På spåret i akademiskt lärarskap : Filmprojektet om sjuksköterskeutbildning vid Malmö högskola

IREn a d yc ha wy R osn ER malmö högsk ol malmö högskola Högskolan skall enligt högskolelagen förutom att bedriva utbildning

och forskning också medverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Det är darför ur Malmö högskolas perspektiv av stort värde att kunna ge ut denna rapport som utgår från en fortlöpande utvecklingsarbete vid sjuksköterskeutbildningen, Institutionen för vårdvetenskap, fakulteten för Hälsa och samhälle.

isbn 978-917104-414-3 P å s P å RE t I akad E m Isk t l E d a R ska P

IREna dychawy RosnER

På sPåREt I akadEmIskt

lEdaRskaP

Filmprojektet om sjuksköterskeutbildning

vid Malmö högskola

Institutionen för Vårdvetenskap

© Irena Dychawy Rosner, 2011 Foto: Maria Andersson Dychawy ISBN 978-917104-414-3 Holmbergs, Malmö 2011

irena dychawy rosner

På sPåret i akademiskt

ledarskaP

Filmprojektet om sjuksköterskeutbildning

vid Malmö högskola

Malmö högskola, 2011

Hälsa och samhälle

Institutionen för Vårdvetenskap

Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/muep

innehåll

Förord ... 7 SUMMArY IN ENGLISH ... 8 SAMMANFATTNING ... 10 INLEdNING ... 13 BAKGrUNd ... 16

Sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola ...16

Akademisk utveckling och kvalitetsarbete ...18

det akademiska ledarskapet ...21

SYFTE ... 26

GENoMFörANdE ... 27

rESULTAT ... 32

Projektets struktur och aktiviteter ...32

Projektets förlopp ...40

Filmatiserad presentation av sjuksköterskeutbildningen ...40

Stipulering av uppnådda effekter ...42

dISKUSSIoN ... 50

SLUTSATSEr oCH rEKoMENdATIoNEr ... 58

Konklusion ...59

rEFErENSEr ... 60

BILAGor ... 65

Bilaga 1. översikt över ICG programmet ...66

Ett varmt tack till alla er som på olika sätt har hjälpt och gjort det möjligt att genomföra projektet.

Tack Hanna för att vi har fått spegla oss i dina kameralinser. Malmö i december 2011

Irena Dychawy Rosner Enhetschef vid omvårdnad Universitetslektor i vårdvetenskap

Förord

I akademiskt utvecklingsarbete utmanas förhoppningsvis invanda föreställningar och handlingssätt. Att driva ledarskap och utveck-ling inom akademin innebär att det alltid inbyggt skall finnas en tydlig kunskapsdimension. Vad kan vi lära av detta? Hur kan våra erfarenheter beskrivas och generaliseras så att även andra kan dra nytta av dem?

I denna rapport från fakulteten Hälsa och samhälle vid Malmö hög-skola beskrivs och analyseras ett specifikt utvecklingsprojekt inom vår sjuksköterskeutbildning. Enhetschef Irena Dychawy Rosner har inom ett akademiskt ledarskapsprogram inom vårt lärosäte under 2011 tagit tillfället i akt att redovisa erfarenheterna från ett film-projekt som på ett kreativt vis förenar olikartade syften och möjliga användningsområden.

Jag hoppas att rapporten kan ge läsaren inspiration och eftertanke att pröva på att använda olika moderna medier för att belysa aka-demisk utbildning. Rapporten inspirerar till att våga pröva deltagar-baserade arbetssätt som går bortom invanda spår.

24 november 2011 Tapio Salonen

Dekan vid fakulteten Hälsa och samhälle Professor i socialt arbete

on track with academic leadershiP -

the film project of the nursing program

at malmö University

sUmmary in enGlish

This report presents the results from a participatory development project that was carried out at the nursing program at Malmö University, Faculty of Health and Society. The project was part of a training-course in leadership and management – an Individual Coaching in Group (ICG) - for leaders/prefects at Malmö University, which is presented in detail in the introductory part of the report. Furthermore, a subject theory and theoretical elements that are significant for this type of leadership/management in an academic environment is presented as an underlying compass.

The overall object of the project was to identify elements pertaining to the development and work of the internationalization process of the nursing program in collaboration with students and colleagues to pursue an educational environment with the level of quality and standards that have been stipulated in the Bologna process (Ds 2004). The operating objective was to develop a program presentation, which would suite an international teaching auditorium within the nursing education. The method used was a project organization that consisted of work teams and various meeting flora. Deming’s model (1993) for participatory development work was used to structure the implementation of project processes and the work of making a film about the nursing education.

The forming of the project, its structure and processes are rendered in the part of the report where the results are presented. One outcome was a screen adaptation of the nursing education. The film showed that the didactic models of the nursing education contain not only traditional features of the trade but more creative and novel teaching models as well. The project work as such has also visualized how good and prolific collaboration between representa tives from the trade, i.e. clinical organizations and prospective employers, and the nursing education, i.e. students and lecturers at Malmö University can be.

In conclusion, the project work method of filming the educational work at the nursing program proved encouraging to the people involved to further fuel their discussions and reflections on aims and objectives as well as content of the nursing education per se. An active and prolific participation in the origination and shaping of the educational work by students, the student union, lecturers, instructors/supervisors from the clinics and developers of health care and nursing has lead to their reflecting critically on everyday educational work as much as it has evoked pride in their nursing education. The most successful element of the project management was the nature of its structure, supportive conduct of the involvement of the colleagues as well as its creativity and skills. The project was successful in its amalgamating settings in which the nursing education may be fostered and brought up to date in an academic environment. To purposefully promote a similar integration in the future would provide a powerful investment in terms of improved quality of the nursing education as well as render a positive work environment in which the appointed goals may be achieved. The method of using a project orientated organization is favorable to this direction and will keep the nursing education on track.

Key words: participatory development projects, screen adaptation,

sammanFattninG

I denna rapport presenteras resultatet från ett utvecklingsprojekt genomfört vid grundutbildningen till sjuksköterska vid Malmö högskola. Det aktuella projektet ingick som en del i chefsutbildning, Individual Coaching in Group (ICG) för chefer/prefekter inom Malmö högskola. I rapportens inledande del presenteras chefsutbildningen. Vidare presenteras i bakgrunden de teoretiska element och en områdesteori som har betydelse för utövning av chefskapet i den akademiska miljön.

Projektets övergripande syfte var att i samverkan med studenter och medarbetare identifiera faktorer som kan kopplas till utveckling av sjuksköterskeprogrammets arbete med internationalisering och därmed verka för en utbildningsverksamhet med hög kvalitet enligt Bologna processen (Ds, 2004). Det operativa syftet var att utveckla en programpresentation som skulle kunna visas för ett internationellt pedagogiskt auditorium inom omvårdnad. Som metod användes här organisatorisk projektledning av arbetsteam där arbetsinstrumentet bestod av sammanföranden av skilda specialistkompetenser och olika mötesformer. Demings modell (1993) för deltagarbaserat utvecklingsarbete användes för att strukturera genomförandet av projektprocesser och arbete med själva filmatiseringen av sjuksköterskeutbildningen.

I rapportens resultatdel återges projektets uppbyggnad, struktur och processer. Projektet resulterade i ett utfall där sjuksköterskeutbild-ningen återgavs i form av en filmatiserad gestaltning. Arbete med filmatisering visade att utbildningens didaktiska modeller innehål-ler både traditionella yrkesinslag och mer innovativa modelinnehål-ler för stöd i studentens lärande. Projektarbete har även åskådliggjort ett gott samarbete med avnämarna och blivande arbetsgivare inom de kliniska verksamheterna.

