Läsning som passion och social praktik : Om läspraktiken i en bokcirkel

(1)

Lotta Bergman

Abstract

This article deals with research on the reading practice of ordinary readers in a book club. The background is the increasing interest in book club activities, but also the growing gap between professional reading within the academy, char-‐ acteri ed by critical distance and analysis, and ordinary readers reading, often considered as immersive, na ve and uncritical. The lack of research on ordinary readers reading has been noticed by several scholars elski, , iall, ersson, . The purpose of the study is to understand the characteristic features of the reading practice and the meaning making processes that takes place within it. The case study was carried out in a book club with seven wom-‐ en who meet regularly to discuss fiction. The material consists of four docu-‐ mented meetings, interviews with all participants and notes taken in connec-‐ tion with the meetings. The result show a multifaceted reading practice charac-‐ terised by, on the one hand, immersion and strong emotions and, on the other hand, critical reflections on both the fictional and the real world. The reading practices affects the participants’ reflections on their lives and their place in society in a decisive way. The result can provide important insights for the teaching of literature.

Keywords

Women’s book club, reading fiction, reading practice, ordinary reading, critical reflection.

Lotta Bergman, senior lecturer, Malmö University. lotta.bergman mah.se

texts: Mediating Learning and Teaching (pp. 170-187). Philadelphia:

Caslon.

Pedder, David & James, Mary (2012). Professional learning as a condition for assessment for learning. In J. Gardner (Ed.), Assessment and learning (Second edition.) (pp. 33-48). London UK: Sage.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritids-hemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritids-hemmet 2011: reviderad 2017. (4. kompletterade uppl.) Stockholm:

Skolverket.

Skolverket (2012). Nya språket lyfter!: bedömningsstöd i svenska och

svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6 : enligt Lgr 11.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Nya språket lyfter!: bedömningsstöd i svenska och

svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6 : enligt Lgr 11.

Rev 2016 Stockholm: Skolverket. Tillg nglig 16-10-01 från

https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/svensk

a-och-svenska-som-andrasprak/nya-spraket-lyfter-folj-elevens-sprakutveckling-1.196607

Sofkova Hashemi, Sylvana & Cederlund, Katarina (2017). Making room for the transformation of literacy instruction in the digital classroom. Journal of Early Childhood Literacy, 17(2), 221-253. DOI:

10.1177/1468798416630779.

Towndrow, Phillip. A., Nelson, Mark, E., & Wan, Fareed, B. M. Y. (2013). S uaring literacies assessment with multimodal design: An analytic case for semiotic awareness. Journal of Literacy Research, 45(4),. 327-355. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie

2011:1

Vincent, John (2006). Children Writing: Multimodality and Assessment in the Writing Classroom. Literacy, 40(1), 51-57.

Wyatt-Smith, Claire & Kimber, Kay (2009). Working multimodally: Challenges for assessment. English Teaching: Practice and Critique, 8(3), 70-90. Öman, Anne, & Sofkova Hashemi, Sylvana (2015). Design and redesign of a

multimodal classroom task: Implications for teaching and learning.

(2)

Mer omfattande studier av bokcirkelverksamhet har de senaste två de- cennierna gjorts inom flera vetenskapliga discipliner. Hartley (2002) under- söker utbredningen av bokcirkelverksamheten i England, medan Longs soci- ologiska studie från 2003 r en longitudinell fallstudie av kvinnors bokcirklar i Houston-området d r verksamheten i bokcirklarna ses som sociala praktiker av stor betydelse för kvinnornas liv och syn på sig sj lva. Studier av bokcirklar d r intresset riktas mot l sningens sociala dimensioner har också gjorts av Rehberg Sedo (2004), Taylor (2007) och Fuller & Rehberg Sedo (2013). I Sverige finns t.e . undersökningar av virtuella bokcirklar (Söder- lund, 2004), privata bokcirklar i en avhandling om konsumtionspraktiker och l svanor (Schultz Nybacka, 2011) och av bokcirklar på folkbibliotek (Ryd- beck, 2016).

Min studie öppnar för nya perspektiv genom anv ndandet av begreppet l spraktik i vidare mening och intresset för l sning som passion och social praktik. Vidare kan studiet av vardagliga l sares l sning8 bidra till en pro-

blematisering och nyansering av förhållandet mellan professionell l sning, pr glad av distans och kritisk analys, och vardaglig l sning som ofta besk- rivs som naiv och pr glad av lust och inlevelse. Studien r en del av ett större forskningsprojekt, Inlevelsens dialektik (Persson, 2014), d r just olika s tt att l sa skönlitteratur undersöks, dels i professionella l spraktiker i m- net litteraturvetenskap, dels i vardagliga l spraktiker d r l sare möts i olika former av gemenskaper.

Forskare som Guillory (2000) och Stockwell (2005) menar att det finns ett stort och ökande gap mellan den professionella och den vardagliga l s- ningen, ett gap som tycks öka med en starkare professionalisering av littera- turvetenskapliga s tt att l sa, vilka ses som styrda av konventioner och tek- niker som blivit allt svårare att till mpa utanför akademin. Dikotomiseringen har lett till en tendens att reducera den vardagliga l sningen till enbart kon- sumtion, with no other end than momentary distraction (Guillory, 2000, s. 43) och att de motiv för l sning som lyfts fram av vardagliga l sare ringak- tats och försummats av akademin (Stockwell, 2005). Forskare som Felski (2008), Miall (2006) och Persson (2011) argumenterar för att litteraturveten- skapen behöver gna större uppm rksamhet åt vardagliga l sares l sning.

