Underhållsdikning av grusvägar : Försök på två vägar i E-län (Maintenance of ditches on old gravel roads: A test on two roads in Sweden)

Nr 431 : 1985 Statens väg- och trafikinstitut (VT!) : 58101 Linköping ISSN 0347-6049 Swedish Road and Traffic Research Institute : S-58101 Linköping : Sweden

Underhållsdikning av grusvägar

431

- Försök på två vägar i E-län

Håkan Jansson

FÖRORD

Föreliggande rapport redovisar resultatet av ett försök där syftet var att bidraga till klarläggandet av underhållsdikningens betydelse för äldre grusvägar. Försöket som utförts på uppdrag av Vägverket (TUb) har bedrivits på två i samarbete med VFE utvalda vägar och pågått tiden 1979-83.

För skötsel av termohygrograf, rapportering av tjälgräns samt på väg 1180 även grundvattennivå har personal från Ao 35 i Östra Husby resp Ao 34 i

Norrköping svarat. Med värdefulla synpunkter på projektet har

Lars Bäckman, VTI bidragit. I övrigt är det många som bidragit till projektets genomförande. Härmed ett tack till samtliga.

Linköping i december 1984

Håkan Jansson

SUMMARY II 1 INLEDNING 1 2 FÖRSÖKSUPPLAGGNING 2 3 RESULTAT 4 3.1 Väg 884 Stenbrö 4 3.1.1 Tvärsektioner 4

3.1.2 Temperatur och nederbörd 6

3.1.3 Tjäle och tjällyftning 8

3.1.4 Vattenkvot 10

3.1.5 Bärighet 11

3.2 Väg 1180 Bremyra-Brenäs sträcka A 15

3.2.1 Tvärsektioner 16

3.2.2 Temperatur och nederbörd 17

3.2.3 Tjäle och tjällyftning 19

3.2.4 Grundvattennivâ 21

3.2.5 Bärighet 24

3.3 Väg 1180 Bremyra-Brenäs sträcka B 28

3.3.1 Tvärsektioner 28

3.3.2 Temperatur och nederbörd 29

3.3.3 Tjäle och tjä11yftning 29

3.3.4 Grundvattennivå 30 3.3.5 Bärighet 31

4

SLUTSATSER

33

5 REFERENSER 34 BILAGOR VTI MEDDELANDE 431

Undershållsdikning av grusvägar -Försök på två vägar i E-län av Håkan Jansson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

För att studera effekten av en underhållsdikning på i första hand bärigheten hos en grusväg utvaldes två provsträckor i Östergötlands län. Båda vägarna hade dåliga diken, låg bärighet och ansågs av VV vara i behov av dikning. I ena fallet består undergrunden av fin- och såplera (väg 884), i det andra av lerig moig morän (väg 1180).

Bärighetsmätningen har skett med fallviktsdeflektometer. På väg 884, som före dikningen endast hade ca 10-15 cm djupa diken, innebar dikningen en sänkning av dikesbotten med i genomsnitt ca 40 cm. En bärighetshöjning kan konstateras efter åtgärden. M h a en referens-sträcka har en relativ minskning av deflektionerna (D0 och D450) på ca 20% beräknats. På väg 1180 sträcka A, som före dikningen hade ett dikesdjup på ca 40-45 cm, kom dikningen att medföra en fördjupning med i genomsnitt ca 10-15 cm. Här har en relativ minskning av deflektionerna på ca 10% beräknats. Denna minskning är dock inte statistiskt signifikant skild från noll (ingen bärighetshöjning) på 95%-nivån. På väg 1180 dikades även en sträcka B,.en kortare sträcka där åtgärden resulterade i ett i genomsnitt endast ca 5 cm djupare dike. Ingen bärighetshöjning kan här registreras. Det kan påpekas att de ovan redovisade procentsiffrorna för bärighetsförändringen endast gäller för de här aktuella förhållandena.

Förutom bärigheten har även tjällyftning och vattenkvot eller grund-vattennivå registrerats. Huruvida dikningen haftnågon effekt på dessa parametrar är mer osäkert.

Maintenance of ditches on old gravel roads - A test on two roads in Sweden

by Håkan Jansson

Swedish Road and Traffic

Research Institute (VTI) 5-581 01 LINKÖPING SUMMARY

The effect Of ditching a gravel road with shallow ditches and low bearing capacity was studied *on two experimental roads in the county of Östergötland. The two sections have subgrades consisting of clay (road no 884), and fine-grained till (road no 1180), respectively. Falling weight deflectometer tests were made to measure the bearing capacity. The ditches at road no 884 were on average 10-15 cm deep before ditching and approximately 50-55 cm deep after. A decrease in deflec-tions (DO and D450) of approximately 20 per cent was calculated. The ditches: at road 1180, section A, were on average 40-45 cm deep before ditching and approximately 55 cm deep after. The decrease in deflec-tions was calculated to approximately 10 per cent. This decrease is however not significant (OC: 0.05). At section B, where the ditching only resultetl in approximately 5 cm deeper ditches the bearing capacity was unchanged. It should be stressed that these percentages are only valid for the'conditions in this test.

Frost .deave and ground water level or water content were also measured. It is however uncertain if ditching affected these

para-meters.

1 INLEDNING

Vägens behov av dränering har sedan länge varit föremål för diskus-sioner (och forskning /l/). Samtidigt som enhetliga regler och normer underlättar i den praktiska verksamheten kan en okritisk tillämpning av dessa ge resultat som i många fall kan ifrågasättas.

Kostnaden för dikning av det statliga vägnätet var 1982 ca 70 miljoner kronor. Av dikesanslaget går idag ca 40% till grusvägar /2/. Denna studie behandlar just grusvägar och syftar till att klarlägga främst effekten på vägens bärighet av en underhållsdikning. Med underhållsdik-ning avses här en åtgärd där eventuellt befintligt dike rensas och fördjupas så att en bortledning av dagvatten och vatten från vägkrOppen möjliggörs.

Ett dike fyller flera funktioner:

1. Att avleda dagvatten, vatten från vägytan och vägens omgivning.

Genom vägens tvärfall avleds vatten från vägytan. Detta och ytvatten från vägens omgivande terräng avleds m h a ett dike, oftast ett öppet dike. Vatten på vägytan kan bilda pölar och orsaka ytuppmjukning. Vattnet som infiltreras i vägen ökar vattenhalten i vägkrOppen, och tillförs senare grundvattnet. En finsk studie visar att i en normal vägkonstruktion en mycket liten del av detta vatten dräneras ut i sidled till diket /3/.

2. Att dränera vägkroppen. Detta kan ske med ett öppet eller ett

täckt dike. I vägen finns vatten i flera former och man kan inte genom att dika dränera bort allt vatten. Det vatten som är bundet kring materialpartiklarna i vägen kan ej påverkas och kapillär-vattnet kan endast påverkas indirekt genom att grundvattenytan

sänks.

3. Att fungera som snömagasin, och ev andra funktioner, som inte

behandlas här.

Sammanfattningsvis kan ett dike påverka vägens bärighet genom att avleda ytvatten och förhindra att det tränger in i vägkroppen och ge-nom att sänka grundvattenytan.

O __ AVDUNSTNING 6 Ö 0 NEDERBORD

YTVATTEN\ Ö '0

_VAGYTA

440.0 --cp/SJUNK-VATTEN _{/ADSORBTIONSVATTEN} f _ _ _ _ _ _ ä _

Figur 1 Förenklad bild av vatten i vägen.

2 FÖRSÖKSUPPLÄGGNING

För försöket, ett fältförsök, valdes provsträckor på två äldre grusvägar i Östergötlands län (E-län) som av vägförvaltningen ansågs vara i behov av dikning. Den ena är väg 884 väster om Norrköping och den andra väg 1180 nordost om Simonstorp, se figur 2. På den senare valdes förutom den "ordinarie" provsträckan, sträcka A, även en kortare sträcka,

sträcka B.

Studierna påbörjades hösten 1979 och avslutades sommaren 1983. De av VV planerade dikningarna sköts framåt i tiden och studier av sträckorna med befintliga diken utfördes tills delar av provsträckorna dikades hösten 1981. Eftersom sträcka B på väg 1180 var kort dikades hela sträckan. På de andra sträckorna dikades större delen, medan delar lämnades som referenssträckor. De arbeten som utfördes styrdes inte av försöket utan får anses motsvara normalt utförande. De dikade

sträckorna studerades under 1982 och första hälften av 1983.

..

, '

ÖSTERGÖTLANDS LÄN

F +\ 1961 . Ls ' r \Katnn|noun ex, 4 § \, :i x SÖDERMANLANDS LÄN \ \ \ | | | '| .. +Nyküping Finspång | = :1 .K ' | /\ å ( ' .pr I \0 '\\ \ . L 1 Q ,V * - " / *' J r V Kolmår \ \ \ _ :ut -i n -. .

.EA ' Åby. 2 x. \ ' 'I'_ *

3 \ .' ' . \ s .- I' \ y '- ø-w . ...aus-'åååfå - I I i i --b' U 'Vm X 48 _5\on-\ - q _w\ U: 7. -_x? ' I ' \_,V ,₌ ' ₃'..-_{g.. i} i11..-' ;0:502 :_'i"'4 ' <2*g: 'e . ' ' . n \ . u. f \ _ s \ -I* Ir* o _ . 4? _- -.0 '._--J\J N .0 x 5*

Figur 2 Läge av provsträckor.

De parametrar som studerats på provsträckorna är följande:

Bärig- Grund- Vatten- Tjäl- Köld-

Tjäl-het vat- kvot djup mängd

lyft-ten- ning

nivå

884L X X X X X

1180 A X X X X X

1180 B X X X

Bärighetsmätningen har skett med fallvikt vid olika tidpunkter under året. Fallviktsmätningen tillgår så atten vikt släpps från en vald höjd. Via ett fjädersystem, en sekundär vikt och en belastningsplatta överförs kraften till vägen. Den maximala nedsjunkningen (deflektionen) av vägens överyta vid stöten mäts. Grundvattennivån har avlästs en gång per vecka, varannan vecka under sommaren och början av hösten. Vattenkvoten har bestämts på prover tagna på tre nivåer i vägen vid ett tillfälle på våren och ett på hösten. Tjällyftningen har uppmätts genom avvägning vid ett tillfälle då vägen varit ungefär maximalt tjälad, och vid ett tillfälle då vägen varit otjälad. Närmare beskrivning av mätför-faranden och presentation av resultaten följer i nästa kapitel.

3.1 Väg 884 Stenbro

Provsträckan är 390 m lång och ligger i öppen sluttande terräng. Vägens läge, längdprofil och uppbyggnad framgår av figur 3. Utförligt resultat från väg- och markundersökning återfinns i bilaga 1. Undergrunden består av finlera (material- och tjälfarlighetsgrupp enligt BYA: D1 II) överst och därunder såplera (El 11). Det övre skiktet i vägen består av

krossmaterial (A I) och finkornrikt grusigt sandigt material (D1 (C) II)

och har tjockleken knappt 30 cm. Årsdygnstrafiken är 70.