De slutsatser som dras av resultatet är att projektarbete med gestalt-ning av utbildgestalt-ningsverksamheten har stimulerat de inblandande aktörerna till diskussioner och reflektioner kring utbildningens mål och dess innehåll. Aktivt deltagande i ett kreativt skapande kring det pedagogiska arbetet har öppnat deltagarnas förståelse för såväl stolthet kring själva programmet men också till kritiskt reflekte-rande om det vardagliga pedagogiska arbetet. Den framgångsrika faktorn i ledning av det aktuella projektet visade sig vara själva pro-jektutformningen, dess struktur, stödjande förhållning till medarbe-tarnas engagemang från ledarens sida samt deltagarnas kreativitet och yrkesskicklighet. Projektet lyckades med att förena olika arenor i den akademiska utbildningsmiljön för sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola. Att i framtiden målmedvetet verka för en lik-nande integrering av kunskaper och olika aktörer kan ge en kraftfull satsning på kvaliteten i sjuksköterskeutbildningen samt en positiv arbetsmiljö för att uppnå de uppsatta målen. Slutsatsen är att en projektorienterad organisering kan med fördel användas i den färd-riktningen.

Nyckelord: Deltagarbaserad utvecklingsprojekt, akademiskt

inledninG

Ramar och uppläggning av ICG chef/prefektutbildning vid Malmö högskola

Strategiska utvecklingsinsatser för chefer förknippas ofta med personlig utveckling och lärande som också kommer till nytta i organisationen och verksamheten. Sådana insatser kan handla om utbildning, projektarbeten, deltagande i nätverk, förändrade arbetsuppgifter mm (Irhammar, 2007; Lind Nilsson, 2000; McCormack & West, 2006).

Malmö högskola har under 2010-2011 anordnat en ledarutbildning i samverkan med ett upphandlat externt konsultföretag och en intern personalexpert. Det aktuella ICG programmet är en av flera personalutbildningsinsatser som Malmö högskola driver för att ge stöd åt akademiska chefer i den institutionsmiljö de befinner sig i. En av grundtankarna i ICG utbildningen är att deltagarna får möjlighet till att stärka sin självkännedom, bygga upp nätverk för nya chefer och coachning i personalledning. Dessutom skall utbildningen tillhandahålla en verktygslåda och analysmodeller för de förekommande styrformer samt stödja individen i klargörandet av olika driftkrafter i utformandet av det personliga ledarskapet. Utbildningen startades med ett internat i augusti 2010 för att avslutas i oktober 2011. Både rektor och dekaner har aktivt följt upp programmets ram och deltagit i vissa utbildningsmoment. Under utbildningen har en antagen grupp bestående av åtta chefer/ prefekter träffats återkommande under programdagarna för att

både i grupp och individuellt lösa olika uppgifter, utöka sin kunskap kring specifika ledarskapsteman, få handledning, stötta varandra i brännande frågor och få individuell coachning kring uppkomna ledningsdilemman. Deltagarna har identifierats och föreslagits av varje fakultet/institution genom respektive dekan i samråd med de berörda cheferna/prefekterna.

Utbildningens uppläggning byggde på arbetsformerna som skall ge möjlighet till att deltagarna kan fungera som grupp, där man kan ge varandra stöd och utvecklas genom erfarenhetsutbyte. Förutom personlig utveckling som stöd för att leda andra och regelbundna möten ingick under programtiden ett antal särskilda aktiviteter och konkreta uppgifter för att utveckla specifika kunskaper. Programmets övergripande innehåll och moduler för kunskapsinhämtning presenteras i bilaga 1. I dessa ingick bland annat följande essentiella bidrag från deltagarna:

• Att genomföra en personlighetstest och reflektera kring egna styrkor och utvecklingsområden som anges enligt Myers-Briggs Type Indicator (Myer, 2001)

• Att genomföra och presentera en undersökning på hur medar-betare och närmaste chefen uppfattar det egna ledarskapet, den så kallade 3600 _{övningen och strategiskt förhålla sig till denna}

feedback

• Att genomföra en skuggning av en annan chef och återföra resultaten till deltagargruppen

• Att under utbildningstiden bygga upp en verktygslåda för att ta och ge ledarskap (MiL, 2011)

• Att planera och sätta i verket ett verksamhetsrelaterat projekt • Utforma ett individuellt utvecklingskontrakt och personlig

avsiktsförklaring som en vision för framtida utveckling kopplat till uppdraget som chef vid Malmö högskola

Denna rapport beskriver genomförandet av en av dessa aktiviteter vilket i detta fall handlade om att planera samt sätta i verket ett verksamhetsrelaterat projekt.

Projektet har sitt utgångsläge i grundutbildningen till sjuksköterska. Det aktuella projektet fokuserades på angeläget behov av ett utvecklingsarbete kopplat till sjuksköterskeprogrammets satsningar på internationalisering, glokala rum i programmets innehåll och dess engagemang i samarbete med utländska universitet (Gebru & William, 2003; DrnMahr, 2006).

BakGrUnd

sjuksköterskeutbildningen vid malmö högskola

Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle har som sin uppgift att bland annat tillhandahålla sjuksköterskeutbildning med två examen, yrkesexamen och kandidatexamen. Efterfrågan på legitimerade sjuksköterskor i vården ökar samtidigt som vårdanordnarna reorganiserar, effektiviserar och slimmar sina organisationer (Arthursson, Boman och Persson, 2007). Den tekniska utvecklingen i vården ställer ökade krav på kunskapsökning och specialisering (Bergqvist Månsson, 2011). Det är mot denna bakgrund som framtida yrkesutövare skall skolas och utbildningens kvalitet vidmakthållas och utvecklas i en allt mer globaliserad samhälle.

Högre utbildning i stort skall enligt uppdraget leva upp mot tre övergripande uppgifter; utbildning, forskning och den så kallade tredje uppgiften som handlar om samverkan med det omgivande samhället. I aktuella diskurser kring högre utbildning framtonas bilden där lärosäten upplever ökat ansvar vilket inte motsvaras av ökad finansiering samt högt ställda förväntningar i förhållande till utbildningens primära syften (Bergviken Rensfeldt, 2010: HSV, 2006). Den ökande samhällsglobaliseringen har bidragit till att även den internationella förankringen av utbildningen och utveckling av samarbetspartners med utländska universitet har mer och mer kommit i fokus (HSV, 2005; HSV, 2010).

Sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola har under 2010 examinerat 182 studenter varav 19 var män. Utbildningen innehåller kurser med huvudområdet omvårdnad motsvarande hälften av studiegången dvs. 90 högskolepoäng och andra hälften innehåller medicinsk vetenskap samt bi-ämnen som beteendevetenskap och samhällsvetenskap (HS, 2011). Studenterna tillägnar sig dessa kunskaper på campus och enligt europeiska rekommendationer (CD, 1977) bedrivs hälften av undervisningen som verksamhetsförlagt undervisning (VFU). Då utbildningens legitimitet och studenternas anställningsbarhet är i stort beroende av den utveckling som sker i omgivningen och hos avnämarorganisationer är det viktigt att programmet är omvärldsorienterat. Som konsekvens läggs kontinuerligt resurser på att utveckla samarbetsformer och dialoger med avnämarna och andra intressenter både utbildningsnära lokalt och internationellt globalt. Mycket av sammarbetsinnehållet handlar om att i samråd med de berörda aktörerna arbeta för utveckling av gemensamma referenspunkter, lämpliga pedagogiska undervisningsmodeller samt ett kunskapsutbyte kring aktuella teman så som patientsäkerhet, teknik i vården, mm (Carlsson, Pilhammar & Wann-Hansson, 2009; Forslind, 2011).

Det finns i utbildningsplanen och arbetet med curricula (HS, 2011) en uttalad djup ambition att utveckla studenternas interprofessionella kompetens, vilket innebär att varje student efter genomgången utbildning skall förstå betydelsen av, och kunna visa förmåga till, samarbete med andra professioner inom det människobehandlande området (Dychawy Rosner, 2009; HS, 2011). En viktig del i utveckling av utbildningar, enligt Bologna reformen är arbete med globalisering och internationalisering (Ds, 2004; HSV, 2005; Regerings proposition, 2004). Arbete med internationalisering av sjuksköterskeutbildningen i Malmö har riktats mot bland annat utveckling av studentutbyten, kontaktbesök, lärarutbyten enligt europeiska Erasmus avtal, avtal med nordiska länder som exempelvis NordPlus avtalet och specifika fakultetsavtal med partners universiteten utanför Europa exempelvis Japan, Thailand, Australien och New Zeland.

