Förbättra allmänhetens engagemang i energibesparingsåtgärder i byggnader : Värmekamerans hjälp till villaägarnas förståelse och upptäckt av energiförluster

FÖRBÄTTRA ALLMÄNHETENS

ENGAGEMANG I

ENERGIBESPARINGSÅTGÄRDER I

BYGGNADER

Värmekamerans hjälp till villaägarnas förståelse och upptäckt av

energiförluster

ALVA ANDERSSON

NATALIE LEPPÄNEN

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete Kurskod: BTA205 Ämne: Energieffektivisering Högskolepoäng: 15 hp Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik

Handledare: Allan Hawas Examinator: Maher Azaza

Uppdragsgivare: Bozena Guziana, Mälardalens Högskola

Datum: 2021-06-03 E-post:

aan18017@student.mdh.se nln18006@student.mdh.se

ABSTRACT

Purpose: this degree project investigates the homeowner’s knowledge about their energy

use and the impact of using visualisation tools such as thermal imaging to enhance public engagement in energy conservation in building. Additionally, the study try to increase the understanding of how people's behavior affects the energy use in buildings. The method: the presented study is based on 12 participants who own a single-family house in central Sweden. Participation in this study involved responding to two questionnaires and conducting a thermography inspection. A methodology developed to replace a standard thermography inspection with a DIY themography survey. The study identified and filled the gap in the literature, by allowing house owners to carry out the thermographing inspection of their own buildings, free of charge and by themselves. The participants took part of a

developed educational material that helps in increasing energy awareness and includes explanations about how to interpret the thermal images and provides suggestions for possible conservation measures. Finally, a data analyse carried out based on questionnairs, thermal images and communications with the house owners. The results: cold bridges are the most common cause of heat loss in the inspected single-family houses. Householders with older buildings who have long term plan to live in their building are willing to implement

measures, while participants with newer buildings do not consider it as necessary. The infrared camera has been an effective tool for visualization of heat loss and attract attention. Many participants are surprised over the results. Conclusion: the study confirms that the infrared camera is an effective tool for heat loss visualization and can be used for enhancing public engagement in energy conservation in building. Thanks to this visualization, Swedish homeowners have gained an increased interest in energy-efficient measures such as

additional insulation, window replacement and sun protection. The study has increased the general awareness and knowledge regarding energy efficiency in buildings.

Keywords: Infrared thermography, heat losses, energy efficient buildings, energy and

public engagement, heat visualisation, energy and behavior, energy awareness. Källa: Andersson, A., & Leppänen, N. (2021). Förbättra allmänhetens engagemang i

energibesparingsåtgärder i byggnader: Värmekamerans hjälp till villaägarnas förståelse och upptäckt av energiförluster. [Examensarbete, Mälardalens Högskola].

FÖRORD

Det här examensarbetet omfattar 15 hp och utgör det sista examinerade momentet på

Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik på Mälardalens Högskola. Förslag på ämne presenterade vår handledare Allan Hawas som genomfört en liknande studie i

Storbritannien. Hawas förslag i kombination med ett intresse för hushålls energiförbrukning ledde till den aktuella studien, vilken handlar om att förbättra allmänhetens medvetenhet gällande energieffektivisering.

Arbetet har varit såväl intressant som lärorikt att skriva och har genererat nya kunskaper. Trots rådande pandemi har studiens genomförande gått bra.

Med detta förord vill vi tacka alla deltagare som medverkat i studien och rikta ett extra stort tack till Allan Hawas som stöttat oss genom hela arbetet, tillhandahållit oss data från sin studie och engagerat sig i alla våra frågor.

Västerås i Juni 2021

SAMMANFATTNING

Energieffektivisering är ett mycket aktuellt ämne med anledning att minska den negativa miljöpåverkan varav byggnader behöver energieffektiviseras för att lösa problematiken kring byggsektorns klimatpåverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur stor kunskap villaägaren har om sin energianvändning samt undersöka effekterna av att använda visualiseringsverktyg som termografering för att förbättra allmänhetens engagemang i energibesparing i byggnader. Dessutom försöker studien öka förståelsen för hur människors beteende påverkar energianvändningen. Den egna studiens metod bygger på 12 stycken deltagare som äger en villa i mellansverige. Att medverka i studien innebar att besvara två enkäter samt genomföra en termografering. Tillvägagångssättet för hur termografering av byggnader vanligtvis går till har frångåtts och ersatts av ett eget genomförande som

inkluderar deltagarna i undersökningen. Studien identifierade och fyllde gapet i litteraturen genom att låta villaägaren utföra termograferingen av sina egna byggnader själva och

dessutom gratis. Förslag över möjliga åtgärder presenteras i en utbildning som deltagarna tar del av efter utförd termografering. Utbildningen har skapats för att öka medvetenheten om energieffektivisering samt förklarar hur deltagarna ska tolka de infraröda bilderna.

Avslutningsvis utvärderades processen genom en enkät som möjliggjort insamling av data huruvida deltagarnas kunskap har utvecklats under processen.

I resultatet framgår det att köldbryggor är den vanligaste orsaken till värmeförluster i de svenska villorna. Deltagare med äldre byggnader som planerar att bo kvar är villiga att genomföra åtgärder medan deltagare med nyare byggnader inte anser det nödvändigt. Värmekameran har varit ett effektivt verktyg för att visualisera vart energin tar vägen, vilket har gjort värmeförluster mer greppbara. Många deltagare är förvånade över resultaten. I

diskussionen lyfts deltagarnas kunskapsutveckling vad gäller levnadsvanors påverkan på

energiförbrukning. Kunskapen hos deltagarna var låg innan medverkan i studien och för många var det helt ny information.

Flera slutsatser kan dras av den egna studien, dels att värmekameran är ett effektivt

hjälpmedel för att visualisera energi och dels att inkludering av deltagaren vid termografering ger en högre engagemangsnivå. Tack vare visualisering har svenska villaägare fått ett ökat intresset för energieffektiviserande åtgärder som tilläggsisolering, fönsterbyte och

solavskärmning. Som en effekt av deltagandet kommer 91,7 % att tänka på sina levnadsvanor framöver tack vare den aktuella studien.

Nyckelord: Värmeförluster, köldbryggor, energieffektivisering, termografering,

levnadsvanor, beteendeförändring, medvetenhet, visualisering.

Källa: Andersson, A., & Leppänen, N. (2021). Förbättra allmänhetens engagemang i

energibesparingsåtgärder i byggnader: Värmekamerans hjälp till villaägarnas förståelse och upptäckt av energiförluster. [Examensarbete, Mälardalens Högskola].

INNEHÅLL

3.4.5 Att genomföra energieffektiviserande åtgärder ... 10

3.5 Levnadsvanor ... 10

3.6 Beteende ... 11

3.6.1 Förändrade beteenden sänker energiförbrukningen ... 11

3.7 Visualisering ... 11

3.7.1 Infraröd kamera ... 12

3.7.2 Modellhus ... 12

3.8 Gapet i litteraturen ... 13 4 AKTUELL STUDIE ... 13 4.1 Marknadsföring ... 13 4.2 Genomförande... 14 4.2.1 Enkät 1 ... 14 4.2.2 Termografering... 14

4.2.2.1. Normalt utförande vid termogarfering ... 15

4.2.2.2. Den egna studiens utförande ... 16

4.2.2.3. Lathund till värmekamera ... 17

4.2.3 Utbildning ... 17 4.2.4 Enkät 2 ... 18 4.2.5 Medgivande ... 18 5 RESULTAT ... 19 5.1 Termografisk inspektion ... 19 5.1.1 Köldbryggor ... 20 5.1.2 Fönster ... 21 5.1.3 Ytterdörrar ... 22

5.1.4 Foton tagna utifrån ... 23

5.2 Kunskapsutveckling ... 23

5.2.1 Värmeförluster... 24

5.2.2 Åtgärder värmeförluster ... 25

5.2.3 Kallare delar i byggnaden ... 26

5.2.4 Tilläggsisolering ... 26

5.2.5 Energiförbrukning ... 27

5.2.6 Inomhustemperatur ... 28

5.2.7 Ökad medvetenhet ... 28

6 DISKUSSION ... 30

6.1 Deltagarna och deras byggnad ... 30

6.2 Termografering... 30

6.3 Ökad medvetenhet ... 31

6.4 Felkällor... 32

7 SLUTSATSER ... 33

REFERENSER ... 34

BILAGA 1: BROSCHYR... 38

BILAGA 2: ENKÄT 1 FRÅGOR ... 39

BILAGA 3: LATHUND ... 45

BILAGA 4: UTBILDNING ... 47

BILAGA 5: ENKÄT 2 FRÅGOR ... 49

BILAGA 6: SOCIODEMOGRAFISK DATA ... 53

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1. Antalet uppförda byggnader under tidsperioden 1930-2011. ... 1