Vad skönlitteratur och l sning betyder för vanliga l sare, hur de l ser och varför, kan ge v rdefulla insikter också för den som r intresserad av att

8_{I “The hidden foundation of critical reading” (2006) ger Persson en översikt över vad som} anses vara skillnaden mellan “critical reading” och “ordinary reading”. Jag har valt att översätta ordinary reading till vardaglig läsning och använder i enlighet med detta val också begreppet vardagliga läsare.

Inledning och bakgrund

Den h r artikeln presenterar resultatet från en empirisk undersökning av en grupp kvinnliga l sares l sning i en bokcirkel7

.

Tidigare forskning visar att

motiven för att vara med i en bokcirkel och för att dela sina l supplevelser med andra skiftar och både den ensamma l sningen och att dela l supplevelser med andra kan fylla flera funktioner i deltagarnas liv (Se t.e . Long 2003;; Rehberg Sedo, 2004;; Felski, 2008). Att m nniskor tr ffas för att dis- kutera litteratur och l supplevelser r inget nytt men det r ett intresse som har ökat under det senaste decenniet. Statistik g llande bibliotekens bokcirklar visar enligt Rydbeck (2006) en dramatisk ökning mellan 2007 och 2011. Öppna bokcirklar av den karakt r som biblioteken erbjuder kan också drivas av till e empel studieförbund eller av en bokhandel och de kan vara virtuella eller bygga på fysiska möten (Söderlund, 2004;; Rydbeck, 2012). Mitt intresse r emellertid riktat mot en så kallad fristående eller privat bokcirkel vilket betyder att deltagarna sj lva tar initiativ till och driver cirkeln. Det inneb r vidare att bokcirkeln r sluten på så s tt att den bildats av en grupp m nniskor som redan k nde varandra och att nya deltagare tagits in först efter att de accepterats av den befintliga gruppen. Enligt Rydbeck (2016) r fristående bokcirklar troligen den vanligaste och också den snabbast v ande kategorin.

Syftet med min studie r dels att förstå vad som r utm rkande för bokcirkelns l spraktik, dels att förstå det meningsskapande som sker i denna l spraktik. Begreppet läspraktik implicerar att l sningen r en social hand- ling som sker i ett socialt sammanhang (Se t.e . Long, 2003;; Barton, 2007;; Bergman & Persson, 2013, Fuller & Rehberg Sedo, 2013). I vidgad mening innefattar l spraktiken inte enbart l sningen av den tryckta te ten och det efterföljande samtalet i bokcirkeln utan också en mångfald av omkringlig- gande aktiviteter, platser, artefakter, ritualer, m nniskor och sociala relationer, vilka bildar en komple v v av innebörder (Felski, 2011). Vidare ingår de k nslom ssiga, taktila och sinnliga upplevelser som deltagarna förknippar med l supplevelsen (Persson, 2015). De frågor jag st ller r följande: Hur talar bokcirkelns deltagare om sin l sning och sina l supplevelser Vad handlar deltagarnas samtal om Hur anv nds den litter ra te ten i boksamta- len

7_{Litteraturcirkel, l secirkel och bokcirkel anv nds ofta synonymt. Jag har valt ordet bokcirkel eftersom} det anv nds av deltagarna.

(3)

Mer omfattande studier av bokcirkelverksamhet har de senaste två de- cennierna gjorts inom flera vetenskapliga discipliner. Hartley (2002) under- söker utbredningen av bokcirkelverksamheten i England, medan Longs soci- ologiska studie från 2003 r en longitudinell fallstudie av kvinnors bokcirklar i Houston-området d r verksamheten i bokcirklarna ses som sociala praktiker av stor betydelse för kvinnornas liv och syn på sig sj lva. Studier av bokcirklar d r intresset riktas mot l sningens sociala dimensioner har också gjorts av Rehberg Sedo (2004), Taylor (2007) och Fuller & Rehberg Sedo (2013). I Sverige finns t.e . undersökningar av virtuella bokcirklar (Söder- lund, 2004), privata bokcirklar i en avhandling om konsumtionspraktiker och l svanor (Schultz Nybacka, 2011) och av bokcirklar på folkbibliotek (Ryd- beck, 2016).

Min studie öppnar för nya perspektiv genom anv ndandet av begreppet l spraktik i vidare mening och intresset för l sning som passion och social praktik. Vidare kan studiet av vardagliga l sares l sning8 bidra till en pro-

blematisering och nyansering av förhållandet mellan professionell l sning, pr glad av distans och kritisk analys, och vardaglig l sning som ofta besk- rivs som naiv och pr glad av lust och inlevelse. Studien r en del av ett större forskningsprojekt, Inlevelsens dialektik (Persson, 2014), d r just olika s tt att l sa skönlitteratur undersöks, dels i professionella l spraktiker i m- net litteraturvetenskap, dels i vardagliga l spraktiker d r l sare möts i olika former av gemenskaper.

