Islamofobi i skolan

KULTUR-SPRÅK-MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet 15,0 hp

Islamofobi i skolan

Islamophobia in school

Therese Amin

Grundlärarexamen med inriktning Examinator: Irene Andersson

mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng. Handledare: Robert Nilsson Mohammadi 2021-02-18

Förord

I detta arbete använde jag mig av olika dokument på Google drive, där jag skrev mina källor i ena dokumentet och min uppsats i andra dokumentet. Dokumentet som innehöll mina källor hade jag även gjort en tabell av som jag senare infogade i arbetet. Under arbetets gång skannade jag igenom lärarstudenters källor i deras examensarbeten, men jag fick även inspiration till vilka ord som jag kunde använda för att söka i dem olika databasen. Arbetet gjorde jag alldeles ensam då studenten som jag hamnade i par med avslutade kursen. Jag vill tacka min handledare Robert Nilsson Mohammadi för snabba och tydliga feedback.

Abstract

The purpose of this report is to investigate the various forms of support that are available to counteract islamophobia in elementary school and in high school. Through these methods the students developed an anti-racist thought which lead them to have a wider perspective about the outside world. The biggest cause for stereotypes is about the religion Islam’s roots in media which shows propaganda and is a negative view about Islam. In this essay I will write about the similarities and differences between researchers' studies on how to reduce

islamophobia in schools, but most importantly in classrooms with education.

In my work I will find answers to this question: “What does research say about how teachers teach about Islam and Muslims in a way to counteract islamophobia?”. To answer my

question I have conducted information by searching for keywords that are combined in different ways in various databases. I used 5 different databases to see if the selected information is correct, the databases are Libsearch, Swepub, ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO and Google Scholar. Another method that I found helpful was to look at other

students’ reference lists to find other references, the subject was the same as mine, a total of 7 sources of research texts were selected.

The result shows that pupils’ develop most when teachers include religion into other subjects, and according to some researchers it is possible to counteract islamophobia with education. As teachers we need to find something that the students can relate to, something that they have experienced or seen whether it’s online or in real life. When teachers find that silver lining the students start to pay attention to class.

Innehållsförteckning

1. Inledning s. 5 2. Syfte s. 7 2.1 Frågeställning s. 7 3. Metod s. 8 3.1 Sökprocessen s. 8 3.1.2 Libsearch s. 9 3.1.3 Swepub s. 9 3.1.4 Google Scholar s. 9

3.1.5 ERIC via EBSCO s. 9

3.1.6 ERC via EBSCO s. 9

3.2 Urval s. 9

3.3 Avgränsningar s. 11

4. Resultat s. 12

4.1 Presentation av källor s. 12

4.1.1 Islamophobia: What Teachers Can Do to Reduce It in the

Classroom. s. 12

4.1.1.1 Undervisningen s. 13

4.1.2 Jihadists and refugees at the theatre: Global conflicts in

classroom practices in Sweden. s. 13

4.1.3 What’s the point? Anti-racism and students’ voices against

Islamophobia. s. 14

4.1.4 Islamofobi s. 15

4.1.5 Islam, muslimer och den svenska skolan. s. 16 4.1.6 Confronting islamophobia in a Rural Appalachian

Classroom. s. 17

4.1.7 Confronting Islamophobia in education. s. 17

4.2 Att se det positiva i det negativa s. 18

4.3 Inkludering av islam s. 19

5. Slutsats och diskussion s. 21

5.1 Betydelse för profession s. 22

5.3 Egna reflektioner s. 23

5.4 Förslag på vidare forskning s. 23

1. Inledning

I skollagens första kapitel uppmärksammas bland annat de övergripande målen när det skrivs att utbildningen ska främja alla barn “och elevers utveckling och lärande, lust till livslångt lärande och deras allsidiga personliga utveckling mot att bli kompetenta, ansvarskännande medborgare” (Skolverket, 2020). I 1 kap 9§ handlar det om likvärdig utbildning, det menas att utbildningen som helhet ska vara likvärdig inte alltså enbart undervisningen (Skolverket, 2020).

En del av problematiken är att islamofobi inte har en stor del av undervisningen i skolan (Skolverket, 2020), därav är det en av orsakerna till de ungas islamofobiska tankar. Detta är något som går att motverka och med undervisning och information som är granskad av forskare, kan man som lärare undervisa om problemet med hjälp av didaktiska frågor som är tillämpade för yngre åldrar. Detta kan man sedan följa i flera år med utgångspunkt islamofobi. Skolverket (2020) har skrivit mycket om att undervisningen ska främja eleverna, därför kan man med undervisning främja lärandet om islamofobi. I första kapitlet 8§ i skollagen från 2014 tas diskrimineringslagen upp på följande sätt:

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960).

Mattias Gardell utförde en studie där han definierade islamofobi som långt ifrån

oproblematisk (2010). Gardell skriver i sin bok Islamofobi att fobin inte är riktad mot islam som religion utan muslimerna som individer (2010). Begreppet islamofobi började användas i akademiska cirklar i slutet av 1990-talet men fick uppmärksamhet från världen efter 11 september 2001 (Kamali, u.å). En undersökning gjordes i USA om just islamofobi i skolan som kom fram att det förekommer fördomar och diskrimineringar mot muslimska skolbarn (Sheridan, 2006, s. 317). Denna undersökning gjordes efter 11 september 2001. Detta är då konspirationsteorierna började om att det var muslimer som attackerade World Trade Center, det var här som muslimerna i allmänt blev kallade för terrorister och då spreds sig

islamofobin ganska fort. Boken American Islamophobia: Understanding the Roots and Rise of Fear (2019) handlar om när islamofobin hade en tydlig ökning. I boken står det mycket om

definitionen islamofobi, det står hur amerikaner ser “ner” på muslimer men syftet med boken är att visa för världen vad religionen islam egentligen står för, och hur deras syn på religionen har fått andra att se ner på religionen (2019). Vidare i boken står det att skräcken för

religionen inte är nytt utan att det är något som har förvärrats med tiden. Med hjälp av den här synen på religionen islam så blir problematiken större då vårdnadshavare påverkar sina barn och de oftast kan dela med sig sina islamofobiska tankar till sina barn.