Figur 2. Infraröd kamera använd i studien. ...14

Figur 3. Bildserie över hur termografering vanligtvis går till när en extern person anlitas. .... 15

Figur 4. Bildserie över hur termograferingen går till i den egna studien när villaägaren själv undersöker byggnaden. ...16

Figur 5. Utdrag från utbildningen som skapades för deltagarna. ... 17

Figur 6. Infraröda bilder på köldbrygor. (a) D05, (b) D05, (c) D10, (d) D07 och (e) D12... 20

Figur 7. Infraröda bilder på fönster. (a) D05, (b) D11, (c) D07, (d) D12 och (e) D02. ... 21

Figur 8. Infraröda bilder på ytterdörrar. (a) D01, (b) D11, (c) D10, (d) D07 och (e) D02. ... 22

Figur 9. Infraröda bilder tagna utifrån. (a) D03, (b) D11, (c) och (d) D04. ... 23

Figur 10. Resultat av frågan ”Störst värmeförluster i mitt hus tror jag är genom”. ... 24

Figur 11. Resultat av frågan ”Skulle du vara villig att göra någon åtgärd för att minska värmeförlusterna i ditt hem?”. ... 25

Figur 12. Summering över deltagarnas svar innan och efter termografering på frågan ”Jag tror isoleringen i mitt hus skulle behöva förbättras”. ... 26

Figur 13. Resultat av frågan ”Jag tänker på hur mina levnadsvanor påverkar energiförbrukningen i mitt hus”. ... 27

Figur 14. Resultat av frågan ”Jag kommer tänka på hur mina levnadsvanor påverkar energiförbrukninge i mitt hus”. ... 27

Figur 15. Resultat av frågan ”Skulle du kunna tänka dig att sänka innetemperaturen med 1°C för att minska energiförbukningen?”. ... 28

Figur 16. Resultat av frågan ”Är du mer medveten om energiförluster nu än innan du medverkade i undersökningen?”. ... 29

Figur 17. Resultat av frågan ”Har vår undersökning ökat ditt intresse för energieffektivisering generellt?”. ... 29

TABELLFÖRTECKNING

BETECKNINGAR

Beteckning Beskrivning Enhet

°C Temperatur Grader Celsius R Värmemotstånd m2_K/W U Värmegenomgångskoefficient W/m2_K qs Värmestrålning W/m2

FÖRKORTNINGAR

GDPR General Data Protection Regulation kvm Kvadratmeter

SCB Statistiska Centralbyrån TWh Terrawattimme

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

Energieffektivisering Åtgärder för att minimera energibehovet (Boverket, 2012)

Levnadsvanor Hur människors beteenden påverkar

energiförbrukningen (Energimyndigheten, 2018) Köldbrygga Brister i konstruktionsdetaljer där värme leds ut

(Arfvidsson et al., 2017)

Passiv värme ”Passiv värme avser olika värmetillskott inomhus där värmen normalt är en biverkan. Passiv värme bidrar kraftigt till att minska byggnadens behov av aktiv uppvärmning” (Öman, 2019, s.52)

Relativ fuktighet ”Kvot av verklig ånghalt och ånghalt vid mättnad vid given temperatur” (Arfvidsson et al., 2017, s.14)

Termiskt inomhusklimat Det termiska inomhusklimatet är upplevelsen av inneklimatet och en följd av inomhusluftens temperatur, hastighet och fuktighet (Boverket, 2012)

Termografering Genom termografering kan temperaturavvikelser och eventuella energiförluster från en byggnad visualiseras med hjälp av en värmekamera (FLIR systems, 2011)

Värmeförlust Värme som går förlorad ur byggnaden (Energimyndigheten, 2017)

1

INLEDNING

Energieffektivisering är ett mycket aktuellt ämne med tanke på klimatmålen som ska uppnås globalt och inom Sverige. Målen syftar enligt statens mynidghet Naturvårdsverket (2020b) till att minimera mängden förbrukad energi och minska den negativa miljöpåverkan till följd av energiframställningen. För att uppnå målen behöver byggnader energieffektiviseras, därför ska detta examensarbete undersöka hur stor kunskap den svenska villaägaren har gällande sin energianvändning. Med hjälp av en infraröd kamera kommer deltagarna i denna studie visuellt få se hur stora värmeförluster deras byggnad har och på så vis öka

medvetenheten. Målet är att medvetenheten skapar engagemang att vidta åtgärder som resulterar i en energieffektivare byggnad.

1.1

Bakgrund

Boverket (2016) redogör att 41% av Sveriges totala uppvärmda area utgörs av småhus. SCB (2018) har framfört statistik över uppförda småhus i Sverige, se figur 1. Diagrammet

redovisar att den stora mängden småhus uppfördes under åren 1971-1980, det motsvarar 45 % av den totala mängden producerade byggnader mellan åren 1931-2011. Miljonprogrammet är enligt en studie av Ghasemi (2015) en anledning till den stora tillväxten av småhus.

Sveriges befolkning ökade kraftigt till följd av industrialiseringen och ledde till ett bristande antal bostäder i landet. Som en lösning på bostadsbristen infördes miljonprogrammet där 1 000 000 nya bostäder skulle uppföras under perioden 1965–1975. Miljonprogrammets bostäder utgör för närvarande cirka 25% av Sveriges byggnader. Studien lyfter även att miljonprogrammets bristande reglering vad gäller energibesparing och energieffektivitet har lett till att många byggnader har stora värmeförluster. Det till följd av otillräcklig isolering och stora köldbryggor, flertalet byggnader är i akut behov av renovering. Det kan till viss del förklara att småhusens energianvändningen uppgår till 31 TWh (Boverket, 2016).

Figur 1. Antalet uppförda byggnader under tidsperioden 1930-2011. Från SCB (2018). Återgiven med tillstånd. Fokuset för denna studie är småhus, diagrammet visar en tydlig ökning över uppförda småhus mellan år 1965 och 1975 då miljonprogrammet pågick.

Byggsektorn är en bov i problematiken med den ökade klimatpåverkan och den förstärkta växthuseffekten som råder, sektorn står för stora koldioxidutsläpp som rubbar balansen mellan växthusgaserna (Naturvårdsverket, 2020a). För att minimera problematiken har arbete kring en reducerad klimatpåverkan utvecklats där Sverige har tagit fram klimatmål. Målet “begränsad klimatpåverkan” syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från olika verksamheter då utsläppen idag är stora och påverkar klimatet negativt. Till exempel ökar jordens medeltemperatur vilket påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen (Sveriges Miljömål, 2021a). Vidare finns klimatmålet “god bebyggd miljö” som belyser att miljön även påverkas av människans boendesituation, behov och beteenden (Sveriges

Miljömål, 2021b). Förändrade levnadsvanor gör energianvändningen mer effektiv vilket är en viktig insats för att nå klimatmålen (Naturvårdsverket, 2020a). Inom målet “begränsad klimatpåverkan” finns utarbetade etappmål som riktar sig mot att år 2045 uppnå

nettonollutsläpp i Sverige för att framöver uppnå netto negativa utsläpp (Sveriges Miljömål, 2021c). Från och med 31 december 2020 ska nya byggnader erhålla en energiprestanda som uppfyller kraven för nära-nollenergibyggnader, föreskrifter om hur mätning av

energiprestandan genomförs finns i boverkets byggregler (Boverket, 2019). För att uppnå uppsatta mål är byggnader därför i behov av energieffektivisering, det kommer också att kräva en förändring av människors beteenden vilket den egna studien lyfter fram.

1.1.1

Tidigare studier

En studie utförd i Storbritannien av Hawas (2017) visar att allmänheten är intresserade av att energieffektivisera sina byggnader och anser att värmekameran är ett enkelt hjälpmedel att upptäcka värmeförluster med. Det underlättar för allmänheten att förstå vilka värmeförluster deras byggnad har om de får det visualiserat jämfört med att få det förklarat för sig teoretiskt. Större delen av deltagarna blev förvånade över resultatet som värmekameran visade vid fotograferingen och majoriteten var villiga att genomföra åtgärder som gör byggnaden mer energieffektiv. Den egna studien fokuserar på att använda värmekameran för att få villaägare medvetna om eventuella värmeförluster från deras byggnad. Till skillnad från studien av Hawas (2017) genomförs den egna studien mot de svenska villaägarna, vilket innebär skillnad i klimat och eventuellt skillnad i engagemang och kunskap. Målgruppen i den egna studien är mer specifik där endast friliggande villor kommer undersökas.

