Faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning

Faktorer som påverkar sjuksköterska

och patient

vid omhändertagande på

akutmottagning

Elisabeth Beckman

Anna Jemsby

Paula Wiesel

Omvårdnad, vetenskapligt arbete 61-75 hp Ht 2007

Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823

Factors which influence nurse and

patient in care at an emergency

department

Elisabeth Beckman

Anna Jemsby

Paula Wiesel

School of Social and Health Sciences P.O Box 823

Titel Faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning

Författare Elisabeth Beckman, Anna Jemsby och Paula Wiesel

Sektion Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad

Handledare Ulrica Åström, Universitetsadjunkt

Examinator Margareta von Bothmer, Universitetslektor

Tid Höstterminen 2007

Sidantal 13

Nyckelord Akut, kommunikation, omvårdnad, omvårdnadsbeteende, trauma och triage

Sammanfattning I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/han ska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrund och erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, med induktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar, vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsätts för något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Detta gäller både sjuksköterska och patient. För att inte omvårdnaden av patienten ska påverkas negativt, bör

sjuksköterskor som utsatts för traumatiska upplevelser få hjälp att bearbeta dem. Studien visar att även om teknisk och praktisk kompetens är nödvändig hos sjuksköterskan, påverkas patienten av dennes beteende, bemötande och egna erfarenheter. En

patientinriktad omvårdnad medför att patienten känner välbefinnande och säkerhet. Verbal och icke-verbal

kommunikationsförmåga värderas högt och är en förutsättning för att patienten känner trygghet och värdighet. Vid omhändertagandet bör patienten mötas och triagebedömas på ett korrekt och

respektfullt sätt. Både utarbetade triagemallar och VAS-skala behöver användas i större utsträckning än vad som görs idag för att förbättra omhändertagandet. Sjuksköterskan ska ta patientens upplevelser på allvar för att uppnå en optimal omvårdnad.

Title Factors which influence nurse and

patient in care at an emergency department

Author Elisabeth Beckman, Anna Jemsby och Paula Wiesel

Department School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, S-301 18 Halmstad.

Supervisor Ulrica Åström, Lecturer

Examiner Margareta von Bothmer, Senior Lecturer

Period Autumn 2007

Pages 13

Key words Caring behavior, communication, emergency, nursing, trauma and triage

Abstract In the society of today a great requirement is placed on the services provided by the nurse. He/she has to cope with and care for patients from a variety of cultures and social backgrounds, with widely different experiences. The purpose of this study in

literature was to highlight factors affecting the nurse and patient in care at an emergency department. The study was made as a

literature study with an inductive manor and facts of the result was categorized in three parts, which were competence, behavior and assessment. People exposed to trauma could develop post

traumatic stress syndrome. This applies for both nurse and patient. To minimize the risk of a negative impact on patient care, nurses who are exposed to traumatic events should be offered suitable means of counseling to help the healing process. The study also shows that even though instrumental and practical skills are a necessity for the nurse, the patient will be affected by the behavior, interaction and personal experiences of the nurse. A patient

oriented care will bring a sense of wellbeing and general feeling of security within the patient. Verbal and non-verbal communication skills are greatly appreciated and clearly a foundation for the patient to feel secure and dignified. Upon arrival to the emergency department the patient should be met and undergo a triage

evaluation in a respectful manor. The instruments of triage and VAS need to be used more often than what is customary today. During triage, the nurse should always put great emphasis on how the patient describes symptoms and levels of pain to reach an optimal level of nursing.

Innehåll

Inledning

1

Bakgrund

1

Syfte

5

Metod

5

5

5

Resultat

6

6

6

9

Diskussion

9

9

10

Konklusion

12

Implikation

12

Referenser

Bilagor

1

Inledning

”Kom ihåg att normala människor reagerar normalt på en onormal situation”(Jonsson,

2005, s. 261.).

I dagens samhälle ska sjuksköterskan ha teoretisk, praktisk och emotionell kompetens för att kunna ta hand om och möta patienter med upplevda trauman. Kraven på hälso- och

sjukvården (Tremayne& Vincent, 2006) har blivit större under senare år eftersom samhället växer. Världen blir mer industrialiserad, populationen ökar, människor reser mer i arbete och på fritid. Därmed ökar risken för större olyckor och traumatiska händelser. Mänskligt utlösta katastrofer (Cullberg, 2006), exempelvis terrordåd, har blivit allt mer förekommande.

Patienter med svåra trauman så som övergrepp, krigsupplevelser och upplevda katastrofer har med sig erfarenheter som kräver sjuksköterskans engagemang och kompetens. Därför är det viktigt att belysa vilka faktorer som påverkar omvårdnaden i mötet med en traumapatient. Alla patienter som anländer och läggs in på sjukhus upplever mer eller mindre att deras integritet kränks och patienten tvingas att delvis ge upp sin egen autonomi. Upplevelse av ett trauma är subjektivt och reaktionerna blir därmed individuella.

Sverige har under senare år drabbats av olika svåra katastrofer (Cullberg, 2006) exempelvis Boråsbranden 1978, Estoniakatastrofen 1994, diskoteksbranden i Göteborg 1998 och

Tsunamikatastrofen 2004. Dessa har lett till att svensk katastrofberedskap har utvecklats. När det handlar om det psykosociala omhändertagandet av patienter i samband med olyckor eller katastrofer fanns det, före 1980, inte någon systematisk beredskap i Sverige. Vid denna tid började problematiken inom olika myndigheter, särskilt inom sjukvården, att uppmärksammas och utvecklas.

För att ge sjuksköterskan en större yrkestrygghet bör denna förberedas för att möta

traumatiserade patienter. Detta kan ske under sjuksköterskeutbildningen eller internutbildning av den färdiga sjuksköterskan.

Bakgrund

International Council of Nurses (ICN) har utarbetat etiska koder (Svensk

sjuksköterskeförening, 2002) som sjuksköterskan ska följa i sitt arbete. Koderna innebär fyra ansvarsområden: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Oavsett arbetsplats och behandlingsform ska sjuksköterskan arbeta efter beprövad erfarenhet (Socialstyrelsen, 2005) som bygger på vetenskap, riktlinjer samt författningar.

Omvårdnadsarbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2002) ska utföras på lika villkor för alla människor oavsett deras tro, kön, hudfärg, kultur och bakgrund.

I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) finns en helhetssyn och etiskt förhållningssätt som utgår från en humanistisk människosyn. Patienten ska behandlas med värdighet så att autonomi och integritet kan bevaras. För att främja helhetssynen på patienten krävs ett samarbete mellan all vårdpersonal. Sjuksköterskan ska ta vara på det som är friskt hos patienten och självständigt kunna arbeta efter

omvårdnadsprocessen. Alla moment i omvårdnadsprocessen genomförs med kompetens. Momenten är observation, bedömning, omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientomvårdnaden. Sjuksköterskan bör

2

uppmärksamma det kroppsliga, psykiska, sociala, kulturella och andliga som är grundläggande och särskilda behov hos patienten.

Patienter har en sjukdomsupplevelse (Socialstyrelsen, 2005) där lidande ingår. Denna måste sjuksköterskan upptäcka och läsa av för att kunna utföra korrekta omvårdnadsåtgärder som lindrar lidandet. När sjuksköterskan bemöter, ger information och undervisning till patienten, närstående och kollegor ska hon/han vidare ha förmåga att kommunicera på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Under samtalet ges stöd och vägledning för att patient och/eller närstående ska bli delaktiga i omvårdnadsprocessen. Sjuksköterskan bör se patienten och dennes närstående som en tillgång när det gäller kunskap och erfarenheter. Det är viktigt att finnas tillhands för patienten samt närstående om det finns behov eller önskemål att

sjuksköterskan ska föra deras talan. Hon/han kontrollerar att given information har blivit förstådd. Vid alla omvårdnadsåtgärder är det patientens välbefinnande och trygghet som tillgodoses. Detta görs genom att sjuksköterskan visar omdöme, har kunskap och ger noggrann information om omvårdnadsåtgärden. De flesta patienter har kapacitet som sjuksköterskan ska lyfta fram och värdera för att hjälpa patienten till egenvård.