Som en följd av det internationella arbetet är programmet engagerad och aktivt deltagande i nätverk för sjuksköterskeutbildningar i Europa så kallad Florence Network. I nätverket representeras 17 länder och 38 univeristet/högskolor genom sina respektive bachelor programs in nursing’. Målet är studentutbyten, lärarutbyten och gemensamt arbete med förbättringar av curricula enligt europiska standards, globalisering samt arbete med diverse utbildningsfrågor. Djupare samarbetsprojekt ingår också bland annat så bedrivs utveckling av olika typer av gemensamma kurser och ”educational joint-programmes”.

Nätverket håller årligen 4-5 dagars kongresser så kallade Annual Meetings. Ett annat viktigt inslag i undervisning och internationella samarbetet är att nätverket varje år anordnar med hjälp av EU medel två veckors utbildning under arbetsnamnet Intensive Program. Till utbildningen bjuds in nätverkets studenter och lärare från alla universitet. Denna utbildning med hjälp av EU medel genomförs i Holland vid universitetet i Groningen där lärare från nätverkets olika universitet undervisar på programmet samt håller i seminarier. Under kongressen 2010 vilken hölls i Turkiet, universitetet i Izmir fick utbildningen i Malmö efter en nominerad kandidatur prestige uppdraget att anordna kongressen i Malmö i april 2012. Som påföljande procedur skulle Malmö högskola och sjuksköterskeutbildningen, formellt bjuda in nätverkets partners till campus i Malmö på den nästkommande kongressen 2011. I rutinen brukar även ingå en mer ingående presentation av såväl det universitetet som står som värd för kongressen som den arrangerande sjuksköterskeutbildningen.

akademisk utveckling och kvalitetsarbete

Att utveckla, kvalitetssäkra och ständigt förbättra verksamheten är en av hörnstenarna i offensiva organisationer. Förändring, förnyelse och kvalitetsarbete har blivit allt viktigare för organisationers effektivitet och överlevnad (McAlpine m fl., 2009; Nilsson, 1999; Tengblad, 2002). I litteraturen behandlas förbättrings- och kvalitetsbegrepp utifrån tre dimensioner vilka anses vara några av de viktigaste kvalitetsaspekterna för tjänsteproduktion. Dessa omfattar

strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet i relation till den berörda verksamheten eller organisationen (Franke-Wikberg, 1992; Havrey & Williams, 2010).

Förbättrings- och utvecklingsarbete brukar starkt kopplas till förändring. Medan visa personer upplever förändringarna som stimulerande och ser dem som möjlighet till egen utveckling kan andra förhålla sig med oro och bemöta dem med motstånd (Drew, 2010; McAlpine m fl., 2009). Förändringar när det gäller hur vi ser på olika sätt att organisera verksamheter, får därför också konsekvenser för synen på bland annat ledarskap (Lind Nilsson, 2001; Utbult, 2004).

Enligt organisatorisk forskning och erfarenhet finns det flera vinstaspekter på att basera utvecklings- och förändringsarbete i grupp (McCormack & West, 2006; Lewin & Lippit, 1938). I många sammanhang genomförs den typen av utvecklingsarbete inom en projektorganisation som är uppbyggd efter hur projektet ser ut och vilka kompetenser involveras. Projekten i meningen tidsbegränsade satsningar är olika beroende på dess utmärkande drag men brukar alltid karaktäriseras av att uppdraget skall vara avgränsat i tid, ha ett viss specificerat innehåll och vara avklarat inom ramar av givna resurser. Det är ingen ny företeelse och i de akademiska sammanhangen talas främst om projekten organiserade i form av forskningsprojekt och utvecklingsprojekt. Även utbildningsprojekt gällande uppbyggnad av nya utbildningar i samverkan med en rad aktörer eller installations projekt brukar förekomma (Bengtsson & Wann-Hansson, 2011; Varg, 2010).

Det finns flera modeller för att organisera både det sociala systemet och de produktionstekniska betingelserna dvs. process management inom en organisation. En av personer som betytt mycket för utvecklingen av kvalitetsområdet enligt Nilsson (1999) var den amerikanske statistikern Edwards Deming. Inspirerat av Shewharts och Kolbs dynamisk kunskapsutveckling samt Lewis forskning om erfarenhetsbaserat lärande utvecklade han en icke linjär modell för kontinuiteten i förbättringsarbetet. Modellen kallas även Plan-Do-Check-Act (PDCA) cykeln (Deming, 1993). Modellen utgör grunden

för ett synsätt med förbättringar i små steg och används idag i olika typer av utvecklingsprojekt, och förebyggande utvecklings- och kvalitetsarbete (Hall, Moore & Barnsteiner, 2008; Nilsson, 1999). I det aktuellt rådande kvalitetsparadigmet involveras inte bara strategiskt ansvariga utan även medarbetarna vilket gör kvalitetscirkeln till mer deltagande participatorisk forum för diskussion, strukturerat analys, problemlösning och handlingsinriktad process (Dychawy Rosner & Springett, 2008). Den offensiva kvalitetsfilosofin har under senaste åren anammats som en övergripande strategisk ledningsprincip där medarbetarnas motivation stärks genom att de involverade ser sin egen uppgift i helheten.

Genomförande av ett projekt påverkas både av linjeorganisationen och andra i organisationen pågående projekt och processer. Attityder till förändringar i organisationer kopplas ofta till ledarskapets sätt att driva och fungera i ett förändringsarbete. Forskare har beskrivit olika ledarbeteenden för att finna mer generella sätt att karaktärisera allmänna ledarstilar. Klassiska beskrivningar handlar om produktionsinriktning, personalinriktning, auktoritär respektive demokratisk ledarskap. Modeller för allmänna beskrivningar av ledarens beteende kombineras med situationsbeskrivningar där man talar om omständighets- och kontingensteorier. Viktiga egenskaper hos en projektledare anses vara förmågan att ha många bollar i luften, kunna entusiasmera, att vara flexibel och beslutsmässig med tydlig formell och reell auktoritet (Tengblad, 2002; van Ameijde m fl., 2009). Chefens roll när det gäller hantering av verksamhetens vardagliga processer kan beskrivas utifrån ett dialogiskt perspektiv där ledarskapet fokuserar på att integrera ömsesidiga beroenden mellan olika delar snarare än att separera dem. I detta perspektiv framhålls kommunikationen som central faktor för att kunna länka olika delar i ledarskapet till varandra.

Flera forskare framhåller även medarbetarnas mognadsgrad som en viktig parameter i organisering och ledarskapsarbetet. Mognadsgraden handlar om medarbetarnas kompetens för olika arbetsuppgifter samt deras personliga egenskaper, exempelvis förmåga och villighet att ta ansvar (Briggs, 2007; Utbult, 2004). Det finns en rad undersökningar som visar att det föreligger en skillnad

mellan vad människor tror att de gör och vad de verkligen gör. Den egna självbilden inte alltid stämmer överens med vad man faktiskt gör. I ledarskapet ligger att tydliggöra dessa skillnader mellan föreställningar och fakta både på individnivån och kollektivt. I samband med själva genomförandet av ett projekt anses etappmålen som involverar medarbetarna att vara ett viktigt framgångselement. Etappmålen och av- checkning av milstolpar i genomförandet ökar motivationen, nivån på engagemang i deltagandet och att deltagarna förstår målet och slutpunkten för projektarbetet (Lööw, 2003). Enligt Övretveit (2003) svårigheterna består oftast inte i att starta utvecklingsprojekt utan att kunna fortsätta utvecklingsaktiviteterna när den inledande entusiasmen har lagt sig.

det akademiska ledarskapet

Trettiotvå procent av den svenska befolkningen har högskoleutbild-ning vilket är fyra procentenheter över genomsnittet i OECD (HSV, 2011). Den totala kostnaden för högre utbildning och forskning uppgår till två procent av Sveriges bruttonationalprodukt BNP. Det gör högskoleverksamheter till en viktig samhällsorganisation med närmare en halv miljon sysselsatta individer, både studenter och anställda.