Goodhew et al. (2014) har skrivit en vetenskaplig artikel om hur termisk bildteknik kan ge effekt på brittiska husägares energianvändning. Genom att visualisera energin med termiska bilder minskade husägares koldioxidutsläpp i genomsnitt med 14,29 kg efter ett år, samtidigt som deras vilja att utföra energibesparande åtgärder ökade. Bilder underlättar

kunskapsutvecklingen och har ett levande framförande. Informationsöverföring som är levande ger ett ökat emotionellt engagemang som motiverar människor starkare. Studien visar att visualisering medför störst förändringar om informationen är specifik, speciellt i form av personlig relevans. Den egna studien där deltagarna själva fotograferar sina byggnader uppfyller det gap som finns i den tidigare studien gällande termiska bilder. Det emotionella engagemanget och den personliga relevansen leder förhoppningsvis till att deltagarna i den egna studien blir mer motiverade att genomföra energibesparande åtgärder.

Värmekameran är enligt ett examensarbete av Persson och Mared (2016) ett bra hjälpmedel för att utreda vart förbättringar i klimatskalet bör genomföras för att energieffektivisera en byggnad. Amrén och Grimling (2019) belyser även i sitt arbete att värmekameran är ett utmärkt verktyg som visar en byggnads brister som det blotta ögat inte kan se.

En annan tidigare studie av Ascione et al. (2020) visar att även beteenden och levnadsvanor har inverkan på energianvändningen vilket behöver förändras för att utförda

energieffektiviserande åtgärder ska uppfylla sitt syfte. I Thailand har en studie av Jareemit och Limmeechokchai (2017) utförts med syfte att undersöka invånares intresse att förändra beteenden med anledning att minska hushållens energiförbrukning. Deltagare har fått besvara frågeformulär varav resultaten visat att kvinnors beteende är mer energibesparande än mäns. En vilja finns i att ändra beteenden och även utföra mindre åtgärder av byggnader för ett lägre energibehov.

Ytterligare en tidigare studie har visat att effektivare energianvändning i byggnader minskar energiförbrukningen och innebär ett lägre globalt energibehov. Det är i högsta grad aktuellt i och med att energitillförseln är begränsad (Li et al., 2021).

1.2

Syfte

Arbetet omfattar en studie av svenska villors värmeförluster. Syftet är att undersöka hur stor kunskap villaägaren har om sin energianvändning samt öka medvetenheten om att

människors beteende har en inverkan på energiförbrukningen.

1.3

Frågeställningar

• Vilka värmeförluster är vanligast i deltagarnas villor?

• Hur kan olika visualiseringsverktyg förbättra allmänhetens engagemang kring energianvändning i byggnader?

• Hur stor är medvetenheten hos deltagarna om energianvändning i deras byggnad innan och efter medverkan i studien?

1.4

Avgränsning

Arbetet avgränsas till friliggande villor i mellansverige, där värmeförluster i byggnadshöljet undersöks med hjälp av en infraröd kamera. Därefter föreslås förslag över möjliga åtgärder för energieffektivisering varav arbetet inte tar hänsyn till några djupare ekonomiska aspekter. Arbetet kommer inte behandla beräkningar på vilka energibesparingsåtgärder som är mest effektiva utan endast ge förslag på möjliga åtgärder.

2

METOD

Examensarbetet baseras både på en litteratur- och fallstudie. Nedan presenteras hur metoderna genomförts.

2.1

Litteraturstudie

Studien presenteras under den ämnesmässiga referensramen och baseras på fakta från boverkets byggregler och dess författningssamlingar, naturvårdsverket, Sveriges miljömål samt tidigare vetenskapliga artiklar. Sökningen av information har främst skett via science direct och google scholar.

Sökord som använts är: värmeförluster, köldbryggor, energieffektivisering,

termografering, levnadsvanor, engagemang, metoder för beteendeförändring, infrared thermography, energy efficient buildings, thermal bridges, public engagement,

visualisation, behavior related energy

2.2

Fallstudie

Den egna studien bygger på att villaägare i mellansverige får undersöka om deras byggnad har värmeförluster, till deras hjälp har de fått låna en infraröd kamera att fotografera med. Deltagarna har rekryterats genom marknadsföring på sociala medier. Där har en broschyr delats, se bilaga 1, som även har publicerats som en hemsida,

se https://sites.google.com/view/varmedochbidra, den uppmärksammar att ett deltagande ger möjligheten att kostnadsfritt få reda på hur energieffektiv deras byggnad är. Studien innebär att deltagarna svarar på två enkäter samt genomför en termografering och en utbildning. Enkät 1 besvaras före termografering, den omfattar frågor om deltagaren och dennes byggnad. Enkät 2 genomförs efter termografering och utbildning, den omfattar frågor som kommer visa huruvida deltagarnas kunskap och intresse ökat för energieffektivisering. Termograferingen genomförs av villaägarna själva vilket gör det möjligt för de att styra undersökningen efter eget intresse. Målet med utbildningen är att öka villaägares kunskap om olika begrepp samt föreslå förslag över möjliga åtgärder att genomföra för en mer energieffektiv byggnad.

3

ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM

Den ämnesmässiga referensramen innehåller teori som skapar en förståelse för hur en byggnad blir energieffektiv. Kapitlet behandlar dels begreppet värmeförluster och hur dessa uppstår samt åtgärderna som kan genomföras för att uppnå resultatet av en minskad

energianvändning. Avsnittet omfattar också teori om hur människor kan bli mer engagerade.

3.1

Klimatskal

En byggnads klimatskal är till för att skydda mot väder och vind, vilket kräver att skalet är tätt och isolerat. Klimatskalet hjälper den tillförda värmen att stanna inomhus och bidrar till ett termiskt inomhusklimat för de som bor i byggnaden. Desto effektivare klimatskal desto lägre energianvändning förekommer. Energianvändning och miljöpåverkan är tätt

sammankopplade därför finns krav på minskad energianvändning (Boverket, 2012).

3.1.1

Termiskt inomhusklimat

Det termiska inomhusklimatet är enligt myndigheten för samhällsplanering Boverket (2012) upplevelsen av inomhusluftens temperatur, hastighet och fuktighet, värmestrålning samt de boendes egna aktivitet och klädsel. Socialstyrelsens allmänna råd 2005:15 (M) behandlar angivelser om det termiska inomhusklimat som ska förekomma i en bostad. Myndigheten anser att det uppfylls när de allmänna råden för ”termisk komfort” tillgodoses i BBR avsnitt 6:42. Det innebär att byggnaden har en god värmeisoleringsförmåga, ett effektivt

uppvärmnings- samt ventilationssystem och det åstadkomms när:

• uppvärmning sker med hjälp av radiatorer eller golvvärme

• den maximala lufthastigheten är 0,15 m/s

• fönster och dörrar inte utgör mer än 40 % av arean för ytterväggar

• golvyttemperaturen inte understiger 16 °C

3.2

Köldbryggor

Köldbryggor uppstår enligt Boverket (2012) i klimatskalet, det kan innebära att en konstruktionsdetalj bryts igenom av ett material som leder värme bättre än resterande material. Dessa genomföringar är de så kallade köldbryggorna, där leds värmen ut ur byggnaden. Ytorna av köldbryggorna bör minimeras vilket minskar värmeförlusterna.

Köldbryggorna är vanliga vid anslutningar mellan vägg, tak och golv, det kan även uppstå vid förändrad tjocklek av klimatskalet. Köldbryggor kan innebära konsekvenser som lägre inomhustemperatur, oönskade luftrörelser, kondens och nedsmutsning.