Forskare som Guillory (2000) och Stockwell (2005) menar att det finns ett stort och ökande gap mellan den professionella och den vardagliga l s- ningen, ett gap som tycks öka med en starkare professionalisering av littera- turvetenskapliga s tt att l sa, vilka ses som styrda av konventioner och tek- niker som blivit allt svårare att till mpa utanför akademin. Dikotomiseringen har lett till en tendens att reducera den vardagliga l sningen till enbart kon- sumtion, with no other end than momentary distraction (Guillory, 2000, s. 43) och att de motiv för l sning som lyfts fram av vardagliga l sare ringak- tats och försummats av akademin (Stockwell, 2005). Forskare som Felski (2008), Miall (2006) och Persson (2011) argumenterar för att litteraturveten- skapen behöver gna större uppm rksamhet åt vardagliga l sares l sning.

Vad skönlitteratur och l sning betyder för vanliga l sare, hur de l ser och varför, kan ge v rdefulla insikter också för den som r intresserad av att

8_{I “The hidden foundation of critical reading” (2006) ger Persson en översikt över vad som} anses vara skillnaden mellan “critical reading” och “ordinary reading”. Jag har valt att översätta ordinary reading till vardaglig läsning och använder i enlighet med detta val också begreppet vardagliga läsare.

Inledning och bakgrund

Den h r artikeln presenterar resultatet från en empirisk undersökning av en grupp kvinnliga l sares l sning i en bokcirkel7

.

Tidigare forskning visar att

motiven för att vara med i en bokcirkel och för att dela sina l supplevelser med andra skiftar och både den ensamma l sningen och att dela l supplevelser med andra kan fylla flera funktioner i deltagarnas liv (Se t.e . Long 2003;; Rehberg Sedo, 2004;; Felski, 2008). Att m nniskor tr ffas för att dis- kutera litteratur och l supplevelser r inget nytt men det r ett intresse som har ökat under det senaste decenniet. Statistik g llande bibliotekens bokcirklar visar enligt Rydbeck (2006) en dramatisk ökning mellan 2007 och 2011. Öppna bokcirklar av den karakt r som biblioteken erbjuder kan också drivas av till e empel studieförbund eller av en bokhandel och de kan vara virtuella eller bygga på fysiska möten (Söderlund, 2004;; Rydbeck, 2012). Mitt intresse r emellertid riktat mot en så kallad fristående eller privat bokcirkel vilket betyder att deltagarna sj lva tar initiativ till och driver cirkeln. Det inneb r vidare att bokcirkeln r sluten på så s tt att den bildats av en grupp m nniskor som redan k nde varandra och att nya deltagare tagits in först efter att de accepterats av den befintliga gruppen. Enligt Rydbeck (2016) r fristående bokcirklar troligen den vanligaste och också den snabbast v ande kategorin.

Syftet med min studie r dels att förstå vad som r utm rkande för bokcirkelns l spraktik, dels att förstå det meningsskapande som sker i denna l spraktik. Begreppet läspraktik implicerar att l sningen r en social hand- ling som sker i ett socialt sammanhang (Se t.e . Long, 2003;; Barton, 2007;; Bergman & Persson, 2013, Fuller & Rehberg Sedo, 2013). I vidgad mening innefattar l spraktiken inte enbart l sningen av den tryckta te ten och det efterföljande samtalet i bokcirkeln utan också en mångfald av omkringlig- gande aktiviteter, platser, artefakter, ritualer, m nniskor och sociala relationer, vilka bildar en komple v v av innebörder (Felski, 2011). Vidare ingår de k nslom ssiga, taktila och sinnliga upplevelser som deltagarna förknippar med l supplevelsen (Persson, 2015). De frågor jag st ller r följande: Hur talar bokcirkelns deltagare om sin l sning och sina l supplevelser Vad handlar deltagarnas samtal om Hur anv nds den litter ra te ten i boksamta- len

7_{Litteraturcirkel, l secirkel och bokcirkel anv nds ofta synonymt. Jag har valt ordet bokcirkel eftersom} det anv nds av deltagarna.

(4)

tiella separation kan övervinnas genom identifikation. Att möta en v rld som överlappar den egna, d r det finns möjligheter för igenk nning, men som ndå r annorlunda r en betydelsefull aspekt av l sningen. I Beauvoirs tolk- ning handlar identifikation inte om att bli den andre utan att för ett ögonblick se v rlden som den andre och ndå förbli sig sj lv (2009, s. 193). I litteraturen finns potentialer för för ndring genom att vi får en vidgad förståelse av v rlden och av oss sj lva. Detta föruts tter emellertid en öppenhet för det utforskande ventyr som litteraturen erbjuder (Moi, 2011).

Också Nikolas Kompridis (2013) skriver om litteraturl sningens potentialer för för ndring, genom möten med det som r annorlunda, det som för l saren bortom det hen redan vet och kan t nka. Kompridis menar att litteraturen utmanar l saren i att vara mottaglig för den andre, att förbli öppen för det som r obekant och störande (ibid. s. 21). I analysen anv nder jag be- greppet kritisk reflektion som enligt en definition h mtad från M lkki (2011) inneb r att bli medveten om och ifrågas tta de antaganden som styr vårt t nkande, våra k nslor och vårt handlande. Sådana reflektioner s tts ofta igång av det som upplevs annorlunda, obekant eller provocerande och de b r på möjligheter för för ndring. Enligt M lkki (2011) sammanfl tas såv l kognitiva och rationella som emotionella och sociala dimensioner i den kritiska reflektionen.