1-... :.:Têagêstád få /" ,.-. 'Italia' 7:1 4_ 'Tánqesiadf

N' * :PROVêTRÄ/CKA

3;' -' :Dag/she

_ - 's I I . ,4 i' . '- / _ \'\ r 1/ < . < '° - :I '-.MZ'TZT- ? -2 *få* 91 V *wc* . 0/1695 a -l _ . ° ag...1.7 r,-- . w- _ _v-. ' . , ._ . '.u '_u' Q 'l .. V _ ' I'/ "NV - i\ r, -_.< :' . '7 .17*

.RALV_A'I:I\' . :i o - .x . r . t"" ' :1 m 0/2705 O /370,5 El STRÄCKA 1 " M N L; l 1 I 1 I STRAlCKA 2 I P 1 1 I 1 'T' I | 1 000 050 100 150 200 250 I!) 350 .-DAGSBERG _STENBRO

---Figur 3 Väg 884 Stenbro. Läge, längdprofil och uppbyggnad.

3.1.1 Tvärsektioner

Av sträckans totala längd på 390 m dikades under hösten 1981 och våren 1982 en del på 250 m (sträcka 1). Resterande del, 140 m, användes som referens (sträcka 2). Dikningen utfördes m h a grävmaskin plus lastbil.

" I

I _ISTFH

: DIKAT VECKA 46 1981

INFART --DIKAT VECKA 10 1982

UTLOPPS-DIKE ---l

STR Z

__1L

Figur 4 Utförd dikning väg 884.

Avvägning har utförts var 20:e m vid följande tillfällen: 80-08-07 (före dikning), 82-06-24 (efter dikning) och 83-06-28 (efter dikning, kontroll). Som framgår av figur 4, dikades inte vänster sida sektion 0/130-0/250 på sträcka l. Dikesdjupet (vägmitt-dikesbotten) anges i tabell 1. Därur framgår att på sträcka 1, med undantag för vänster sida sektion 0/130-0/250, kom diket att bli i genomsnitt ca 40 cm djupare efter utförd dikning. Detsamma visas i figur 5.

Tabell 1 Dikesdjup i cm, väg 884 (mv : medelvärde, s =

standardav-vikelse och n = ant. mätvärden).

VÄNSTER HÖGER Str Sektion 80-08 82-06 83-06 Sektion 80-08 82-06 83-06 1 0/000- mv 9 49 51 0/000- 14 56 55 0/120 s 10 10 10 0/240 6 8 10 7 7 7 13 13 13 0/140- mv 34 30 30 0/240 s 16 18 13 n 6 6 6 2 0/260- mv 26 - 28 0/260- 43 - 45 0/380 s 12 - 8 0/380 4 - 3 n 7 - 7 5 - 5 VTI MEDDELANDE 431

20<

30- DIKN. VÄNSTER DIKES'

40 - DIKNJ HÖGER BOTTEN

50

[cm] u

Figur5 Dikesdjup, medelvärden enligt tabelll, före och efter

dikning på väg 884.

3-1.?

ISä'HEâEâ'EPLQSE_aniPIPêEä

Temperaturen harregistrerats m h a termohygrograf uppställd intill provsträckan. Registrering har skett under vintern-våren följande perioder:

12/12-79- 7/5-80 2/'12-80 - 30/4-81 24/11-81- 30/4-82 1/12-82 - 30/4-83

I tabell 2 visas köldmängden. Den har beräknats som maximala antalet ackumulerade negativa dygnsgrader. De dagar temperaturen ej registre-rats (fel på utrustningen) har värden från närmaste Väderstation, som är Norrköping-Sörby, använts. Det bör observeras att köldmängden beräknad enligt ovan skiljer sig från köldmängden beräknad som summa negativa månadsmedeltemperaturer multiplicerat med 30.

Tabell 2 Köldmängd väg 844. Vintern i Period Köldmängd

(doc)

1979-80 8/12 - 30/3 592 1980-81 1 25/11 - 18/3 305 1981-82 25/11 - 28/2 519 1982-83 15/1- 3/3 140

Uppgifter om nederbördsmängder har hämtats från SMHI'S station Norrköping-Sörby. I tabell 3 visas månadsnederbörden och i figur 6 har nederbörden per tertial upprltats.

Tabell 3. Nederbördsmängd Norrköping-Sörby (mm).

År JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

79 39.9 17.3 67.7 35.4 80 18.5 20.7 22.9 44.6 93.8 45.4 96.4 59.0 67.1 81 12.3 31.9 44.6 55.3 32.7 26.9 100.2 98.7 9 3 9 33 8 39.167.7 4 3 47 8 wxo w -\ J \ l o e m -D . 42. 82 33.8 1 . . 6.7 64.8 44.9 33. 83 53.5 9.2 O\ O \ N l \ ) -D U J N N W N O r -I O O N O O O NEDEBÖRDS MÄNGD 1980 \1981

-4982

150 _

1983-51

I-1979

100 *

50-JAN -rAPR MAJ:AUG SEP: DEC

Figur 6 Nederbördsmängd per tertial Norrköping-Sörby.

mitt på provsträckan, och visas i figur 7. Vårarna 1980, 1981 och 1982 har vägen varit helt urtjälad vid i stort sett samma tidpunkt. Tjälloss-ningen har dock påbörjats vid olika tidpunkter, den startade tidigast 1982. Samma år registrerades det största tjäldjupet. Köldmängden var något större 1979-80 men 1981-82 skedde tjälnedträngningen snabbare. Det var den senare vintern_ betydligt kallare i december och januari än vintern 1979-80. Vintern 1982-83 påbörjades tjälningen först en bit in på 1983 och tjällossningen var avslutad tidigare än de övriga vårarna.

1081095051521. 2 3 1056 7 Q910111213141516171819202122 VECKA

_{\ ,} \ /\ x x x 7' n--x 1979-80 _{EI\d 0 ' 0 ' 0} 101 o----0 1930-51 _{:1 0 4} o- --0 1981-82 _{FALLVIKTSMÄTNINGAR} 204 0--0 1962-83 30. 1.0- \ 50- w ?x 60< 70- 80-m. 100 0 X ° 0 H4 . PROVTAGNING g VATlENKVOT 0 " [Cm] _L\/-/ TJALE _AVVÄGNING TJÄLLYFTNtNG

Figur 7 Tjälgräns väg 884. Tidpunkter för fallviktsmätning,

vatten-kvotsprovtagning och avvägning har även markerats.

Avvägning av vägmitt var 10:e meter vid tjälad vägkropp har skett: 6/3-80, 10/3-81, 9/3-82, 10/3-83.

För beräkning av tjällyftning har referensavvägningar även skett: 7/8-80, 8/9-81, 4/6-82, 28/6-83.

De beräknade tjällyftningarna bör betraktas med viss försiktighet, dels sker en viss förändring av en grusvägs yta genom hyvling och genom naturlig breddökning då kanterna trycks ut av trafiken, dels kan en avvikelse i mätsektionerna få stor betydelse då vägens profil inte är plan. En viss information bör dock jämförelsen mellan sträcka 1 och 2 ge..

Tabell 4 Tjällyftning väg 884.

Vintern Köldmängd Tjäldjup Tjällyftning (cm)

år (dOC) (cm) Str l Str 2

1979-80 592 86 6 5

1980-81 305 73 10 8

1981-82 519 94 14 13

1982-83 140 62 1 4

Av tabell 4 framgår att tjällyftningarna är något högre på sträcka 1 än på sträcka 2 de tre första vintrarna, medan förhållandet är omvänt 1982-83. Som tidigare nämnts dikades endast en del av sträcka 1 hösten

1981, större delen av sträckan dikades under våren 1982. Den utförda

dikningen kan därför knappast ha påverkat tjällyftningen på sträcka 1 vinter 1981-82. Om den omvända relationen mellan tjällyftningarna på sträckorna före resp efter dikningen är en effekt av dikningen är dock osäkert. De uppmätta tjällyftningarna våren 1980 tycks orimligt låga vilket kan bero av skäl som tidigare nämnts. Tjällyftningarna liksom maximala tjäldjupet har plottats mot köldmängden i figur 8.

MAX TJÄLDJUP

D STR1

ll [cm] A STR 2

100_

TJÄLEYTN.

o ,,/-

A

90- N / 0 [cm]

TJALDJUP\ / /

80- // ,// -16 70' / / '116

60-

K

' /

/

b12

50'

_{/ /X TJÄLLYFTNING}

_'10

40'- / /A - 8 - / -30 ///// (2) 6

20-

A//

-4

10 - .. i. 2.. D KOL jANGD 100 200 300 400 500 600 [0 °C]

Figur 8 Maximalt tjäldjup och tjällyftning plottat mot köldm'ängden,

väg 884.

3.1.4 Vattenkvot

I 8 punkter, 5 på sträcka l resp 3 på sträcka 2, har prov tagits för bestämning av vattenkvoten på tre nivåer i vägen. Proven har tagits i vänster vägkant på nivåerna 20-30 cm, 50-60 cm och 80-90 cm under vägytan. Ett prov har tagits på våren och ett på hösten enligt:

1980 1981. 1982 1.983

Eftersom förhållandena vid provtagningstillfällena varit olika, varieran-de temperatur och nevarieran-derbörd periovarieran-den före provtagningen, har värvarieran-dena för sträcka l dividerats med värdena för sträcka 2. Dessa relativa värden visas i tabell 5. På sträcka i har värdena för punkt 1-3 skiljts från de för punkt 4 och 5, i de senare sektionerna dikades enbart på

28-29/4, 4-5/11

12/5,

20/10

26/4,

11/10

29/4

höger sida som tidigare nämnts.

11

Tabell 5 Relativ vattenhalt före och efter dikning väg 884. Värdena

för sträcka 1 (pkt 1-5) har dividerats med värdena för sträcka 2 (pkt 6-8) - medelvärden. Minskningar har

under-strukits. N Årstid VÅR HÖST i v Punkt 1-3 4-5 6-8 1-3 4-5 6-8 å År 80- 82- 80- 82- 80- 80- 82 80- 82 80-(cnü 81 83 81 83 83 81 81 82 20-30 1.1 gåé 1.9 iLZ 1.0 0.8 gåg 0.8 2.1 1.0 50-60 0.9 1.1 1.0 1 1 1.0. 1.2 1 3 1.3 1.5 1.0 80-90 2.6 1.1

l

2.5 1 1

j.

1.0 1.2 1.5 1.1 1.6 1.0

För punkterna 1-3 och 4-5 erhålls på våren lägre relativa värden efter dikningen 20-30 cm under vägytan, liksom på nivån 80-90 cm. Däremot är värdena inte lägre på nivån 50-60 cm. Med den spridning som föreligger i resultaten är det svårt att dra några slutsatser om hur dikningen påverkat vattenhalten i vägen. Vattenhalten varierar både längs vägen och på djupet samt i tiden varför små förändringar är svåra att fånga utan stora provtagningsresurser. För att inte erhålla störda prover har varje nytt prov tagits en halv meter från tidigare prov. Detta kan exempelvis ha påverkat resultatet. Vidare kan vattenhaltens förändring i tiden variera längs sträckan.