Sammantaget finns det tre varianter av köldbryggor:

• köldbryggor i klimatskalet som bland annat beror på balkar och reglar

• linjära köldbryggor som uppstår vid anslutningar mellan väggar, bjälklag, tak och balkongplattor, där det uppkommer ett extra värmeflöde och köldbryggan bedöms linjär

• punktformiga köldbryggor som består av genomföringar eller infästningar genom byggnadshöljet eller i ett hörn där ytterväggar och tak möts, där skapas ett

tredimensionellt värmeflöde

3.3

Värmeförluster

Enligt Energimyndigheten (2017) är värmeförluster den förlorade värme som försvinner ut ur en byggnad. Uppskattningsvis försvinner:

• 30% av värmen genom ventilationen

• 15% av värmen genom ytterväggarna

• 15% av värmen genom taket

• 15% av värmen genom golvet

• 25% av värmen genom fönster och dörrar

3.4

Energieffektivisering

Energieffektivisering innebär att minska energi- och värmeförluster. Förlusterna

förekommer till största del i klimatskalet och därför krävs ett tätt byggnadshölje. Boverket (2012) ställer krav på byggnaders energianvändning, installationer vad gäller värme, kyla, luft och elanvändning. Energieffektivisering av byggnader är enligt Naturvårdsverket (2020c) en angelägen åtgärd som behöver vidtas då byggnader står för mer än en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige. Genom effektivisering minskar miljöpåverkan och ökar möjligheten att nå miljömålen. De energieffektiviserande åtgärderna behöver säkerställa en minskad energianvändning vilket kan verkställas genom såväl tekniska lösningar av

byggnader som förändrat beteende och leverne hos de boende.

Naturvårdsverket (2020c) nämner även att byggnader har en lång livslängd och

energirelaterade beslut påverkar energikostnader och miljön under flera decennier. Det finns många fördelar med energieffektivisering vilka främst handlar om att minska

växthusgasutsläpp. Åtgärder att vidta rent byggnadstekniskt för att energieffektivisera, minimera energibehovet och förändra inomhusklimatet till det bättre är att byta ut äldre fönster, tilläggsisolera väggar, tak och grund samt uppdatera system för uppvärmning och tappvarmvatten

3.4.1

Tilläggsisolering

Ett tätare klimatskal genom tilläggsisolering minskar energiförluster och medför en ökad komfort, på längre sikt minskar det miljöpåverkan. Nedan beskrivs olika delar av

byggnadshöljet som går att tilläggsisolera.

3.4.1.1.

Ytterväggar

Vid utvändig tilläggsisolering av ytterväggar läggs det enligt boken skriven av Arfvidsson et al. (2017) ett slutet lager isolering runt om byggnaden. Åtgärden är relativt stor och kostsam då fasaden behöver tas ned. Fönster bör flyttas ut i väggen för att motverka att de ska se insjukna ut då väggarnas tjocklek ökar. Finns det däremot ett behov sedan tidigare att renovera fasaden är det lönsamt att öka mängden isolering i väggarna i samband med renoveringen. Rekommendationen lyder att tilläggsisolera utvändigt, det är effektivt då byggnaden hålls varm och det är av stor betydelse att tilläggsisoleringen placeras utvändigt för att minimera risken för framtida fuktproblem. Dessutom minskar antalet köldbryggor och mängden värmeförluster.

Det är även möjligt enligt litteraturen av Arfvidsson et al. (2017) att tilläggsisolera

ytterväggar invändigt, dock är det en mer riskfylld åtgärd som är beroende av hur byggnaden är uppförd. En invändig tilläggsisolering kan resultera i fler köldbryggor runt eldosor och fönstersmygar. Det är därmed inte en lika effektiv åtgärd som utvändig tilläggsisolering. Att tilläggsisolera på insidan är inte ett dåligt alternativ så länge det utförs på korrekt sätt. Det behöver säkerställas att det befintliga klimatskalet inte hamnar i en kallare och fuktigare miljö vilket i värsta fall kan leda till frostsprängning av tegelfasader eller mögel och röta av organiskt material.

3.4.1.2.

Grund

När värmeförluster förekommer genom golv går det enligt Arfvidsson et al. (2017) att tilläggsisolera. Det är dock viktigt att ta hänsyn till placeringen av tilläggsisoleringen. Det finns olika typer av grundkonstruktioner för småhus. I dagens samhälle är det vanligast att uppföra byggnaden på en betongplatta på mark medan de förr var vanligare med källargrund och krypgrund.

Enligt litteraturen av Sandin (2017) krävs det att isoleringen placeras under betongplattan eller utanför källarväggarna för att bygga fuktsäkert, vid tilläggsisolering av krypgrund beror det på om och i sådana fall hur krypgrunden är ventilerad. Vid tilläggsisolering av

uteluftsventilerade krypgrunder fästes värmeisolering i bottenbjälklaget. Uteluftsventilerad krypgrund anses dock vara en riskkonstruktion utifrån ett byggnadsfysikaliskt perspektiv. Under sommarhalvåret är krypgrundens temperatur lägre än utomhustemperaturen. En låg temperatur innebär en hög relativ fuktighet till följd av den varma utomhusluften som ventileras in i grunden. En relativ fuktighet på 90 % kan uppstå sommartid, utan några fukttillskott, vilket innebär en risk för mögeltillväxt av organiska material som kan komma att används i konstruktionen. För att undvika riskkonstruktion bör därför marken täckas

med en plastfolie som går upp på krypgrundens mur. Därefter placeras värmeisolering på plastfolien. Vad gäller inneluftsventilerad krypgrund kan värmeisoleringen flyttas från krypgrundens bjälklag till grundmuren och marken. Isoleringen bör vara ca 100 mm då värmemotståndet ska vara minst 2,5 m2 _{K/W. Krypgrunden lufttätas, en plastfolie läggs över}

marken och sluts tätt intill grundmuren. Klimatet i kryprummet blir i princip detsamma som i byggnaden och därmed måste lufttäthet mot grundmuren vara ett faktum. En oventilerad krypgrund är helt lufttät och utgörs även den med isolering på mark och grundmurar som den inneluftventilerade krypgrunden. Skillnaden är att denna konstruktion är helt

oventilerad. Den anses vara identisk med platta på mark, därför bör inte organiska material användas i bjälklaget då luftfuktigheten är relativt hög.

3.4.1.3.

Tak

Det finns många olika varianter av tak och i de fall taket ska tilläggsisoleras behöver

information tas fram för det aktuella taket. Arfvidsson et al. (2017) anser att det är en lönsam investering att tilläggsisolera ventilerade tak. De menar att det är ett relativt enkelt

arbetsutförande att tilläggsisolera vindsbjälklaget. Det är dock viktigt att veta i de fall denna åtgärd utförs att vindsbjälklagets temperatur ändras vintertid. Det blir en lägre temperatur och en högre relativ luftfuktighet än tidigare vilket kan leda till fuktproblem i form av kondens.

3.4.1.4.

Boverkets föreskrifter

Det finns enligt Boverkets föreskrifter (2011:6, avsnitt 9:92) inga krav gällande mängden isolering i varken grund, väggar eller tak men enligt boverkets byggregler finns energital och U-värden som bör uppnås vid renovering och nybyggnad. Ytterväggars U-värde bör uppnå 0,18 W/ m2_{K, U-värdet för golv bör uppnå 0,15 W/ m}2_{K och tak uppnå ett U-värde på 0,15}

W/m2_K.

3.4.2

Byte av fönster

Sandin (2017) upplyser i litteraturen att fönster är en speciell byggnadsdel, förr användes 2-glasfönster då var det vanligt att karm och båge var bättre isolerade än fönsterglasen vilket innebar att värmeförlusterna skedde genom glasrutorna. I dagsläget är situationen tvärtom då 3-glasfönster används som är bättre isolerade.

Fönster tillverkade innan 1950-talet har med stöd av Byggahus (2017) hemsida god kvalitet, trävirket valdes med stor noggrannhet vilket medfört en lång hållbarhet. Endast träd som hade ett kärnvirke med minst 6 årsringar per centimeter fick användas till fönster enligt branschrestriktionerna. Dessa fönster, om de underhålls, åldras knappt och kan med fördel renoveras om de ser slitna ut. Det görs till ett överkomligt pris jämfört med att byta ut fönstrena helt. Mellan år 1960-1980 avvek fönstertillverkare från restriktionerna om kvaliteten på träet och därför är dessa fönster inte lika lämpliga att renovera upp.

