Uppfattningar om kontrollerande beteende i nära relationer : Betydelsen av förövarens och offrets genus

Uppfattningar om kontrollerande beteende i

nära relationer

Betydelsen av förövarens och offrets genus

Emmelie Arvidsson och Emma Lundblad

C-uppsats i psykologi, VT 2021 Handledare: Eric Hansen Examinator: Jacek Hochwälder

Uppfattningar om kontrollerande beteende i nära relationer

Betydelsen av förövarens och offrets genus

Emmelie Arvidsson och Emma Lundblad

Forskning inom ämnet kontrollerande beteende visade att män uppfattades mer kontrollerande än kvinnor, och att detta hade sin grund i flera historiska och sociala faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka könets betydelse för uppfattningen av kontrollerande beteende i nära relation. 126 personer (43 män och 83 kvinnor) i åldrarna 19–66, fick läsa en fiktivvinjett inspirerad av Graham-Kevan och Archers CBR-S skala, med en manlig, kvinnlig eller ej könsbestämd kontrollerande person, för att sedan skatta sin uppfattning om personen och relationen. Resultatet visade att män uppfattades som mer kontrollerande och obehagliga än kvinnor när båda betedde sig på samma sätt. Det visade också att en kvinna som kontrollerar en relation uppfattades som mindre kontrollerande av män än av kvinnor. Slutsatsen var att manliga och kvinnliga normer även hade inverkan på uppfattningen av kontrollerande beteende. Bakgrunden till studien var att belysa ursprunget till ett av vår tids största samhällsproblem, våld mot kvinnor.

Keywords: controlling behaviors, violence against women, patriarchal

structures, social role theory, attitudes

Inledning

Föreställ dig hur ett heterosexuellt par sitter hemma i soffan en fredagskväll och kollar på tv. Kvinnan kollar mobilen, medan mannen ställer frågor om hur hennes dag varit, vilka hon lunchat med, och vad hennes planer är för morgondagen. Detta är en rutin i deras vardag, och kvinnan svarar i så detaljerat hon kan. Hon är noga med att inte nämna någon vid namn, då hon vet att hennes partner lätt blir svartsjuk när hon umgås med andra killar. Hon lägger ner mobilen på soffbordet, och mannen plockar upp den och börjar scrolla. Hon vänder sig mot TVn och fortsätter att titta på filmen.

Om du läser igen, men den här gången föreställer dig ombytta roller på könen, är din reaktion densamma? Detta är exempel på en typ av kontrollerande beteende som ofta förekommer i nära relationer, och föreliggande studies huvudområde. Påverkas uppfattningen om vad kontrollerande beteende är av vilket kön förövaren har?

Sociala och evolutionära faktorer och dess inverkan på människans beteende

Enligt Social role theory (Eagly & Wood, 2011) skapas könsroller i den process där manligt och kvinnligt beteende observeras och slutsatsen dras att ett visst beteende tillhör ett visst kön. Som kvinna förväntas du vara lugn, känslig, omhändertagande, vänlig och lyhörd. Som man förväntas du vara självsäker, händig, trygg och dominant. En dominant kvinna och en känslig

man kan uppfattas negativt, eftersom dessa egenskaper “tillhör” det motsatta könet. Sett till hur samhället är utformat så är det mer vanligt förekommande att kvinnor är verksamma i arbeten av omhändertagande karaktär, exempelvis inom vårdyrken, vilket leder till att könsrollen för kvinnor förknippas med att vara omhändertagande. Däremot arbetar män i större utsträckning inom yrkessroller med mer makt, vilket resulterar i att könsrollen för män bland annat ses som dominant (Eagly & Wood, 2011). Dessa stereotyper, grupperingar efter typiskt manliga och kvinnliga karaktärsdrag, undersöktes av Koenig och Eagly (2014) som fann att denna typ av generalisering och förenklade föreställningar av grupper och människor till största del stämde in på hur de faktiskt var. Studien visade dock, i enlighet med Social role theory, att när dessa stereotypiska grupper blev presenterade med möjliga framtida förändringar för sin sociala roll, var de mer benägna att rätta sig efter deras framtida sociala roll, snarare än den som var mer typisk för deras dåvarande grupp. Detta ifrågasätter exempelvis validiteten hos könsgruppernas olika stereotyper eftersom beteendet således inte kan betraktas som något statiskt, utan snarare föränderligt.

Normer om vad som anses rätt och fel utgör gemensamma sociala regler som påverkar människors sociala handlingar. Den instinktiva känslan av vad som borde göras, eller inte borde göras kan ses som ett resultat av samhällets osynliga lagar. Exempelvis anses det i Sverige fel att tränga sig före i en kö eller att komma för sent. Om en norm bryts så brukar det efterföljas av negativa sociala sanktioner (Barroso, 2020). Detta gäller även normer om vad som anses som manligt och kvinnligt beteende och de normer som formar förväntningar bundna till könsrollerna. När det i denna studie talas om en normativ man och kvinna så är det i huvudsak baserat på idén om att ett visst kön bör rätta sig efter vissa normer. Exempelvis bör en normativ man vara stark, beslutsfattande och sträva efter att ha hög kontroll över sina känslor och en kvinna bör istället vara omhändertagande, snäll, känslig och lyhörd. En annan vanlig teori inom ämnet är könsrollsidén, där det enligt denna teori alltid finns en manlig och en kvinnlig könsroll inom samtliga kulturer. Dessa roller har uppkommit via förväntningar bundna till kön, som män och kvinnor sedan efterföljer och därav kan maskulinitet och femininitet ses som ett resultat av inlärning. Könsrollerna existerar och lever vidare genom normer om vad som anses manligt respektive kvinnligt vilket baseras på en biologisk status. I och med denna teori blev det klarlagt vid den akademiska feminismens utveckling under 70-talet att rollinternalisering kunde användas som ett verktyg att placera kvinnan i en underordnad position gentemot mannen, och att den kvinnliga könsrollen därigenom blev förtryckt (Connell, 1995). Även om normer och könsroller till stor del kan förklara de könsskillnader som finns mellan män och kvinnor är det dock inte tillräckligt att endast se till dessa. Evolutionspsykologin har lett till stor uppmärksamhet som pekar på att könsskillnaderna mellan män och kvinnor uppstått på grund av att könen ställts inför olika adaptiva problem. Denna anpassning har både gett upphov till kroppsliga skillnader och skillnader i beteende mellan män och kvinnor (Olofsson & Örestig, 2015). Den primära skillnaden mellan män och kvinnor, enligt evolutionspsykologer, är att kvinnan är skapt för att föda barn. Detta medför dock att män inte kan ges någon garanti till att barnet faktiskt är deras, vilket bör betraktas som en av de olika adaptiva problem som kvinnor och män ställs inför och och påverkar således kvinnors och mäns psykologiska tendenser åt olika håll. När en man inte kan vara säker på om barnet är hans, har sexuell svartsjuka utvecklas vilket lett till egenskaper som misstänksamhet och kontrollbehov för att säkerhetsställa att det är just hans gener som förs vidare. Kvinnor i sin tur har istället utvecklat emotionell svartsjuka, där denna misstänksamhet istället gjort att kvinnor fäst stor vikt vid mannens pålitlighet att kunna förse familjen med resurser. Enligt författarna kan således förklaring till mäns behov av dominans och kontrollbehov hittas i evolutionsteorin samt den könsojämlikhet som idag existerar. Genom dominans och kontrollbeteende ökar chansen för män att föra sina gener vidare, vilket även i sig delvis kan förklara patriarkatets ursprung. Vidare beskriver Olofsson och Örestig (2015) att människans historia kännetecknas av mannens

kontroll över livsnödvändiga resurser vilket lett att kvinnor blivit underordnade män och beroende av dem för att överleva och för att kunna försörja sina barn. Även om mäns sociala dominans delvis kan förklaras utifrå evolutionen påpekar dock författarna att det vore fel att ursäkta mäns dominansbeteende gentemot kvinnor som något medfött, utan det bör istället betraktas som strategier som utvecklats för fortplantning men att dessa dominansförhållanden som finns i samhället bör utmanas.

