Elevinflytande

(1)

Malmö Högskola

Examensarbete

Lärarutbildningen

Vårterminen 2004

Gymnasielärarutbildning

- en studie på en gymnasieskola

Författare: Handledare:

(2)

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar området elevinflytande, som idag står i centrum i den moderna skolan. Jag har valt att genomföra en enkätundersökning på en gymnasieskola. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur eleverna uppfattar sitt elevinflytande på olika områden.

De områden som jag bl.a. har valt att studera är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning och utvärdering av avslutad kurs. Vidare har jag även studerat huruvida mer

elevinflytande ställer mer krav på eleverna och huruvida detta gör att man tar mer ansvar för sina studier.

Jag har också studerat om eleverna tycker att elevinflytandet leder till bättre studieresultat och om de anser att man uppmärksammas mer som elev. Slutligen undersökte jag vad eleverna vet om sina rättigheter i läroplanen 94 rörande elevinflytande.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3.

Det är också en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika områden.

När det gäller elevernas kännedom om vilka rättigheter de har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande svarade majoriteten (87,6%) av eleverna att de inte känner till sina rättigheter i

läroplanen Lpf 94 rörande elevinflytande.

Min slutsats blir att det är en alldeles för stor andel av elever på gymnasieskolan som tycker att de inte har något elevinflytande på olika områden. Enligt Lpf 94 är de berättigade till detta. Givetvis måste dock en balans mellan vad eleverna och lärarna tycker uppnås. Man kan inte tillfredsställa alla krav som önskas från elevernas sida.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning

1.1 Inledning--- 1

1.2 Syfte --- 3

1.3 Problemformulering --- 3

2.1 Metod--- 4

2.1.1 Urval--- 4

2.1.2 Avgränsningar --- 4

2.1.3 Datainsamlingsmetod--- 5

2.1.4 Procedur--- 5

2.1.5 Databearbetningsmetod --- 5

3.1 Resultat--- 6

3.1.1 Frågor relaterade till hur eleverna ser på elev-

Inflytandet idag på olika områden --- 6

3.1.2 Frågor relaterade till om eleverna vill ha mer elev-

Inflytande på olika områden --- 7

3.1.3 Frågor relaterade till om eleverna anser att mer elev-

inflytande påverkar dem rörande undervisningen? --- 7

3.1.4 Fråga relaterad till elevernas kännedom om sina

rättigheter i Lpf 94 rörande elevinflytande --- 8

4.1 Diskussion--- 9

Källförteckning ---11

Bilaga 1: Tabeller ---12

(4)

1

Kapitel 1

Inledning

1.1 Bakgrund

Elevinflytande debatteras flitigt i den dagliga debatten och rubriker som ”Elevinflytande måste stärkas” och ”Eleverna i centrum” blir allt vanligare i olika medier och inom skolan. Inom skolan märks det att detta begrepp allt oftare nämns i den dagliga verksamheten. Ett exempel på detta är Skolverkets utbildningsinspektion som åker runt till landets skolor för att bedöma hur dessa arbetar i riktning mot de nationella målen. Av de sju områden som granskas så är delaktighet en av dessa. Bedömningen av detta sker enligt skollagens uppställda kriterier.

I mitt jobb som lärare upplever jag frågan om elevinflytande som ständigt närvarande. Mina elever har frågor om kursernas upplägg och innehåll, betygssättning och utvärdering av avslutade kurser m.m. Detta har lett till att jag har blivit intresserad av denna fråga och eftersom det är en central fråga i den moderna skolan, så har jag valt att fördjupa mig i detta ämne. Det fanns också ett intresse från

skolledningen att genomföra en undersökning av hur eleverna upplever elevinflytandet på sin skola, med tanke på kommande inspektion år 2005.

Elevinflytande i skolan har tagits upp som område i olika undersökningar, styrdokument och utredningar, framförallt sedan mitten på 1990-talet.

I några examensarbeten vid Lärarhögskolan i Malmö har man kommit fram till att elevinflytandet har varit bristfälligt vid tre olika gymnasieskolor.1

En av de viktigaste undersökningar som gjorts om elevinflytande i skolan har genomförts i Malmö 1996. Studien som heter ”Elevinflytande i Gymnasieskolorna i Malmö” har gjorts av Gun Wiklund2 och vände sig till alla gymnasieelever i åk 2 i Malmö. De viktigaste resultaten av denna studie är att:

• 50% av alla gymnasieelever i åk 2 i Malmö ansåg att elevinflytandet var bristfälligt.