Malmö högskola har redovisat hösten 2010, 12526 registrerade helårsstudenter på grund- och avancerat nivå samt 1191 anställda (HSV, 2011). Det gör att Malmö högskolans organisation kan anses vara en omfattande verksamhet med fokus på service och allmännyttiga tjänster till samhällets medborgare, vilka grundas i politiska beslut.

Generellt i alla typer av organisationer finns förvaltningsgränser och arbetsorganisatoriska gränser, till exempel mellan grupper, avdelningar, yrken och mellan både horisontella och hierarkiska strukturnivåer. Dessutom är en utbildningsverksamhet så som exempelvis sjuksköterskeutbildning omsluten av tre olika system vilka skall samverka och integreras med ömsesidigt förståelse och respekt. Dessa brukar beskrivas som det högskolepolitiska, det professionella systemet och studentsystemet. Den övergripande

akademiska verksamhetsdelen domineras av en demokratisk idealbild på ledarskapet där demokratiska spelregler, konsensus och konsideration handlar om hänsyn till medarbetarna, deras kompetens, förväntningar och personlighet i arbetssituationen (Lewis & Murphy, 2008).

En viktig dimension i utveckling och kvalitetsarbete inom främst högre utbildning har att göra med rollfördelningen mellan inre och yttre intressenter vilket kan ställa den akademiska ledaren inför en rad utföraredilemman (Yelder & Codling, 2004). Dessa kan vara relaterade till tydligheten av ansvarsområden, delegering och hänsynstagande till inflytelserika aktörer. Vidare är kvalitetsarbetet beroende av förhållanden mellan myndighetsutövning och utförande av utbildningsinsatser samt studenternas och uppdragsgivarens förväntningar och önskemål. Det har också en viss betydelse för arbete med kvalitet hur organisationen styrs och vilka verksamheter betonas i det strategiska genomförandet.

Enligt Yelder och Codling (2004) påverkas det akademiska ledar-skapet även starkt av de rådande arbetskulturer vilka har utveck-lats utifrån den akademiska organisationens uppdrag. Dessa arbets- kulturer och logiker kan relateras till tre verksamhetsområden: 1. Utbildningsverksamhet

2. Forskningsverksamhet samt

3. Förvaltning och myndighetsutövning

Om exempelvis verksamheten präglas av utbildningslogik, vilket genomförande av ett utbildningsprogram gör, läggs tonvikten på att handla utbildningseffektivt, följa givna regler, instruktioner och sträva efter enhetlighet i myndighetsutövning så som till exempel tillhandahållna lärprocesser och examination. Ett exempel här kan vara samlade regler i samband med disciplinåtgärder eller anvisningar i kursplaner om ett visst antal tentamen, omtentamen mm. Dessa instruktioner måste i högsta möjliga grad gälla alla studenter som är aktuella för det berörda programmet och vara formellt förankrade i institutionella organ. En viktig förhållning i handlandet

inom utbildningslogiken rör sig därför bl.a. kring stabiliteten i arbetsprocesser och beaktande av studentsäkerhet (Mah, 2010; Melander, 1998).

Forskningslogiken domineras av nyskapande och matris-organisationer. Det är en verksamhet som oftast bygger på kollegialt beslutsfattande, olika grupperingar och konsortier både nationellt och internationellt. Ibland talar man om verksamheter uppsamlade under en ämnestillhörighet och ibland samlas forskargrupperna under diskurskoalitioner där vissa frågeställningar utforskas eller tillämpas gemensamt.

Verksamheten omfattande administration och myndighetsutövning handlar om förvaltning av offentlig verksamhet vilket medför styrda normer, förvaltning av finansieringsformer och styrstrukturer. Gene-rellt kännetecknas utbildning och forskning av välfärdsstatens ideal där medbestämmande och delaktighet är viktig. Myndighetsförvalt-ning anammar främst de nyliberala idealen för chefsroller som foku-serar starkt på ekonomi och effektivitet (Bergviken Rensfeldt, 2010; Drew, 2010; Havrey & Williams, 2010).

Trots olika arbetsordningar och kulturer är de existerande systemen sammanvävda med varandra, beroende av varandra och skall föra och utveckla hela universitets- respektive högskolans organisation mot gemensamma mål (Drew, 2010). Den akademiska ledaren behöver med andra ord behärska en systemförståelse av de tre existerande logiker och nivåer i organisationen för att lyckats förflytta sig mellan dessa olika dimensioner.

Studier av ledarskap i sjukvården, där ledare återger sin bild av ledarskap visar på ökande krav vad gäller ledarskapet utifrån fokus på delvis tre andra områden (Dellve & Wikström, 2006). Det första är ledarskap som följer en administrativ arbetsrationalitet. Inom det området uppmärksammas utökning av administrativa rutiner vad gäller det personaladministrativa ansvaret, budgetansvar och budgetarbete samt utökade ansvarsområden och arbetet med flöden för att uppnå de angivna målen. Det andra är organisering och förhållning gentemot medarbetarna. Medarbetarområdet

handlar om organisering och genomförandet av de existerande vardagliga processerna. Möten med medarbetare framhålls som mycket väsentliga då själva processhandlande oftast står i fokus och där medarbetarna kan bidra med idéer och påverka besluten. Det tredje området handlar om strategisk förhållning och verksamhetsutveckling vilket bedöms av cheferna vara en av det centrala för att kunna förbättra verksamheten. Empirin visar att utökning av administrativa uppgifter tar tyngden från det strategiska arbetet. Alla tre områden betraktas av vårdcheferna som hierarkiska och separata och snarare skilda än integrerade rum (Dellve & Wikström, 2006). Förskjutning av administrativa göromål på lärarkåren uppmärksammas även inom akademin lika väl som lärarnas ökade behov av stöd i samband med genomförande av utbildningsprocesser och det akademiska ledarskapet i klassrummet (Drew, 2010; Sense, 2007).

Metaforen rum inom akademin används även av Sewerin och Jonnegård som coachade Chalmersverkstad för reflektion och lärande om ledning och höll i dialoger mellan coach och akademiska ledare (MiL, 2011). Utifrån sin handledarerfarenhet och ledarnas personliga dilemman i förhållande till personer och svårhanteriga situationer försöker de rama in nyanser i det akademiska ledarskapet. Frågan om ledarskap lyfts fram som absolut beroende av mellanmänskliga beteenden, överenskommelser och kvaliteter bundna till dessa dimensioner. Liksom Czarniawska´s (1993) teori om organisationsmiljön som interaktionella processer lyfts det akademiska ledarskapet fram som en form av ledningsmiljö där personer och grupper mer eller mindre intensivt samspelar kring de organisatoriska och verksamhetsrelaterade uppgifter snarare än att ledningen ligger i handen hos en person. I en organisation med starkt självständiga individer och kollegiala beslutsfattande är det nödvändigt att i distribution av arbetsfördelning tydliggöra ansvarsområden där medarbetare går in och blir medansvariga för att göra akademisk ledning möjlig och genomförbar (Haake, 2004; Haikola, 1999).

Den ömsesidiga förståelsen och respekten mellan intressenter i existerande system har stor betydelse för tillväxt och utveckling av det mervärde som utbildningen skapar. En central uppgift för det akademiska ledarskapet är då att både jobba mot det angivna målet, förvalta myndighetsutövningen och samtidigt hantera de existerande systemen för att vid behov kunna bryta rutiner och bygga upp alternativa mål. De som leder utvecklingsprojekt behöver besitta insikt om hur arbetet uppfattas, hantera partnerskap med medarbetarna och kunna arbeta med inflytelserika formella och informella intressentgrupper (Drew, 2010; Lind Nilsson, 2001; Övretveit, 2003).

I ambitionen att skapa organisationer som lärande kulturer en viktig dimension handlar om hur det goda arbetet kan utformas samt hur kunskaper och kompetenser kan tillvaratas. Föreliggande arbete beskriver en extraordinär utvecklingsverksamhet genomfört i en projektform för att fånga upp den existerande utbildningspraktik och återge dess innehåll för berörda intressenter.

syFte

Projektets syfte var att organisera och leda ett utvecklingsarbete i sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola, med en vision om stärkning av utbildningens arbete med internationaliseringsfrågor och programmets glokala rum. Projektet operationaliserades utifrån följande frågeställningar:

• Vilka ändamål kan utvecklingsprojektet arbeta med i förhål-lande till den behövliga informationen gentemot utbildningens internationella partners?