Våld i nära relation

Våld i nära relation är ett utbrett problem där andelen män (6,7%) och kvinnor (7%) som blivit utsatta för brott i nära relation var jämnstor (Brå, 2021). Tittas det dock på andel under hela personens livstid blev 25% kvinnor utsatta för brott i nära relation, kontra mäns 17%. Statistik separat för både fysiskt och psykiskt våld visar även den en jämn fördelning mellan män och kvinnor, där 6,8% kvinnor och 6,2% män vittnar om psykiskt våld, och 2,2% kvinnor och 2% män utsattes för fysiskt våld. Det ska dock poängteras att föreliggande studies undersökningsområde starkt motiveras av kvinnors utsatthet, då statistiken visar att när grov misshandel förekom i nära relation blev 29,1% kvinnor utsatta och samma siffra för män var 2,4%. En studie med studenter fann liknande resultat som pekade på att både män och kvinnor initierar fysisk aggression i nära relationer i samma utsträckning (Cercone, Beach & Arias, 2005). Lövestad och Krantz (2012) fann i sin studie att våld i nära relation och användandet av kontrollerande beteende var alltjämt symmetriskt mellan män och kvinnor, där 11% av männen och 8% av kvinnorna rapporterade att de blivit utsatta för fysiska övergrepp. Medan 41% av kvinnorna och 37% av männen rapporterade att de blivit utsatta för kontrollerande beteende. Även Langhinrichsen-Rohling, Neidig och Thorn (1995) rapporterade att både män och kvinnor använder sig av våld i nära relationer, men skillnaden återfinns i konsekvenserna av våldet. Män var mer än benägna att använda sig av både allvarligare och skadligare våld, samtidigt som risken för män att utsättas för denna typ av våld var lägre än för kvinnorna i studien. För att kunna förstå våldet som finns i nära relationer är det av yttersta vikt att fokusera på kontrollerande beteende då många som använder en hög grad av kontrollerande beteende även innehar en klassisk våldsprofil (Graham-Kevan & Archer, 2003). Enligt författarna är det viktigare att studera det kontrollerande beteendet snarare än våldet för att förstå varför vissa människor använder våld.

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor är ett djupt rotat samhällsproblem världen över. Svenska nyhetssidor rapporterar varje vecka om hur kvinnor blivit mördade av män som de haft en nära relation till. World Health Organization (WHO, 2020) skrev på deras hemsida att 1 av 3 kvinnor världen över någon gång under sitt liv kommer att utsättas för antingen fysiskt eller sexuellt våld, eller båda, av en man de varit nära, där statistisk visade att av de kvinnor som mördas blir 38% mördade av en man de haft en intim relation med. WHO konstaterar att våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot kvinnors rättigheter. Enligt brottsförebyggande rådet (Brå, 2021) har 15 kvinnor i Sverige mellan åren 2017–2020 blivit mördade av en partner som de hade en relation med vid tillfället för mordet. För män är samma siffra 4.Kofi Annan, som mellan åren 1997–2006 var Förenta nationernas generalsekreterare, uttryckte sig på följande om ämnet: “Violence against women is perhaps the most shameful human rights violation. And it is perhaps the most pervasive. It knows no boundaries of geography, culture or wealth. As

long as it continues, we cannot claim to be making real progress towards equality, development and peace” (United Nations, 1999, stycke 3).

Våld mot kvinnor avser inom ramarna för denna uppsats de beteenden som inkluderas i FN:s generalförsamlings (1993, s.3) definition av begreppet: “Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”. Flertalet studier har funnit resultat som indikerar att anledningen till mäns våld ofta finns i behovet av kontroll (Fawson 2015; Whiting, Parker & Houghtaling 2014). För att förstå våld mot kvinnor krävs dock flera förklaringsmodeller som belyser problemet från olika håll. Forskare inom området är eniga om att problemet grundas i den ojämlikhet som existerar mellan män och kvinnor, vilket argumenterar för att genusperspektivet kan ge en bred förståelse (Eliasson & Ellgrim, 2006). Historiskt sett har kvinnor varit socialt underordnade män och fick rösträtt så sent som 1921 i Sverige (Statistikmyndigheten SCB, 2021). Den makt och kontroll som män haft över kvinnor historiskt via etablerade samhällsstrukturer är en viktig del i förståelsen till varför våldet idag fortsatt är utbrett. Det som också ska göras klart är att det inte handlar om enskilda fall och individer där förövaren haft någon form av psykiskt avvikande beteende, utan enligt Eliasson och Ellgrim (2006) kan även välanpassade män vara våldsamma mot sin kvinnliga partner. Ytterligare förklaring kan ges via könsmaktsordningen, vilken avser det maktförhållande där män är överordnade kvinnor. Denna ordning är en kombination mellan (1) individnivå, (2) strukturell nivå och (3) kulturell nivå. Individnivån syftar till personliga egenskaper hos förövaren, strukturell nivå syftar till de strukturer som formar samhället och kulturell nivå avser de normer och värderingar som existerar i samhället (Eliasson & Ellgrim, 2006). Könsmaktsperspektivet belyser att dagens samhälle är uppbyggt på patriarkala maktstrukturer som formas av ojämställdhet och förtryck mot kvinnor av män (Gottzén, 2020). Amnesty International (2013) har beskrivit problemet på liknande sätt och hävdar att våld mot kvinnor bottnar i historiska och kulturella värderingar i kombination med patriarkala strukturer. Detta bidrar till att kvinnor världen över, i alla samhällsklasser, får utstå våld, diskriminering och att bli stereotypiserade.

Ett annat sätt att förstå mäns sociala dominans över kvinnor kan vara att titta på begreppet maskulinitet. Connell och Messerschmidt (2005) hävdade att maskulinitet inte är något som är medfött, utan är snarare ett resultat av den miljö, kultur och sociala sammanhang som en man befunnit sig i. Det innebär att maskulinitet inte kan betraktas som något statiskt, utan är i ständig rörelse. Ett begrepp dessa författare även blivit ihopkopplade med är hegemonisk maskulinitet, vilket är en typ av maskulinitet som legitimerar mäns överordning över kvinnor och bygger på normer som möjliggör att mäns dominans över kvinnor kan fortsätta. Hegemonisk maskulinitet kan delvis även förklara patriarkatets legitimitet och mäns dominans över kvinnor. Hegemoni syftar till hur grupper i samhället kan etablera en ledande position i samhället, där en hegemoni alltid kan utvecklas, förändras och ersättas. När en hegemoni utmanas och kritiseras kan grunden för en ny hegemoni börja byggas, vilket i teorin innebär att även den hegemoniska maskuliniteten kan störas genom kritisk granskning och storskaligt ifrågasättande. Det som talar emot detta, och som utgör ett av de starkaste skydden för maskulinitet som den ser ut idag, är dock att hegemonisk maskulinitet betraktas som en allmänt accepterad strategi (Connell, 1995).

Kontrollerande beteende i nära relation

Det finns flera dimensioner av kontrollerande beteende i en nära relation. I diverse tidningar, som till exempel Veckorevyn, finns det rubriker som “Försöker din partner kontrollera dig?” och “16 varningstecken på att du lever i en ohälsosam relation”. Genom olika “quiz” kan du snabbt avgöra om din partner kontrollerar dig, vilka varningssignaler du bör hålla koll på, om du bör vara vaksam på våldsamma beteenden, och så vidare. Våld och kontroll i relationer är alltså vedertagna begrepp, och problem som de flesta är medvetna om finns. Tidigare i denna inledning har det lyfts fram några nyttjade förklaringsmodeller kring varför män, på grund av inre och yttre faktorer, är våldsamma mot kvinnor. Mukherjee och Kumar Joshi (2019) fann att kvinnor vars partner utövar ett kontrollerande beteende löpte en tre gånger så stor risk att inom ett års tid utsättas för våld av sin partner, än kvinnor vars partner ej utövade ett kontrollerande beteende. Ett positivt samband mellan kontrollerande beteende och våld inom hemmet fann även Graham-Kevan och Archer (2008). Mäns behov av kontroll har tidigare lyfts fram som motivet bakom våld och övergrepp mot kvinnor, och sett i jämförelse till andra övergrepp av män är behovet av kontroll högre vid övergrepp när det sker mot sin kvinnliga partner. Grunden till detta kan finnas i mäns behov av att leva upp till etablerade patriarkala strukturer. Det skulle dock kunna förhålla sig på så sätt att både män och kvinnor i naturen besitter lika stort behov av kontroll, men att män är mer sinnade att använda sig av fysiska medel där deras storlek och styrka ger ett övertag mot kvinnor (Felson & Messner, 2000).