Sjuksköterskans arbete går bland annat ut på att förhindra komplikationer vid sjukdom och omvårdnadsåtgärder. Känsliga upplysningar om patienten behandlas med omsorg. All omvårdnad genomförs under tystnadsplikt enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531). Sjuksköterskan (Socialstyrelsen, 2005) ska ha kunskap om patientens rättigheter. Som sjuksköterska bör hon/han kritiskt granska det egna arbetet för att lyfta fram starka och svaga sidor hos sig själv.

Ordet trauma (Nationalencyklopedin, 1995) kommer från grekiskans ”sår”. Trauma innebär att människokroppen påverkas av yttre faktorer som ger en kvarstående eller övergående skada. Trauman (Lindskog, 2004) kan delas in i olika kategorier, somatiska och psykiska. Somatiska trauman innebär (Cullberg, 2006. Lindskog, 2004) yttre skador som uppstår av våld och framkallar sår. De psykologiska aspekterna (Lundin, 1996) på trauma innebär många normala och patologiska stressreaktioner. Psykiska trauman (Cullberg, 2006. Lindskog, 2004) kan uppstå efter en chockupplevelse eller händelse av smärtsam natur. Oftast delas dessa upplevelser in i separations-, katastrof- och kränkningsupplevelser. Traumatisering (Hanssen, 1998) innebär en smärtsam upplevelse som påverkar det psykiska funktionerna negativt. Det blir svårt att hantera det dagliga livet vilket kan leda till framtida men.

När en människa råkat ut för ett psykiskt trauma reagerar individen enligt den svenske psykiatern Cullberg(2006) med fyra naturliga faser som kan vara bra för sjuksköterskan att känna till. Den första reaktionen (Andrén-Sandberg, Törnebrandt & Åberg, 1993. Cullberg, 2006) är chockfasen. Den kan vara allt ifrån ett par minuter till flera dygn. Människor

reagerar på olika sätt vid chock. Vissa reagerar med tystnad, oavbruten gråt, ilska, ångest eller med upprepande tal. Ibland kan chockfasen gå obemärkt förbi. Nästa fas är reaktionsfasen som kan vara en till två månader efter att personen har börjat inse vad som hänt. Dessa faser betecknas som den akuta krisen. Ångesten gör att människans försvarsmekanismer

automatiskt aktiveras. Omedvetet är detta ett sätt för individen att avskärma sig mot

verkligheten och successivt bearbeta det inträffade. Exempel på försvarsmekanismer kan vara förnekande, regression och projektion. En del kan drabbas av psykosomatiska reaktioner i reaktionsfasen så som hjärtklappning och magproblem vilket kan dölja den egentliga orsaken. I tredje fasen, bearbetningsfasen, lämnas det akuta stadiet. Den drabbade börjar se framåt och de negativa symtomen minskar. Fasen varar upp till ett år efter det inträffade traumat men beror på vilka svårigheter som uppstår under bearbetningen. Den fjärde och sista fasen är

3

När en individ utsätts för en eller flera traumatiska upplevelser (Jonsson, 2005) beskrivs de som överväldigande och upplevs svåra att påverka. De utgör en stor psykisk belastning för individen. Såväl sjuksköterska som patient som har inblick i hur traumatiska symtom yttrar sig är bättre förberedda på att hantera situationen.

Ur det psykologiska perspektivet (Jonsson, 2005) innebär en kris att patienten inte klarar av att hantera en påfrestande och skadlig situation. Funktionen för de normala

försvarsmekanismerna sätts ur spel. Framtida psykiska problem (Socialstyrelsen, 1997) kan eventuellt uppkomma vid traumatiska upplevelser. Direkt efter ett trauma kan man se olika symtom hos patienten så som svårt att anpassa sig, reaktioner av sorg och omedelbara

stressymtom. Som ett första stadium av en traumatisk upplevelse (Jonsson, 2005) kan ett akut stressyndrom (ASD) uppkomma. Vill inte det akuta stressyndromet ge med sig, så kan det leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Efter traumaupplevelsen (Socialstyrelsen, 1997) kan patienten uppvisa PTSD-symtom som panikattacker, fobier, depressioner,

kroppslig påverkan, missbruk av alkohol eller droger. Om inte den traumatiserade patienten då får adekvat hjälp, kan det resultera i bestående personlighetsstörningar. PTSD (Cullberg, 2006) har en tydlig utlösande faktor vilket kan vara svårt att se vid andra psykiska sjukdomar. Trauman orsakade av naturkatastrofer (Andrén-Sandberg et al. 1993. Cullberg, 2006) är inte lika ångestframkallande som mänskligt utlösta katastrofer. Exempel på mänskligt utlösta terrordåd är New York 11 september 2001, Madrid 11 mars 2004 och London 7 juli 2005. Faktorer som kan orsaka traumatisering(Jonsson, 2005) är fruktan för sitt liv, tortyr eller rädsla för att bli torterad, övergrepp av sexuell art, upplevelse av annan människas död eller smärta samt skuld för att själv ha överlevt när andra i omgivningen omkommit eller skadats svårt exempelvis vid krig eller naturkatastrofer. Extern påverkan är en faktor som kan förvärra traumatiseringen hos patienter som utsätts för extrem kyla eller värme, utmattning, uttorkning eller vissa kemiska substanser. Enligt psykotraumatologen Peter Jonsson (telefonsamtal, 7 november 2007) innebär en extern påverkan att patienten påverkas av den miljö som denna befinner sig i vid traumat. Ett exempel som han gav var den extrema kyla som rådde vid flygkraschen i Peru eller den hetta som de utländska soldaterna i Irak utsattes för. Sådana faktorer kan påverka patienten mer negativt än själva olyckan/skadan eller krigsupplevelsen. Faktorer som påverkar återhämtningen (Socialstyrelsen, 1997) efter trauman på ett negativt sätt kan vara om patienten har varit hotad till livet i mer än 5 minuter, förlust av närstående vid samma traumatillfälle, upplevelsen av att vara vid liv när andra omkommit och att förlora personliga tillhörigheter som sitt hem, kroppsdel med mera.

Sjuksköterskorna på en akutmottagning (Secor-Turner & O´Boyle, 2006) upplevde en känslomässig anspänning när de väntade på att offren från en katastrof skulle anlända till sjukhuset. De erfarna sjuksköterskorna kunde känna en större rädsla än sina yngre kollegor, eftersom de upplevt trauman vid tidigare tillfällen. När patienterna började anlända till sjukhuset, så kopplade sjuksköterskorna bort tankar och känslor och kunde koncentrera sig målmedvetet på arbetet. Först när arbetet började slutföras, kunde de börja visa sina egna känslor. De sjuksköterskor som är involverade i en traumatisk händelse påverkas av sina upplevelser. Den stress som uppstår beror på rädslan att förlora sitt eget liv, upplevelse av andras kroppsskador, död eller döende, hur lång tid händelsen pågår och graden av katastrof. Faktorer som kan påverka sjuksköterskans inställning till patienten kan vara religiös

övertygelse, attityder, sexuell läggning, känslor och humör. Andra faktorer av betydelse kan vara om patienten är aggressiv, påverkad av droger eller alkohol, kulturell bakgrund eller är

4

svårkontaktbar. När patienter varit med om trauman (Hanssen, 1998) kan de visa tecken på förhöjd misstänksamhet och sårbarhet.