• Hur kan utvecklingsprojektets strukturer och processer organi-seras och utföras?

• Vilka är de effekter kring utfallet från projektarbete som pro-jektgrupper uppmärksammar?

GenomFörande

Starten för det aktuella projektet blev beslutet av det internationella Florence Network Committee i Turkiet, universitetet i Izmir oktober 2010 om att 20th _{Annual Florence Network Meeting i april 2012}

kommer att hållas av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö hög-skola.

Ett projekt kan definieras på många olika sätt. I det aktuella arbetet menas främst med ett projekt temporär satsning vilken definieras genom beskrivning av dess form. Projektformen här har innebörden av att använda materiella och finansiella resurser på ett planerat och organiserat sätt där en viss idé processas med hjälp av specifik struktur till en verklighet. Ett projekt brukar drivas med arbetsformer som är helt inriktade på att nå resultat (Lööw, 2003).

Arbete med föreliggande projekt har översiktligt indelats i fyra faser. Den inledande fasen startades i form av diskussioner och ”brain storm” direkt dagen efter uppdragsbeslutet. Dessa idé- och brain storm diskussioner genomfördes mellan de lärare och studenter som representerade Malmö utbildningen i Izmir samt med pedagoger som på plats representerande partneruniversiteten. Huvudteman i dessa sammanhang handlade om hur detta uppdrag kan axlas organisatoriskt och på vilket sätt kan sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola presenteras för internationella partners. Författaren och detta fall den ansvarige enhetschefen för grundutbildningen har också fått goda tips och synpunkter genom ett anordnat dialogmöte med andra utbildningsansvariga bland annat från Haag universitetet, Izmir universitet och Lissabon universitet dvs. de chefer som har

axlat uppdraget de senaste åren samt den ansvarige chefen som höll på att förbereda kongressen inför 2011.

I dessa primära grupper ingick såväl studenter som lärare. Så småningom bildades en rad andra grupper för att arbeta med projektets vision och mål (se bilaga 2 som återger uppdrag och arbetsgrupper). Det arbetet ledde till bland annat idén att filmatisera presentationen av sjuksköterskeutbildningen då flera av deltagarna har sett olika universitet presentera sig i internationella sammanhang på film. Den initiala brainstormingen kom fram till att projektets syfte och avsikt skall resultera i en kort film om programmet. Själva filmen blev i detta sammanhang beslutat som ett önskvärt produktmål då det bedömdes att vara en både modern, tidsenligt och lämplig form av presentation. Inom fakulteten har man tidigare gjort kort rekryteringsfilm för socialt arbete och jämställdhets film. Målet att gestalta utbildningen i filmform har på det viset blivit ett objektmål (Lööw, 2003) för projektets framtida handlingar och aktiviteter. Det pragmatiska genomförandet av projektet och dess ledning följde gängse stegen i Demings cirkel som visualiseras enligt figur 1. Pilarna och cirkellinjen indikerar att progressionen i processen inte är determinerad utan kan pendla mellan stegen.

Figur 1. Projektets fyra faser för dess arbetsstruktur, process och resultat 1. Beskrivning av nuläget 2. Val av metod och arbetsstruktur utveckling Ny situationsbeskrivning 3. Genomförande 4. Återföring av resultat STRUKTUR PROCESS UTFALL

Utvärderingsforskare framhåller en rad fördelar om utveckling startas upp med ett översiktsarbete. Det är viktigt att bland annat ge ledningen underlag om det undersökta programmet är korrekt utformat och kan leda till avsedda effekter (Briggs, 2007). För organisering och ledning av det aktuella utvecklingsarbetet blev beskrivning och analys av nuläget en viktig uppgift (Lööw, 2003). Innan igångsättandet med själva genomförandefasen var det viktigt att ställa frågor som kunde ge överblick av utbildningens innehåll och dess olika aktiviteter (Briggs, 2007; Haake, 2004). Viktiga frågor att besvara var också – hur gör vi idag? Hur gör vi för att sammanställa och återge programmets innehåll till våra kollegor och studenter i utlandet? Hur mycket tid behöver vi för att åstadkomma en sådan presentation? Vilka pedagogiska moment och värderingar betraktas som bärande i verksamheten? Avsikten med dessa frågor var att få en översikt om utbildningens pedagogiska verksamheter samt insikter om dess innehåll utifrån ett helhetsperspektiv snarare än de enskilda kurserna.

Den inledande översikten av utbildningsprogrammet i det här projektet har gjorts utifrån aktuella styrdokument, utbildningsplanen, kursplaner, studiehandledningar och deltagarnas faktiska kännedom om programmet och upplevelseerfarenheter av detta. Dessa uppsamlade kartläggningar var grunden till efterföljande beslut och ställningstaganden för vilka aktiviteter och vilka team som behövde startas upp. Det innebär att inom det helhetliga projektet pågick en del parallella processer. Alla uppstartade aktiviteter kretsade kring projektets syfte och dessa handlingar successivt arbetade sig fram till det slutgiltiga målet. Varje nytt stadium i projektcykeln innehöll en kort översikt och lägesanalys inför det kommande arbetsflödet. Det nästföljande momentet omfattade tydliggörande av målen och hur man ville uppnå dessa. Denna analys var också grunden för att avgöra vilken kompetens som krävdes och vilka metoder som behövdes. Såväl formell yrkesbaserat kunnande från akademisk skolade lärare och lärare skolade i yrkespraktik lika väl som studenternas erfarenhetskunskap ansågs nödvändig för att uppnå de operationaliserade frågeställningarna i projektets syfte (Sense, 2007).

Således kopplades specialister in med kunskap inom media- och filmproduktion som med externa ögon kunde tolka programaktörers erfarenheter och berättelser. Medicinskt tekniska specialister samt interna lärare med speckompetenser inom såväl teori som praktik kopplades också in. Alla dessa kunskapskompetenser tjänade som exempel på olika situationer och hur man kan handla i dessa situationer. Detta var också startpunkten för genomförandefasen där det ingick både manusarbete och organisering av filmarbetet. De olika kompetenserna sammanfördes i mindre grupper snarare än genom stormöten.

Mot bakgrund av de medverkandes olikartade förutsättningar och erfarenheter av bland annat projektarbete och sakkunskaper om utbildningsinnehållet var det viktigt att inordna projektinsatserna och arbetsgrupperna i bestämda uppgifter, aktiviteter och rutiner. Vidare i enlighet med Sense (2007) framhölls vikten av ledningens bistånd och delaktighet i det avsedda utvecklingsarbetet. Det antågs att en väl anpassad och ledd projektprocess kan stärka förutsättningarna för kunskapsöverföring och lärande mellan de involverade parterna samt samverkan och viljan till den pågående utvecklingsarbete (Stenberg och Olsson, 2005). De övergripande och viktiga faktorerna i projektets genomförande var strävan efter samverkan, delaktighet och kontinuitet. Samverkan har främst förekommit inom den egna arbetsorganisationen men även med lokala samarbetspartners inom Skånes Universitets Sjukhus i Malmö (SUS). Delaktighetens värdegrund byggde på att varje medarbetare skulle känna ett förtroende för att kunna utföra och utveckla sin del av arbetsuppgiften. Varje projektmedarbetare och student sågs som en viktig och kärnfull kompetens (Yelder & Codling, 2004).