Enligt Archer (2000) initieras våld i nära relationer i högre utsträckning av kvinnor än av män, men konsekvenserna i form av fysiska skador och dödsfall är betydligt mindre. Detta kan i sig förklara varför betydligt mer fokus riktas på mäns våld mot kvinnor än åt motsatt håll. Walker et al. (2020) hävdar dock att merparten av den forskning som gjorts på relationsvåld har varit vinklad på ett sätt som inte inkluderar manliga offer i lika stor skala som kvinnliga. Detta beror inte på att manliga offer inte finns, även om de är färre i antal, utan främst på att de inte identifierar sig som offer för våld i nära relation på samma sätt som kvinnor. Rädslan för att få sin maskulinitet ifrågasatt eller bli falsk anklagad för att vara den som är aggressiv i förhållandet, kan vara faktorer som hindrar män från att berätta om det våld de upplever. Män som blir utsatta för våld av kvinnor har en tendens att förklara dessa handlingar som ett resultat av yttre tillstånd och är skyddande gentemot deras partner (Entilli & Cipoletta, 2017). Enligt Bates (2020) upplever män en hög grad av verbal, psykisk och sexuell aggression från sin kvinnliga partner. Många män i Bates studie upplevde även kontrollerande beteenden med inslag av tvång och förklarade det psykiska våldet som värre än det fysiska. De skillnader som påvisats i tidigare forskning, gör att våld i nära relationer kan beskrivas som ett asymmetriskt fenomen. Det har även hävdats att det våld som män utsätts för av kvinnor inte kan jämföras med det våld som kvinnor utsätts för av en viss andel män (Dobash & Dobash, 2004) samt att kvinnors sårbarhet som ensam anledning legitimerar att våld mot kvinnor bör betraktas som mer allvarligt än våld mot män (Felson, 2006).

En annan faktor som påverkar beteende är attityder. Attityder kring våld i nära relation är till exempel starkt påverkad av attityderna kring mäns våld mot kvinnor. Dessa påverkar allt från vilka typer av åtgärder som införs, till hur offret och andra runt omkring reagerar på våldshandlingar av olika slag. Det är även av denna anledning som attityder har varit i centrum i kampanjer om våld i hemmet. Det finns många faktorer som påverkar våra attityder, och två av de främsta är kön och kultur (Flood & Pease, 2009). Murnen, Wright och Kaluzny (2002) skrev att det finns cirka 11 typer av antaganden och attityder angående sexuell aggression, med sin grund i de maskulina och feminina rollerna. De två med störst effektstyrka av dessa 11 hade båda sin bakgrund i den patriarkala maskulinitetens ideologier, och beskrevs som en form av

attityd där våld mot kvinnor till stor del accepterats och där negativa tankar om kvinnan och hennes status stod i centrum. Med andra ord finns det en stark korrelation mellan vissa mäns attityder gentemot kvinnor och deras behov av att vara aggressiva och kontrollera sin kvinnliga partner (Murnen, Wright & Kaluzny, 2002). Förklaringen till viljan att kontrollera sin partner kan alltså återfinnas i flertalet sociala faktorer, enskilda eller i kombination med varandra.

“Controlling Behaviors Scale” CBS-Rhar delat in kontrollerande beteende i sex kategorier; ekonomisk kontroll, kontroll genom hot, kontroll genom skrämsel, emotionell kontroll, kontroll genom isolering, kontroll genom användandet av barn och förminskande kontroll. Varje kategori har sedan utmynnat i ett antal påståenden eller frågor som “Hot om att lämna relationen” eller “Kontroll över den andres ekonomi” (Graham-Kevan & Archer, 2003). CBS-R som skala används för att synliggöra vilken typ av kontrollerande beteende som utövas och hur frekvent, och är också underlaget till denna studies vinjett.

Ovan har olika teorier och perspektiv lyfts fram för att skänka en förklaring till varifrån kontrollerande beteende i nära relation kan tänkas härstamma. Tidigare forskning har funnit tydliga mönster hos män och deras behov av att kontrollera andra, med grund i både

maskulinitet och de patriarkala strukturer som gett upphov till den normativa mannen. Detta skulle kunna förklara varför det i huvudsak talas om män när det kommer till våld i nära relation, trots att forskning även visar att kvinnor utövar våld i nästan samma utsträckning (Langhinrichsen-Rohling, Neidig & Thorn, 1995).

Sambandet mellan våld och kontrollerande beteende

Våld i nära relation förekommer, det har till och med visat sig vara så vanligt att det lagts ner otaliga resurser för att synliggöra och motverka detta. Med anledning av Covid-19 pandemins isolerande effekt har kvinnors utsatthet i hemmet blivit ett ämne mer aktuellt än någonsin. SKR (Sveriges kommuner och regioner, 2021) och Jämställdhetsmyndigheten (2021) skriver att coronapandemin ökat risken för våld mot kvinnor och barn. Statistik från Brottsförebyggande rådet (2020) visade att antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökade med fyra procent första halvåret av 2020, jämfört med året innan. De satsningar som görs riktar sig främst till kvinnor, trots att tidigare forskning tyder på att våld i nära relation utövas lika mycket av båda könen. En av anledningarna till att samhällets resurser främst riktar sig mot kvinnor verkar kunna bero på att konsekvenserna av mäns våld är betydligt större än konsekvenserna av kvinnors. Tidigare studier har visat att våld i nära relation nästan alltid föregås av en partners kontrollbehov, och det är därför som föreliggande studie har intresserat sig för just kontrollerande beteende. Finns det andra faktorer som bidrar till den syn på kontrollerande beteende i nära relation som ofta förekommer idag, där man är synonymt med förövare och kvinna synonymt med offer? Av denna anledning ställer denna studie sig frågorna; om en könsneutral person utövar kontrollerande beteende, kommer personen att uppfattas som en man (då det manliga könet är starkt förknippat med våldsutövande och kontrollerande beteende) eller en kvinna (som forskning visar är minst lika våldsbenägen och kontrollerande som en man)? Samt, hur uppfattas egentligen en kvinna som beter sig lika kontrollerade som en man? Det som ofta lyfts fram i tidigare studier är uppfattningen från förövare och offer, men mer sällan har utomståendes inställning till ämnet fått utrymme. Det är av denna anledning som föreliggande studie fokuserar på samhällets uppfattning om könets betydelse i kontrollerande beteende i nära relation.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka om män och kvinnors uppfattning om kontrollerande beteende i nära relation varierar beroende på vilket kön förövaren har. En vinjettstudie genomfördes där den ena partnern betedde sig kontrollerade och varpå båda parterna sedan skattades utifrån bland annat en skala av kontrollerande beteende. Följande hypoteser undersöktes:

H1: En man som är kontrollerande i en nära relation uppfattas mer kontrollerande än en kvinna som beter sig på samma sätt.

H2: En man uppfattas som mer obehaglig som förövare än en kvinna.

H3: En kvinna som lever i en kontrollerad relation ses som mer utsatt än en man eller ej könsbestämd person som befinner sig i samma situation.

H4: I en relation som en kvinna kontrollerar uppfattas hon mindre kontrollerande av män än av kvinnor.

H5: Kvalitén i en kontrollerad relation uppfattas som bättre av män än av kvinnor. H6: Kvinnor anser i högre grad än män att en person som blir utsatt för kontrollerande beteende bör vara mer uppmärksam på sin partners beteende.

H7: Kvinnor anser i högre grad än män att en person som blir utsatt för kontrollerande beteende skall lämna relationen.

H8: När det ej är specificerat vilket kön som är kontrollerande i en nära relation upplevs personen som en man.

Metod

Deltagare

För att besvara ovanstående hypoteser delades totalt 172 enkäter ut, dels via sociala medier samt via ett webbverktyg för studenter. På online verktyget för studenter presenterades ämnet där deltagarna själva fick välja om de skulle delta eller inte, och via sociala medier publicerades ett inlägg i en studentgrupp samt på författarnas privata sociala medier sidor. Deltagarna valdes även ut via bekvämlighetsurval där enkäten skickades ut till vänner och bekanta, och via snöbollsurval kunde ytterligare respondenter kontaktas via de som redan svarat på enkäten. Totalt samlades 126 av 172 enkäter in, vilket gav en svarsprocent på 73% med ett externt bortfall på 46 enkäter. Via ett lärverktyg samlades 7 enkäter in, vid annonsering på sociala medier samlades 39 enkäter in och vid utskick av enkäter samlades 80 enkäter in. Deltagargruppen bestod av 43 män (34%) och 83 kvinnor (66%) respondenter, med åldrar från

19 till 65 (M = 34 år, SD = 13.05 år). Ingen ersättning erhölls för deltagandet.

Material

De enkäter som distribuerades inleddes med missivbrev med information om studien. I enlighet med Vetenskapsrådets (2017) etiska linjer informerades deltagarna om att deltagandet var helt frivilligt och att de fick avbryta när som helst under processen. Brevet förklarade även att information som deltagaren lämnade in enbart skulle behandlas i vetenskapliga syften, och att obehöriga inte gavs åtkomst. Kontaktuppgifter till författarna inkluderades och deltagarna uppmanades att höra av sig som de hade några frågor. Efter att personen valt att delta skickades en länk till enkäten ut, där de efter en kort inledning som ytligt beskrev ämnet fick svara på två bakgrundsfrågor om kön (man, kvinna, annat/vill ej ange) och ålder.