När en traumatiserad patient anländer (Jones, Endacott & Crouch, 2003) till sjukhuset är det vissa moment som sjuksköterskan måste utföra som en första del av omhändertagandet. Sjuksköterskan måste läsa av patienten för att kunna bemöta henne/honom på korrekt sätt. Första åtgärden är att kontrollera om patienten är kontaktbar. Reagerar patienten på sjuksköterskans röst? Är ögonkontakt möjlig? Det är av stor vikt (Andrén-Sandberg et al. 1993) att den chockade patienten inte blir lämnad ensam, och beröring av den drabbade har ofta en lugnande effekt. Patienten kan bli hjälpt ur den första chocken genom att få något varmt att äta och dricka, en varm filt och tillgång till sömn. Vårdgivarens beteende (Jones et al. 2003) är av stor betydelse för att få till stånd ett bra samarbete och bra kommunikation med den traumatiserade patienten. Förtroendet mellan parterna är väldigt känsligt och kan lätt raseras. Då gäller det att sjuksköterskan har ett gott kommunikationssätt (Eide & Eide, 1997), vilket innebär en kvalitetssäkring för omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans kontakt med patienten förbättras om det finns en god kommunikation. Även stress hos sjuksköterskan minskas om god kommunikation används samt att kvalitén på omvårdnaden säkras när belastningen på omvårdnadsarbetet är högt. Verbal kommunikation innebär att det som sägs förmedlas genom tal eller skrift. Icke-verbal kommunikation innebär att förmedlingen sker genom kroppshållning, röstläge, beröring och ansiktsuttryck. Båda sätten att kommunicera är lika viktiga enligt Eide och Eide.

På en akutmottagning (Widfeldt & Örtenwall, 2005) är arbetstrycket ofta mycket högt och för att ge patienten en rättvis och korrekt första bedömning behövs ett hjälpmedel för

sjuksköterskan. En sådan bedömningsmall är triage. Ordet kommer från franska språkets ”trier” som betyder prioritera/sortera. Tidigare forskning (Eley, Hegney, Wollaston, Fahey, Miller, & McKay,et al,2004) har visat att prioriteringen av akutpatienter bedöms olika av olika sjuksköterskor. Sjuksköterskors olika värderingar och bakgrund gör att patienter uppfattas på olika sätt. För att undvika att mänskliga felbedömningar görs, är det viktigt att det finns ett arbetsverktyg/manual/riktlinjer att följa, så att alla patienter blir bedömda lika inför behandling. Arbetsverktyget ska tillhandahålla en evidensbaserad, gällande och

konsekvent metod. Tremayne& Vincent (2006) anser att vårdpersonal på sjukhus hela tiden bör tränas på sin skicklighet att bedöma patientens behov. Det har visat sig att

personalutbildning av akutvård förbättrar bedömningen av allvarligt skadade patienter. Finns inte skicklighet, teknik och förmåga att ge patienten den bästa möjligheten till en god vård, så är det oväsentligt vilket arbetsverktyg som används eller vem som har den mest framstående rollen vid traumat.

ATLS (The Advanced Trauma Life Support) är ett sådant arbetsverktyg (Tremayne & Vincent, 2006) som togs fram av the American College of Surgeons 1976. Systemet introducerades i Storbritannien 1988 och var revolutionerande i inställningen till

handhavandet av svåra trauman. Detta innebär (Andersson, 2004. Lampi, u.å.) att en utarbetad struktur vid omhändertagande, inom den första timmen, minskar risk för bestående skador hos patienten och finns nu i 46 länder. Först läggs fokus på de allvarliga fysiska skadorna som är livshotande. Behandling ska sättas igång trots att diagnos och anamnes inte hunnits ställas. Stor vikt läggs vid att inte åsamka patienten ytterligare skada.

Olyckor eller katastrofer (Cullberg, 2006) ställer större krav på sjukvården. Vid dessa

tillfällen uppstår en obalans mellan behovet och de tillgängliga resurserna. Dessa olyckor eller katastrofer påverkar inte endast den drabbade utan även hela samhället. Samhället får svårare

5

att förneka händelseutvecklingen när det gäller svåra olyckor/katastrofer, då media hela tiden bevakar och visar händelserna. Cullberg menar att sekundär traumatisering kan uppstå via medias exponering.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning.

Metod

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med induktiv metod.

Datainsamling

Syftet var från början inriktat på omhändertagande av patienter vid katastrofer och då gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed, SveMed, PsycInfo och Science Direct. Sedan ändrades syftet på grund av att artiklarna riktade sig mer till specialutbildade sjuksköterskor på katastrofplatsen. Efter att syftet ändrats användes databasen Cinahl. Då användes sökord som emergency nursing, trauma, traumatized. nursing, nurse, triage, education, caring

behavior, nurse patient relations, communication, nursing care och emergency (se bilaga 1).

Kriterierna för artiklarna var att de skulle vara vetenskapligt granskade, publicerade och skrivna på engelska. Publikationsåren på de valda artiklarna var mellan 1993-2007. Titlar lästes igenom för att hitta abstract som kunde vara relevanta för syftet. Därefter lästes abstracten för att finna artiklar som kunde användas i studien. Fanns artiklarna inte i fulltext beställdes de genom högskolans bibliotek. Från början fanns 42 artiklar som lästes varav 30 artiklar föll bort efter att syftet korrigerats. Intressanta artiklar valdes bort på grund av att de saknade tydligt resultat. Kvalitetsgranskning (Carlsson & Eiman, 2003) gjordes på de kvarvarande 12 valda artiklarna för att kontrollera att de stämde överens med syftet för studien och hur de var genomförda. De rankades i grader I till III, där grad I hade mest relevans till studien. Artiklarna var kvalitativa och kvantitativa.

Databearbetning

Alla 12 artiklarna lästes, granskades, analyserades och sammanfattades. Resultaten översattes till svenska. Artiklarnas resultat diskuterades och sammanställdes till ett dokument. Därefter kategoriserades innehållet i olika kategorier utefter patienters och sjuksköterskors perspektiv. Det blev 8 kategorier som färgkategoriserades med underliggande betydelse. Rosa innehöll autonomi, ansvar och respekt. Röd innehöll verbal och icke-verbal kommunikation. Gul innehöll attityder, beteende och kulturer. Lila innehöll upplevelser och känslor. Blå innehöll stress, PTSD och ASD. Grön innehöll moral, etik och empati. Turkos innehöll inledning av resultat. Slutligen innehöll den svarta kategorin bedömningar, triage, smärta och

kategorisering av patienter. Dessa färgkategoriseringar bearbetades ytterligare och resulterade i 3 kategorier. Dessa blev kompetens, bemötande och bedömning.

Resultat

6

I en studie gjord av Kihlgren, Nilsson och Sörlie (2005) fick sjuksköterskor på en

akutmottagning i intervjuer beskriva vad de tyckte skulle vara involverat i god omvårdnad av äldre patienter. Det som sjuksköterskorna beskrev var att ha grundkunskap om olika

sjukdomar, kunna observera symtom och eventuell förbättring eller försämring. Jacelon (2002) såg att när patienternas omvårdnad var välplanerad kände patienterna trygghet och sjuksköterskan uppfattades som kompetent och stödjande. De patienter som hade en mindre positiv erfarenhet uppfattade att organisationen i vården hade brister. Patienter som ville ha hjälp, men inte fick det, kände sig nonchalerade och nedvärderade.

Baldursdottir & Jonsdottir (2002) studerade beteende som rankades av patienter som mest och minst viktigt vid omvårdnad. Det högst rankade beteendet var att patienter känner att

sjuksköterskan har kompetens att utföra omvårdnadsåtgärder. Andra högt rankade beteenden var att hon/han vet när läkare bör tillkallas, att hon/han kan utföra och hantera tekniska moment och utrustning, kan ge tydliga svar på frågor och att patienten känner sig bekräftad som individ. Viktigt var också att behandling och medicinering sker vid rätt tidpunkt, att löften hålls, vänligt bemötande och kontroll av patientens tillstånd. Den aspekt som

patienterna upplevde som minst viktig var att diskutera med sjuksköterskan om livet utanför sjukhuset. Andra mindre viktiga beteende enligt patienterna var att bli tröstad genom

beröring, att sjuksköterskan berömmer patienternas försök till ansträngningar och uppmuntran till att få patienterna att tro på sig själva. Sjuksköterskor (Jacelon, 2002) som de äldre

patienterna minns är ofta de som påverkat dem på ett negativt sätt. Patienter möter nya ansikten och namn flera gånger per dygn och ofta är det negativa erfarenheter som gör att patienterna minns någon speciellt. Patienterna kände sig behandlade som individer om omvårdnaden var patientinriktad och detta stärkte deras känsla av integritet. För att förstärka värdigheten kunde sjuksköterskorna bland annat sätta sig på sängkanten och tala med dem om vardagliga ting. Den rätta assistansen från sjuksköterskorna kunde öka de äldre patienternas känsla av medbestämmande, till exempel att de fick välja om de ville ha hjälp med den vardagliga hygienen.