• Elevinflytandet borde öka i skolan

• Inflytande över undervisningen borde öka • Inflytande över planering borde öka

• Inflytande över utvärderingen av undervisningen borde öka • Inflytande från elevrådet borde öka rörande viktiga frågor

1_{Westerlund, A. Widmark, U. 1998. Examensarbete, Skoldemokrati eller skendemokrati?}

Jönsson, F. Olofsson, P. 2001. Examensarbete, Elevinflytande- en studie på gymnasieskolan Spyken

2

(5)

2 Resultatet från en annan studie pekar i samma riktning, nämligen statens offentliga utredning 3 ”Inflytande på riktigt”. De viktigaste resultaten av denna studie är att:

• Eleverna har inget inflytande över undervisningen

• Eleverna har inte möjlighet att påverka undervisningens upplägg och innehåll • Eleverna får inte vara delaktiga i val av böcker

• Eleverna får inte vara med och välja vilken typ av prov och hemuppgifter man ska ha I den senaste läroplanen Lpf 94 kan man utläsa att begreppet elevinflytande står i centrum. Från denna kan man hämta följande:

Skolans verksamhet skall bygga på ett demokratiskt synsätt. Skolan skall förankra de värden som vårt samhällsliv är uppbyggt på hos eleverna. Det är viktigt att varje elev finner sin unika särart och på så vis kan delta i samhällslivet på bästa sätt i frihet.4 I skolan skall undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Utbildningen i skolan skall leda till att eleverna utvecklas till

ansvarskännande individer som aktivt deltar i yrkes- och samhällsliv.5 Alla elever skall kunna påverka och vara delaktiga samt ta ansvar utifrån de demokratiska principerna. En viktig princip är att eleverna skall planera och genomföra sina studier under ansvar.

Vidare skall skolan sträva mot att eleverna har inflytande på både innehåll och form rörande deras studier. Skolan skall också sträva mot att eleverna skall kunna arbeta och utveckla en vilja att vara aktiva i arbetsliv och samhällsliv under demokratiska former med andra. Slutligen skall eleverna själva och tillsammans med andra elever kunna ta initiativ och ansvar för sina villkor och även kunna

påverka dessa.

När det gäller lärarens syn på eleverna skall han enligt Lpf 94 utgå från att de både vill och kan ta ett eget ansvar för sin inlärning och sitt skolarbete. Läraren skall se till att alla elever i sin undervisning får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll oberoende av kön, kulturell och social bakgrund. Läraren skall också uppmuntra eleverna till att framföra sina åsikter även om de har svårt för detta. Vidare skall läraren också planera sin undervisning tillsammans med eleverna och även låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. En utvärdering av undervisningen skall också ske tillsammans med eleverna. Slutligen skall skolan se till att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till egen studieplanering.6

I regeringens proposition ”En förnyad lärarutbildning” kan man läsa följande:

När det gäller att lägga en grund för förståelse av värdegrunden hos eleverna så är det viktigt med aktiva och engagerade elever som även kan ta ställning till olika frågeställningar. De frågor som idag betonas när det gäller lärarrollen är själva inlärningen och lärarens förmåga att göra eleverna delaktiga i undervisningens uppläggning.7 I denna roll förväntas också läraren att tillsammans med eleverna avgöra hur verksamhetsmålen ska nås. 8

3 SOU 1996:22, s 46 4 Lpf 94, s 1 5_{Lpf 94, s 2} 6_{Lpf 94, s 7} 7_{Regeringens proposition 1999/2000:135, s 9} 8 Regeringens proposition 1999/2000:135, s 10

(6)

3 I samma proposition kan man också läsa om de nya utgångspunkterna för en kommande beskrivning av en lärarexamen. Några utvalda regler är att:

Läraren skall både leda och kunna samarbeta med eleverna på ett sätt som leder till att eleverna kan utvecklas utifrån sina behov och möjligheter. Läraren skall både självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Läraren skall också tillsammans med andra kunna utveckla undervisningen.9

1.2 Syfte

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett urval av elever på en gymnasieskola upplever sitt elevinflytande. Denna undersökning ska sedan ligga till grund för en vidareutveckling på skolan av området elevinflytande.

1.3 Problemformulering

Det man undrar över är hur eleverna på en gymnasieskola upplever sitt elevinflytande på en rad olika områden. Är det kanske så att eleverna tycker att elevinflytandet är bristfälligt på ett eller flera områden? Här är det alltså inte det faktiska elevinflytandet som ligger till grund för min problemformulering. Följande frågeställningar är aktuella i denna undersökning:

• Hur ser eleverna på elevinflytandet på skolan idag inom olika områden? • Vill eleverna ha mer elevinflytande än vad som gäller nu inom olika områden?

• Anser eleverna att mer elevinflytande påverkar dem rörande undervisningen?

• Vet eleverna om att de har rättigheter i läroplanen Lpf 94 rörande elevinflytande?

9

(7)

4

Kapitel 2

2.1 Metod

2.1.1 Urval

Enkäten delades ut i fem olika klasser. Antal elever som deltog i enkätundersökningen var 105 st. Antal elever på gymnasieskolan är för närvarande 610 och det finns för närvarande 10 nationella program. Deltagande klasser gick alla i årskurs tre, förutom Elprogrammet och Handelsprogrammet, där deltagande klasser gick i årskurs två. Anledningen till detta var att årskurs tre av dessa klasser gjorde sin APU under den tid undersökningen pågick. Urvalet är gjort med tanke på att både teoretiska och praktiska program ska vara med i undersökningen för att på detta sett kunna jämföra eventuella likheter och skillnader mellan de olika klasserna.