Inspiration till utformandet av vinjetten hämtades från Graham-Kevan och Archer (2003) “Controlling Behaviors Scale (CBS-R), där olika typer av kontrollerande beteenden inom heterosexuella förhållanden har delats in i sex olika kategorier; ekonomisk kontroll, hot kontroll, skrämmande kontroll, emotionell kontroll, isolerande kontroll, användandet av barn och förminskande kontroll. Denna skala inspirerade även föreliggande studies items och medelvärdesindex. Det fanns dock ett syfte med att inte använda sig av den etablerade skalans egna index rakt av, vilket var att förmedla en viss tvetydighet kring ifall beteendet i vinjetten faktiskt var kontrollerande eller inte.

Vinjetten. Undersökningen genomfördes med hjälp av en fiktiv berättelse om ett par där den

ena parten utförde olika typer av kontrollerande handlingar gentemot den andre. Vinjetten fanns i tre versioner som bestod av exakt samma information förutom kön och namn på förövaren och offer. I den första versionen av vinjetten ersattes X med namnet Casper och Y med namnet Olivia; ett heterosexuellt par där mannen utövar kontrollerande beteende mot kvinnan. I den andra versionen ersattes X med namnet Olivia och Y med namnet Casper; ett heterosexuellt par där kvinnan utövar kontrollerande beteende mot mannen. I den tredje versionen ersattes både X och Y med de könsneutrala namnen Lo och Eli; ett förhållande där deltagarna fick veta vem som var förövare respektive offer, men inte fick någon information om parternas kön. Texten löd:

X sitter i soffan hemma i sin lägenhet och ringer gång på gång sin sambo Y’s telefon. Det är sent och Y skulle ha varit hemma för flera timmar sedan. X känner hur oron gnager, men precis när telefonen ska plockas upp igen slås ytterdörren upp och Y kliver in. X flyger upp ur soffan och kräver genast en förklaring till varför Y inte har gått att få tag på. Y skrattar bara och säger att mobiltelefonen laddat ur, men att kvällen spenderats med vänner. X försöker kontrollera sin ilska och förklarar oron över att det hänt något. X talar om för Y att det inte får hända igen, och att Y måste höra av sig. Y lovar att det inte ska hända igen, och försvinner in på toaletten. X ser att Y’s telefon ligger på hallbyrån och plockar upp den för att dubbelkolla om den faktiskt är urladdad. På morgonen efter frågar Y om det är okej att träffa en vän senare på kvällen. X stoppar Y innan meningen är färdig och förklarar att det inte går, då de sedan länge har bjudit hem några av sina vänner på middag. X tittar förebrående på Y och frågar hur detta kan ha glömts bort, med tanke på hur lite Y gör på dagarna. Y gör ett försök att hitta på en ursäkt för att inte behöva vara med på middagen, men inser snabbt att det inte är någon idé.

Dagen efter åker de båda och handlar. När de sedan står i kassan för att betala tar Y upp sitt kort, varpå X bara skrattar och sträcker fram sitt kort istället. X påpekar att Y ändå inte har så mycket pengar och vill därför bjuda. I bilen på vägen hem ringer Y’s mamma, och Y svarar. X tittar irriterat på sin sambo och signalerar åt Y att lägga på eftersom det stör bilkörningen.

Middagen börjar och köksbordet är fullsatt med X’s vänner. När efterrätten som Y ordnat serveras annonserar X för alla att om den inte är god efter alla timmar spenderade i köket, så kan de lika gärna göra slut. Det möts av skrattsalvor från samtliga runt bordet.

Utöver de två demografiska frågorna (kön/ålder) bestod materialet av 41 items indelade i fem avsnitt. I de första avsnitten fick respondenterna skatta tre items om relationens kvalité; “Relationen känns stabil”, “Relationen känns jämställd”, och “Relationen känns bra”, på en skala från 1 (inte alls) till 7 (mycket). Dessa påståenden utgjorde tillsammans medelvärdesindexet “relationens kvalité”, Cronbachs alfa .84. Därefter fick respondenterna skatta på samma skala (1-7) vem av huvudpersonerna i berättelsen de ansåg kontrollerade relationen. “Relationen upplevs kontrollerad av förövare” blev sedan till ett eget item som analyserades. Påståenden “Relationen upplevs kontrollerad av offer” användes inte vid analys. Detta efterföljdes av två avsnitt där respondenterna blev presenterade 24 motsatspar; Elak-Snäll, Oärlig-Ärlig, Överlägsen-Ej Överlägsen, Ej Trovärdig-Trovärdig, Otrygg-Trygg, Likgiltig-Omtänksam, Obehaglig-Behaglig, Aggressiv-Ej Aggressiv, Hotfull-Ej Hotfull, Ej passiv-Passiv, Dominant-Undergiven, Ej behärskad-Behärskad, och fick skatta på en skala 1– 7 (7 = hög grad av egenskap) hur väl dessa stämde in på förövaren samt offret i berättelsen. Utav dessa adjektiv skapades ett medelvärdesindex för kontrollerande person (Aggressiv, Hotfull och Överlägsen. Cronbachs alfa = .93). Sedan ett annat medelvärdesindex för utsatt persondär fyra frågor skalvändes (Dominant, Ej behärskad, Ej passiv, och Överlägsen), så att 7 = hög grad av ordets motsats (Undergiven, Behärskad, Passiv, och ej Överlägsen), Cronbachs alfa = .83. Till sist analyserades även grad av uppfattat “Obehag” på förövare som utgjorde ett enskilt item.

I det fjärde och femte avsnittet fick respondenten ta ställnings till fem påståenden om hur de upplevde att respektive person i berättelsen borde agera i relationen; “Fortsätta som vanligt”, “Vara mer uppmärksam på förövare/offers beteende”, “Be om ursäkt för sitt beteende”, “Stå på sig mot förövare/offer”, och “Lämna relationen med förövare/offer”. Av dessa analyserades två items, “Vara mer uppmärksam på förövarens beteende” samt “Utsatt bör lämna relation”. Slutligen fick de frågan om vilket kön de uppfattade förövaren som med tillhörande svarsalternativ “Kvinna/Man/Annat”.

Procedur

Initialt genomfördes en pilotstudie med tre deltagare där responsen från samtliga var god. Via denna framkom att vinjetten innehöll några adjektiv med oklar anknytning till övrigt innehåll i texten, varav dessa uteslöts inför datainsamlingen. Efter vidare analys kring vinjetten togs samtliga pronomen bort från varje berättelse. Deltagarna kontaktades via sociala medier samt via ett webbverktyg för studenter, där de fick ett direktmeddelande med missivbrev. Deltagare som redan deltagit i studien gavs i sin tur möjlighet att kontakta bekanta i syfte att höra sig för om de var intresserade i att delta, i ett så kallat snöbollsurval. Undersökningen var öppen i två veckor. I missivbrevet som skickades med till varje respondent inför deltagande i studien

framgick premisserna för medverkan. Deltagarna informerades om att de hade full rätt att avbryta sin medverkan innan, under och efter enkäten fyllts i, samt att ingen obehörig skulle ges tillgång till insamlat material. Kontaktuppgifterna till båda författarna samt aktuell handledare inkluderades slutligen för att möjliggöra kontakt vid eventuella frågor. Det webbaserade randomiserings verktyget “Research Randomizer” användes för att dela ut enkäterna med hjälp av blockrandomisering. Enkätens ingress förtydligades det att studiens ämne skulle förklaras först efter genomförandet, för att inte på något sätt påverka respondenternas spontana svar på frågorna. Efter det att deltagaren besvarat samtliga frågor kunde personen klicka sig vidare och därefter läsa mer ingående om undersökningens ämne och syfte innan de skickade in sina svar. Att svara på enkäten tog ca 10–15 minuter, och det fanns inga krav på deltagarens kön/ålder eller liknande, alla var välkomna att delta.

Statistiska analyser

För att testa hypoteser 1–7 genomfördes en serie2 x 3 faktoriella variansanalysermed deltagare kön (man, kvinna) och kontrollerande partners kön (man, kvinna, ej bestämd) som mellangruppsfaktorer. Hypotes 8 testades med ett chi-två test (goodness of fit). Analyserna testades på 5% signifikansnivå, post hoc analyser gjordes med Tukey-HSD och signifikanta interaktioner följdes upp med enkeleffektsanalyser. Variabeln “version” syftade på enkätens tre olika versioner och benämndes antingen som “manlig förövare”, “kvinnlig förövare” eller “ej könsbestämd förövare”. Vid manlig förövare var den utsatta alltid kvinna, vid kvinnlig förövare var den utsatta alltid man, och vid ej könsbestämd förövare var den utsatta alltid ej könsbestämd. “Förövare” och “kontrollerande person” har likställts, och är en beskrivning av det index som benämndes “kontrollerande beteenden” (aggressiv, hotfull och överlägsen). “Kön” var alltid synonymt med deltagarnas kön.