Bemötande

En svensk studie (Wiman & Wikblad, 2004) belyste olika beteendekategorier på en skala mellan vårdande (eng. caring) och icke-vårdande (eng. uncaring) i sjuksköterskans

beteendemönster. Tio sjuksköterskors beteende gentemot patienten filmades vid fem olika omvårdnadstillfällen och lades in i olika kategorier. Resultatet visade att icke-vårdande beteende var vanligare än vårdande. De olika tecknen på vårdande var: att vara öppen och lyhörd för andra, att vara genuint intresserad av patienten, att vara moraliskt ansvarig, att vara verkligt närvarande, att vara hängiven och ha mod att vara tillräckligt involverad. Tecken på icke-vårdande var instrumentalt beteende, ointresse, okänslighet, kallsinnighet och

omänsklighet.

Vid 61 tillfällen visade sjuksköterskan icke-vårdande och endast vid 36 tillfällen visades vårdande (Wiman & Wikblad, 2004). Bara vid ett vårdtillfälle sågs inget tecken på icke-vårdande. Att vara engagerad och våga vara involverad var inte synligt i något av tillfällena. Att vara hängiven och ha mod att vara tillräckligt involverad är en egenskap som upptäcktes vara en brist hos sjuksköterskorna i studien. Enligt Wiman och Wikblad (2004) kunde de se att styrka och mod att vara delaktig i patientens situation saknades hos sjuksköterskorna i studien. Instrumentalt beteende upptäcktes när studien genomfördes och blev en ny kategori. Detta beteende visade brist på engagemang, men inte på okänslighet. Det instrumentala beteendet ligger mitt emellan vårdande och icke-vårdande, men ses som en okänslig handling

7

på grund av den praktiska inriktningen. Det kan ses vid praktiskt arbete, till exempel när insättning av PVK (perifer venkateter) eller blodprovtagning genomfördes. Sjuksköterskan lämnade information om det praktiska arbetet, men bortsåg från patientens känslor. Ett annat beteende var ointresse och som visade på ouppmärksamhet gentemot patienten och dennes speciella behov. Dessa sjuksköterskor riktade sin uppmärksamhet mer mot läkare och andra kollegor än mot patienten. Wiman & Wikblad, (2004) såg att patienter upplevde

sjuksköterskan som okänslig när hon/han hade ett likgiltigt och nonchalant beteende, vilket fick en negativ innebörd. Kallsinnighet förelåg när sjuksköterskan hade ett mekaniskt beteende och då uppfattade patienten att hon/han var kall och ovänlig. Omänsklighet är den grövsta formen av icke-vårdande (eng. uncaring). När patienter blev ignorerade uppfattade dessa det som negativt och detta ökade lidandet. I det vårdande beteendet hade sjuksköterskan ett emotionellt synsätt där hon/han var öppen och lyhörd för att kunna läsa av patientens behov. Sjuksköterskor med ett genuint intresse för patienten hade ett synsätt som visade en äkta medmänsklighet och omtanke. Att vara verkligt närvarande krävde att sjuksköterskan hade god kommunikationsförmåga, att hon/han var närvarande på ett fysiskt och

känslomässigt plan och aktivt medverkade till en tvåvägskommunikation.

Patienter som varit involverade i något traumatiskt (Wiman & Wikblad, 2004) kan uppleva sin autonomi som hotad. Den drabbade blir plötsligt beroende av sjuksköterskan. Vidare skyddas integriteten (Jacelon, 2002) genom att information om patienten inte får lämnas ut om denne inte är närvarande eller tillfrågad. All information gällande patienten är

sekretessbelagd och personalen ska ha kännedom om patientens önskemål gällande detta. En annan del i yrket (Wiman & Wikblad, 2004) är att hon/han ska förvissa sig om att närstående blivit informerade om vad som hänt.

Att hamna på sjukhus (Wiman & Wikblad, 2004) är inget som patienten är förberedd på. Detta gör att patienten hamnar i en beroendesituation, vilket kräver att sjuksköterskan måste tänka på patientens värdighet. Att befinna sig på en akutmottagning kan upplevas som påfrestande för äldre patienter (Kihlgren, Nilsson & Sörlie, 2005), eftersom de bland annat befinner sig i en främmande miljö. Det kom fram att respekt, bevarande av värdighet och aktivt lyssnande uppfattades som ”det lilla extra”, vilket var skillnaden mellan god och

mindre god omvårdnad. Fortlöpande information om undersökningar, behandling och väntetid gjorde att patienterna kände sig mer delaktiga i processen. Sjuksköterskan kunde uppleva tidsbrist på en akutmottagning (Byrne & Heyman, 1997) vilket gjorde att patienter endast ”tittades till” då och då. Den strategin gjorde att sjuksköterskan inte behövde lägga så mycket tid på varje patient, men hade tilltro till att problem och försämringar upptäcktes. När

sjuksköterskan ”tittade till” patienten då och då var det svårt att upptäcka en eventuell ångest hos patienten. Men det kunde också ses positivt då patienten kände att de inte glömts bort och fortlöpande hade en viss kontakt med sjuksköterskan. På en akutmottagning i USA (Jacelon, 2002) studerades äldre patienters upplevelser i mötet med sjuksköterskor och läkare.

Resultatet visade att vårdpersonalens attityder påverkade patienternas värdighet och autonomi, medan det praktiska omhändertagandet påverkade deras hälsa. Sjuksköterskors beteende som påverkade äldre patienter positivt var de faktorer som fick deras värdighet att förstärkas. Dessa beteenden kunde vara att sjuksköterskorna visade uppmärksamhet, att kontakt skapades, vänlighet och hjälpfullhet visades, att inte sjuksköterskorna var påflugna och att de visade respekt. När sjuksköterskor mötte svårigheter, i sitt arbete, så som dödsfall och olyckor (Kihlgren, Nilsson & Sörlie, 2005) kunde detta påverka omvårdnaden av nästkommande patient.

8

En amerikansk studie (Moore & Schwartz, 1993) visade att när det gäller verbal och

ickeverbal kommunikation hade sjuksköterskorna och observatörerna olika uppfattningar om verkligheten. Sjuksköterskorna såg sig själva som duktiga kommunikatörer i mötet med traumapatienter och anhöriga på akutmottagningen, men observatören gjorde en annan bedömning. Sjuksköterskornas uppfattning om sig själva, gällande kommunikationen,

berodde på utbildning, kön och ålder. Ju lägre utbildningsnivå, desto högre självuppfattning. I studien framgår även tydligt att de manliga sjuksköterskorna rankade sig själva som bättre kommunikatörer än vad de kvinnliga gjorde inom all sorts kommunikation med patienter och anhöriga. Medelålders sjuksköterskor ansåg sig vara bättre än sina yngre kollegor på att kommunicera med patienter. Observatören däremot såg att de yngre sjuksköterskorna hade bättre kommunikation med patienterna, medan de äldre kollegorna var skickligare på att kommunicera verbalt och ickeverbalt med de anhöriga. I en annan studie (Byrne & Heyman, 1997) beskrev sjuksköterskorna att kommunicera med patienterna var något de gjorde om rutinerna tillät. Kommunikationen var det som de fick åsidosätta när de hade mycket att göra på mottagningen. De sjuksköterskor (Jacelon, 2002) som var noga med att förklara sina åtgärder fick en bättre kommunikation med patienten och närstående. Bristande

kommunikation kan leda till missuppfattningar med allvarliga konsekvenser så sjuksköterskan fick ofta repetera den information som läkaren gett patienten.

