Energibalansberäkning

(1)

EXAMENSARBETE 15 HP

Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Energibalansberäkning

Examinator:

(2)

Abstrakt

- As energy prices rise, energy-saving in buildings is becoming increasingly important. By applying different construction and installation technologies, to new buildings the energy consumption can be reduced effectively, compared to similar existing buildings. These technical measures are often an investment in the long term and will reduce energy costs significantly.

The purpose of this report is to show how to reduce energy consumption in a small house. It is presented in this report that both building's technical saving arrangements (the sealing of a building) and an installation technical arrangement (changing from the F-system to the FTX-system) would reduce energy consumption in newly built detached houses, if compared with a similar existing house but without these technical measures.

The report presents also detailed calculations showing how much energy an existing 2-storey house, built in the year 2007 in Eskilstuna, consumes and how much energy would be saved if these corrective measures were applied to a new building.

It is also reported how much money would be saved each year over a 10 year period if the measures were applied. The results show that both solutions are a good investment in the reduction of energy consumption and hence the cost involved.

(3)

Abstrakt

- Då energipriserna stiger blir det allt viktigare med energisnåla byggnader. Genom att vid nybyggnationer tillämpa olika byggnads- och installationstekniska lösningar kan man på ett effektivt sätt sänka energiförbrukningen jämfört med liknande befintliga byggnader. Dessa tekniska åtgärder är ofta en investering som på lång sikt kommer att sänka energikostnaderna väsentligt.

Syftet med denna rapport är att visa på hur man kan sänka energiförbrukningen i ett småhus. Jag visar i denna rapport en byggnadsteknisk (tätning av byggnad) samt en installationsteknisk (byte från F-system till FTX-system) förbättrande åtgärd som skulle sänka energiförbrukningen i ett nybyggt småhus jämfört med ett liknande befintligt hus som saknar dessa tekniska lösningar.

I rapporten presenteras utförliga beräkningar som visar hur mycket energi en befintlig

2-vånings villa i Eskilstuna byggd år 2007 förbrukar samt hur mycket energiförbrukningen

skulle sänkas om dessa förbättrande åtgärder tillämpades vid en nybyggnation.

Det redovisas även hur mycket pengar man skulle spara varje år under en 10års period om åtgärderna tillämpades. Resultatet visar att båda lösningarna är en bra investering som sänker energiförbrukning och därmed även kostnaden.

(4)

Förord

Jag vill härmed tacka alla personer som har hjälpt och stöttat mig under detta examensarbete i MÄLARDALENS HÖGSKOLAN- MDH under hösten 2008. Jag vill särskilt omnämna dessa personer:

• Robert Öman, Universitetslektor i byggnadsteknik. • Bengt Arnryd, Universitetsadjunkt i VVS-teknik.

• Fredrik Nordman, Universitetsadjunkt i byggnadsteknik.

Arbetet har varit intressant och det har gett mig möjlighet att beräkna och utöka mina teoretiska kunskaper på ett inspirerande sätt.

Höst 2008

(5)

Sammanfattning

Då energikostnaderna blir allt högre blir det allt mer viktigt med energisnåla byggnader. Genom att utföra olika energieffektiva byggnads- och installationstekniska åtgärder på befintliga byggnader kan man sänka energiåtgången och därmed även minska kostnaderna samt minska miljöpåverkan.

Syftet och målet med detta arbete var att ta fram energiförbrukningen för en standardvilla för att sedan föreslå byggnads- och installationstekniska åtgärder som skulle minska förbrukningen vid byggnation av en ny liknande villa.

Informationen och ekvationerna i denna rapport är hämtat från kurslitteratur som ingår i byggnadsingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola.

Byggnaden som ska undersökas är en villa i två våningar för en familj som består av fyra personer föräldrar och två tonåriga barn. Villan ligger i Eskilstuna, bruttoarea är 195,5 m2, takhöjden är 2,4 m och huvudentré är mot öster. Ventilationssystemet är av frånlufttyp (F-system). Projekterat frånluftsflöde motsvarar det specifika luftflödet 40 l/s. Byggnaden värms upp med hjälp av fjärrvärme vilket för övrigt är det miljövänligaste sättet att värma huset och är en av de mest bekväma värmekällorna för småhus. U-värdet är beräknat till 0,248 W/m2 oC vilket är mindre än 0,5 W/m2 oC som är BBR’s krav för småhus.

I denna rapport redovisas grundliga uträkningar som visar energiförbrukningen för standardhuset vid olika förutsättningar. Dessa resultat har sedan jämförts med resultat som framtagits i samband med åtgärdsförslagen. De åtgärdsförslagen som använts är tätning av byggnad samt att frånluftssystemet ersatts med ett från- och tilluftssystem med värmeväxlare, jag valde att använda en av de dyrare lösningarna som kostade 70 000 kr. Vid uträkningarna har 3 olika värden för infiltrations använts, 0,06 oms/ h, 0,12 oms/ h, och 0,24 oms/ h. Det har även använt 3 olika effektvärden för värmeväxlaren, 50 %, 70 % och 90 %. Dessutom har det antagits gratisvärme på 3°C, detta har sedan jämförts med uträkningar på passiv värme som motsvarar 4,5°C (800 W) och 6°C (1000 W).

Alla dessa olika förutsättningar har sedan kombinerats med varandra vilket har skapat många resultat att jämföra med varandra. Resultaten visar att båda åtgärderna resulterar i en sänkt energiförbrukning och därmed även en sänk kostnad. Hur mycket pengar och energi man sparar beror helt på vilka förutsättningar man räknat med, samtliga resultat ligger i intervall mellan 6050 kr/år och 975 kr/år beroende på just vilka värden som använts samt vilken åtgärd som använts. Man sparar alltså in pengar fast man väljer en dyrare variant av FTX-system.