Resultat

När det gäller hur en kontrollerande man i nära relation (H1) uppfattades fanns det en huvudeffekt på version, F(2, 120) = 137.68, p < .0005, ƞ2

p = .70. Post hoc testet visade att manlig förövare uppfattades mer kontrollerande (M = 5.39, SD = 0.80) än både en ej könsbestämd person (M = 4.73, SD 1.29) och en kvinna (M = 1.80, SD = 0.77). Det fanns även enhuvudeffekt av kön där män (M = 4.35, SD = 1.67) ansåg förövaren som mer kontrollerande än vad kvinnor (M = 3.80, SD = 1.92) gjorde, F(1,120) = 4.84, p = .03, ƞ2

p = .04. Interaktionen mellan version och kön var ej signifikant, F(2, 120) = 0.93, p = .40. Då en manlig förövare uppfattades som mer kontrollerande än både en ej könsbestämd och kvinnlig fick hypotesen stöd. ƞ

I enlighet med hypotesen om att män uppfattas som mer obehagliga i rollen som kontrollerande person än vad kvinnor gör (H2), fanns en huvudeffekt på version, F(2, 120) = 23.03, p < .005, ƞ2

p = .28. Post hoc analysen visade att en manlig (M = 5.90, SD = 1.53) och ej könsbestämd (M = 5.35, SD = 1.31) förövare uppfattades mer obehaglig än en kvinnlig (M = 3.69, SD = 1.13), och således fick hypotesen stöd. Huvudeffekten av kön var ej signifikant, F(1, 120) = 0.85, p = .36. Interaktionseffekten mellan kön och version var dock signifikant, F(2, 120) = 3.52, p = .033, ƞ2

pp = .06. Detta efterföljdes av enkeleffektsanalyser av kön separat för de olika versionerna, där signifikant resultat fanns på manlig förövare, F(1, 120) = 6.31, p = .013, ƞ2

p = .03. Detta visade att kvinnor uppfattade en manlig förövare som mer obehaglig (M = 6.29,

SD = 1.30) än vad män gjorde (M = 5.25, SD = 1.73). Inga andra effekter var signifikanta i

Figur 1. Faktornivå kurva av item “Obehaglig”.

Som förväntat uppfattades en kvinna som lever i en kontrollerad relation som mer utsatt än en man eller ej könsbestämd person, som uppfattades lika när de befann sig i samma situation (H3). En signifikant huvudeffekt fanns av version, F(2, 120) = 116.15, p < .0005, ƞ2

p = 0.66, där post hoc test visade att i en relation där förövaren var man (M = 5.40, SD = 0.70) eller ej könsbestämd (M = 5.29, SD = .99) sågs offretsom mer utsatt än när förövaren var kvinna (M = 2.65, SD = .88). Inga andra effekter angående offrets utsatthet var signifikanta. Det fanns ingen huvudeffekt av kön som var signifikant, F(1, 120) = 1.43, p = .23 och inte heller någon interaktionen mellan version och kön, F(2, 120) = 0.30, p = .74.

Resultatet vid analys av hur kontrollerad relationen uppfattades (H4) visade en huvudeffekt på version, F(2, 120) = 10.39, p < .0005, ƞ2

p = .15, där en manlig förövare (M = 6.39, SD = 0.75) ansågs kontrollera relationen i högre grad än en kvinnlig förövare (M = 5.40, SD = 1.43). Ej könsbestämd (M = 5.82, SD = 1.30) skilde sig inte från någon av de övriga.Det fanns även en huvudeffekt avkön, F(1, 120) = 4.09, som visade att kvinnor (M = 6.01, SD = 1.11) ansåg att relationen kändes mer kontrollerad av förövaren än vad män gjorde (M = 5.63, SD = 1.46), F(1, 120) = 4.09, p = .045, ƞ2

p = .033. Även en interaktionseffekt mellan version och kön var signifikant, F(2, 120) = 3.45, p = .035, ƞ2

pp = .04. För att testa hypotesen gjordes en enkeleffektanalys av kön vid nivå kvinnlig förövare. Som förväntat visade den att män uppfattade att en kvinnlig förövare kontrollerade relationen i mindre utsträckning (M = 4.54,

SD = 1.71) än vad kvinnor ansåg att hon gjorde (M = 5.79, SD = 1.11), F(1, 120) = 10.60, p =

0.01, ƞ2

Figur 2. Faktornivå kurva av item “KontrolleradFörövare”.

Hypotesen gällande kvinnor och mäns uppfattning om relationens kvalité (H5) fick stöd då det fanns en signifikant huvudeffekt på kön, F(1, 120) = 5.73), p = .018, ƞ2

p = .046. Män ansåg att relationen hade bättre kvalité (M = 2.10, SD = 0.70) än kvinnor (M = 1.73, SD = 0.85). Båda könen uppfattade relationen som dålig, dock uppfattade män relationen som bättre än vad kvinnor gjorde. Det fanns ingen huvudeffekt för version, F(2, 120) = 1.55, p = .22 och heller ingen signifikant interaktionseffekt mellan kön och version, F(2, 120) = 0.29, p = .75.

Hypotesen om att kvinnor i högre utsträckning än män skulle anse att en person som blivit utsatt för kontrollerande beteende bör vara uppmärksam på sin partner (H6) fanns inte någon huvudeffekt av kön, F(1, 120) = 0.49, p = .49. Det fanns dock en huvudeffekt på version, F(2, 120) = 8.33, p <. 0005, ƞ2

p = .12 där post hoc test visade att vid kontrollerande beteende i nära relation så bör den utsatta vara mer uppmärksam på en manlig förövare (M = 5.81, SD = 1.45) än på både en kvinnlig (M = 4.19, SD = 1.55) och ej könsbestämd förövare (M = 4.20, SD = 1.86). Interaktionseffekten mellan kön och version var även signifikant, F(2, 120) = 3.77, p = .026, ƞ2

p = .059. Detta följdes upp av en enkeleffektsanalys som visade att den förväntade könsskillnaden enbart gällde vid manlig förövare, F(1, 120) = 6.78, p = .010. Kvinnor (M = 6.29, SD = .80) ansåg i högre grad än män (M = 5.00, SD = 1.93) att ett kvinnligt offer borde vara mer uppmärksam på sin partner. Dock ansåg båda könen att den utsatta kvinnan borde vara uppmärksam. Hypotesen fick delvis stöd, men eftersom det för kvinnlig, F(1, 120) = 1.49, p = .22), och icke könsbestämd förövare, F(1, 120) = .002, p = .97) inte fanns någon signifikant huvudeffekt gick det inte att dra slutsatsen att en utsatt person alltid bör vara uppmärksam på sin partnerns kontrollerande beteende oavsett kön.

Figur 3. Faktornivå kurva av item “UppmärksamPåFörövare”.

Att kvinnor i högre grad än män ansåg att en person som blivit utsatt för kontrollerande beteende bör lämna relationen (H7) fick inte stöd, då huvudeffekt av kön saknades, F(1, 120) = 2.31, p = .13. En huvudeffekt av version var emellertid signifikant, F(2, 120) = 4.70, p = .01, ƞ2

p = .07, där post hoc test visade att när ett kvinnligt offer utsattes för en manlig förövare skulle hon i högre grad lämna relationen (M = 5.77, SD = 1.46) än när en manligt offer blev utsatt för en kvinnlig förövare (M = 4.73, SD = 1.82). Ej könsbestämd skilde sig inte från någon av de ovanstående (M = 5.03, SD = 1.83). Interaktionen mellan kön och version var inte signifikant, F(2, 120) = 0.65, p = .53. Resultatet visade att en person som blir utsatt för kontrollerande beteende bör lämna relationen och att män och kvinnors uppfattning inte skiljer sig åt i frågan. Däremot borde ett kvinnligt offer i högre grad än ett manligt eller ej könsbestämd lämna en kontrollerad relation.

Ett Chi-två test gjordes för att testa hypotesen gällande att när det ej är specificerat vilket kön som är kontrollerande i en nära relation upplevs personen som en normativ man (H8). Denna hypotes fick inte stöd, då signifikant fler trodde att den ej könsbestämda personen var en kvinna (n = 26) snarare än en man (n =12),𝜒2(1, N = 38) = 5.16, p = .023.