Vidare menar Sandin (2017) att i de fall fönstrena byts från 2- till 3-glasfönster sänks U-värdet samtidigt som värmemotståndet ökar i och med en ytterligare glasruta. U-U-värdet kan minska ytterligare med 25 % genom att fylla luftspalten mellan fönsterrutorna med argon- eller kryptongas. Därtill kan fönsterrutorna förses med lågemissionsskikt vilket minskar glasets emittans. Tack vare fönsterbyte från 2- till 3-glasfönster sänks U-värdet från 2,5–3 W/m2_{K till 1,2–1,6 W/m}2_{K. Det förbättrar såväl komforten som energihushållningen}

(Sandin, 2017), dessutom nås ett U-värde närmre Boverkets rekommendationer vilket är 1,2 W/m2_{K (BFS 2011:6).}

3.4.3

Solavskärmning

Vid de tillfällen solen strålar in i byggnaden skapas det i enlighet med Sandin (2017) en form av passiv värme. Solinstrålningen måste begränsas för att bibehålla en behaglig

inomhustemperatur. Detta för att ett behov av att kyla byggnaden inte ska infinnas.

Energimyndigheten (2015) menar att kyla kräver stora mängder energi som dessutom ställer till det med effekttoppar och energibalansen. Därmed förekommer anledning att ordna begränsning av den passiva värmen som förekommer. Den passiva värme från solen kan minimeras med hjälp av avskärmning som markiser, persienner eller solfilm på

fönsterrutorna.

Solinstrålningen kan variera mellan 300-850 W/m2 _{beroende på väderstreck konstaterar}

Frost och Lyckander (2012) i sin studie. Både behovet och typen av solavskärmning varierar därmed. Den inkommande solstrålningen kan ses som såväl primär som sekundär och den passiva värmen utgörs av resultatet av de båda.

Studien lyfter att den passiva värmen kan upplevas olika beroende på byggnad och årstid. Under uppvärmningssäsong anses den passiva värmen som positiv då den värmer och minskar behovet av aktiv uppvärmning. Däremot under årets varmare månader finns ett behov av att begränsa den inkommande solstrålningen för att inte behöva kyla byggnaden. Det mest effektiva solskyddet är den som stoppar solstrålningen tidigt, solavskärmning som sitter utvändigt på fasaden är därför att rekommendera och det mest lämpade utvändiga solskyddet för en villa är markiser.

3.4.4

Sänka inomhustemperaturen

Energibesparing kan i överensstämmelse med ett arbete av Norrenergi (u.å.) ske genom lägre inomhustemperatur. Det finns olika rekommenderade inomhustemperaturer för olika rum som beror av aktivitet. Exempelvis finns rekommendationer om att hålla 18 °C i sovrum och 20 °C i övriga rum (Vattenfall, u.å.).

Arbetet från Norrenergi (u.å.) menar att en lägre inomhustemperatur kan hållas då vädring är vanligt. Vid vädring släpps uppvärmd luft ut ur byggnaden samtidigt som elementen kompenserar den kalla luft som släpps in då ett fönster eller en dörr öppnas. Primärt bör inomhustemperaturen sänkas för att de boende inte ska känna ett behov av att vädra. Sekundärt bör passiv värme begränsas och klädseln hemma tänkas över. Finns behovet att vädra ska det ske kort och intensivt med korsdrag samt avstängda radiatorer. Det för att få in ny kall luft men med minsta möjliga värmeförluster. Vid möblering bör radiatorerna inte blockeras av stora möbler då dessa kan stoppa värmen från att spridas i rummet. Blockerade radiatorer kan upplevas inte generera önskad effekt och värmen skruvas då upp vilket leder till en ökad temperatur.

3.4.5

Att genomföra energieffektiviserande åtgärder

I en artikel skriven av Azizi et al. (2019) genomfördes en enkätstudie där 1550 husägare i norra Sverige deltog. Studien fokuserar på att förstå husägarens upplevda för- och nackdelar med energirenoveringar av byggnader. Resultatet presenterar att husägare allmänt är

intresserade av att genomgå renoveringar av skäl som att förbättra inomhusmiljön. En lägre energikostnad visade sig inte vara den avgörande faktorn för energirenovering utan ansågs vara en bonus.

Den motiverade gruppen i artikelundersökningen var husägare i ålder 18-45 år. Kön och civilstånd visade inte vara en betydande faktor för vilka som var villiga att genomföra åtgärder. Hushåll med medelinkomst och barn under 18 år var mer villiga att genomföra renoveringar samt personer som hade en bakgrund med eftergymnasial utbildning.

3.5

Levnadsvanor

Energimyndigheten (2018) anser att energianvändning varierar dels beroende på hur konstruktionen av byggnaden är utförd samt de boendes levnadsvanor vad gäller uppvärmning, komfortkyla, elanvändning och tappvarmvatten.

Myndigheten lyfter därefter att levnadsvanor går att förändra för att få en effektivare energianvändning. Genom att sänka inomhustemperaturen med minst 1 °C kan

energianvändningen minska med upp till 5%. Äldre glödlampor kan bytas ut till LED-lampor för effektivare belysning och släcka lampor i rum utan närvaro bör vara en självklarhet. Dessutom effektiviseras levnadsvanor genom att dra ur laddare när de inte används, hålla kylens temperatur runt 4 °C, frysens temperatur runt -18 °C och tvätta i 40 °C istället för 60 °C. Att använda diskmaskin istället för att handdiska och snålspolande duschmunstycken besparar varmvatten och effektiviserar även det energianvändningen. Slutligen kan energimärkning vägleda köp av ny elektronisk utrustning.

3.6

Beteende

Enligt Svenska miljöinstitutet (2020) kan en ändring av beteende ske om förändringen gynnar människan, därför bör målgruppen studeras för att ta reda på vilka drivkrafter som ligger till grund hos gruppen. Drivkraften är olika för olika människor och kan handla om pengar, att vara först med något trendigt eller handla om en kunskapsvinning. Människor är vanedjur och därför måste det nya framstå som enkelt.

Forskningsinstitutet påstår att gemenskap och delaktighet kan motivera människor att genomföra en förändring. Det är både enklare och roligare att lösa problem tillsammans. För att få förändringar att genomföras bör de göras attraktiva, sannolikheten är också större att förändringen sker om det skulle bli lag eller om förändringen anses ha hög status.

3.6.1

Förändrade beteenden sänker energiförbrukningen

Energiförbrukning och människans beteende har ett samband som tidigare nämnts i detta examensarbete. Beteenden utformas och påverkas av en rad olika saker, såväl kultur som kön och personlighet (Ghasemi, 2015). Dessutom belyser en vetenskaplig artikel av Vassileva et al. (2012) att ålder, utbildning, ekonomi och tidigare kunskaper har inverkan på beteendet och påverkar ett hushålls energianvändning. Hushåll med likartade karaktärsdrag kan trots likheter ha olika energianvändning. Det beror till stor del på de boendes månadsinkomst där en hög inkomst har visat sig leda till en högre energiförbrukning och virse versa resulterar en låg inkomst i en lägre energiförbrukning. Genom att förändra beteenden och

energiförbrukande levnadsvanor i hushåll kan i genomsnitt 14% av energiförbrukningen minska.

Människans attityd, medvetenhet och vanor har inverkan på den förändring som krävs vad gäller energiförbrukningsbeteenden menar Zhou och Yang (2015) i en vetenskaplig artikel. Hushåll i EU-länder har studerats och artikeln leder fram till informationen att årliga energibesparingar på 1300 kWh kan göras. Det genom förändrade beteenden i kombination med teknisk utveckling. Därmed bör mål, information och uppmaningar påverka människor genom en känsla av moralisk skyldighet att förändra beteenden för en minskad

energianvändning. Chen et al. (2021) bekräftar att ökad medvetenhet leder till

beteendeförändringar som i sin tur minskar energiförbrukningen. Den främsta anledningen till ett förändrat beteende är att det inte kräver en ekonomisk investering vilket

energieffektiviserande renoveringar gör.

3.7

Visualisering

Hawas och Al-Habaibeh (2020) påpekar i en artikel att visualisering kan få människor att förstå problem bättre jämfört med en teoretisk förklaring. Svenska miljöinstitutet (2020) anser att en förändring kan upplevas mer begriplig om den visualiseras, därför är det en effektiv metod att använda för att synliggöra problem. Löfström (2008) lyfter i sin

leder inte enbart till att inta information som den är utan kräver eftertanke om

informationen och skapar egna konstateranden baserat på det som visualiserats. När det gäller att visualisera energi handlar det enligt tidigare studie av Jensen (2003) om att skapa förståelse för något som inte syns. Genom att visualisera energi kan energianvändningen minska med upp till 20%. Det handlar inte enbart om att förtydliga användning och förluster av energi, utan den generella medvetenheten ökar genom ny kunskap som kommer ur

visualisering. Att uppmärksamma energianvändning kan vara det som krävs för att minimera det totala energibehovet för hushåll. Den förändring som sker vad gäller beteenden är i större utsträckningen mer effektiv än tekniska åtgärder för energieffektivisering.