(6)

Beteckningar

•R= d/λ_{där (1)} R = värmemotstånd, m2 ºC/W d = skiktets tjocklek, m λ_{= värmekonduktivitet-}λ_{-värde, W/m ºC} A = area, m2 Rsi och Rse = värmeövergångsmotstånd, m2 ºC/W •_U= p R 1 där (2) U =värmegenomgångskoefficient, U-värde, W/m2 ºC RP= praktiskt tillämpat värmemotstånd, m2 ºC/W

•_U_korr._{= U+∆U}_g_+∆U_f_+∆U_r_{där (3)} Ukorr. = korrigerade värmegenomgångskoefficienten, W/m2 ºC

∆Ug= korrektioner för springor och spalter, W/m2 ºC ∆Uf = korrektioner för fästanordningar, W/m2 ºC ∆Ur= korrektioner vid omvända tak, W/m2 ºC

•E_UPPVÄRMNING = G_t * Q_tot där (4)

EUPPVÄRMNING = värmeenergibehovet, MWh/år

Gt= ortsvärmebehovet (hänsyn tagen till solinstrålning) gradtimmar, ºC h/ år Tgratis = gratistemperatur, ºC

Qtot= byggnadens specifika effektförluster, W/ oC

•_{F = ∑(U*A) + q}_m_{* c}_p där ₍₅₎ ∑(U*A) = U-värdet för respektive byggnadsdel- W/m2 ºC

och A-byggnadsdelens yta- m2, W/ oC

qm = massflödet luft som ventilerar byggnaden frivillig + ofrivillig ventilation, kg/s

(7)

•_q_m_{= ρ}_luft_*q_v-tot._{där (6)} ρluft = luftens densitet, Kg/m3

qv-tot. = totalt frånluftflöde, l/s

•q_v-tot.= q_v + q_ov_{där (7)} qv = frånluftflöde, l/s

qov = okontrollerat frånluftflöde, l/s V = volym, m3

infilt. = infiltration, oms/h

• Qtot = qm-tilluft * cp *(1- ηvvx) +∑(U*A) + qm-all luftläckning * cp där (8) qm-tilluft = masstilluftsflöde, kg/s

ηvvx = vekningsgrad för en värmeväxlares, (%) Övriga som ovan.

(8)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ABSTRACT ... I FÖRORD ... II SAMMANFATTNING ...III INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... IV BETCKNINGAR ...V 1. INLEDNING ... 1 1.1BAKGRUND ... 1 1.2PROBLEMFORMULERING ... 1 1.3SYFTE ... 1 1.4MÅL ... 1 1.5AVGRÄNSNING ... 1 1.6METOD ... 1 2. LITTERATURSTUDIE ... 2 3. AKTUELLSTUDIE ... 3 3.1STANDARDHUSET! ... 3 3.2U-VÄRDE [W/ M2*ºC] ... 6

Varför man ska beräkna U-värde enligt BBR! ... 6

U-värde beräkningar, (enlig tab. A) ... 6

3.3.ÅTGÄRDER ... 20

• Installationstekniska lösningar ... 20

• Byggnadstekniska lösningar ... 26

4. RESULTAT ... 27

5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 31

6. KÄLLFÖRTECKNING ... 32

7. BILAGOR ... 33

• BILAGA –A:BERÄKNINGSVÄRDE FÖR VÄRMEMOTSTÅND FÖR MARK EXKLUSIVE VÄRMEÖVERGÅNGSMOT -STÅND. ... 33

• BILAGA –B:NORMALTEMPERATUR I OC FÖR MÅNADERNA OCH ÅRET,1931-1960 ... 34

• BILAGA –C:ORTSVÄRMNINGSBEHOVET (HÄNSYN TILL SOLINSTRÅLNING) ... 35

• BILAGA -D:BYGGNADENSRITNINGAR1 ... 36

1. Planer: ... 36

2. Fasader: ... 38

(9)

1. Inledning

1.1Bakgrund

- Då energikostnaderna blir allt högre blir det allt mer viktigt med energisnåla byggnader. Genom att utföra olika energieffektiva byggnads- och installationstekniska åtgärder på befintliga byggnader kan man sänka energiåtgången och därmed även minska kostnaderna samt minska miljöpåverkan.

1.2 Problemformulering

-_{Vilka byggnads- och installationstekniska åtgärder kan utföras för att minska} energiförbrukning för småhus och därmed även kan minska energikostnaderna.

1.3 Syfte

- Arbetets syfte är att jämföra energiförbrukning/ energikostnader för ett standard hus (en villa) med att bygga ett liknade hus med energibesparande åtgärder som kan minska energikostnader.

1.4 Mål

- Målet med detta examensarbete är att orienteras på att ta fram byggnads- och installationstekniska lösningar för ett standardhus, för att minska energiförbrukning så minskar energikostnader.

1.5 Avgränsning

- Arbetet kommer att inriktas på att ta fram byggnads- och installationstekniska lösningar för ett småhus i Eskilstuna och på hur man kan bygga vidare husen med mindre energiförbrukning. De åtgärder som presenteras är i denna rapport är tätning av byggnaden samt att F-systemet ersätts med ett FTX-system.

1.6 Metod

-_{Samtliga beräkningarna har utförts med hjälp av papper, penna och miniräknare. Något} kalkylprogram som t, ex Excel, Ida har inte använts. Parallellt med beräkningarna utfördes även litteraturstudie för att få fördjupad kunskap inom ämnet. För att få fram information om olika priser och kostnader på t.ex. el och FTX har sökmotorer på internet tillämpas.

(10)

2. Litteraturstudie

För att få mer kunskap inom ämnet gjorde jag en litteraturstudie där jag inhämtade information, ekvationer och olika priser. För att få en bra baskunskap så har jag läst kurslitteratur från andra kurser i utbildningen, som litteratur från byggnadsfysik, installationsteknik och energioptimering. Den intagna informationen som var relevant finns sedan presenterad på olika ställen i rapporten. De böcker och kompendier jag läst framgår av källförteckningen.

De ekvationer och uträkningsmetoder jag använt är hämtat från samma kurslitteratur. De litterära källorna har även kompletterats med olika muntliga källor för att få fördjupad kunskap. Dessa muntliga källor finns också presenterade i källförteckningen.

Jag har även använt internet för att komplettera med information som jag ansåg fattades i de litterära källorna samt för att få fram priser på el och FTX-system. Vilka hemsidor jag använt mig av framgår i källförteckningen.

(11)

3. Aktuellstudie

3.1 Standardhuset!

Byggnaden som ska undersökas är en villa i två våningar för en familj som består av fyra personer föräldrar och två tonåriga barn. Villan ligger i Eskilstuna, bruttoarea är 195,5 m2_,

takhöjden är 2,4 m och huvudentré är mot öster. Ventilationssystemet är av frånlufttyp (F-system). Projekterat frånluftsflöde motsvarar det specifika luftflödet 40 l/s. luftläckningen (infiltration) utöver mekanisk ventilation antas motsvarar tre olika värden (0,06; 0,12 och

0,24) oms/h. Byggnadens transmissionsförluster ∑(U*A) ska beräknas. Inomhustemperatur är +22 o_{C och gratisenergin antas höja innetemperatur med 3}o_C.