En studie visade att det var mer intolerans hos helsvenska ungdomar gentemot muslimska ungdomar. År 2004 genomfördes en studie av Jonas Ring och Scarlett Morgentau där de uppskattade att vart fjärde muslimskt barn blev utsatt för kränkande behandling under det senaste året – studien visade att fler religiösa individer upplevde kränkning i högre stadie än de utan någon religiös tillhörighet.

Två forskare, David Lagerlöf och Göran Larsson skrev två olika artiklar som fokuserade på islamofobin i sociala medier. Lagerlöf skrev Bland judiska konspiratörer och muslimska

kolonisatörer – Antisemitism och islamofobi på internet (2006), och Larsson skrev Cyber– Islamophobia? The case of WikiIslam (2007). Internet och sociala medier som Instagram och

Facebook har mycket mer inverkan i människors liv idag än vad det gjordes för 15 år sedan. Enligt Larsson så fokuserar media mycket på att förstärka fördomarna mot islam och

muslimer. Forskarna menade med sina olika artiklar att genom internet kan det möjliggöra spridningen av antimuslimsk propaganda som sägs vara fakta.

Under mina VFU tillfällen har jag stött på många elever som använder sig av islamofobiska ord. Detta har jag som praktikant tagit upp med ledningen i skolan i hopp om någon

förändring. Orden som eleverna brukade använda var ord som jag hade hört förr, dock blev jag chockad över att de fortfarande använder sig av ordet, “terrorist” är bland de enstaka orden som missbrukades mest. Skolverket (2020) stödjer det jag skriver genom att

utbildningen ska vara likvärdig, dock ska man arbeta mot en gemensam skola och lära barnen källkritik. Detta är anledningen till att jag väljer att skriva om just islamofobi eftersom

2. Syfte

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad forskning säger om islamofobi och hur det kan reduceras i klassrummet. Jag kommer även ha med om vilka olika former av stöd som lärare kan använda sig av för att arbeta för en skola med mindre islamofobi, utifrån vad forskare har kommit fram till.

2.1 Frågeställning

Syftet är att undersöka vad forskare skriver att lärare kan göra för att motverka islamofobi. För att besvara syftet kommer jag utgå ifrån en frågeställning. Utifrån de insamlade urvalen av källor, som är skrivna av olika forskare, kommer jag att besvara frågeställningen.

● Vad säger forskning om hur lärare kan undervisa om islam och muslimer på ett sätt som motverkar islamofobi?

3. Metod

3.1 Sökprocessen

Genom urvalen av forskarnas undersökningar kommer jag att svara på frågeställningen i metoddelen. Här ska jag skriva om hur sökprocessen genomfördes och hur jag valde rätt forskning.

Jag använde mig av följande databaser i min sökning, Libsearch, Google Scholar, Swepub, ERC via EBSCO samt ERIC via ECSCO, som jag kände till innan då dem finns i Malmö Universitets söksida. De orden som jag använde mig av för att få relevanta källor var “islamophobia/islamofobi”, “education” och “classroom”. De första sökningarna jag gjorde hade flera hundra sidor med artiklar. När jag sedan gjorde en djupare sökning. Jag har även sökt efter källor på Skolverkets hemsida eftersom jag anser att informationen som presenteras där är både pålitlig och lämplig för undersökningen, då informationen är oftast skriven av en forskare. De källor som framgår i texten kommer vara vetenskapliga artiklar och

avhandlingar. Många av de vetenskapliga artiklarnas relevans ökade med tanke på att de upptäcktes i flera olika databaser (Backman, 2016).

3.1.2 Libsearch

För att jag skulle hitta relevant information från forskare behövde jag söka på både svenska och engelska sökord, vilket gjorde att jag utökade sökningen till internationella och fler vetenskapliga texter i databaserna. Genom att trycka på “peer review och vetenskapliga material” begränsade jag min sökning. Jag valde att först söka på svenska i databasen Libsearch med ord som “islamofobi” och “rasism i skolan” då kom det inte upp artiklar som passade texten. Jag valde då att istället söka på engelska i databasen Libsearch, med ord som “islamophobia AND in schools AND education” då kom det upp en hel del artiklar som jag kunde använda mig av. Sökningen gav mig 493 träffar, denna sökning gjorde jag även på andra databaser där jag fick fram en artikel av Hossain Kazi – Islamophobia: What Teachers Can Do to Reduce It in the Classroom (2017). Artikeln var intressant eftersom jag kunde knyta an med min frågeställning. Under samma sökning hittade jag en annan intressant artikel som Ramarajan & Runell har skrivit Confronting islamophobia in education (2007).

3.1.3 Swepub

När jag sökte på “islamophobia in schools education” så kom det upp 8 artiklar från sent 1900-tal, detta bevisade för mig att jag måste ta min sökning till en djupare nivå för att se hur islamofobin såg ut då. Jag såg här att det var många artiklar som Karin Kittelmann Flensner hade studerat. Jag tog med Flensners artikel då det fanns mycket att ta ifrån.

3.1.4 Google Scholar

I Google Scholar var det mycket enkelt att få fram information, jag fick fram bland annat studenters texter om islamofobi och om skolan, här kunde jag söka och använda mig av vissa källor som studenter hade tagit med i texterna. Det var mycket intressant att se vilka källor som användes i studenternas examensarbeten, då jag inte hade hittat referenserna som de hade med i sina arbeten.

