTE ... 7

1.2FRÅGESTÄLLNING ... 7

2.BAKGRUND ... 8

2.1 DEN TURKISKA LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN: ... 8

2.2 DEN SVENSKA LÄROPLAN IFÖR FÖRSKOLAN ... 9

2.3LÄROPLANER I TURKIET RESPEKTIVE SVERIGE………....10

3. TEORETISKA BEGREPP OCH TIDIGARE FORSKNING ... 11

3.1BARNPERSPEKTIV OCH BARNS PERSPEKTIV ... 11

3.2DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ... 12

3.3 DISKURSER OM BARN………...………...13 4. METOD ... 14 4.1METODVAL: ... 14 4.2OBSERVATIONER: ... 14 4.3INTERVJUER ... 15 4.4URVAL ... 15 4.5GENOMFÖRANDET………..16 4.6ETISKAÖVERVÄGANDE ... 17

5. RESULTAT OCH ANALYS ………....18

5.1 MILJÖBESKRIVNING………...18-19 5.1.2 HUR EN DAG KAN SE UT PÅ DE OLIKA FÖRSKOLORNA……….19-20 5.2 FÖRSKOLLÄRARNAS ARBETE MED BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ………...21

5.2.1 INSTÄLLNING TILL OCH ARBETE MED BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE………..,...21-23 5.3 BARNS PERSPEKTIV ELLER BARNPERSPEKTIV………..24-25 5.4 OLIKA SYN PÅ BARN……….26-27 6. DISKUSSION………28 6.1 RESULTATDISKUSSION………...28 6.1.2 METODDISKUSSION………..29 BILAGA 1 ... 30 BILAGA 2………..31 BILAGA 3……….….32 REFERENS LISTA ... ..33-34

1. Inledning

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lgr 1998 rev. 2010:14).

Citatet visar att läroplanen lägger en stor fokus på barns delaktighet och inflytande. Barns delaktighet och inflytande blev också fokus i detta examensarbete och som en följd av observationer på en förskola i Turkiet.

Pojken som är fyra år har arbetsstund i klassrummet. Han berättar om en tecknad film som han har sett under helgen. Pedagogen som lyssnar på pojken vänder sig mot honom och säger till på ett skarpt sett att han ska sitta och arbeta och inte prata om tecknade filmer när det är skrivstund. (Flowers 2011-05-15). Mina föräldrar är födda i Turkiet och jag är tvåspråkig. Jag fick en möjlighet och göra en del av min verksamhetsförlagda tid i Istanbul i Turkiet, detta ledde till att mitt intresse för förskolan och pedagogernas arbetssätt ökade. När jag såg ovanstående händelse kom mitt ”svenska tänkande” fram. Om denna pojke på fyra år hade pratat om tecknad film på en förskola i Sverige hade pedagogen bemött honom på ett positivt sätt. Bara att lyssna på pojken och se vad konversationen hade lett till hade varit intressant. Observationen i Turkiet väckte mitt intresse för barns delaktighet och inflytande på förskolan. Jag hade erfarenhet från min verksamhetsförlagda tid i Malmö där pedagogerna arbetade mycket utifrån barnens intresse och behov. I observationen kunde jag se att pedagogerna inte arbetade utifrån barnens intressen och jag började fundera på varför? Varför utgick inte pedagogerna från barnens intressen och behov i det pedagogiska arbetet och vad var den största skillnaden/skillnaderna mellan de båda förskolorna i Sverige och Turkiet?

Mitt examensarbete handlar om pedagogernas arbete med barns inflytande och delaktighet på förskolan. Forskaren Taguchi hävdar att det på lärarutbildningen läggs stort fokus på barnens intressen och behov och att blivande förskollärare ska utgå ifrån detta vid planering av aktiviteter och temaarbete i förskolan (2009:13). I mitt arbete jämförs pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande i två olika länder.

1.1 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande på två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Likaså syftar arbetet till att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i pedagogers arbetssätt.

1.2 Frågeställningar:



 Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogers syn på förskolans uppdrag och barnsyn?

2. Bakgrund

I detta kapitel presenteras det hur de två förskolorna arbetar med utgångspunkt i de olika läroplanerna. Nedanför beskrivs läroplanens utformning både i Turkiet och i Sverige. Likaså beskrivs en kort presentation och jämförelse mellan lärarutbildningarna i respektive land.

2.1 Den turkiska läroplanen för förskolan

Läroplanen i Turkiet är uppdelad i tre delar: första delen riktar sig till förskolan 1-5 år, den andra delen riktar sig till skolan årskurs 1-5, och den tredje delen riktar sig till högstadiet årskurs 6-8. Barnen i Turkiet börjar skolan vid 6 års ålder och det finns ingen förskoleklass. I de olika delarna i läroplanen beskrivs det olika mål uppsatta som talar om vad eleverna ska ha uppnått vid terminens slut. Betyg får eleverna från årskurs 1 och det finns åtgärdsprogram utifall något/några barn inte uppnår målen. Att gå om en årskurs är inte ovanligt då kraven är väldigt höga.

I Läroplanen för förskolan beskrivs det hur en dag ska se ut, hur förskolans miljö ska vara och hur ett års planering ska se ut. Skolan och förskolan börjar i september månad och löper fram till juni månad. I läroplanen står det månad för månad vad lärarna ska utföra och vad eleverna ska uppnå. Verksamhetens arbetstider kan variera mellan de olika förskolorna. Dags- rutinerna berättar hur en arbetsdag ska se ut och vad det innebär (finns mer i resultat och analys kapitlet). I läroplanen för förskolan finns det olika kapitel, i kapitlen beskrivs de olika ämnena och hur de ska presenteras för barnen. De ämnen som förekommer i läroplanen är bland annat social kompetens, pyssel och att lära sig bokstäver.