301.5

?äriahât

Bärigheten har mätts med hjälp av fallvikt. Deflektionen (nedsjunk-ningen) av vägytan har registrerats i centrum av belastningen (kraf-tenz50 kN, bel.plattans radie:l50 mm) och på avståndet 450 mm där-ifrån. Deflektionerna betecknas D0 respektive D450. Mätningarna har utförts vid följande tillfällen:

1979

19/10

1980

14/4,22/4,12/5,4/6,28/7,2/9,14/10

1981

15/4,13/5,29/6,l9/8,13/10

1982

1/4,l5/4,5/5,4/6,9/9,18/10

1983

28/3, 11/4, 3/5, 26/5

Mätpunktsavståndet är i en riktning 10 meter med mätning i båda riktningarna och med en förskjutning på 5 meter. Antalet mätpunkter på sträcka 1 och 2 är 50 resp 28.

I figur 9 har medelvärdet för sträckorna med avseende på D0 och D450 uppritats för åren 1980-83. Av figuren framgår att sträcka 1 har sämre bärighet, högre D0 och D450 än sträcka 2 både före och efter dikningen. Ett sätt att studera effekten av dikningen är att jämföra bärigheten på sträcka 1 och 2 vid varje mättillfälle. Därför har kvoten mellan deflek-tioner (medelvärden) uppmätta på sträcka 1 och 2 bildats. En förändring

av bärigheten på sträcka beror på en förändring i de faktorer som

påverkar bärigheten och denna förändring' kan antas vara lika på de

båda delsträckorna. Om den beräknade kvoten före dikningen är skild från densamma efter dikningen har åtgärden påverkat bärighetsrela-tionen mellan delsträckorna. Dessa kvoter har för D0 och D450 upp-ritats i figurerna 10 och 11. Av figur lO framgår att kvoten för D0 är lägre under våren efter dikningen än före. Den ökning i kvoten som före dikningen erhölls efter det att tjälen gått ur vägen är inte heller så markerad efter dikningen. Under hösten är spridningen i kvoten stor före dikningen och endast ett års höstmätning föreligger efter dikningen varför det är svårare att dra någon slutsats om hur dikningen påverkat D0 under hösten. Exempelvis är kvoten hösten 1981 lika låg eller lägre än kvoten 1982. Höstarna 1979 och 80 är dock kvoten högre. Ur figur ll kan i stort sett samma sak utläsas som ur figur lO. Kvoten under hösten är dock lägre 82 än under tidigare år. Slutsatsen blir att dikningen bidragit till att både D0 och D450 minskat under våren. Minskningen under hösten är mindre och beträffande DO mer osäker. Förändringen i kvoten för D0-D450 följer i princip förändringen för D0. Kvoten för DMD/Do är oförändrad efter dikningen, D0 och D450 påverkades i stort sett lika mycket.

13 1 6 _ Dlrnm] 1930 ' 0 5 _ 0 L - _\\ o_______________o 3 .. Z - O\o 0 M 0 {o/x\ \° x 1 ' _TJALE" x x\_x 0_x O______o_{x x}

Aw

*

6 1

5 _ \ 1981 i» - x 0 3 " \ O____________---o 2 . 0 x /4 X\o o

1 -

_{Jr 72}

55-\x

x

2---2

1

5 "

1982

1, _ 3 -o________.__---o 2 - O\ P/4 0 1 _ X\x§0 _O--O 51.! 70 x x x A' 93 36

1, .1

_{3 q}

1983

r/I\\ O STR 1 2 ' _{0---0 o} X STR Z _ x--X\ \ 1 1.5- x\g 55 411 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 VECKA Figur 9 Deflektioner väg 884. VTI MEDDELANDE 431

2,01,9 1,8 -1,7 1,6 * 1,5 * 1,1. 1,3 1,2 1,1 -D STR1I-D STRZ_{O O} VECKA 1,0 Figur 10 1,8 -1,7 * 1,6 1,5 1,1» 1,3 -1,2 3 1,1 -1,0 ' ,9 Figur 11 1113151719 2123 25 27 29 31 33 35 37 39

D0 sträcka l/DO sträcka 2, väg 884.

STR 2 STR1/D450 D

01.50

OA A 41 P C ] 103 Q > D o < 1 VECKA 11131517192123252729313335373914

D450 sträcka l/quo sträcka 2, väg 884. VTI MEDDELANDE 431 43 1979 80 81 82 83

15

Om kvoten mellan deflektionerna på sträcka 1 och sträcka 2 antages vara oberoende av mättidpunkten (förutsatt att vägen ej är helt tjälad) kan effekten av dikningen beräknas genom att medelvärdet för kvoten efter dikningen divideras med medelvärdet för kvoten före dikningen. Denna beräkning redovisas nedan dels för samtliga mätningar, dels för mätningar under våren (t o m vecka 23).

y : Dstr l/Dstr 2 före dikning

x : Dstr l/Dstr 2 efter dikning

i/v Hela året Våren

130 0.79 0.76

D450

0.82

0.78

Samtliga dess kvoter är signifikant skilda från 1 (95%-nivå). Detta visar att en ca 20%-ig relativ effekt åstadkommits genom dikningen.

3.2 Väg 1180 Bremyra-Brenäs, sträcka A

Provsträckan är 260 m lång och ligger i öppen terräng. Vägens läge, längdprofil och uppbyggnad framgår av figur 12. Resultat från väg- och markundersökning återfinns i bilaga 2. Undergrunden består av lerig moig morän (material- och tjälfarlighetsgrupp enligt BYA: D2 III). Det Övre skiktet i vägen består av finkornhaltigt sandigt grusigt material (A I) och finkornsrikt grusigt sandigt material (C II) och har en tjocklek

på ca 40 cm. Årsdygnstrafiken är 184.

Säzhällen» i* A G- ' FK: z 'L ?7:51 ". L. Gry /N ' _ , Cy -\ .' / i "g._{,r -} ( __\ .l '1 Q^L"\ ,

'i ;2 x '^ *'

Rave'

e

vâi/,\\_n l u lg '1 ...l-9744] g i g.: < ,' ;får/;Zlål N_ ' _jalxiKp-;zegbrgf P '1

Iam

x?

'

*7 L.>«- 7lä11.f97_lsê

/ J'

' _Bremyra om GV PCR1 GV RÖR1 GV RÖR _mm .- BREMYRA :smrJNSTmm _. LL Smmçmx 1 _J L_ Sturm 2

E_

.

_*1

_F"

000

050

1:»

,§0

7:0

Figur 12 Väg 1180 Bremyra-Brenäs sträcka A. Läge, längdprofil och

uppbyggnad.

3.2.1 Tvärsektioner

Ett avsnitt på 160 m dikades vecka 42 1981 med hjälp av väghyvel (sträcka 1). Eftersom ca 20 m av det som ursprungligen var tänkt att tillhöra sträcka 2 även delvis dikades har denna bit lämnats mellan delsträckorna. Längden på sträcka 2 blir då 80 m. Av något skäl dikades dock sträcka 2 hösten 1982, vilket inte var avsikten i detta försök. Avvägningen har utförts vid följande tillfällen: 80-08-06 (före dikning), 82-06-03 (efter dikning sträcka 1), 83-06-28 (efter dikning sträcka 2). Dikesdjupet (vägmitt-dikesbotten) anges i tabell 6. Medelvärdena har även uppritats i figur 13. Det framgår att dikesdjupet på sträcka l före dikningen var ca 45 cm i genomsnitt, och att dikningen fördjupade diket ytterligare ca 10 cm. På sträcka 2 var dikesdjupet ca 40 cm i genom-snitt och efter dikningen hösten 1982 låg dikesbotten på ungefär samma nivå som på sträcka 1, dvs ca 55 cm under vägmitt. Det är således en ganska måttlig sänkning av dikesbotten som åstadkommits, men det är inte enbart dikesdjupet som är av betydelse för vägens dränering, utan

17

också att eventuellt vatten kan rinna i diket och avlägsnas från vägen

så att det inte blir stående i diket.

Tabell6 Dikesdjup i cm, väg 1180 sträcka A (mvzmedeivärde,

szstandardavvikelse och nzantal mätvärden).

Vänster Höger Str Sektion 80-08 82-06 83-06 80-08 82-06 83-06 1 0/000- mv 45 56 54 43 54 56 0/160 S 10 9 7 13 8 8 n 7 7 7 8 8 8 2 0/180- mv 39 37 58 42 41 55 0/260 s 15 15 5 4 8 10 n 5 5 5 4 4 4 = STR 1 t i STR 2 _

0/000

0/160 01100

61560

0 i i 1 VAG-10- j MITT 20« 30-W _..

DIKES-50:_ __ _ ___DIKEIAÖSIQLWBL_ _E'K'ilfslä'm_ BOTTEN

60*

1

[ch

Figur 13 Dikesdjup, medelvärden enligt tabell 6, före och efter

dikning på väg 1180 sträcka A.

3.2.2 Temperatur och nederbörd

Temperaturen har registrerats m h a termohygrograf uppställd intill provsträckan. Registreringen har skett under vintern-våren följande

perioder: .

24/12-79- 27/4-80 11/11-80- 26/4-81 9/11-81 - 30/4-82

29/11-82- 10/4-83

Köldmängden, beräknad som maximala antalet ackumulerade negativa dygnsgrader, redovisas i tabell 7. De dagar då temperaturen ej registre-rats har värden från SMHI's Väderstation i Simonstorp använts.

Tabell 7 Köldmängd väg 1180. Vintern Period Köldmängd

(dOC)

1979-80 8/12 - 28/3 626 1980-81 24/11 - 21/3 391 1981-82 25/11 - 28/2 688 1982-83 14/1 - 12/3 237

Nederbördsuppgifter från väderstationen i Simonstorp anges i tabell 8, och i figur 14 har nederbörden per tertial upprltats.

Tabell 8 Nederbördsmängd Slmonstcrp (mm).

År JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

79 59.3 19.0 52.3 32.8 80 11.9 17.6 18.4 35.8 28.5 80.2 36.5 92.6 57.6 122.9' 61.2 68.2 81 23.1 26.0 54.8 11.7 21.3 144.2 63.9 42.9 26.1 103.1 102.3 39.4 82 34.9 16.1 43.7 46.5 42.1 37.1 25.3 74.2 40.9 54.1 60.3 52.8 83 53.0 20.0 63.2 51.8 48.5 1 .. [mm] l

NEDERBORDS-MÄNGD

'1

300_ 1980 ' 1981 250' - 1982

200

19830

'1979 150' 100 * 50 ..

JAN-APR. MAJ-AUG. SEP-DEC.

Figur 14 Nederbördsmängd per tertial Simcnstorp.

19

3.2.3 Tjäle och tjällyftning

Tjälgränsen har registrerats med två tjälgränsmätare ungefär mitt på sträckan. Resultatet visas i figur l5. Våren 1982 var mätarna ur funktion p g a rörelser i vägen. Vägen har varit helt urtjälad vid olika tidpunkter vårarna 1980, 81 och 83, dels beroende på att tjällossningen startat olika tidigt, dels beroende på olika tjäldjup. Max tjäldjup har plottats mot köldmängden i figur 16.