Diskussion

En av studiens frågeställningar löd: Finns det skillnader i hur kontrollerande en person uppfattas av män och kvinnor beroende på förövarens kön? Det korta svaret på detta är ja, det finns det. Resultatet visade att en manlig förövare uppfattades signifikant mer kontrollerande och obehaglig än en kontrollerande kvinna, eller en ej könsbestämd person och både män och kvinnor var överens om den saken. Det påvisades även att en manlig förövare ansågs kontrollera relationen i högre grad än en ej könsbestämd och kvinnlig förövare. Detta går i linje med resultat från tidigare studier, som betonat mannen som den primära aktören i förhållanden där kontrollerande beteende förekommer. Johnson (1995) menar att den främsta bakomliggande orsaken till mäns kontrollerande beteende är ett resultat av de patriarkala samhällsstrukturer

som givit det utrymme. Connell och Messerschmidt (2005) beskriver hur den maskulina roll som vuxit fram från miljö, kultur och sociala sammanhang skapar en viss förväntning av hur en man bör agera, och människor tenderar att förstärka sitt ursprungliga intryck av något när de får bevis på att förväntningen stämmer överens med verkligheten. Eagly och Wood (2011) beskriver denna process som när beteende associeras med kön, i vilket slutsatsen dras att det observerade beteendet tillhör könet snarare än personen som unik individ. Ur ett evolutionsteoretiskt perspektiv skulle detta resultat kunna förklaras utifrån de adaptiva motgångar som kvinnor och män har genomgått, och som påverkat deras fysiska och psykiska tillvaro. Män har en evolutionistisk bakgrund där kontrollerande beteende och sexuell aggression har gynnat dem, medan kvinnor har gynnats mer av ett psykologiskt kontrollerande beteende (Olofsson & Örestig, 2015). Att en man uppfattas mer kontrollerande än en kvinna skulle därför kunna bero på att män även idag uppfattas mer kontrollerande än kvinnor, av både sig själva och det motsatta könet. I linje med detta uppgav denna studie att kvinnor som förövare uppfattades som signifikant mindre kontrollerande, samt att det fanns en skillnad mellan män och kvinnors uppfattning. Män uppfattade att den kvinnliga förövaren kontrollerade relationen i mindre utsträckning än vad kvinnor tyckte hon gjorde, vilket var i enlighet med att kvinnor generellt ansåg att relationen kändes mer kontrollerad av förövaren än vad män gjorde. Inom alla kulturer existerar en manlig och kvinnlig könsroll som är uppbyggd på en blandning av normer och stereotyper. Detta betyder att även när en man och en kvinna beter sig på samma sätt så kan detta komma att uppfattas olika lämpligt på grund av deras tilldelade könsroll. En kvinna kopplas i högre grad ihop med egenskaper som empati och omhändertagande, medan en man snarare ses som dominant och reaktiv (Connell, 1995); ett perspektiv som skulle kunna förklara varför en kvinnlig förövare sågs som mindre kontrollerande än en manlig förövare i aktuell studie. När det kommer till varför män anser en kvinnlig förövare som mindre kontrollerande än vad kvinnor gör, så skulle det kunna tydas utifrån de attityder som finns kring kontrollerande beteende i nära relation. Flood och Pease (2009) menar att de två främsta faktorerna som påverkar attityder är kön och kultur, och den kultur som är central inom detta ämne är mäns våld och kontrollerande beteende mot kvinnor. Män och kvinnor har från samhället sett alltså redan väletablerade roller i en kontrollerad relation, där mannen är förövare och kvinnan är offret (Flood & Pease, 2009), ett synsätt som kan ha kommit att påverka svaren även i denna studie. En annan aspekt av det är att män kan uppfatta sig själva ha både ett biologiskt och patriarkalt övertag över kvinnan, och därför inte uppfattar henne som ett lika stort hot (Felson & Messner, 2000). Könsrollernas betydelse som lever vidare genom normer och inlärning kan även förklara till en viss grad varför en man uppfattas som mer kontrollerande och obehaglig än en kvinna. På grund av de tänkbara våldsamma konsekvenser som kan tillkomma om offret säger ifrån, kan en manlig förövarens potential till att utöva våld och skapa fysiskt lidande göra honom till en obehagligare förövare än en kvinna (Connell, 1995). Här framkom även att kvinnor uppfattar en manlig förövare som mer obehaglig än vad män gjorde, vilket återigen kan kopplas till skillnader i konsekvenser för manligt och kvinnligt kontrollerande beteende.

Vad beträffar relationens kvalité uppgav denna studie ett resultat som pekade på att både män och kvinnor uppfattade den kontrollerade relationen som dålig, men att kvinnor ansåg den ha sämre kvalité än män. Eftersom den fiktiva relationen författats i syfte attinnehålla element (såsom ekonomiskt och emotionell kontroll) som pekar på ett osunt förhållande med hög grad av kontroll är det hoppingivande att relationen också betraktas som dålig. Kanske kan förklaringen till detta utfall finnas i normer om hur en bra relationen ska vara och se ut, och dessa återfanns inte i denna berättelse (Barroso, 2020). Detta kan vara ett resultat av att kvinnor i alla tider varit mer utsatta för fysiskt och psykiskt våld än män, och är därför mer lyhörda inför ämnet och tecken på kontrollerande beteende.

Studien visade även att kvinnor i högre utsträckning än män ansåg att när en kvinna var offer så bör hon vara uppmärksam på sin manliga partners beteende. Båda könen ansåg att uppmärksamhet var viktigt vid manlig förövare, dock uppfattade män det som mindre viktigt än kvinnor. Att män uppfattade det som mindre viktigt skulle kunna bero på att män generellt inte har egen erfarenhet av dessa varningssignaler och förtryck i samma utsträckning som kvinnor och har därmed svårare att identifiera sig i situationen och dess konsekvenser (Gottzén, 2020). En annan förklaring till denna könsskillnad skulle kunna ges genom att män i tidig ålder socialiserats in i en maskulin roll och avvärjer sig därför tecken på att bli kontrollerade av rädsla att få sin maskulinitet ifrågasatt, samtidigt som kvinnor generellt lever mer utsatt än vad män gör och har socialiserats in i en roll att vara mer empatiska och lyhörda (Entilli & Cipoletta, 2017).

Det andra resultatet inom samma område handlade om medvetenhet, och visade att både män och kvinnor ansåg att en kvinnlig utsatt person i högre grad än en manlig eller ej könsbestämd, bör lämna en kontrollerad relation. Forskare är eniga i att våld mot kvinnor bör betraktas som betydligt allvarligare än kvinnors våld mot män av den enskilda anledningen att kvinnor är betydligt mer sårbara än vad män är (Felson, 2006), och kan därmed också vara en förklaring till det resultat som påvisades. En kvinna som stannar kvar i en dålig relation löper mest sannolikt en större risk att utsättas för våld med ödesdigra konsekvenser vilket kan förklara varför både män och kvinnor är under övertygelsen att kvinnan i högre grad också bör lämna relationen. Detta resonemang går i linje med det argument som tidigare betonats av Archer (2000) gällande konsekvenserna i form av dödsfall och skador är betydligt färre hos män än hos kvinnor. Även nu, över 20 år senare, vittnar aktuell studies resultat om samma fenomen. En kvinna som lever i en kontrollerad relation uppfattades som mer utsatt än en man eller ej könsbestämd person som befann sig i samma situation.

Ytterligare en fråga som undersöktes i aktuell studie, var den gällande vilken kön en förövare skulle uppfattas tillhöra om denne varken benämndes explicit som en man eller kvinna. Hypotesen var att personen skulle uppfattas som en man, då de typiska egenskaper som ofta förknippas med kontrollerande beteende även kan återfinnas i beskrivningar om normativt manligt beteende. Murnen, Wright och Kaluzny (2002) menar till exempel att våldet mot kvinnor har nått en nivå av social acceptans, därför är det rimligt att anta att när en person beter sig kontrollerande uppfattas den som en man. Men denna studie visade istället motsatsen, när en ej könsbestämd person betedde sig kontrollerande uppfattades denne som en kvinna. Detta resultat kom oväntat, men kanske finns det svar i Bates (2020) teori om att män upplever psykiskt våld och kontrollerande beteende som värre än fysiskt våld när förövaren är en kvinna. Detta skulle kunna ha påverkat resultatet i studien, då psykiskt kontrollerande beteende var det som uteslutande behandlades i vinjetten. Det som dock ska poängteras är att ett annorlunda resultat skulle kunna ha uppkommit om enkäten hade uteslutit namn i respektive berättelse, då dessa kan ha påverkat svaren. Namnet “Lo” för den ej könsbestämda förövaren valdes godtyckligt ut som ett könsneutralt namn av författarna. Tänkbart att deltagarna tolkade detta namn som mer kvinnligt än vad författarna själva gjorde, vilken kan ha påverkat resultatet. Walker och Lyall (2020) menar också att den forskning som har gjorts inom ämnet kontrollerande beteende inte har inkluderat manliga offer i samma utsträckning som kvinnliga, och att detta beror på att män i högre utsträckning inte vill identifiera sig som offer, något som också kan ha påverkat svaren på enkäten.