3.1.5 ERIC via EBSCO

För att få fram så mycket information jag kunde valde jag att söka efter vetenskapliga artiklar som kunde stödja de föregående sökningarna jag hade gjort. Här sökte jag med ovanstående sökord och fick ytterligare 43 resultat till, några av namnen som författarna hade kände jag igen sedan tidigare. Tillsammans hade jag totalt hittat 544 källor som jag läste abstrakten på. Det var här som läsningsprocessen började.

3.1.6 ERC via EBSCO

Det jag gjorde i ERC via EBSCO var att dubbelkolla om alla källorna som fanns i ERIC fanns här med, vilket inte det var många av. Jag kollade extra noga efter källor här som fanns i andra databaser. Många av källorna var relevanta till frågan i mitt syfte, vilket jag tyckte var väldigt skönt.

3.2 Urval

I listan nedan visar jag vilka vetenskapliga artiklar eller avhandlingar jag har valt, för att undersöka vad tidigare forskning menar kan med hjälp av undervisning motverka islamofobi. Anledningen till att jag valde just dessa texter och inte andra var hur relevant texterna var, dels att jag kunde relatera viss forskning till den svenska skolan, men även för att se hur olika forskningstexter stödjer varandra.

Datum Databas Sökord Antal träffar Vald artikel/

avhandlingar 19/1-2021 Libsearch “islamophobia AND in schools AND education” 493 Hossain, K. (2017). Islamophobia: What Teachers Can Do to Reduce It in the Classroom 19/1-2021 Swepub “islamophobia in schools education” 8 Flensner, K. (2019). Jihadists and refugees at the theatre: Global conflicts in classroom practices in Sweden. 21/1-2021 ERIC via EBSCO “islamophobia

AND education AND in schools”

43 Housee, S. (2012). What’s the point? Anti-racism and students’ voices against

Islamophobia. 21/1-2021 Libsearch “Mattias Gardell

AND islamofobi” 1 Gardell, M.(2010). Islamofobi. 23/1-2021 Swepub “islamofobi” 66 Otterbeck, J.

(2000). Islam, muslimer och den svenska skolan. 26/1-2021 ERIC via EBSCO “islamophobia

AND classroom” 22 Shepherd, S.(2018). Confronting islamophobia in a Rural

Appalachian Classroom.

9/2-2021 ERIC via EBSCO “islamophobia

AND education” 159 Ramarajan, D. &Runell, M. (2007). Confronting Islamophobia in education.

3.3 Avgränsningar

Jag utbildar mig till F–3 lärare men jag har valt att avgränsa min kunskapsöversikt till grundskolan från årskurs 3–9. Då jag anser att eleverna i årskurs tre är tillräckligt mogna för att förstå innebörden av islamofobi, och är lättpåverkade av det som sägs i media.

4. Resultat

Jag börjar detta kapitel med att presentera mina källor, därefter fördjupar jag mig i texternas innehåll och analyserar resultaten från de olika källorna genom att dela upp resultaten i underrubriker.

4.1 Presentation av källor

Jag kommer presentera källorna i den ordning som de kommer i bilagan ovan, detta gör det enklare för dig som läsare att hänga med i texten.

4.1.1 Islamophobia: What Teachers Can Do to Reduce It in the Classroom.

Hossain, K. (2017). (Online-dokument/avhandling)

Online-dokumentet/avhandlingen som är skriven av Hossain K. (2017) berättar att på grund av de islamofobiska tankarna finns det en ganska tydlig segregation mellan muslimer och icke muslimska människor. Hossain (2017) skriver att sedan attacken mot World Trade Center den 11 september 2001, har islamofobin ökat, vidare skriver hon att islamofobin växte stort och det kom ganska snabbt in till klassrummet där undervisningen skulle varit neutralt. I artikeln skriver Hossain (2017) att det går att reducera islamofobin i klassrummet och att islamofobin har fått en mycket större innebörd tack vare all propaganda som sänds i tv. Huvudsaken är inte hur informationen sprids, utan hur informationen presenteras av varje individuell person.

Som en del av propagandans effekt har islamofobin blivit en allt större kris i samhället, den har framförallt haft en stor påverkan på skolor där elever med muslimsk identitet – blir utsatta för diskriminering och trakasseri av både klasskamrater men även pedagoger på skolan. Hossain (2017) menar att diskrimineringen som sker i grund- och gymnasieskolor ska man ha förståelse för då de inte är riktigt mogna, källkritiska och agerar endast efter vad de ser och hör i medier – eller att de agerar samt yttrar sig utifrån de fördomar som kommer hemifrån (s.36). Islamofobi är något som inte ska tolereras i vare sig skolor eller inne i klassrummet, denna typ av intolerans begränsar elevernas framsteg inte bara i det sociala och emotionella utan också i det akademiska. Om pedagoger på skolor inte anstränger sig för att förhindra islamofobin i klassrummet kan det medföra att elever med icke-muslimsk bakgrund påverkas

negativt – då det inte gynnar deras utveckling till att bli goda medborgare i ett mångkulturellt samhälle. Hossain (2017) menar att om problemet inte reduceras kommer dessa elever fortsätta ha fördomar mot muslimer (s. 36). Detta stärks av Skollagen kapitel ett 4§:

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

4.1.1.1 Undervisningen (Hossain, 2017)

Eftersom Hossains (2017) artikel är baserad på undervisningen i Amerika kan mycket av det hon skriver relateras till den svenska undervisningen, hon skriver att lärare kan betona muslimernas rötter i Amerika och att det eventuellt kan bli en del av läroplanen. För att förklara närmare refererar hon till en forskare som har skrivit Islamic community in North America: Prospect and problems. Forskaren skriver att lärare borde förklara för eleverna när muslimer faktiskt kom till Amerika, om hur det var strax efter att Christopher Columbus hade upptäckt kontinenten (Hossain, 2017). Med hjälp av undervisning kan lärare förmedla till eleverna att muslimernas existens i Amerika är längre än vad som egentligen lärs ut. Hossain (2017) skriver att första vågen av invandrare med muslimsk bakgrund som kom till USA var i slutet av 1800-talet – början av 1900-talet, främst var de från Syrien och Libanon, vilket då hette Osmanska Riket. Med hjälp av historia kan eleverna få en helhetsbild på hur det såg ut innan, att på samma sätt som kristna européer emigrerade till USA för ett bättre liv, gjorde muslimerna likadan (Hossain, 2017).

4.1.3 Jihadists and refugees at the theatre: Global conflicts in classroom

practices in Sweden. Flensner, K. Larsson, G. Säljö. R. (2019).

(Online-dokument/avhandling)

Karin Flensner, Göran Larsson samt Roger Säljö (2019) utförde en studie som handlade om hur pedagoger kan inkludera elever med flyktingbakgrund i undervisningen genom ett

teaterbesök. Studien hette Jihadists and Refugees at the theatre: Global conflicts in classroom

practices in Sweden vilket jag översätte till jihadister och flyktingar på teater: en global

konflikt i de praktiserande klassrummen i Sverige. Teaterföreställningen ska främst handla om situationen i Mellanöstern och om flykten/flyktingar (Flensner, et al., 2019). Anledningen till att besöka teaterföreställningar är för att eleverna ska kunna känna igen sig själva och därmed

börja prata mer fritt om deras egna upplevelser men även visa för de att det finns olika presentationer om hur islam framställs (Flensner, et al., 2019). Själva studien är utförd i två olika gymnasieskolor i Sverige som är placerade i mångkulturella områden (Flensner, et al., 2019, s. 1). Studien gjordes efter flyktingkrisen 2015 som vid den tidpunkten allt associerades med IS som då medverkade i bomberna som skedde i Syrien men även terrorattackerna runt om i Europa (Flensner, et al., 2019, s. 2). Detta resulterade då till hat och främlingsfientlighet som spreds gentemot muslimer, men även mot de som flydde hemlandet på grund av krig. Utöver detta hat, spreds det en antimuslimsk retorik i offentliga debatter som dessutom blev ganska stort inom sociala medier (Flensner, et al., 2019, s. 2).

Efter teaterbesöket ska lektionen följas upp med diskussionsfrågor, detta kan bli känsligt, speciellt när det är en klass med mångkulturella elever med många olika etniciteter (Flensner, et al., 2019, s. 3). Det är därför enligt Flensner etc. (2019) som många lärare väljer att bortse från kontroversiella frågor, trots att det kan vara givande för många elever. I studien utfördes en diskussion om kontroversiella frågor i klassen för att visa att alla har olika tolkningar gällande känsliga frågor. Vissa elever med icke-muslimsk bakgrund tyckte inte att

teaterbesöket var givande eftersom de inte hade något att jämföra med, andra elever tyckte att diskussionerna om teaterbesöket var givande, eftersom de antingen var med om samma händelse eller att de kunde relatera (Flensner, et al., 2019, s. 4).

4.1.4 What’s the point? Anti-racism and students’ voices against

Islamophobia. Housee, S. (2012). (Vetenskaplig artikel i tidskrift)

Shirin Housee är lärare och forskar samhällsfrågor, hon utförde en studie i England som handlade om hur man kan motverka islamofobin som finns i samhället (2012). I Housees (2012) undersökning inkluderade hon sina elever, samt fick de ge se en överblick på hur muslimer framställs i samhället och i media (s. 101). I början av artikeln skrev Housee (2012) om hennes hållna lektion som handlade om rasismens historia, detta i sitt syfte att ge eleverna en egen uppfattning om vad rasism innebär ungefär. När introduktionen var klar skulle

eleverna själva söka efter artiklar som beskriver hur muslimer framställs i media. Housee (2012) avrundade undersökningen med att eleverna fick ha en diskussion om deras egen undersökning i klassrummet (s. 108).

Som en del av undersökningen spelade Housee (2012) upp ett socialt experiment på Youtube, det är tre kvinnliga skådespelare där en bär på slöja och de andra två skulle trakassera

kvinnan. Experimentets syfte var att se om förbipasserande reagerade när kvinnan i slöjan blev trakasserad. Housee (2012) skriver några kommentarer som jag översatte till: “Vad har

du på huvudet? Är det en handduk?” (s. 113). Housee (2012) visade klippet med syfte att visa

eleverna vilka olika sorters av trakasserier som kan uppstå i vårt samhälle dagligen, men även eleverna ska se att rasism på den nivån förekommer varje dag. När Housee (2012) frågade sina elever efter vad de tyckte om klippet blev eleverna rörda, de kände en tydlig sympati för kvinnan i slöjan, och andra elever tyckte att rasism och islamofobi borde diskuteras i

klassrummet för att problemet ska reduceras. Många andra elever blev chockade att det fanns passerande som ignorerade kvinnan trots att de såg att hon tydligt blev trakasserad (Housee, 2012, s. 116).

4.1.5 Islamofobi. Gardell, M. (2010). (Avhandling)

Mattias Gardell utförde en studie om islamofobi och hur det påverkar samhället. I boken skriver han inte om hur man kan motverka islamofobi med hjälp av undervisning eftersom boken endast handlar om islamofobi i Sverige och hur den påverkar samhället. Denna bok blev rekommenderad till mig av min handledare, det är en bok som är intressant och man som läsare kan få en djupare förståelse på vad benämningen faktiskt innebär.