Då varje projektprocess är unik användes, för att organisera detta projekt, tre former för ledning och uppföljning av kvalitetsarbetet. Den första formen handlade om den struktur som skapades i det pågående arbetet. I detta projekt handlade det om involvering av lämplig kompetens samt organisering av team och arbetsgrupper. Nästa form har innefattat processer och dess kvalitet. I detta fall gällde processkvaliteten det arbetssätt och metoder som var viktiga för projektets uppföljning (Dychawy Rosner & Springett, 2008;

Drew, 2010). Den tredje formen i projektarbetet inriktades på resultatkvaliteten. Uppföljningen av projektet fokuserades här på aktiviteter kopplade till utfallet, dess presentation, resonemang och reflektion kring den feed back som utfallet har fått samt det eventuella mervärde som det resultatet kan ha skapat eller kan skapa för utbildningen och för de aktörer som berörs av sjuksköterskeprogrammets direkta och indirekta verksamhet. Som analysunderlag för synpunkter, intryck och hur filmen bedömdes av de grupper som har sett den anordnades ett diskussionsforum kopplat till varje filmvisning. Ledningsgruppen och filmproducenten var närvarande vid arbetsplatsträffen, den så kallade APT-träffen, där filmen visades för första gången för alla lärarlagen på sjuksköterskeprogrammen. Minnesanteckningar gjordes av en utsedd lärare i samband med dagordningen. Lärarrepresentanter från internationella teamet har varit närvarande i Lissabon där synpunkter om filmen inkom och samlades upp under kafferasten och i samband med seminarier under det pågående programmet. Anteckningar under avslutningsdagen på programmet fördes av kursexaminator. Under efterföljande visningar samlades synpunkterna på ett övergripande sätt genom diskussioner och feedback.

resUltat

Resultaten genererade i utformning av projektets struktur och aktiviteter, projektets förlopp, framställning av en filmatiserad presentation av sjuksköterskeutbildningen samt en stipulering av uppnådda effekter.

Projektets struktur och aktiviteter

Ansvaret för de fortlöpande projektaktiviteterna var tydligt fördelad mellan separata funktionella team/projektgrupper. Sju teamgrupper och flera subgrupper med specialister från olika funktioner var involverade i projektet där en individ kunde delta i flera grupper (se bilaga 2).

Syftet och det utsatta objektmålet att filmatisera sjuksköterske-utbildningen krävde en nätverkslik organisation byggd på integra-tion av kompetensområden och löpande dialoger. Grupperna har ibland arbetat tillsammans och ibland för sig själva, några enstaka personer eller individuellt. Detta skapade ett utvecklingsnätverk där man gemensamt strävade att uppnå ett visst resultat. Det innebär att arbetet byggde på ett kompetensförtroende, ständig utbyte och växel verkan i arbetsuppgifter mellan de inblandade parterna. Den höga uppgiftskomplexiteten krävde perioder med tätare kontakt och en intensiv kommunikation.

Som en viktig utgångspunkt i ett formaliserat arbetssätt från idégenerering till professionell genomförande av filmatiseringen utformades ett kontrakt mellan Malmö högskola, programansvarig enhetschef och filmproducenten. Skriftlig uppgörelse handlade om bland annat uppgifter som beskrev uppdraget, ansvar och förpliktelser mellan beställaren och utföraren, leveransvillkor, distributionsvillkor, mångfaldigande av filmen mm. I kontraktet redogjordes även villkor för produktionens genomförande och samverkan med en utsedd referensgrupp för manuskript och filmen. Projektet hade en fastställd deadline för objektmålet. Det fanns en uppföljningsagenda både innan och efter den utsatta tiden för deadline. I arbetsschemat ingick inplanerade möten där medlemmarna kunde ge synpunkter på vad som var tillräckligt bra ur ett mer rationalistisk helhetsperspektiv på det framtagna utfallet dvs. projektets arbetsgång, fortlöpande resultat, intryck från den filmatiserade presentationen mm. Till skillnad från en traditionell målsättning uttrycker deadline en längre förändringsgräns genom en direkt angivelse av vad som måste göras.

Utifrån en karläggning av milstolparna och den övergripande tidplanen (se figur 2), beslutades fortlöpande möten i referens/ arbetsgrupper, presentationstider för lägesåterkoppling och informationsutskick via mejl till de involverade. Sammanställningen av den övergripande tidplanen fungerade för ledningen som en projektdagbok över sekventiella aktiviteter där noteringar kring olika moment, åtgärdsplaner, och uppföljning av dessa kunde underlätta nästföljande ställningstaganden och beslut.

Ht 2010 Vt 2011 Ht 2011 Genomförande Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Aug Sept

Start, initierande aktiviteter och nulägesbeskrivning Formande av arbetsgrupper

,

arbetsstruktur

, projektets

organisation samt framtagande av filmmanus Arbete med filmutveckling Arbete med filmande dvs. projektets produktmål Deadline för projektets produktmål Klippning, redigering och film preview Film presentation i lärarlaget feed-back och revidering och ändringar Filmpresentation för Florence Network, program studenter

,

Mah minternet grupp, Mah ledning, internationella gäster och fortsatt användning _{Figur 2. Översikt över tidplan relaterad till sekventiella aktiviteter i projektets genomförande}

Andra medel för att tidsanpassa projektet var utformade genom handlings/aktivitetslogik. Det innebar att viktiga händelser inte genomfördes slumpmässigt utan i viss ordning. Exempelvis ska-pande av resurser till projektet genomfördes innan projektgrupperna tillsattes. Vidare har förhandlingar angående tillträde till de kliniska verksamheterna avklarats innan arbete med filmmanus påbörjades, och tillstånd anskaffades innan relaterade aktiviteter iscensattes osv. Tidpunkten för när presentationen av resultatet skulle färdigställas var bestämd när projektet startade men handlingslogiken och aktivi-tetsschemat var inte förplanerad utan kom som en rörelse genom de diskussioner som fördes i alla projektgrupper. En generell samman-ställning av projektets aktiviteter och dess uppföljning presenteras i tabell 1.

T abell 1. Översikt över projektets sekventiella aktiviteter och dess uppföljning Aktivitet

T

idplan

Huvudansvarig

Deltagare

Uppföljning

Brain storm med inledande arbetsgruppen Oktober 2010 Internationell samordnare för grundutbildningen

Delegationsgruppen

Genom strategiska beslut

Dialogmöte med program

-ansvariga närvarande på europeiska kongressen i Izmer Oktober 2010

Enhetschef

Deans och programdirek

-törer från berörda Florence Network universitet Genom feedback och diskussioner med det egna lärarlaget o studenter

Information och synpunk

-ter från fakulteten och internationella kontoret på högskolan

Oktober

,

november 2010 Enhetschef, internationell samordnare

Ledningsgruppen, arbets

-platsträffar på programmet, programmets Inriktningsråd internationella kontoret, fakultetens internationella kollegiet Alla informationsträffar och samråd genomfördes under perioden oktober – november 2010

Administrativa processer och samråd, utlysning av behövlig kompetens Oktober – november 2010

Enhetschef

Ekonomi avdelningen

Färdigställande av avtal och budgetplan

Mål- och projektplan

Oktober – november 2010 Enhetschef, fakultetens fakultets kommunikatör

Enhetschef, fakultets kom

-munikatör

Resursplan Oktober – november 2010

Enhetschef

Ekonomi avdelningen

Fakultetsekonomen

Inbjudan till medverkan av arbets- och referensgrupper Oktober – december 2010

Enhetschef

Arbets- och referensgrupper

Fortlöpande anpassat till projektets gång Minnesanteckningar från APT och Inriktningsråd.