Kulturkrockar mellan parterna (Griffiths, Emrys, Lamb, Eager & Smith, 2003. Hultsjö & Hjelm, 2005) kan försvåra omvårdnaden för att det finns olika uppfattningar om hälsa och sjukdom. Problem som kunde uppstå när invandrare uppsökte akutmottagning i Sverige (Hultsjö & Hjelm, 2005. Ozolins & Hjelm, 2003) var bland annat kontaktproblem och missförstånd på grund av språksvårigheter. Detta styrks av ytterligare en studie (Griffiths et al. 2003) som tar upp att språksvårigheter var ett problem i omvårdnaden. Även om

sjuksköterskan (Ozolins & Hjelm, 2003) kunde försöka göra sig förstådd genom skrift, med vissa ord, på patientens språk, kvarstod problemet då patienten kunde vara analfabet. Ett annat problem var också när patienten inte förstod det svenska språket eller hade sänkt medvetande. Om närstående var närvarande och användes som tolkar kunde sjuksköterskan inte veta om given information gavs på korrekt vis. Även när professionella tolkar anlitades, kunde problem uppstå om tolken hade en bakgrund som var olämplig för patienten. Studien gav ett exempel på en sådan situation. En kvinna som kom till akutmottagningen efter ett

självmordsförsök, hade blivit torterad och våldtagen i sitt hemland. En tolk med samma kulturella bakgrund anlitades, vilket fick en negativ effekt både på patienten och dennes närstående, då det visades sig att tolken hade samma nationalitet och kön som förövaren. Personalen på akutmottagningen (Hultsjö & Hjelm, 2005) upplevde att det största problemet i omvårdnaden av invandrare var att hitta lämpliga tolkar. Problemet upplevdes som störst på natten och vid minoritetsspråk, samt att finna tolkar av rätt kön. Studier visade (Hultsjö & Hjelm, 2005. Ozolins & Hjelm, 2003) att sjuksköterskor fann det svårt att hantera det stora antal närstående som ibland vistades med patienten i behandlingsrummet. Sjuksköterskan (Griffiths et al. 2003) får i arbetet med traumatiserade patienter även försöka undvika

situationer som gör det möjligt att åter associera till traumat. Tidigare traumatiska upplevelser (Hultsjö & Hjelm, 2005) kunde påverka invandrarna på olika sätt. PTSD såg hos många av invandrarna som besökte akutmottagningen. Patienter med PTSD riskerade att diagnostiseras felaktigt på grund av att de psykiska symtomen kunde dölja eventuella somatiska sjukdomar.

Bedömning

Triage (Cheung, Heeney & Pound, 2002), som nämns i Bakgrund, är en av många faktorer som påverkar omvårdnaden vid akut omhändertagande. En svensk studie (Göransson,

9

Ehrenberg & Ehnfors, 2005), som gjordes på akutmottagningar, visade att standardiserade bedömningsmallar för triage inte användes. Akutmottagningarna utarbetade däremot sina egna mallar som sjuksköterskorna använde sig av. Mallarna kunde ha olika utformningar, tidsvariationer och vara 3, 4 eller 5-skaliga, färgkodade, numeriska eller en kombination av dem. Kraven på praktisk erfarenhet och triageutbildning hos sjuksköterskan skiftade mellan olika akutmottagningar. Nästan hälften av akutmottagningarna som ingick i studien använde ingen form av bedömningsmall, utan hänvisade till den arbetslivserfarenhet som fanns på mottagningen. Det upptäcktes att ordet triage inte var så välkänt bland personal på

akutmottagningar. Ord som prioritering användes istället för triage. I Canada (Cheung et al. 2002) har det framkommit att stora tidsbesparingar kan göras om sjuksköterskan följer ett triagesystem.

Statistik som gäller förhållanden i Australien (Fry, Holdgate, Baird, Silk & Ahern, 1999) visade på ett svagt förhållande mellan triagebedömningen och smärtlindringen av patienter på en akutmottagning. Den här studien visade hur lång tid det tog innan patienten fick

smärtlindring efter ankomst till akutmottagning. VAS (visuell analog skala) användes som mätinstrument. Trots att sjuksköterskan hade ett subjektivt mätinstrument så lyssnade hon/han inte på patientens egna upplevelser utan gjorde egna bedömningar som inte stämde överrens med patienten.

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning. Författarna av denna litteraturstudie ville fördjupa sig i ämnet för att få ökad kunskap och grundkompetens som blivande sjuksköterskor. Det uppstod svårigheter att hitta artiklar i det valda ämnet, så därför valdes sökord med stor variation. Sökorden innefattar vitt skilda begrepp som caring behavior och triage. Studien skrevs av tre författare, vilket var en fördel då olika synvinklar erhölls. En av litteraturstudiens författare har bott i USA under många år, vilket var en fördel vid analyserna av artiklarna. Svårigheter som uppstod under studiens start låg i att finna artiklar, vilket tog mer tid än beräknat. På grund av korrigering av syftet lästes många icke relevanta artiklar och detta tog tid ifrån studiens fortsatta arbete. Alla sökningar gjordes i databasen Cinahl, där inklusionskriterierna var Research article och English, samt de valda sökorden. Anledningen till

färgkategoriseringen var för att få en bättre översikt av resultaten i artiklarna. Det utkristalliserade sig under arbetets gång i tre kategorier vilka sedan användes i litteraturstudien som rubriker i resultatdelen.

I studien användes 12 artiklar, varav 9 var kvalitativa och 3 kvantitativa. Artiklarna är publicerade från år 1993 till 2007. Trots att artiklarna var publicerade 1993-1999 valdes de för att de var relevanta. Dessa handlade om sjuksköterskans kommunikation och

beteendemönster, vilket författarna till denna studie ansåg vara relevanta oavsett tidpunkt för den genomförda forskningen. De övriga artiklarna från år 2000 och framåt bedömdes som aktuella. I denna litteraturstudie ingår artiklar genomförda i västerländska länder.

Resultatdiskussion

Kvalitetsgranskningsmallarna (Carlsson & Eiman, 2003) som användes i artikelgranskningen hade en given gradering som var mellan I till III, där grad I var mest relevant för

10

litteraturstudien. De 12 resultatartiklarna bedömdes och 6 värderades som grad I, 5 som grad II och 1 grad III. Grad I artiklarna var tydliga i sin utformning och det var lätt att följa strukturen i dem. Grad III artikeln var svår att följa strukturen i för att bland annat syftet var otydligt och det saknades introduktion, men resultatet var användbart för denna

litteraturstudie.

Eftersom sjuksköterskor i dagens samhälle möter och tar hand om patienter som upplevt trauman av olika slag, krävs teoretisk, praktisk och emotionell kompetens i omhändertagandet på akutmottagning. Genomgående i artiklarna sågs ansvar, respekt, empati, skyddande av autonomi och interaktion som faktorer för omhändertagandet. För att sjuksköterskan ska kunna genomföra en god omvårdnad, har det framkommit att hon/han ska bland annat ha ett humanistiskt synsätt (Socialstyrelsen, 2005). Jacelon (2002) menar att vårdpersonalens attityder påverkade patientens värdighet och autonomi, medan det praktiska

omhändertagandet påverkade deras hälsa. Patienterna upplevde även känslomässigt stöd (Secor-Turner & O’Boyle, 2006) när sjuksköterskorna tog sig tid att lyssna på berättelserna som patienterna återgav. En fundering som förtjänar att lyftas fram är att alla handlingar och attityder hänger samman och påverkas av varandra.

För att förvissa sig om (Jacelon, 2002) att informationen nått fram till patienten fick sjuksköterskan ofta repetera vad läkaren sagt. Det förtjänar att lyftas fram att på grund av läkarens brist i kommunikationen med patienten så får sjuksköterskan förklara vad läkaren menat. För att kunna göra detta behövs en stor kunskap (Eide & Eide, 1997) om det

medicinska språket och termer som läkaren använder. Det kan inte bara vara sjuksköterskans ansvar att tala ett förståeligt och pedagogiskt språk som patienten förstår.