Gardell (2010) skriver att definitionen islamofobi är långt ifrån oproblematisk, han menar att problemet inte är mot islam som religion utan mot muslimer som individer och att

muslimerna representerar en negativ gemenskap. Gardell (2010) skriver vidare att istället för att man ska tala om islamofobiska föreställningar och praktiker, vill författaren belysa dessa som antimuslimska. Författaren beskriver två anledningar till varför termen islamofobi inte byts ut till anti–muslim, ena anledningen är språklig; att termen är svårhanterlig för att kunna användas vardagligt enligt Gardell (2010). Andra anledningen är att teorin samt praktiken är sammansatt med de föreställningar om islam vilket är anpassad i talet om hur en muslim är och hur en muslim ska vara (Gardell, 2010, s 11-12).

Gardell (2010) konstaterar att islamofobi innebär fördomar om både muslimer och islam som religion. Han menar att fördomarna oftast grundar sig på yttrande om hur muslimer är, vissa fördomar om muslimer är också handlingar som angriper, diskriminerar men även exkluderar

individer med muslimsk bakgrund eller anses vara muslimer. Gardell (2010) menar att fördomar om muslimer träder oftast fram genom att det essentialistiska skillnadstänkandet kan ses som en klassificeringsprincip – vilket innebär att man delar in de muslimska individerna i artskilda sorter som kan rangordnas som exkludering (s. 17).

4.1.6 Islam, muslimer och den svenska skolan. Otterbeck, J. (2000).

(Avhandling).

Avhandlingens syfte är att lyfta fram hur man som pedagog kan med hjälp av undervisning underlätta för muslimska barn som börjar skolan men berättar även om föräldrakontakter.

Enligt Otterbeck (2000) anser många lärare att första föräldrakontakten med ett muslimsk barn är viktigt men att det dessutom kan kännas lite nervöst då det lägger lärarna i en helt ny situation. Otterbeck (2000) skriver vidare att lärarna menar på att det viktigaste sakerna man kan lära sig är att kompromissa men även att försöka begripa sig på föräldrarnas situation och lösa problem som uppstår. Han menar att det kan ta tid för en invandrarfamilj att förhålla sig till det svenska samhället samt vikten av att ha tillit på de olika avdelningarna såsom skolan har (Otterbeck, 2000). Författaren skriver att många föräldrar är skeptiska till

skolundervisningen då de upplever att informationen som lärare ger ut är oftast från medier (Otterbeck, 2000). Denna misstro kommer från hemlandet då det oftast har varit lärarens roll att lära barnen om respekt, vårdnadshavarna till eleverna menar att en skola som inte lär ut respekt är ingen bra skola (Otterbeck, 2000). Vårdnadshavarna menar även att i en skola ska man lära sig disciplin och inte sexualkunskap eller andra skolämnen som ifrågasätter Gud (Otterbeck, 2000, s. 49).

För att slippa missförstånd mellan skolpersonal och vårdnadshavare är det viktigt att föra en dialog, där båda parterna kommer överens men även att vårdnadshavarna får en helhetsbild på vad som lärs ut och vad både forskare men även LGR11 säger gäller för eleverna (Otterbeck, 2000). Det finns dessvärre föräldrar som vill att alla pedagoger på skolan ska följa deras regler som de har hemma men då menar Otterbeck (2000) att man ska dra tydliga gränser på vad som kan tillåtas och vad som anses vara patetiskt. Dock finns det en regel som varje muslim följer och som är viktigt för skolpersonalen att följa, och det är kosten (Otterbeck, 2000).

4.1.7 Confronting islamophobia in a Rural Appalachian Classroom.

Shepherd, S. (2018). (Artikel i tidskrift).

Forskningsstudien utfördes i West Virginia, USA av Samuel Shepherd som tillämpade studien med syfte att eliminera islamofobi. Shepherd (2018) utförde studien med hjälp av elever från årskurs sju vid fyra olika tillfällen, enligt författaren är eleverna från en stad med ungefär 900 invånare där 99% av befolkningen stödjer Donald Trump (s. 98). Undersökningen som Shepherd (2018) föreslog bestod av två delar varav den ena delen handlade om att de skulle skriva ner ord som eleverna själva associerar till “muslim” samt “Mellanöstern”, kopplad till dessa ord var bland annat “ISIS”, “terrorister” men även att muslimer var dåliga. Andra delen av undersökningen handlade om två påståenden som eleverna fick svara på, där ena

påståendet löd “Inga muslimer borde vistas i USA” och det andra påståendet var “Muslimer har orsakat all terrorism”. Enligt Shepherd (2018) var majoriteten av klassen enade om att båda påståendena stämmer, detta ledde till en självklar besvikelse hos författaren då resultaten visade den tydliga vågen om negativ inställning mot religionen (s. 99). Shepherd (2018) menar att den negativa inställningen inte kommer hemifrån eller genom sociala medier utan ryktet som allmänheten sprider som sedan lyckas nå eleverna.

4.1.8 Confronting Islamophobia in education. Ramarajan, D. & Runell, M.

(2007). (Vetenskaplig artikel i tidskrift).

Dhaya Ramarajan och Marcella Runell arbetar för en organisation som heter Tenenbaum Center vilket ligger i New York, organisationen arbetar för att förebygga fördomar om religioner och folkgrupper i skolor. Ramarajan och Runell (2007) arbetar för organisationen med fokus på att förebygga islamofobin i klassrummet (s. 87).