Inom respektive program är elever från alla inriktningar med i undersökningen. Inriktningar inom Barn och Fritidsprogrammet är fritid och pedagogisk och social verksamhet. För Elprogrammet finns inriktningar inom data och el. Handelsprogrammets inriktningar är handel och turism. När det gäller det Naturvetenskapliga programmet är det uppdelat i tre inriktningar, vilka är naturkunskap,

matematik och datavetenskap och miljövetenskap. Samhällsprogrammet har fyra olika inriktningar, nämligen, samhällskunskap, kultur, språk och ekonomi. Frånvaron var relativt sett normal i alla klasser utom i en av SP3 klasserna där den var onormalt hög vid undersökningstillfället. Klassen i fråga var SPS3, dvs. med språklig inriktning. Följande program med sina klasser deltog i enkätundersökningen:

Program Klass Antal elever Frånvaro • Barn och Fritidsprogrammet BF3 26 st 3 st

• Elprogrammet EC2 10 st 1 st • Handelsprogrammet HP2 16 st 3 st • Naturvetenskapliga programmet NV3 22 st 3 st • Samhällsvetenskapliga programmet SP3 55 st 11 st

2.1.2 Avgränsningar

Denna enkätundersökning är begränsad både till antal program och medverkande elever på gymnasieskolan. Detta på grund av den begränsade tid på fem veckor som gäller för denna typ av arbete. Tidsåtgången för att täcka in alla program och elever skulle helt enkelt bli för hög. Med tanke på denna avgränsning har jag valt att ta med både teoretiska och praktiska program på skolan i enkätundersökningen för att få bredast möjliga uppfattning om elevinflytandet.

(8)

5 2.1.3 Datainsamlingsmetod

Eftersom jag var intresserad av den generella uppfattningen bland gymnasieskolans elever rörande deras uppfattning om elevinflytandet på skolan valde jag att göra en empirisk undersökning. Jag tyckte att mina specifika frågor passade bra för en enkätundersökning därför valde jag denna metod. Vidare är studien också komparativ eftersom jag även är intresserad av att jämföra eventuella likheter och skillnader mellan de olika klasserna.

Enkäten som låg till grund för denna undersökning innehöll 19 specifika frågor, vilka var kopplade till området elevinflytande.

Svarsalternativen på frågorna var enligt följande: • Ja

• Kanske • Nej • Vet inte

Svarsalternativet Kanske innebar ett neutralt svar som innefattade exempelvis ”jag är nöjd” m.m. Eleverna blev informerade om svarsalternativets innebörd innan de började besvara frågorna. Några problem med detta svarsalternativ uppstod inte under undersökningen.

2.1.4 Procedur

Först togs en kontakt med lämplig lärare för att avtala en tid för ett besök på dennes lektion eller klassråd. På denna lektion eller klassråd genomfördes en närvarokontroll, varefter enkätens syfte och innehåll presenterades för eleverna. Efter detta delades enkäten ut till eleverna. Därefter fick eleverna i lugn och ro läsa igenom alla frågorna en gång utan att avge svarsalternativ. När de var klara med sin genomläsning fick de börja svara på enkätfrågorna, med en förmaning att inte hasta igenom frågorna utan att tänka noga igenom frågeställningen och svarsalternativen. Jag själv var alltid närvarande i klassen för att hantera eventuella frågor och oklarheter. Fråga 3 och 7 förtydligades muntligt. Fråga 3 förtydligades med att det är betygskriterierna som avses och fråga 7 med att det är ett möte där både lärare och elever gemensamt bestämmer över ett program rörande exempelvis kurslitteratur m.m.

2.1.5 Databearbetningsmetod

Jag har valt att presentera enkätresultaten löpande med varje enkätfråga först i texten och därefter presenteras resultatet för varje enk ätfråga. Tabellerna över resultaten som presenteras i Bilaga 1 visar dels hur varje deltagande klass har svarat och dels hur svaren fördelar sig procentuellt över alla elever som svarat på respektive fråga.

(9)

6

Kapitel 3

3.1 Resultat

3.1.1 Frågor rela terade till hur eleverna ser på elevinflytandet idag på olika

områden

På frågan som behandlar inflytande över kursernas upplägg och innehåll idag ansåg närmare 50 % av eleverna att de har någon form av inflytande, men endast var sjätte elev svarar uttryckligen ja, se fråga 1. Ser vi på de olika klasserna anser hela 77 % av eleverna i HP 2 att de har någon form av inflytande och eleverna i BF3 60%. I klasserna NV3 (50%) och SP3 (57,1%) är det en stor del av eleverna som anser att man inte har något inflytande över kursernas upplägg och innehåll. Av samtliga elever tyckte 45,7% att inflytandet var bristfälligt.

När det gäller inflytandet över betygsättningen idag ansåg totalt en tredjedel av eleverna att man hade någon form av inflytande på betygssättningen, se fråga 3. Ser vi på de olika klasserna så tycker 69,3% av eleverna i HP 2 att man har någon form av inflytande. I klasserna NV3 och SP3 så tycker hela 94,4% respektive 66,7% att man inte har något inflytande. Totalt bland alla elever så är det 63,8% som anser att de inte har något inflytande över betygssättningen.