Erfarenheter kommer med åren, men varje sjuksköterska bör emellanåt ifrågasätta sin

kompetens för att det akuta omhändertagandet ska bli så optimalt som möjligt. Författarna av föreliggande studie menar att sjuksköterskan bör kritiskt granska sig själv regelbundet genom att ställa sig frågor som: Är mitt bemötande det rätta? Bör jag ändra på någonting i

omvårdnaden? Har jag de senaste kunskaperna inom mitt område? Skulle jag vilja

vidareutveckla min kompetens? Moore & Schwartz (1993) menar att verbal och icke-verbal kommunikation hos sjuksköterskor uppfattas olika beroende på om det är sjuksköterskorna själva som bedömde kommunikationen eller om utomstående observerade sjuksköterskornas kommunikation med patienter. I en annan studie menar Byrne & Heyman (1997) att

sjuksköterskorna kommunicerade med patienterna om det fanns tillfälle till det. Kommunikationen ansågs inte som det viktiga när det var mycket att göra på

akutmottagningen. Jacelon (2002) menar att de sjuksköterskor som kommunicerade med patienter och närstående fick en bättre dialog sinsemellan. När kommunikationen hade brister kunde det leda till missuppfattningar med svåra konsekvenser. Enligt Eide & Eide (1997) underskattas god kommunikation. För att säkerställa kvalitén på dialogen mellan

sjuksköterska och patient i omvårdnaden krävs goda kommunikationsfärdigheter. Blir

omvårdnaden i det akuta omhändertagandet påverkat av sjuksköterskans självuppfattning som kommunikatör? Detta kan uppenbarligen innebära en eventuell risk då det kan leda till bland annat missförstånd av given information till patienten. Blir en sjuksköterska automatiskt en bättre kommunikatör för att denna har många års erfarenheter inom yrket? Antal år inom yrket är kanske inte en självklar faktor som leder till god kommunikation? Det är hur hon/han är som person och vilka värderingar den står för som påverkar samtalet. Resultatet kan tolkas som att det akuta omhändertagandet påverkas av sjuksköterskans kommunikationsfärdigheter.

11

Inom den svenska sjukvården blir det vanligare att sjuksköterskan möter och tar hand om patienter från flera kulturer. Både invandring och flyktingströmmar har ökat och detta höjer kravet på att sjuksköterskan ska känna till och förstå dessa patienters bakgrund. Kulturkrockar (Griffiths et al. 2003) kan ge upphov till svåra missförstånd som kan försämra vården i det akuta omhändertagandet. Det är varje individs bakgrund och erfarenheter som påverkar hur patienten reagerar i samband med traumat. Eftersom vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle (Hanssen, 1998), är det vanligare att sjuksköterskan hamnar i kulturella dilemman. Hon/han bör ha kunskap om olika religiösa inriktningar och traditioner. Det förekommer exempelvis att patienter från en annan kultur har släkten närvarande i vårdsammanhanget, visar känslor på annat sätt och har andra ritualer än vad vi är vana vid i Sverige.

Ett trauma, oavsett form, är en individuell erfarenhet och upplevelse. Det som uppfattas som ett stort trauma för någon, kan upplevas trivialt för någon annan. När en individ (Secor-Turner & O´Boyle, 2006) utsätts för något trauma så finns risken att både katastrofdrabbade och sjuksköterskor kan utveckla ASD. Följden av ASD kan leda till utveckling av depression, missbruk, inbundenhet och psykosomatiska problem. Att som sjuksköterska befinna sig i traumatiska situationer innebär en risk att utveckla PTSD. Detta kan leda till att

sjuksköterskan upplever rädsla, sorg, osäkerhet och ilska och dessa känslor kan kvarstå i 3-6 månader. Den stress som sjuksköterskorna upplever i arbetet med katastrofdrabbade kan bli kvarstående och en del sjuksköterskor kan få fortsatta problem med mardrömmar,

sömnsvårigheter och rastlöshet. Ofta kan det hjälpa att ventilera sina problem med kollegorna, men ibland är det inte tillräckligt. För att undvika sekundärt trauma och utbrändhet hos

sjuksköterskor behöver de möjlighet att återhämta sig och få mentalt stöd. Får sjuksköterskan inte möjlighet att bearbeta sina traumatiska upplevelser kan hennes/hans rädsla och osäkerhet ta överhand i omvårdnadssituationen, tror författarna av föreliggande studie, vilket kan leda till att patienten blir lidande. Arbetsgivaren har en betydande roll och ett ansvar att fånga upp de sjuksköterskor som vårdat patienter vid traumatiska situationer. Detta bör göras så snart som möjligt efter incidenten för att undvika komplikationer som ASD och PTSD.

Författarna till föreliggande studie såg att två studier som båda var utförda på akutmottagning hade motsägande resultat.. Enligt den ena artikeln (Baldursdottir & Jonsdottir, 2002) ansåg patienterna att det minst viktiga omvårdnadsbeteendet var att diskutera med sjuksköterskan om livet utanför sjukhuset. Å andra sidan visade det sig i en annan artikel (Jacelon, 2002) att patienterna uppskattade när sjuksköterskan satte sig på sängkanten och samtalade om

vardagliga ting. Orsaken till de motsägelsefulla resultaten kan vara en åldersfaktor hos patienterna tror författarna av föreliggande studie. I den första studien var patienterna 18 år och uppåt, medan patienterna i den andra studien var minst 75 år gamla. Detta kan tolkas som att äldre patienter i det akuta omhändertagandet upplever ett större behov av trygghet och närhet än yngre patienter.

Hur kan vi få patienten att känna att deras integritet är skyddad och att de har

medbestämmanderätt trots att de befinner sig i en beroendesituation? Beroendesituationen som patienten upplever ska göras så liten och skonsam som möjligt. Patientens egna förmågor får inte tas ifrån dem, men givetvis måste hjälpen finnas nära tillhands om de behöver den.

Det är inte sjuksköterskans uppgift att döma eller lägga värderingar i hur patienten upplever sin situation, utan att i stället stödja och visa respekt. En av artiklarna (Fry et al. 1999) handlar om smärtlindring av patienter där 58 ansåg sig ha smärta 60mm av 100mm på den

12

eller var smärtpåverkade. Enligt författarna av föreliggande studie var detta en faktor som påverkar patientens välbefinnande negativt. Sjuksköterskan har ingen rätt att bestämma hur patienten upplever sin smärta. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan kan lyssna och lita på patientens uppgifter om till exempel smärta. Undersökningar visar (Cheung et al. 2002, Fry et al. 1999) att triage är ett bra hjälpmedel vid bedömning av akuta patienter. Detta förutsätter (Eley et al. 2004) att ett utarbetat system följs, eftersom sjuksköterskan annars kan bedöma enligt hennes/hans egna personliga åsikter. De valda artiklarna (Cheung et al. 2002, Fry et al. 1999) visar på tidsbesparande och minskad smärta om triage användes korrekt.

Vistelselängden på sjukhuset (Cheung et al. 2002) minskades med upp till 89 minuter när triagesystemet följdes. Forskningen visar (Tremayne & Vincent, 2006) att sjuksköterskorna kontinuerligt bör tränas på att bedöma patienters behov av vård och att utbildning förbättrar bedömningen.

Ett bedömningsinstrument som kan användas är VAS. Författarna av föreliggande uppsats anser att detta instrument är till stor hjälp och bör användas mer inom alla områden för att mäta till exempel smärta, ångest och välbefinnande. Smärta är en individuell upplevelse och för att sjuksköterskan ska kunna ge korrekt smärtlindring, är VAS ett bra hjälpmedel i det akuta omhändertagandet. Även om triage kan innebära tidsbesparing och snabbare

smärtlindring, får det inte gå ut över patientens välbefinnande och säkerhet.

Det varje patients rättighet att ses som individ med egna tankar, känslor och värderingar trots att de är sjuka och i behov av hjälp.