K nslom ssiga upplevelser i samband med l sning uppm rksammas av Karin Littau (2006) som menar att relationen mellan te t och l sare också r en relation mellan två kroppar. Litteraturl sning handlar inte enbart om meningsskapande utan också om k nslor. Historiskt sett har litteraturen fyllt flera funktioner, not only to please (delectare) and instruct (docere) its readers, but also to move (movere) them (ibid. s. 8). För att förstå deltagar- nas k nslom ssiga reaktioner och tal om k nslor har jag också anv nt mig av Sara Ahmed (2014) och hennes teorier om k nslor som sociala praktiker som snarare görs n är. K nslor ses som handlingar eller rörelser i rummet vilka cirkulerar och påverkar, they move, stick and slide (ibid. s. 16, 195).

Metod och material

Jag fick tillgång till bokcirkeln via en före detta arbetskamrat, Eva9, som r

medlem i en fristående bokcirkel. Ett viktigt kriterium för mitt val var att gruppen skulle bestå av icke-professionella l sare, det vill s ga ingen av deltagarna fick ha som yrke att undervisa om, recensera eller forska om

9_{Namnen på deltagarna är fingerade.}

utveckla litteraturundervisning och litteraturdidaktik. I både nationell och internationell forskning ifrågas tts litteraturvetenskapens te tanalytiska norm med fokus på te ten och dess uttrycksmedel, samtidigt som andra l sarter och förståelsen av dessa lyfts fram som viktiga (Warner 2004;; Ber- genmar, 2010;; Persson, 2011;; Thavenius, 2017). I dessa sammanhang diskuteras ett n rmande mellan l sning för upplevelse, igenk nning och nöje å ena sidan och å andra sidan mer distanserad och kritiskt analyserande l sning.

Teoretiska perspektiv och centrala begrepp

Vilken betydelse l sning kan ha i våra liv, för att förstå både oss sj lva och den v rld vi lever, r centrala teman hos Judith Langer (2005). L sningen ses som ett utforskande, prövande och omprövande av möjligheter både i te ten och i livet och som ett byggande av förest llningsv rldar. Langer lyfter fram betydelsen av de perspektivbyten som kan ske i en l sande social gemen- skap. I byggandet av förest llningsv rldar urskiljer Langer fyra faser. I de två första faserna kliver l saren in i en förest llningsv rld och rör sig i den. L saren anv nder h r all sin kunskap och tidigare erfarenhet för att komma in i och fördjupa förståelsen av verket. I den tredje fasen stiger l saren ut ur förest llningsv rlden för att t nka över det hen vet medan den fj rde fasen inneb r att l saren distanserar sig och objektiverar såv l förståelsen som l supplevelsen och te ten. Faserna ska inte ses som linj ra utan l saren v - lar mellan dem i sin l sning. Det r fr mst den tredje och fj rde fasen som blir aktuell i min analys.

Litteraturens mening, skriver Rita Felski (2008), ligger i dess anv n- dande, vilket öppnar upp för undersökningar av practices, e pectations, emotions, hopes, dreams, and interpretations … (s. 8). Hon argumenterar d rför för vikten av att verkligen lyssna till vad m nniskor s ger om sina l supplevelser (Felski, 2011). L sningen av en te t påverkas alltid av l sa- rens jag och det samh lle hen lever i. En te t kan d rför få olika betydelser för olika m nniskor och i olika konte ter. Felski (2008) beskriver fyra mo- des of te tual engagement som hon menar r viktiga i vardaglig l sning;; igenk nning (recognition), förtrollning (enchantment), kunskap (knowledge) och chock (chock). Dessa olika s tt att engagera sig i te ter anv nds i ana- lysen av bokcirkeldeltagarnas l sning och dess innebörder utvecklas d r i sitt sammanhang.

Toril Moi (2009;; 2011) behandlar Beauvoirs fenomenologiskt grundade teorier om litteratur och vad litteraturen kan göra med l saren. Utgångspunk- ten r att vi inte upplever v rlden på e akt samma s tt och att denna e isten-

(5)

tiella separation kan övervinnas genom identifikation. Att möta en v rld som överlappar den egna, d r det finns möjligheter för igenk nning, men som ndå r annorlunda r en betydelsefull aspekt av l sningen. I Beauvoirs tolk- ning handlar identifikation inte om att bli den andre utan att för ett ögonblick se v rlden som den andre och ndå förbli sig sj lv (2009, s. 193). I litteraturen finns potentialer för för ndring genom att vi får en vidgad förståelse av v rlden och av oss sj lva. Detta föruts tter emellertid en öppenhet för det utforskande ventyr som litteraturen erbjuder (Moi, 2011).

Också Nikolas Kompridis (2013) skriver om litteraturl sningens potentialer för för ndring, genom möten med det som r annorlunda, det som för l saren bortom det hen redan vet och kan t nka. Kompridis menar att litteraturen utmanar l saren i att vara mottaglig för den andre, att förbli öppen för det som r obekant och störande (ibid. s. 21). I analysen anv nder jag be- greppet kritisk reflektion som enligt en definition h mtad från M lkki (2011) inneb r att bli medveten om och ifrågas tta de antaganden som styr vårt t nkande, våra k nslor och vårt handlande. Sådana reflektioner s tts ofta igång av det som upplevs annorlunda, obekant eller provocerande och de b r på möjligheter för för ndring. Enligt M lkki (2011) sammanfl tas såv l kognitiva och rationella som emotionella och sociala dimensioner i den kritiska reflektionen.