Ramarajan och Runell (2007) menar att religionskunskapsundervisningen ska involvera alla religioner, likheter som skillnader, detta är för att eleverna ska se likheterna mellan islam och andra religioner och inte endast skillnaderna som endast visas som negativ. Författarna menar även att man kan integrera islam i andra skolämnen och på så vis kan eleverna få se islam ur ett annat och större perspektiv (2007). De skriver i artikeln att med hjälp av detta tankesätt lär sig eleverna att respektera och värdera andra religioner och kulturer, inte endast det som finns

i närmiljön (2007). Ramarajan och Runell (2007) utgick från Tenenbaum Centers förslag om att hålla lektion om kost för eleverna, där de fick utgå ifrån det information som olika

friidrottare har. En simmare var nötallergiker och jude från England, vilket innebar att hon endast fick äta mat som var kosher, en annan simmare från Indien var vegan och fick endast äta växtbaserad, och den sista var en atlet som var muslim från Nigeria och fick endast äta halal. Denna lektion öppnade elevernas ögon till att normalisera människors olikheter oberoende av religion eller kultur, i detta fall har läraren uppnått målen genom att inkludera en muslim i uppgiften (Ramarajan & Runell, 2007, s. 92).

4.2 Att se det positiva i det negativa

Som de flesta har skrivit finns det många sätt att inkludera islam i sin undervisning, mycket handlar om strukturen men även hur lärare för fram religionen. Författarna ovan beskriver en ideallektion och ger tips och idéer på hur man kan locka till sig eleverna på bästa sätt, om det är teater såsom Flensner et al. (2019) beskrev eller att se video och skriva som Shepherd (2018) och Housee (2012) menade. Det finns många likheter mellan dessa författare och deras sätt att eliminera islamofobiska tankar, till exempel skriver Shepherd (2018, s. 100) att han visar ett klipp på hur folket i Irak kämpar med ett normalt liv, något som även Housee (2012) visar med kvinnan i slöjan som kämpar för att kunna leva ett normalt liv. Trots att det inte är lika grovt, liknar innehållet varandra. En annan likhet är att både studierna från Ramarajan & Runell (2007) och Hossain (2017) menar på att man ska inkludera islam med andra

skolämnen. Hossain (2017) menar att med hjälp av historia kan eleverna lära sig hur siffrorna idag inte såg ut som förr, det menar även Ramarajan och Runell (2007) att det kan vara nyttigt för eleverna att inkludera i alla skolämnena för att normalisera islam och motverka alla

fördomar som elever och unga har gentemot islam. Likaså visar Shepherd (2018) klipp på olika kulturer för att intressera eleverna, att de ska se skillnad på levnadsvillkoren mellan olika länder men även att de ser att trots att man bor i ett tryggt land är det inte alltid tryggt för alla.

Gardell (2010) skriver om islamofobi och berättar om att det inte är religionen islamofober har problem med utan själva muslimska befolkningen. Gardell (2010) menar att problemet går att reduceras om det fria yttrandet i media också gör det. Propaganda i media är något som är ganska vanligt idag, där journalisterna endast berättar ena sidan av historien. Hossain (2017)

berättar om media och dess propaganda, om hur det har påverkat eleverna i skolorna på grund av att det inte finns någon som dubbelkollar källorna, med anledning av detta ökar

islamofobin i samhället. Dock har muslimer inte alltid varit ditmålade på tavlan, islamofobin ökade enormt strax efter 11 september 2001 när ett flygplan flög igenom World Trade Center (Hossain, 2017), efter denna händelse kom skräcken och från och med då har muslimer framställts och associerats som terrorister dock kopplar många islamofober de muslimska individerna till IS-terroristerna. Shepherds (2018) delmoment i hans lektioner handlade om att eleverna skulle skriva ner hur de associerar till muslimer, dock kunde han med hjälp av undervisning hjälpa eleverna att se från ett annat perspektiv, att det inte är endast muslimer som är i “utanförskapet” utan att det finns folk som väljer att vara det med. Efter att Shepherd (2018) hade visat sitt klipp om hur folket i Irak strävade efter ett normalt liv var det

fortfarande elever som tyckte att de muslimska individerna var odugliga samt att de var terrorister (s. 100). Det andra delmomenten från Shepherds (2018) lektion som visades var två klipp om Iran, där visades att kvinnor behövde täckas på ett visst sätt för att skydda sig själva. Under tiden som eleverna såg dessa klipp räckte en elev upp handen enligt Shepherd (2018) och ville lära sig mer om kulturer och varför vissa klädkoder existerade (s. 100).

Osmanska Riket hette en del av Asien förr, där mycket av det vi har idag kommer ifrån. Hossain (2017) skriver om Osmanska Riket och kopplar det till att när Columbus fann kontinenten använde de sig av slavhandeln där de flesta slavarna kom ifrån det Osmanska Riket. Shepherd (2018) hade en kollega med sig som kopplade författarens studie och en del av undervisnings sektionen till Turkiet under Osmanska Riket.

4.3 Inkludering av islam

Naturkunskap och matematik kan vara krångligt om man inte grundar det på rätt fakta, idag är det konstaterat att elever i varken grundskolan eller gymnasiet vet grunden till varifrån

begreppet “noll” har fått sin betydelse (Hossain, 2017, s. 37). Även Ramarajan & Runell (2007) tyckte att man kunde koppla islam till undervisningen i naturvetenskap, där man kunde tala om hur solen påverkar månen och om när det är nymåne blir det månadsskifte, till detta kan man koppla den muslimska högtiden Ramadan där man fastar från innan soluppgång till solnedgången. Med hjälp av dessa kopplingar kan eleverna bli bekanta med religionen men också kulturen och enligt Ramarajan & Runell (2007) och Hossain (2017) kan det vara

hjälpsamt att introducera viktiga faktorer i undervisningen. Enligt Ramarajan & Runell (2007) och Shepherd (2018) kan man med hjälp av undervisning eliminera islamofobiska tankar bland ungdomar, det handlar om att undervisa om islam och praktiskt visa eleverna att de är vanliga människor.