Undersökningen har belyst ett av vår tids största samhällsproblem och diskuterat bakgrundsorsaker till det våld och kontrollerande beteende som idag är utbrett där främst kvinnor faller offer. Tidigare forskning har visat att kontrollerande beteende ofta är det första steget till våld och därav kan denna studie förhoppningsvis bidra till givande information om hur kontrollerande beteende uppfattas utifrån. Att kartlägga och förtydliga hur kontrollerande beteende betraktas utifrån kan vara ett steg i rätt riktning för att minska kvinnors utsatthet i

världens alla samhällen. Att fortsätta ifrågasätta och belysa patriarkala strukturer och destruktiva normer om vad som är manligt och kvinnligt kan förhoppningsvis lägga grunden för en mer jämställd framtid.

Styrkor och svagheter med studien

Att genomföra en studie genom att ta inspiration från väletablerade instrument är helt klart en styrka. Högt Cronbachs alfa kunde avläsas på samtliga index. Då Corona pandemin förhindrade fysiskt utdelande av enkäter samlades studiens data istället in med hjälp av online enkäter konstruerade i ett webbprogram. En av de främsta fördelarna med denna typ av webbaserad enkät för att formatet möjliggör större demografisk spridning. Leavy (1975) betonar att för en enkätstudie är ett av de viktigaste momenten konstruktionen av frågorna, varav mycket tid lades ned på att formulera frågorna i aktuell studies enkät. I syfte att uppnå en enkät av hög kvalitét hämtades även inspiration till vinjetten från Graham-Kevan och Archer (2003) “Controlling Behaviour Scale”, en redan etablerad skala med god validitet och reliabilitet för kontrollerande beteende. Som inspiration till vinjetten användes Graham-Kevan och Archer (2003) “Controlling Behaviour Scale” i syfte att styrka enkäten genom att använda sig av en redan etablerad skala med god validitet och reliabilitet för kontrollerande beteende. Syftet med vinjetten var främst att belysa sådana former av kontroll som inte nödvändigtvis uppfattas som akut hotfulla i sig, så som ekonomisk och emotionell kontroll. En svaghet med att luta sig mot CBS-R skalan var att alla delar inte var relevanta för denna typ av studie, och därför skulle framtida forskning eventuellt tjäna på att avgränsa sig inom ämnet. Index rörande kontroll genom barn var exempelvis inte aktuellt att använda. Leavy (1975) hävdar att det bör specificeras att ett svarsalternativ representerar ett neutralt svar där respondenten inte har någon uppfattning om frågan eller påståendet. Den aspekten uteblev i enkäterna och bör därav betraktas som en svaghet i denna studie, eftersom respondenterna alltid behövde ha en åsikt. Dock var ingen fråga obligatorisk, och det förklarades inledningsvis i enkäterna att det gick bra att hoppa över frågor de inte ville eller kunde besvara och skalan hade emellertid en neutral mittpunkt. En annan viktig del enligt Leavy (1975) är processen av utdelandet av enkäterna. För att i största möjliga mån undvika att svaren påverkades av urvalsmetoden valdes tre sätt att dela ut enkäten på, via en lärplattform, sociala medier (personer i författarnas närhet och okända människor som kommit i kontakt med informationen) och direktutskick till utvalda respondenter via mail. Detta resulterade i totalt nio kategorier av enkäter (tre versioner, varav tre för respektive distributionssätt), som kodades på ett sätt som gjorde de lätta att särskilja. En tanke fanns att jämföra de nio olika enkäterna men då det fanns stora skillnader i antal svar per enkät var detta inte möjligt, vilket gjorde det svårt att avgöra om sättet som respondenterna deltog på påverkade deras svar. Totalt medverkade 126 deltagare. Av dessa rekryterades 80 via direktutskick, 39 via sociala medier och 7 via en lärplattformen. Könsfördelningen var 43 män och 83 kvinnor.

Den fiktiva berättelsen ämnade att vara enkel och lätt att förstå för att underlätta för respondenterna att svara på de frågor och påståenden som följde, vilket antas ha minskat risken för missförstånd och därmed styrkt reliabiliteten. Den fiktiva berättelsen var verklighetstrogen och hade många inslag av kontrollerande beteende, såsom kontroll genom hot, genom skrämsel, kontroll genom isolering, och ekonomisk kontroll (Graham-Kevan & Archer, 2003), som kan antas vara vanligt förekommande i många relationer. Därmed fanns emellertid en risk att berättelsen var känslig och kunde påverka svaren och upplevelsen hos berörda respondenter som kunde känna igen sig i berättelsens essens. En noga avvägning gjordes för att både fånga kontrollerande beteende, men även att hålla det inom en rimlig gräns för att inte riskera i alltför stor grad att respondenter skulle bli illa berörda av att delta i studien. Till följd av detta

riskerades berättelsen att vara tvetydig och därmed inte ge det utslag som krävdes för att kunna analysera resultatet. Även om denna studie fick goda resultat som analyserades går det att argumentera för att vagheten i denna studie är en svaghet som kunde styrkas om det kontrollerande beteendet i berättelsen antog en mer markant karaktär.

Enkäten fanns som tidigare nämnt i tre upplagor, med en kvinnlig, manlig och könsneutral kontrollerande partner. Den könsneutrala enkäten fyllde syftet att besvara hypotesen om att en kontrollerande person vars kön inte är specificerat skulle uppfattas som en normativ man eller inte. För att till en högre grad kunna besvara den hypotesen kunde fyra enkäter ha delats ut, där de könsneutrala personerna bytt plats för att säkerställa att namnen inte var en påverkansfaktor i uppfattningen om kontrollerande beteende. Vid val av namn till de ej könsbestämda personerna valdes de med omsorg för att sålunda säkerställa att inget kön skulle kunna kopplas ihop med de valda namnen och påverka svaren från respondenterna. Detta till trots går det att argumentera för om namnen ändock var mer förknippade med ett specifikt kön än vad som ursprungligen kunde antas, vilket kan ha påverkat resultatet. Fastän namnen betraktas som könsneutrala borde ytterligare bedömning ha gjorts i syfte att styrka resultatet i det avseendet. Vissa frågor och påståenden som fanns med i enkäten upplevdes vid analysen som överflödiga och kunde inte på ett givande sätt bidra till resultatet eller besvara några av hypoteserna. Därav kunde större vikt ha lagts vid enkätens uppbyggnad och frågor för att på ett mer resultatinriktat och kvalitativt sätt besvara studiens syfte. Hade enkäten varit konstruerad på ett mer omsorgsfullt sätt skulle eventuellt svaren varit av djupare karaktär, vilket följaktligen gett mer styrka till studien. Vid analys framkom även att vissa frågor och påstående kunde ha haft en mer naturlig följd i enkäten vilket dels hade underlättat för respondenterna men inte minst när svaren senare skulle analyseras. En fördel med detta var dock att det tänkbart motverkade fall där respondenter tenderade att exempelvis svara höga skattningar utan att läsa igenom noga.Vissa frågor behövde även skalvändas vilket delvis komplicerade analysen.

Skalan som användes för att fånga kontrollerande beteende, CBS-R-skalan, är ursprungligen på engelska där författarna av denna studie själva översatte den till svenska. Detta kan i sig ses som ett hot mot reliabiliteten i studien, då små skillnader i språken kan ha givit upphov till eventuella feltolkningar.

När det kommer till de olika index som skapat för analys i studien är dessa, med inspiration från tidigare forskning, sammansatta efter författarnas eget tycke, som exempel “kontrollerande person”, och därmed kan det riktas ett kritiskt öga mot den aspekten och ses som ett hot mot reliabiliteten. Författarna vill emellertid betona att det i allra största grad lagts stor vikt vid att samtliga index är relevanta och går i linje med ett beteende av kontrollerande karaktär för att studien ska betraktas av god kvalité.