I läroplanen beskrivs det även hur viktigt det är att ha en bra kontakt med föräldrarna och hur de ska vara involverade i verksamheten. Föräldrarna ska vara en stor del av verksamheten och skall veta vad som pågår och i vilket syfte aktiviteterna fullförs. Barns delaktighet och inflytande förekommer inte i läroplanen. Det är mer fokus på hur pedagogerna presenterar verksamheten på ett lärorikt sätt och hur viktigt det är att möta föräldrarna i verksamheten. (

För att utbilda sig till förskollärare i Turkiet måste man läsa i fyra år på högskolan. . Utbildningen består mest av det språkliga, vilket innebär att pedagogerna får lära sig om det turkiska språket och dess grund för att därefter presentera det för barnen. Under de fyra åren på högskolan studerar man också mycket matematik och bild. (http://www.forumdas.net/ogretmenler-forumu/anaokulu-ogretmenligi-hakkinda-bilgi-49229/

min översättning).

2.2 Den svenska läroplanen för förskolan

Den nuvarande svenska läroplanen för förskolan, Lpfö98, infördes 1998 som det dokument som betraktas som den första läroplanen för förskolan i Sverige. Samtidigt övertog Skolverket tillsynen av förskolan som då blev en del av utbildningssystemet (Skolverket 2008:8). Läroplanen för förskolan fokuserar på pedagogernas arbete med barnen. I Lpfö reviderad 2010 kan man läsa att förskolans uppgift är att bedriva en pedagogisk verksamhet. Förskolan ska också ta hänsyn till att barn lever i olika hemmiljöer och utifrån det forma en verksamhet utifrån barns behov och förutsättningar.

Förskolan ska främja lärande, utveckla barns behov och sociala kompetens, stimulera deras språkutveckling, utveckla barnens tillit, förmedla ett ekologiskt förhållningssätt och socialisera in barnen i en viss värdegrund. (Lpfö reviderat 2010:5-8) Läroplanen föreskriver även vissa arbetsmetoder. Personalen ska medvetet använda leken för att främja barns lärande och utveckling. Detta ska stimuleras utifrån ett temainriktat arbetssätt. (Berntsson 1999:2009).

I den svenska läroplanen läggs det stor fokus på delaktighet och inflytande och hur pedagogerna ska främja detta. Det beskrivs även hur vi pedagoger ska kunna få barnen att känna sig trygga i verksamheten. Demokrati är ett annat begrepp som träder fram i läroplanen. Demokrati förklaras på följande sätt i Läroplanen för förskolan:

Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lgr 98 reviderad 2010:6)

2.3 Läroplaner i Turkiet respektive Sverige

Om man jämför läroplanerna i Turkiet och Sverige ser man stora skillnader. I den turkiska läroplanen är det mycket fokus på hur barnen ska lära sig och vad de ska lära sig. I den svenska läroplanen ligger fokus på själva barnet och hur viktigt det är att utgå ifrån barnet att få barnen att känna sig bekväma i verksamheten. Föräldrarnas roll är även viktig i den svenska läroplanen men nämns inte lika ofta som i den turkiska.

3. Teoretiska begrepp och tidigare

forskning

3.1 Barnperspektiv och barns perspektiv

Under denna rubrik presenteras innebörden av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Intresset för barns rättigheter och barns perspektiv har ökat under de senaste åren (Halldën 2003:12). Bland annat har kvinnorörelsen och kvinnoforskningen bidragit till detta genom fördjupad analys av kvinnors villkor samt fokus på kvinnor som individer och kollektiv (Halldén 2003:15). På samma sätt finns det idag i vuxenvärlden en nyfikenhet inför barns villkor, kunskaper och erfarenheter ( Rasmusson 1994:3). Hur definieras då begreppen? De har sin utgångspunkt i begreppet barnperspektiv, som ofta används på ett slarvigt sätt vilket leder till att dess innebörd blir en tolkningsfråga (Samuelsson 2011:38). Det är bra att ha en förståelse för begreppet barnperspektiv och vad det betyder, det vill säga vad ordet perspektiv har för betydelse. Ordet har sitt ursprung från det latinska ordet ”perspectus” vilket betyder att se igenom, att undersöka, se på (Rasmusson 1994: 7-8). Benämningen barnperspektiv kan därför betyda ”en särskild syn på barn” eller ”ett sätt att se på barn” (Samuelson mfl 2011:39).

Rasmusson (1994:56) hävdar att det finns två definitioner av begreppet barnperspektiv. Båda har sin grund i barnkonventionen där barns bästa och barns rättigheter beskrivs, men begreppen används på olika sätt. Den ena är den vuxnas perspektiv på barn, barnperspektiv, och den andra är barns perspektiv på den egna tillvaron, d.v.s. barns perspektiv. Vidare beskriver Rasmusson att om vi vuxna ska kunna identifiera och beskriva barns perspektiv måste vi som vuxna försöka se världen med barnets ögon. (1994:8-9) Barn förmedlar känslor, tankar, behov, önskemål och kunskaper till oss vuxna och vi vuxna fungerar som tolkare (Samuelsson mfl 2011:25).

3.2 Delaktighet och inflytande

Begreppen barnperspektiv och barns perspektiv går i hand med barns delaktighet. För att förstå begreppen är det centralt att förstå innebörden av vad delaktighet och inflytande betyder. (Rasmusson 1994, Halldén 2003, Samuelsson m.fl. 2011).

Delaktighet innebär att vara en del av något på förhand bestämt medan inflytande innebär att ha möjlighet att påverka, båda begreppen kan även kopplas till ordet demokrati (Westlund 2011, Lgr 1998 reviderat 2010). Författarna Johannesen & Sandvik hävdar att ha rätt till delaktighet och inflytande inte handlar om att bestämma, utan det handlar om gemenskap (Johannes & Sandvik 2009:30). Delaktighet innebär att man måste visa respekt och inkludera, oavsett åsikter och inställning. Westlund (2011:24) refererar i sin artikel om barns delaktighet och inflytande till författarna Pramling, Samuellson och Sheridan med dessa ord:

Inflytande handlar enligt Pramling Samuelsson och Sheridan om att barn blir respekterade och får förtroende, samt att barns uttryck och handlingar blir något som vuxna anstränger sig för att tolka och förstå. Delaktighet och inflytande är då inte begränsat till att barnen får bestämma, eller att vuxna lyssnar på barnen.