3.7.1

Infraröd kamera

Genom termografering kan temperaturavvikelser och eventuella energiförluster från en byggnad visualiseras med hjälp av en värmekamera, även kallad infraröd kamera. Kameran är ett tillförlitligt hjälpmedel och termiska bilder kan snabbt ge värdefull information om det finns ett behov att utföra energieffektiviserande åtgärder (FLIR systems, 2011). För att få bästa möjliga resultat vid termografering och en verklig gestaltning krävs det att

värmekameran är riktad mot byggnaden samt har ett avstånd som inte är för stort. Dessutom krävs det en temperaturskillnad om minst 10 °C mellan inomhus- och utomhusluften och att fotograferingen inte sker i direkt solljus. Suddiga bilder ger inte ett rättvist resultat och därmed ska fotograferingen ske under fokus för att medföra bilder med skarpa kanter enligt Hawas, A (personlig kommunikation, 21 April 2021).

3.7.2

Modellhus

I en vetenskaplig arikel skriven av Hawas och Al-Habaibeh (2017) genomfördes en undersökning på studerande i Storbritannien där modellhus skapats med avtagbara isoleringsskikt. Modellerna används för att visualisera hur energiprestandan påverkas beroende av byggnadens isoleringstjocklek. Användningen av modellhus som

utbildningsverktyg tillsammans med värmekameran ger goda resultat. Studien utförs både på elever i grundskolan och studenter på universitetsnivå, resultaten visar att användningen av modellhus som verktyg är effektivt för att förbättra den vetenskapliga kunskapen och medvetenheten om energi.

3.7.3

Smarta mätare

Ytterligare en visualiseringsmetod är enligt Hawas (2017) mätare som visar

energiförbrukningen i realtid. Dessa mätare kan användas i hushållen för att visualisera för de boenden hur mycket energi de förbrukar. Det har visats att människor gör större

energibesparingar när de i real tid får se hur mycket energi som förbrukas. Då lär människan sig när de kan spara energi och det har visats fånga människors uppmärksamhet bättre än någon annan typ av information.

3.8

Gapet i litteraturen

Efter genomförd litteraturstudie har det visat sig finnas ett gap i litteraturen som den egna studien kommer uppfylla. Det genom att utföra studien i Sverige då det tidigare inte genomförts någon undersökning av värmeförluster i svenska villor där villaägare själva får genomföra termograferingen.

Den egna studien har en specifik målgrupp och använder den infraröda kameran för att göra villaägare medvetna om eventuella värmeförluster i sin byggnad. Då deltagarna själva

fotograferar sina byggnader uppfyller studien ett emotionellt engagemang och en personlig relevans, vilket anses saknas i tidigare studier. Den egna studien leder till att deltagarna blir mer motiverade att genomföra energibesparande åtgärder.

4

AKTUELL STUDIE

Den aktuella studien bygger på deltagare som undersöker värmeförluster i deras byggnader, till hjälp har de använt en infraröd kamera. Målgruppen för studien är personer som äger en villa i mellansverige.

4.1

Marknadsföring

Examensarbetet har marknadsförts genom en broschyr delad via sociala medier, se bilaga 1. Broschyren har även publicerats online som en hemsida för allmänheten att ta del av, se länken https://sites.google.com/view/varmedochbidra. Broschyren beskriver

examensarbetets mål och visar en infraröd bild på fönster med värmeförluster för att intressera deltagare till studien. Marknadsföringen har förmedlat att ett deltagande ger möjligheten att kostnadsfritt ta reda på hur energieffektiv deras byggnad är samt hur energianvändningen kan minska, vilket kan spara pengar samtidigt som det bidrar till en hållbar framtid. Rekryteringen av deltagare till studien gick smidigt, responsen var positiv vilket visar att intresset för energieffektivisering av byggnader är stor.

4.2

Genomförande

Efter rekryteringen av deltagare startade processen genom en första enkät om deltagarna och deras byggnad. Därefter fick deltagarna fotografera sina byggnader med den infraröda

kameran, till sin hjälp hade de en lathund som förklarar kamerans funktioner. Deltagarna fick efter termograferingen läsa igenom ett utbildningsmaterial som skapats för att öka medvetenheten om energieffektivisering. Slutligen utvärderades processen genom en sista enkät.

4.2.1

Enkät 1

Den första enkäten omfattade frågor om deltagarnas byggnad samt ett fåtal frågor om de själva, se bilaga 2. Angående byggnaden ställdes frågor om byggnadsår, grundkonstruktion, uppvärmningssystem och tidigare renoveringar. Frågor om huruvida deltagarna upplevt kallare delar av byggnaden eller inte och om de sedan tidigare visste om möjliga åtgärder som minimerar värmeförluster ställdes också.

En del av frågorna i enkät 1 upprepas senare i enkät 2 för att kunna följa upp deltagarnas kunskapsutveckling efter termografering och utbildning.

4.2.2

Termografering

FLIR CX-Series infraröda kamera av modellen C5 1.1 har använts i studien. (Serienummer: 894017602. Artikelnummer: 89401-0202)

4.2.2.1.

Normalt utförande vid termogarfering

I artikeln skriven av Hawas och Al-Habaibeh (2020) beskrivs tillvägagångssättet för hur termografering av byggnader vanligtvis går till. I de fall anlitas en extern person, oftast ett företag, som genomför arbetet åt villaägaren. Resultat och rekommendationer presenteras i ett standardprotokoll. För villaägaren är det svårt att förstå vad resultatet egentligen innebär eftersom personen normalt inte har utbildning inom ämnet. Engagemanget att genomföra åtgärder är därmed lågt då villaägaren inte är delaktig i processen.

4.2.2.2.

Den egna studiens utförande

Den egna metoden liknar Hawas (2017) genomförande som inkluderar deltagarna i

undersökningen. Inkluderingen ger en högre engagemangsnivå där villaägaren på egen hand utför termograferingen. Undersökningen bidrar till en gemenskap och ökar förvärvet av kunskap mer effektivt. Ett större engagemang ökar motivationen och sannolikheten är stor att åtgärder i den egna byggnaden utförs. Den egna metoden är kostnadsfri och ger värdefulla erfarenheter för deltagaren. Till skillnad från Hawas (2017) metod omfattar den egna studien en mindre deltagande grupp och färre moment i genomförandet. Exempelvis genomför Hawas (2017) tre enkätundersökningar, en utbildning på plats samt en testfotografering på modellhus innan den riktiga fotograferingen av deltagarnas byggnad sker. Avhandlingens resultat presenterar att villaägare som inkluderas i genomförandet vidtar åtgärder för energieffektivisering.

Figur 4. Bildserie över hur termograferingen går till i den egna studien när villaägaren själv undersöker byggnaden.

4.2.2.3.

Lathund till värmekamera

Som stöd till termograferingen skapades en lathund, se bilaga 3. Den beskriver kamerans funktioner och visar exempel på bilder som är rättvist fotograferade. I skapandet av lathunden har en pilotstudie genomförts, en av författarna till den egna studien har agerat testperson då personen sedan tidigare aldrig använt en värmekamera. Detta ansågs som ett utmärkt tillfälle att ta fram en välfungerande lathund. Vid skapandet av lathunden

diskuterades vilka punkter som var relevanta för att deltagarna på egen hand skulle kunna använda kameran korrekt. När lathunden var färdigställd genomförde pilotpersonen en testfotografering för att se att lathunden var tillräckligt tydlig.

Punkter som nämns i lathunden är:

• funktionen av knappar på kameran exempelvis on/off knapp

• hur laddning av kameran går till

• att avstånd och vinkel är betydande för korrekt resultat

• att det bör vara minst 10 °C skillnad mellan inomhus- och utomhusluft för korrekt resultat

• att termografering i direkt solljus inte ger rättvist resultat

4.2.3

Utbildning

En utbildning skapades i form av en powerpoint presentation som mejlades ut till deltagarna. Utbildningen tar upp vad olika begrepp betyder som för en person med kunskap inom

byggnadsteknik kan anses självklara men för allmänheten är oklara.