1081095051521 2 3 to 56 7 B 9101.1'2131415161718EZOZTZZZBVECKL \ ' 1

. Å / \ \ x x x x x\) \\\\0000 o 00 10' \ 1:1 [3 l l \\ \ D J V i. i' \0\ V .. 20- i . \ FALLVIKTSMATNiNGAR 30. to- »_-4 1979-60 0--o 1980-81. 542m o---o 1981-82 D---El 1982-83 60- 70-9,6 _ ANM. TRAS:GT HÄTRÖR VÅREN 52 90.4 100 110 120 130 11.0 [cm] l TJÅLE I O 0 D / \_VD AVVÄGNlNC-TJÅLLYFTNING

Figur 15 Tjälgräns väg 1180 sträcka A. Tidpunkter för

fallviktsmät-ning och avvägfallviktsmät-ning har även markerats.

Avvägning av vägmitt var 10:e meter vid tjälad vägkropp har skett: 6/3-80, 10/3-81, 9/3-82, 10/3-83.

För beräkning av tjällyftning har referensmätningar även skett: 6/8-80, 8/9-81, 3/6-82, 28/6-83.

Tjällyftningarna, medelvärden för sträckorna framgår av tabell 9.

Tabell 9 Tjällyftning väg 1180 sträcka A.

vintém

' I Köidmängdøtjäldjup ' Tjällyftning (cm)

år (dOC) (cm) Str l Str 2

1979-80 626 130 16 13

1980-81 391 98 11 11 .

1981-82 688 141 15 15

1982-83 237 74 9 8

Även tjällyttningen har plottats mot köldmängden i figur 16. Två år är tjällyftningarna lika stora på sträcka 1 och 2, ett år före dikningen av sträcka i resp ett år efter. Två år är lyftningarna något högre på sträcka l än på sträcka 2, i det ena fallet var ingen av sträckorna dikade, i det andra var båda dikade. Slutsatsen blir att dikningen ej

på-verkat tjällyftningen. Detta är inte heller att vänta eftersom den

kapillära uppsugningen av vatten under tjälningen inte i någon högre grad kan ha påverkats vid den måttliga sänkningen av dikesbotten som skedde, och med tanke på att materialet i undergrunden är mycket tjälfarligt.

21 MAX TJÄLDJUP a STR1 l [cm] A STR 2 140.

130-120-

/

TJÄLLYFTNING

110 _ / li [cm]

100-

_%.

TJÄLDJUP

°

'20

/>/ 48 80- / än "16

70'

TJÄLLYFTNING </ /A N

_{/ / en}

'14

60_

m; /

8 5.5

"12

50'

_{[21/ /}

/ Ö

_{'_}

2

- 10

1.0-

A /

g

8

30-

$

- 6

20 m . a 10 ' .. .. ' 2

KOLDMAN_GD

100 200 300 400 500 600 700

Figur 16 Maximalt tjäldjup och tjällyftning plottat mot köldmängden,

väg 1180 sträcka A.

3-2-4

?Iyssiysrtsmiyå

Grundvattennivån har registrerats i 6 punkter intill vägen. Punkterna ligger parvis på vänster och höger sida om vägen i sektionerna 0/054,

0/131 och 0/213. Två' av sektionerna ligger på sträcka 1 (rör 1-4) och en

på sträcka 2 (rör 5-6). I varje punkt har två rör satts ned till djupen 1.5 m resp 2.5 m under markytan. Rörens placering framgår av figur 17. Som framgår av figuren ligger omgivande mark något högre på höger sida, högre än vägmitt, och något lägre än vägmitt på vänster sida. Grundvattenståndet fluktuerar på i stort sett samma sätt i samtliga punkter.

Om året indelas i tre perioder och medelgrundvattenståndet betraktas så kan följande generellt utläsas. Senare delen av 1979 och första delen av 1980 kom relativt lite nederbörd och grundvattnet ligger relativt lågt första delen av 1980. Det stiger sedan under mitten av året för att VTI MEDDELANDE 431

0:213 51:22 6 01131, 57521 1, V W 280 i_ 0/0510 STP 1 lm ' ,F--vf-117:

Figur 17 Placering av grundvattenståndsrör, väg 1180 sträcka A.

vara högst under senare delen av året. Det sjunker under första och mellersta delen av 1981 för att åter vara högst under senare delen av året. Under 1982 är nivån fortfarande relativt hög under första delen av året, för att under sommaren och hösten som var relativt torr ligga lågt. Under december stiger nivån för att under första delen av 1983 ligga relativt högt, relativt mycket nederbörd kom under denna tid. Ett dike kan naturligtvis inte direkt påverka grundvattenståndet då detta ligger lägre än dikesbotten. Därför har de högsta vattenstånden som registrerats under året angivits i fig 18. En markerad t0pp före-kommer i samband med tjällossningen på våren medan nivån under senare delen av året är mer jämn. I sektion 0/054 ligger grundvattnet lägre än dikesbotten i punkt 1. I punkt 2 ligger *topparna under våren något lägre efter dikningen än åren före. Vattenståndet i det rör som varit högst har angetts, vilket i det här fallet var det kortare röret, i det längre röret är förhållandet det omvända, dvs topparna var högre efter dikningen. I sektion 0/131 ligger grundvattnet vid topparna över dikesbotten på båda sidor om vägen. Däremot är förhållandena före resp efter dikningen inte entydiga. Detta gäller även för sektion 0/213 (som

23 V12 1982 VLB 19800ch V11. 1983 V 1084.9 1981 4b

L U D V11. 1983 V18 1980 V16 1981 och V12 1982 . m a xm m V16 1930 V16 1981 V 11 1982 0 V14 . 1983

Figur 18 Grundvattennivâ vid de högsta registreringarna under året,

väg 1180 sträcka A. Tvärsektioner avvägda 82-06-03.

dikades hösten 1982). Även här ligger grundvattnet lägre än dikesbotten

på vänster sida om vägen. Åren 1980 och 1981 noterades här högre grundvattenstånd under senhösten än under våren samma år.

Av ovan sagda framgår att det är svårt att utläsa att dikningen har påverkat grundvattennivån. Detta kan bero på de variationer i grund-vattennivån som :förekommer p g a klimatet, den variation som före-kommer mellan olika punkter med till synes små skillnader i material och topografi och det faktum att den utförda dikningen medförde en måttlig sänkning av dikesbotten. I två av punkterna når inte heller grundvattenytan vid något tillfälle över dikesbotten.

32-5

§§Eåâllel

Bärigheten har mätts m h a fallvikt. Deflektionen har registrerats i centrum av belastningen (kraftenz50 kN, bel.plattans radie:150 mm) och på avståndet 450 mm därifrån. Mätningar har utförts vid följande tillfällen:

1979

19/10

1980

14/4, 23/4, 12/5, 4/6, 28/7, 2/9, 14/10

1981

1/4, 15/4, 20/5, 25/6, 19/8, 13/10

1982

1/4, 15/4, 5/5, 3/6, 9/9, 18/10

1983

28/3, 20/4, 3/5, 26/5

Mätpunktsavståndet i en riktning är 10 meter med mätning i båda riktningarna och med en förskjutning på 5 meter. Antalet mätpunkter på sträcka 1 och 2 är 31 resp 16.

Medelvärden för sträckorna med avseende på D0 och D450 har för åren 1980-83 uppritats i figur 19. Sträcka l (dikades hösten 1981) har något högre DO-värden än sträcka 2 (dikades hösten 1982), framför allt på våren, under sommaren-hösten är skillnaden mindre. D450 är i stort lika på de båda sträckorna med undantag för tjällossningen då något högre värden uppmätts på sträcka l.

25

11

_{D [mm]} 35- 00

30 '

1980

2.5 2,0 1,5

-to

D1.50 { :å

.

O's _

..

65 77

- . .

E*

4*

JVL

ALE 131 127

11

2.5* 1981 2,0 -1,5 - _{0 M}' 1,0 ' 0.5 ' 1,0-Å\,___. 7 I' _IV 99 97 1982 1,5 ' 1,0 ' t 4

0,5 -

A

_{_}

_{4_}

JL

? ?

m

'i

7

11

15 * A 1983 1,0 * 0 STR 1 05 x STR 2 1 M 70, VECKA v11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 101 43

Figur 19 Deflektioner väg 1180 sträcka A.

Kvoterna mellan medelvärdena för defiektionerna på sträcka 1 och 2 är uppritade i figurerna 20 och 21.

V 1979 0 80 I* En 81 ' x 83

1,1.-

9

1,3' 0 v

1,2-

x

x Q

0

_ A 0 D 1,1 D D E] 0 D 0 5 1,0' A 0 A

09-

^

08 VECKA ' 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43

Fig ur 20

_{D0 sträcka l/DO sträcka 2, väg 1180 sträcka A.}

u

9 1979

D STR1/D STRZ 0 80 1,5_ 1.50 1.50 D 81 A 82

14-

o

'

x

83

1,3-

0

1,2' 3 V 1:1 7 X D X 0 x A 0 1,0_ I A 0 D 0 0 Q 1 A A 0,9- A D < VECKA Q8 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 (+1 143

D450 sträcka l/quo sträcka 2, väg 1180 sträcka A.

Om dikningen av sträcka 1 hösten 1981 har påverkat bärigheten positivt så ska detta ge lägre kvoter under 1982 än under föregående år.

Eftersom sträcka 2 dikades hösten 1982 så ska således en

27

ande effekt av detta ge högre kvoter under 1983 än under 1982. Det kan konstateras att vid de två första mätningarna våren 1980 så är kvoten högre än vid någon annan vårmätning. Våren 1981 är kvoten lägre och inte högre än 1982. Vad skillnaden mellan värdena från 1980 och 81 beror på är svårt att säga. De uppmätta deflektionerna är vecka 16

högre 1980 utom när det gäller D450 på sträcka 2 som är av samma'

storlek. Vecka 17 1980 är dock deflektionerna av ungefärligen samma storlek som vecka 16 1981. Eftersom mätningar från bara ett år efter åtgärd av sträckorna föreligger (1982: str 1 dikad/str 2 odikad, 1983: str 1 dikad/str 2 dikad) kan det vara rimligt att jämföra dessa resultat med resultaten från 1981 då de lägsta kvoterna erhölls. Någon skillnad i kvo-ten under våren kan då inte ses för D0, medan en mycket likvo-ten skillnad syns för D450. Vid de mätningar under 1982 som utfördes i början av juni resp september erhölls för D450 en kvot på ca 0.95 medan kvoten vid motsvarande tidpunkter tidigare år varit ca 1.00. Vid mätningen vecka 42 är dock inte kvoten 1982 lägst. Kvoten för D0-D450 skiljer sig inte nämnvärt från kvoten för D0. Någon förändring i kvoten för DO/quo efter åtgärderna kan inte utläsas.