Inflytande handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin egen vardag på ett påtagligt sätt (Johannes & Sandvik 2010:35). Westlund hävdar att delaktighet och inflytande inte ska begränsas till att vuxna bara lyssnar på barnen eller låter dem bestämma över vissa saker utan även att vuxna inkluderar ett tolkande av barnens agerande. (Westlund 2011:98)

Mycket av forskningen som är relaterad till barns delaktighet och inflytande tar upp pedagogernas förmåga att närma sig barns perspektiv som en förutsättning för att barnen ska få möjlighet att påverka sin situation i förskolan (Westlund 2011:33). Författaren beskriver vidare, utifrån sin studie, olika arbetssätt som förskollärare har. Ett är att pedagogerna stödjer barns inflytande i relation till de andra barnen genom att till exempel uppmuntra dem att kommunicera med varandra. Ett annat är att pedagogerna planerar verksamheten utifrån barnens intressen och behov. Ytterligare ett arbetssätt är att ge barnen möjlighet att välja och få bestämma. Detta är den allra vanligaste arbetsformen (Westlund, 2011:166).

3.3 Diskurser om barn

Det finns olika sätt att se på barn, det vill säga olika diskurser om barn. Johannesen & Sandvik nämner två centrala diskurser, kompetens- och bristdiskurser. Vidare menar författarna att det är pedagoger som har fokuserat mycket på barns kompetens (Johannesen & Sandvik 2010:33) Detta ingår i kompetensdiskursen, där synen på barn är att de inte är några ”tomma kärl” som ska fyllas med kunskap och social kompetens. Utgångspunkten är istället att barn har egna kunskaper, eget tänkande och egna personligheter redan vid födseln. (Johannes & Sandvik 2009:11). Bristdiskursen däremot är inriktad mot allt barnet inte kan. Bristtänkandet utgår från givna normer om vad som är normalt för utveckling av kompetenser. Nordin-Hultman (2005), som jämfört den norska och den svenska läroplanen, hävdar att bristtänkande är betydligt mer synlig i den svenska läroplanen och i den tradition som råder på förskolan.

4. Metod

I följande avsnitt beskrivs vilka metoder som har använts under examensarbetets gång och litteratur tar upp angående dessa metoder. Jag avslutar kapitlet med etiska överväganden.

4.1 Metod val

Jag har valt att utgå ifrån observationer och intervjuer, så kallade kvalitativa metoder.

Kvalitativa metoder ger en djupare förståelse för ett specifikt område som forskaren försöker få fram kunskap och förståelse om (Stukat 2010:33-49). Frejas och Thornberg (2009:18-19) menar att kvalitativ metod innebär att forskaren kan förstå, tolka och analysera data som samlats in genom muntliga utsagor som exempelvis intervju och observation. Jag valde först att observera och sedan att intervjua, detta på grund av att jag utifrån mina observationer fick ett bra underlag till intervjufrågor.

4.2 Observationer

I en observation gör man mer än att bara iaktta, det blir ett insamlande av olika iakttagelser som sedan väcker frågor om något man vill veta mer om (Taguchi 2009:18). Jag använde mig av icke-deltagande observationer. Detta beskrivs som att observatören är åskådare och tittar på, d.v.s. interagerar inte, utan observerar. Det som är negativt med denna metod är att de man observerar kan känna sig obekväma med situationen (Larsen 2009:90). Anledningen till att jag valde icke-deltagande observationer var framför allt att jag då kunde sitta på en plats och anteckna och därmed ha möjlighet att fokusera på det som observerades. Jag valde att använda videokamera då den var stationär i klassrummet. Under tiden kameran var igång förde jag anteckningar. Efter hand kunde jag gå tillbaka och titta på videoinspelningen för att se om jag hade missat något under tiden jag antecknade.

4.3 Intervjuer

Med kvalitativ intervju menar Larsen (2009) att den kan användas som en start vid projektplanen eller användas för en djupare förståelse av det som undersöks. Vidare nämner författaren att kvalitativ undersökning kan användas tillsammans med andra metoder (Larsen 2009:83). Jag valde att använda mig av den strukturerade intervjuformeln, vilket innebär att intervjuaren har en så kallad intervjuguide. I guiden hade jag listat upp frågor som fungerade som ett stöd under intervjun. Informanten fick fritt svara på frågorna och jag ställde följdfrågor (Larsen 2009:84-85).

4.4 Urval

Utförandet genomfördes på två förskolor, en i Sverige och en Turkiet. Anledningen till valet av förskolor var att jag har haft min verksamhetsförlagda tid på dessa två förskolor. Förskolan i Turkiet, som här kallas för Flowers, ligger i staden Istanbul och är en privatägd förskola. Flowers har 4 avdelningar med sammanlagt 35 barn. Avdelningen där undersökningen genomfördes har ca 18 barn i åldrarna är 4-5 år. På avdelningen finns det två utbildade förskollärare.

Förskolan i Malmö kommer jag att nämna som Saltkråkan, och ligger i norra delen en av Malmö. På förskolan finns det fyra avdelningar och ungefär 20 barn på varje avdelning. På avdelningen där undersökningen genomfördes finns det fyra utbildade förskollärare och två resurspedagoger. Förskolelärarna är väldigt fokuserade på barnen och det är barnet i fokus. Pedagogerna arbetar utifrån Läroplanen och har barnets delaktighet och inflytande i fokus i deras planering.

Jag valde att genomföra fyra intervjuer sammanlagt, var av två i Turkiet och två i Sverige. Intervjuerna varade ungefär 40 minuter var då pedagogerna fick prata och berätta väldigt mycket. Jag utförde observationer ständigt när jag var i Turkiet detta var framför allt för jag hade en kortare period i min verksamhetsförlagda tid där. Observationerna kunde vara två till fem observationer en dag och kanske inga alls dagen efter. I Sverige kunde jag gå tillbaka till förskolan och göra fler observationer. Jag valde observation tillfällena då det var en kommunikation mellan pedagog och barn.

Innan jag observerade i den Svenska förskolan talade jag om för pedagogerna på avdelningen om att jag kommer att göra en observation och utifrån observationerna kommer det komma intervju frågor. I och med att jag kände till förskolan så visste jag redan vilka pedagoger som skulle ställa upp för intervjuerna. Detta var betydligt svårare för mig i Turkiet.

Innan jag bestämde mig för att ha min verksamhetsförlagda tid på Flowers berättade jag för de att jag skulle observera mycket och sedan intervjua två pedagoger och frågorna kommer att utgå ifrån min observations tillfällen. Jag fick deras godkännande.