Nedan är beskrivning av samtliga byggnadskonstruktionsdelar: –

1. Platta på mark:

-_{8 klinker} - 0,20 plastfolie - 120 betong

-_{200 mineralull (cellplast)}

- 150 dränerande och kapillärbrytande material

2. Ytterväggar: - 17*45 träpanel - 21*170 lockläktsbräda - 28 luftspalt -_{28*45 spikläkt} - 170 mineralull - 170 Regelverk -_{0,2 plastfolie} - 45 mineralull - 45 Regelverk -_{17 råspont} - 13 gipsskiva

3. Taket består av tre olika delar av isolering: den första delen består av:

- 22*45 tegelläkt -_{22*45 (74-13) ströläkt c.600} - 17 råspont i luckor - 3*120 mineralull - 28*70 glespanel c.300 -_{13 gipsskivor B=900}

(12)

den andra delen består av: - 22*45 tegelläkt - 22*45 (74-13) ströläkt c.600 -_{17 råspont i luckor} - 170 mineralull 1310-00 - Plastfolie -_{45 mineralull 1303-00} - 45*45 regel (77-13) på takstol - 28*70 glespanel c.300 -_{13 gipsskivor B=900}

Och den tredje delen (som är horisontell) består av:

- 22*45 tegelläkt -_{22*45 (74-13) ströläkt c.600} - 17 råspont i luckor - 400 lösull -_{28*70 glespanel c.300} - 13 gipsskivor B=900

(13)

Byggnadsdelars area: - • Sockelelement

- Omkrets =2*(11,5 + 8,5) = 40 m och höjden = 0,45 m Totalarea=(40 * 0,45) = 18 m2

• Golvytan (11,5 m * 8,5 m) - inre=61,75 m2

-_{yttre=36,00 m}2

Totalarea= 97,75 m2

• Fasader/ ytterväggar (utan dörrar och fönstren) -_{Mot väst= 38,37 m}2 - Mot norr=38,03 m2 - Mot öst=40,82 m2 -_{Mot syd=38,87 m}2 Totalarea= 156,09 m2 • Dörrar - Mot väst=5,74 m2 - Mot norr=1,89 m2 -_{Mot öst=1,89 m}2 Totalarea= 9,52 m2 • Fönstren -_{Mot väst=7,54 m}2 - Mot norr=5,65 m2 - Mot öst=7,02 m2 -_{Mot syd=5,72 m}2 Totalarea= 25,93 m2 • Tak (tre delar)

1. Den första delen: -

2. Den andra delen: -

-_{Mot väst=19,97 m}2

- Mot norr=10,8 m2

- Mot öst=19,97 m2

-_{Mot syd=10,8 m}2

3. Den tredje delen: -

(14)

3.2 U-värde [ W/ m2 _*_{ºC ]}

Varför man ska beräkna U-värde enligt BBR!

1. Det handlar dels om en översättning av laboratorie- värde till mer fältmässiga värden, vilket innefattar korrektioner för fukt, vind, arbetsanordningar och köldbryggor av fästanordningar.

2. Att kunna beräkna hela byggnadens genomsnittliga U-värde, Um och sedan jämföra med

Um, krav för att kontrollera att normens krav på energihushållning uppfylls.

U-värde beräkningar, (enlig tab. A) -_{För platta på mark:} Material d; [m] λ; [W/m ºC] R, (0-1)m; R1= d/λ[m2 ºC/W] R, (1-6)m; R2= d/λ[m2 ºC/W] Klinker 0,008 0,10 0,08 0,08 Plastfolie - - - - Betong 0,120 1,700 0,071 0,071 Cellplast(iso.) 0,200 0,036 5,556 5,556 Dränerande och kapillärbrytande skikt 0,150 0,750 0,200 0,200 Rsi +Rse - - 0,210 0,210 lera - - 1,000 3,400 R∑ 7,117 9,517 a. yttrerandsfältet från (0 - 1) m: Rtot. 1= 7,117 m2* ºC/W

Rp-1= Rtot.1 – Rw, (Rw=0 ovanför marken)

Rp-1=7,117 m2 ºC/W U= 1 1 − p R

⇒

U=7,117 1

⇒

U= 0,141 W/m2 * ºC

Ukorr-1 = U+∆Ug+∆Uf+∆Ur = 0,141+0+0+0 = 0,141 W/m2 ºC

(15)

b. inrerandsfältet från (1 - 6) m: Rtot. 2= 9,517 m2* ºC/W

Rp-2= Rtot. 2 – Rw, (Rw=0 ovanför marken) Rp-2 = 9,517 m2 ºC/W U= 2 1 − p R

⇒

U=9,517 1

⇒

U= 0,1051 W/m2* ºC Ukorr-2 = U+∆Ug+∆Uf+∆Ur

= 0,1051 +0+0+0 = 0,1051 W/m2 ºC

Golvets totalarea =11,5m*8,5m = 97,75 m2

• Inrerandsfältet area =9,5m*6,5m = 61,75 m2 Så blir inrerandsfältet andel =

75 , 97 75 , 61 = 0,63

_⇒

d.v.s. 63 % • Yttrerandsfältet area =97,75 – 61,75 = 36 m2

Så blir yttrerandsfältet andel = 75 , 97

36

= 0,37

_⇒

d.v.s. 37 %

Ukorr., medelvärde för hela golvet = (Ukorr-1*yttre andelsarea i %) + (Ukorr-2*inre andelsarea i %)

Ukorr., medelvärde = (0,141 * 0,37) + (0,1051 * 0,63) = 0,05217 + 0,066213

(16)

- För ytterväggar: Material 0_/ 0 d; [m] λ; [W/m ºC] λ– värdesmetoden U- värdesmetoden λ– medel [W/m2 ºC] Rλ_{R= d/}_λ -medel [m2 ºC/W] R, trä R= d/λ [m2_ºC/W] R, isolering R= d/λ [m2_ºC/W] Reglar (trä) 15 0,170 0,140 0,0516 3,2950 1,2143 Mineralull(iso.) 85 0,036 40722 Reglar (trä) 12 0,045 0,140 0,0485 0,9278 0,3214 Mineralull(iso.) 88 0,036 1,2500 Träpanel 0,017 0,110 0,2000 0,2000 0,2000 Lockläktsbräda 0,021 0,140 0,1500 0,1500 0,1500 Plastfolie - - - - - Råspont 0,017 0,140 0,1214 0,1214 0,1214 Gipsskiva 0,013 0,220 0,0591 0,0591 0,0591 R si +Rse - - 0,1700 0,1700 0,1700 R∑ 4,9233 2,2362 6,6725 λ– värdesmetoden: -1

λmedel= (λträ* 0/0-trä) + (λiso.*0/0-iso.)

λmedel= (0,14* 0,15) + (0,036*0,85) λmedel= 0,0516 W/m ºC Rmedel-1= medel d − λ

⇒

Rmedel-1=0,0516 17 , 0

⇒

Rmedel-1= 3,295 m2 ºC/W λ– värdesmetoden: -2

λmedel= (λträ* 0/0-trä) + (λiso.*0/0-iso.)

λmedel= (0,14* 0,12) + (0,036*0,88) λmedel= 0,0485 W/m ºC Rmedel-2= medel d − λ

⇒

Rmedel-2 =0,0485 045 , 0

⇒

Rmedel-2 = 0,9278 m2 ºC/W • Rλ = 4,9233 m2* ºC/W • R, trä = 2,2362 m2* ºC/W • R, isolering = 6,6725 m2* ºC/W Ru-1= . . .% % 1 iso trä R iso R trä + Ru-1= ₀_,₁₅ 1 ₀_,₈₅

⇒

Ru-1 = 1945 , 0 1 =5,141 m2_{* ºC/W}

(17)

Ru-2 = . . .% % 1 iso trä R iso R trä + Ru-2 = 6725 , 6 88 , 0 2362 , 2 12 , 0 1 +

⇒

Ru-2 = 1855 , 0 1

⇒

Ru-2 =5,391 m2* ºC/W Ru-m = 2 2 1 − − + u u R R Ru-m = 2 391 , 5 141 , 5 +

⇒

Ru-m = 5,266 m2* oC/W Rtot. = 2 λ R R_u _m+ − Rtot. = 2 9233 , 4 266 , 5 +

⇒

R tot. = 5,095 m2* ºC/W

Rp= Rtot. – R w

⇒

R p= 5,095 m2* ºC/W, (R w=0 ovanför marken)

U= p R 1

⇒

U= 095 , 5 1

⇒

U = 0,1963 W/m2_{* ºC}

Ukorr. = U+∆Ug+∆Uf+∆Ur

Korrektion för springor och spalter ∆Ug, är noll i detta fall. Man behöver heller inte ta med

någon korrektion för fästanordningar ∆Uf eller någon korrektion för omvända tak ∆Ur. I detta

fall är således alla korrektioner lika med noll. Ukorr. = 0,1963+0+0+0

Ukorr.= 0,1963 W/m2* ºC

Hur mycket försämras U- värdet procentuellt p.g.a. träreglarna i detta fall!

-_{jämför med den teoretisk vägg utan träreglar, och med hänsyn till aktuella korrektioner} enligt BBR. Procentuell försämringen = . . . iso iso korr U U U − Riso. = Rp = 6,6725 m2* oC/W Uiso. = 1

⇒

Uiso. = 1

(18)

För tak:

-_{den första delen}

Material d; [m] λ; [W/m ºC] R; → R= d/λ [m2 ºC/W] Tegelläkt 0,022 0,140 0,1571 Ströläkt 0,022 0,140 0,1571 Råspont 0,017 0,140 0,1214 Mineralull(3*120) 0,360 0,036 10,00 Glespanel 0,028 0,140 0,2000 Gipsskiva 0,013 0,220 0,0591 R si +Rse - - 0,1400 R∑ 10,8347 Rtot.= 10,8347 m2* oC/W Rp = Rtot.= 10,8347 m2* oC/W U= p R 1 ⇒ ⇒ ⇒ ⇒ U= 8347 , 10 1 ⇒ ⇒⇒ ⇒ U= 0,0923 W/m2* oC

Ukorr. = U+∆Ug+∆Uf+∆Ur ⇒⇒⇒ U⇒ korr. = 0,0923 +0+0+0 Ukorr. = 0,0923 W/m2 oC

(19)

- den andra delen Material d; [m] λ; [W/m ºC] R; → R= d/λ [m2 ºC/W] Tegelläkt 0,022 0,140 0,1571 Ströläkt 0,022 0,140 0,1571 Råspont 0,017 0,140 0,1214 Mineralull 0,170 0,036 4,722 Plastfolie - - - Mineralull 0,045 0,036 1,25 Glespanel 0,028 0,140 0,2000 Gips 0,013 0,220 0,0591 R si +Rse - - 0,1400 R∑ 6,8067 Rtot.= 6,8067 m2* oC/W Rp = Rtot.= 6,8067 m2* oC/W U= p R 1

⇒

U= 68067 , 6 1

⇒

U= 0,1469 W/m2* oC

Ukorr. = U+∆Ug+∆Uf+∆Ur

⇒

Ukorr. = 0,1469 +0+0+0 Ukorr. = 0,1469 W/m2* oC

- den tredje delen

Material d; [m] λ; [W/m ºC] R; → R= d/λ [m2 ºC/W] Tegelläkt 0,022 0,14 0,1571 Ströläkt 0,022 0,14 0,1571 Råspont 0,017 0,14 0,1214 Lösull 0,400 0,042 9,5238 Glespanel 0,028 0,14 0,2000 Gips 0,013 0,22 0,0591 R si +Rse - - 0,1400 R∑ 10,3585 Rtot.= 10,3585 m2* oC/W Rp = Rtot.= 10,3585 m2* oC/W U= 1

_⇒

U= 1

_⇒

U = 0,0965 W/m2_*o_C

(20)

Specifika transmissionsförluster för huset fördelade på olika byggnadsdelar. Värmeförlusterna innefattar transmission, mekanisk ventilation och luftläckning. Summor avser hela byggnadshöljet, och det viktade medelvärdet för hela byggnadshöljets U-värde är alltså 0,248W/m2_*o_{C, vilket inte innefattar korrektioner för fönster och golv enligt BBR.}1

Byggnadsdel U-värde, W/m2 ºC Area, m2 _U*A, W/ oC Sockelelement ≈ 0,5000 18,00 9,000 Platta på mark(0-1)m 0,1410 36,00 5,076 Platta på mark(1-6)m 0,1051 61,75 6,490 Ytterväggar 0,1963 156,09 30,640 Fönster 1,3000 25,93 33,709 Ytterdörrar 1,0000 9,52 9,520 Tak- 1 0,0923 18,40 1,698 Tak-2 0,1469 61,54 9,040 Tak-3 0,0965 60,00 5,790 Summor 0,248 447,230 110,963 U-värde = A A U ∑ ∑( * ) U-värde = 230 , 447 963 , 110

⇒

U-värde = 0,248 W/m2* oC

Så innebär detta att normens krav på energihushållning är uppfylld. Enligt BBR för småhus gäller att Fs = Ukrav < 0,5 W/m2 oC

⇒

0,248 W/m2 oC

< 0,5 W/m

2 oC

⇒

OK!

1 _{Robert Öman}_{(2008), Byggnader och energi/ energi balans (värmebalans) för byggnader.}

(21)

Beräkningar av värmeenergibehovet!

Vid beräkning av värmeenergibehovet för huset så måste man ta hänsyn till solinstrålningen för den staden som byggnaden ligger i. Luftläckningen (infiltration) utöver mekanisk ventilation ska beräknas med tre olika värden (0,06; 0,12 och 0,24) oms/h.

Byggnadens specifika transmissionsförluster ∑(U*A) är ca: ≈ 110,963 W/ oC, luft densitet:

ρluft=1,2 kg/m3 och specifika värmekapacitet är ca: cp≈ 1000 J/kg oC.

Värmeenergibehovet kan beräknas enligt:

EUPPVÄRMNING = Gt * Qtot

• Gt: hänsyn till solinstrålningen

Årets medeltemperatur i Stockholm väljas, närmaste till Eskilstuna. Så Tmedel = 6,6 oC (från tab. Bilaga B för solinstrålningen)

(Inomhustemperatur – Tgratis) = 22 – 3 = 19 oC

Ur tab. (Bilaga C) för ortsvärmningsbehovet, med hjälp av (19 oC och 6,6 oC) så får

vi:

1. vid (19 och 6) o_{C får vi: 105700 ºC h/ år}

2._{vid (19 och 7)}o_{C får vi: 097100 ºC h/ år}

Gt = 97100 + 0,1*(105700 – 97100) = 97960 ºC h/ år • Qtot = ∑(U*A) + qm * cp qm = ρluft *qv-tot qv-tot = qv + qov qov = 3600 1000 inf* * V 1. När infilt. = 0,06 oms/h

_⇒

qov = 3600 1000 * 06 , 0 * ) 4 , 2 * 2 * 75 , 97 ( qov = 7,82 l/s qv-tot = 40 + 7, 82 = 47,82 l/s qm= 1,2*       1000 82 , 47 = 0,0574 kg/s

(22)

2. När infilt. = 0,12 oms/h

_⇒

qov = 3600 1000 * 12 , 0 * ) 4 , 2 * 2 * 75 , 97 ( qov = 15,64 l/s qv-tot = 40 + 15,64 = 55,64 l/s qm = 1,2*       1000 64 , 55 = 0,0668 kg/s Qtot = 110,963 + (0,0668*1000) = 177,763 W/ o_C EUPPVÄRMNING = 97960 * 177,763 = 17 413 663,48 Wh/år = 17,4 MWh/år 3. När infilt. = 0, 24 oms/h

_⇒

qov = 3600 1000 * 24 , 0 * ) 4 , 2 * 2 * 75 , 97 ( qov = 31,28 l/s qv-tot = 40 + 31,28 = 71,28 l/s qm = 1,2*       1000 28 , 71 = 0,0855 kg/s Qtot = 110,963 + (0,0855*1000) = 196,463 W/ o_C EUPPVÄRMNING = 97960 * 196,463 = 19 245 515,48 Wh/år = 19,2 MWh/år

Infiltration qov l/s Qtot W/ oC EUPPVÄRMNING MWh/år

0,06 oms/h 7,82 168, 363 16,5

0,12 oms/h 15,64 177,763 17,4

(23)

•

Husets uppvärmning!

Uppvärmningen är fjärrvärme. Fjärrvärmen är det miljövänligaste sättet att värma huset och är en av de mest bekväma värmekällorna för villor. I tabellen nedan kan vi se vad fjärrvärmen kostar. Prisen gäller från 1 januari 2009. 1

Elavtal Totalt elpris inkl. skatt och moms 1 (öre/kWh)

Årsavgift (kr/år)

Fast elpris 3 år 97,38 300

Elkostnader kan beräknas enligt:

Kostnad = [(EUPPVÄRMNING MWh/år*1000 )*(öre/kWh

/

100)] + Årsavgift, kr/ år

EUPPVÄRMNING MWh/år öre/kWh Årsavgift (kr/år) Kostnad/år (kr) Kostnad/mån (kr) 16,5 97,38 300 16 368 1364 17,4 97,38 300 17 244 1437 19,2 97,38 300 18 997 1583

(24)

•

Passivvärme/ Tgratis 1._{El: uppskattas 4000 kW/år ⇒}

_⇒

8760 10 * 0 , 4 6 ≈ 500W 2. VV: uppskattas 1000 kW/år ⇒

⇒

8760 10 * 0 , 1 6 ≈ 100W 3. Sol: uppskattas = 200W

4._{Personvärme: 80W/pers, två vuxna och två barn, antas att dem vistas hemma} 12 h/dygn.

_⇒

_            + *12 2 2 * 80 2 * 80 =2880Wh/dygn

_⇒

24 2880 =120W • Passivvärme = (500 + 100 + 200 + 120) = 920W

• Vi ska beräkna med (800 och 1000)W 1. 800W

_⇒

Tgratis =

(

U A

)

qm cp e passivvärm * * + Σ = Q_tot_. e passivvärm

• När infiltration = 0,06 oms/h ⇒

_⇒

då Q_tot= 168,363W/ oC

• Tgratis = 363 , 168 800 ≈ 5 o_C

• Tinne = +22oC och Tmedel = +6,6 oC

Tinne – Tgratis = 22 – 5 = 17 oC

Ur tabell för ortsvärmningsbehovet enlig (Bilaga C) så får vi: - 1. vid (17 o_{C och 6} o_{C) = 94100}o_{C h/ år} 2._{vid (17} o_{C och 7} o_{C) = 85900}o_{C h/ år} Gt = 85900 + 0,1*(94100 – 85900) = 86750 oC h/ år EUPPVÄRMNING = Gt * Qtot = 86750 * 168, 363 = 14,6 MWh/år

(25)

_⇒

då Qtot = 177,763W/ oC • Tgratis = 763 , 177 800 ≈ 4,5 o C

Tinne – Tgratis = 22 – 4,5 = 17,5 oC

Ur tabell för ortsvärmningsbehovet (Bilaga C) så får vi: - 1. vid (17 o_{C och 6} o_{C) = 94100}o_{C h/ år} 2._{vid (17} o_{C och 7} o_{C) = 85900}o_{C h/ år} 3. vid (18 o_{C och 6} o_{C) = 99900}o_{C h/ år} 4. vid (18o_{C och 7} o_{C) = 91500}o_{C h/ år} Gt-1 = 85900 + 0,1*(94100 – 85900) = 86720 o_{C h/ år} Gt-2 = 91500 + 0,1*(99900 – 91500) = 92340 o_{C h/ år} Gt - Medel = Gt-1 + 0,2*( Gt-2 – Gt-1) = 86720 + 0,2*(92340 – 86720) = 87844 oC h/ år

EUPPVÄRMNING = Gt - Medel * Qtot

= 87844 * 177,7663 = 15,6 MWh/år

_⇒

då Qtot = 196,463W/ oC

• Tgratis = 463 , 196 800 ≈ 4 o_C

Tinne – Tgratis = 22 – 4 = 18 oC

Ur tabell för ortsvärmningsbehovet (Bilaga C) så får vi: - 1. vid (18o_{C och 6} o_{C) = 99900}o_{C h/ år} 2._{vid (18} o_{C och 7} o_{C) = 91500}o_{C h/ år} Gt = 91500 + 0,1*(99900 – 91500) = 92340 oC h/ år EUPPVÄRMNING = Gt * Qtot = 92340 * 196,463 = 18,1 MWh/år

(26)

2. 1000W

_⇒

Tgratis =

(

U A

)

q_m c_p e passivvärm * * + Σ = Q_tot e passivvärm

_⇒

då Qtot = 168,363W/ oC

• Tgratis = 363 , 168 1000 ≈ 6 o_C

• Tinne = +22 oC och Tmedel = +6,6 oC

Ur tabell för ortsvärmningsbehovet (Bilaga C) så får vi: - 1. vid (16 o_{C och 6} o_{C) = 88300}o_{C h/ år} 2._{vid (16} oC och 7 oC) = 80400 oC h/ år Gt = 80400 + 0,1*(88300 – 80400) = 81190oC h/ år EUPPVÄRMNING = Gt * Qtot = 81190 * 168,363 = 13,7 MWh/år

_⇒

då Q_tot= 177,763W/ oC

• Tgratis = 763 , 177 1000 ≈ 5,6 o_C

Tinne – Tgratis = 22 – 5,6 = 16,4 oC

Ur tabell för ortsvärmningsbehovet (Bilaga C) så får vi: - 1. vid (16 o_{C och 6} o_{C) = 88300}o_{C h/ år} 2. vid (16 o_{C och 7} o_{C) = 80400}o_{C h/ år} 3._{vid (17} oC och 6 oC) = 94100 oC h/ år 4. vid (17o_{C och 7} o_{C) = 85900}o_{C h/ år} Gt-1 = 80400 + 0,1*(88300 – 80400) = 81190 o_{C h/ år} Gt-2 = 85900 + 0,1*(94100 – 85900) = 86720 oC h/ år Gt - Medel = Gt-1 + 0,2*( Gt-2 – Gt-1) = 81190 + 0,2*(86720 – 81190) = 81743 o_{C h/ år}

(27)

_⇒

då Qtot = 196,463 W/ oC • Tgratis = 463 , 196 1000 ≈ 5 o_C

• Tinne = +22oC och Tmedel = +6,6 oC

Ur tabell för ortsvärmningsbehovet (Bilaga C) så får vi: - 1. vid (17 o_{C och 6} o_{C) = 94100}o_{C h/ år} 2._{vid (17}o_{C och 7} o_{C) = 85900}o_{C h/ år} Gt = 85900 + 0,1*(94100 – 85900) = 86720 oC h/ år EUPPVÄRMNING = Gt * Qtot = 86720 * 196,463 = 17,0 MWh/år

Infiltration Qtot W/ oC EUPPVÄRMNING MWh/år

0,06 oms/h 168, 363 13,7

0,12 oms/h 177,763 14,6

0,24 oms/h 196,463 17,0

/

100)] + Årsavgift, kr/ år 1. med 800 W EUPPVÄRMNING MWh/år öre/kWh Årsavgift (kr/år) Kostnad/år (kr) Kostnad/mån (kr) 14,6 97,38 300 14 517 1 209 15,6 97,38 300 15 491 1 291 18,1 97,38 300 17 926 1 494 2. med 1000 W EUPPVÄRMNING MWh/år öre/kWh Årsavgift (kr/år) Kostnad/år (kr) Kostnad/ mån (kr) 13,7 97,38 300 13 641 1 137

(28)

3.3. Åtgärder

Installationstekniska lösningar

• FTX- ventilation

Förkortningen FTX står för från- och tilluftssystem med värmeväxlare. Den kan tillföra stora mängder ventilationsluft och systemet fungerar oberoende av väderleken, dessutom är lösningen energieffektiv. Fördelen ligger främst i att den tillförda friskluften kommer att ligga temperaturmässigt mycket nära rumstemperaturen, som mest skiljer det bara 5-7 o_C,

antas att den ger 16o_{C. Man får på så sätt en mycket bra luftväxling och hög komfort då}

risken för kallras är minima. En annan viktig fördel är att ventilationen är separerad från uppvärmningen vilket innebär att man fritt kan välja värmekälla. Energibesparingen kan bli 50 – 80 % jämfört med om värmen inte återvinns.

FTX-ventilation kräver separata kanaler, men få rörliga delar ger låga service och

underhållskostnader vilket ges pengarna tillbaka. Ventilationssystem med frånluftsfläkt och direkt friskluftsinsläpp ger huset en bra inomhusmiljö och minskar risken att huset skall få mögel och fuktskador.1

FTX-ventilation finns i prisklasser från 40 000 kr - 70 000 kr inklusive ventilationskanaler,

underhållskostnader och övrigt.2

Bilden visar ett FTX-system:

1. Frisk uteluft tas in = tilluft.

2. Den kalla tilluften värms i en värmeväxlare med hjälp av den varma rumsluften = frånluft. 3. Uppvärmd tilluft fördelas i huset.

4. Den förorenade frånluften tas ut från kök och badrum. Ofta finns det en separat kanal från köksfläkten eftersom det annars kan samlas fett i värmeväxlaren, vilket kan vara en

brandrisk.

5. Frånluften lämnar sin värme till tilluften i värmeväxlaren och passerar ut.1

1

http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Ventilation/FTX-system/, 2009-02-08 söndag.

(29)

Om ventilationssystemet kompletteras med en ventilationsvärmeväxlare- FTX med temperaturverkningsgrad antingen 50 %, 70 % eller 90 % som ska jämföras. Projekterat tilluftsflödet är 90 % av projekterat frånluftsflödet för att erhållas undertryck i byggnaden. Luftläckningen (infiltration) utöver mekanisk ventilation antas motsvarar tre olika värden (0,06; 0,12 och 0,24) oms/h.

Värmeväxlaren minskar alltså effektbehovet med en faktor (1- ηvvx), värmeväxlaren påverkar

dock endast tilluftsflödet (90 % av frånluftsflödet).

FTX- beräkningar

Värmeenergibehovet kan beräknas med:

• Gt: hänsyn till solinstrålningen

Tinne = +22 oC

Tmedel = +6,6 oC

FTX ger

⇒

Tvvx = +16 oC

(Inomhustemperatur – Tvvx) = 22 – 16 = +6 oC

Ur tab. (Bilaga C) för ortvärmebehov, med hjälp av (6 o

C och 6,6 oC) så får vi: 1. vid (6 och 6) o_{C får vi: 33900 ºC h/ år}

2. vid (6 och 7) oC får vi: 28400 ºC h/ år Gt =28400 + 0,1*(33900 – 28400)

=28950 ºC h/ år

• Q_tot = q_m-tilluft * c_p *(1- ηvvx) + ∑(U*A) + qm-all luftläckning * cp qm-tilluft = massflöde för tilluft

qm-tilluft = 40 * 0,90 = 36 l/s qm-tilluft = 1,2 *       1000 36 = 0,0432 kg/s

1-När infilt.= 0,06 oms/h

_⇒

då ∑(U*A) + qm-all luftläckning * cp = 168,363 W/oC

Så Qtot-värde beräknas: a. Med ηvvx =50%

Qtot = 0,0432*1000*(1- 0,50) + 168,363

⇒

Qtot = 190,0 W/oC E = 28950 * 190,0

(30)

b. Med ηvvx =70% Qtot = 0,0432*1000*(1 – 0,70) + 168,363

⇒

Qtot = 181,3 W/oC EUPPVÄRMNING = 28950 * 181,3 = 5248635 Wh/år = 5,2 MWh/år c. Med ηvvx =90% Qtot = 0,0432*1000*(1 – 0,90) + 168,363

⇒

Qtot = 172,7 W/oC EUPPVÄRMNING = 28950 * 172,7 = 4999665 Wh/år = 5,0 MWh/år

2- När infilt. = 0,12 oms/h

_⇒

då ∑(U*A) + qm-all luftläckning * cp = 177,763 W/oC

Så Qtot-värde beräknas: a. Med ηvvx =50% Qtot = 0,0432*1000*(1 – 0,50) + 177,763

⇒

Qtot = 199,4 W/oC EUPPVÄRMNING = 28950 * 199,4 = 5772630 Wh/år = 5,8 MWh/år b. Med ηvvx =70% Qtot = 0,0432*1000*(1 – 0,70) + 177,763

⇒

Qtot = 182,1 W/oC EUPPVÄRMNING = 28950 * 182,1 = 5271795 Wh/år = 5,3 MWh/år

(31)

3- När infilt.= 0,24 oms/h → då ∑(U*A) + qm-all luftläckning * cp= 196,463 W/oC

Så Qtot-värde beräknas: a. Med ηvvx =50% Qtot = 0,0432*1000*(1 – 0,50) + 196,463

⇒

Qtot = 218,1 W/oC EUPPVÄRMNING = 28950 * 218,1 = 6313995 Wh/år = 6,3 MWh/år b. Med ηvvx =70% Qtot = 0,0432*1000*(1 – 0,70) + 196,463

⇒

Qtot = 200,8 W/oC EUPPVÄRMNING = 28950 * 200,8 = 5813160 Wh/år = 5,8 MWh/år 1. När infilt.= 0,06 oms/h

Vekningsgrad ηvvx(%) Qtot W/ oC EUPPVÄRMNING

MWh/år Procentuell minskning (%)

50 % 190,0 5,5 67 %

70 % 181,3 5,2 68 %

90 % 172,7 5,0 70 %

Procentuell minskning av värmebehovet efter att installera FTX- systemet är:

innan E efter E v upp v upp . .

⇒

I. När ηvvx =50 %

⇒

5 , 16 5 , 5 = 0,33

_⇒

1,0 – 0,33 = 0,67

_⇒

d.v.s. 67 % II. När η =70 %

_⇒

5,2 = 0,32

_⇒

1,0 – 0,32 = 0,68

_⇒

d.v.s. 68 %

(32)

2. När infilt.= 0,12 oms/h

50 % 199,4 5,8 67 %

70 % 190,7 5,5 68 %

90 % 182,1 5,3 70 %

⇒

4 , 17 8 , 5 = 0,33

_⇒

1,0 – 0,33 = 0,67

_⇒

d.v.s. 67 % II. När ηvvx =70 %

⇒

4 , 17 5 , 5 = 0,32

_⇒

1,0 – 0,32 = 0,68

_⇒

d.v.s. 68 % III. När ηvvx =90 %

⇒

4 , 17 3 , 5 = 0,30

_⇒

1,0 – 0,30 = 0,70

_⇒

d.v.s. 70 % 3. När infilt.= 0,24 oms/h

50 % 218,1 6,3 67 %

70 % 209,4 6,1 68 %

90 % 200,8 5,8 70 %

⇒

2 , 19 3 , 6 = 0,33

_⇒

1,0 – 0,33 = 0,67

_⇒

d.v.s. 67 % II. När ηvvx =70 %

⇒

2 , 19 1 , 6 = 0,32

_⇒

1,0 – 0,32 = 0,68

_⇒

d.v.s. 68 % III. När ηvvx =90 %

⇒

2 , 19 8 , 5 = 0,30

_⇒

1,0 – 0,30 = 0,70

_⇒

d.v.s. 70 %

(33)

Elkostnader:

FTX- ventilationen som väljas kostar 70 000kr

_⇒

10000 70000

= 7 000 kr/år

/

• När infilt.= 0,06 oms/h EUPPVÄRMNING MWh/år Vekningsgrad ηvvx(%) öre/kWh Årsavgift (kr/år) Kostnad (kr/år) Exkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Inkl. FTX- kostnad 5,5 50 % 97,38 300 5 656 12 656 5,2 70 % 97,38 300 5 364 12 364 5,0 90 % 97,38 300 5 169 12 169 • När infilt.= 0,12 oms/h EUPPVÄRMNING MWh/år Vekningsgrad ηvvx(%) öre/kWh Årsavgift (kr/år) Kostnad (kr/år) Exkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Inkl. FTX- kostnad 5,8 50 % 97,38 300 5 948 12 948 5,5 70 % 97,38 300 5 656 12 656 5,3 90 % 97,38 300 5 461 12 461 • När infilt.= 0,24 oms/h EUPPVÄRMNING MWh/år Vekningsgrad ηvvx(%) öre/kWh Årsavgift (kr/år) Kostnad (kr/år) Exkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Inkl. FTX- kostnad 6,3 50 % 97,38 300 6 435 13 435 6,1 70 % 97,38 300 6 240 13 240 5,8 90 % 97,38 300 5 948 12 948

(34)

Byggnadstekniska lösningar

• Lufttäthet:

Istället för att installeras FTX-ventilation satsar vi på att med olika tätningsåtgärder förbättra byggnadens lufttäthet t.ex. att försöka täta springorna i huset så gott det går, så att luftläckningen (infiltration) utöver mekanisk ventilation kan försummas. Priset för denna åtgärd är så liten att jag anser att den kan försummas.

Värmeenergibehovet kan beräknas enligt:

• Gt:

Ur tab. (Bilaga C) för ortsvärmningsbehovet, med hjälp av (19 oC och 6,6 oC) så får

vi:

1. vid (19 och 6) o_{C får vi: 105700 ºC h/ år}

2. vid (19 och 7) o_{C får vi: 097100 ºC h/ år}

Gt = 97100 + 0,1*(105700 – 97100) = 97960 ºC h/ år • Q_tot = ∑(U*A) + q_m * cp qm = ρluft *qv-tot qv-tot = qv + qov, (qov=0,00 oms/h) qv-tot = 40+0,00 = 40, 0 l/s qm = 1,2*       1000 0 , 40 = 0,048 kg/s Qtot = 110,963 + (0, 048*1000) = 158, 363 W/ o_C EUPPVÄRMNING = 97960 * 158,363 = 16 492 839,48 Wh/år = 15,5 MWh/år

/

EUPPVÄRMNING

MWh/år

öre/kWh Årsavgift

(kr/år) Kostnad (kr/år) Kostnad/mån (kr/ mån)

(35)

4. Resultat

Här redovisas energikostnaderna efter 10 år för standardhuset och åtgärderna samt jämförelse mellan dem:

1. Standardhuset när Tgratis = 3oC Infilt. Oms/h EUPPVÄRMNING

MWh/år

Kostnad (kr/år)

För ett år Kostnad (kr/år) Efter 10 år

0,06 16,5 16 368 163 680

0,12 17,4 17 244 172 440

0,24 19,2 18 997 189 970

2. När passivvärme = 800W då Tgratis = 4,5oC Infilt. Oms/h EUPPVÄRMNING

MWh/år

Kostnad (kr/år)

För ett år Kostnad (kr/år) Efter 10 år

0,06 14,6 14 517 145 170

0,12 15,6 15 491 154 910

0,24 18,1 17 926 179 260

3. När passivvärme = 1000W då Tgratis = 6,0oC Infilt. Oms/h EUPPVÄRMNING

MWh/år Kostnad (kr/år) För ett år Kostnad (kr/år) Efter 10 år 0,06 13,7 13 641 136 410 0,12 14,6 14 517 145 170 0,24 17,0 16 855 168 550 4. FTX-ventilation a. När infilt. = 0,06 oms/h Vekningsgrad ηvvx(%) EUPPVÄRMNING MWh/år Kostnad (kr/år) Exkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Inkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Efter 10 år 50 5,5 5 656 12 656 126 560 70 5,2 5 364 12 364 123 640 90 5,0 5 169 12 169 121 960

Jämförelse kostnader med standardhuset när infilt. = 0,06 oms/h 1. När Tgratis = 3 oC

(36)

2. När Tgratis = 4,5 oC och infilt. = 0,06 oms/ h

a. 50 %

_⇒

145 170 – 126 560 = 18 610 kr

_⇒

1 850 kr/ år b. 70 %

_⇒

145 170 – 123 640 = 21 530 kr

_⇒

2 150 kr/ år

c. 90 %

_⇒

145 170 – 121 690 = 23 480 kr

_⇒

2 350 kr/ år Besparingen är mellan (1 850 - 2 350) kr/ år.

3. När Tgratis= 6 oC och infilt. = 0,06 oms/ h

a. 50 %

_⇒

136 410 – 126 560 = 09 850 kr

_⇒

0 985 kr/ år b. 70 %

_⇒

136 410 – 123 640 = 12 770 kr

_⇒

1 275 kr/ år c. 90 %

_⇒

136 410 – 121 690 = 14 720kr

_⇒

1 470 kr/ år Besparingen är mellan (985 - 1470) kr/ år. b. När infilt.= 0,12 oms/h Vekningsgrad ηvvx(%) EUPPVÄRMNING MWh/år Kostnad (kr/år) Exkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Inkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Efter 10 år 50 5,8 5 948 12 948 129 480 70 5,5 5 656 12 656 126 560 90 5,3 5 461 12 461 124 610

Jämförelse kostnader med standardhuset när infilt. = 0,12 oms/h 1. När Tgratis = 3 oC

a. 50 %

_⇒

172 440 – 129 480 = 42 960 kr

_⇒

4 300 kr/ år b. 70 %

_⇒

172 440 – 126 560 = 45 880 kr

_⇒

4 590 kr/ år c. 90 %

_⇒

172 440 – 124 610 = 47 830 kr

_⇒

2. När Tgratis = 4,5 oC och infilt. = 0,12 oms/ h

a. 50 %

_⇒

154 910 – 129 480 = 25 430 kr

_⇒

2 545 kr/ år b. 70 %

_⇒

154 910 – 126 560 = 28 350 kr

_⇒

2 835 kr/ år

c. 90 %

_⇒

154 910 – 124 610 = 30 300 kr

_⇒

(37)

3. När Tgratis = 6 oC och infilt. = 0,12 oms/ h a. 50 %

_⇒

145 170 – 129 480 = 15 690 kr

_⇒

1 570 kr/ år b. 70 %

_⇒

145 170 – 126 560 = 18 610 kr

_⇒

1 860 kr/ år c. 90 %

_⇒

145 170 – 124 610 = 20 560 kr

_⇒

2 055 kr/ år Besparingen är mellan (1 570 - 2 055) kr/ år. c. När infilt.= 0,24 oms/h Vekningsgrad ηvvx(%) EUPPVÄRMNING MWh/år Kostnad (kr/år) Exkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Inkl. FTX- kostnad Kostnad (kr/år) Efter 10 år 50 6,3 6 435 13 435 134 350 70 6,1 6 240 13 240 132 240 90 5,8 5 948 12 948 129 480

Jämförelse kostnader med standardhuset när infilt. =0,24 oms/h 1. När Tgratis = 3 oC