Kontakter med informa

-tionsavdelningen samt interna och externa medi

-akonsulter

Oktober – november 2010

Enhetschef

Fakultetens media- infor

-matör och kommunikatör

Urvalet klar i november

Skapande av ledningsgrupp för filmprojektet Oktober/ november 2010 – April 2011

Enhetschef

Enhetschef, mediainforma

-tör

, filmproducenten

Gruppens uppdrag avslu

-tades efter filmvisning på arbetsplatsträffen den 4de april 2011

Utformande av arbetsgrupp och resursgrupp till filmtea

-met och planering av manus innehåll till presentations

-filmen

Oktober 2010 – tom mars 2011

Enhetschef

Representanter från lärar

-laget och studentrepresen

-tanter

, representanter från

studentkåren och fakulte

-tens informatör Internationella kollegiet på grundutbildningen Arbetsuppdraget för gruppen avslutades i april 2011

Kontraktering av film- producenten November 2010

Enhetschef

Enhetschef, ekonomi avdel

-ning

Enligt diariet

Filmteamets studiebesök på fakulteten och i kliniker engagerade i verksamhets

-förlagda utbildning

December 2010 Januari 2011

Kliniska lärarlaget, handle

-dare på de berörda klini

-kerna

Filmproducenten, filmfoto

-grafen och kliniska lärare

Studiebesöken och plane

-ring av filmatise-ringsmiljön avklarat i januari 2011

Inhämtning av behövliga tillstånd och kartläggning av filmmiljöer

November

-dcember 2010 Representant från kliniska lärarlaget

Kliniska lärarlaget, kurs

-ansvariga lärare, filmpro

-ducenten, ordförande i studentkåren

Alla tillstånd från verksam

-hetschefer och deltagande i filmatiseringen klara i december 2010

Arbete med manus och filmscenarier

November -januari 2010 – april 2011 Filmproducenten Filmproducenten, enhets

-chefen och resursgruppen

Fortlöpande under arbets

-gången

Filmning, redigering, klipp

-ning mm Januari – Mars 2011 Filmproducenten Filmproducententen Klart i mars 2010

Pre-review av filmen, presenta

-tion och filmvisning för lärar

-lagen på omvårdnad, APT

April 2011

Enhetschef, filmprodu

-centen, fakultetens media informatör Hela lärarlaget genom arbetsplatsträffen på omvårdnad

Den 4 april 2011

Presentation av sjuksköter

-skeprogrammet och filmvis

-ning på Florence Network möte, Universitet i Lisabon

April 2011

Enhetschef Internationell samordnare på omvårdnad Representanter från Malmö högskola, Florence Network representanter från 38 Europiska sjukskö

-terskeutbildningar

Sista programdagen i samband med formell inbju

Presentation och redovis

-ning för internationella kontoret

Maj 2011

Enhetschef

Malmö högskolans interna

-tionella kollegium, Minter

-net gruppen

Maj 2011

Återföring -filmpresentation för studenterna på omvård

-nad Juni 2011 Enhetschef A vgångsstudenter VT 2 011

samt programmets lärare

Den 3 juni 2011

Återföring – Filmpresenta

-tion för ICG gruppen

Augusti 2011

Enhetschef

ICG gruppen, dekaner

,

rektor

Filmvisning i samband med gästbesök från partnersuni

-versitet

September 2011 Internationella teamet på omvårdnad Internationella teamet på omvårdnad

12 september 2011

Seminarier för studenter och berörda aktörer September 2011

Kursansvariga

Studenter termin 1 och två

Seminarier , handledarträffar Sammanställning av projek -trapport Augusti- september 2011 Författaren Granskningsgrupper Kolle

-giala och externa granskare

Publicering i december 2011

Framtida filmvisningar på handledarträffar och på utländska universitet

2011/2012 Berörda kursansvariga Aktuella målgrupper Publicering av kortversio -nen på webben

Projektets förlopp

Två utvecklingsskeenden dominerade projektets förlopp. Projektförloppet omfattade dels ett händelseförlopp som kan relateras till styr- och ledningsprocesser och dels till genomförande av själva uppdraget det vill säga förloppet som relateras till de faktiska åtgärder som sattes i verket. Ledarskapet har i dessa sammanhang inriktats på strukturering och kontroll över helheten i projektförloppet. Fokus länkades till att möjliggöra personalens och studenternas engagemang för projektets ändamålsenliga åtgärder. Varje enskild aktivitet kunde, beroende på dess mål, involvera flera av Demings (1993) moment där arbetsgrupperna var för sig eller tillsammans har arbetat igenom projektets mål. För att motverka risker relaterade till att problemområden upptäcks för sent, har återföring ägt rum i möten dels inom respektive team och med samtliga ansvariga. Huvudansvaret för de förekommande aktiviteterna (se tabell 1) har markerat graden av förändringsinriktning där den enskilda aktiviteten i projektarbetet har stått för förvaltning och framåtriktning mot målen.

Den formade handlingsprocessen har haft karaktär av en mera kunskapsbaserad växling där nya bilder av projektetsinnehåll har legat till grund för beslut om nyorientering. Detta tolkningsarbete ägde rum fortlöpande både i samband med projektets inriktning, manusarbete, val av programmets områden som var lämpliga för presentation, klinisk verksamhet, pedagogiskt verksamhet osv. Det fanns en på förhand angiven ändpunkt för projektets utfall. Inom ramen för den avsatta tiden har projektgrupper med stor utsträckning av frihetsgrader drivit sina respektive insatser utifrån vilka åtgärder som var nödvändiga vid respektive tidpunkt.

Filmatiserad presentation av sjuksköterskeutbildningen

Den primära målgruppen för filmen var deltagare i Florence Network kongresser dvs. både lärare och studenter från europeiska sjuksköterskeutbildningar. Filmen producerades på engelska och de personer som intervjuades textades. Utbildningsaktiviteterna filmades på campus vid Malmö högskola och inom de kliniska verksamheterna.

De områden som fick utrymme i filmen var enligt följande:  Undervisning

 Studiemiljöer

 Pedagogiska angreppssätt

 Det sammanhanget som utbildningen bedrivs i; profes sionellt, socio- kulturellt och högskolemässigt  Studenternas resonemang om sin framtida karriär  Studentkåren och studiesociala inblick

Filmproducenten och arbetsgrupper byggde upp presentationen utifrån ovanstående kärnområden och skulle återge bilden av vad man kan förvänta sig som student på sjuksköterskeutbildningen i Malmö samt vad som gör utbildningen exklusiv i jämförelse med andra sjuksköterskeutbildningar. Tanken var att studenter förekommande i informationsfilmen skulle vara representativa för den i programmet registrerade studentpopulationen. Den c:a 25 minuter långa filmen börjar med bilder som zoomar fakultetsbyggnaden för att sedan successivt ta tittaren genom diverse utbildningsmiljöer, aktiviteter och intervjuade personer som utifrån olika synvinklar återger programmets innehåll. I slutet visas examenshögtiden i kyrkan. Grundidén med filmen var att göra den lättillgänglig, så förutom den rätt så tunga dvd filen har även en förkortat webb-version tagits fram. Speakerrösten som leder tittaren genom bilderna och lyfter fram innehållet beskrivs i manusform enligt följande:

Since the Bachelor degree program in nursing at Malmoe University is 50 years old, we have had the time to try our curriculums and tutoring met-hods out very carefully, and so we have managed to outline the very best. Today we are proud to present a nursing program with a special designed clinical training totally unique within its kind.

Our nursing department within its faculty “Health and Society” is located right in the middle of the hospital proper which allows the curriculum to be constantly updated on the methods and materials currently being used on the clinics. And everything that is thought on campus is put into practice

Here comes Martina, she is a nurse at the hospital, and here comes Anna-Karin, she’s a lecturer at Malmo university. Together they form a ”clinical teaching couple”. Both of them are working part time as clinical instructors interacting with the students during their clinical training. This ”crossover” tutorial system has actually been invented on Malmö University, and today the faculty consists of 14 clinical teaching couples, one couple responsible for each speciality.

With this, the clinical training has become our hallmark. It is simply a self-evident and fully integrated part the entire education through.

For the graduate students a general medical ward is specially set up in order to let them care for admitted patients along with doctor students all by themselves, a real ward with the sole exception of a supervising team of instructors. The final test of the student’s clinical skills is executed here. A national clinical final examination which has become a guarantee of quality for Swedish nurses.

The students have also got access to a special patient named Simon. He is a high-tech computer-operated dummy that can be programmed with any disease, symptoms and complications. While in contact with the control room and the person that controls Simon’s state, a training supervisor mo-nitors the students and if the students do not pay enough attention some of Simon’s symptoms may increase or worsen…

The hospital proper in itself is located very easily accessible, right in the heart of Malmoe city, just a hundred meters from the fast train to Copenha-gen… and the continent just a few hours away.

We are of course affiliated with several international networks, and offer students exchange programs with other countries. So naturally the program offers courses in English, where both international and Swedish students are welcome.