K nslom ssiga upplevelser i samband med l sning uppm rksammas av Karin Littau (2006) som menar att relationen mellan te t och l sare också r en relation mellan två kroppar. Litteraturl sning handlar inte enbart om meningsskapande utan också om k nslor. Historiskt sett har litteraturen fyllt flera funktioner, not only to please (delectare) and instruct (docere) its readers, but also to move (movere) them (ibid. s. 8). För att förstå deltagar- nas k nslom ssiga reaktioner och tal om k nslor har jag också anv nt mig av Sara Ahmed (2014) och hennes teorier om k nslor som sociala praktiker som snarare görs n är. K nslor ses som handlingar eller rörelser i rummet vilka cirkulerar och påverkar, they move, stick and slide (ibid. s. 16, 195).

Metod och material

Jag fick tillgång till bokcirkeln via en före detta arbetskamrat, Eva9, som r

medlem i en fristående bokcirkel. Ett viktigt kriterium för mitt val var att gruppen skulle bestå av icke-professionella l sare, det vill s ga ingen av deltagarna fick ha som yrke att undervisa om, recensera eller forska om

9_{Namnen på deltagarna är fingerade.}

utveckla litteraturundervisning och litteraturdidaktik. I både nationell och internationell forskning ifrågas tts litteraturvetenskapens te tanalytiska norm med fokus på te ten och dess uttrycksmedel, samtidigt som andra l sarter och förståelsen av dessa lyfts fram som viktiga (Warner 2004;; Ber- genmar, 2010;; Persson, 2011;; Thavenius, 2017). I dessa sammanhang diskuteras ett n rmande mellan l sning för upplevelse, igenk nning och nöje å ena sidan och å andra sidan mer distanserad och kritiskt analyserande l sning.

Teoretiska perspektiv och centrala begrepp

Vilken betydelse l sning kan ha i våra liv, för att förstå både oss sj lva och den v rld vi lever, r centrala teman hos Judith Langer (2005). L sningen ses som ett utforskande, prövande och omprövande av möjligheter både i te ten och i livet och som ett byggande av förest llningsv rldar. Langer lyfter fram betydelsen av de perspektivbyten som kan ske i en l sande social gemen- skap. I byggandet av förest llningsv rldar urskiljer Langer fyra faser. I de två första faserna kliver l saren in i en förest llningsv rld och rör sig i den. L saren anv nder h r all sin kunskap och tidigare erfarenhet för att komma in i och fördjupa förståelsen av verket. I den tredje fasen stiger l saren ut ur förest llningsv rlden för att t nka över det hen vet medan den fj rde fasen inneb r att l saren distanserar sig och objektiverar såv l förståelsen som l supplevelsen och te ten. Faserna ska inte ses som linj ra utan l saren v - lar mellan dem i sin l sning. Det r fr mst den tredje och fj rde fasen som blir aktuell i min analys.

Litteraturens mening, skriver Rita Felski (2008), ligger i dess anv n- dande, vilket öppnar upp för undersökningar av practices, e pectations, emotions, hopes, dreams, and interpretations … (s. 8). Hon argumenterar d rför för vikten av att verkligen lyssna till vad m nniskor s ger om sina l supplevelser (Felski, 2011). L sningen av en te t påverkas alltid av l sa- rens jag och det samh lle hen lever i. En te t kan d rför få olika betydelser för olika m nniskor och i olika konte ter. Felski (2008) beskriver fyra mo- des of te tual engagement som hon menar r viktiga i vardaglig l sning;; igenk nning (recognition), förtrollning (enchantment), kunskap (knowledge) och chock (chock). Dessa olika s tt att engagera sig i te ter anv nds i ana- lysen av bokcirkeldeltagarnas l sning och dess innebörder utvecklas d r i sitt sammanhang.

Toril Moi (2009;; 2011) behandlar Beauvoirs fenomenologiskt grundade teorier om litteratur och vad litteraturen kan göra med l saren. Utgångspunk- ten r att vi inte upplever v rlden på e akt samma s tt och att denna e isten-

(6)

l sningar i syfte att finna mönster och pröva teman som kunde bidra till för- ståelsen av materialet. Så småningom har en bild av helheten vu it fram och enskilda delar kunnat förstås på ett annat s tt, vilket i sin tur har kastat ljus över helheten. I denna hermeneutiska process har tolkningen utvecklats ge- nom abduktion, ett kontinuerligt dialektiskt alternerande mellan empiriska data och prövande av teorier som kan leda till ny förståelse av innebörden i ett tema (Alvesson & Sköldberg, 2009). Min teoretiska förförståelse har oundvikligen påverkat hela forskningsprocessen, från formulerandet av frå- gest llningar till interaktion med deltagare och hur empirin sedan konstrue- rats och tolkats. Forskningsprojektet har i alla avseenden följt Vetenskapsrå- dets forskningsetiska principer för humanistisk-samh llsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2016).

Det följande avsnittet Samtal i tre akter beskriver hur bokcirkelns tr ffar r organiserade och vilka rutiner som råder för möten, samtal och bokval. D refter följer avsnittet L sningens och tr ffarnas funktioner och betydelse som bygger på intervjumaterialet. I de följande två avsnitten K nslor och fysiska förnimmelser och Frågor och kritisk reflektion analyseras sj lva boksamtalet i de inspelade tr ffarna.