4.5 Genomförande

Innan jag påbörjade min undersökning i Turkiet skickade jag ut ett brev till föräldrarna (se bilaga 1) och beskrev vad undersökningen skulle handla om. Efter en vecka hade jag fått godkännande från alla föräldrar och kunde börja med observationerna. Under mina observationer använde jag mig också av en videokamera. Videokameran satt på ett stativ i ett av hörnen inne i rummet där observationerna skulle genomföras. Den sattes upp innan barnen kom in. Genom detta kunde jag anteckna samtidigt som jag observerade.

Efter att pedagogen hade utfört sina aktiviteter plockades videokameran ner, den var inte i rummet resten av dagen. Under den sista tiden av den verksamhetsförlagda perioden genomförde jag en intervju med den pedagog som var ansvarig för den avdelning som jag observerade på. Videokameran valde jag att använda ungefär tre timmar i veckan.

Som redan nämnts har jag även haft verksamhetsförlagd tid på en förskola i Sverige. Jag kontaktade förskolan och beskrev min studie. Personalen på förskolan förklarade för föräldrarna att det skulle finnas en videokamera på plats och varför. Föräldrarna gav sitt godkännande och jag kunde börja mina observationer.

Min första observationsdag i Malmö började med att jag kom till förskolan under frukosten. I och med att jag sedan tidigare har en relation till barnen var det lätt att få kontakt med dem och förklara vad jag skulle göra och varför jag hade en videokamera. Jag var på förskolan i två dagar och observerade. Efter dessa två dagar kom jag tillbaka till förskolan igen och genomförde en intervju med den förskollärare som varit min handledare under den verksamhetsförlagda tiden.

Under intervjuerna i Sverige och Turkiet använde jag mig av diktafon, detta för att slippa anteckna och därmed kunna fokusera mer på intervjun. Mina observationer i Sverige var betydligt färre än de jag gjorde i Turkiet. Anledningen till detta var att jag under min verksamhetsförlagda tid i Turkiet hade möjlighet att genomföra flera observationer.

I Sverige hade jag inte samma möjlighet då den verksamhetsförlagda tiden skedde under en kort tid på året.

4.6 Etiska

övervägande

Stukat (2010:131-132) skriver att det är viktigt att den som berörs av studien skall informeras om både studiens syfte och att deltagandet är frivilligt. Det går när som helst att avbrytas. Genom att skicka ut brev till föräldrarna (se bilaga 1) informerade jag dem om syftet med studien, att det var frivilligt och att deras barn kunde avbryta medverkan när de ville. I brevet framkom även att det insamlade materialet enbart skulle användas i studien.

Larsen (2009) och Stukat (2010) nämner flera gånger i deras böcker att anonymiteten är väldigt viktigt och den som observerar måste påpeka att det är av absolut vikt att bara observatören ser resultatet. (Larsen 2009:86).

Innan jag utförde mina intervjuer pratade jag med pedagogerna på förskolan och förklarade att namnen inte skulle nämnas i arbetet, att allt skulle vara anonymt.

5. Resultat och analys

Under denna rubrik presenteras mitt resultat och en analys utifrån resultatet. Jag inleder med en miljöbeskrivning och hur en dag ser ut i de olika förskolorna. Därefter fortsätter resultatdelen med följande rubriker: förskollärarnas arbete med barns delaktighet och inflytande, barns delaktighet och inflytande, inställning till och arbete med barns delaktighet och inflytande, barns perspektiv och barnperspektiv samt olika syn på barnen.

5.1 Miljöbeskrivning

Förskolan Flowers är som jag tidigare nämnt en privatägd förskola och miljön där skiljer sig från förskolor hemma i Sverige. Verksamheten bedrivs i en gammal villa med fyra våningar. Förskolan är väldigt färgglad och pryds av färger som lila, rosa, blått och grönt. I princip finns det blommor på alla väggar. Detta ger en positiv känsla av att vistas där. Första våningen består av en matsal och ett stort lekrum. I det stora lekrummet finns det många olika leksaker för barnen att leka med, till exempel ett bollhav som är väldigt populärt. Det är även i detta rum som barnen spenderar mycket tid på eftermiddagarna och när de har olika aktiviteter tillsammans. Andra våningen är till för de yngre barnen och består av två rum, de yngre barnens arbetsstund och aktiviteter genomförs i ett av dessa rum. Rummet har väldigt glada färger och allt är anpassat efter barnen med små stolar och ett litet runt bord där de kan sitta när de genomför en aktivitet. Det andra rummet är ett litet lekrum där inte mer än två barn tillsammans med en vuxen får vistas samtidigt. Barnen får oftast inte lämna det stora arbetsrummet och gå och leka. På samma våning ligger även rektors kontor.

På tredje våningen vistas de äldre barnen, 4-5 åringarna. 4- åringarna har ett klassrum och 5- åringarna har ett. I båda klassrummen finns det ett stort runt bord med små stolar som är anpassade efter barnen. Klassrummen har väldigt begränsat med utrymme och det är inte så lätt att röra på sig där.

Utevistelse förekommer inte ofta, varför pedagogerna inte har ett intresse för utemiljön fick jag inte reda på. Förskolan har två gungor och en liten rutschkana. Förskollärarnas utgångspunkt är disciplin och att ge mycket kunskap till barnen. Förskollärarna och rektorn på förskolan bestämmer vad som ska läras ut till barnen. Flowers kräver disciplin och att barnen ska lyssna och ta emot vad lärarna lär ut

När vi nu går vidare och ser på förskolan i Sverige, Saltkråkan, är miljön väldigt olik den på Flowers. Som läsare kommer man mer känna igen sig i denna miljöbeskrivning. Själva förskolan har fyra avdelningar och på avdelningen Saltkråkan går de äldre barnen. Saltkråkan är en traditionell förskola och miljön består av olika rum som bär namn som dockis, lekis och byggrum. Fördelen med förskolan är att det finns ett kuddrum som är väldigt populärt och där barnen trivs att vara. Väggarna är fyllda med barnens teckningar. Saltkråkan har en stor gård med två rutschkanor, fyra gungor och en stor sandlåda. Barnen älskar att cykla på gården vilket de gör väldigt ofta. Utevistelsen är mycket viktig och man spenderar mycket tid utomhus.