Vidare i Hossains (2017) artikel skriver hon om att elevernas uppfattning om muslimer är att nästan alla är araber, vilket inte heller stämmer. Här kan man som lärare undervisa för

eleverna att det är endast 20% av muslimer som faktiskt är araber och att det är fler muslimer i Indonesien, som ligger i sydöstra Asien (Hossain, 2017, s.38). Denna lektion kan man ha när man ska undervisa i samhällskunskapsämnet geografi, där man tar fram en karta och visar eleverna var det finns flest muslimer och vilka språk de talar i det landet. Efter detta kan eleverna få skriva ner faktatexter om de olika länderna, dess befolkning och till och med hur mycket av landet som bestod av muslimer. Som lärare ska man locka till sig eleverna på ett sätt som de finner fascinerande, om det är ett klipp, en PowerPoint eller teaterbesök som Flensner et al. (2019) skrev, kan man eliminera de islamofobiska tankarna. Eleverna kan med hjälp av underbyggd fakta konfrontera andra islamofober, men även när de går hem till islamofobiska föräldrar – att de kan konfrontera vårdnadshavarna. Hossain (2017) skriver i sin text att om man inte kan utbilda dessa individer redan vid tidig ålder, då kan det vara svårt att ändra deras tankesätt när de blir äldre trots att man har välgrundad fakta (s. 38).

Med de yngre eleverna kan man börja lätt att inkludera islam i skolämnena, man kan se på olika filmer och se hur reaktionerna är från eleverna, eftersom elever i yngre åldrar tenderar att visa mer empati till olika klipp som kanske visas. Pedagogerna måste vara väldigt

försiktiga med de yngre eleverna då det kan bli känsligt om man visar något som eleverna inte är bekanta med eller som de inte har upplevt i sitt liv. Det är därför Flensner et al. (2019) hävdar att ställa frågor som är kontroversiella kan leda till en hetsig diskussion. Dock beskriver Flensner et al. (2019) även hur ämnet är relaterat till den svenska läroplanen och beskriver även hur teaterunderhållning kan förhålla sig till pedagogiskt verktyg, dessutom blir det en ny lärmiljö för eleverna.

5. Slutsats och diskussion

Syftet med detta SAG arbete var att få fram att det finns stöd som kan motverka islamofobin med hjälp av undervisning. Frågeställningen som jag skulle besvara var “Vad säger forskning om hur kan lärare undervisa om islam och muslimer på ett sätt som motverkar islamofobi?”. Jag har valt att avgränsa min kunskapsöversikt till elever från årskurs 3–9, då jag anser att islamofobin inte påverkar elever som är yngre än detta, dessutom är inte elever som går i årskurs två och nedåt lika utvecklade såsom årskurs 3 och uppåt.

Jag har alltså kommit fram till att det finns många metoder som går att tillämpa i

undervisningen som gynnar elevernas men också lärarnas undervisning. Det är den enskilda lärarens roll men också hela skolorganisationen som avgör för hur de ska schemalägga undervisningen till eleverna, där de ska lära sig om islamofobi.

De olika metoderna som har prövats av olika forskare har varit väldigt givande enligt

forskarna som är nämnda ovan. En metod som fångade min uppmärksamhet var Ramarajan & Runell (2007) studie där eleverna fick lite information om olika personer och eleverna skulle skriva vilken kost de skulle ha. Ramarajan & Runell (2007) har skrivit i sin artikel att det öppnar elevernas ögon för omvärlden. Därmed börjar de acceptera att det finns olikheter i världen, och att inte alla upplever kosten på samma sätt. Dock kan det uppstå lite frågor då många elever inte är bekanta med vissa livsmedel, då kan man börja med att visa de olika näringarna som man får i sig när man äter en viss rätt, och hur man får i sig rätt mängd näring när man är exempelvis vegan. Ramarajan & Runell (2007) menar att med elevernas fördomar kan det skapas olika typer av konflikter vilket innebär att det blir ett slags hinder för

undervisningen, även långsiktigt kan det påverka elevernas kunskapsutveckling.

Med rätt undervisning kan man fånga elevernas uppmärksamhet för att eliminera islamofobin redan vid ung ålder. Jag tror att alla metoder hade fungerat och att man kan tillämpa nästan alla metoder i den svenska skolan som man även kan koppla till läroplanen. Dock står det i läroplanens centrala innehåll inom ämnet religion under rubriken Att leva i närområdet följande: “Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden”. Eftersom kristendomen alltid har varit en del av Sveriges historia – är det då menat att vi som pedagoger ska lära ut kristendomen för eleverna? Vi som lärare kan visa eleverna likheter och skillnader mellan de olika religionerna, det skriver Ramarajan och Runell (2007) i deras artikel. Författarna skriver

att man ska med hjälp av religionsundervisningen inkludera islam i det som är lika, för att eleverna ska förstå att islam är lik andra religioner med (Ramarajan & Runell, 2007).

Mycket av det vi som lärare gör ska kunna kopplas till läroplanen och dess kursplan, därför är det viktigt att hur vi än väljer att presentera problematiken, ska det finnas en baktanke med vad eleverna uppnår. Jag tycker att metoderna som är nämnda ovan handlar mycket om vilken klass man hamnar i, det är viktigt att man tar diskussioner i helklass om just islamofobi och inkluderar eleverna i samtalet. Trots att ämnet kan bli rätt så känsligt, är det viktigt med frågor och svar som kanske en muslim i klassen har.