Om medelvärdet av kvoten mellan sträcka 1 och sträcka 2 beräknas före resp efter åtgärd, dels för samtliga mätningar, dels för vårmät-ningar (t o m vecka 23), erhålls följande effekter:

y = Dstr 1/Dstr 2 före dikning, 1979-81 x : Dstr 1/Dstr 2 efter dikn str. 1, 1982 2 = Dstr l/Dstr 2 efter dikn str. 2, 1983

;di-I Hela året Våren

DO .91 .91

D450

.90

.88

å/i Hela året Våren

D0

1.10

1.08

D450

1.08

1.07

I' dessa fall är inte kvoten signifikant skild från 1 (95%-nivå). Med tanke på detta och med tanke på osäkerheten i beräkningsförutsättningarna (kvoten Dstr l/Dstr 2 oberoende av mättidpunkt) må de ovan redovisade effekterna betraktas som osäkra. Det bör även observeras att effekten av dikningen av sträcka 1 (2/57) påverkas relativt mycket av mätdata från veckorna 16 och 17 1980, vilka som tidigare nämnts avviker från övriga data. (Om dessa utesluts blir effekten av dikningen av sträcka 1 mindre). Slutsatsen blir dock att resultaten tyder på att dikningen av både sträcka 1 och sträcka 2 medfört en mindre bärighetshöjning. Någon större effekt är inte heller att vänta med tanke på att fördjupningen av befintligt dike i medeltal var 10 resp 15 cm.

3.3 Väg 1180 Bremyra-Brenäs, sträcka B

Denna provsträcka som även den ligger på väg 1180 är endast 90 m lång och ligger i något kuperad, snedsluttande terräng. På ena sidan av vägen är en mindre åker, på denandra ungskog. Vägens läge, uppbyggnad och längdprofil framgår av figur 22. Resultat av väg- och markundersökning finns i bilaga 2. Undergrunden består av lerig moig morän (material-och tjälfarlighetsgrupp enligt BYA: D2 III). I den undersökta punkten återfinns finkornhaltigt sandigt grusigt material (A 1) till ett djup av 40 cm under vägytan, därunder, från 40-54 cm, ett finkornigt moigt

sandigt material (C II). Årsdygnstrafiken är 140.

33-1

IYêiEêê'EtÅPPêf

Hela provsträckan dikades _ vecka 42 1981 med hjälp av väghyvel. Avvägningen har utförts 80-08-06 och 82-06-03. Dikesdjupet (vägmitt-dikesbotten) anges i tabell 10. Diket blev efter dikningen i genomsnitt

ca 5 cm djupare.

. ;o ,113- ,4.5. U_ v _( u- __ - . p _ 0 f, 4/ 4 l . .A . ,LJ , - ,r .4 ;Å .Ä_{- i, __ ,} '_-0..^Å*.;) '--\\..Å_{u; 4/27- * 2 27-.. x .H -f -' '_ç}'(.7521\;?- i, x, piffa." \ .. I ' " 4

_:Å ;T ' ' __ L//j _' ;I'- " ;:77rÄ"-\90.wm...:.v 1.. *i* 'i'

;a ;mm/qi

.

/

tg . i' ' 5:-* r".

I' j <$r^.-.\Å_i'b§ygcz,_.p TE' 6..._ - _.u . , .4 . , a - \:.:4'ê::':'7 I /\

' _t'n _{/; Knutstorirgw (igxi}§9- -' ul' : 'F.--; *ç'* ' ."\. 1.. h "

Jr Bremyra'

BRENÄS

-:_BREMYRA : #, _{Provstr A}

000 050 099

Figur 22 Väg 1180 Bremyra-Brenäs sträcka B. Läge, längdprofil och

uppbyggnad.

TabelllO Dikesdjup i cm, väg 1180 sträcka B (mzmedelvärde, s=standardavvikelse och n=antal mätvärden).

Vänster Höger

Sektion 80-08 82-06 80-08 82-06

0/000- - mv 33 39 47 51

0/080 s 15 13 7 2

5 5 4 4

3.3.2 Temperatur och nederbörd

Eftersom avståndet från sträcka A är kort så har ingen registrering av temperaturen skett på denna sträcka, så när det gäller köldmängd och nederbörd (uppgifter från SMHI's station i Simonstorp) se avsnitt 3.2.2.

3-3-3

Iiä1§_92h_tiäl_1y_ftrzip_g_

Tjälgränsen har inte registrerats på denna sträcka utan värden från sträcka A antas gälla. Tjällyftningen har beräknats ur avvägningar som utförts samma dag som på sträcka A och medelvärdena anges i tabell 11.

I figur 23 har tjällyftningen plottats mot köldmängden. Där framgår att tjällyftningen inte minskat efter dikningen.

Tabell 11 Tjällyftning väg 1180, sträcka B.

Vintern Köld- Tjäl-

Tjäl-mängdl)

depl)

lyft-ning âr (dOC) ' (cm) (cm) 1979-80 626 130 15 1980-81 391 98 13 1981-82 688 141 16 1982-83 237 74 13 Bestämd på sträcka A.

11

18- ..

_TJALLYFTNING

16* [cm] 14* 4- u FÖRE DIKN. - EFTER DIKN.

KÖLDMÄNGD _

100

200

300

1.00

500

600

700 [d °c1

FigurJZB Tjällyftning plottat mot köldmängden, väg 1180 sträcka B.

3.3.4 Grundvattennivå

Grundvattennivån har registrerats i två punkter intill vägen, ett rör på vänster sida om vägen i sektion 0/023 (rör 1) OCh ett på höger sida 1 sek-tion 0/027 (rör 2). Rören är nedsatta till ett djup av 2 m.

31

I rör 1 är nivån ganska jämn under året utan några markerade toppar, nivån är något högre 1982 och 83 än 80 och 81. I rör 2 ligger nivån under dikesbotten och de högsta registreringarna under våren är ungefär lika under samtliga år. De högsta grundvattennivåerna på våren har ritats in

1 figur 24.

' 1980 1983 ' - 1952 V 16 7981

Figur 24 Grundvattennivå vid de högsta registreringarna under våren,

väg 1180 sträcka B.

3-3-5

?men

Fallviktsmätning har utförts på samma sätt och vid samma tidpunkter som på sträcka A. Antalet mätpunkter på sträckan är 19. Medelvärdena för DO och D450 är uppritade i figur 25. Både D0 och D450 är lägre 1982-83 (efter dikningen) än 1979-81 (före dikningen). För att förklara om detta är en effekt av dikningen eller ej får sträcka A på samma väg användas som referens (se avsnitt 3.2.5). Åren 1979-82 kan sträcka 2 tjäna som referens (ej dikad) medan 1982-83 sträcka 1 kan utnyttjas (dikad). Denna jämförelse leder till slutsatsen att den högre bärighet som sträcka B uppvisar åren 1982 och 83 inte är större (snarare mindre) än vad som kunde förväntas utan åtgärd. Dikningen har inte påverkat bärigheten vare sig vår eller höst.

Dlmm] 2,8*

2.6'

2,4' 2,2' ( 2,0 ' 1,81

1,6- 00 4

1,4-1,2 ' 1,0 -Q8 ' \ x

0.6'

11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31

Figur 25 _{Deflektioner väg 1180 sträcka B.}

VTI MEDDELANDE 431 I 1979 80 82 83 0 0 . : : 0,4' J 0 . x x\x .

02. 01.50 kn

\° °

x

' o . _If-2. 5_____o VECKA 33 35 37 39 101103

33

4 SLUTSATSER

På väg 884 kom diket att fördjupas i genomsnitt ca 40 cm efter åtgärden, avståndet vägmitt-dikesbotten kom att öka från ca 10-15 cm till ca 50-55 cm. Detta har haft en positiv effekt på bärigheten. Den relativa effekten på deflektionerna (D0 och D450) som funnits är ca 20%. Denna siffra är dock knuten till denna provsträcka och där aktuella förhållanden och kan ej generaliseras till andra förhållanden. Huruvida dikningen haft någon positiv effekt på tjällyftningen eller vattenkvoten i vägen är mer osäkert, resultaten motsäger dock inte att så kan vara fallet. Det primära är emellertid att en bärighetshöjande

effekt konstaterats.

På väg 1180 sträcka A kom diket att fördjupas ca 10-15 cm, avståndet vägmitt-dikesbotten kom att öka från ca 40-45 cm till ca 55 cm. Resultaten tyder på en mindre bärighetshöjning efter åtgärd. Den beräknade relativa effekten på deflektionerna är ca 10%, den är dock inte statistiskt signifikant skild från noll (95%-nivå). Någon effekt av dikningen på grundvattennivån kan inte utläsas. Detta kan dock ev bero på att andra faktorer (klimatet) har en dominerande inverkan. Någon effekt på tjällyftningen kan inte konstateras.

På väg 1180 sträcka B, där diket i genomsnitt endast blev ca 5 cm djupare, har åtgärden inte påverkat vare sig bärigheten, grundvatten-nivån eller tjällyftningen.

/l/.

/2/.

/3/.

/4/.

/5/.

REFERENSER

G Beskow: Dräneringens betydelse för Vägarnas tjälförhåll-anden, Svenska Väginstitutets meddelande nr 15, 1929. Grusvägsunderhåll - Grus, räcken, röjning, diken, VV Utbild-ningskontoret, Kursdokumentation D 13, 1983.

E Lehtipuu: Studies of highway drainage (på finska, engelsk sammanfattning), Helsingfors tekniska högskola, väg- och järnvägsbyggnad, rapport nr 21, 1973.

H Jansson: Försök med olika dikesdjup på äldre grusvägar, VTI Meddelande nr 169, 1979.

Vägens avvattning - dränering av vägkroppen, NVF rapport nr 12: 1977.

wHHmam g

mHm 4 Agov

\. uni _{1>MFcZQmñmÖ§wçÃm}

(fw) m. m. m4. Urwmummqmmm r ;r s., mäzmmo

ruta 0 4,o..

i.. I.. Fx /NOD nl.

, V. ull '..1 I. ._ 'I alt .. A ,, om JN dwlw H., II; 5._ W .fx Q ...bänomv cm: 3 I 5 s 0. 0.1 1b,?pl Fr,Nr??37..

91

'5:

C

1

0

bZ KMUAA <.HH ZWUUWHPZUMH bn:

<Ȥ

MhrnJlOdy m m.,

b.

mimywmmhmv

O mo. w x_ ZF. mkh J.010 _ M n . ... UWWMWnM f :w namn..." 7C;N F4. 4.4,. .. r... J ,fw _. M. .. n 1:.. cZUmF _ SrmÅ .i Kräm a 2.,... .... ... 3,9... Hu..D D.VV. 151.4. .tlb..02 4 , ; o m wwøm n. . Aw

<_H_H ZWUUMHWZUM amg MNÃJ.. (94.4. M Z 1 .la :. 'TD i 1. o d 1 o . m /4/_{...4; OMWC. lv.}3. _{Ola .U}»3 _{rt.. - -r}V.\n. 7.4.4 _... 5. _f...... Ju _{m m}Nm" x. ,AO 3. Hmm.Ur..n...).m .W t.: .12! ,...| | .I .n . . . .. Av w . W ,. . , .. 4. , ua. .. n ' 'm 10'. r\ 5 .x H ro' m n. . . . _ . w a. r 1 ) 4. , - I 4.4 . R h 1... 1.- i., nu :102.35 ?9.56 av O 4 .på M M

- vmhoivr -mv . muren" JAPAN. by,...

0_{r, .} v_...O w '._;I _{m l?} 4 ) 1.) . 4 , 11: K . ». d. Lau. n.. ,.Z Fawr. C 7; __ h .h . n_. u v. 3 s.. . . .. a \ z . PHP H ?U . H W NÖML.. 31.. Sulamwmf .#041 . #61, . _. h . . U.

w.