Rörande inflytande vid utvärderingen av en avslutad kurs idag svarade totalt 55,3% av eleverna att de hade någon form av inflytande vid utvärderingen av en avslutad kurs, se fråga 5. Nästan var tredje elev ansåg att inflytandet var bristfälligt. Ser vi på klasserna så är det 66,6% av eleverna i NV3 och 61,6% i HP2 som anser att de har någon form av inflytande. I EC2 anser 44,4% av eleverna att man inte har något inflytande.

På frågeställningen som tar upp inflytande vid möten i programrådet idag ansåg majoriteten (68,6%) av eleverna att de inte har något inflytande vid möten i programrådet, se fråga 7.

Om du kan påverka skolan genom dina valda elevrepresentanter idag svarade totalt 56,2% av eleverna att man har någon form av påverkan på skolan genom sina valda elevrepresentanter, se fråga 9. Av de undersökta klasserna anser 83,4% av eleverna i NV3 att man har någon form av inflytande. I klasserna EC2 och SP3 är det 66,7% respektive 50% av eleverna som anser att man inte har något inflytande. Totalt sett är det 38,1% av eleverna som inte anser att man har något inflytande.

På frågan som tar upp inflytande över skolans miljö idag var det totalt sett 40,9% av eleverna som anser att de har någo n form av inflytande över miljön, se fråga 11. Av samtliga elever är det 51,4% av eleverna som anser att man inte har något inflytande.

Om föräldrar har inflytande över skolan ansåg majoriteten (76,2%) av eleverna att föräldrarna inte har något inflytande över skolan, se fråga 13. Om man tittar klassvis så är det 38,5% av eleverna i HP 2 som anser att föräldrarna har något inflytande över skolan.

(10)

7

3.1.2 Frågor relaterade till om eleverna vill ha mer elevinflytande på olika

områden

På frågan som handlar om elevernas önskan till mer elevinflytande över kursernas upplägg och innehåll svarade majoriteten (73,3%) av eleverna att de önskade större inflytande över kursernas upplägg och innehåll, se fråga 2. Detta får anses gälla för alla klasser. Var femte elev anser att de har tillräckligt inflytande på kursernas upplägg och innehåll.

När det gäller frågan som berör elevernas önskan till mer elevinflytande vid betygsättningen svarade majoriteten (81,9%) av eleverna att de önskar mer inflytande vid betygssättningen, se fråga 4. Detta får anses gälla för alla klasser. 27,6% av eleverna anser att de har tillräckligt inflytande på

betygssättningen.

Rörande elevernas önskan om mer elevinflytande vid utvärderingen av en avslutad kurs svarade majoriteten (60,9%) av eleverna att de önskar mer inflytande vid utvärderingen av en avslutad kurs, se fråga 6. Detta får anses gälla för alla klasser. 27,6% av eleverna anser att de har tillräckligt med inflytande på utvärderingen av avslutad kurs.

Om frågan som berör elevinflytande vid möten i programrådet svarade majoriteten (60,9%) av eleverna att de önskar mer inflytande vid möten i programrådet, se fråga 8. Detta får anses gälla för alla klasser. Var femte elev anser att de har tillräckligt med inflytande vid möten i programrådet.

På frågan som handlar om elevernas önskan till mer elevinflytande för att påverka skolan genom dina valda elevrepresentanter svarade majoriteten (78,1%) att de önskar mer inflytande genom sina valda elevrepresentanter, se fråga 10. Detta får anses gälla för alla klasser. 27,6% av eleverna anser att man har tillräckligt med inflytande genom sina elevrepresentanter.

På frågeställningen som berör elevernas önskan till mer elevinflytande över skolans miljö svarade majoriteten (70,4%) av eleverna att de önskar mer inflytande över skolans miljö, se fråga 12. Detta får anses gälla för alla klasser, utom för EC2 och HP2 där endast 44,4% respektive 38,5% av eleverna tyckte att man har tillräckligt med inflytande. Totalt sett så är det var femte elev som anser att man har tillräckligt med inflytande över skolans miljö.

3.1.3 Frågor relaterade till om eleverna anser att mer elevinflytande påverkar

dem rörande undervisningen?

På frågan som handlar om mer elevinflytande över undervisningen leder till att man tar större ansvar för sitt lärande ansåg totalt 44,8% att ökat inflytande leder till att man tar större ansvar, se fråga 14. I BF3 anser 70% av eleverna att inflytande leder till att man tar större ansvar. Endast 12,4% av eleve rna ansåg att ökat inflytande inte leder till att man tar större ansvar för sitt eget lärande.

Om frågan som tar upp om mer elevinflytande ställer större krav på den enskilde eleven svarade totalt 43,8% att mer elevinflytande leder till större krav på den enskilde eleven, se fråga 15. Var tionde elev ansåg att mer elevinflytande inte ledde till större krav. En tredjedel av eleverna svarade att mer elevinflytande varken ökar eller minskar kraven på den enskilde eleven.

På frågeställningen som berör om motiveringen att lära sig ökar om man har mer elevinflytande i undervisningen svarade totalt 57,1% av eleverna att ökat inflytande över undervisningen ökar

motiveringen att lära sig, se fråga 16. I BF3 anser 70 % av eleverna att inflytande över undervisningen ökar motiveringen att lära sig. Endast 8,6% av eleverna ansåg att ökat inflytande inte ledde till ökad

(11)

8 motivation.