Förskolan i Malmö, som här benämns Saltkråkan, ligger i norra delen av Malmö. På förskolan finns det fyra avdelningar och ungefär 20 barn på varje avdelning. På avdelningen där undersökningen genomfördes fanns det fyra utbildade förskollärare och två resurspedagoger. Förskollärarna var väldigt fokuserade på barnen och hade det enskilda barnet i fokus. Pedagogerna arbetade utifrån Läroplanen och tog tillvara på barnens delaktighet och inflytande i planeringen

Förskolorna Flowers och Saltkråkan ser väldigt olika ut i innemiljön. Utemiljöerna skiljer sig också mycket åt. Flowers är uppdelat i klassrum medan Saltkråkan har olika rum som barnen kan leka i. Saltkråkan har leken i fokus och Flowers arbetar inte alls med leken.

5.1.1 Hur en dag kan se ut på de olika förskolorna

Hur en dag kan se ut i de olika förskolorna skiljer sig också från varandra. Flowers har långa och väldigt intensiva dagar. Pedagogerna är med barnen från morgonen tills de går hem. Arbetstiderna är mellan kl 06-18.

En dag på Flowers kunde se ut så här: 06-18 varje dag.

06-09 Drop in för barnen

09.00- 09.30 Frukost för de yngre barnen 09.30-10.00 Frukost för de äldre barnen 10.00-12 .00 Arbetsstund

12.00-13.00 Lunch 13.00-15.00 Arbetsstund 15.00-15.30 Mellanmål

15.30-18.00 Är det fri lek med de andra barnen i den stora salen.

Frukost, lunch och mellanmål serveras i matsalen där maten tillagas av en kökspersonal.

Saltkråkan ser ut på liknande sätt som de resterande förskolorna i Malmö. Pedagogernas schema varierar och pedagogerna har inte lika långa arbetsdagar som personalen på Flowers. Saltkråkan är väldigt inriktad på lek, man vill att barnen ska leka. Man strävar också efter att inte avbryta barnen mitt i leken.

En dag på Saltkråkan kunde se ut så här:

Saltkråkans schema: 06.00 Förskolan öppnar 08.00-08.30 Frukost 08.30-09.30 Fri lek

09.30-10.30 Samling och fruktstund 10.30-11.30 Fri lek / utevistelse 11.30-12.00 Lunch

12.00-12.30 Sago läsning 12.30-18 Fri lek / utevistelse

5.2 Förskollärarnas arbete med barns delaktighet och

inflytande

Under detta kapitel kommer förskollärarnas arbete med delaktighet och inflytande att presenteras. Kapitlet har delats upp i följande rubriker: Inställning till och arbete med barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv och barns perspektiv, olika syn på barnen. Innan jag börjar med resultaten börjar jag med att berätta vad ordet delaktighet och inflytande betyder för förskollärarna.

Utgångspunkten är observationer och intervjuer med två pedagoger, en i Sverige och en i Turkiet. Under varje kategori finns det utvalda citat från intervjuerna. Även utdrag från observationerna kommer att presenteras och analyseras. Förskolläraren i Sverige har jag namngett Annika och förskolläraren i Turkiet får kallas Anna. Förskolan i Sverige har fått namnet Saltkråkan och förskolan i Turkiet kallar jag Flowers.

5.2.2 Inställning till och arbete med barns delaktighet och inflytande

Under detta avsnitt presenteras förskollärarnas olika sätt att arbeta. Resultatet visar skillnader mellan förskolorna vad gäller arbetet med och inställning till barns inflytande och delaktighet. Största skillnaden är att pedagogen i Sverige, Annika, har den inställningen att det är oerhört viktigt att ha barnens intressen i fokus medan Anna i Turkiet inte anser att det är relevant.

Annika uttrycker att det är väldigt viktigt att utgå ifrån barns erfarenheter och intressen. Hon hävdar att om man som pedagog lyssnar på barnen så ökar deras intresse för inlärning.

Ett exempel är inför terminsstarten. Annika berättar hur de då arbetar med 5-åringarna på avdelningen:

I terminsstarten har vi intervju med barnen. Vi frågar vad de tycker om att göra och vad de vill göra under denna termin. Vi får många olika förslag om vad de vill göra, till exempel att gå till Ikea är ett av de populäraste svaren. Efter intervjuerna sitter jag ner och försöker komma på ett gemensamt förslag för gruppen. Förra året hade vi bilarna som ett tema. Vi gick igenom färgerna, hur bilen såg ut och försökte att ta med alla olika ämnen i temat: matematik, svenska, etc. (Annika 2011-09-20).

Som framgår i citatet ovan försöker man på Annikas förskola ständigt ha en kommunikation med barnen och ta tillvara på deras intressen i vardagen. Barnens delaktighet är av stor betydelse för henne och övrig personal och därför utgår de ifrån intervjuerna med barnen:

Jag tycker att det är viktigt att ha med barnen i mitt arbete. Barnens intresse och erfarenhet är väldigt bra. Att lyssna på barnens tankar och idéer väcker många intressen för mig som pedagog (Annika 2011-09-20 )

I Turkiet är däremot Annas inställning att barnen överhuvudtaget inte ska vara delaktiga i förskolans vardag. Hon anser att hennes förskola strävar efter disciplin och anser att det blir fel om barnen får vara delaktiga. Arbetet på förskolan bör istället, enligt Anna, sträva efter att lära barnen så mycket som möjligt för att förbereda dem inför skolstarten:

Vi strävar efter disciplin och vi vill att barnen ska lära sig så mycket så möjligt under sin tid på förskolan. När vi utformar våra samlingar och lektioner utgår vi ifrån arbetslaget, vad vi tycker att barnen ska lära sig och sedan vänder vi oss till rektorn som får godkänna resultatet. Oftast har rektorn kommit med förslag innan terminstarten vad vi ska lära ut till barnen och detta måste vi följa och ha som ett underlag (Anna 2011-05-06, min översättning).

Som citatet illustrerar anser Anna att barnen inte ska vara delaktiga, då kan inte hon och arbetslaget arbeta som de planerat. Rektorn är den som sätter upp målen:

Rektorns tycke och godkännande är också väldigt viktigt. Det är rektorn som bestämmer i förväg vad pedagogerna ska undervisa i (Anna 2011-05-06, min översättning).