W

W

. . _ _T1_.Lt

I:II I':' ...w.w.. ..0u... gl..il_ muzéhmmvh,w_ . mm .i mv; b. .A S , . ,.

w fin. m w

m äa.häw w

, w a " :1 M

I_:1 ..._{.7. äpwçwmñ}...: _{man .n .tärna 72%? E}._ . ... ,_ m _{... Hr.. z .r .U}.as .0. _{M w u_}w _

\1 u . A Wifmwü 4 M L* D7 _ w , ,v u 0 31.. W 'I'i a m m . ç' )

va M p n n p r n m h p 41 1 SR A St hl m 19 70 07 85 4 St at on s Våg in sm ms sik tto rmul är m 3 p

Våginstirutm siktformuilr- : g ""2"m 0.03--94 mm. man ctkrnlnqstahou, gonomakinügr,

,ogenomskinügn 003-- 64 _ med '3; Ja kt : 5.. (Såå-?4 va r m -d a m . x_ 8 -\ \ -c i» RJ n n ; " N a n c xk f *T* ja

Nr 2 a, diagram 4-60 mm, utan siktnlngstabaü, momskiniigr,

Nr' 2 b. NrSa, NrBa. i » l' ?' .'ä '0 -r' m Et ?? ? R-I uR U W A Q ' ! P ) V T M . * 4 / 5 4-60 I . med _

N! 4 a. diagram 00008 -«-54 mm, mod "idealgnmrm '. N

0,0006w-64 n , utan. 0,002 --«32 F a x? §«' E; \< 'T \0 hl C K E J $ 3 a ,med Q m 4 4 A -5 . ,6 4. 0 5) 5,6 8 11. 3 16 20 32 50 64 a , ogenomskinligt, N N I N r3b, a 13e. 13h, 00344 Qom-_54 0, 06 v »64 0 00.434 0, 06 .-64 , l ,Mann ».m9d |,utan I ,med) 3 ut I Passerande mängd, vi ktpmcent m 0 r* LD C.) 0'\(D \_.|C) (W an . v 0 7 1 D D D 3

Nr 3 a. diagram 0,03-64 mm, idea'gn.1wcn", man siktningstnbe , WWW

,med ngomskåmim.

n

genomskinligt

-ar \.0u...- ..V.W-.-n_ 4..-... ...3.1--. _.A..'a- w r-..L.-.v. .--m':.w. ...V-. 0,06 VTVVITYYV ?Intlth?FIIIYSV

. r \

:_- a \_{a '*}

r 'lTIIYTY''Hu'IIYH 'W7T17T7 'WMI-'N' 'I7TI'111 'IVTIYYTT

Jrinn H'YF1Y! [WWW A '\ \

\

'3 T VI'YITITY _-L_MN_L-.__Ly-__L_H X4 v-YI!IIII1! -L-N_..L.-H IIITIIXIF 131131111 --..L...-nn p nr __L..v.< FYTYIYY 7 ..-1.-M -..L..-G r o vm o 0.2 -rT_!TYYV 'TerTlvx » A! -4 \ :VYlf'YF' \!!Il'Tll \ *\

YII1TYYYT_l .T1iIYIT'VYIYITVYF VT] YITTT 'r-VUI NHIHI: Me_li

cn

sa

nd

TIY! !{E ?KYI'YYYI

04-»-1-_N-uL-d-ø-«Lm '1 i' i ' \ x.. H 117m] 5F!!IYTI' _+-..L_.. :51111111 -«L-_ M '\ k KYT1rTfYY 'HTIUH _-L--H»-L,... ..-quanh' .{1F[IYT' ..._L-.. :VYITYITK .-..L.... 05

YYHTUYT Hran IU-'PTT

1 .A V N 11117: ii W ,.1

m

THF!" ;ATTIIHYY n "-.C " I 77T111TT' 147YITTYX l YYWfYYIJ '.rrprw Gr ovs on d I

,11:1' *7 rvrv,_ | I . . TTY Ir 'VTYIYrYY YYTTY 7771

x.

"T1.1.1T1

La

'1117117 IrTTl'YYI YIY'I'YVI1 r Trl'YYYY'0 7,!rTYIT1l

EE E . s m | A ;-E ;1;_L_N-_L----A ; .4 l l)) 'Åt 4

TYVY1TYT7 T YY[ITTY YTYV .,17 ?IYYLIIJW

.z/ - ....1-... "1111:111 _..L._ (IYYITYTY .- Läs., W_ 'YT'WT" 'YITWT'If r? -...qu ' TIYTT771Y --.1... .4 Fin grus 6

lirTther nnlnn I? YYYYYI) YTTV 'Y' YIYYYT'YYJ .ruier YIVYIYTT* [ 1'Tvlyyg.

uk -'TYIYVYY Gr ovg rus .*17777'| .11VITIIIT7I1I'VT -.-..";.-L...4....L._..r..-..L.. ;Jm ; '7.711.7?1 _ .4 .m ;m -ru-4 'Y'YIYET ..._waä V U, .71171 ..-L. . . a ..-Law *v7 Für ., -L -..1 1 V? rxnh "LMN .\A eriIYYYY --4 ha "- .. L ._ .., ._{v. 4} 20

IT1IIYTTY 'TYYITI'l YYTYT'VT' YTY;ITWI ?§71777TIl WIYIITJY 'FYYI'YYY 'YT!'ITV\I ?IIII'T'a IYVTYT KT

5. __-1 g..

f ? B a a m a xua a . k a u. §3 1 * Å ?f å w. I. 4:: ) våg ! » Pr ov , . i . 1 0 t* i' (D EU 0 Bl i \ J WA IK ' 4 Pr ot ak ol å 0. . -o - u -n -S i d 3

(1

0)

B i l a g a 1

-iä. iää . . . h ä- v-6. 52 2: -*E m *( 5 ' -:a '.-A' w! . Eg g; ' i

t-s«c

aa

a

"3 ro 0 n) 3) i ;3 ha :e rx a il d 1* 4. r\ \ç3 22 ;: 1 J m ' *Q z M '" ;i §3 t h

Sultans qu- och Trafikinsmms kornstorloksdingram nr 5 6.

tum 'xa po muo x wo L517 EICINVrIE-[CICIEW LLA SRA Sthlm 1973 33709 Passerandc mängd, vikfproceni' <3

3 8 8

M0 O!O 0 NI 'Q 0*D

8

ä

#00' 0 L i l l l l j l A L L ; 1 F .Ok-.4--L-1_CL-.1--L-41--Lø-q--L-d-L-d WO 'O Å L J l Åi 50 00 L | I v I i I I I I 1 i I 1 I 1 I I I I 1 I i i l 1 I l s 0 A I I a | L NJ 'O i i L l l l L i l l L L A 1 l 1 P I LA Åi 1 1 A \ \\

\,

..-L

%--L-4--L-\

E_\

, - _;1 X _.. .--12... ...-p...q_-§._. ...;L-.4..-r_.. -_Y.- ---.- _TF_.___.F... t :111,r171 vr'wg'rvv '7'Y*'i 0 n g 111111141, »L an 1 1 1 1

:xxxyrv-x .nilxtr IITYIJIi' TT!1; -Ir 11:! !.=r?VTT-IYFVJ

y' l'l " nTYHL'; SZ l' O LA -Å1 .ÅÃ

ÅllTøllllT IYAYYFTYU YTVTIYYIYA ITT|TIIII TIIAHTM 171Y17'1? --L--d_-L-d--L-q__L-d-L-qc-L-J-Loq

HIHHYTY '31711111 Thugl'

_-L_4u-L_1--L_ !

\%Lf?

fYTYYYTY: Y!'Y'a71';k :t II'YY!YIY

SI 'O YY1I;'.^,.T YTTTåxY7Y 1101.57!!!I V! I L A 17r17r7:.i 'TTlT-IYY 111712! .?TT Y'ÄT'*!;T 'i' l S' O _{_h,(T7r1 1,} T.'. .| |,":l --L-_-_L-q_-L_4--L-_--L-«_-L_q--L_4 a.;'{!r11 Y*.1[I:Aw L 4 _ A ; L 7:11yvur1 :1111:1 v ;_171311 _-L_-q--n---4-a-L--O' l. 173.17TY1TYITÅYY1H 1173II-Y171F'1Y1HI'TII'7I'TxT1iuTTI'1T.§.H. A L L I Å* L L J ' L L, 1 7'Y7111H IIII'..'.'x.A 1 L 1.!IRIIT i 1

111.]:11- :TAYIYYITI .J7i111111131 'VT TYYIBJ 7.'T'TIKYT.1:71'1*11 ffxx :ÅTH 1L!17.I; f nYTlT.TT T'AYITHT IYTYTTYH 7l;1*7111 111UWTYTTj71i|177 YlTTIIIII

4.4,...

9'

5

L

llI'J.YI' Y{11:71T' .WII-TUI

4 --L._.1.._L.-q_-L_.4--L-4--L-.J-..L.-....--L-.Ä...-i...--L-.4_-L._4.. as

'7 -nYleTIY .VTYIY'YY YXTYUnj 'YYIITIIT YYTV)a'-1Y:YYT_YTIV1 IYYWTYTT IYIUYTYV T'TIT'ITT

)Y7 T|7 Y .VYIVJ'T Y'YTIVYx V .11'[' T' YYlilT1|l TTT7T'Y*Y h7'17171

p. 01 *H ? U 8 LI A; l L l i l i ; y. 4 b_-4 x-.VVVW f'TY;!IFV, YIYYIYITT .__L-q__Lçdcc-L-dgaL_4--L-4-QL_q--L-d-cL_q--L-4<--k-:h N _J I:) .4 lTTYEIII|

ZE .4 YY'Y!! '7| nIYYTTYTI Y1T7711111777IFIIY ITIlI|71T|1||lllll|

b. .4 vi...

3-»

.4

'11117111 YTYTIYIIY um 1l e i (OH v PTS L PBPIIH 4?

83

1

--w I PU WU H V' IY FW D|§[ LUAO JE )

G

N

V

S

s m BA OJ D

50

89

I I I4

N3

.L

S

Bilaga 1 Sid 5 SEKT\ON (10) O/wq: I Sie n br-g V .VK NYC) EEE 435252, I |

V'T'T MEDDELANDE 4 31 ': - .* 4 ' . - 4 V . å _ G ' '(

PKOX DUUC_ _{W353_ Var-5.- VÃYT o' ' 3 L}

"- s 1 i _ p; f

' - H - 'I \. .. I '

LAGxE .:EW-*CPN MAQLT cm 0qu HATEEUAL ?AEL ha_ KM, | C' . _

Å \ n-. \*; '.,_ \ _ \J - .r . . c.: .

\" . \ ' WÃYTAYÅ 14 / c 1' I I

' w 3' ' I

'5 (5.1.TTLMERJ § i

" A n < . A 2 _46 i . Z I :

vw. 470 mus. . . | \ - 1. kaosswca- - \ v; . eHg zS i n

. l 1 I så; -NA I _| I i i ., 4.... 6/ s 2 I : q ((3 * i E « 5 /c 1 I 1: ' ' l i 4 l ' ' i . ' Ii ' V 7. ø 0..., i"..r -_-7,2 vx.\ 2; p\ i g 1 _ . ;_k.l ' ' *1* "' " ' 14:3 ' i' " *HAr-'DP'k-ACY' 84W* g -- » " i i 3 2 c ._ . E i a _' l 5 g . "51 2 :.f 5.11' 1:2 Q" 'VTE'EWLT-, å <1. å i a 5 ₇ *_{2! ' . - i}? " _{g .» 2}2 i 2_{i _ :}3 Mg 540% än.: _{.24 i ; 1 ä ä} . _. var 4 i g ._ v - __ q-r __ F* \ t. .'- '. '. v. '7" I __ _14.. _F_ * u- \- |\ T. \\\\*< i ,2 L E--- 4 1 d 7-1 1'-; A .i g ,

Vi? 'e ?il 'acw 'å ;

I' . «' h. 0 j 8 : unnohl '. hnm- re \ ' 1 * 5 o 5 - p 3 TPS 9 M. C; C* 3 i ,. -v - -u - 1 ,cm-zoo.U . 'F :w: x . ;é -. v7 e' i gI ° v' v ' - I ' I a' » E '-a' '5-34 any: W » Mi i g ; e ' 4:0' ° 7 D 3 i " I 0_{' i}* v-ç ;gm_{, 1}ä 2_{\ '}: _I. _:r, i 'i f ä 3 J' ' ' - .n - n : *Vw - - i\ GQ-*27 FVNLEEÅ. i '. 11i 1si D, ..-ua i:i ;"i 45-1; _..man 4_^ 5₁ g₁ .i r 5 I 1 m 3-34 § i 2 , 5 C 5 I -v-- gb. C) e, i i -n- -u - i;97-227 SAF*LE?Å V *i -3 ..° I 1:4 VV. _-'.v' 4 *__ ;eva-'öar § 1 ; g : ^ : Z Å I 4 FRK .. WW N . .05: m '2 U. 0-0.!

o m : \ J U A b b a -' \ ( .

ewa

-t

âe

a

4 -. 1 i * 9 -*f å '5 23 ü" \\ *' 3' b3'v/ C: * än Ãm d \ -k xuw Lz: Yää* *-:1 *v Q E W W E A .L ,m X W .1 ;s j-våt t? ) \ & L y* I

LEV HCINV'IEICICIEIW LLA

Shaun: V49- och Trafikinnitun kormtorlaksdiagmm nr 5 a. SRA Sthlm 1973 33709

Passerande mängd, vik+proceni' 4,

sägggSägsâ

O

83

1

I tum ' xa p q s um x Lo a' o ZO O' O

5

..o

Loulou-Lcd- -d--L-d §----[ A L ÅÅJ J L L A J L 1_ .L 4 / _ . A A f _ p d -d ' t h wuu l L i l l l 50 01 ) '2_i i t 1 .. ;i \ *'1

\

Q \ . 3 .0 i | i l i U l f i l i 0 i I | i I c 3 : | 0 i I _AP' l i I I 0 I I | L I am '

VT

?

W

L uuh L L 1 1 L ; J_ 4 D|g lw^ 04 9 . g O -oL-*?-L-d-L-4-La4-L-a4-_L-_q'_enl--ud .-L--4-JIL-.q-3L--1F :W B \ . '; 1) X_ * 3"* 0- ...A | I Å (U 0 1 1 'L _owuu ' I \ 4' iX' 1 _{'OJ A P} --F--1-1l\- -m-F-< _12- »- - ---F--- -F- _JF- -F- -- --. 8""'r I 1

I?:Y'Y!7' ITYTWQ' YT11ITW$ ;YTTITITI YIIIÅXIT: ITTII1||I 1'1111'1* 'II|T_TYT |T..TT'V;Y I '.KT

*4k

.

I?Y*Zu1f1JII|UIIVW1IYY11111|IIYVxIIIYT'FTIHITTYYY1_{. . . .} '.*ITYITY111TTT.5'ItII'YIYr'TT:i.v_{. G} | '-LL L

r*

O

W

fi UO 1 L 1 4 1 . m d r m _ W -d o m n m g su' o \ \ \. 1 ; _ L L L 1 ' . f w . u-.----q__L-..«__L.-älq..-L-4-_L-d--L_q_-L-.q--L_< i I r. 4 4 I la '0 1 I " 1 T 'O ;nu . ; u.ni|T3']'7177l1!7!1.1_{| . z} 51 '0 1 .4 .1 4 L .. .4 -1 .4 .4 . 1 .4.Å _ L A L .1 L pun suo ua w

o

G

N

V

S

? 0 i

"1117 7"*;Y'w .' 'TYYIWY. *'{*7'< V | T* 77.77'77* T'EY1!11VYYTTñY 7Y 1t.|'.' ?7437:11' ;

--k-q--L-q--L_q--L-1-ÄL-4-_L-q--L-.--L- -_L-q--L4.-- .

"O 1

'-_v - ,i- 2 o

ACP, q /,Åh' {I

.1) ""1 ' -'.

YTlrlrn. IIYTYIH. mYIITT: TTITI'ITT. vrT ?TYTT TulinY! I'T7iflll '41:1'ng IYVr 7_\ ' ;Tygw'1Tj

tå \ J .\_ A L L L 1 W L pa us -a mg ) L L L A Ã ; i 1 Å 1 _i_ ' 1 4 i *41 a 1

N-N 1171411, 7!<i.JT VYVYIT-Y. IYYYV. "le'!"I '.'iTTava. qfYT* '(YYTT.I' x1 A ,:T: Y'TT TYTjYTIY

.. _AL. L sm ñuu

SH

HD

lr Lrvivrrn ?YHjYHY IWUHH 11:11.! vnlpru .-rnzrn' 1111:111! vnan :Ihghy\ , Inn

\ <-4 --L.-1..-L-..--L.-.--L.-...t.-....-L-.J_-L'-.4_..l....4 _L-<--L.-.4.. q. .-? 5 1 1 1 1 1 I 0I u v' L_

7:11. .177i1717 'YV'YVI" wYTIYTITT ?7(171731'TY'EI'Y'TiIYITYYY'171711T177111711T4YY1III'71

\\ d

\N _sn.:

6^

0J

5

Y'VTY'TT' ATYIYT'T VII' I '77 'I'YI'YYv 7171:77' YYXYlv-VY I'VYIYIYYITTYi77ê1I-'Y IYYTIIYIEYIYT

i n ; ÅL L L J l g I :-L-4--L---_L-1-»L-<--L--J..-L_4_-L-4--L_.*-_L-J-_L_:P ä --.-4 OZ 9l E' H 8 p_ .--1 -d - -1

li .rrnrnr *nqvn "Ugn" YIIITlYT1 'HzIHL Hunnv* .Input HHIHY' "Ugn" ""HWYY

p_ ._4 4 j

NS

LS

8 #9 05 _ALL _n

(OL) 9 PTS

L PBPIIH

wHHQO 4

mHm q Aáov

\>my Mmk, Uküfmhnøm (INV- Aäihmüü

namn.ÖZ 0.90.40 . .m 4k... .f 3 13. mäanà a .m ;PM .00.11 ».03; _ . .W 4 QWQÃR@,TF V.. 1 v'

.UNUC Odd? 4. AU?? ;rä (F3. 7.. a

. : .m . 0 0

r ?nam WMÅJÖZ Karma. 01.). Ginna 48... vaAMMÅ?r. 43.4) . U)nr HIF. ?(04 9 1....

. 1 . 0. /14 , .. 7: (5192 Eat vn .mår M \m __ quÃrL/WJWF V \I \. 1\ ?V N) \. 3. éáf 0n4_L 0, m (momw rr .w _, H J.u \ \J. - \5 .9. 0 \U Fl .. ..11 .vi z.. .. w w ..m. mät... (L x m . a ...11 , s . . n_ .

_.. i: l :If .v m I KN. HJpKOmgwnñYxaw 0.5.5.1 ,Pi Ar _ La mv

\ HJ :M1 NIM, .,.. /xHhJHJHWUkv ...v w ,nu .gqvmsm .N 0 I 1. .V 7. a . l. - I: MNUUQ 44 , ZFMNF H (y o. :i v in . q .. RFUfMthW _{*O11uhC/d* Kr.} . \a , i; fiir 31%.. 04 .3 .. , , s Jr. . :.,4 Iz- wwcgnr mg;1rmm LP mw\ mmm; thfn m_ _{M0,.1- \cr...rmm.} .2. An . low.. 61CJ ,I . p 8 Il 7. 1: a 1.! »matar n,... rmnm. :F oxA. 9x J. . Ma f l.. _ . Q - . nnpn.vm..w Anafhcfrrn _{w *} II: ': :VÄ H.. I .. . _ |\.. J M

ta_{_} 1 _\ êrpmxr_{m w x} ,Zrhhr_{.. ...om I...?} lr mUA m 45.0 mb_{. _ Ill} m_.

Y -. p 3 . 1. . . l . L Un m. n .miuw .r T . ...405 .m9 .b 7.5 q nxuvfüwá .

<HH EMUUWF>ZUM aug N34 (FJÄMZ

r o w-* a -_ . . . . * _ . . . q n a n m . . . " -_ .. .. _, .. , .A ...

ST

EN

GR

US

MJ

ÄL

A

M

O

LE

R

511

110

8-b- _41.. i» --1 --- _-Åb Ku1 11111 1111111111111111111111I1111 111111111111111111111111111 1111111.. 11111111: .11111111. , HP> 1.. F_- .-4 i. '- '-1 1--. o4:.-.,--R'1-- -1--p-1_- 01---_-i__p,1»_ _..1--.-1-_|-:1:.. ---th . . . i , . . . I 111111111 LUÅLIÄLJ 111111111111111111 111111111111'11-;1 1:1111111111'11111 *1111-111 111114111 9* KWN 5. E \ , 07 ?- .-1L_ \ 1-U 1111111111111111 111111_11 11111111 111121111;111111111111111111111§1=11 11111 111-1111u1 \\\ . \ P' _..V-0 dr-q--p-ñt-P_1--b-\-_?-1__p--1_-1»07__ _1--b-1*_1--1-- . 1-.. \ *ha L. S 1111111511111111'1111<l11111111111111111L1 111111111 1111111111111111:111111111 11:1'1111 9 8-: <\. ' F' 07 ' ,'*1 C _-nu_ på_{_1 (7.1} 1.1. V 75.» '1 ' V P' nu! _____ 111111211 1111!'11:111111111111111111 1111111111111111111 1111111 1111111111111'111111;1=i1;1 1 N 1 1' 1 T 1 7 r _ b \ I 'c 1 : C , .. 0 -M . ' 5 1 . 3 I 1 1 b' 0 11111111'11111111 1111.1.,1111111111 11111111011111111111111é111111111111 '111=11111111111_11' R i ,-1 o 1 1 i 1 0 .1- _P-j--L-1--F--'-_PD-ql-- L_ 1.; 1^1i11111111'-111 111111=111111.11i111111111111411 1111» '11_11111111111111'111.111'1 1: i k r-: 1.' \ I" 1 -C 1. P"

2

1.

1

'E '1 xx " 2 "111411 '.*1'111'1 111 '11111:121151111 11' 1 1'11911'1: 11 1 1 §11' I N \_ r..- -oqu-D T_- -_..=--_.-_:-_L---!--pøj_- .-_1_---.1-_bäjwp_.l__1-_._. : '1' P -1, ,_?1, \_" :_1» c '1 *- *' E 1 1114111 11'1l 1 ;111'1.- '.11'11" 111x? 1r111111'1111111111:111111111111111111111111111 '-i 1 > '1 ' P 0 l, ... L i* 0 - Li. p 1 . , ,' Y, 2 1._ 1'i . _ p P-111111 -1-1.'.111 l 111'11111111 11 11'11111I11-111:11111111 11'111111 14111111: 1111111'1 Y; 1 "

.-_-_ 8 iä'h .rä-"--rv-i-o --4--. -1..- -.q--__a..- ...§--.ojuu

-1..-d **_{§1 *} 1--1 \ :i 1. _ o 1 . E E 11_ _ .E 'i \ lur-n \ ' 1.... * \_{S 1} N 4 . -»--.°-..-1_-p_ _'_»-11-_; ---1--bv--g--øP_1-,---]_-pn_1--Pt-j--b-jm-;T -o l_ mi »»1. ;i .h 0 1 U :-....D.0 1i k. ,

..

4-

na.

.,K 1.

o

"

1

E V11_ \/ NT" :_ ' i '. '1 E *N C» L 0 «Y 1' (i: *4 1%> 1 är i » 3 'å' .-.--ä_{__}qL----_, ---_mpç--?b.-___»_-_-.._---p--..-»--aoL--nn--.--- -O 1 h_

2

_*U

\x

_*'-

>

m '\ E \ C L.. ?- \ LL. \ .i bl .--..- g.4,.-.1_-1.-.1-_1..-.1-.. p.- _-p\1-- -1--p_j--h-1--b_w--b-10-^ _{.. \ _} ° \ ._{\ ..}L 1, b_ \\ _ L. .ab b.. b h

§8

CS'_i) O Ps 0ND Onn

3%

NO 4u2904d1gy1'pbugu1 upu049$cod 601.5? SLM WNJS YUS VTI MEDDELANDE 4 31 0 0 50 64 32 8 11.3 1. 6 20 5. 6 0. 25 0. 5 1. 0 a n s Q m 4 0. 01 0. 02 0. 00 5 0. 00 2 0, 00 1 Ko rn sd or le k, m m '- 5 av wmeoww-Ion unssuumnm. 1100 4% mms . YZ ? '=2 Y" _SF-'z( V 7 3 h! ç n r ?3 12ng N W l9 *J'T'X 69 % 33 11 31 7 P. x. :4 11 1? : 5: 1" 3_ Y -T " '3-'m sk Q Q $ Å$ 8 8 % Q "S * 3 vi : ?i m1 xt ' k h n v5 ? (Li . . . _ \ \ -1 4 0 * G -3 n! 11'» xN L Q P A C : -1. .) §1 24 H

Bilaga 1

Sid 9

(10)

\\,/ A(§3 8155 4; DÅG;& E E1ŧS k; Ds_

C1 u_ STENEQ O

\ t »K

'SEK'HON 370..) WAN. LE»

fitnbrt* ? : ?35v_ - b - då .i -D' _ L_- -amw*wL 5,5: ' ê ; i ! g 2 1 i i s v ' Daêñbeäa *4:a K » " 5 "t < 7' '4

?Etik Dnup i *ÃAL MAT VM 'EN' _.. 7 e

'LAch sBJiCIN MAC'63' Km UMD!? NATEEVKL mm ?AEL EW- KVD* ° ' =

.. o ' ' '

Vi; 1 Nr MX'TAN GRUPP 'EV-A Å: * " ₁°

\'7 8. 'T LA."GE?-k 'L r* ' Njut: C) - 7 kasa-*WEL 1 "- g 0: .Er-r) rx'_ '- '71' _{

z

ve

_{å f}

1 .nr- ,4 . 'g f ; g -\- - - 7 -%4+ ?wkff'nrf 6* ;4 :(24 ö.3. ? i _{' '} å '_i i 5 4:; _{v 5 0} T L'EfJI'! "Q *'h_A 5771?: MJ* <0 SGNM ?T I. / \v. '1 C.. L i " ' " 4A. '> 4:: a .vx-:'»LTi-IG'T" ?RMK-T? et .W 57," L x (D4)\ 1..) -JI .. ! E?åk{%3 *54- 5 g; 30 bmhaâig_ gm: "b'wh _{i I}5 A *§- 'm »I i i " " " ' Ca _{. LEEÅ} _"--3'0 /7=Lv ', E na ' '- ' 1 .; :Mig-:Ndi 2:?? -çgkçlå +6\'9" i 'I . _. Ia-qh-.Ld _5.4!_-ax 1 :ra 'bron _s . . -- _. ;FÅ -n - -« - 5,7- (12 *r KNLEBA. _'-*_'. 'D4 43'. (6 r* . " -C- v ' _! ?L115 ., .Å ' q , - . r .r 3 CC. hmrlsk_ - __ '. *i \ J P' å

--\\ .\|- Må H51 *1 ä LEAÅ -LE E I 'dv-B 8- < vi!

2249 -s

:om:

"'75

3 g

*" 2 Ö -; -* ä s å * g 22: _{i i 5} å; s 3 .- 5 " i K-...n - I -w- :Hg ..ng ?gunga _Au-_- 'DÅ 5;. 1vt | ;it L: 1 H ,< Lägga-az :15 ' *UM _* i l , ,. v '

' EH i mek? man; kx; _gm-an

;gem-33,' .ngt Hi. :man -bLB'L

aus ' .gm 0 - , _ (V, -n- -n- 4% 42°; le'Ll-FA .: .LL 'E a' 6:. 4. . iy [4252-3 ens.. Mi. ] 3.0; ;

VTI MEDDELANDE 431

ST

EN

GR

US

S

A

N

D

M

O

LE

R

MJ

ÄL

A

8-.. .-1 1"'_{H "'1-}...1... k'\\\\l _w-. . . 1-11111111 1-111111111 1-111111111 1-111111111-1111111111'1-111111111-111111111 111111.11 1111111.- 1-111111111 \ 1- \\ .'1-O - \* '1 ---- N .1:--1 -1.--R1--P_1-_r_1--b-1--p_1--k-j_-P-1nob-W-;r \\ , 11111111 11LL11111 1111Lä11111111111 11111111l 1u111111 11L11LL'1^'111'111|1111111L1 71« 1 F in '\ Em __ "\_ .11...1*_ > \' P-8 \ 'vx\ P... o 1111111 11-1111'111'11 '11111111111\^11111 111111111111111511111111111" 111111111 '1.1.1111 \ L\ _\\ 1... _ _ w *b-H--r-1__P-j-c-ráww-hp'n--r-1__hur-'_-p-vqo--p--ñ-_F_1-_ P 1-- *1 \.Y -11--|__ -m₌ .11111111 '1 '1111 11 ;11111111111111 111111111'1-1111111111111111111111111111'11111111115*_{ü* *7} v ' 1 - * L A 1. -:71 A \ C \

E

1

_in__N .111111111 1111111111111111 111111111 11111111_{1 7 T 1 1} 1111111111111111111111:1111111_{1 T 1 F} F. 'U L_ å -P m 1 1 __ g 111111111'111111111111111111111111111111'111 "11111111111111111 111111 111111111 1- I L-0 g 11 E F ....-. 0.5.*-1--p--:--1-_-1----§__p_-1-- hoj-_- -o . 1 'o :11111111111111-11111115: -'-'11111 .1" 1='1111 C _.

3

»

C _ C i. -0 '-G' . 2 ' 1111'1111111 11'1v51111111i1 111-4 N "m6"*71"*-1--'"1"- '1-**-'1-'. *"""": .'_1 p -' 1» ' 1-0 ' 1 ; i i 1.. E 111111111111111111111111111:11111111111111:111111111111111111 1.11111111 1' ä 1 F' I\ b-5 _{111111111: 111111111111111111 '11111111 1. '11111111111111 11111111«}" _111111111?" 1 r ___- 8 ..-'l.._ ...4...-,....d-.-..-i._ - .. _ ...- .- _--M -4-.. _5..._ -41..-. V M Q i 1-: i *-1 **-1 _ O 1 1 __ E ' I1 1 » C 1 "'D 1 1 U. 1 i "-\ 1. 5---po-.11....jN ;_-.._1-..L_1--p-1-- _1-mr.-1__p-1-_1-_-1--1---1--r-1-_ :7. o i m 5 1 1 v .9 1 10 L.. :0 \ I

-'E

*1*

'

"

-ä*

»-2

e.:

-U 11 N 1 . F ä 1! X5 --.-o qp--_-q----hon--b-u--bc--a p- u - -'b---_F-_--_----b---- ?-01 I o l"i \'. \ 1.. U '1 . _ l \ :O '.- "1' --»Öw'ñç _ av. P \ 1, E 147 "' 1 P : / Vi 1 nu. ' 'nu-.-1;. m \1' P '1\

r.-.-.- §dboñ--pu-WL_ pls-1a F-1_- -1--b-1-- <-j--b-1--b-1--p-i-.

d '\ 11 :1 \ b \ r \ b \ . 1. _._.. 1. p. b

g 8

C) 0 OVs. C)0 OV5

3%

ON +uaaoad1qy1'pbu9u1 DPUDJOSSOd O 0 50 64 32 8 11 ,3 16 20 5 5 0. 25 0. 5 1, 0 .1 7. 5 o s m 0. 01 0. 02 0. 06 2 0. 00 5 Ko rm fo ri ek . m m 0. 00 1

.91.35 En; 11111115 '(35 'n 5 :m wwøogpqopogswon ummumpu 1100 -MM inom;

VTI MEDDELANDE 431 D :313 13 §R v" 5 wul H ! H F' ve m: _wrp -w -:1. ac., m m r- U' L : åf T ; . 1 _ a n s a t s . 1: 'r wa g 41 52 13 J. Q7 * »vi ne t __ 51 "? '1,11 '1 9 1 m ' ?I F ' -3 1 5 r -?*"*. "-11 .-I ]_71:;3 11 1' 0 " 5 E 3 T' W AUt i-RÅ. 1% »97 ._ ,_ -»n u 7 '8= 3 1* M. 135, 23 1. Wi n! 'q q: ) 'h a-:U W

Bilaga 2

Sid 1 (11)

*S

VAG: 0: H MAR mmmzwzñsm är: wav-'5:

' | 2

VAGÃ.

H80-

%\Mox\:°:frc>ça,tü- äggNAg

f " \ - a m i gawñmna O/áâüs JÅNÃ hbm ! , i .

xp»

_\\

å

- u-

asgo

i PR.Q\Y! §7$WÅ \ f m

A

-xw-

O/Wo -

-n-

2,59

vn

Pçiiox/

aswüorwå

0/0326:)

\/.\!K.

*1.40

Enwaz; . i __ Om . .\ v w » _ x. . \ p- ,' __p / 'g _

K \J\-QÅJERV i?! - c, AK ; Aio\?:); -gw

AV

KENT? ENKELL

(gg-x

KA??\..sas-;<3 N