Genom min analys har jag fått en klarare bild på hur jag kan föra min kunskap vidare till yngre barn, men även vilka faktorer som bidrar till en lyckad undervisning. Jag har funnit många metoder och trots detta tycker jag att vi borde utbilda oss mer inom ämnet.

5.1 Betydelse för professionen

Skolverket (2020) konstaterar att utbildningen ska vara likvärdig samt att det ska gynna alla elever, vilket stärks av Skollagen. Antalet elever som går runt med islamofobiska tankar står det inte mycket om, dock kan antalet ändå minskas när man som pedagog ser ett visst beteende. De olika metoderna som har visats i min analys kan påverka men också utveckla elevernas kunskapssyn om religionen. Som jag har nämnt ovan är det en lag att alla elever får en likvärdig undervisning (Skolverket, 2011).

5.2 Metoddiskussion

Syftet med mitt arbete var att utifrån olika texter som är skrivna av forskare sammanställa de formerna av stöd som man kan använda i sin undervisning för att utveckla och inkludera elever. För att min fråga skulle bli besvarad, analyserade jag forskning från olika länder, efter att jag hade analyserat och sammanfattat resultatet la jag märke till att många forskare hade samma syn på hur man kunde undervisa om islamofobi. Något som jag hade velat kritisera i metoddelen var att det var ganska komplicerat att hitta relevanta källor som man kunde koppla till Skolverket men också vad man kunde tillämpa i den svenska skolan. Dock hittade jag några sökord som fick mig att komma tillbaka på rätt spår.

5.3 Egna reflektioner

Jag instämmer med författarnas sätt att lära om islamofobi, dessutom är jag säker på att det finns många fler som har andra metoder som fungerar på yngre barn. Eftersom jag utbildar mig till F–3 lärare tycker jag att mycket av det som forskarna skriver om inte hör till min åldersgrupp och barn som flyr till Sverige på grund av krig har redan blivit skräckslagna av det som ett barn aldrig bör uppleva. När vi sedan tar eleverna på teaterbesök kan det bli känsligt för de elever som upplevt dessa hemskheter. Jag har under min tid som vikarie haft en elev som var nyanländ som flydde från ett krig i Asien, där läraren i klassen höjde rösten och då gömde sig eleven under ett bord av rädsla. Eleven började skaka av rädsla och ville inte att någon vuxen skulle komma nära honom tills eleverna kallade honom till lek på rasten. Därför är det viktigt att inspireras och anpassa lektionen efter vilken klass man har, dock gäller detta även mellan- och högstadiet men kanske inte att de gömmer sig under ett bord. De äldre eleverna kan agera utåt vilket kan leda till att de andra eleverna som vill lära sig om ämnet blir störda. Trots att det kan vara bra att nämna islam i alla skolämnena kan det bli ett störningsmoment för vissa elever när läraren upprepar en viss information.

5.4 Förslag på vidare forskning

Vad säger forskning om hur lärare kan undervisa om islam och muslimer på ett sätt som motverkar islamofobi? Eftersom islamofobi är ganska nytt i det akademiska cirklarna hade jag funnit det intressant att forska vidare med hjälp av intervjuer för att höra vad lärarstudenter tycker och tänker om begreppet. Ett examensarbete hade kunnat förtydliga de kunskaper som brister i utbildningen för att bli F–3 lärare. I examensarbetet hade jag även velat forska om grundskolelever med hjälp av enkäter som de anonymt fyller i.

6. Referenser:

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Beydoun, Khaled, A. (2019). American Islamophobia Understanding the Roots and Rise of Fear. Hardcover.

Gardell, M. (2010). Islamofobi. Lund: Studentlitteratur.

Hossain, K. (2017). Islamophobia: What Teachers Can Do to Reduce It in the Classroom.

Multicultural Education, 25, pp.35–40.

Housee, S. (2012). What's the point? Anti-racism and students’ voices against Islamophobia,

Race Ethnicity and Education, 15, pp. 108–118.

https://doi.org/10.1080/13613324.2012.638867(Hämtad 2021-01-24)

Lagerlöf, D. (2006). Bland judiska konspiratörer och muslimska kolonisatörer – Antisemitism och islamofobi på internet. I Integrationsverket (2006) Rasism och främlingsfientlighet i

Sverige – Antisemitism och islamofobi 2005. Integrationsverkets rapportserie 2006:02.

Larsson, G. (2007). Cyber–Islamophobia? The case of Wikiislam. Contemporary Islam, Vol. 1, No, 1, s. 53–67.

Sheridan, L, P. (2006). Islamophobia: Pre- and Post- September 11th, 2001. University of

Leicester, United Kingdom. Vol. 21, No. 3. pp. 317–336.

Kamali, M. (u.å). Normaliseringen av antimuslimismen är ett faktum.

http://www.islamofobi.se/normaliseringen-av-antimuslimismen-ar-ett-faktum/(Hämtad 2021-01-21)

Kittelmann Flensner, K., Larsson, G. & Säljö, R. (2019). Jihadists and Refugees at the

Theatre: Global Conflicts in Classroom Practices in Sweden. Education Sciences, 9, pp. 2–15.

https://doi.org/10.3390/educsci9020080

Ramarajan, D. & Runell, M. (2007). Confronting Islamophobia in education. Intercultural

Education, 18. s. 87-97.

Ring, Jonas & Morgentau, Scarlett (2004). Intolerans: antisemitiska, homofobiska,

islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga. Stockholm: Brottsförebyggande

rådet (BRÅ): Forum för levande historia.

Shepherd, S. (2018). Confronting Islamophobia in Rural Appalachian Classroom.

Multicultural Perspectives, 20, pp. 92–102.https://doi.org/10.1080/15210960.2018.1431542

Skollag (2010:800)

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2 010800_sfs-2010-800(Hämtad 2021-02-02)