Sedan fortsatte Anna att berätta:

Rektorn utgår ifrån en ettårs plan som har sin grund i läroplanen. Ur Läroplanen tar hon fram delar som hon tycker är relevant att presentera och arbeta med. Hon visar hur hon vill att vi förskollärare ska arbeta med det. (Anna 2011-05-06, min översättning).

Som framgår har pedagogerna olika inställningar till barns delaktighet och inflytande. De har också olika riktlinjer att utgå ifrån. Personalen på förskolan i Sverige är insatta i läroplanen medan personalen på förskolan

Flowers är mer beroende av rektorns godkännande. Vad man strävar efter skiljer sig också åt. På Saltkråkan är barns intresse i fokus och man arbetar efter det, på Flowers arbetar man inte efter barns intresse.

Anna hävdar att de inte kan låta barnen bestämma allt för de kan bli fel medan Annika är mer villig att ta tillvara på barns intressen och erfarenheter i allt de gör på förskolan. De två pedagogerna uttrycker alltså skillnader i inställning och arbetssätt. Skillnaden visar sig även i observationerna:

Det är dags för barnen att lära sig att skriva. De har sina egna böcker där de har olika bokstäver som de följer med pennan. Målet är att de ska lära sig skriva och lära sig bokstäverna. En av pojkarna vägrar att göra det och skriker att han inte vill. Pedagogen säger till honom att han måste göra det för de andra i klassen skriver också och de ska lära sig detta, så är det bara. Pojken vägrar och väljer att sitta tyst. Läraren kommer fram till pojken efter en stund och säger att nu är det dags för att skriva. Det finns inga undanflykter för det ska göras klart (Observation i Turkiet, 1, 2011-05- 04).

Hösttemat är igång på förskolan. Barnen har löv som de ska klippa ut för att sedan målas och hängas upp i trädet. En av förskollärarna visar barnen hur de kan klippa och färglägga. Sedan lämnar hon materialet framför barnen. Flickan Linda springer iväg från platsen och läraren hjälper resterande barn som är intresserade av materialet. (Observation i Sverige, 1 2011-09-20).

Skillnaderna i arbetet syns tydligt i dessa observationer. Observationen på Flowers beskriver en situation i ett klassrum där pedagogen ser barnen utifrån en bristdiskurs, att man tror att barnen kan mindre än vad de egentligen kan. Medan observationen på Saltkråkan visar att man ser barnen som kompetenta. På Flowers anser man att barnen måste göra det som pedagogerna vill att barnen ska göra, ifall ett barn inte vill genomföra en aktivitet så tolkas det som att barnet inte kan. Pedagogerna lägger inget fokus på att barnet kanske inte vill just då. På Saltkråkan låter pedagogen flickan Linda springa iväg. Flickans intresse kanske växer under dagen.

5.3 Barns perspektiv eller barnperspektiv?

I detta avsnitt analyseras medverkande förskollärares arbete utifrån barns perspektiv och barnperspektiv. Barnperspektiv innebär att det är den vuxnas uppmärksamhet mot en förståelse för barns erfarenhet, uppfattning och handling i världen som står i fokus medan barns perspektiv representerar barns egna erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin värld (Rasmusson 1997:33

)

Utifrån hur Anna berättar om förskolan Flowers arbetssätt kan man tolka det som att de inte arbetar utifrån ett barnperspektiv.

Pojken sitter och berättar om hur han tycker om att bygga med lego och vill fortsätta att leka med lego när det är tid för arbetsstund. Förskolläraren talar om att det är dags för arbetsstund och att det inte är lekstund ännu.

Pojken blir ledsen och säger att han inte vill fortsätta att leka med lego och inte vill lära sig skriva bokstäver. Förskolläraren tar barnet och leder honom bort från sitt lego. Hon sätter honom på stolen och vill att han ska stanna där. Nu är det dags att börja räkna säger hon. (Observation Flowers 2011-04-25).

Anna uttrycker tydligt att de inte utgår ifrån barnens erfarenheter och intresse för att det inte passar deras arbetssätt. Anna berättar vidare att de har pratat i arbetslaget om vad de tycker att barnen ska lära sig. Observationen är ett tydligt exempel på hur förskolläraren inte tycker att leken är involverad i deras arbetsstund.

Arbetslaget har kommit fram till att 5-årigarna ska ha lärt sig alla bokstäverna, kunna skriva sitt namn, somliga ord samt att räkna och kunna känna igen siffror. Annika säger tvärtemot Anna med dessa meningar:

Att ha en kommunikation mellan mig och barnen har alltid varit ett stort intresse för mig. Jag har försökt att prata med barnen och lyssna på dem. Att veta mer om barnen leder till att de blir mer självständiga och är mer delaktiga i förskolan. (Annika 2011-09-20)

Annika är väl medveten om att barnen kan ta egna initiativ och göra egna val. Detta talar hon även om när hon berättar om temat bilar. Att barnen får välja teman gör enligt henne att de blir delaktiga i själva arbetet på förskolan. Detta kan tolkas som barns perspektiv. Pedagogerna utgår alltså från olika perspektiv i förhållande till barnen.

Med hjälp av observationer och intervjuer syns således skillnaderna i barns perspektiv och barnperspektiv på de olika förskolorna. I citaten nedan förtydligas Annas och Annikas olika synsätt:

Att försöka förstå barnet och gå ner till deras nivå och se världen med deras ögon är väldigt viktigt för barnet och för oss pedagoger på förskolan. Om vi vuxna känner till barnens intressen kan vi använda det i kommunikationen. Därför tycker jag att ha ett barns perspektiv är oerhört viktigt i vår verksamhet. (Annika 2011-09-20)

Barnet kommer med ett bagage med erfarenheter till förskolan, därför återkommer Annika till att barns delaktighet är väldigt viktigt. Annika anser att barns perspektiv går hand i hand med barns delaktighet:

Barns perspektiv och att kunna se saker som barnen ser är väldigt viktigt därför har jag och arbetslaget barnet i fokus. Sedan kommer barns delaktighet in i våra teman som vi arbetar med. (Intervju Annika 2011-09-20)

Anna kontrar Annikas arbetssätt genom att beskriva hur de arbetar på förskolan i Turkiet med vad de tycker är viktigt:

Jag och arbetslaget tillsammans med rektorn tycker att vi förskollärare ska ha goda kunskaper i de olika ämnena, turkiska, engelska, matte, bild. Vi tycker att vi lärare vet vad vi vill lära ut till barnet och utgår ifrån vår syn. (Anna 2011-05-06- min översättning)

Enligt Annika är några arbetssätt i arbetet med barn mer lämpliga än andra och det är när pedagogiken är anpassad till barnets utvecklingsnivå som vi kan se vad barnet kan och vet. När pedagogen Anna utför en lektion går hon efter det som hon tycker är bäst för barnet. Detta är ett barnperspektiv, det vill säga vad pedagogen anser är bäst för barnet.