Presentationen inleds med hur deltagaren ska tolka sina infraröda bilder, exempelvis att röd färg innebär värme och blått kyla. Sedan förklaras begrepp som värmeförlust, köldbrygga och energieffektivisering. Även förslag på hur värmeförluster kan åtgärdas och varför deltagaren bör minimera köldbryggor nämns i utbildningen. Slutligen lyfts levnadsvanor i utbildningen och att det påverkar energianvändningen vilket inte alltid nämns. Nedan visas utdrag från utbildningen, hela utbildningen finns som bilaga till denna studie, se bilaga 4.

Figur 5. Utdrag från utbildningen som skapades för deltagarna. Den vänstra bilden presenterar hur deltagarna ska tolka de infraröda bilderna och den högra bilden är en inledning på hur

4.2.4

Enkät 2

I den andra enkäten, se bilaga 5, får deltagarna besvara frågor om något resultat av termograferingen förvånade dem, om någon del av byggnaden visade sig vara kallare än resterande byggnad, om de skulle vara villiga att genomföra åtgärder samt om de har varit intressant att få reda på mer information om sin byggnad. Denna enkät har möjliggjort insamling av data huruvida deltagarnas kunskap har utvecklats under processen.

4.2.5

Medgivande

Bilderna som deltagarna fotograferat i sina byggnader har författarna fått tillåtelse att publicera vilket kommer ske anonymt. Deltagarna har skrivit på ett samtycke som säger att de godkänner användandet och publiceringen av bilderna, därmed har GDPR uppfyllts och detta har genomförts etiskt korrekt.

5

RESULTAT

I detta avsnitt presenteras resultatet av termograferingen, enkätsvar samt deltagarnas kunskapsutveckling. Den aktuella studien har involverat 12 deltagare inom åldersspannet 29-75 år vars byggnaders egenskaper har varierat stort. Geografiskt ligger byggnaderna runt Mälaren varav 50 % av deltagarna är bosatta i Eskilstuna, resterande villor är belägna i Mariefred, Nykvarn och Stockholm. Detaljerad information om medverkande finns under bilaga 6, nedan presenteras en summering av uppgifter gällande deltagarnas byggnader för att underlätta förståelsen för detta avsnitt. Deltagarna är tilldelade en identitidetskod för att vara anonyma i studien och kommer vidare att benämnas enligt dessa. Identitetskoderna kommer kopplas till infraröda bilder senare i kapitlet.

Tabell 1. Demografisk data över deltagarnas byggnader. Identitetskoderna för deltagarna presenteras i tabellens första kolumn. Vidare framgår information om deras byggnader.

5.1

Termografisk inspektion

Resultatet från deltagarnas termografering presenteras under kategorierna köldbryggor, fönster, ytterdörrar samt foton tagna utifrån. De mest intressanta bilderna från deltagarna presenteras nedan, deltagarnas egna kommentarer på resultatet av den termografiska inspektionen inkluderas även under kommande rubriker.

I denna studie har deltagare i alla åldrar medverkat och ingen har behövt extra stöd utöver lathunden.

5.1.1

Köldbryggor

På bilderna presenteras typiska köldbryggor i deltagarnas byggnader. Bilderna visar olika typer av köldbryggor, bild (a) och (c) i figur 6 visar köldbryggor mellan yttervägg och tak. Ur figur 6 går det på bild (b) och (e) att se tydliga köldbryggor i hörn mellan två ytterväggar. Bild (d) i figur 6 visar en köldbrygga längs yttervägg och golv.

Kommentarer från deltagarna baserat på de infraröda bilderna:

Figur 6(d): “Här lutar golvet från köket till vardagsrummet därav springan mellan golvet

och väggen men trodde inte de var så illa”

Figur 6(e): “Det är alltid kallt på toaletten vilket vi trodde berodde på att golvytan med

golvvärme är liten i relation till den stora volymen då det är högt i tak men det visade sig finnas en stor köldbrygga mellan ytterväggen och golvet”

5.1.2

Fönster

Skillnaden mellan 2- och 3-glas gör sig tydlig på de infraröda bilderna. Bilderna (b), (d) och (e) ur figur 7 är tagna i byggnader med 3-glasfönster där karm och båge är mörkblåa jämfört med glaset vilket visar att värmeförluster förekommer där. Bilderna (a) och (c) ur figur 7 är tagna i byggnader med 2-glasfönster där är fönsterglasen istället mörkblå.

Kommentarer från deltagarna baserat på de infraröda bilderna: Figur 7(a): “Det var väntat, det är bara tunna gamla 2-glas fönster” Figur 7(b): “Det verkar vara ur fönsterkarmen värmen försvinner”

Figur 7(d): “Ur energisynpunkt är det väl aldrig klokt att ha stora fönsterpartier”

Figur 7(e): “Jag skulle tätat med skum runt fönstren istället för drevning när jag byggde

huset”

5.1.3

Ytterdörrar

I figur 8 nedan presenteras bilderna (a), (b), (c), (d) och (e) föreställande deltagare D01, D11, D10, D07 och D02 ytterdörrar. Alla dörrar har fönster där bilderna visar att värme leds ut. Störst värmeförluster sker i botten av ytterdörren enligt bilderna.

Kommentarer från deltagarna baserat på de infraröda bilderna:

Figur 8(b): “Ytterdörren är ny sedan några år tillbaka, den sitter dock kvar i den gamla

karmen med fönster. Dörren i sig ser ut att hålla värmen bra men det ser värre ut längs tröskeln och genom fönsterglasen”

Figur 8(c): “Dörren är relativt ny och ser väl helt okej ut, lite värme försvinner väl alltid och

framförallt genom de dörrar som har fönsterglas”

Figur 8(d): “Jag visste att det skulle vara blått nere vid dörren, för det är en liten glipa där

som det drar kallt vid”

Figur 8(e): “Det här resultatet förvånar mig inte med tanke på att jag medvetet inte valde

den dyraste modellen av ytterdörr”

5.1.4

Foton tagna utifrån

Några deltagare fotograferade byggnaden utifrån, dessa bilder visar röd färg där värme leds ut. Bild (a) visar en hel byggnad, bild (b) visar en ytterdörr och bild (c) samt (d) visar fönster.

Figur 9. Infraröda bilder tagna utifrån. (a) D03, (b) D11, (c) och (d) D04.

5.2

Kunskapsutveckling

Detta avsnitt baseras på svaren från enkäterna där en kunskapsutveckling kan utläsas. Endast 1 deltagare hade sedan tidigare relevant utbildning inom området, byggnadsingenjör. 4 av deltagarna hade ingen utbildning utöver gymnasiet. Resterande 7 deltagare hade

utbildning på eftergymnasial nivå som dock inte var relevant för denna studie. Däremot hade flera deltagare förkunskaper inom bygg, en deltagare har byggt sitt hus och flertalet andra har utfört renoveringar av den egna byggnaden.

5.2.1

Värmeförluster

Deltagarna fick i enkät 1 ta ställning i frågan “Störst värmeförluster i mitt hus tror jag är

genom”. En stor variation fanns mellan deltagarnas hypoteser, se figur 10. Större delen av

deltagarna förutspådde att störst mängd värme försvann ur fönster, därefter väggar och golv samt en mindre skara deltagare antog att störst värmeförluster förekom genom dörrar och tak.

Figur 10. Resultat av frågan ”Störst värmeförluster i mitt hus tror jag är genom”.

Efter termograferingen fick deltagarna i enkät 2 svara på “Var det något rum, fönster/dörr

eller vägg som visade sig ha stora värmeförluster?” med följdfrågan “Om ja, vad visade sig ha stora värmeförluster och vad tror du kan vara anledningen till det?”. Det kan fastställas

att värmeförluster anträffades och att de största värmeförlusterna förekom genom fönster, dörrar och i ytterhörn. Några av deltagarnas teorier till varför värmeförluster förekom är att

“äldre fönster släpper ut mycket värme med tanke på att glasrutorna är tunna och dåligt tätade” och “isoleringen i en äldre byggnad kan ha sjunkit ihop och vara orsaken till ett värmeflöde ut ur byggnaden”.

Därefter ställdes frågan i enkät 2 “Var det något resultat som förvånade dig? I så fall vad

och på vilket sätt?” var på 4 deltagare var förvånade över köldbryggor som fanns i ytterhörn,

2 deltagare nämner köldbryggor på andra ställen i byggnaden som förvånade dem och 1 deltagare nämner att skillnaden mellan planglas och energiglas var förvånansvärt stor.