Om det finns ett samband mellan elevinflytande och inlärningsresultat ansåg totalt 39,0% av eleverna att ökat elevinflytande ger bättre inlärningsresultat, se fråga 17. I BF3 är det 57% av eleverna som anser att inflytande ger bättre studieresultat. Endast 7,6% av eleverna ansåg att ökat elevinflytande inte ger bättre studieresultat.

När det gäller frågan som handlar om att mer elevinflytande leder till att du som elev blir mer

uppmärksammad när det gäller dina önskemål om undervisningens upplägg och innehåll ansåg 51,4% av eleverna att inflytande leder till att man blir mer uppmärksammad som elev, se fråga 18. 66,7% av eleverna i NV3 anser att inflytande ger mer uppmärksamhet.

3.1.4 Fråga relaterad till elevernas kännedom om sina rättigheter i Lpf 94 rörande

elevinflytande

På frågan som tar upp om eleverna känner till vilka rättigheter de har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande svarade majoriteten (87,6%) av eleverna att de inte känner till sina rättigheter i läroplanen Lpf 94 rörande elevinflytande, se fråga 19.

(12)

9

Kapitel 4

4.1 Diskussion

Sammanfattningsvis så kan man säga att elevinflytandet idag på olika områden är bristfälligt. En klar majoritet av eleverna vill ha mer elevinflytande på olika områden. Ungefär hälften av eleverna anser att mer elevinflytande leder till större krav och att man tar mer ansvar för sina studier. Vidare anser ungefär hälften av eleverna också att motiveringen stiger och att man får bättre studieresultat. Hälften av eleverna anser också att mer elevinflytande leder till att man blir mer uppmärksammad som elev. Slutligen anser majoriteten av eleverna att de inte känner till sina rättigheter i Lpf 94 rörande

elevinflytande.

På fråga 1 anser 77% av eleverna i HP2 och 60% av eleverna i BF3 att de har någon form av inflytande på kursernas upplägg och innehåll. Detta resultat skiljer sig markant från de teoretiska programmen där endast 33,4 % av eleverna i SP3 anser att de har någon form av inflytande. På fråga 14 och 16 svarar 70% av BF3-eleverna att man är positiv till dessa frågeställningar som behandlar ansvar och motivation.

Anledningen till att de praktiska programmen har avvikande svar på flera frågor i denna undersökning kan bero på flera orsaker. En orsak till detta kan vara att karaktärsämnena lämpar sig bättre för

elevinflytande rörande kursernas upplägg och innehåll. En annan orsak till denna skillnad kan vara att eleverna på de praktiska programmen kanske är mer aktiva för att få mer makt. En annan möjlighet är att lärarna på de praktiska programmen arbetar på ett annorlunda sätt och som då medför att eleverna får mer inflytande. Slutligen kan skillnaden i svaren bero på att eleverna på de praktiska programmen tolkar frågorna annorlunda jämfört med eleverna på de teoretiska programmen.

Detta i motsats till de teoretiska programmen som mer är intresserade av att få höga betyg. Detta leder till att deras beteende kanske mer baseras på att inordna sig och vara sin lärare till lags. Man vill försöka hålla sig god med lärarna med tanke på att kunna få höga betyg. När det gäller de teoretiska programmen är undervisningen kanske också mer färdig och strukturerad och därför inte påverkbar på samma sätt som på de praktiska programmen. Båda dessa alternativ kan också vara en anledning till att endast 33,4% av eleverna på SP3 anser att de har någon form av inflytande på fråga 1.

På fråga 13 anser 38,5 % av eleverna i HP2 att föräldrarna har någon form av inflytande på skolan. Detta kan kanske bero på de utvecklingssamtal som tillämpas på detta program.

När det gäller fråga 19 som handlade om kännedom om vilka rättigheter man har som elev enligt läropla nen Lpf 94 rörande elevinflytande, var det en klar majoritet (87,6%) av eleverna som inte kände till sina rättigheter i läroplanen. Förklaringen till detta är troligen att eleverna inte har fått ta del av Lpf 94 under sin skoltid.

Varför ska man ge eleverna mer inflytande på olika områden inom skolan idag? Svaren på denna fråga kan vara många. För det första är läroplanens direktiv om inflytande inte något som är förhandlingsbart för den enskilde läraren. Han kan således inte själv välja om elevinflytande ska tillämpas eller inte. Detta har jag belyst genom många exempel hämtade ifrån Lpf 94 i kapitel 3. Även ord som ”samarbete” och ”tillsammans med andra” hämtade ifrån den nya lärarutbildningen talar för detta. Ett annat svar på denna fråga kan vara att det leder till större motivation hos eleverna

(13)

10 och kanske medfö r bättre studieresultat. Eleverna kan också få en större möjlighet till att bli mer uppmärksammade. I min undersökning visar resultaten på att mer än 50% av eleverna vill ha mer inflytande för att de tror att detta leder till att man blir mer motiverad och uppmärksammad.