5.4 Olika syn på barn

Under denna rubrik presenteras pedagogernas olika syn på barn. Som nämns i kapitel tre finns det olika diskurser om barn: kompetensdiskurs och bristdiskurs. Kompetensdiskursen förklaras med att barnen inte är några ”tomma kärl” som ska fyllas med kunskap och social kompetens, utan att barnen redan har egna intressen och egen personlighet redan vid födseln. I bristdiskursen är fokus på allt barnet inte kan och vet, vad barnet saknar av kompetens och möjlighet (Johannes & Sandvik 2010:16-17).

Utifrån observationerna kan man se att förskollärarnas syn på barnen är lika varandra, oavsett vad som tidigare framkommit om deras olika arbetssätt och inställning:

Förskollärarna observerar och tittar på vad som händer när barnen leker. En av pojkarna springer runt och stör alla de andra. En av förskollärarnas uttalande är ”Det är inte lönt med honom, han kan inte pyssla eller leka med de andra barnen, det är en brist han har. Den andra pedagogen ignorerar vad hon säger och går fram till pojken och börjar spela ett spel med honom. (Saltkråkan 2011-09-30).

Den ena förskollärarens sätt att uttrycka sig kan tolkas som en syn på barnet utifrån en bristdiskurs. Pedagogen ser bristen hos pojken och hjälper honom inte med att komma igång med en aktivitet. Däremot tar den andra pedagogen tag i pojken och sitter och spelar spel med honom.

Sedan fortsätter förskolläraren med dessa ord:

Han har inte kunnat leka sedan han var yngre, vi vet inte riktigt vad vi ska göra med honom eller få honom in i leken. Vet inte om han inte har social kompetens. (Saltkråkan 2011-09-30)

Liknande synsätt förekommer på Flowers förskola, att se barnen utifrån en bristdiskurs finns i båda förskolorna. När man tittar närmare på en annan observation från Flowers går det att se igen:

En pojke vid 5 års ålder tycker inte om att skriva. Varje gång det är dags för skrivningen skriker han och säger att han inte vill. Pedagogen säger till honom att han måste skriva och alla måste lära sig skriva. (Flowers observation 2011-05- 13)

Pedagogens uppgift blir allt mer synligt i dessa uppgifter. Vi tittar på ett annat exempel från Saltkråkan:

Några barn har en liten diskussion sinsemellan, ibland lite mer högljudd, om vems tur det är att slå tärningen i spelet. Precis när en av förskollärarna ska ingripa säger en annan av lärarna till att hon ska låta bli. Barnen kan klara detta vi måste bara ge dem lite tid att hantera det. (Saltkråkan 2011-09-30)

Pedagogen har ett förtroende för barnen och uppmärksammar den andra pedagogen på att barnen kan detta. Som det beskrivs i kompetensdiskursen kan barnen hantera sina egna konflikter i tidig ålder. Barnen är inga tomma kärl som ska fyllas med en massa kunskaper. (Johannes & Sandvik 2009:18)

Arbetslagets viktigaste uppgift på Saltkråkan är enligt min tolkning att ha barnen i fokus och att skapa en arbetsmiljö som möjliggör barns delaktighet och inflytande, vilket har sin grund i den nya läroplanen för förskolan. I Turkiet har man inte samma läroplan som i Sverige. Förskolan Flowers utgår inte heller ifrån en läroplan i sitt arbete. Det gäller just den förskolan, det ser inte likadant ut på resterande förskolor eller skolor i Turkiet. Det finns en läroplan för kommunala skolor i Turkiet men inte för de privatägda förskolorna.

6. Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Pedagogerna i de olika länderna har olika sätt att se på barn, vilket påverkar deras arbetssätt. Flowers i Turkiet är en privat förskola och har väldigt höga krav på sina barn. Pedagogerna strävar efter disciplin och att barnen ska lära sig väldigt mycket, till exempel när det gäller att läsa, skriva och räkna. Deras arbetssätt är ett annat än förskolans i Sverige. Pedagogerna utgår inte ifrån barnens delaktighet och inflytande utan rektorn på förskolan har själv valt ut vid terminstarten vad deska lära ut till barnen.

Delaktighet och inflytande är i fokus i den nya läroplanen för förskolan i Sverige. Läroplanens utgångspunkter om demokrati och att social utveckling genom delaktighet och inflytande samt att barns behov och intressen bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten har varit till stor hjälp under arbetet med examensarbetet. I Turkiet är det väldigt annorlunda och det kan ha flera orsaker. En orsak är att de inte har en läroplan för privata förskolor. En annan kan vara att synen på barn skiljer sig åt mellan Sverige och Turkiet. Min tolkning utifrån mitt resultat är att pedagogerna i Turkiet inte ser på barn som individer, att de inte kan gå ner i barnens ögonnivå och försöka att se hur världen ser ut ifrån deras synsätt.

Undersökningen visar på skillnader mellan de två länderna. Anledningen till dessa skillnader kopplar jag till att pedagogerna i de olika länderna har olika syn på barnen och att lärarutbildningen skiljer sig åt. Läroplanen är också utformad på ett annat sätt i Turkiet jämfört med Sverige, vilket påverkar arbetssätten. Läroplanen i Sverige är mer baserad på hur barnet till exempel ska känna sig trygg i verksamheten och hur vi pedagoger ska kunna ha en bra relation till dem. Den turkiska läroplanen består mer av hur en dag ska se ut och vad pedagogerna ska lära ut.