Samtal i tre akter

Bokcirkelns tr ffar har en tydlig struktur med tre akter och det finns rutiner och konventioner för hur det hela ska gå till. I den första akten samlas man och st mmer av l get. Till detta serveras vin och snacks. Inför akt två förflyt- tar sig deltagarna till dukat bord för att ta soppa med tillbehör. Akt två r navet i sammankomsten, tiden och platsen för samtalet om boken och den del som får ta mest tid i anspråk av de tre timmar som tr ffen varar. I akt tre sker valet av n stkommande bok till kaffe eller te med en liten efterr tt eller kaka. Det r vanligt att bokcirkelverksamhet förutom diskussion av dagens bok ger utrymme för såv l mat och dryck som för andra samtals mnen (se Long, 2003;; Schultz Nybacka, 2011;; Fuller & Rehberg Sedo, 2013).

I intervjuerna beskriver deltagarna den första akten som en möjlighet att prata om sådant som h nt sedan sist och slappna av inför samtalet om boken. Man s tter sig ner och pustar ut efter jobbet och tar ett glas vin först (Pia). Berit ser den första stunden som en incheckning d r man kan st mma av annat prat … om resor, familj, sjukdomar, sen kan man b ttre koncentrera sig på det andra. Det stora v rdet r ju boken men det r ju också det sociala mötet och lite småprat . Andra beskriver det som en stund för att v rma upp (Ninni) eller ladda batterierna (Cecilia) inför boksamtalet. Dagens skönlitteratur. I den undersökta bokcirkeln finns följaktligen inga svenskl -

rare, litteraturvetare eller litteraturkritiker. Gruppen pr glas av stark kontinu- itet n r det g ller medlemmar, någon enstaka hade slutat och någon kommit till under de drygt 10 år som cirkeln funnits. Vid tidpunkten för min under- sökning består gruppen av sju kvinnor, alla runt 60 år, som på eget initiativ tr ffas regelbundet hemma hos varandra för att samtala om skönlitteratur. Alla utom en har någon form av eftergymnasial utbildning och de arbetar i utbildningssektorn, på bibliotek, i mediebranschen och inom vården.

Materialet består av fyra bokcirkeltr ffar, audioinspelade i deltagarnas hem under 2014. För att minska risken att störa interaktionen i gruppen valde jag att föra anteckningar utifrån mina observationer efter tr ffarna. Anteck- ningarna r ett komplement till inspelningarna och innehåller förutom note- ringar om deltagarnas interaktion också mina egna reflektioner över samta- lens innehåll. Kvalitativa intervjuer med deltagarna genomfördes efter att mina besök i bokcirkeln avslutats. Dessa kan karakt riseras som semistruk- turerade (Alvesson, 2011;; Kvale & Brinkmann, 2009) då de utgick ifrån ett antal teman med tillhörande öppna frågor om l sning och l svanor, om bokcirkeln och dess betydelse och om att samtala om böcker och l supplevelser.

Att uppleva och att läsa r komple a fenomen som involverar kognitiva

och kroppsliga såv l som k nslom ssiga processer och omedvetna lager av betydelser (Balling, 2009). Att fånga en m nniskas l supplevelse, i sj lva l sakten, r omöjligt. Vad som kan dokumenteras r förståelsen av upplevelsen, så som den artikuleras, i tal eller skrift (Balling, 2009;; 2016). Det meningsskapande som sker i l sakten måste då först tolkas och förstås av l saren för att sedan kunna formuleras vid en annan tidpunkt och i en annan konte t (Balling, 2009, s. 19). L supplevelsens komple a karakt r gör att den också kan vara svår att verbalisera (ibid. s.141). Skillnaderna till trots finns det en n ra förbindelse mellan sj lva upplevelsen och artikulationen av den vilket jag menar gör det möjligt att via talet kunna s ga något om l supplevelsen. Av s rskilt intresse i min undersökning r just talet om l supplevelsen så som det kommer till uttryck i bokcirkelns tr ffar och i intervjuer. Deltagarnas utsagor r inf llda i ett komple t socialt och situerat sammanhang, d r också andras utsagor, såv l inom som utanför gruppen, och uppfattningar om vad som kan och inte kan s gas, s tter spår.

Materialet har transkriberats i syfte att komma åt innehållsaspekter. Tr f- farna och intervjuerna har återgetts ordagrant och i huvudsak med skrift- språksvarianter. Transkriptionerna har tolkats i en process med upprepade

(7)

l sningar i syfte att finna mönster och pröva teman som kunde bidra till för- ståelsen av materialet. Så småningom har en bild av helheten vu it fram och enskilda delar kunnat förstås på ett annat s tt, vilket i sin tur har kastat ljus över helheten. I denna hermeneutiska process har tolkningen utvecklats ge- nom abduktion, ett kontinuerligt dialektiskt alternerande mellan empiriska data och prövande av teorier som kan leda till ny förståelse av innebörden i ett tema (Alvesson & Sköldberg, 2009). Min teoretiska förförståelse har oundvikligen påverkat hela forskningsprocessen, från formulerandet av frå- gest llningar till interaktion med deltagare och hur empirin sedan konstrue- rats och tolkats. Forskningsprojektet har i alla avseenden följt Vetenskapsrå- dets forskningsetiska principer för humanistisk-samh llsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2016).