För framtida forskning

Till framtida forskning vill författarna med sina erfarenheter råda om att mer omsorgsfullt skapa en enkät där varje fråga, adjektiv och påstående kan bidra med viktig kunskap till resultatet. Detta skulle ge enkäten mer kvalité där respondenternas svar är mer eftertänkta och djupa. Studiens syfte och författarnas önskan var att synliggöra uppfattningar om kontrollerande beteende i relation till genus. Framtida studier inom aktuella ämnesramar skulle kunna gynnas av att nyttja ännu fler versioner av enkäten, där förövaren är kontrollerande i olika grader för att få fram tydliga nyanser. En vinjett där det kontrollerande beteende framhålls mer explicit, vore gynnsamt för att undersöka uppfattningar om fenomenet med mindre risk för tvetydighet, Därmed skulle framtida forskningen inom denna gren dra en fördel om det kontrollerande beteendet var mer framgående för att på ett tydligt sätt se hur det kontrollerande beteendet uppfattas. I syfte att undersöka vilket kön en kontrollerande könsneutral person tolkats tillhöra,

och för att undvika att könsneutrala namn har en inverkan, borde namn på berättelsens deltagare utelämnas eller genomgå ett pilottest för namn utan sammanhang, och därefter välja namn som bedöms neutrala eller förekommer lika ofta hos män som kvinnor. Framtida forskning skulle även kunna inkludera kvalitativa studier för att förstå varifrån det kontrollerande beteendet kommer ifrån, och vad som kan göras för att förhindra det. Med utgångspunkt i inledningen, där ett av nutidens största samhällsproblem porträtteras och förklaras, är framtida forskning inom detta ämne ett viktigt steg för att i framtiden nå jämställdhet och fred.

Referenser

Amnesty International. (2 september 2013). Violence against women. Hämtad från https://www.amnesty.org/en/documents/sec01/007/2008/en

Archer, J. (2000). Sex differences in aggression between heterosexual partners: a meta-analytic review. Psychological bulletin, 126, 651-680. doi: 10.1037//0033-2909.126.5.651

Barroso, P. M. (2020). Norms. In D. L. Merskin (Ed.) The Sage international encyclopedia of

mass media and society (pp. 1269-1270). doi:

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.4135/9781483375519

Bates, E. A. (2020). “Walking on egg shells”: A qualitative examination of men’s experiences of intimate partner violence. Psychology of Men and Masculinity, 21, 13–24. doi:10.1037/men0000203

Brottsförebyggande rådet. (2020). Kriminalstatistik. Hämtad från https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de530660c1/1600779537650/Sammanfa ttning_anmalda_prel_halvar_2020.pdf

Brottsförebyggande rådet. (2021). Konstaterade fall av dödligt våld. Hämtad från https://www.bra.se/globala-sidor/sok.html?query=Konstaterade+fall+av+dödligt+våld Brottsförebyggande rådet. (2021) Våld i nära relationer. Hämtad från

https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html

Cercone, J. L., Beach, S. R. H., & Arias, I. (2005). Gender symmetry in dating intimate partner violence: Does similar behavior imply similar constructs? Violence and Victims, 20(2), 207-218. doi: 10.1891/0886-6708.2005.20.2.207

Connell, R.W. (1995). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos AB.

Connell, R. W., & Messerschmidt, J. W. (2005). Hegemonic masculinity: Rethinking the concept. Gender & Society, 19, 829-859. doi:10.1177/0891243205278639

Dobash, R. P., & Dobash, R. E. (2004). Women's violence to men in intimate relationships: Working on a puzzle. The British Journal of Criminology, 44, 324–349. doi: 10.1093/bjc/azh026

Eagly, A. H., & Wood, W. (2011). Social role theory. In P. A. M. Van Lange, A. W. Kruglanski & E. T. Higgins (Eds.). Handbook of theories of social psychology. (Vol. 2, pp. 458-472). SAGE Publications Ltd. http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.4135/9781446249222.n49 Eliasson, M., & Ellgrim, B. (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Sveriges

kommuner och landsting. Hämtad från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/?id=120&librisId=10258852&swepubId=

Entilli, L., & Cipolletta, S. (2017). When the woman gets violent: The construction of domestic abuse experience from heterosexual men’s perspective. Journal of Clinical Nursing, 26, 2328–2341. doi: 10.1111/jocn.13500

Fawson, P. R. (2015). Controlling behaviors as a predictor of partner violence among heterosexual female and male adolescents. Partner Abuse, 6, 217-229. doi: 10.1891/1946-6560.6.2.217

Felson, R. B. (2006). Is violence against women about women or about violence? Contexts, 5,

21-25. Hämtad från

https://journals-sagepub-com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1525/ctx.2006.5.2.21

Felson, R. B., & Messner, S.F. (2000). The control motive in intimate partner violence. Social

Psychology Quarterly, 63. pp. 86–94. doi: 10.2307/2695883

Flood, M., & Pease, B. (2009). Factors influencing attitudes to violence against women.

Trauma, Violence & Abuse, 10. doi: 10.1177/1524838009334131

FN:s generalförsamling och deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor, 20

december 1993. Hämtad från

https://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/48/104

Gottzén, L. (2020). Maskulinitet och mäns våld mot kvinnor. Våldsutsatta kvinnor. (4 uppl., ss. 129–146). Lund: Studentlitteratur.

Graham-Kevan, N., & Archer, J. (2003). Intimate Terrorism and Common Couple Violence: A Test of Johnson's Predictions in Four British Samples. Journal of Interpersonal Violence,

18(11), 1247-1270. doi: 10.1177/0886260503256656

Graham-Kevan, N., & Archer, J. (2003). Physical aggression and control in heterosexual relationships: The effect of sampling. Violence and Victims, 18, 181-196. doi: 10.1891/vivi.2003.18.2.181

Graham-Kevan, N., & Archer, J. (2008). Does controlling behavior predict physical aggression and violence to partners? Journal of Family Violence, 23. doi: 10.1007/s10896-008-9162-y Jämställdhetsmyndigheten. (2021). Coronapandemin ökar risken för våld mot kvinnor och

barn. Hämtad från

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/nyhet/coronapandemin-okar-risken-for-vald-mot-kvinnor-och-barn

Koenig, A. M., Eagly, A. H., & Smith, E. R. (2014). Evidence for the social role theory of stereotype content: Observations of groups’ roles shape stereotypes. Journal of Personality

and Social Psychology, 107, 371–392. doi: 10.1037/a0037215

Langhinrichsen-Rohling, J., Neidig, P., % Thorn, G. (1995). Violent marriges: Gender differences in levels of current violence and past abuse. Journal of Family Violence, 102 (2), 159-176. Hämtad från https://www-proquest-com.ep.bib.mdh.se/docview/42388691?pq-origsite=primo

Leavy, P. (1975). Research design. Quantitative, qualitative, mixed methods, arts-based, and

community-based participatory research approaches. ProQuest Ebook Central

https://ebookcentral.proquest.com

Lövestad, S., & Krantz, G. (2012). Men's and women's exposure and perpetration of partner violence: an epidemiological study from Sweden. BMC public health, 12(1), 945-945. doi: 10.1186/1471-2458-12-945

Mukherjee, R., & Kumar Joshi, R. K. (2019). Controlling behavior and intimate partner violence: A cross-sectional study in an urban area of Delhi, India. Journal of Interpersonal

Violence. doi: 10.1177/0886260519876720

Murnen, S. K., Wright, C., & Kaluzny, G. (2002). If “boys will be boys”, then girls will be victims? A meta-analytic review of the research that relates masculine ideology to sexual aggression. Sex Roles, 46, 359–375. doi: 10.1023/A:1020488928736

Olofsson, J., & Örestig, J. (2015). Evolutionsteori och människans natur. Stockholm: Natur & kultur

Statistikmyndigheten SCB. (5 mars 2021). Hundra år med kvinnlig rösträtt. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/hundra-ar-med-kvinnlig-rostratt/

Sveriges kommuner och regioner. (2021). Risk för ökat våld mot kvinnor och barn. Hämtad från

https://skr.se/skr/covid19ochdetnyacoronaviruset/socialtjanstaldreomsorgfunktionsnedsattn ing/riskforokatvaldmotkvinnorochbarn.32700.html

United Nations. (8 mars 1999). Violence against women ‘most shameful’, pervasive human

rights violation, says secretary-general in remarks on international women’s day. Hämtad

från https://www.un.org/press/en/1999/19990308.sgsm6919.html Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Vetenskapsrådet

Walker, A., Lyall, K., Silva, D., Craigie, G., Mayshak, R., Costa, B., Hyder, S., Bentley, A., & Liu, W. M. (2020). Male victims of female-perpetrated intimate partner violence, help-seeking, and reporting behaviors: A qualitative study. Psychology of Men & Masculinities,

21, 213–223. doi: 10.1037/men0000222

Whiting, J. B., Parker, T. G., Houghtaling, A. W. (2014). Explanations of a violent

relationship: The male perpetrator’s perspective. Journal of Family Violence, 29, 277-286. doi: 10.1007/s10896-014-9582-9

World Health Organization. (juni 2020). Violence against women. Hämtad från https://www.who.int/health-topics/violence-against-women#tab=tab_1