6.1.2 Metoddiskussion

Något som jag upplevt som positivt med min metod är allt material jag har samlat in i Turkiet men det ledde till något negativt när jag skulle börja skriva. Mitt material utifrån den Svenska förskolan var mer begränsad och det var just detta material som skapade mitt ämne. Allt som jag hade samlat under mina fyra veckor i Turkiet med intervjuer, observationer av olika metoder etc, gjorde jag även här i Sverige. Anledningen till detta var för att jag skulle kunna skapa ett ämne som skulle vara relevant för ett examens arbete.

Jag hade svårt att begränsa mig och jämföra förskolorna. Anledningen till att jag hade svårt med detta var för att det var så olika arbetssätt och att det rådde så olika syn på barnen och miljön. Detta gjorde att jag hade svårt att begränsa mig och jämföra för jag visste inte var jag skulle börja.

Jag hade filmat barnen på förskolan i Turkiet och kunde sedan sitta hemma och se om jag hade missat något. Att filma upplevde jag som positivt men det var svårt för barnen att handskas med det. Jag hade önskat att det fanns dolda kameror så att barnen inte hade sett videokameran. Kameran gjorde att barnen blev lite distraherade men de glömde så småningom bort den.

Positivt med intervjuerna var att jag valde att använda mig av den ostrukturerade intervjuformen, vilket innebar att jag, intervjuaren, hade en så kallad intervjuguide. I guiden hade jag listat upp frågor som hjälpte mig under intervjun. Informanten fick fritt svara på frågorna och jag ställde följdfrågor (Larsen 2009:84-85). Intervjuerna spelades in med en diktafon. Detta upplevde jag som positivt för jag kunde sitta och reflektera över intervjuerna efter hand. Dock var det ibland svårt att få fram den informationen jag sökte då intervjun ibland slank in på ett annat ämne än det jag hade begränsat mig till.

En fundering kring hur jag hade kunnat göra på ett annat sätt är att jag hade kunnat ha ett intervjuformulär som jag utgick ifrån, istället för öppna frågor. Samtalet hamnade lätt utanför själva ämnet. Under transkriberingarna var jag väldigt noga med att få med allt, ordningsföljden i meningarna samt betoningarna.

Jag upplevde själva metod delen med intervju och observation som positivt och lärorikt. Att ha möjlighet att filma observationerna och använda diktafon under intervjuerna var väldigt positivt. Bearbetningen upplevde jag som väldigt tidskrävande, många timmar lades ner på transkribering av både intervjun och observationer

Bilaga 1

Hej!

Mitt namn är Reyhan Ertaban och är en lärarstudent från Sverige som kommer att vara på förskolan i fyra veckor. Jag kommer att dokumentera och fotografera era barn.

Ni som förälder har rätt att inte låta era barn delta i denna dokumentation. Jag skulle vilja att ni skriver under på detta papper och kryssar i om det är okej att låta era barn vara med. Jag kommer inte att skriva deras namn och inga bilder kommer att publiceras i mitt examensarbete. Det jag dokumenterar kommer bara att vara till hjälp för mig när jag skriver mitt arbete i Sverige.

Med vänligen hälsningar Reyhan Ertaban

Namn på barnet: Förälders namn:

Bilaga 2

Några centrala frågor till pedagogen i Sverige:

 Hur länge har du varit förskollärare?

 Hur länge har du arbetat i denna förskola?

 Hur ser en dag ut hos er?

 Ifall ja, har du sett någon skillnad på de olika förskolornas arbetssätt? På vilket sätt då? Pedagogerna, barnen?

 Vad tycker du som pedagog om att barnen skall vara med och delta i planeringar som ni utför?

 Hur mycket tycker du att barnen skall vara med och bestämma?

 Samarbetar ni med barnen mycket? Ifall ja, hur går ni tillväga?

 Lyssnar ni på barnen? Hur?

 Hur fungerar kommunikationen mellan pedagog och barn?

 Har du som pedagog försökt att utgå ifrån barnens intresse och utfört någon aktivitet? Varför då?

Bilaga 3

Några centrala frågor till pedagogen i Turkiet

 Hur länge har du arbetat här?

 När blev du utbildad?

 Hur ser en dag ut hos er? Vad gör ni?

 Vad är ert mål?

Referenslista:

Litteratur:

Johannesen Nina & Sandvik Ninni, (2010), Små barns delaktighet och inflytande-några perspektiv, Stockholm: Liber

Larsen Ann-Kristin,(2009), Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod, , Lund :Gleerups

Rasmusson Bodil, (1994), Barnperspektiv-Reflektioner kring ett mångtydligt och föränderligt begrepp, Barnombudsmannen i Sverige

Samuelsson Pramling Ingrid & Sommer Dion & Hundeide Karsten, (2011), Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik, Stockholm: Liber

Samuellsson Pramling Ingrid & Carlsson Asplund Maj, (2008), Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori, Stockholm: Liber

Sommer Dion, (2007), Barndomspykologi utveckling i en förändrad värld, Stockholm: Liber Stukat Staffan, (2010),Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund: Studentlitteratur

Strandberg Leif, (2006), , Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar, Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Åberg Ann & Taguchi Hillevi Lenz, (2009), Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete, Stockholm: Liber

Tidningsartiklar:

Berntsson Paula, Förskolans läroplan och förskolläraryrkets professionalisering Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 2 s 198–211 issn 1401-6788

Halldén Gunilla, (2003), Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp, Pedagogisk forskning i Sverige 2003, Årg 8, Nr 1-2, s 12-23, Issn 1401-6788

Johansson Eva & Samuelsson Pramling Ingrid, (2003), Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis, Pedagogisk forskning i Sverige 2003 Årg 8 Nr 1-2, s 1-5, Issn 1401-6788

Elektroniska hemsidor:

www.mah.se

http://www.lararnashistoria.se/article/lararutbildningens_historia Läroplan för förskolan reviderad 2010: http://www.skolverket.se/

Turkiska hemsidor:

Turkiska läroplanen : http://www.ilkokuma.com/okul_oncesi.htm

Angående den turkiska utbildningen: http://www.forumdas.net/ogretmenler-forumu/anaokulu-ogretmenligi-hakkinda-bilgi-49229/