Det följande avsnittet Samtal i tre akter beskriver hur bokcirkelns tr ffar r organiserade och vilka rutiner som råder för möten, samtal och bokval. D refter följer avsnittet L sningens och tr ffarnas funktioner och betydelse som bygger på intervjumaterialet. I de följande två avsnitten K nslor och fysiska förnimmelser och Frågor och kritisk reflektion analyseras sj lva boksamtalet i de inspelade tr ffarna.

Samtal i tre akter

Bokcirkelns tr ffar har en tydlig struktur med tre akter och det finns rutiner och konventioner för hur det hela ska gå till. I den första akten samlas man och st mmer av l get. Till detta serveras vin och snacks. Inför akt två förflyt- tar sig deltagarna till dukat bord för att ta soppa med tillbehör. Akt två r navet i sammankomsten, tiden och platsen för samtalet om boken och den del som får ta mest tid i anspråk av de tre timmar som tr ffen varar. I akt tre sker valet av n stkommande bok till kaffe eller te med en liten efterr tt eller kaka. Det r vanligt att bokcirkelverksamhet förutom diskussion av dagens bok ger utrymme för såv l mat och dryck som för andra samtals mnen (se Long, 2003;; Schultz Nybacka, 2011;; Fuller & Rehberg Sedo, 2013).

I intervjuerna beskriver deltagarna den första akten som en möjlighet att prata om sådant som h nt sedan sist och slappna av inför samtalet om boken. Man s tter sig ner och pustar ut efter jobbet och tar ett glas vin först (Pia). Berit ser den första stunden som en incheckning d r man kan st mma av annat prat … om resor, familj, sjukdomar, sen kan man b ttre koncentrera sig på det andra. Det stora v rdet r ju boken men det r ju också det sociala mötet och lite småprat . Andra beskriver det som en stund för att v rma upp (Ninni) eller ladda batterierna (Cecilia) inför boksamtalet. Dagens skönlitteratur. I den undersökta bokcirkeln finns följaktligen inga svenskl -

rare, litteraturvetare eller litteraturkritiker. Gruppen pr glas av stark kontinu- itet n r det g ller medlemmar, någon enstaka hade slutat och någon kommit till under de drygt 10 år som cirkeln funnits. Vid tidpunkten för min under- sökning består gruppen av sju kvinnor, alla runt 60 år, som på eget initiativ tr ffas regelbundet hemma hos varandra för att samtala om skönlitteratur. Alla utom en har någon form av eftergymnasial utbildning och de arbetar i utbildningssektorn, på bibliotek, i mediebranschen och inom vården.

Materialet består av fyra bokcirkeltr ffar, audioinspelade i deltagarnas hem under 2014. För att minska risken att störa interaktionen i gruppen valde jag att föra anteckningar utifrån mina observationer efter tr ffarna. Anteck- ningarna r ett komplement till inspelningarna och innehåller förutom note- ringar om deltagarnas interaktion också mina egna reflektioner över samta- lens innehåll. Kvalitativa intervjuer med deltagarna genomfördes efter att mina besök i bokcirkeln avslutats. Dessa kan karakt riseras som semistruk- turerade (Alvesson, 2011;; Kvale & Brinkmann, 2009) då de utgick ifrån ett antal teman med tillhörande öppna frågor om l sning och l svanor, om bokcirkeln och dess betydelse och om att samtala om böcker och l supplevelser.

Att uppleva och att läsa r komple a fenomen som involverar kognitiva

och kroppsliga såv l som k nslom ssiga processer och omedvetna lager av betydelser (Balling, 2009). Att fånga en m nniskas l supplevelse, i sj lva l sakten, r omöjligt. Vad som kan dokumenteras r förståelsen av upplevelsen, så som den artikuleras, i tal eller skrift (Balling, 2009;; 2016). Det meningsskapande som sker i l sakten måste då först tolkas och förstås av l saren för att sedan kunna formuleras vid en annan tidpunkt och i en annan konte t (Balling, 2009, s. 19). L supplevelsens komple a karakt r gör att den också kan vara svår att verbalisera (ibid. s.141). Skillnaderna till trots finns det en n ra förbindelse mellan sj lva upplevelsen och artikulationen av den vilket jag menar gör det möjligt att via talet kunna s ga något om l supplevelsen. Av s rskilt intresse i min undersökning r just talet om l supplevelsen så som det kommer till uttryck i bokcirkelns tr ffar och i intervjuer. Deltagarnas utsagor r inf llda i ett komple t socialt och situerat sammanhang, d r också andras utsagor, såv l inom som utanför gruppen, och uppfattningar om vad som kan och inte kan s gas, s tter spår.

Materialet har transkriberats i syfte att komma åt innehållsaspekter. Tr f- farna och intervjuerna har återgetts ordagrant och i huvudsak med skrift- språksvarianter. Transkriptionerna har tolkats i en process med upprepade

(8)

talet kan också omfatta författarens övriga publikationer och j mförelser med andra böcker med samma eller liknande teman. Ett viktigt kriterium r att det ska vara en bok som det kan vara intressant att samtala om och att den ska finnas i pocketformat.