Konklusion

Denna litteraturstudie visar på att sjuksköterska och patient har individuella erfarenheter och upplevelser som påverkar den akuta omvårdnaden och behandlingen. Sjuksköterskans kompetens, bemötande, och bedömning kan påverka patientens autonomi, återhämtning och läkningsprocess på ett gynnsamt eller ofördelaktigt sätt. Interaktionen mellan sjuksköterska och patient optimeras om kommunikationen fungerar både verbalt och icke-verbalt vid omhändertagandet av traumapatienter. När omvårdnaden är patientinriktad förstärks patientens känsla av trygghet och värdighet. En korrekt och snabb bedömning från sjuksköterskan, vid det akuta omhändertagandet, innebär lindring av lidande och kortare väntetid på behandling.

Implikation

För att kunna utveckla sin kompetens i det akuta omhändertagandet, bör det finnas möjlighet för sjuksköterskan att uppdatera sin kunskap under arbetstid. Arbetsgivaren bör ta ansvar genom att ge sjuksköterskan schemalagd tid som hon/han kan använda till uppdateringar av kompetensen.

Resultatet visar att sjuksköterskans egen uppfattning, gällande bland annat beteende och kommunikation, skilde sig från omgivningens. Detta behöver tydliggöras och lyftas fram för att hon/han ska förstå vikten av att kritiskt granska sig själv och sina handlingar. Därför tycker författarna av föreliggande studie att mer forskning behövs inom detta område. Forskningen bör leda till att arbetsgivaren uppmärksammar problemet och agerar. Detta kan göras med internutbildning samt att ge feedback genom medarbetarsamtal.

13

För att alla patienter ska få likvärdig och rättvis bedömning, behövs en utarbetad triageform. En standardisering av triagemallar skulle ge en mer rättvis och korrekt bedömning när patienten anländer till akutmottagningen. Det bör vara identiska triagemallar för alla

akutmottagningar i Sverige, så patienter oavsett tid eller plats får samma bedömning. Det är viktigt att utbildning sker regelbundet för att höja bedömningskompetensen hos

Referenser

* – Artikel som ingår i resultatet.

Andersson, B. (2004). ATLS i Sverige: Historik, nutid och framtid. Hämtad 2007-10-18 från http://www.svenskkirurgi.se/skf/svkir/04-3/ATLS.htm

Andrén-Sandberg, Å., Törnebrandt, K., & Åberg, T. (1993). Katastrofsjukvård. Lund: Studentlitteratur.

*Baldursdottir, G., & Jonsdottir, H. (2002). The importance of nurse caring behaviors as perceived by patients receiving care at an emergency department. Heart & Lung, 31(1), 67-75.

*Byrne, G., & Heyman, R. (1997). Understanding nurses´ communication with patients in accident & emergency departments using a symbolic interactionist perspective. Journal of

Advanced Nursing, 26, 93-100.

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för

undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (C-uppsats). Malmö högskola, Hälsa

och samhälle, Malmö.

*Cheung, W.W.H., Heeney, L., & Pound, J.L. (2002). An advance triage system. Accident

and Emergency Nursing, 10, 10-16.

Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Eide, H. & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation – Relationsetik,

samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.

Eley, D., Hegney, D., Wollaston, A., Fahey, P., Miller, P., & McKay, M. et al. (2004). Triage nurse perceptions of the use, reliability and acceptability of the Toowoomba adult triage trauma tool (TATT). Accident and Emergency Nursing, 13, 54-60

*Fry, M., Holdgate, A., Baird, L., Silk, J., & Ahern, M. (1999). An emergency department´s analysis of pain management patterns. Australian Emergency Nursing Journal, 2(1), 31-36. *Griffiths, R., Emrys, E., Lamb, C.F., Eager, S., & Smith, M. (2003). Operation safe haven:

the needs of nurses caring for refugees. International Journal of Nursing Practice, 9(3), 183-190.

*Göransson, K.E., Ehrenberg, A. & Ehnfors, M. (2005). Triage in emergency departments: national survey. Journal of Clinical Nursing, 14, 1067-1074.

Hanssen, I. (1998). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.

*Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff´s experiences. International Nursing Review, 52, 276-285.

*Jacelon, C.S. (2002). Attitudes and behaviors of hospital staff toward elders in an acute care setting. Applied Nursing Research, 15(4), 227-234.

Jones, G., Endacott, R., & Crouch, R. (2003). Emergency Nursing Care Principles and

Practice. London: Greenwich Medical Media Limited.

Jonsson, P. (2005). Stress vid kriser. Stockholm: Nätnavet AB.

*Kihlgren, A.l., Nilsson, M., & Sörlie, V. (2005). Caring for older patients at an emergency department – emergency nurses´ reasoning. Journal of Clinical Nursing, 14, 601-608. Lampi, M. (u.å.). ATLS Sverige. Hämtad 2007-10-18 från http://www.atls.nu/information.htm Lindskog, B.I. (2004). Medicinsk terminologi. Stockholm: Nordiska bokhandelns förlag &

Norstedts akademiska förlag.

Lundin, T. (1996). Psykologiska aspekter på trauma. Läkartidningen, 93(47), 4281-4284. *Moore, K.W., & Schwartz, K.S. (1993). Psychosocial support of trauma patients in the

emergency department by nurses, as indicated by communication. Journal of Emergency

Nursing, 19(4), 297-302.

Nationalencyklopedin. (1995). Trauma. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.

*Ozolins, L-L., & Hjelm, K. (2003). Nurses´ experiences of problematic situations with migrants in emergency care in Sweden. Clinical Effectivness in Nursing, 7, 84-93. Secor-Turner, M., & O´Boyle, C. (2006). Nurses and emergency disasters: What is known.

American Journal of Infection Control, 34(7), 414-420.

SFS 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Riksdagen. Hämtad 2007-11-22 från

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:531

Socialstyrelsen. (1997). Estoniakatastrofen: M/S Estonias förlisning i Östersjön den 28

september 1994. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2007-10-15 från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2002). ICN:s etiska koder för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Tremayne, V., & Vincent, J. (2006). Pre-hospital trauma training in the Falkland Islands.

Nursing Standard. 21(17), 41-43.

Widfeldt, N., & Örtenwall, P. (2005). Triage – metod för bästa möjliga omhändertagande på akutmottagningen. Läkartidningen, 39(102), 2751-2753.

*Wiman, E., & Wikblad, K. (2004). Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing, 13(4), 422-429.

Bilaga 1

Sökhistoria

Databas Datum Sökord Begränsad

sökning Antal träffar Genomlästa abstract Urval 1 Urval 2 Valda artiklar

Cinahl 2007-10-09 Trauma AND

Traumatized AND Nursing Research article AND English 3 2 1 1

Cinahl 2007-10-09 Triage AND Trauma

AND Nursing

Research article AND English

21 5 2 2

Cinahl 2007-10-09 Nurse AND

Education AND Trauma Research article AND English 44 7 2 1

Cinahl 2007-11-21 Triage AND

Emergency nursing Research article AND English AND Linked Fulltext 25 4 2 1

Cinahl 2008-02-04 Caring behavior

AND Nurse AND Emergency

Research article AND English

2 2 1 1

Cinahl 2008-02-04 Nurse patient

relations AND Communication AND Emergency Research article AND English 12 7 4 3

Cinahl 2008-02-04 Nurse patient

relations AND Nursing care AND Emergency Research article AND English 9 6 3 2 Cinahl 2008-02-29 Communication AND Emergency AND Nurse Research article AND English AND Linked Fulltext 15 6 3 1

Bilaga 2:1 Artikelöversikt Publikationsår

Land

Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2002 Island Baldursdottir G. & Jonsdottir H. The importance of nurse caring behaviors as perceived by patient receiving care at an emergency department

Syftet var att identifiera vilka omvårdnadsåtgärder som patienterna uppfattade som viktiga hos

sjuksköterskan. Kvantitativ. Deskriptiv studie. 300 akutpatienter över 18 år tillfrågades via brev. 56,7% (n=170) var kvinnor och 43,3% (n=130) var män. 60,7%(n=182) svarade på brevet och av dessa var 57,1% (n=104) kvinnor och 42,9% (n=78) män.