Ett annat skäl kan vara att förändra skolans rykte mot sin omvärld. Genom att införa mer

elevinflytande så kanske fler elever söker sig till denna gymnasieskola. I en konk urrenssituation med närliggande gymnasieskolor kan detta vara betydelsefullt för att hävda sig i konkurrensen.

Vad som talar mot att ge eleverna mer inflytande på olika områden inom skolan är att det ställer nya krav på lärarna. Mer inflytande för elevernas del kan också orsaka problem med maktbalansen i relationen mellan lärare och elever. För att successivt kunna ge eleverna mer inflytande på olika områden inom skolan måste skolledningen sätta upp en handlingsplan med delmål och utvärderingar för det löpande arbetet med att förbättra elevinflytandet. Skolans lärare kan aktivt medverka med att diskutera dessa frågor i grupp och komma med förslag på hur man på bästa sätt kan införa ökat elevinflytande rörande de olika frågeställningarna. Man kan också tänka sig att elevrådet på skolan deltar i processen att förbättra elevinflytandet.

I denna undersökning behandlas det upplevda elevinflytandet och inte det faktiska elevinflytandet. Det faktiska elevinflytandet ingår inte i denna undersöknings syfte och kommer därför inte fram i resultaten. Det faktiska elevinflytandet kan därför vara både större och mindre än det upplevda elevinflytandet.

Undersökningens resultat är inte i linje med riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50% i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygs-sättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3.

Min slutsats blir att det är en alldeles för stor andel av elever på gymnasieskolan som tycker att de inte har något elevinflytande på olika områden. Enligt Lpf 94 är de berättigade till detta. Givetvis måste dock en balans mellan vad eleverna och lärarna tycker uppnås. Man kan inte tillfredsställa alla krav som önskas från elevernas sida.

(14)

11

Källförteckning

Jönsson, F. Olofsson, P. 2001. Examensarbete, Elevinflytande- en studie på

gymnasieskolan Spyken

Regeringens proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning.

Statens offentliga utredningar (SOU) 1996:22. Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till

inflytande, delaktighet och ansvar.

Utbildningsdepartementet. 1994. Läroplaner för det frivilliga skolväsendet och de

frivilliga skolformerna: Lpf 94.

Westerlund, A. Widmark, U. 1998. Examensarbete, Skoldemokrati eller

skendemokrati?

Wiklund, G. 1995. Elevinflytande vid Gymnasieskolorna i Malmö.

Skolkontoret Malmö, undervisningsavdelningen, rapport nr:9.

(15)

12

Tabeller

Bilaga 1

1. Anser du dig ha inflytande över kursernas upplägg och innehåll idag?

Fråga 1 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 4 17% 2 22,2% 5 38,5% 3 16,7% 2 4,8% 16 15,2% Kanske 10 43% 3 33,3% 5 38,5% 6 33,3% 12 28,6% 36 34,3% Nej 9 39% 3 33,3% 3 23,1% 9 50,0% 24 57,1% 48 45,7% Vet inte 0 0% 1 11,1% 0 0,0% 0 0,0% 4 9,5% 5 4,8% Antal 23 9 13 18 42 105

2. Vill du ha mer elevinflytande över kursernas upplägg och innehåll?

Fråga 2 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 11 48% 5 55,6% 5 38,5% 8 44,4% 25 59,5% 54 51,4% Kanske 8 35% 1 11,1% 2 15,4% 6 33,3% 6 14,3% 23 21,9% Nej 4 17% 3 33,3% 5 38,5% 2 11,1% 11 26,2% 25 23,8% Vet inte 0 0% 0 0,0% 1 7,7% 2 11,1% 0 0,0% 3 2,9% Antal 23 9 13 18 42 105

3. Anser du dig ha inflytande över betygsättningen idag?

Fråga 3 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 2 9% 1 11,1% 6 46,2% 0 0,0% 3 7,1% 12 11,4% Kanske 5 22% 3 33,3% 3 23,1% 1 5,6% 11 26,2% 23 21,9% Nej 14 61% 4 44,4% 4 30,8% 17 94,4% 28 66,7% 67 63,8% Vet inte 2 9% 1 11,1% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 3 2,9% Antal 23 9 13 18 42 105

4. Vill du ha mer elevinflytande vid betygsättningen?

Fråga 4 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 15 65% 3 33,3% 5 38,5% 9 50,0% 25 59,5% 57 54,3% Kanske 7 30% 3 33,3% 4 30,8% 6 33,3% 9 21,4% 29 27,6% Nej 1 4% 3 33,3% 2 15,4% 3 16,7% 8 19,0% 17 16,2% Vet inte 0 0% 0 0,0% 2 15,4% 0 0,0% 0 0,0% 2 1,9% Antal 23 9 13 18 42 105

(16)

13

5. Anser du dig ha inflytande vid utvärderingen av en avslutad kurs idag?

Fråga 5 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 4 17% 2 22,2% 5 38,5% 8 44,4% 7 16,7% 26 24,8% Kanske 7 30% 2 22,2% 3 23,1% 4 22,2% 16 38,1% 32 30,5% Nej 7 30% 4 44,4% 3 23,1% 5 27,8% 13 31,0% 32 30,5% Vet inte 5 22% 1 11,1% 2 15,4% 1 5,6% 6 14,3% 15 14,3% Antal 23 9 13 18 42 105

6.Vill du ha mer elevinflytande vid utvärderingen av en avslutad kurs?

