Malmö högskola
Fakulteten för
lärande och samhälle
Examensarbete 15 högskolepoäng
Lärare och studie- och yrkesvägledning i grundskolan
Teachers and Guidance Counselling in Elementary School
Åsa Rindbäck
Studie- och yrkesvägledarutbildningen Handledare: Ange handledare 2017-05-31
Handledare/examinator: Jan Anders Andersson/Lars Pålsson-Syll
Sammanfattning
Skolans övergripande uppdrag är att bidra till att utveckla elevernas kunskaper och värderingar, både om sig själva och om samhället. Utbildningen ska dessutom bidra till att öka lusten för ett livslångt lärande. Att utveckla sina yrkeskunskaper och -färdigheter och självkännedom är en av huvudsakerna som studie- och yrkesvägledningen innefattar. Denna studie vill titta närmare på hur grundskolelärare arbetar med studie- och yrkesvägledning, hur de ställer sig till samarbete med de andra yrkesgrupperna på skolan, samt om vi kan se några utvecklingsmöjligheter?
Materialet till denna studie har samlats in genom sex olika intervjuer med lärare från fyra olika grundskolor i landet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen karriärlärande, karriärkompetens och karriärvägledning, samt med hjälp av ett systemteoretiskt- och organisationsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar bland annat på att lärare arbetar med karriärvägledning i olika utsträckning beroende på resursfördelningen, samt att inställningen till samarbete mellan lärare och andra yrkesgrupper är positivt hos de flesta. Dock kan implementeringen av både studie- och yrkesvägledningen och samarbetet förbättras ytterligare. Ofta sas det att initiativet till samarbete gärna får komma från den andra yrkesgruppen än från läraren.
Förord
Först skulle jag vilja tacka min handledare för all hjälp och stöttning jag fått under processens gång. Det har varit en intensiv tid med både upp och nedgångar. Jag skulle även vilja tacka mina klasskamrater Angelina och Dea för de stunder jag fått prata ut om arbetet och processen. Sist men inte minst vill jag tacka de intervjupersoner som ställt upp på mina intervjuer, samt tack för att jag fått lov att kontakta er igen för uppföljande frågor.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 1.1 PROBLEMFORMULERING 1 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 2 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR: 2 1.4 CENTRALA BEGREPP 2 1.5 DISPOSITION 2 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING 4 2.1 HELA SKOLANS ANSVAR – DET LIVSLÅNGA LÄRANDET 4
2.2 ALLMÄNNA RÅDEN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FRÅN SKOLVERKET. 5
2.3 KARRIÄRVÄGLEDNING OCH KARRIÄRKOMPETENSER I FÖRHÅLLANDE TILL KARRIÄRLÄRANDE. 7
2.4 SAMMANFATTNING 8
3. TEORI 9
3.1 KARRIÄRLÄRANDE - CAREER DEVELOPMENT LEARNING 9
3.3 STF – SYSTEM THEORY FRAMEWORK 10
3.4 FRIRUMSMODELLEN – GUNNAR BERG 12
3.5 SAMMANFATTNING 13 4. METOD 14 4.1 METODVAL 14 4.2 URVAL 14 4.3 GENOMFÖRANDE OCH ANALYS 15 4.4 FORSKNINGSETISKA PRINCIPER 16 5. RESULTAT OCH ANALYS 17 5.1 ARBETSLIVSERFARENHETER OCH STUDIEBESÖK 17 5.2 UNDERVISNING SOM RÖR ARBETSLIVET OCH UNDERVISNINGSINFORMATION 18 5.3 SJÄLVKÄNNEDOM OCH ÖVERGÅNGEN MELLAN SKOLA - ARBETSLIV 21 5.4 FORTBILDNINGSMÖJLIGHETER FÖR LÄRARE 22 5.5 SAMMANFATTNING 23 6. SLUTSATS OCH DISKUSSION 25 6.1 SLUTSATSER 25 6.2 RESULTATDISKUSSION 26 6.3 METODDISKUSSION 27 6.4 TEORIDISKUSSION 28 6.5 VIDARE FORSKNING 28 7. KÄLLFÖRTECKNING 30 BILAGA 33 INTERVJUGUIDE 33
1. Inledning
Skolans övergripande mål och värdegrund, enligt skollagen (2010: 800) är att hjälpa elever att utveckla kunskap och kompetens inför kommande yrkesliv. Eleverna ska genom skolgången även få möjlighet till insikt och självkännedom. En studie- och yrkesvägledares arbete kretsar kring att hjälpa elever utveckla sin valkompetens (skolverket 2008, 93). Dessutom menar Skolverket (2008) att det är hela skolans ansvar att tillgodose det. Studien syftar till att se hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledningen utifrån deras pedagogiska arbete.
1.1 Problemformulering
Det är hela skolans ansvar att eftersträva övergripande mål och riktlinjer, även när det gäller studie- och yrkesvägledningen för eleverna. Enligt skollagen ska alla skolor ha tillgång till personal med kompetens inom studie- och yrkesvägledning, vars mål är att hjälpa individer till välgrundade val. Vägledningens arbete kring det livslånga lärandet, anses också som centralt för att förhindra studieavbrott och felval. För att kunna göra ett välgrundat val behöver eleverna få arbeta med sina egenskaper, värderingar och kunskaper om yrkeslivet samt självkännedom (Skolverket 2013, 11). Även om det är det centrala i studie- och yrkesvägledarens uppgift har även lärare ett ansvar att inkludera det i sitt pedagogiska arbete (Skolverket 2008, 12). Ett samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare kan då vara gynnsamt för att underlätta att inkludera studie- och yrkes-vägledning i undervisningen. För lärare kan det med enkla medel tas in i undervisningen, exempelvis genom att koppla ämnet till yrkeslivet på ett tydligt sätt. Samt att lärarna kan ta del av studie- och yrkesvägledaren som en resurs, och tillsammans genomföra relevanta aktiviteter i klassrummet (Skolverket 2008, 47). Men för att veta i vilken utsträckning samarbetet kan eller bör ske, behöver vi ta reda på hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledningen idag.
1.2 Syfte och Frågeställning
Syftet med arbetet är att få en inblick i hur lärare på grundskolan arbetar med studie- yrkesvägledning. Inom vilka delar av skolans verksamhet kan vi urskilja studie- och yrkesvägledning? Vilka utvecklingsområdet kan synliggöras.
1.3 Frågeställningar:
• På vilket sätt arbetar lärarna med studie- och yrkesvägledning i grundskolan? • Hur ställer sig lärarna till att samarbeta med studie- och yrkesvägledare?
• Vilka utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med studie- och yrkesvägledningen,
utifrån lärarens perspektiv?
1.4 Centrala begrepp
Karriärlärande, karriärkompetens och karriärvägledning finns under kapitlet för teori för fördjupad förståelse. Vägledning i en vid bemärkelse innebär den vägledning som eleverna på grundskolan får från hela skolan som institution (Skolverket, 2011), mer om vägledning i vid bemärkelse, som även innefattar hela skolans ansvar finns fördjupat i kapitlet bak-grund. Utöver detta är Patton & McMahons modell STF och Bergs frirumsmodell ledande teorier jag använder för att analysera resultatet. Båda dessa teorier finns fördjupade i kapitlet teori.
1.5 Disposition
Kapitlet bakgrund och tidigare forskning kommer främst fokusera på de allmänna råden för studie- och yrkes-vägledning från Skolverket, bakgrunden till karriärlärande, vägledning i den vida bemärkelsen, samt Thomsens publikation om det nordiska perspektivet på karriär-kompetens och vägledning som hjälper att förtydliga förståelsen för karriärlärande och
karriärvägledning. Teori kapitlet kommer ge oss insikt i de olika teorier, STF, frirumsmodellen samt karriärlärande, som används för att skapa förståelse kring undersökningens resultat och eventuella utvecklingsområden. Under metod kommer jag beskriva mitt val av metod samt mitt urval av intervjupersoner. Jag kommer även kortfattat beskriva genomförandet av intervjuerna och på vilket sätt jag valt att analysera materialet. Resultat och analys är strukturerat efter olika teman så som arbetslivserfarenheter, undervisning om arbetslivet, studiebesök, utbildnings-information samt elevernas självkännedom. Intervjupersonernas svar analyseras i förhållande till valda teorier med förhoppningen om att skapa förståelse samt upptäcka eventuella utvecklingsområden. Avslutningsvis kommer kapitlet slutsats och diskussion där jag först tar upp slutsatser och diskuterar resultat, metod och teori.
2. Bakgrund och tidigare forskning
I kapitlet presenterar jag relevant bakgrundsfakta och tidigare forskning. Det presenteras utifrån olika tematiserade rubriker. Hela skolans ansvar och det livslånga lärandet för att se vad skolans uppdrag grundar sig i. Under arbetets gång och har skolverkets allmänna råd varit en stor inspiration till tematiseringen av intervjuguide och uppdelningen av
intervjumaterialet. Därefter tar jag upp tidigare forskning som är relevant till begrepp som används i studien.
2.1 Hela skolans ansvar – det livslånga lärandet
Skollagen säger att syftet med utbildningen inom skolväsendet är:
Ovanstående är en del av skolans övergripande mål och anledningen till att skolan är utformat som det är idag. Som ovanstående paragraf nämner att ”Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (Skollagen, 4§, 2010:800). Dessutom nämner skollagen att utbildningen ska bidra till att eleverna förstår mänskliga rättigheter, samt de demokratiska värderingar som samhället idag bygger på. Enligt ovanstående paragraf kan vi se att ett samarbete mellan olika yrkesgruppen inom skolan är
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
väsentligt, dessutom gäller ovanstående paragraf för hela skolan som organisation. Det blir alltså upp till huvudmännen och de yrkesverksamma inom verksamheten, att tillsammans implementera skollagens bestämmelser (Skolverket). Dessutom nämns det i LGR11 att skolan ska hjälpa eleverna att utveckla sin självkännedom för att på bästa sätt kunna medverka i samhällslivet (LGR11, 7).
2.2 Allmänna råden för studie- och yrkesvägledning från
Skolverket.
Vägledning innebär, enligt Skolverket, att arbeta med syftet att ge elever förutsättningar för att göra välgrundade val inför framtida studier och yrkesval. Innebörden av att göra väl övervägda beslut menar de är att eleverna kan använda sig av sin karriärkompetens inför beslutsfattandet (2013, 11). Dessutom har, enligt skollagen, alla elever en rättighet att få studie- och yrkesvägledning och möjlighet till professionella vägledningssamtal från yrkesverksamma individer med relevant kompetens. (Skolverket 2013, 19-20).
Skolverket (2013) har i sin publikation om allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning kortfattat förklarat vägledning i vid bemärkelse. De beskriver det som den vägledning som sker utanför det enskilda samtalet. Det vill säga
Under skoltiden behöver eleverna få möjlighet att utveckla sin självkännedom och få en bredare inblick i det svenska samhällets arbetsmarknad samt att lära sig att fatta välgrundade val (Skolverket 2013, 12). Alla skolinstitutioner, förutom förskolan, ska ha tillgång till personal med kompetens för att utföra studie- och yrkesvägledning (Skollagen, 2 kap. 29§). Det är hela skolans ansvar att elever får möjlighet att utveckla sin karriärkompetens, genom att alla yrkesgrupper som är verksamma på grundskolan aktivt
“ … all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie och yrkesval.”
arbetar med karriärlärande (Skolverket 2013, 13). Exempelvis kan detta ske genom att lärare förklarar för eleverna på vilket sätt ämnet de läser kan appliceras i arbetslivet.
Studie och yrkesvägledningen i grundskolan har stora möjligheter till att arbeta med eleverna ur ett helhetsperspektiv, eftersom de kan följa eleverna under flera år. Genom det kan eleverna få ett individanpassat och strategisk samt systematisk vägledning för att hjälpa dem att göra välgrundade val. Viktigt är även att studie och yrkesvägledaren, och övriga yrkesgrupper inom institutionen finns som stöd men att eleven själv gör det slutliga valet (Skolverket 2013, 14).
Huvudmännen har i uppdrag att förtydliga de nationella målen vad gäller studie- och yrkesvägledning för institutionen de ansvarar över samt att det är dem som tar beslut om hur resursfördelningen inom institutionen sker. Dessutom har de ansvar över att säkerställa att rektorerna genomför implementeringen av de nationella målen. Rektorerna har som sagt i sin tur ansvar för att se till att göra det möjligt att implementera de nationella målen, att ge de yrkesverksamma inom institutionen redskap och förhållningssätt att utgå ifrån för att nå målen. Det vill säga att det är rektorernas uppdrag att även tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen inom institutionen, samt har rektorerna som ansvar att se till att arbetet genomförs (Skolverket 2013, 15). Kvalitén på studie- och yrkesvägledningen är alltså beroende på huvudmännens och rektorernas fördelning och planering av resurserna (Skolverket 2013, 16). Skollagspropositionen skriver dessutom att även andra yrkesgrupper inom skolinstitutionen, så som exempelvis lärare, bör ha kompetens för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013, 17). Att eleverna kan koppla sina erfarenheter och kunskaper de skaffar sig under sin skolgång till det kommande arbetslivet är en väsentlig del av skolans centrala mål. Därför är det viktigt att även andra yrkesgrupper som exempelvis lärare har ett karriärlärande perspektiv i sin undervisning, det vill säga att de kopplar sitt ämne till det kommande arbetslivet (Skolverket 2013, 27).
2011 gjordes en undersökning där 28 lärare och 579 elever var inblandade, undersökningen gick ut på att ta reda på hur eleverna ansåg sig koppla undervisningen med arbetsmarknaden. Resultaten visade dock att lärare hade en viss svårighet att oftare koppla sitt ämne till arbetsmarknaden, de hade lättare att vara fokuserade på kursplanen och nuet. (Mittendorff, den Brok & Beijaard 2011, 515).
2.3 Karriärvägledning och karriärkompetenser i förhållande
till karriärlärande.
Karriärvägledning sker oftast på två olika sätt. Antingen sker karriärvägledningen i en snäv bemärkelse, vilket ofta innebär de enskilda samtalen studie- och yrkesvägledaren har med individer. Det andra sättet är vägledning i den vida bemärkelsen som innebär hela skolans ansvar och de aktiviteter som sker inom skolan för att bidra till karriärkompetens för eleverna (Skolverket 2013, 12). Karriärkompetenser innebär den självkännedom och de yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter eleven arbetar fram, både inom och utanför skolan. Det handlar om de kompetenser en individ behöver för att kunna göra välgrundade val i livet. Karriärlärande, som även finns fördjupat i teorikapitlet, kan beskrivas som ett arbetssätt som används för att nå karriärkompetenserna (Thomsen 2015, 5). Det vill säga att utifrån vägledning i den vida bemärkelsen sker karriärlärandet inte bara från studie- och yrkesvägledaren utan även andra yrkesroller inom skolorganisationen. Barbara Bassot (2012, 35) beskriver att karriärlärande, har sina rötter i den konstruktivistiska vägledningen där R Vance Peavy har ett stort inflytande för teorin. De gemensamma nämnarna mellan karriärlärande och den konstruktivistiska vägledningen, menar Bassot är att båda arbetar med fokus på det föränderliga samhället vi lever i idag. Det vill säga vikten av att förstå de väsentliga kompetenserna individer bör arbeta med, för att kunna hantera ett snabbt föränderligt samhälle och arbetsliv. Bassot (2012, 39) menar även att karriärlärande är det arbetssätt som skapar broar mellan utbildning och arbetsliv. Det ger individer tydliga redskap och förhållningssätt för att bredda karriärkompetensen. På så vis även en förståelse för individens utformning av sin karriär, samt på vilket sätt det gläder dem i sitt liv. Karriärlärande sker, enligt Bassot, bäst i förhållande till sociala aktiviteter där individen kan arbeta med kompetenser kring till exempel nätverkande och social kompetens. Och Bassot (2012, 34) uttrycker det som “… Interactions with others enable the individual to achieve more than they could have achieved alone”.
Dessutom nämner hon att karriärlärande ofta är applicerat inom vuxenutbildningar eller aktiviteter för långtidsarbetslösa. Karriärlärande sker i de flesta institutioner som arbetar med att hjälpa individer in i arbetsmarknaden, med aktiviteter som till exempel att skriva CV, personligt brev och intervjuträning (Bassot 2012, 34). Bengtsson (2011, 617) nämner
en problematik med att koppla karriärkompetens och karriärlärande inom utbildnings-institutioner som exempelvis grundskolor. Hon menar att karriärvägledningen har en plats inom utbildningen men att konceptet kring det livslånga lärandet, karriärlärande, behöver kopplas till skolinstitutionerna mer. Fördelarna med karriärlärande och karriärvägledning inom institutionella system är, enligt Bengtsson, att det hjälper övergången till arbetslivet och reduceringen av avbrott i utbildningen.
2.4 sammanfattning
Sammanfattningsvis får vi en förförståelse till vad som ligger till grund för skolans mål som verksamhet och vilket sätt skolverket anser att skolverksamheterna bör arbeta med studie- och yrkesvägledning. Dessutom en introduktion till tidigare forskning som fokuserar på elevernas karriärkompetenser och vad de innebär. Karriärkompetens är ett övergripande begrepp för att inkludera elevernas självkännedom och deras kunskaper och färdigheter gällande arbetsmarknaden och yrkeslivet.
3. Teori
I mitt arbete kommer de huvudsakliga begreppen bestå av karriärlärande som kan förtydligas med hjälp av DOTS modellen. Den består av fyra faser som bygger på varandra. Första fasen är självkännedom andra fasen handlar om beslutsläran, som därefter övergår till påverkansmöjligheter och slutligen transitionsinlärning (Watts 2006, 9). Jag kommer även nämna begreppen karriärkompetens och karriärvägledning. System Theory Frame-work, som jag kommer benämna som STF, och Frirumsmodellen kommer vara teorierna jag använder för att analysera resultatet.
3.1 Karriärlärande - Career Development Learning
Begreppet Career Development Learning kan översättas till karriärlärande och används i Patton och McMahons kapitel om Career Development Learning in school systems (2014, 323-344). Karriärläran kan ses som det övergripande begreppet för att lära sig mer om självkännedom, påverkningsmöjligheter, beslutsläran och transitionsinlärning, dessa begrepp beskrivs i DOTS modellen. Watts (2006, 9) beskriver begreppen som följande: Decision learning, Beslutsläran, handlar om att lära sig göra väl grundade beslut. Opportunity awarness, påverkansmöjligheter, att lära sig se möjligheterna på arbetsmarknaden och förstå vilka krav eller efterfrågningar som finns, för att kunna göra möjligheterna till verklighet. Transition learning, transitionsinlärning, inkluderar bland annat läran i jobbsökar processen och självpresentation. Self awareness, självkännedom, kunskapen om att känna igen våra egenskaper, värderingar och intressen. Sammanfattningsvis menar Watts (2006, 29) att DOTS modellen och karriärläran används med fördel för att hjälpa bland annat grundskoleelever att ge dem kunskap och färdigheter till sin framtida anställbarhet på arbetsmarknaden. Han menar att detta gynnar individen både med övergången mellan skola - arbetsliv samt att individen kan välja en väg som är mer anpassad till hens egenskaper, kunskaper och färdigheter.
Idag ser vi, enligt Watts (2006, 29), en tydligare bild av karriärlärande i större omfattning för högre utbildningsinstitutioner än i grundskolan. Dock nämner även Thomsen (2015, 17) att karriärlärande sker i många åldrar men anpassas efter de olika faser i livet individen befinner sig i, samt att karriärlärandet är en del av karriärvägledningen. Det vill säga att karriärlärande kan ske på olika sätt beroende på om det sker i grundskolan, på högskolan eller i någon typ av arbetslivsenhet för långtidsarbetslösa. Law (1996 & 2010, 13) nämner karriärlärande och han har delat upp det i fyra steg som liknar DOTS, men han anser att varje steg är nivåer som bygger på varandra. Det vill säga att steg ett krävs för att kunna komma till steg två. Law menar även att karriärlärandet sker från en tidigare fas än skoltiden, det sker redan innan från tiden i hemmet.
3.3 STF – System Theory Framework
Patton och McMahons systemteori System Theory Framework förkortas ofta till STF och är ett hjälpmedel för oss att se påverkansfaktorer i omgivningen. STF går att applicera både på individen men även på skolan som institution (figur 1).
Patton & McMahon (2014, 328) nämner att vägledning behöver ses som en väsentlig del av skolans innehåll och att vägledningen i den vida bemärkelsen hjälper eleverna till att göra välgrundade val inför framtiden. De menar att STF modellen kan hjälpa oss att titta på skolans komplexitet och förstå de olika delarna som influerar varandra samt vart de yrkesverksamma och eleverna befinner sig i detta (Patton & McMahon 2014, 330). Uppkomsten av STF kom från behovet av att få en översiktlig helhetsbild över vilka influenser som kan påverka ens yrkesliv och ens sätt att fatta beslut (Patton & McMahon 2014, 243). Centralt i STF befinner sig individen, den som behöver göra beslut för sin framtida karriär eller studiegång. Runtomkring varje individ finns ett antal faktorer som påverkar oss i vårt väljande. Först och främst påverkas vi av oss själva, våra värderingar, egenskaper, kunskaper och så vidare. Därefter påverkas vi av yttre faktorer, så som exempelvis familj, vänner och media. Som i sin tur kan påverkas av samhälleliga faktorer så som exempelvis politiska beslut, globalisering, arbetsmarknaden och så vidare (Patton &
McMahon 2014, 247-251). Patton och McMahon (2014, 330) har även applicerat STF med skolan som den centrala delen i modellen (Figur 1).
System Theory Framework
Genom att applicera Skolan som den centrala delen i STF (figur 1), menar Patton och McMahon att varje skola har sitt eget system och sin egen uppbyggnad. De enskilda skolorna har sina egenskaper och värderingar som de arbetar efter. Precis som individen påverkas skolorna av sin närmsta omgivning, bland annat av lärare, rektorer, elever, policys, studie- och yrkesvägledarna samt karriärlärandet som hela skolans ansvar. I nästa steg påverkas skolan, så som även individen, av yttre faktorer så som exempelvis kommunen, föräldrarna, arbetsmarknaden, media och så vidare. Yttersta steget av påverkande faktorer för skolan kan bland annat vara socioekonomi, geografi, politik,
historik och globalisering med flera. Dessutom förtydligar de att, som med individen, behöver även skolan ses som föränderlig av tiden (Patton & McMahon 2014, 329).
Patton & McMahon (2014, 331) nämner att många skolor uppmuntras till att skapa en kortare länk mellan skolan och arbetslivet och på så sätt även förbättra karriärlärandet. Dessutom nämner de en önskan om ökat engagemang från föräldrar. Allt detta menar de är för att främja karriärlärandet som i sin tur hjälper individer att lättare hantera dels beslutstagande men även transitionsinlärningen, vilket kan bidra till att steget från skola till arbetsliv kan upplevas mer lättgående.
3.4 Frirumsmodellen – Gunnar Berg
Skolan kan upplevas som en komplex institution. Berg beskriver det som att skolan ofta ses på utifrån enskilda områden som debatteras enskilt åt gången, men han menar att det vore mer konstruktivt att se skolans komplexitet som en helhet. Och att debatten kring skolans förbättring och utveckling bör ske utifrån ett sådant helhetsperspektiv (Berg 2003, 22-23).
STF modellen ger oss en tydlig överblick över vilka delar som påverkar skolan, men för att få bättre förståelse för vad som sker inom skolan som står i förhållande till de olika påverkansfaktorerna kan vi ta hjälp av Gunnar Bergs frirumsmodell.
Frirumsmodellen tittar främst på de styrdokument och liknande samt regelsystemen för hur skolor bör styras, vilka oftast utgår ifrån huvudmännens målsättning för skolans verksamhet. Dessa regelsystem och styrdokument menar Berg är de yttre ramarna för skolverksamheten. De inre ramarna menar han utgörs av ledningen som är verksam i skolverksamheten. Det vill säga att de yttre gränserna har en makt och målsättning med hur skolverksamheter bör styras, även de inre gränserna har målsättningar och en önskan om hur deras skolverksamhet bör drivas. Alltså kan dessa yttre och inre ramar styra skolverksamheten och att det faktiska arbetet på skolor påverkas av dessa. Berg menar att verkligheten av det faktiska arbetet som sker på skolorna sker mellan dessa två makt-punkter. Mellan dessa makter, finns även den föränderliga process där verksamheten arbetar för att uppnå både den inre och yttre ramens visioner. Oftast handlar dessa visioner om att se till elevers bästa för att bli en god medborgare. Berg tar även upp det faktum att
det är upp till de yrkesverksamma inom skolan att aktivt söka efter de frirum som kan finnas i verksamheten för att uppfylla skolans vision (Berg 2003, 31-32).
Frirumsmodellen ska, enligt Berg (2003, 30), användas som ett analytiskt verktyg för att hjälpa oss förstå vilka faktorer som faktiskt är de styrande i skolans verksamhet. Dels kan vi använda frirumsmodellen som ett analytiskt verktyg till skolan som generell och övergripande institution men även för att analysera enskilda skolors verksamhet och arbetssätt. Genom att studera de styrdokument som är applicerade för den enskilda skolan, samt titta på hur ledningen och den övriga personalen arbetar utifrån utsatta mål och visioner. Analyserna kan ske på två olika sätt skriver Berg. Han använder sig av två principiella synsätt som ursprungligen återfinnes i implementeringsforskning. Med implementering menas på vilket sätt genomförandet och förverkligandet av de politiska styrdokumenten inom verksamheten sker.
Det första perspektivet är, enligt Berg (2003, 34) och implementeringsforskningen, ”Top-down”-perspektivet. Det innebär de styrande ord som kommer från politiska instanser som sedan verksamheten skall utföra. Det andra perspektivet är det så kallade ”Bottom-up”-perspektivet, som kort sagt innebär hur arbetet utförs, hur det avgörs att det skall utföras samt på vilket sätt varje verksamhet tolkat de politiska styrningarna.
Institutionernas huvudsakliga uppdrag är dock att implementera det som önskas ur styrdokument samt den egna verksamhetens handlingsplaner. Implementeringen kan se annorlunda ut beroende på institution (Berg 2003, 76-77).
3.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis är systemteorin STF och frirumsmodellen kompletterande för varandra i förhållande till skolans verksamhet och arbetssätt. Frirumsmodellen ger oss förståelse för hur det kan vara skillnader på arbetssätt inom olika institutioner. Det vill säga att vi med hjälp av teorin och modellen kan se vilka faktorer som påverkar lärarna i arbetet med studie- och yrkesvägledning, hur samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare kan förklaras samt vilka faktorer och handlingsutrymme som kan påverka utvecklings-möjligheterna på skolan.
4. Metod
I följande kapitel beskrivs val av metod, samt vilket urval av intervjupersoner. Därefter beskrivs genomföringsprocessen kortfattat samt hur jag förhållit mig till de forsknings-etiska principerna.
4.1 Metodval
Jag har valt att samla in mitt material genom en kvalitativ metod. Det fördelar som finns med en kvalitativ metod är möjligheten till att höra intervjupersonernas egna berättelser, och att de med egna ord kan beskriva sina tankar och åsikter i förhållande till syftet av studien. Larsen (2009, 27-28) nämner fördelar samt nackdelar med den kvalitativa metoden. Fördelarna är som tidigare nämnt, möjligheten att få ta del av intervjupersonernas egna berättelser. Som dessutom kan ge fördjupad förståelse eftersom möjligheten till följdfrågor finns. Nackdelen med en kvalitativ studie är att intervjupersonerna kanske inte alltid är helt sanningsenliga, eftersom intervjun ofta sker i ett fysiskt möte. Intervjupersonerna kan svara utifrån vad de tror att författaren vill höra. I en kvantitativ undersökning är respondenterna ofta anonyma, vilket kan ge dem en trygghet i att besvara frågorna helt sanningsenligt.
4.2 Urval
Urvalet till min undersökning har varit lärare på grundskolan. Jag har intervjuat sex verksamma grundskolelärare på fyra olika skolor. Mina intervjupersoner har valts genom ett kontaktnät som skapats under utbildningens gång. Kontakter med intervjupersonerna skapades främst under mina verksamhetsförlagda utbildningsperioder eller via övrigt kontaktnät. Inga av intervjupersonerna är för mig tidigare kända. Syftet med att genomföra kvalitativa undersökningar är att få en inblick i intervjupersonernas perspektiv på området
som studeras (Larsen, 2007, 80). Varav att jag valt att söka intervjupersoner som är verksamma lärare på grundskolan.
4.3 Genomförande och analys
Jag har först arbetat utifrån tematisering och planering inför intervjustudien. Enligt Kvale & Brinkmann (2014, 41) finns det sju stadier i en intervjuundersökning. Första stadiet är tematiseringen, det vill säga att tydliggöra syftet med intervjun och undersökningen. Därefter påbörjar planeringsfasen där en behöver ta hänsyn till de moraliska aspekterna i förhållande till undersökningsprocessen, samt att återkoppla till vilken kunskap som efter-söks. Fas tre är intervjun som genomförs med hjälp av en intervjuguide (Kvale & Brinkmann 2014, 144). Följande process är transkribering och utskrift av intervju-materialet, som därefter sorteras och kodas in i mindre teman. Därefter analyseras materialet innan det slutligen verifieras och rapporteras. (Kvale & Brinkmann 2014, 145). Mitt arbetssätt har varit att efterfölja ovanstående faser i bästa möjliga mån.
Ett genomförande av en forskningsintervju är inte alltid neutral, innehållet kan påverkas av utomstående faktorer, så som omgivningen, tidsperspektiv etc. De flesta av mina intervjuer har genomförts på enskilda kontorsrum där vi fått tala ifred. Vissa intervjuer har genomförts via telefon på grund av svårigheter att ha överensstämmande mötestider. Jag har fått inblick i alla skolors verksamheter genom tidigare besök, så att jag har förståelse för skolans institutionella verksamhet även för de intervjuer som genomförts via telefon.
Inför intervjuerna konstruerades min intervjuguide (bilaga 1) utifrån de teorier och den bakgrundsinformation jag nämner i kapitel 3 och 4. Jag valde dessutom att strukturera min intervju utefter tematisering som har hjälpt mig i den efterkommande sorterings och analysprocessen. Tematisering innebär att först tydliggöra syftet med studien, därefter dela in intervjufrågorna i teman. Jag har valt att i första stadiet dela in intervjuguiden i tre övergripande teman som sedan vid analyseringsprocessen har jag kodat om till fem mer fokuserade teman.
Mitt val av analysmetod för mitt material har utgått ifrån meningsbyggande. Som tidigare nämnt formades fem mindre fokusområden under kodningsprocessen. Där ville jag
kategorisera intervjumaterialet, i förhållande till Skolverkets benämningar på vad studie- och yrkesvägledning i den vida bemärkelsen innefattar. Därefter har jag genom meningstolkning av materialet försökt förklara resultaten med hjälp av de teoretiska analysmetoder jag använt. Meningstolkning innebär att jag som tolkar resultaten inte behöver förhålla mig ordagrant till det som sagts utan förklarar kontentan av ibland flera intervjupersoners svar, ifall flera intervjupersoner har samma slutsats i sina svar kan detta vara en fördelaktig metod för analys (Kvale & Brinkmann 2014, 249).
4.4 Forskningsetiska principer
De forskningsetiska principerna utgörs av fyra huvudkrav. Informationskravet, sam-tyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. För mig har de etiska ställnings-taganden har varit viktiga att ta hänsyn till under arbetets gång. Under datainsamlingen har lärarna ställt upp av egen vilja, vilket överensstämmer med samtyckes-kravet. Med hänsyn till informationskravet fick lärarna information om undersökningens syfte och en kort genomgång av intervjuns innehåll. Konfidentialitetskravet efterföljs då intervjupersonerna hålls anonyma i alla lägen. Dessutom tar jag hänsyn till nyttjandekravet genom att inte använda insamlat material för kommersiellt eller icke-vetenskapligt bruk. (Vetenskapsrådet 2002, 7-14).
5. Resultat och Analys
Jag kommer främst att arbeta utifrån delar av Career development and systems theory (Patton & McMahon 2014) för att analysera resultatet. Att ha ett systemteoretiskt perspektiv på vägledarens roll inom skolverksamheten kan ge en väl strukturerad överblick på möjligheten att arbeta inom de olika elementen för verksamheten (Patton & McMahon 2014, 335). Exempelvis med skolpersonalen eller med föräldrarna. Det vill säga att det systemteoretiska perspektivet visar den komplexa och mångsidiga roll som vägledare ofta har. Dessutom menar Patton & McMahon (2014, 335) att vägledaren, utifrån det systemteoretiska perspektivet, arbetar med individerna utifrån deras behov istället för att arbeta på ett mer systematiskt sätt.
Syftet med arbetet är att få en inblick i hur lärarna på grundskolan ställer sig till studie- och yrkesvägledning i den vida bemärkelsen. Vägledning i en vid bemärkelse beskrivs enligt Skolverket (2013, 11) som en del av följande skol-aktiviteter: praktiska arbetslivs-erfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation samt aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. I mitt kapitel för resultat och analys kommer jag att använda mig av ovanstående aktiviteter som rubriker för att strukturera upp materialet.
5.1 Arbetslivserfarenheter och Studiebesök
Arbetslivserfarenheterna kan se ut på olika sätt, antingen via en praktikperiod för eleverna, eller andra aktiviteter som ämnar introducera eleverna till arbetslivet. Lärarna har de allmänna råden om utbildning och samverkan som stöd i sitt arbete med detta. De allmänna råden nämner att lärarna bör i undervisningen bidra med material som kan ge eleverna en möjlighet att utveckla förståelsen för hur de kan använda sina kunskaper, egenskaper och färdigheter i det kommande yrkeslivet (Skolverket 2013, 25).
För att få reda på mer om hur lärare arbetar med detta i verkligenheten ställde jag frågor om hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på den skola som intervjupersonen är verksam i, vilka aktiviteter som genomförs samt om och hur de samarbetar med studie- och yrkesvägledaren på något vis.
En av de intervjuade lärarna svarade att hen ser att dessa aktiviteter, praktik och studiebesök och liknande, händer mest under årskurs åtta. Under studiebesöken är det alltid en lärare tillsammans med studie- och yrkesvägledaren som åker runt till företagen med eleverna. I intervjuperson E’s kommun har studie- och yrkesvägledarna på olika skolor bland annat samarbetat med att skapa en ”guidad busstur” som elever från olika skolor kan åka med på. Den guidade bussturen åker sedan runt på olika företag där de bokat in studiebesök. Intervjupersonen nämner även att de alltid genomför att efterarbete med att utvärdera aktiviteterna, för att kunna förbättra till framtida event och aktiviteter.
Intervjuperson F berättar att de inte längre har praktik på skolan, utan arbetar mer med att ge eleverna möjlighet till studiebesök. Hen nämner att dessa studiebesök sker ungefär två gånger per år men att de även har besök av en verksamhet som kallas för ”yrkesbussen” som erbjuder föreläsningar av olika yrkesverksamma individer från arbetslivet. Yrkesbussen fokuserar på individer som har yrken som är kopplade till gymnasieskolornas yrkesprogram.
För att aktiviteter som dessa ska vara genomförbara gäller det, enligt Berg (2003,335), att den verksamma läraren eller studie- och yrkesvägledaren finner utrymme att agera, inom frirummet mellan styrdokument och ledningens önskade arbetssätt. Möjligheterna är även beroende på mottagligheten inom skolverksamhetens struktur, engagemanget från både ledning och de yrkesverksamma på skolan.
5.2 Undervisning som rör arbetslivet och
undervisningsinformation
Skolverket (2013, 26) nämner i sina allmänna råd för hur studie- och yrkesvägledningen bör arbetas med inom skolans verksamhet, att genom information, undervisning och vägledning kan eleverna få ett vidgat perspektiv. Eleverna kan, enligt Skolverket, genom det vidgade perspektivet få möjligheten att upptäcka fler yrkesområden än vad som för den
hittills varit känt. Enligt Patton och McMahon (2014, 327) kan eleverna påverkas avsiktligt och oavsiktligt. När studie- och yrkesvägledarna aktivt deltar i undervisningen är, enligt Patton & McMahon, ett sätt att avsiktligt arbeta med karriärlärandet och samarbeta med lärare. De faktorer som kan påverka eleverna oavsiktligt kan till exempel vara familje-medlemmars arbetssituation eller medias inflytande
Intervjupersonerna nämner både att studie- och yrkesvägledaren kommer in i klassrummet för att hålla i egna lektioner eller för att ge information, dock genomförs sällan samarbeten där både lärare och studie- och yrkesvägledare arbetar samtidigt. Intervjuperson F berättade att hen upplever en svårighet med att starta upp samarbete med studie- och yrkesvägledaren. Dels eftersom studie- och yrkesvägledaren endast är verksam 50 %. Men hen är öppen för att samarbeta om initiativet kommer från studie- och yrkesvägledaren. Intervjuperson E nämner däremot att även om de inte har lektioner tillsammans så samarbetar de ofta och att det mest grundläggande är en kontinuerlig dialog och bra struktur. Hen berättar att studie- och yrkesvägledaren på skolan genomför ett kort sammanfattande möte för lärarlagen varje måndag, för att berätta om vad som kommer hända under veckan och vilka fokus hen arbetar med just nu.
Jag ställer även frågan om hur det själva arbetar för att förknippa sina ämnen med den framtida arbetsmarknaden. Intervjuperson E svarar som följande:
Skolverket (2013, 28) tar upp att främst de samhällsorienterade ämnena är de som bäst kan ge en bredare kunskap och insikt om det framtida yrkeslivet. Och att i förhållande till SO ämnen kan studie- och yrkesvägledaren men lätthet samarbeta och att läraren. Därefter kan de, både lärare och studie- och yrkesvägledare, arbeta vidare utifrån elevernas behov. Till exempel efter en praktikperiod eller ett studiebesök. Dessutom anser Skolverket (2013, 30) att studie- och yrkesvägledaren bör komma in i samarbetet med lärare redan i
planerings-“Jag jobbar ju väldigt mycket med att alltid ta upp samhällsaktuella ämnen inom mitt ämne. Som språklärare, har jag fördelen är att jag kan fokusera på politik, kultur, natur, vad som helst egentligen. Bara det sker på målspråket.”
stadiet. På så vis, menar Thomsen (2014, 12) att studie- yrkesvägledaren kan lägga upp sitt arbete utifrån exempelvis DOTS modellen så att karriärlärandet har en följsam och logisk process.
Några av intervjupersonerna är verksamma som SO lärare och de säger detsamma. Att ett samarbete med studie- och yrkesvägledaren i klassrummet är för dem inga svårigheter. Flera av dem nämner ett moment i SO-kursen som kallas för just ”Arbetsliv” som främst handlar om varför vi behöver arbeta för att samhället ska fungera, samt nämner intervjuperson C att de nu nästan fått in som rutin att studie- och yrkesvägledaren kan delta i ”arbetslivs”-momentet. De har till exempel arbetat med att ta reda på fakta kring okända yrkesgrupper, i avsikt att bredda elevernas perspektiv på arbetsmarknaden.
De flesta intervjupersoner har en önskan om att samarbeta mer med studie- och yrkesvägledaren, men även upplevt svårigheterna kring det. Lärarna som intervjuats tar gärna emot och är med på förlag som studie- och yrkesvägledaren själv kommer med. De upplever att om de själva skulle vara initiativtagare i detta skulle de inte veta i vilken ende de skulle börja. Berg (2003, 34) nämner i förhållande till styrdokument och det önskade arbetssättet från ledningens sida kan frirummet i detta fall vara något lättare att navigera för studie- och yrkesvägledaren än för lärarna. Intervjuperson B nämner även vikten av att studie- och yrkesvägledaren kan ta och ges mer plats på skolan genom att säga:
Ovanstående citat från intervjuperson B visar även att frirummet i detta avseende är smalare för de verksamma lärarna än vad det är för studie- och yrkesvägledaren. Berg (2003, 48) nämner även att olika enskilda skolor har olika förhållningssätt till de frirum som finns inom deras institution. Detta eftersom varje enskild skolinstitution har olika förutsättningar beroende på de olika påverkansfaktorer vi kan tyda utifrån STF (Patton & McMahon 2014, 330). Exempelvis hur ekonomi kan påverka resursfördelningen.
”… vi då skulle kunna jobba med syven redan från planeringsstadiet så att man inte glömmer bort detta eftersom vi lärare har så många andra saker att göra som vi knappt hinner med våra egna saker.”
I förhållande till det som nämns om frirumsmodellen samt STF påverkas resurs- fördelningen även för utbildningsinformationen som skall göras tillgänglig för alla elever (Skolverket 2013, 29) Utbildningsinformation är alla intervjupersoner överens om att studie- och yrkesvägledaren har övergripande ansvar över. Här berättar några intervju-personer att samarbetet oftast sker genom att de ger studie- och yrkesvägledaren lektionstid för att berätta om relevant utbildningsinformation. Vissa intervjupersoner berättar även om hur studie- och yrkesvägledaren har större elevsamlingar i skolan aula för att ha föredrag kring relevant utbildningsinformation.
5.3 Självkännedom och övergången mellan skola - arbetsliv
Skolverkets allmänna råd (2013, 27) påpekar vikten av att elever ges möjligheten till att utveckla och fördjupa sin självkännedom för att kunna göra mer välgrundade val inför framtiden. Självkännedom innebär att fördjupa och utveckla kunskaper om sig själv, att skapa en medvetenhet om ens olika egenskaper och intressen, värderingar och kompetenser. Elever får ofta återkoppling och uppföljning av sina lärare om hur de ligger till i olika ämnen och vad de kan behöva jobba mer med. Detta menar Skolverket är en bidragande faktor till att öka elevernas självkännedom. I många ämnen på skolan får elever lära sig om att med en kritisk syn söka information. Vilket enligt Skolverket bidrar till att elevernas framtida val bör bli mer grundligt beslutade. Dessutom kan yrkeslivsrelaterade aktiviteter och lektioner innebära att eleverna blir mer medvetna om hur ett felval kan påverka deras situation på ett mindre positivt sätt (Skolverket 2013, 29).
Patton och McMahon (2014, 329) säger att mängden av vägledning på skolan kan variera beroende på den socioekonomiska omgivningen, eftersom att varje institution kan använda sina resurser på olika sätt. Precis som Berg (2003, 28-31) nämner att frirummet kan förändras beroende på från vems perspektiv det tittas på, kan även skolans frirum som helhet se olika ut beroende på institution.
Anledningen till att jag tar upp det, är för att koppla det till följande resultat sagda av utvalda intervjupersoner. Intervjuperson B nämner att de velat se mer av studie- och yrkesvägledaren, att på ca 600 elever är det långt ifrån tillräckligt att som studie- och yrkesvägledare arbeta ca 30 %. Det blir, enligt intervjuperson B ohållbart att kunna lägga
tid på att hjälpa eleverna med självkännedom eller att kunna följa eleverna genom årskurserna. Här kan vi se hur styrdokumenten och arbetssätten i verksamheten gör att frirummet, för studie- och yrkesvägledaren, blir relativt smalt. Eftersom den förlagda arbetstiden för studie- och yrkesvägledaren är begränsat.
Intervjuperson C nämner även att hen gärna ser att eleverna får möjlighet att arbeta mer med egenskaper och självkännedom i en tidigare ålder för att förbereda inför kommande praktikperiod, för att eleven inte direkt ska vända sig till sina föräldrar eller annan nära omgivning för att få praktikplats. De menar att om eleven har bättre självkännedom kan de våga att söka andra praktikplatser som är mer lämpade till dem. Intervjuperson C beskriver även på vilket sätt de arbetar med egenskaper för arbetslivet idag. Hen berättar att eleverna har fått i uppgift att göra ett test på arbetsförmedlingens hemsida, för att därefter se vilka gemensamma egenskaper de olika yrkesgrupperna har. I och med detta ställde jag frågor kring värderingar. Till exempel frågade jag hur läraren arbetade med värderingar tillsammans med eleverna. Utifrån detta svarande några av intervjupersonerna att de ofta arbetar med värdegrunderna under mentorstiden, så de diskuterar mobbning och liknande. I och med detta upptäckte vi, jag och lärarna, att vi syftade på olika saker. Jag, som studie- och yrkesvägledare, syftade till hur elever värderar omgivande faktorer i förhållande till sina val. Lärarna kopplade direkt till att diskutera värdegrunder med eleverna.
Som går att tyda i STF kan vi se att det finns många olika faktorer som påverkar individerna, i både sitt beslutsfattande men även i hur de kan förhålla sig till olika faktorer. Som hur olika yrkesgrupper förhåller sig till olika termer. Dessutom hur skolan som institution påverkas av olika faktorer. På samma sätt kan vi använda STF för att se vilka faktorer olika yrken kan påverkas av, och därav få en större förståelse för olika resone-mang.
5.4 Fortbildningsmöjligheter för lärare
Med hänsyn till Bergs frirumsmodell (2003, 38, 76-77) kan vi med ganska stark säkerhet säga att fortbildningsmöjligheterna kan se olika ut inom olika institutioner, dels behöver alla institutioner förhålla sig till de organisatoriska styrdokument som utformas samt att
varje enskild institution styr över resursfördelningen inom verksamheten. Intervju-personerna visade en viss skillnad på möjligheterna till fortbildning. Intervjuperson A, B, E och F svarade alla att de har goda möjligheter till fortbildning men att initiativet dock behöver komma från dem själva. Det vill säga att de har ett ganska fritt frirum att röra sig inom när det kommer till fortbildning, bara de själva presenterar förslaget för ledningen. Intervjuperson C svarade med tveksamhet och nämnde att det finns möjligheter till fortbildning med att arbetstiden är prioriterad att lägga på undervisningen och därav blir det färre fortbildningsmöjligheter att ta del av. Intervju person B förtydligade dock att även om lärarna är välkomna att lämna förslag på fortbildningar är det slutligen upp till ledningen att förse dem med det, vilket intervjuperson B upplevde ofta blev mindre prioriterat i slutändan. Intervjuperson D ansåg att de inte hade så många fortbildningsmöjligheter överlag, att det var något som ofta blev förbisett när fokus oftare läggs på aktivitet för eleverna.
Fortbildning i karriärlärande, karriärvägledning eller karriärkompetens nämnde dock alla intervjupersoner att de inte fått möjlighet till, inte heller att de tänkt på att föreslå det.
5.5 Sammanfattning
I resultatet framgår det att lärarna har mindre fokus på karriärlärande, karriärkompetenser och karriärvägledning, eftersom det ofta upplevs som studie- och yrkesvägledarens uppgifter. Dock är lärarna medvetna om att studie- och yrkesvägledaren arbetar med detta och välkomnar till samarbeten, ofta ifall studie- och yrkesvägledaren själv kommer med ini-tiativet samt har en medföljande plan. Exempelvis nämner ett par intervjupersoner att de gärna hade sett studie- och yrkesvägledaren vara med från planeringsstadiet, så att studie- och yrkesvägledaren redan då kan få en överblick av vad som kommer hända under terminen eller läsårets gång. Intervjuperson C nämner dessutom att hen gärna ser att arbetet med elevernas självkännedom gärna kan påbörjas i tidigare ålder och hen förslår att det vore gynnande om arbetat genomfördes av studie- och yrkesvägledaren.
Det skulle bidra till att elevernas karriärkompetens, som i sin tur underlättar övergången mellan skola - arbetsliv
Överlag kan vi även urskilja att frirummet är mycket relativt i förhållande till vilken institution som tittas på, eftersom resursfördelningen bestäms utifrån varje enskild institution. Frirummets bredd har betydelse för samarbetsmöjligheterna mellan olika yrkesgrupper, det kan påverka hurvida lärarna kan inkludera mer studie- och yrkes-vägledning i undervisningen samt att det är en påverkansfaktor för möjligheterna till utveckling. Vid ett snävt frirum inom arbetes kan utvecklingsmöjligheter lätt bli bortglömda, eftersom det inte finns utrymme att ta hänsyn till dessa.
6. Slutsats och diskussion
Här kommer jag kortfattat skriva om slutsatserna utifrån arbetets resultat. Därefter tar jag upp diskussionsaspekter utifrån resultat, metod och teori. Avslutningsvis nämner jag de tankar jag har kring vidare forskning.
6.1 Slutsatser
Under kapitlet syfte & frågeställning beskriver jag att syftet med arbetet är att få en inblick i hur lärarna på grundskolan arbetar med studie- och yrkesvägledning och på vilket sätt det kan påverka övergången mellan skola och arbetsliv. Inom vilka delar av skolans verk-samhet vi kan urskilja studie- och yrkesvägledning, och vilka utvecklingsområdet kan syn-liggöras.
När det kommer till implementeringen av karriärlärandet i grundskolan, kan vi se att det genomförs aktiviteter som stämmer väl överens med konceptet för karriärlärande. Däremot finns det ibland en del kommunikationssvårigheter mellan olika yrkesgrupper, eftersom varje yrkesgrupp har sina egna centrala begrepp. Begrepp som karriärvägledning, karriärkompetens och karriärlärande används oftast inom studie- och yrkesvägledande yrken. Utifrån att olika yrkesgrupper ska samarbeta inom institutionen, kan missförstånd ibland uppstå ifall terminologin är olika för yrkesgrupperna. Speciellt kan det uppstå missförstånd när vissa begrepp är lika, exempelvis när studie- och yrkesvägledaren talar om värderingar, kan en del lärare tänka att det handlar om värdegrunder. Vilket inte är fallet. När studie- och yrkesvägledare talar om värderingar, menar de oftare vilka viktiga faktorer som individen vill ta hänsyn till i förhållande till sitt val, exempelvis om distans mellan hemmet och arbete/skola är viktigt för individen? Om närhet till familjen spelar in i väljandet eller om arbetsplatsens visioner och mål är betydelsefulla och i så fall på vilket sätt. När lärare talar om värdegrunder handlar det om på vilket sätt individer bör behandla varandra, att motverka mobbning och så vidare.
Berg nämner ofta att varje institution avgör resursfördelningen själva. Vilket innebär att det kan se olika ut mellan olika skolor. Till exempel berättar en intervjuperson att deras studie- och yrkesvägledare är på plats ca 2 dagar i veckan för att arbeta med ca 600 elever. En annan intervjuperson nämner att på skolan de är verksamma i idag finns det ca 600 elever och studie- och yrkesvägledaren arbetar heltid. Båda intervjupersonerna nämner att de ser fördelen med att samarbeta med studie- och yrkesvägledaren, dock nämner den förstnämnda intervjupersonen att samarbeten sker mer sällan eftersom studie- och yrkesvägledaren oftast har många besök från elever under de dagar hen är på plats.
De flesta intervjupersoner håller med om att studie- och yrkesvägledaren skulle kunna vara med under planeringsmöten för lärarlagen. Eftersom de kunde se nyttan med att studie- yrkesvägledaren också får en överblick av vad lärarna tänker inför terminen eller läsåret. Vissa intervjupersoner kunde inte riktigt se nyttan i det eftersom det, vid planeringsstadiet, sällan finns bestämda datum för de olika momenten läraren kommer att arbeta med under läsåret. Även här kan vi se att beroende på om studie- och yrkesvägledaren är med i planeringsstadiet eller inte beror mycket på studie- och yrkesvägledarens eget initiativtagande, samt tillåtandet från rektorer.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att få en inblick i hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledningen på skolan, hur de samarbetar med studie- och yrkesvägledaren samt om det går att finna några utvecklingsmöjligheter.
Resultatet var i vissa fall som förväntat, att viljan till samarbete finns men att det är relativt till resursfördelningen. Att lärarna gärna ser initiativet komma från studie- och yrkesvägledaren upplevs inte heller som något nytt. Däremot upplevde jag att entusiasmen till samarbete var högre än förväntat. Anledningen till att lärarna föredrog när initiativet kom från studie- och yrkesvägledaren berodde mest på lärarnas arbetsbörda.
Studiens resultat hoppas jag kan bidra till ökat samarbete, och förståelse för olika yrkesgruppers arbeten. STF kan hjälpa oss att se olika faktorer som påverkar individen eller institutionen, det går även att använda STF för att få bättre förståelse för vilka faktorer som
kan påverka olika yrkesgrupper. Att ha förståelse för detta kan innebära smidigare övergångar i samarbeten. Även genom frirumsmodellen kan vi skapa förståelse för olika yrkesgruppers möjlighet till samarbeten. Har en yrkesgrupp inte så stort frirum att röra sig inom, kanske de inte heller har möjlighet att initiera till samarbeten, eller ta till sig alla begrepp som finns hos olika yrkesgrupper. Därav kan det, som skolverket även nämner, vara bra att studie- och yrkesvägledaren är med i planeringsstadiet tillsammans med lärarlaget. Det skulle kunna underlätta till samarbeten eftersom studie- och yrkesvägledaren redan i planeringsstadiet kan se var och när det kan vara passande med vidare samarbeten. Samt när det kan vara passande för eleverna att ha praktik eller studiebesök.
Både skolverket och de flesta intervjupersoner nämner att samarbetet sker enklast mellan studie- och yrkesvägledaren och SO-lärare. De intervjupersoner som inte har So-ämnen nämner att de kan se möjligheter i sina ämnen för samarbeten med studie- och yrkesvägledaren, ibland har de svårt att ge exempel på hur studie- och yrkesvägledningen kan inkluderas i undervisningen. Utifrån det kanske det kan vara fördelaktigt om studie- och yrkesvägledaren har tankar och förslag på hur olika ämnen kan inkludera studie- och yrkesvägledningen. Hjälpa dem att se på vilket sätt deras ämne kan tydligt appliceras till yrkeslivet eller till elevernas karriärkompetens.
6.3 Metoddiskussion
Mitt metodval var lämpligt med tanke på den tidsram mitt arbete har haft, samt eftersom jag ville ha möjlighet att vid behov kunna ställa fördjupande frågor. Eftersom jag skrivit ensam valde jag att använda mig av mitt kontaktnät för att finna lämpliga intervjupersoner. Om vi hade varit två stycken i skrivprocessen, kan jag tänka mig att intervjupersoner skulle kunna komma från ett större antal olika skolor. Jag hade gärna sett fler intervjupersoner från skolor som själv anställt studie- och yrkesvägledaren. För att eventuellt kunna tyda skill-nader i resursfördelningen och samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare.
Användandet av en kvantitativ metod skulle kunna vara aktuell, eftersom många fakta frågor kan ställas i förhållande till undersökningen, och det kan vara intressant att se statistik på hur samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare ser ut, dock kan det
innebära svårigheter att tyda utvecklingsområden och förståelsen för resurs-fördelningens dilemman.
Utifrån mina förutsättningar upplever jag ändå att metodval och urvalsmetod var väl lämpat för studien.
6.4 Teoridiskussion
Användandet av STF och frirumsmodellen för att förstå problematiken, har varit gynnande eftersom det inkluderar alla områden som kan tänkas vara påverkande faktorer, både påverkande för institutionen samt individen. Till en början funderade jag över att använda Careership teorin men efter en del reflekterande insåg jag att den inte var passande till syftet, eftersom jag ville titta närmare på relationen mellan olika påverkansfaktorer och handlingsutrymmen. Vad som kan göra att samarbeten mellan yrkesgrupperna fungerar eller inte fungerar. När jag då fann Gunnar Bergs frirumsmodell såg jag en koppling till syftet med studien, och möjligheterna att komplettera frirums-modellen med STF.
Slutligen hade jag önskat mer tid för att studera resultaten i relation till teorierna. Samt att arbeta mer utifrån DOTS modellen, men på grund av tidsbrist blev detta inte prioriterat.
6.5 Vidare forskning
En utvecklingsaspekt som jag kan se utifrån diskussionsavsnittet, skulle kunna vara att se över användande av begrepp och terminologi. Att föra samman skolans olika yrkesgrupper och förenkla processen att arbeta mot samma mål tillsammans. Vidare forskning skulle kunna titta närmare på samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolans verksamhet. Vilka gemensamma begrepp kan vara lämpliga att implementera i skolans som institution? Finns det begrepp och terminologi som redan används i olika yrkesgrupper? Kan
missförstånd ske utifrån begreppen hos olika yrkesgrupper?
Dessutom kan det vara gynnsamt att titta närmare på hur studie- och yrkesvägledarens roll uppfattas och kan nyttjas på ett bättre sätt i skolan. Studie- och yrkesvägledare kan vara
en större resurs inom skolans verksamhet än vad den används till idag. Vad gör en studie- och yrkesvägledare? Enligt utomstående individer eller andra yrkesgrupper.
Skillnaden mellan skolorna, utifrån intervjupersonernas information är att vissa skolor hyr in sin studie- och yrkesvägledare från ett utomstående vägledningscentrum, på andra skolor har rektorerna anställt studie- och yrkesvägledaren. Detta kan vara något för vidare undersökning. Vilka fördelar och nackdelar kan vi se utifrån de olika anställningssätten av studie- och yrkesvägledare inom skolan?
7. Källförteckning
A G Watts. (2006). Career development learning and employability, The Higher Education Academy. United Kingdom
Bassot, Barbara (2012). Career learning and development: A social constructivist model for the twenty-first century. International Journal for Educational and Vocational Guidance, vol. 12 nr. 1 s. 31-42. (12 s.)
Bengtsson, Anki (2011). European policy of career guidance: The interrelationship between career self-management and production of human capital in the knowledge economy.
Policy Futures in Education, vol. 9 nr. 5 s. 616-627. (12 s.)
Berg, G. (2003). Att förstå skolan – En teori om skolan som institution och skolor som
organisationer. Lund. Gunnar Berg och Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur. Upplaga 3:3.
Larsen, Ann Kristin. 2007. Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Falkenberg. Gleerups Utbildning AB. Första upplagan, tredje tryckningen
Law, Bill (1992, 2010) career-learning theory in A G Watts, Bill Law, John Killeen,
Jennifer M Kidd and Ruth Hawthorn Rethinking Careers Education and Guidance - Theory, Policy and Practice London: Routledge
Mittendorff, Kariene, den Brok, Perry & Beijaard, Douwe (2011). Students’ perceptions of career conversations with their teachers. Teaching and Teacher Education, vol. 27 nr. 3 s. 515-523. (9 s.)
Patton. W, McMahon, M. (2014). Career Development and Systems Theory, Connecting Theory and Practice, 3rd Edition. The Netherlands. Sense Publishers.
Skolverket. 2008. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Liber Distribution.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1955 (Hämtad 2017-05-31)
Skolverket. 2013. Skolverkets Allmänna råd med kommentarer - Arbete med studie och
yrkesvägledning. Stockholm. Elanders Sverige AB.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3143 (Hämtad 2017-05-31)
Skolverket. 2016. Fakta om studie- och yrkesvägledning.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/fakta
Skolverket. 2011 rev. 2016. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011 (reviderad 2016). Elanders Sverige AB, Mölnlycke 2016
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575 (hämtad: 2017-05-31) Skollagen 2010:800 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Thomsen, R. (2014). Ett nordiskt perspektiv på karriärkompetens och vägledning – Karriärkompetens och karriärlärande. NVL & ELGPN concept note, Oslo: NVL
http://www.elgpn.eu/publications/browse-by-language/english/career-choices-and-career-learning.-nvl-elgpn-concept-note/view
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap. Stockholm Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. (Hämtad 2017-05-31).
Bilaga
Intervjuguide
TEMA “Lärarens perspektiv på studie- och
yrkesvägledning/Fortbildning/Utvecklingsmöjligheter”
• Hur länge har du varit verksam som lärare? o Vilka årskurser undervisar du i? o Vilket/vilka ämnen undervisar du i?
• Skulle du vilja berätta lite om din generella syn på studie- och yrkesvägledning? o Hur ser det ut med studie- och yrkesvägledningen på din skola?
o Kan du se om det finns pågående projekt som studie- och yrkesvägledaren
arbetar med på din skola?
§ Studiedagar? Studiebesök? Praktikplatser? Egna lektioner? • Hur ser det ut med fortbildningen för er lärare?
o Om det finns: Vilken typ av fortbildning har ni fått?
o Är det något speciellt du skulle vilja ha kompetensutveckling kring? o När det kommer till studie- och yrkesvägledning så finns det ett ansvar hos
hela skolan, får ni fortbildning eller information kring detta?
§ Om JA: På vilket sätt?
• Hur ser möjligheterna ut för dig att påverka/vara med i utvecklingsarbeten
för arbetsplatsen?
TEMA “Läraren på skolan/Hela skolans ansvar”
• Hur ser du på kunskapen av det/det ämne/-n du lär ut i förhållande till samhället
idag?
o Ev förtydligande/följdfråga: på vilket sätt kan eleverna förstå användningen
o Brukar du arbeta med att koppla ditt/dina ämne/-n till användningsområden
för framtiden?
• Brukar du samarbeta med annan personal på skolan? o Vilka?
o På vilket sätt brukar ni samarbeta?
o (Om syv ej nämns): Hur ställer du dig till att samarbeta med studie- och
yrkesvägledaren?
o På vilket sätt tror du ett samarbete med SYV kan se ut?
• OM JA: På vilket sätt skulle du kunna föreställa dig att utveckla samarbetet?
TEMA “Den kontinuerliga vägledningen”
• Hur ser du på studie och yrkesvägledning från tidigare åldrar? • Kan du se möjligheter eller hinder?
• Ser du utvecklingsmöjligheter, om ja på vilket sätt?