Den kliniska kompetensen ses som den viktigaste

omvårdnadsåtgärden medan alldagliga samtalsämnen inte ses som lika viktiga.

I 1997 England Byrne G. & Heyman R. Understanding nurses´ communication with patients in accident & emergency

departments using a symbolic interationist perspective

Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever sitt arbete med patienter på två akutmottagningar och ta reda på hur

sjuksköterskornas upplevelser påverkar verksamheten. Samt att undersöka sjuksköterskors syn på deras roll när det gäller att ta hand om patienter och deras oro.

Kvalitativ. Grounded-theory Djupgående intervjuer med n=21 sjuksköterskor. På akutmottagning A var antalet intervjuer n=13 och på akutmottagning B var det 8 intervjuer. Intervjuerna varade i 40 – 60 minuter.

Slutsatsen var att studien har givit en inblick i sjuksköterskans upplevelse av sitt arbete med patienter och hur det påverkar deras kommunikation mellan varandra. II 2002 Canada Cheung W.W.H. Heeney L. & Pound J.L. An Advance Triage System

Syftet var att visa på hur ett fungerande triage system kan öka patientens välbefinnande och minska väntetiden på en akutmottagning. Kvantitativ. Randomiserat/ slumpmässigt urval gjordes på n=250 akutpatienter.

Slutsatsen var att väntetiden minskade betydligt och patientens välbefinnande ökade när triage användes. Det gav även sjuksköterskorna en starkare säkerhet i arbetet när de hade en mall att följa.

Bilaga 2:2 Artikelöversikt Publikationsår

Land

Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats Vetenskaplig kvalitet 1999 Australien Fry M. Holdgate A. Baird L. Silk J.& Ahern M. An Emergency department’s analysis of pain management patterns.

Syftet var att identifiera patientens smärta vid bedömning på akutmottagning och analysera hur informationen hanterades av

sjuksköterskan.

Kvantitativ. n=77 akutpatienter deltog i studien där 38 var kvinnor och 39 var män.

Smärtbedömningen gjordes två gånger per patient = 154

tillfällen. Patienternas ålder var mellan 12-90 år.

Det framkom att förhållandet mellan triagebedömning och tiden till smärtlindring var lång. Sjuksköterskan bedömde patientens smärta som lindrigare än vad patienten själv uppgav på VAS-skalan. II 2003 Australien Griffiths R. Emrys E. Lamb F.C. Eagar S. & Smith M. Operation Safe Haven: The needs of nurses caring for refugees.

Syftet var att identifiera vilken skicklighet, kunskap och stöd som krävs av sjuksköterskorna för att kunna ge en kompetent vård till flyktingar och deras familjer. Kvalitativ n=87 sjuksköterskor och barnmorskor tillfrågades om deltagande. n=14 av dessa valde att delta i studien som bestod av djupgående och semistrukturerade intervjuer.

Även om kliniska färdigheter är viktiga så fanns det andra faktorer som sjuksköterskan identifierade som hade större betydelse för deras arbete.

II 2005 Sverige Göransson K.E. Ehrenberg A. & Ehnfors M. Triage in emergency demartments: national survey

Syftet var att beskriva hur triagerelaterade arbeten var organiserade och utförda på svenska akutmottagningar.

Kvalitativ.

Alla svenska sjukhus med akutmottagning (n=79) erbjöds via brev att delta i studien. 87% (n=69) valde att delta.

Telefonintervjuer gjordes med ansvarig chefssjuksköterska.

Slutsatsen visar att triagen på svenska akutmottagningar inte var enhetlig och systematiskt utformad.

Bilaga 2:3 Artikelöversikt Publikationsår

Land

Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2005 Sverige Hultsjö S. & Hjelm K. Immigrants in emergency care: Swedish health care staff´s experiences

Syftet var att identifiera om vårdpersonal i somatisk och psykiatrisk akutvård upplever några problem i vården av invandrare. Om det är så ska deras erfarenheter jämföras. Kvalitaitv. Semistrukturerade intervjuer. n=35 deltog i studien, varav n=22 var kvinnor och n=13 var män. De n=35 deltagrna var indelade i 9 grupper. Varje grupp intervjuades i 90 – 120 minuter. Intervjuerna spelades in och skrevs ner.

Slutsatsen var att vårdpersonal på alla avdelningar utskilde asylsökande flyktingar från invandrarna eftersom olika slags problem påträffades under omvårdnaden av dem.

I

2002 USA

Jacelon S.C. Attitudes and Behaviors of Hospital Staff Toward Elders in an Acute Care Setting

Syftet var att undersöka hur äldre patienter upplever sjuksköterskans beteende och attityder gentemot dem.

Kvalitativ Grounded-theory De patienter som deltog i studien var minst 75 år gamla. Längden på

sjukhusvistelsen var mellan 36 timmar och 25 nätter. Antalet deltagare i studien var oklart att utläsa.

Omvårdnaden av äldre patienter på ett sjukhus kan förbättras vid ett patientinriktat beteende och en bra attityd från sjuksköterskan. III 2005 Sverige Kihlgren A.L. Nilsson M. & Sörlie V.

Caring for older patients at an emergncy department – emergency nurses´ reasoning

Syftet var att använda akutsjuksköterskors erfarenheter för att illustrera vad god omvårdnad är för patienter som är 75år eller äldre på en akutmottagning.

Kvalitativ

Intervjuer som varade i 30 – 60 minuter. n=10 sjuksköterskor, på ett universitetssjukhus, som arbetat på akutmottagning i 10 – 17 år.

Slutsatsen av resultatet är att organisationen och framtida sjuksköterskor har en utmaning i prioritering av medicinsk omvårdnad samt balans mellan god omvårdnad och

medicinstekniska uppgifter vid behandling av äldre patienter.

Bilaga 2:4 Artikelöversikt Publikationsår

Land

Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats Vetenskaplig kvalitet 1993 USA Moore W.K. & Schwartz K.S Psychosocial support of trauma patients in the emergency department by nurses, as indicated by communication

Syftet var att undersöka skillnaderna mellan sjuksköterskan och

observatörens upplevelse av verbal- och icke-verbal kommunikation mellan sjuksköterskan och

patienten (och deras familj) på en akutinrättning. Kvalitativ. Inspelning av verbal- och icke-verbal kommunikation gjordes mellan patienter, deras familjer och sjuksköterskor. n=18 sjuksköterskor observerades, n=5 män och n=13 kvinnor med en ålder mellan 24-52 år. De hade arbetat inom vården i 3-28 år.

Slutsatsen visade att äldre sjuksköterskor ansåg sig vara bättre kommunikatörer än vad observatören tyckte. Yngre sjuksköterskor kommunicerade bättre med patienter än sina äldre kollegor. De äldre

sjuksköterskorna var bättre på att kommunicera med närstående. Manliga sjuksköterskor såg sig själva som goda

kommunikatörer. I 2003 Sverige Ozolins L-L. & Hjelm K. Nurses´ experiences of problematic situations with migrant in emergency care in Sweden

Syftet var att utforska och beskriva sjuksköterskors uppfattning av problematiska situationer med invandrare i akutsjukvården. Kvalitativ Deskriptiv studie. n=49 sjukskötersor var av n=32 var kvinnor och n=17 var män som fick dokumentera skriftligt sina erfarenheter av totalt 64 problematiska situationer.

Slutsatsen visade att det största problemet vid akut omvårdnad av invandrare var

kommunikationssvårigheter så som språkbarriärer och kulturkrockar. I 2003 Sverige Wiman E. & Wikblad K.

Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department

Syftet var att tydliggöra mötet mellan skadade patienter och sjuksköterskor på akutmottagningen och hur resultatet av studien skall kunna användas i praktiken. Kvalitativ Fem episoder videoinspelades. n=10 sjuksköterskors beteende studerades i 10 möten mellan sjuksköterska och patienter spelades in och analyserade med innehållsanalys.

Slutsatsen var att en äkta relation mellan sjuksköterskan och patienten var bristfällig. Icke-vårdande var en stor del av beteendemönstren som

sjuksköterskan uppvisade vid de tillfällen som granskades.