Den korta filmversionen finner du på: www.mah.se

stipulering av uppnådda effekter

Informationsfilmen presenterades i olika sammanhang och för olika grupper (se figur 2)

Tabell 2. Översikt över synpunkter Presentation

Deltagare

Synpunkter

Pre-review

Planering och styrgrupp n= 3 - Mycket nöjda med resultatet. Innehållet upplevdes balanserat med inslag om staden, högskolan, programmet och studenter

.

- Justeringar behövdes relaterat till ”loggan”, tiden och reglering av visa dominerande sekvenser

.

APT

Lärarlagen på sjuksköterske- programmen n=47 - Mycket nöjda med resultatet då det är första gången som helheten av sjuksköterskeprogrammet återges i bild och narrativt i filmform för andra intressenter

. De olika visualiseringarna bedömdes

ge en mycket professionell och samstämmande bild av utbildningsinnehållet. - Efterfrågan på att visa fler ämnesområden som är också viktiga att belysa så som exempelvis patientsäkerhet, omvårdnad av barn, undervisning på förlossningen mm. I diskussionen lyftes frågan om den digitaliserade patienten Simon kontra levande patientmöten. Flera röster uttryckte synpunkter att det kändes som om det är flest manliga studenter som har filmats. Filmens längd på olika sekvenser motsvarar inte högskolepoäng inom det filmade området. A

v de studenter som

filmades var inte alla så kallade ”mycket duktiga” studenter

.

Florence Network Delegater från sjuksköterske- utbildningar n= ca 150

- Uppfattades som ”V

ery Professional” och att svenskarna vet hur man skall åstadkomma en bra

produkt. Mycket information som framförs på lättillgänglig sätt. Filmen har intressanta sekvenser om både teori och klinik och helhetsbilden om utbildningens sammanhang. Filmen upplevs inte som en reklamfilm utan uppfattas som en trovärdig bild av sjuksköterskeutbildningen. Roligt att kunna se levande miljöer från utbildningen, sjukhuset och staden. Filmen återger sjuksköterskeutbildningen så att man får lust att åka och studera i Malmö. - Inga synpunkter på förbättringar

. Diskussioner kring innehåll i andra europeiska

sjuksköterskeutbildningar

.

Internationella kontoret Minternet

Högskole- representanter från respektive områden och fakultet n = 38 - Mycket bra presentation. Innovativt och kan vara till stor hjälp i arbete med international- iseringen. Lämplig för presentationer på stora utbildningskongresser

. Andra områden borde ta

efter den idén. - Inga synpunkter på förbättringar

. Diskussioner kring kostnader

, projektivitet och på vilket sätt

kan arbetet med filmatiseringen utvecklas på högskolan och inom andra fakultet. V

isningen

avbröts i ordinär lärosal då filen tog en längre tid att ladda än den tekniska utrustningen var dimensionerat för

. Diskussion kring vilka It - stödsystem bör finnas för att använda nya

mediatekniker

.

Återföring på program- utvärderingen

Sjuksköterske- studenter avgång juni 2011 samt lärare från programmet n = 102 - Mycket bra film. Inger en känsla av stolthet. Innehållet stämmer med utbildningen. Alla borde få se den. Roligt att den blev riktigt äkta för ”vi” är med. Det känns bra att studenterna kunde både påverka och medverka i filmen. - Känns som om det är flest ”killar” som pratar

. Det är lite av Simon i utbildningen men mycket

ICG gruppen Kursdeltagare, dekaner

, rektor

och prorektor n = 16

- Spännande presentation speciellt när det är så svårt att fånga upp utbildningsprogrammets väsen. Bra film som återger högskolan och programmet på ett dynamiskt och ungt sätt. Arbetet med pedagogiken kommer fram och man får en känsla att vilja gå utbildningen. Det verkar vara ett mycket spännande utbildningsprogram. Filmen är ett mycket bra sätt att sprida kunskap om det uppdraget som högskolan arbetar med. - Inga synpunkter på förbättringar

. Diskussion kring själva projektet, mediatekniker och

informationsspridning. Någon av deltagarna hade svårt att förstå kopplingen mellan filmens innehåll och arbete med internationaliseringen relaterat till det syftet som återgavs i projektpresentationen.

Internationell partnersdag

Besökare från nordiska och australiska universitet, internationella handläggare och lärare n = 32 - Mycket givande presentation av programmet och dess innehåll. Man får snabbt en mycket bra helhetsbild. Utbildningen verkar vara mycket professionellt upplagt. V

ill gärna ha studentutbyte

med Malmö. Inga synpunkter på förbättringar

. Diskussioner kring verksamhetsförlagd undervisning,

För att resonera översiktligt kring utfallets effekter och dess mer-värde, har nio olika perspektiv tagits hänsyn till i ett fält mellan två axlar. Dessa perspektiv framgår i figur 2. Den horisontella axeln består av kategorierna kring organisation. Den markerar för vem och vilka av resultaten som kan tänkas ha en aktiv beröringspunkt av projektens resultat. Den lodrätta axeln markerar utfallet för pro-jektets kvaliteter.

Utifrån dessa dimensioner definieras organisationen som ett verk-samhetsområde avgränsat till sjuksköterskeutbildningen. Som chef menas här den enhetschefen som är programansvarig och som leder den aktuella utbildningsverksamheten. Medarbetare avgränsas till de personer som aktivt medverkade i projektets flöden av arbets-processer.

Figur 3. En stipulering av projektets uppnådda effekt och dess mervärde.

Effektiviteten för fakultetsorganisation och chefens del handlade om att produkten uppnåddes under den utsatta tiden att hänsyn har tagits till existerande kompetensresurser och budgetramar. Effektivitet i projektorganisationen kunde noteras inom alla nyckelfaktorer i projektorganisationen så som exempelvis hålla tid ramar budget samt involvering, engagemang och hög arbetstempo av alla medverkande. På den övergripande programnivån har arbetet med projektet och utveckling utfallit med en filmatiserat programpresentation. Det resultatet utformades för att kunna visas i flera olika sammanhang.

Organisation Chef Medarbetare

Effektivitet   

Samarbete _{  }

Kompetensutveckling _{  }

Nytta och mervärde Effekt och

mål uppfyllelse

Här kan exempelvis omnämnas övergripande informationsdagar, öppet hus, inkommande studiebesök, information för studentgrupper mm.

Chefseffektiviteten stipuleras främst till att projektet leddes framgångsrikt till slutmålet och att den utformade ledarrollen klarade av att driva de uppkomna problemsituationerna och vara en sammanhållande funktion. Effektiviteten för medarbetare har uppnåtts genom struktur, medarbetarnas engagemang och positiv arbetsanda i grupperna. Under projektets gång har olika grupper fått stöd för att kunna agera själva både personligt och i grupp genom informationsmöten och återföring. Filmvisningar visade att den framställda presentationen är valid innehållsmässigt och att den återger programmets miljöer och sammanhang.

Effekterna på medarbetarnivå inträffade genom aktörernas deltagande, skapande och medverkan i att återge programmets image. Den direkta medverkan och filmatisering av faktiska situationer med ordinarie medverkande och verklighetsbaserat återgivande har även bidragit till en känsla av ”reality” vad gäller sammanhanget där deltagarna hade inflytande genom att förmedla sina vardagliga miljöer och undervisning.

Samarbete har handlat om delaktighet och att inom ramen för projektet gemensamt i olika team samt teamen emellan genomföra aktiviteter och handlingar mot givna mål och uppnå det önskvärda arbetsresultatet. I samarbetsdimensionen ingick här även externa aktörer till exempel representanter från berörda klinikerna. Utifrån samarbetsaspekten har det inte upplevts några konflikter eller konfrontationer i några av arbetsgrupper. Detta varken externt med klinikansvariga, anlitat filmteam eller internt inom lärar- och student teamen. Arbetsprocesser karaktäriserades i hög grad av tillvaratagande och respekt av varandras kompetens. Ytterst har det handlat om personliga kontakter, relationer, förtroende och partnerskap. Olika aktörer så som lärare, studenter och kliniker har fått närma sig varandra på ett sätt som avviker från de vardagliga kontakterna. Det har skapat en mer sammanhållande anda mellan olika parter. Projektet sökte specialiststöd internt från fakultetsekonomen, fakultetsinformatören och kliniska specialister.