Fråga 6 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 8 35% 4 44,4% 2 15,4% 6 33,3% 15 35,7% 35 33,3% Kanske 9 39% 2 22,2% 4 30,8% 3 16,7% 11 26,2% 29 27,6% Nej 1 4% 3 33,3% 6 46,2% 8 44,4% 12 28,6% 30 28,6% Vet inte 5 22% 0 0,0% 1 7,7% 1 5,6% 4 9,5% 11 10,5% Antal 23 9 13 18 42 105

7. Anser du dig ha inflytande vid möten i programrådet idag?

(Programrådet = grupp av elever och lärare från samma program)

Fråga 7 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 5 22% 4 44,4% 1 7,7% 0 0,0% 0 0,0% 10 9,5% Kanske 1 4% 1 11,1% 4 30,8% 0 0,0% 3 7,1% 9 8,6% Nej 14 61% 4 44,4% 6 46,2% 15 83,3% 33 78,6% 72 68,6% Vet inte 3 13% 0 0,0% 2 15,4% 3 16,7% 6 14,3% 14 13,3% Antal 23 9 13 18 42 105

8. Vill du ha mer elevinflytande vid möten i programrådet?

Fråga 8 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 13 57% 3 33,3% 4 30,8% 7 38,9% 14 33,3% 41 39,0% Kanske 3 13% 2 22,2% 4 30,8% 7 38,9% 7 16,7% 23 21,9% Nej 5 22% 3 33,3% 2 15,4% 3 16,7% 12 28,6% 25 23,8% Vet inte 2 9% 1 11,1% 3 23,1% 1 5,6% 9 21,4% 16 15,2% Antal 23 9 13 18 42 105

(17)

14

9. Anser du att du kan påverka skolan genom dina valda elevrepresentanter idag?

Fråga 9 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 6 26% 0 0,0% 2 15,4% 12 66,7% 7 16,7% 27 25,7% Kanske 12 52% 1 11,1% 4 30,8% 3 16,7% 12 28,6% 32 30,5% Nej 4 17% 6 66,7% 6 46,2% 3 16,7% 21 50,0% 40 38,1% Vet inte 1 4% 2 22,2% 1 7,7% 0 0,0% 2 4,8% 6 5,7% Antal 23 9 13 18 42 105

10. Vill du ha mer elevinflytande för att påverka skolan genom dina valda

elevrepresentanter?

Fråga 10 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 14 61% 2 22,2% 7 53,8% 6 33,3% 24 57,1% 53 50,5% Kanske 7 30% 3 33,3% 3 23,1% 6 33,3% 10 23,8% 29 27,6% Nej 0 0% 3 33,3% 2 15,4% 6 33,3% 8 19,0% 19 18,1% Vet inte 2 9% 1 11,1% 1 7,7% 0 0,0% 0 0,0% 4 3,8% Antal 23 9 13 18 42 105

11. Anser du dig ha inflytande över skolans miljö idag?

Fråga 11 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 1 4% 2 22,2% 1 7,7% 5 27,8% 5 11,9% 14 13,3% Kanske 9 39% 2 22,2% 3 23,1% 6 33,3% 9 21,4% 29 27,6% Nej 12 52% 4 44,4% 8 61,5% 6 33,3% 24 57,1% 54 51,4% Vet inte 1 4% 1 11,1% 1 7,7% 1 5,6% 4 9,5% 8 7,6% Antal 23 9 13 18 42 105

12. Vill du ha mer elevinflytande över skolans miljö?

Fråga 12 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 18 78% 1 11,1% 3 23,1% 10 55,6% 22 52,4% 54 51,4% Kanske 3 13% 3 33,3% 2 15,4% 3 16,7% 9 21,4% 20 19,0% Nej 1 4% 4 44,4% 6 46,2% 5 27,8% 8 19,0% 24 22,9% Vet inte 1 4% 1 11,1% 2 15,4% 0 0,0% 3 7,1% 7 6,7% Antal 23 9 13 18 42 105

(18)

15

13. Anser du att dina föräldrar har inflytande över skolan?

Fråga 13 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 0 0% 1 11,1% 2 15,4% 1 5,6% 2 4,8% 6 5,7% Kanske 4 17% 1 11,1% 3 23,1% 0 0,0% 2 4,8% 10 9,5% Nej 17 74% 6 66,7% 6 46,2% 16 88,9% 35 83,3% 80 76,2% Vet inte 2 9% 1 11,1% 2 15,4% 1 5,6% 3 7,1% 9 8,6% Antal 23 9 13 18 42 105

14. Anser du att mer elevinflytande över undervisningen leder till att man tar

större ansvar för sitt lärande?