5.2.2

Åtgärder värmeförluster

Frågan “Vilka åtgärder vet du om som kan minska dina värmeförluster?” ställdes i både enkät 1 och enkät 2. Majoriteten av svaren från enkät 1 löd enligt följande:

• Fönsterbyte

• Ny tätning runt fönster och ytterdörrar • Byte av ytterdörrar

• Tilläggsisolering (grund, väggar)

Svaren i enkät 2 liknar en del av tidigare svar i enkät 1, dock visar en del av svaren på ökad förståelse för att levnadsvanor påverkar energiförbrukningen vilket presenteras nedan:

• Fönsterbyte, glasbyte, tätning runt fönster • Tätning med isolering bakom ytterpanel • Tilläggsisolering

• Mer effektiva levnadsvanor (effektiv vädring) • Inte vädra med full värme på inomhus

En annan fråga kopplad till åtgärder från enkät 2 var “Skulle du vara villig att göra någon

åtgärd för att minska värmeförlusterna i ditt hem”. Svaren från deltagarna visar att

majoriteten är villiga att genomföra åtgärder i sin byggnad, 3 deltagare har svarat nej där 1 av deltagarna anser sig ha ett nytt hus och att åtgärder inte är nödvändigt.

Figur 11. Resultat av frågan ”Skulle du vara villig att göra någon åtgärd för att minska värmeförlusterna i ditt hem?”.

Åtgärder som finns att tillgå för att energieffektivisera en byggnad är det deltagarna nämner i enkätsvaren ovan. Deltagarna är villiga att utföra åtgärder som tilläggsisolering, fönsterbyte, tätning runt fönster, byte av garageport och ytterdörrar samt montera markiser. De har även svarat att de ska tänka på sina levnadsvanor, sänka inomhustemperaturen samt skaffa solavskärmning vilket också är åtgärder att vidta för att energieffektivisera.

5.2.3

Kallare delar i byggnaden

Deltagarna besvarade i enkät 1 frågan “Upplever du något rum, fönster eller vägg kallare än

övriga?”. 83,3 % av deltagarna svarade ja och 16,7 % av deltagarna svarade nej. Deltagare

med krypgrund som grundkonstruktion upplever golvet kallt medan deltagare vars byggnad har källare och platta på mark upplever byggnadshöljet kallare.

5.2.4

Tilläggsisolering

Deltagarna fick i såväl enkät 1 som i enkät 2 uppskatta byggnadens isolering på en skala 1-5, där 1 indikerar att deltagaren instämmer helt med att isoleringen skulle behöva förbättras i byggnaden var på 5 indikerar att deltagaren inte instämmer i att isoleringen behöver

förbättras. I stort sker ingen förändring mellan enkätsvaren däremot har en deltagare insett att tilläggsisolering skulle behövas av byggnaden efter medverkan i studien. Svaren är spridda där delar av gruppen instämmer helt eller till viss del. Majoriteten av deltagarna däremot instämmer inte i frågan. Se figur 12.

Figur 12. Summering över deltagarnas svar innan och efter termografering på frågan ”Jag tror isoleringen i mitt hus skulle behöva förbättras”.

0.0% 0.5% 1.0% 1.5% 2.0% 2.5% 3.0% 3.5%

1 (instämmer helt) 2 3 4 5 (instämmer inte

alls)

Jag tror isoleringen i mitt hus skulle behöva förbättras

5.2.5

Energiförbrukning

Enkäterna visar att studien har påverkat deltagarna i stor utsträckning vad gäller

levnadsvanor och hur deltagarna genom enkla medel kan sänka energianvändningen. Hela 50 % av deltagarna tänkte sedan innan på hur deras levnadsvanor påverkar

energiförbrukningen, se figur 13. Figur 14 visar därefter ett utdrag från enkät 2 där 91,7 % av deltagarna bekräftar att de framöver kommer att tänka på sina levnadsvanor.

Figur 13. Resultat av frågan ”Jag tänker på hur mina levnadsvanor påverkar energiförbrukningen i mitt hus”.

Figur 14. Resultat av frågan ”Jag kommer tänka på hur mina levnadsvanor påverkar energiförbrukninge i mitt hus”.

5.2.6

Inomhustemperatur

Majoriteten av deltagarna håller en inomhustemperatur på 21-22 °C och anser att det är behagligt under uppvärmningssäsongen, 8,3 % av deltagarna har en inomhustemperatur på 23-24 °C och 16,7 % har en lägre temperatur på 19-20 °C.

50 % av de deltagande kan tänka sig att sänka inomhustemperaturen med 1 °C för att minska energiförbrukningen, se figur 15.

Figur 15. Resultat av frågan ”Skulle du kunna tänka dig att sänka innetemperaturen med 1°C för att minska energiförbukningen?”.

5.2.7

Ökad medvetenhet

Av de 12 deltagande anser 100 % att det har varit intressant att ta reda på mer information om sin byggnad. 100 % anser också att de fått ett ökat intresse för energieffektivisering och är nu mer medvetna om energiförluster jämfört med innan de medverkade i denna studie. Som sista fråga i enkät 2 fick deltagarna svara på “Lärde du dig något nytt i och med

undersökningen? Och i så fall vad?”. Resultatet visar att genom medverkan har deltagarna

lärt sig att solinstrålningen kan ha en negativ effekt eftersom passiv värme inte har något stopp när det kommer till uppvärmning och genom att sänka 1 °C inomhus besparas mycket energi. De har även lärt sig mer om köldbryggor.

Här följer några kommentarer deltagare skrivit att de lärt sig genom medverkan i vår studie:

“svinnet av värme som gör att man vrider på mer för att ha det behagligt inomhus”, “att det läcker i skarvar mellan väggar och golv”, “inte vädra länge utan mer kort och effektivt i det fall det verkligen behövs, så att det inte görs i onödan”.

Figur 16. Resultat av frågan ”Är du mer medveten om energiförluster nu än innan du medverkade i undersökningen?”.

Figur 17. Resultat av frågan ”Har vår undersökning ökat ditt intresse för energieffektivisering generellt?”.

6

DISKUSSION

I detta avsnitt kommer den aktuella studiens resultat diskuteras. Även felkällor tas upp i denna diskussion.

6.1

Deltagarna och deras byggnad

Åldersspannet är stort mellan deltagarna i den aktuella studien vilket har inneburit att studien fått tillgång till olika förkunskaper, beteenden och synsätt på levnadsvanor.

Byggnaderna som är inkluderade i studien är uppförda mellan år 1916 och 2010, vilket är ett spann på nästan 100 år. Det har gett varierande förutsättningar när det kommer till

grundkonstruktion och fönstertyper vilket resulterat i olika typer av värmeförluster. Allt detta anses positivt då studien omfattar en stor bredd både till olika typer av deltagare och

byggnader.

6.2

Termografering

I alla byggnader kan en tydlig trend observeras, nämligen köldbryggor. Som nämnt i den ämnesmässiga referensramen av Boverket (2012) är köldbryggor vanligt förekommande vid anslutningar mellan vägg, golv och tak. Där leds värme ut ur byggnaden vilket är svårt att utesluta helt vid byggnation. Detta visas tydligt på deltagarnas infraröda bilder och är något som förvånat deltagarna. Det går inte att se köldbryggorna med blotta ögat men genom att visualisera köldbryggorna med den infraröda kameran har deltagarna fått ökad medvetenhet för hur stora köldbryggor deras byggnad faktiskt har.

Utifrån deltagarnas infraröda bilder kan även tydliga skillnader mellan 2- och 3-glasfönster konstateras. Bilderna bekräftar informationen från Sandin (2017) att värme leds ut genom karm och båge från 3-glasfönster och genom fönsterglasen från 2-glasfönster. En stark motivation att byta glas i äldre 2-glasfönster har vuxit fram hos deltagarna tack vare de infraröda bilderna som tydliggjort att 2-glasfönster genererar stora värmeförluster. Att genomföra en termografering har visats vara mycket effektivt då deltagarna i den egna studien konkret fått se vart värmeförlusterna finns i deras byggnad. Detta bekräftar att värmekameran är ett övertygande hjälpmedel vilket styrker Hawas (2017) studie. Visualiseringen av värmeförlusterna har underlättat förståelsen för energiförluster och medfört en ökad medvetenhet vilket är i enlighet med studien av Goodhew et al. (2014). Värmekameran har även konstaterats vara ett enkelt hjälpmedel oavsett ålder på deltagare, då alla deltagare i denna studie kunnat använda kameran utifrån lathunden utan vidare frågor vilket tyder på att värmekameran är ett enkelt hjälpmedel.