Deltagarna v ljer n stan uteslutande romaner, ibland med sj lvbiogra- fiska drag, oftast skrivna av kvinnor. L stips och inspiration h mtas från bokcirkeln, från recensioner i dagspress och på n tet, från Lundströms bokradio, Babel och från prisutdelningar av olika slag. De böcker som l stes till de dokumenterade tr ffarna r följande: Tre starka kvinnor (2010) av

Marie Ndiaye, Pappan och havet (1965) av Tove Jansson, Varför vara

lyck-lig när man kan vara normal (2012) av Jeanette Winterson och Steglitsan

(2013) av Donna Tartt. I intervjuerna kommenterar deltagarna valet av litteratur. De flesta r nöjda med urvalet men det finns ett par kritiska röster. Pia menar att gruppen r för mainstream i sina val och borde l sa mer politiska böcker. Eva r kritisk till att de ofta v ljer böcker som fått priser eller ligger på mediernas topplistor. Alltför ofta r de överens och tycker precis som recensenterna, s ger hon. Vi har hittat en hylla d r vi v ljer böcker, kultur- hyllan, eliten av författare, det politiskt korrekta. Hon ser g rna fler böcker som r mer provocerande, till e empel Drömfakulteten (Stridsberg, 2006). Liksom Pia vill hon utveckla cirkeln genom att v lja mer samh llskritiska böcker som v nder upp och ner på våra förest llningar .

I den undersökta bokcirkeln finns flera likheter med bokcirklar som besk- rivs av andra forskare. Det g ller tr ffarnas uppl gg, konventioner för samtal och valet av böcker (Long, 2003;; Schultz Nybacka, 2011;; Fuller & Rehberg Sedo, 2013). Tr ffarna pr glas av sociala ritualer d r rutiner för genomfö- rande, att få tala om annat n boken och delandet av mat och dryck r viktiga ingredienser i den sociala gemenskapen. Ritualer och konventioner fyller en viktig funktion för att strukturera tr ffarna och se till att alla kommer till tals men också för att st rka relationen mellan medlemmarna (Jfr. Fuller & Rehberg Sedo, 2013). N r det g ller konventioner för boksamtal och bokval finns det några kritiska röster. Det handlar om hur mycket samtalet får lov att röra sig bortom boken och att valet av böcker r för mainstream . Enlig Long (2003, s 135) r valet av böcker en kraftfull markör för gruppens identitet. Bokcirkelns deltagare v ljer fr mst böcker om kvinnor skrivna av kvin- nor. Böckerna v cker frågor om kvinnors liv och erfarenheter, vilket pr glar gruppens samtal och kollektiva identitet.

bok diskuteras inte h r men det talas en hel del om andra böcker. Deltagarna

ber ttar om andra l supplevelser och tipsar om böcker och intressanta förfat- tare. Ibland knyter samtalet an till föregående tr ff, vad som l stes och dis- kuterades då. Emellertid får småprat om just resor, familj, sjukdomar det största utrymmet.

N r v rdinnan signalerar att soppan r klar inneb r det att samtalet ska gå in i den andra akten d r dagens bok står i centrum. Övergången till boksamtalet r emellertid flytande. Spår av den första akten dröjer sig kvar men blandas nu med kommentarer om det vackert dukade bordet och inte minst om den v ldoftande soppan. Innan boksamtalet kan komma igång ska alla förse sig med mat och dryck och soppan rutinm ssigt smakas och berömmas. N r boksamtalet sedan börjar r det som på en given signal, Men idag har vi Pappan och havet eller Har ni hunnit l sa boken .

Boksamtalet börjar med en så kallad runda med syftet att alla ska få möjlighet att uttrycka sin uppfattning om och upplevelse av boken. Boken r den centrala utgångspunkten och den kan ge upphov till en rad olika samtals mnen. Det kan röra såv l te tens interna drag som författare och tillkomstsituation men leder ofta till samtal om kvinnors liv och erfarenheter, relationer och maktförhållanden i samh llet. Utm rkande för samtalet r att det hela tiden pendlar mellan te t och liv. Boken blir a resource for ventur- ing issues around life itself , skriver Schultz Nybacka (2011, s. 328). Mia tycker att samtalet ibland rör sig för långt bort och vill tillbaka till boken, vilket hon också uttrycker i samtalen. Ninni ser d remot utflykterna till det egna livet och samh llet, som en tillgång, det r boken som för upp dom samtalen så att s ga och det tycker jag r sp nnande . Eva tycker också att det blir för mycket prat om annat men ibland r det bra också n r det fladdrar iv g . Böckerna tar upp mnen som berör, menar hon, det t nder till kring fenomen i samh llet som engagerar och frågor drivs, samh llsengagemanget finns d r och det r intressant, annars hade jag nog inte varit med år efter år . I gruppen råder delade meningar om i vilken utstr ckning samtalet får lov att röra sig bort från te ten men både te ten och möjligheten att relatera dess innehåll såv l till egna kunskaper och erfarenheter som till politiska och sociala frågor r centrala i l spraktiken.

I den tredje akten ger v rdinnan för dagen tre, ibland flera, förslag varef- ter deltagarna gemensamt resonerar sig fram till vilken bok som ska l sas till n sta gång. Det råder stor sp nning i rummet n r böckerna presenteras med hj lp av baksideste ter och recensioner. Deltagarna vill ofta veta mer och hj lps åt att ringa in vad det r för slags roman och vem författaren r. Sam-

(9)