Fråga 14 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 16 70% 5 55,6% 5 38,5% 3 16,7% 18 42,9% 47 44,8% Kanske 7 30% 2 22,2% 5 38,5% 11 61,1% 15 35,7% 40 38,1% Nej 0 0% 1 11,1% 1 7,7% 4 22,2% 7 16,7% 13 12,4% Vet inte 0 0% 1 11,1% 2 15,4% 0 0,0% 2 4,8% 5 4,8% Antal 23 9 13 18 42 105

15. Ställer mer elevinflytande större krav på den enskilde eleven?

Fråga 15 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 10 43% 3 33,3% 2 15,4% 12 66,7% 19 45,2% 46 43,8% Kanske 7 30% 2 22,2% 7 53,8% 6 33,3% 11 26,2% 33 31,4% Nej 3 13% 2 22,2% 0 0,0% 0 0,0% 6 14,3% 11 10,5% Vet inte 3 13% 2 22,2% 4 30,8% 0 0,0% 6 14,3% 15 14,3% Antal 23 9 13 18 42 105

16. Tror du att motiveringen att lära sig ökar om man har mer elevinflytande i

undervisningen?

Fråga 16 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 16 70% 4 44,4% 6 46,2% 6 33,3% 28 66,7% 60 57,1% Kanske 7 30% 3 33,3% 6 46,2% 8 44,4% 7 16,7% 31 29,5% Nej 0 0% 1 11,1% 1 7,7% 4 22,2% 3 7,1% 9 8,6% Vet inte 0 0% 1 11,1% 0 0,0% 0 0,0% 4 9,5% 5 4,8% Antal 23 9 13 18 42 105

(19)

16

17. Tror du att det finns ett samband mellan elevinflytande och inlärningsresultat?

(Exempelvis desto större inflytande eleven har över undervisningen desto bättre

blir studieresultatet)

Fråga 17 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 13 57% 3 33,3% 4 30,8% 4 22,2% 17 40,5% 41 39,0% Kanske 10 43% 3 33,3% 8 61,5% 12 66,7% 15 35,7% 48 45,7% Nej 0 0% 1 11,1% 0 0,0% 2 11,1% 5 11,9% 8 7,6% Vet inte 0 0% 2 22,2% 1 7,7% 0 0,0% 5 11,9% 8 7,6% Antal 23 9 13 18 42 105

18. Tror du att mer elevinflytande leder till att du som elev blir mer

uppmärksammad när det gäller dina önskemål om undervisningens uppläggning

och innehåll?

Fråga 18 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 13 57% 4 44,4% 5 38,5% 12 66,7% 20 47,6% 54 51,4% Kanske 7 30% 4 44,4% 5 38,5% 4 22,2% 13 31,0% 33 31,4% Nej 0 0% 0 0,0% 0 0,0% 1 5,6% 6 14,3% 7 6,7% Vet inte 3 13% 1 11,1% 3 23,1% 1 5,6% 3 7,1% 11 10,5% Antal 23 9 13 18 42 105

19. Känner du till vilka rättigheter du har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller

elevinflytande?

Fråga 19 BF 3 EC 2 HP 2 NV 3 SP 3 TOTALT Ja 1 4% 0 0,0% 0 0,0% 1 5,6% 1 2,4% 3 2,9% Kanske 1 4% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 2 4,8% 3 2,9% Nej 19 83% 8 88,9% 10 76,9% 17 94,4% 38 90,5% 92 87,6% Vet inte 2 9% 1 11,1% 3 23,1% 0 0,0% 1 2,4% 7 6,7% Antal 23 9 13 18 42 105

(20)

17

ENKÄT

Bilaga 2

Elevinflytande

1. Anser du dig ha inflytande över kursernas upplägg och innehåll idag?

Ja Kanske Nej Vet inte

2. Vill du ha mer elevinflytande över kursernas upplägg och innehåll?

3. Anser du dig ha inflytande över betygsättningen idag?

4. Vill du ha mer elevinflytande vid betygsättningen?

5. Anser du dig ha inflytande vid utvärderingen av en avslutad kurs idag?

6. Vill du ha mer elevinflytande vid utvärderingen av en avslutad kurs?

7. Anser du dig ha inflytande vid möten i programrådet idag?

(Programrådet = grupp av elever och lärare från samma program)

8. Vill du ha mer elevinflytande vid möten i programrådet?

9. Anser du att du kan påverka skolan genom dina valda elevrepresentanter idag?

10. Vill du ha mer elevinflytande för att påverka skolan genom dina valda elevrepresentanter?

(21)

18 11. Anser du dig ha inflytande över skolans miljö idag?

12. Vill du ha mer elevinflytande över skolans miljö?

13. Anser du att dina föräldrar har inflytande över skolan?

14. Anser du att mer elevinflytande över undervisningen leder till att man tar större ansvar för sitt lärande?

15. Ställer mer elevinflytande större krav på den enskilde eleven?

16. Tror du att motiveringen att lära sig ökar om man har mer elevinflytande i undervisningen?

17. Tror du att det finns ett samband mellan elevinflytande och inlärningsresultat? (Exempelvis desto större inflytande eleven har över undervisningen desto bättre blir studieresultatet)

18. Tror du att mer elevinflytande leder till att du som elev blir mer uppmärksammad när det gäller dina önskemål om undervisningens uppläggning och innehåll?

19. Känner du till vilka rättigheter du har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande?