Linköpings universitet | Malmstens, Campus Lidingö Kandidatuppsats 16 hp | Möbeldesign Vårterminen 2020| LIU-IEI-TEK-G--20/01822--SE
Trygghetsfrämjande möbler för det
gemensamma uterummet
-En designprocess med utgångspunkt i feministisk stadsplanering
Safe promoting furniture’s for public outdoor spaces
-A design process based on feminist urban planning
Sofia Högberg
Handledare: Frida Erson Lundström Examinator: Chandra Ahlsell
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
1
Sammanfattning
Den gemensamma staden har traditionellt utformats med män i åtanke. Många platser upplevs av kvinnor som hotfulla och exkluderande, medan vissa bara inte har något som tilltalar just kvinnor och flickor och blir därför något de väljer bort.
Det här är ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv då det gör att kvinnor och flickor blir begränsade och utestängda från delar av samhället, något som påverkar på många plan, och som FN:s globala handlingsplan Agenda 2030 avser råda bot på.
Mitt examensarbete handlar om att ta fram möbler för utomhusbruk för en specifik plats under ombyggnation i ett område i Västerås. Möblerna ska med sin utformning främja trygghet och minska exkludering med framförallt kvinnor och flickor i åtanke.
Utgångspunkten för designprocessen är feministisk stadsplanering och tidigare genomförda projekt där det tydligt funnits ett feministiskt förhållningssätt, då det enligt många är det mest effektiva sätt att faktiskt skapa gemensamma platser som i praktiken tilltalar och brukas av alla.
Resultatet är en produktserie som tillåter stor variation i möblering och som lämpar sig för många olika sorters platser runt om i vårt gemensamma stadslandskap.
Nyckelord: Designprocess, möbler för offentligt utomhusbruk, feministisk stadsplanering, trygghet, otrygghet, exkludering, inkludering, jämställdhet
Abstract
Our common urban landscape has traditionally been designed with men in mind. Many places are perceived by women as threatening and exclusionary, while some simply do not have anything that appeals to women and girls, and therefore becomes something they choose to refrain from.
This is a problem from an equality perspective as it causes women and girls to be restricted and excluded from parts of society, something that affects many levels, and which the UN Global Action Plan Agenda 2030 intends to amend.
My bachelor’s thesis is about designing outdoor furniture for a specific location under reconstruction in an area in Västerås. The furniture’s are designed to promote a sense of security and reduce exclusion with women and girls in particular in mind.
The starting point for the design process is feminist urban planning and previously
completed projects where there is clearly a feminist approach, since that according to many is the most effective way to actually create common places that in practice appeals to, and are used by everyone.
The result is a product range that allows for a great deal of variation in furnishings and is suitable for many different types of places around our common urban landscape.
Keywords: Design process, furniture for public outdoor use, feminist urban planning, security, insecurity, exclusion, inclusion, gender equality
2
Förord
Som kvinna har jag fått lära mig att vara på min vakt när jag rör mig i det offentliga, speciellt nattetid. Jag har gått med nycklarna redo i handen för att kunna försvara mig mot eventuella förövare och jag har sprungit in i min port med andan i halsen, och inte förrän jag hör låset klicka igen bakom mig har jag kunnat känna mig lugn -det gick bra den här gången med. Jag har åtskilliga gånger känt mig iakttagen av män som ogenerat granskat mig på ett sätt som fått mig att känna mig i underläge, som ett offer.
Därför har jag spenderat mycket tankekraft och energi på att fundera över varför det är såhär och hur det kan förändras, för förändras måste det.
Mitt examensarbete är en ansats till att vara en liten del av ett pågående arbete att försöka göra stadsrummet, och i förlängningen världen, till en mer jämställd plats.
Tack till
Frida Erson Lundström, min handledare som bistått med stöttning och svar på allt mellan högt och lågt.
Joanna Attvall, arkitekt på Fojab, som guidat mig igenom deras material över den valda platsen och delat med sig av sina kloka synpunkter på mitt projekt.
Odin Brange Sollie, produktutvecklare på Nola, som tagit sig tiden att diskutera mina möbler med mig.
3
Innehåll
Inledning ... 5 Bakgrund ... 5 Syfte ... 6 Målsättning... 6 Frågeställningar ... 6 Avgränsningar ... 6 Teori ... 7Varför feministisk stadsplanering? ... 7
Vad skiljer feministisk Stadsplanering från ”traditionell stadsplanering”? ... 8
Upplevd otrygghet ... 9
Verktyg ... 10
Konkreta projekt ... 12
Konkreta tillvägagångssätt för att skapa ett feministiskt stadsrum ... 15
Konkreta egenskaper möbeln skulle kunna ha ... 15
Metod ... 16
Problematisering av metoden ... 16
Kravspecifikation ... 16
En verklig plats ... 17
Kopparlunden i Västerås ... 17
Planprogrammet över Kopparlunden ... 22
Människors beteenden i offentliga uterum ... 23
Genomförande ... 25 Upplägg för designprocessen ... 25 Koncepten ... 25 Utvärdering av koncepten ... 29 Skissfas 1 ... 31 Skissfas 2 ... 34 De olika enheterna ... 40 Exempeluppställningar ... 42
Skissfas 3 -Raka innanliggande brädor ... 46
Samtal med Odin Brange Sollie, produktutvecklare på Nola. ... 51
4
Resultat ... 55
Alla åtta enheter ... 55
Möbleringsförslag 1 ... 60
Möbleringsförslag 2 ... 62
Exempeluppställning i parkmiljö ... 64
Prototypen ... 66
Vidareutveckling ... 68
Mina val och avvägningar i form och konstruktion ... 69
Mina färgval ... 70
Belysning ... 70
Varför mina möbler är feministiska ... 71
Konkreta egenskaper från feministiska teorier ... 72
Hur jag föreställer mig att möblerna kan användas... 72
Diskussion ... 73
Resultat ... 73
Metod ... 73
Slutsatser ... 74
Referenser ... 75
5
Inledning
Bakgrund
Mäns intressen, rörelsemönster och behov har traditionellt dominerat vid planeringen av stadsrummet, men idag finns vetskap om problemen det medför och arkitekter och stadsplanerare kan välja att anta ett feministiskt perspektiv på stadsplaneringen för att utöka deltagandet från olika grupper av människor. Det kan handla om kön, kulturell eller etnografisk bakgrund, ålder eller intressen.
Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige, säger i podcasten myter om brott och (o)trygghet, avsnitt 10 ”feministisk stadsplanering” att ”planerar man en plats för bilar då får man bilar. Planerar man en plats för alla då får man lätt en plats för män. Men planerar man en plats utifrån ett feministiskt perspektiv då får man en plats för alla.”
Det finns många teorier och konkreta tillvägagångssätt för hur man kan bygga bort otrygghet och öka känslan av tillhörighet vid utformandet av en offentlig plats, och det är med
utgångspunkt ur dessa som jag ska ta mig an mitt examensarbete.
Jag upplever att det fortfarande finns många platser i samhället idag som är undermåliga ur ett stadsplaneringsperspektiv, om man ser till vilken sorts miljö som ofta gör att kvinnor känner sig utsatta och otrygga.
Studier visar att kvinnor i större utsträckning än män upplever en otrygghet ute i det offentliga1, och olika platser och olika klockslag har ofta stor inverkan på den upplevda
otryggheten. Det medför att många kvinnor väljer bort platser, går omvägar eller undviker helt att röra sig ute i onödan för att minska obehaget. Jag tänker då främst på gångvägar, passager, parker, ytor kring bostadshus och gemensamma lokaler etc.
På många platser runt om i landet saknar sådana ytor tillräcklig belysning, det saknas faktorer som kan främja aktivitet och rörelse som medför en variation av människor i omlopp, och plasten kan många gånger ha objekt eller växtlighet som skapar dolda vinklar, vilket kan öka obehagskänslan.
Jag vill därför under mitt examensarbete försöka ta fram en produkt som främjar känslan av trygghet för framför allt kvinnor i offentlig utemiljö, utan att fokusera på faror och hot och hur man undviker dem. Utan istället på hur man bygger bort den känslan så att den inte behöver hindra någon eller ta upp tankekraft och energi.
Så att flickor och kvinnor inte per automatik ska kategoriseras in som offer, varken av sig själva eller annan part, utan som en SJÄLVKLAR del av staden.
6 Syfte
Att med utgångspunkt i teori kring, och praktiska erfarenheter av, feministisk stadsplanering ta fram en eller flera produkter för offentlig utemiljö. Med syftet att minska känslan av otrygghet och öka deltagandet i det gemensamma uterummet för framförallt kvinnor.
Målsättning
Det ska vara en eller en serie produkter som lämpar sig för industriell serietillverkning av befintliga aktörer på marknaden som med sin utformning ska vara anpassad för en specifik plats i stadsdelen Kopparlunden i Västerås, men samtidigt möjlig att placera på diverse ytor utomhus för att ändra en plats på ett eller annat vis med ambitionen att platsen ska
upplevas mindre otrygg och mer inbjudande.
Frågeställningar Första frågeställningen
Hur kan teorier om feministisk stadsplanering påverka utformningen av möbler för offentlig utemiljö?
Andra frågeställningen
Vad behövs för att minska otrygghet och exkludering på min valda plats?
Avgränsningar
Jag kommer i första hand att resonera kring upplevd trygghet/otrygghet snarare än att utgå från faktisk brottsstatistik. Jag kommer att ha kvinnors erfarenheter i åtanke och i den mån jag relaterar till mig själv så är det som vit cis-kvinna med medelklassbakgrund. Jag är medveten om att det finns många olika grupper som blir marginaliserade i samhället idag och att inte heller jag kommer att ha alla dem för ögonen. Jag kommer inte att ha möjlighet att fysiskt besöka eventuella platser som jag analyserar och jag kommer inte ha möjlighet att fråga personer som rör sig på platserna om deras egna erfarenheter, mer än eventuella redan befintliga intervjuer som jag kan få tillgång till.
Min metod för designprocessen är att utgå från feministisk stadsplanering för att finna konkreta egenskaper för den produkt eller serie som arbetet ska leda fram till, och för att kunna förstå vilket slags stadsrum jag vill skapa. Jag avser inte att göra en djupdykning i stadsplanering generellt och det är heller inget ämne jag är speciellt insatt i sen tidigare.
7
Teori
Varför feministisk stadsplanering?
För att besvara frågan varför man behöver anta ett feministiskt perspektiv vid utformandet av den gemensamma staden finns det enligt mig ett antal saker man måste ha förståelse för. Det ena är vilka normer och värderingar som legat till grund då stora delar av vårt samhälle och den stadsutformning som vi fortfarande i mångt och mycket lever i byggts upp. En annan är vem som traditionellt har haft inflytande vid utformningen av stadsrummen. En tredje aspekt är att se till ett större perspektiv, nämligen att mycket lite förändras om man inte aktivt bestämmer sig för att göra just det. Då behövs strategier för hur en går till väga och verktyg för att utvärdera resultatet.
För även om dagens samhälle i stor utsträckning är mycket mer jämställt än under
exempelvis funktionalismens guldår på 20/30-talet eller initieringen av miljonprogrammet på 60/70-talet så finns det mycket som fortfarande skiljer sig mellan män och kvinnor. Kanske inte minst i hur vi ser på oss själva. Många kvinnor kategoriserar in sig som offer2, och ”vet”
att vara försiktiga på exempelvis promenaden hem från bussen på kvällen, medan många män inte riktigt kan relatera till den känslan och därför inte heller förstå vad som behövs för att eliminera den. Listerborn skriver i sin avhandling Trygg stad från 2002 att ”rädslans geografi, det vill säga kvinnors rädsla för övergrepp i stadens offentliga rum, är ett exempel på en sådan fråga. Kvinnor har i detta sammanhang velat bekämpa manligt (sexuellt) våld, men frågan om rädsla i stadsmiljöer har också inneburit en kritik mot den stadsutformning och den sociala miljö som bidrar till att skapa obehagliga platser i staden”. 3
Jag menar att man kan skapa otrygghet genom att fokusera för mycket på faror och hur man undviker dem, både ur ett stadsbyggnadsperspektiv, men också kring vad vi intalar oss själva och varandra. Kan man istället skapa platser som upplevs trygga och inbjudande där
människor från olika samhällsklasser eller etnisk bakgrund, oavsett kön och ålder vill vistas så tror jag med bestämdhet att den upplevda otryggheten minskar, och det påstår jag är en viktig del för att uppnå jämställdhet i enlighet med FN:s globala handlingsplan, Agenda 2030. Den offentliga och den privata sfären har varit två tydliga utgångspunkter i utformandet av samhället, där män traditionellt varit i fokus för den offentliga och kvinnor för den privata. Samhället byggdes upp på ett sådant vis att kvinnor skulle kunna stanna hemma och ta hand om barn och hem så att männen kunde yrkesarbeta och socialisera ute i det offentliga. Det här kan ses förlegat och inaktuellt i ett samhälle som så ofta påstår sig vara jämlikt, men faktum är att det fortfarande ligger till grund för hur stadsrummet i mångt och mycket ser ut, och hur man ser på kvinnan än idag.4
2 Berg, Lundin, I mörkret ser ingen vad som sker.. -En kvalitativ studie av kvinnors upplevelse av trygghet och otrygghet i staden. Akademin
för humanora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet 2011
3 Listerborn, Carina, Trygg stad: diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik, Chalmers tekniska högsk., Diss.
Göteborg : Chalmers tekniska högsk., 2002,Göteborg, 2002
4 Larsson, Anita, Jalakas, Anne, Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för
8 Vad skiljer feministisk Stadsplanering från ”traditionell stadsplanering”?
Det finns många teorier kring vad det innebär att anta ett feministiskt förhållningsätt kring stadsplanering. Många menar att det är det mest lyckade sättet att få en stad eller plats som faktiskt är till för alla där deltagandet i det offentliga rummet i praktiken blir jämlikt5.
Det finns flertalet exempel på att ”rum” som är utformade för att passa alla, i slutänden i huvudsak används av män eller pojkar6, och att man för att uppnå just jämlikhet behöver
fokusera på kvinnorna och flickorna. Rebecca Rubin från White Arkitekter säger in en intervju för bostadsnytt.online att ”det handlar om att omvärdera och ifrågasätta normer. Kanske kan vi också påverka beteenden till viss del genom att skapa rumsliga förutsättningar för ett jämställt samhälle”.7
Principen är alltså att resultatet inte blir en stad eller en plats som i huvudsak nyttjas av kvinnor bara för att det är dem man utgått från, utan att genom att lyssna på och inkludera marginaliserade grupper får man en stad som passar för alla.
Det är enligt mig den stora skillnaden med att anta ett feministiskt perspektiv på
stadsplaneringen -vetskapen om att vi inte uppnår ett jämlikt deltagande och nyttjande av de offentliga rummen med att utgå från ”alla” eftersom vi traditionellt levt i ett patriarkat där män är normen vilket vi har otroligt svårt att slå oss fria från på ett undermedvetet plan.
5 Brandt, Elvira, feministisk stadsplanering, mer än bara jämställdhet, samhällsplanering och miljö, KTH skolan för arkitektur och
samhällsbyggnad, Stockholm 2019,
6Blomdahl, Ulf, Elofsson, Stig & Åkesson, Magnus, Spontanidrott för vilka?: en studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för
spontanidrott under sommarhalvåret, Stockholms stad - Idrottsförvaltningen, Forskningsenheten, Stockholm, 2012
9 Upplevd otrygghet
Känslan att känna sig otrygg är subjektiv. Det som upplevs som hotande och farligt för en behöver inte orsaka samma känslor hos någon annan. Det beror på våra erfarenheter men också på vad vi ”tränas” att uppleva som en farlig situation. Det finns statistik som visar att kvinnor i större utsträckning än män känner sig rädda utomhus på kvällen, trots att män i högre grad utsätts för brott8.
Men här måste man komma ihåg att brottsstatistik utgår från antal gjorda anmälningar, vilket inte nödvändigtvis är en korrekt beskrivning av verkligheten9.
De brott som män i högre grad utsätts för kan många gånger vara förknippade med mindre skam och skuld, än vad en kvinna kan uppleva efter exempelvis en våldtäkt, vilket i sin tur kan göra att offret väljer att inte anmäla då man upplever att traumat skulle öka än mer. Jag tror dessutom personligen att många kvinnor som utsätts för trakasserier och hot, inte nödvändigtvis ens tänker tanken på att anmäla då man inte tror det kommer leda till några rättsliga konsekvenser. Men det kan skapa stora obehag både i stunden och på sikt. Det kan vara bra att anlägga ett historiskt perspektiv på hur man från rättsväsendets sida sett på sexualbrott till för inte så länge sedan. Det är exempelvis först 1984 man bestämmer att fokus ska ligga på gärningsmannens handling och inte brottsoffrets agerande vid
bedömningen av brottet.10 Men när man tittar på enskilda fall ser man att det i praktiken är
något som tar lång tid att infria.
Många tjejer och kvinnor blir uppmanade av föräldrar och närstående men även av
samhället i stort att vara försiktiga ute i det offentliga. Det kan handla om att undvika att gå själv på kvällar eller att vara extra uppmärksamma och försiktiga på krogen eller festen. Så sent som 2014 uttryckte Tallink Siljas personaldirektör Vahur Ausmees att ”kvinnorna behöver tänka på hur mycket de dricker, de vet vart det kan leda” i en intervju i TV4:s Kalla Fakta, och påstår därmed att de ökade våldtäkterna på fyllefärjorna är kvinnornas fel.11
Det visar tydligt att på många håll i samhället har man inte slutat att hålla brottsoffret ansvarig när sexualbrott sker, vilket såklart påverkar kvinnor till att uppleva att de själva måste ta ansvar för att inte hamna i en sådan situation.
Det finns alltså strukturella bakomliggande faktorer som formar oss kring hur vi upplever det gemensamma rummet och vad som gör oss otrygga. Därför behövs stora ändringar inte bara i den fysiska omgivningen utan synen på kön och genusrelaterade föreställningar i stort. Synen som kvinnan som ett potentiellt offer och mannen som förövare gör att kvinnor upplever mer obehag än de troligtvis behöver. Elin Berg och Anette Lundin skriver i sitt examensarbete från 2011 ”att när kvinnan ser sig själv som offer upprätthålls den sociala konstruktionen av kön. Denna position har kvinnor blivit socialiserade till att inta och
8https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/nationella-trygghetsundersokningen.html (2020-05-07)
9Listerborn, Carina, Trygg stad: diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik, Chalmers tekniska högsk., Diss.
Göteborg : Chalmers tekniska högsk., 2002,Göteborg, 2002
10Sexualbrottsofferutredningen, Anmälan och utredning av sexualbrott: förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv : promemoria,
Fritzes, Stockholm, 2005
10
förväntas av andra att leva efter det. Hon ska vara rädd och otrygg när hon rör sig i det offentliga rummet.”12
Det är min övertygelse att kan man minska den upplevda otryggheten som kvinnor ofta bär på i olika sammanhang så ökar livskvaliteten. Det i sin tur blir ett steg i rätt riktning till ett mer jämställt samhälle där alla får samexistera på lika villkor, med samma möjligheter att påverka samhället och sina egna liv. Jag vill därför dra mitt strå till stacken och försöka ta fram möbler som hjälper oss framåt i rätt riktning.
Verktyg
Det finns många verktyg för att undersöka hur verkligheten ser ut eller för att säkerställa att konsekvenserna av ett agerande faktiskt blir enligt avsikten ur ett jämställdhetsperspektiv. Jag ska kort beskriva några sådana verktyg.
4R-Metoden
Ett verktyg för jämställdhetskartläggning och analys.
R1 –Representation, Hur många är män/pojkar och hur många är kvinnor/flickor (i
organisationen, på platsen, är brukare etc)
R2 -Hur Resurser (tid till lokaler, pengar, insatser, etc) fördelas mellan kvinnor och män. R3 -Realia, det vill säga varför representation och resurser fördelar sig som de gör.
R4 -Realisera, genom en handlingsplan och ett faktiskt handlande, samt formulera nya mål
och åtgärder.13
Könskonsekvensanalys
Förslag som tillsynes är könsneutrala kan ändå påverka kvinnor och män olika. Könskonsekvensanalyser används för att man ska kunna undvika oavsiktliga negativa konsekvenser och göra besluten bättre.
Könsperspektivet måste finnas med redan från början och innebär att man gör analyser av olika potentiella effekter på kvinnors respektive mäns situation inom det berörda området innan beslut fattas om mål, strategier och resurstilldelning.14
Gender Budgeting
Handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Hur fördelas offentliga resurser mellan könen? Hur möter det kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov? Och vilka blir effekterna?
12 Berg, Lundin, I mörkret ser ingen vad som sker.. -En kvalitativ studie av kvinnors upplevelse av trygghet och otrygghet i staden. Akademin
för humanora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet 2011
13https://www.jamstall.nu/verktygslada/4r-metoden/ (2020-05-11) 14https://www.jamstall.nu/verktygslada/konskonsekvensanalys/ (2020-05-11)
11
Resurser kan fördelas så att de påverkar olika grupper av människor och därmed också kvinnor och män, flickor och pojkar olika. Större vikt kan läggas vid mäns behov, aktiviteter och prioriteringar och den traditionellt manliga livsvägen gynnas ekonomiskt.15
Gender budget-arbetet utgörs av tre delar:
• Utvärdering av budgetens effekter ur ett genusperspektiv
• Integrering av ett genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet
• En restrukturering, dvs. en förändring av inkomster och utgifter för att främja jämställdhet
12
Konkreta projekt
Jag har valt ut ett antal projekt, där man aktivt arbetat utifrån ett feministiskt perspektiv, där användaren på ett eller annat sätt fått vara delaktig under processen, som jag försökt sätta mig in i och analysera utifrån det jag kunnat finna på nätet om projekten.
Vissa projekt har varit enkla att hitta information och även utvärderingar om medan andra har varit svårare och ligger därför inte till lika stark grund i mitt eget projekt.
De projekt/initiativ jag tittat på är:
Equalizer Flickrum
#urbangirlsmovement MYCKET
Aker brygge -Oslo Husby centrum Frizon
Dansbana! Equalizer
”Projektet Equalizer - ett redskap för jämställda och inkluderande aktivitetsplatser…” ”Inom ramen för projektet tas en verktygslåda fram som ska kunna användas när offentliga platser omvandlas. Verktygslådan ska ge stöd och inspiration till vilka metoder som kan användas och konkreta idéer om såväl fysiska som organisatoriska åtgärder, utprövade utifrån arbetet med analys, dialog och genomförande…”16.
Flickrum
”Flickrum är ett internationellt uppmärksammat projekt som utforskar staden utifrån
tonåriga flickors perspektiv och villkor. Projektet synliggör frågan om unga tjejers rätt till det offentliga rummet och bidrar med kreativa förslag och lösningar”17.
#urbangirlsmovement
”#UrbanGirlsMovement syftar till att förbättra flickors och unga kvinnors uppväxtvillkor i snabbt växande, socio-ekonomiskt utsatta, urbana områden, genom feministisk
stadsplanering. Stadsplanering är ett outnyttjat verktyg för att skapa ett mer jämställt samhälle i stort, och behovet av att vidga vyerna och kartlägga globala exempel är påfallande.
Projektets tes lyder ”planera och bygg staden utifrån tjejers behov, och den kommer fungera för alla”. Vi är övertygade om att prioritera unga kvinnor och flickor i stadsutveckling är avgörande för att städer och offentliga miljöer ska bli inkluderande och hållbara, och därmed ett effektivt verktyg mot segregation.”18
16https://www.nyrens.se/nyheter/2018/02/26/jamstallda-platser-equalizer (2020-05-16) 17https://whitearkitekter.com/se/projekt/flickrum-i-det-offentliga/ (2020-05-16)
13 Konst- & arkitekturgruppen MYCKET
”MYCKET skapades 2012 av formgivarna, arkitekterna och konstnärerna Mariana Alves Silva, Dr. Katarina Bonnevier och Thérèse Kristiansson. Sen dess har de utvecklat en konstnärlig forskningspraktik utifrån intersektionella perspektiv, som anti-rasism och queer-feminism. Deras praktik är influerad av teatralitet, karnevaler och aktivism. Tillsammans rotar de runt i gränslandet mellan de liv vi lever och den byggda och formgivna värld som omger oss.”19
Aker brygge -Oslo
Är en plats i Oslo, Norge, som byggdes om av Link Arkitektur 2015. Uppdraget hade dock inte en uttalad feministisk utgångspunkt, men ambitionen överensstämmer i stor utsträckning med feministiska teorier, varför jag ändå tyckte att det fanns ett högt värde att studera. ”…fokus har legat på tre huvudområden: strandpromenaden, torget och sidogatorna med nya entréer. Social hållbarhet – känslan av trygghet och möjlighet för alla att vistas på platsen har varit ett övergripande mål och utemiljön ska främja olika aktiviteter, spontana möten och kännas trygg att vara på dygnet runt.” 20
Husby centrum, Stockholm
Ett av de första projekten i Stockholm att ha en uttalad feministisk stadsplanering som utgångspunkt.
Projektet har genomförts och det finns brett skilda åsikter om huruvida man faktiskt lyckades genomföra det man till en början avsåg.
Frizon, Umeå
“Jämställda offentliga miljöer har förvandlat en del av parken till en unik plats att umgås på i staden. Unga tjejer i kommunen har utifrån sina intressen och med jämställdhet som metod undersökt och utvecklat idéer och visioner om utformningen av en inbjudande jämställd plats. Målet har varit att skapa en plats fri från förväntningar, rädslor och otrygghet där alla skulle kunna känna sig välkomna…”21
Dansbana!
”De spontanidrottsplatser som byggs idag, så som skejt- och parkourparker används till största delen av killar. Dansbana! är en reaktion på det, ett initiativ att uppmärksamma en förbisedd grupp i stadsplanering, unga tjejer, och ett sätt att skapa möjlighet för dem att ta plats i det offentliga rummet genom dans. Dansbana! arbetar med deltagandeprocesser och gestaltning. Vår vision är att det skall finnas en Dansbana! i varje del av staden, i olika städer, i hela av landet.”22
19https://www.mycket.org/MYCKET (2020-05-16)
20https://linkarkitektur.com/se/Projekt/Aker-Brygge (2020-05-17)
21https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/naturvardparker/parkerochgronomraden/arstidernaspark/frizonenjamstalldmot esplats.4.16f6133114e3fb408858848.html (2020-05-17)
14
Jag har som sagt analyserat dessa projekt utifrån den information jag kunnat finna kring dem och nedan följer en kort sammanställning av de viktigaste delarna i projekten enligt min analys.
Många av projekten har som utgångspunkt att kvinnor och flickor inte har en tillräckligt tydlig plats i samhällets offentliga rum, och att det får konsekvenser på flera plan. Allt från den individuella upplevelsen av otrygghet och utanförskap till möjligheterna att påverka samhället i stort för att uppnå jämställdhet i relation till Agenda 2030.
Något som också verkar genomgående för alla projekt är utgångspunkten att kvinnor och flickor själva behöver få vara delaktiga i skapandet av det offentliga rummet, deras egna röster måste komma till tals. Hur man gör det, skiljer sig åt i projekten och vad resultaten blir av de samtal, workshops och idéskisser som kommer ur projekten är brett skilda, vilket inte alls är konstigt då de har helt olika uppdrag.
De projekt som handlat om utformandet kring en specifik plats, så som Frizon och dansbana har lett fram till konstaterandet att aktivitetsplatser för unga har en tendens att rikta sig främst till pojkar.
Utgångspunkten i både Husby-projektet och Akers brygga har snarare handlat om att män dominerat platserna och att kvinnor känt sig otrygga.
Många av de unga kvinnor som tillfrågats i projekten har pratat om att de upplever att samhället i stor utsträckning består av krav och förväntningar kring hur de ska vara, vilka många gånger dessutom helt motstrider varandra.23
De dessa unga kvinnor ofta därför efterfrågat är platser där man i lugn och ro, utan att vara styrd av någon eller något, bara kan få var den man är, ofta i sällskap med nära vänner och utan att känna sig iakttagen.
En annan sak som verkar genomgående i projekten är att estetiken på det man i slutänden skapar är modern och nyskapande i motsats till traditionell och stereotyp, med ambition att tilltala många, i synnerhet unga kvinnor.
Slutligen uppfattar jag att ambitionen med alla dessa projekt och initiativ, förutom att inkludera flickor och kvinnor som en självklar del av staden, är att förändra tankar kring vad som är norm idag, och bryta upp gamla föreställningar kring genus och vad flickor och pojkar, män och kvinnor eftersöker och behöver.
23https://www.umea.se/download/18.6856729316a4c558ff0184f/1556199669516/Att%20arbeta%20med%20j%C3%A4mst%C3%A4lldhet %20och%20unga%20i%20dialog.pdf (2020-05-18)
15 Konkreta tillvägagångssätt för att skapa ett feministiskt stadsrum
(utifrån de projekt jag granskat och de teorier jag tagit del av)
• Ha marginaliserade grupper i fokus (då får man ett stadsrum som passar alla) • Låta användaren vara delaktig i processen/ komma till tals
• Prioritera gång och cykelvägar (med god framkomlighet för barnvagnar, rullstolar etc.)
• Tillgång till fräscha och säkra offentliga toaletter • God överblickbarhet över platsen
• God belysning (ej bländande eller som sätter dig i fokus) • Tillgängliga flyktvägar
• Inbjudande estetik som känns omhändertagen dygnet runt, året om • Identitetsskapande uttryck
• Aktivitet för att främja mänsklig närvaro för olika grupper av människor • Kvinnlig närvaro (behöver inte var fysisk person)
• Utforma platser för umgänge och samtal utan att signalera för vem (uppmärksamma och ifrågasätta normer)
• Vara medveten om vad som traditionellt legat till grund för stadsplaneringens utformning och aktivt ifrågasätta rådande normer och vem användaren är och vad denne behöver/eftersöker.
• Använda sig av lämpliga metoder för att kunna utvärdera resultat (exempelvis R4-metoden)
Konkreta egenskaper möbeln skulle kunna ha
(baserat på de projekt jag granskat)
• Inte ha en form som kan bli skrymmande, istället luftig eller låg
• Färger och material som är identitetsskapande för platsen, gör platsen mer omhändertagen och mindre anonym.
• Erbjuda aktivitet eller närvaro, men utan att signalera för vilken ”grupp”.
• Belysning (integrerad) gärna med solceller, ev. bilda ett ljusspel eller liknande (som frizon exempelvis)
• Värmeslingor, för att aldrig vara översnöad (kännas omhändertagen och omhändertagande, möjliggöra för mänsklig närvaro oavsett årstid.) • Eluttag, kunna ladda mobilen
• Högtalare, kunna spela valfri musik
• Visa på kvinnlig närvaro (behöver inte vara fysisk person)
16
Metod
Jag kommer att utgå från befintliga teorier kring vad feministisk stadsplanering innebär och vilken effekt det kan ha på utformningen av en plats. Jag kommer att titta på flertalet genomförda projekt där man haft ett aktivt feministiskt förhållningssätt och göra mig en egen uppfattning kring utfallet utifrån det jag kan se och läsa mig till på distans.
Utifrån mina slutsatser kring vad som är lyckat i dessa projekt och vad som verkar råda koncensus kring från branschfolk och andra experter så kommer jag sedan att försöka applicera delar på min egen produkt/kollektion för att uppnå mitt önskade resultat.
Problematisering av metoden
Man skulle kunna hävda att en stor del i att anta ett feministiskt förhållningssätt kring utformandet av en plats eller produkt är att den tänkta användaren får vara delaktig i processen och göra sin röst hörd, framför allt de som annars sällan får sin röst hörd. Det kanske man inte direkt kan hävda att jag gjort, även om jag tagit del av andras arbeten och processer där en grupp som liknar min tänkta användare har fått delta och berätta utifrån sitt perspektiv.
Kravspecifikation
Produkterna ska vara anpassade för offentlig utemiljö och klara av de tuffa förhållanden som det kan innebära. De ska vara lämpade för rationell serietillverkning. Alla delar ska gå att byta vid behov. Material och ytbehandlingar ska vara möjliga att underhålla på ett relativt enkelt sätt. Produkterna ska vara anpassade till den plats jag förhåller mig till men utan att vara platsspecifika.
Jag ska utforma möblerna på ett sätt som överensstämmer med min utgångspunkt och det jag tar fasta på ur teorierna, och inget i form eller konstruktion får motverka min avsikt att skapa möbler som främjar trygghet. Möblerna bör gå att tillgänglighetsanpassa i stor utsträckning och ha en estetik som känns samtida.
17
En verklig plats
Jag ville utgå från en verklig plats snarare än att hitta på en fiktiv, och tog därför kontakt med Fojab Arkitekter. De föreslog att jag kunde få ta del av ett stort pågående projekt som
handlar om ombyggnationen av stadsdelen Kopparlunden i Västerås. Idag är Kopparlunden ett industrikvarter men ska byggas om till ett bostadsområde. Det lät som en mycket bra möjlighet för mig då det dels skulle kunna innebära att jag faktiskt får vara med och påverka en plats på riktigt och dels kanske innebära viss exponering av mitt resultat, så jag tackade självklart ja. I och med det har jag haft kontakt med Fojab arkitekter, i synnerhet Joanna Attvall. Jag har tagit del av flertalet dokument som handlar om ombyggnationen och det arbete som pågår under planeringsfasen, som projektet fortfarande befinner sig i. Jag har även haft samtal med Joanna och deltagit i ett möte tillsammans med representanter från Tyréns, som bland annat handlade om friytorna och exploationsgraden.
Kopparlunden i Västerås
Kopparlunden i Västerås är en befintlig stadsdel som ska göras om från det industrikvarter det tidigare varit, till ett barnvänligt bostadsområde med närhet till skola, förskola och rekreationsytor. Jag har valt att förhålla mig till en mindre friyta en s.k. Pocket park invid ett större gångstråk i DP Norr, som området benämns som.
Platsen är en allmän yta där vem som helst får vistas men ska samtidigt fungera som de boendes ”bakgård”, d.v.s. det gemensamma uterummet där man kan träffa sina grannar, leka, pausa, sola etc. Det är relativt många soltimmar på en dag och i och med att den ligger invid ett av de större gångstråken i området och även utgör slutet av det stråk som kallas för ”säker skolväg” kan man anta att många människor kommer att röra sig i omlopp kring platsen. Det här är även en av de platser som Fojab kommer fokusera lite extra på.
Idéskiss och arbetsmaterial FOJAB arkitekter Den blå cirkeln inringar min valda yta.
18
Idéskiss och arbetsmaterial FOJAB arkitekter
De ljusgrå stråk som passerar benämns som Övergripande rekreationsstråk. Det mörkare streckade stråket benämns som Linverkstråket.
Idéskiss och arbetsmaterial FOJAB arkitekter Sekvens av platser
”platserna karaktäriseras av en intim karaktär men ändå publik karaktär och nyttjas främst av boende i närområdet. Här finns plats för vardagslek och spontanmöten”.
19
Idéskiss och arbetsmaterial FOJAB arkitekter Ca 3 soltimmar/dag 21:a mars/sept.
Idéskiss och arbetsmaterial FOJAB arkitekter
Den orangea cirkeln ringar in en förskolegård med en avgränsad del som är allmänt tillgänglig under kvällar och helger.
20
Idéskiss och arbetsmaterial FOJAB arkitekter
Pilen visar min valda plats som den är modellerad av Fojab.
Det finns tankar om att inrätta en matbutik i den nedre (hitåt i bild) delen av linverket, som är den längsta byggnaden i bilden, resten kommer troligtvis att fördelas på kontorslokaler eller semiutåtriktade verksamheter.
Det höga huset söder om min valda yta kan komma att inhysa ett fik eller restaurang på bottenvåningen, med entré söderut, alltså ej med direktanslutning till min yta.
21
Idéskiss och arbetsmaterial FOJAB arkitekter
Platsen ligger i ena änden av det stråk som benämns som säker skolväg och som ska utmärkas med exempelvis enhetlig markbeläggning, identitetsträd, belysning och möbler. Här prioriteras de gående och det ska finnas platser och utrymmen för lek och upplevelser.
Idéskiss och arbetsmaterial FOJAB arkitekter
Min valda plats finns som sagt med som en av de platser som Fojab kommer att fokusera extra på, vilket jag ser som positivt för mitt projekt då det innebär att det redan finns ett intresse att finna en bra utformning för platsen.
22 Planprogrammet över Kopparlunden
Jag kommer nedan redovisa delar ur det planprogram som upprättats över Kopparlunden, framtaget av Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad, 2016-02-09, och som jag tycker varit relevanta för mig att ta fasta på.
Vision Kopparlunden 2026
”Kopparlunden har utvecklats till en modern, inspirerande stadsdel med en mångfald av människor, verksamheter, aktiviteter och möjligheter”…
”I Kopparlunden finns förutsättningar för en positiv, utvecklande och trygg vardag.
Stadsdelen kännetecknas av blandning med nya former av bostäder och lokaler, som möter såväl barnfamiljens som pensionärens behov av nära och trygga aktivitetsplatser. Nya målpunkter, platsbildningar, verksamheter och aktiviteter gör Kopparlunden till en intressant och ”användbar” stadsdel. Tillgängliga och attraktiva platser och stråk ger människor
möjlighet att stanna upp, träffas och vara tillsammans. Stadslivet pågår dygnet runt alla årstider. Här finns möjlighet att se och lära känna andra människor med olika värderingar och levnadssätt, att möta en mångfald som berikar och utvecklar. Det är människorna som i sina aktiviteter och intressen formar stadsdelen Kopparlunden.”…24
Övergripande stråk och platser/gröna rum
”Livet i staden utspelar sig i mellanrummen mellan husen. Gator och torg, parker och stråk är platser där människor kan mötas. Huvudstråk och platser/gröna rum som är av övergripande natur och viktiga för hela stadsdelen utgör stommen i ett framtida nätverk av mötesplatser inom stadsdelen. Det är stråk där man huvudsakligen rör sig till fots och där större
platser/gröna rum med olika karaktär kan utvecklas. Inom Kopparlunden finns idag ingen större park/grönyta. Det är även ont om gröna områden i närområdet. Det är därför viktigt att tillskapa platser/gröna rum som kan erbjuda plats för såväl lek och spel som samtal, vila och avkoppling.”…25
Utveckling av det offentliga rummet
”Det offentliga rummet ska ge möjligheter för en mångfald av verksamheter, aktiviteter och behov som innefattas i stadslivet.
I Kopparlunden ska finnas ett rikt utbud av tillgängliga och attraktiva platser och stråk där människor kan stanna upp, träffas och vara tillsammans i en trygg och inspirerande miljö. Det ska finnas stråk och platsbildningar som ger stöd för ungdomars behov av ”att hänga”, som möter barnfamiljers behov av nära och trygga aktivitetsplatser, som tillåter privata samtal eller samtal om utveckling av affärsidéer, som ger plats för
teatergrupper/musiker/”speakers corner” eller för den som bara vill betrakta stadslivet.
24https://www.vasteras.se/download/18.2cf4109a157e38143c61a96/1554824504122/Planprogram%20pp%2033%20planhandling.pdf
(2020-05-12)
25https://www.vasteras.se/download/18.2cf4109a157e38143c61a96/1554824504122/Planprogram%20pp%2033%20planhandling.pdf
23
Det finns även behov av offentliga platser där en mångfald av dessa aktiviteter kan mötas, korsbefrukta varandra och utvecklas”...26
Människors beteenden i offentliga uterum
Den internationella Arkitektbyrån SWA gjorde 2019 en studie av människors beteenden i det offentliga uterummet. Studien tar inte hänsyn till kön i slutsatserna kring de olika
beteendemönstren, vilket troligt skulle kunnat påverka analysen ytterligare.
Jag har ändå tagit fasta på vissa slutsatser kring vilken typ av plats, beroende på önskat beteende, som är att föredra eller inte föredra, för att kunna ha som underlag för möblering på min valda plats.
Dessa redovisas nedan i en kort sammanfattning.
Donut Effekt
50–75% av ytans utkanter kan fyllas innan människor söker sig inåt mitten.
Channelization
Tydliga passager gör att människor rör sig snabbare och uppehåller sig kortare på platsen.
26https://www.vasteras.se/download/18.2cf4109a157e38143c61a96/1554824504122/Planprogram%20pp%2033%20planhandling.pdf
24
Lizarding
Unga människor solar sig gärna om en mjuk yta, så som trä eller gräsplätt finns, oftast i grupper av två till 4 personer.
Self-Corraling
Lägre inslag av skyddande element, som inte skymmer sikt, i utkanten av ett uterum attraherar ofta människor för att komma undan störande inslag.
Niche Selection
Fixerad möblering med stor variation i positionsmöjligheter får människor att stanna länge på platsen.
Downstream Drift
Om ett torg eller park har breda entrémöjligheter d.v.s. inte stängda kanter, ökar människoflödet markant. Alla bilder och analyser är hämtade från theguardian.com27
27 https://www.theguardian.com/cities/gallery/2019/aug/01/lizarding-and-flex-allure-how-do-you-use-your-city-plaza-in-pictures-field-guide (2020-05-17)
25
Genomförande
Upplägg för designprocessen
Koncepten
Jag tog fram tre koncept som jag sedan utvärderade var för sig för att välja ett för
vidareutveckling. Till varje koncept hittade jag ett antal referensbilder för att beskriva för mig själv, men även för andra, vilken slags produkt jag är ute efter i just det konceptet.
26 Koncept 1
Referensbilder för koncept 1 (Länk till alla bilder finns nederst på sidan)28
28 https://www.domusweb.it/en/news/2014/07/29/mi_casa_your_casa.html (2020-05-08) https://archinect.com/izabelaboloz/project/intersections-at-the-sea-side?utm_content=buffer327cb&utm_medium=social&utm_source=pinterest.com&utm_campaign=buffer (2020-05-08) https://nola.se/products/kebne/ (2020-05-08) https://lapepiniere.squarespace.com/rue-de-dijon-1 (2020-05-08)
27
Koncept 2
Referensbilder för koncept 2 (Länk till alla bilder finns nederst på sidan)29
29
https://www.pinterest.se/pin/600667669029275287/ (2020-05-08)
https://www.pinterest.se/pin/465348573972220839/ (2020-05-08)
28 Koncept 3
Referensbilder för koncept 3 (Länk till alla bilder finns nederst på sidan)30
30 https://www.pinterest.se/pin/833025262310761220/ (2020-05-18) https://www.pinterest.se/pin/833025262314244145/ (2020-05-18) https://www.pinterest.se/pin/833025262314350258/ (2020-05-18) https://www.pinterest.se/pin/833025262314240904/ (2020-05-18) https://nola.se/products/sunday-2/ (2020-05-18) https://www.pinterest.se/pin/833025262310885003/ (2020-05-18)
29 Utvärdering av koncepten
Koncept 1-Aktivitet
Jag tror att min fantasi kring hur olika människor aktiverar sig och vilken slags produkt som lockar vem etc, baserar sig på förutfattade meningar jag har kring användaren utifrån ett inlärt genustänk. Därför går det helt emot feministisk stadsplanering att göra på det sättet och jag skulle istället behöva hålla samtal och workshops med de tänkta användarna/den grupp man främst vill fokusera på.
Det finns inte tid för i mitt projekt och är därför något jag väljer bort.
Koncept 2-Modul
Det här konceptet tror jag skulle leda in mig på en evig sökan efter den smarta lösningen, och att jag skulle kunna fastna i konstruktion och pusslande med form och tappa fokus på det viktiga, nämligen produkter som främjar trygghet och skapar en inkluderande miljö.
Koncept 3-Större Enheter
Det här är mitt valda koncept, men med en touch av modulkonceptet.
Det här konceptet ger mig bäst förutsättningar att utveckla möbler som passar min
utgångspunkt och som samtidigt är förenliga med en rationell serietillverkning av verksam aktör.
Jag vill inte göra för stora enheter som riskerar att angränsa till platsbyggen. Jag vill inte heller göra för unika former till varje enhet så att man tappar tanken kring rationell tillverkning. Utan jag vill med några utvalda former (ca 3-5) som har upprepningar av exempelvis samma vinklar eller dimensioner ta fram en serie produkter som beroende på hur du placerar dem med varandra kan skapa många olika konstellationer och
30
Konceptmoodboard (Länk till alla bilder finns nederst på sidan)31
Materialpalett 31https://staging.archicree.com/matieres/mobilier-outdoor-gamme-atlantique-explore-concept-de-salon-dexterieur/ (2020-06-02) https://www.pinterest.se/pin/774689573391971263/ (2020-06-02) http://www.mynewsdesk.com/se/goteborgsstad/pressreleases/en-maanad-med-gratis-aktiviteter-foer-alla-barn-i-barnens-vaexthus-2911994 (2020-06-02) https://sodramunksjon.se/nyhetsartiklar/2019-09-18-nu-stangs-delar-av-promenaden-runt-munksjon-av.html (2020-06-02) https://www.vindobyggvaror.se/Startvy/Produktkatalog/Travaror/Planhyvlat_virke_(slathyvlat)_Furu,_Asp/view-all (2020-06-02)
31
Skissfas 1
Jag bestämde att jag skulle göra 2–4 snabba skisser med lite olika formspråk inom konceptet. Jag uppskattar verkligen att skissa i Solid Works och valde att göra det då det gör att jag lätt får upp en volym och eftersom 3d modeller hjälper mig förstå formen och hur den skulle kunna realiseras på ett bra sätt.
32
Den här skissen är den jag valde att gå vidare med.
Efter samtal med min handledare kom jag fram till att ta ner storleken på enheterna och istället titta på hur det kan sammankopplas för att bygga de olika formationerna.
33
Nu upplevde jag att jag hittat den sorts möbel jag var ute efter.
Jag gjorde några handskisser.
34
Och byggde några volymmodeller.
Skissfas 2
Efter det skissade jag vidare i Solid Works för att hitta dimensioner och proportioner som gör dem kopplingsbara med varandra. Försökte förhålla mig till lastpall och ritade konstruktioner som skulle möjliggöra integrerad belysning.
Jag hade en s.k. ”assembley” uppe hela tiden, parallellt med mina ”parts”, med mina olika enheter lagda och ställda bredvid varandra på ett sådant sätt att jag hela tiden skulle kunna se vad mina ändringar gjorde för de olika parametrar jag förhöll mig till.
35
36
Möblerna var till en början mycket kantiga till formen, med fyrkantsrör då jag tänkte att det skulle underlätta för sammankoppling i varandra.
Men efter samtal med min handledare kom jag fram till att de inte behöver kopplas i varandra för att stå säkert på plats i och med att de ska markfästas.
37
Det gjorde att jag testade med att ha runda rör istället och laborerade med bredden på brädor. Det visade sig att jag redan från första början haft den bredaste möjliga brädan som inte påverkade sittdjup eller ryggstödshöjder negativt och som ändå gjorde att samma bredd fungerade över hela möbeln, på alla olika enheter. Och jag ville ha så breda brädor som möjligt, vilket blev 70mm.
38
Därför försökte jag mjuka till formen, vilket kändes mer passande för min utgångspunkt då jag upplever det mer omhändertagande och inbjudande. Men jag ville samtidigt inte tappa rationaliteten eller möjligheterna att placera dem invid varandra på ett effektfullt sätt.
39
Jag kände att jag hittat min form, med det runda uttrycket, och att jag kunde ställa ihop dem på ett sådant sätt att jag skulle kunna skapa den sortens möblering som jag varit ute efter. Jag utformade åtta enheter som passar med varandra och som tillsammans möjliggör många olika möbleringsmöjligheter för att kunna tillgodose många olika behov.
40 De olika enheterna
42 Exempeluppställningar
45
Alla radier är samma överallt. Rörtjockleken är samma överallt.
Bänkbordets kortsida är en soffmodul med tillägg.
Ryggvinklarna är två olika, en för soffan och en för solstolen.
Med andra ord, de flesta rördelar är lika, bara olika långa eller olika höga beroende på sitthöjd.
Jag vill att produkterna ska ha integrerad belysning som sätts in i röret och lyser neråt. Skulle kunna sitta på långsidor exempelvis.
Jag skulle kunna ha raka brädor för att dra ner på tillverkningskostnaden så som i ”saddle and title bänk” eller ”11.an stol” exempelvis.
46 Skissfas 3-Raka innanliggande brädor
Jag ville optimera tillverkningen ytterligare med att ha samma bräda på hela möbeln, alltså bara raka brädor överallt.
Efter att ha provat att lägga dem ovanpå metallen som tidigare tyckte jag att lösningen för att ändå få ett mjukt intryck var att lägga dem innanliggande metallstommen. Då blev formen fortfarande jämn och mjuk samtidigt som metallen blev mer framträdande på ett sätt som jag tyckte gjorde en bra balans mellan träet och färgen på metallen, och att möbeln såg mer inramad ut på ett sätt som jag uppskattade.
48
Efter att jag försökt utvärdera vad jag gillade bäst kom jag fram till att jag tyckte att de innanliggande raka brädorna gjorde att mina möbler fick mer karaktär och att formen känns än mer omhändertagen.
Fördelen med det andra (ovanpåliggande med kurvatur på vissa) är att möbeln blir relativt sömlös ihop med andra enheter. Men samtidigt kan den ”gräns” som uppstår i det senare alternativet utgöra en skön markör för vart den enes möbel slutar och den andres börjar i det fall man sitter med någon obekant.
50
Jag tycker verkligen att båda sätten, innanliggande raka och ovanpåliggande med kurvatur har sina fördelar, men kommer att visa de med raka brädor som mina slutgiltiga möbler i projektet.
51
Jag testade lite olika radier på brädorna och kom fram till att 3 var att föredra.
Samtal med Odin Brange Sollie, produktutvecklare på Nola.
Jag hade ett samtal med Odin på Nola, för att få ta del av hans synpunkter och tankar på mina möbler. Han tog upp flera nyttiga saker att tänka på, bland annat;
Armstöd som kan sättas både längs med och tvärs över brädor. Helst stål i stål annars vagnsbult.
Om brädorna är längre än 1 meter behövs plattstål undertill helst med lite höjd. Kan kanske användas som möjlig fästpunkt för armstöd också.
Rörskeletten behöver komma ner i elförzinkningsbadet. Får alltså inte vara för stora. Raksträckor mellan radier på röret måste ha viss längd för att möjliggöra bockningen. Ledslingor som fästes med en ”clip” på brädorna kan vara alternativ för ljuskällan om
52
”ledstångsbelysningen” försämrar hållfastigheten i röret.
Behöver förmodligen kunna handikappanpassas på begäran från kund.
Jag ritade två sorters armstöd, ett för soffdelarna och ett för bänken. Båda skulle behöva arbetas vidare med för att komma fram till den bästa lösningen ur både estetisk
tillverkningsteknisk synpunkt, och kan därför ses som ett skissförslag.
Det här är de olika tilläggsdelarna som behövs för att tillgänglighetsanpassa med armstöd, samt för att kunna koppla ryggar eller fronter mot varandra.
53
Jag fick en skiss skickad till mig av min handledare Frida, på hur man kan tänka kring fästningen av det plattstål som behövs för att kunna fästa brädorna på. Skissen berättar att det måste fästas med ett ”öra” så att det skapas mellanrum mellan plattstålet och rundröret som möjliggör att man kommer åt med
ytbehandlingen, annars skapas rostfickor.
Jag valde att rita in en ledbelysning (exempelvis HLS ledstångsbelysning från Fox Belysning) i röret där varje lampa sätts in separat.
3DModell av platsen i Kopparlunden
Jag ritade upp de byggnader som omringar platsen, och satte in träd från Grabcad. Dessvärre är inte Solid Works ett program som är optimalt för att rita en yta på fler hundra
kvadratmeter så filen blev mycket tung och svårjobbad, vilket gjorde att jag försökte hålla det ganska avskalat för att överhuvudtaget kunna jobba i den.
55
Resultat
60 Möbleringsförslag 1
61
Förslaget gör att alla ytans kanter är öppna d.v.s. det finns inga specifika entréer in till platsen vilket enligt SWA´s undersökning ökar människoflödet markant. (Downstream drift) Möblernas placering skapar minimalt med ”ryggen emot” då det inte blir någon direkt fram eller baksida på ytan när möblering står vänd åt flera håll.
62 Möbleringsförslag 2
63
Förslaget ger goda möjligheter för uppsyn över platsen. Man kan som förbipasserande enkelt slå sig ner en stund för att vila benen på en bänk eller soffa som är placerad längs med en kant. Men för den som vill sola och stanna längre kan man inta en av solstolarna som är placerade längre ”bak” på platsen. (Ganska mycket Donut effect, men även här inslag av Lizarding och Niche selection.)
64 Exempeluppställning i parkmiljö
Främst; två solstolar placerade som en ”fästmanssoffa” Till vänster; ett bänkbord tillsammans med en bred bänk.
Längst bak; två solstolar med ett bord emellan och ett solflak framför.
65
Till vänster; Fyra solstolar placerade som en avskärmande ö för det ultimata kompis-hänget. Till höger; Två bänkbord med bred bänk emellan ger maximal yta för det större
middagssällskapet.
66 Prototypen
Inför den faktiska tillverkningen, som ingår i examensarbetet funderade jag över vilket sätt som bäst skulle redovisa mitt projekt, och som jag rimligt kunde göra. Jag och min
handledare kom fram till att en modell i mindre skala över möblerna och platsen eller en prototyp i verklig skala av en av mina enheter var att föredra.
När det visade sig att jag kunde få hjälp av Andreas Wallgren att ta fram metallunderredet till ett solflak så bestämde jag mig för att gå den vägen.
Jag tycker att Solflaket är en bra representant av serien då det verkligen kan användas på många olika sätt. Man kan sitta många på det, ligga på det, klättra på det, ha sin picknick eller ett intimt samtal med en nära vän. Fri användning och en öppenhet kring vem användaren är kort sagt.
Jag skickade en ritning till Andreas och en RAL kod (6019) till Stockholms lackcenter som pulverlackade stålet. Andreas satte tre stag mellan de två stålrören eftersom prototypen inte ska markfästas och därmed inte får stabilitet från något annat än brädorna.
Efter det borrade jag hål i stålet och satte dit furubrädorna.
Eftersom plattstålet som håller brädorna satt lite högre upp på prototypen valde jag att sätta en något större radie på brädornas fasade kanter för att ändå uppnå samma ”mjukhet” i möbeln. Jag tycker verkligen att resultatet blev lyckat, och att möbeln upplevs precis som jag tänkt mig när jag ritat.
68 Vidareutveckling
Man skulle kunna tänka sig att varje enhet kunde komma i 2–3 valfria bredder. Så istället för att sätta ihop två eller tre möbler bredvid varandra så beställer man en bredare med
plattstål undertill som förstärker konstruktionen.
Det finns olika sätt att markfästa möbler, dels genom att gjuta ner ett långt rör i marken, dels genom att gjuta ner en ”mottagare” som man fäster röret i (lättare att ta upp igen vid behov). Eller genom att ha en platta fastsatt i änden på röret med hål för bultar att fästa med. Mycket beror på vad beställaren har för önskemål.
Bänkbordet går att tillgänglighetsanpassa genom att lämna en eller båda långsidor öppna, alltså utan bänk, på beställarens begäran. (Höjden är tillräcklig för att en rullstol ska komma under)
Det vore kanske bra att ha en lösning för att fästa armstöden i efterhand, ifall man vill komplettera med det senare, istället för att det bara kan svetsas fast i produktion på begäran.
I och med att möblerna ska markfästas så behöver det inte kopplas i varandra, men skulle man ändå göra det (via ett kopplingsbeslag) är det genast högst lämpliga som Pop Up-möbler. Det förutsätter nog också att man har ett eller flera stag som stärker upp konstruktionen i sidled, såvida man inte anser att brädorna räcker för det (behöver testas).
Belysningen kan integreras på flera olika sätt. Dels med en s.k. ledstångsbelysning där varje lampa sätts in separat i en öppning i röret. Det andra är med en ledslinga som fästes med snäppklammor (den skulle i sin tur att gå att driva med solceller om man placerar paneler vid platsen som kan förse de olika enheterna)
Om det finns ett sätt att integrera värmeslingor i möblerna så skulle det kunna förlänga användningstiden över året. Det skulle också göra att de inte blev översnöade vilket kan göra att platsen upplevs mer öde (inte bra ur ett feministiskt perspektiv). Kanske kan en eller två produkter vara försedda med värmeslingor om man inte tycker att det finns ett värde i att förse alla. Det skulle kunna skapa ett till lager av tillhörighet för användaren, att man vet vilken eller vilka möbler som dessutom är varma på vintern.
Jag tror också att det finns ett högt värde för exempelvis frusna föräldrar som är ute med sina barn att man kan sätta sig på något varmt, och kanske än mer att frusna barn kan slå sig ner på en varm bänk vid bänkbordet och inta mellanmålet, för att få ny energi till leken. Men möbler med träribbor är inte traditionellt en möbel som har värmeslingor eftersom det är svårt att behålla tillräcklig värme i möbeln, så att det ger effekt. Därför skulle det behövas utvärderas och testas innan och kanske måste delar av möbeln förändras om det ens ska vara möjligt. Men som sagt, ur ett feministiskt perspektiv och ur användarsynpunkt skulle det verkligen ha ett värde.
69
HLS ledstångsbelysning från Fox Belysning32
Mina val och avvägningar i form och konstruktion
Från de första skisserna, från de att jag bestämt en ungefärlig form på en serie produkter, på väldigt kantiga former gick möbeln till ett rundare mjukare intryck. Det för att den helt enkelt skulle kännas snällare och mer omhändertagen och omhändertagande. Vilket jag tycker lirar helt med feministisk stadsplanering.
När det dessutom slog mig att möblerna ju inte måste kunna fästas i varandra i och med att det ska markfästas (jag hade fastnat delvis i tankarna från Pop Up-möbeln) och därför inte har något stor kopplingsfördel med att ha fyrkantsrör så kändes det mycket mer passande till den böljande formen att har runda rör.
Jag laborerade länge med vilken bredd brädorna skulle ha eftersom det var en balans mellan det estetiska och vad som blev möjligt för att kunna upprepa samma bredd på bräda på alla delar av alla möblerna. Jag kunde till slut konstatera att jag hade den bästa nästan från första början, nämligen 70mm. Det gjorde att intrycket blev det jag ville samtidigt som alla mått så som sittdjup och ryggstöd etc. kunde vara det jag ville.
I nästa steg blev brädorna raka och innanliggande på metallsargen, med en lite större radie på ovankanterna än innan för att mjuka upp intrycket något.
Det hade med fler olika saker att göra och kan ses som ett förslag av två möjliga sätt att konstruera möbeln på då jag tycker det finns fördelar med båda.
Fördelarna med de raka innanliggande är:
Raka likadana brädor på hela möbeln, troligtvis billigare.
Färgen på stålet träder fram mer, och ger en bra balans mellan det rena träet och det färgade.
Det ger ett mer inramat uttryck på möbeln vilket jag upplever än mer omhändertaget. Om man ställer ihop möbler bredvid varandra får man dessutom en markör för vart ens
70
”egna” möbel slutar och den ”andres” börjar vilket kan vara skönt när man sitter bredvid någon man inte känner sig nära emotionellt.
Nu försvann även de stag jag ritat tidigare då jag i samtal med min handledare kom fram till att det är värt att åtminstone som ett test, se om det klarar sig utan när det i nuläget är som mest 800mm breda och fästes i mark, med innanliggande brädor.
Om man i ett senare skede skulle välja att göra bredare enheter kan tvärgående och längsgående plattstål nog komma att behövas.
Fördelen med den andra skissen, där brädorna ligger ovanpå metallen och har en kurvatur i svängarna är istället att man får ett sömlöst intryck när det placeras med varandra. Behöver inte vara värst mycket dyrare om producenten exempelvis redan har ett stål med rätt radie för framtagningen av brädorna.
Varför jag valde att ta vidare de med innanliggande raka brädor hade främst med estetik att göra, att jag upplevde helhetsintrycket mer tilltalande, men också att om jag själv ska bygga den så är raka brädor att föredra.
Mina färgval
Jag valde fyra färger som jag menar är standardfärgerna för möbeln, även om jag förstår att det skulle kunna komma förfrågningar på vilken färg som helst om möbeln faktiskt sätts i produktion.
Jag ville att möbeln skulle ha trärena ytor på brädorna då det ger ett modernt men också tidlöst intryck. Det är dessutom ett termiskt och mjukt material och en oljad yta är betydligt lättare att underhålla och slits på ett mindre framträdande vis än en målad yta som utsätts för högt slitage. Men som kontrast till det trärena ville jag ha en glad och pigg färg.
Samtidigt tror jag inte att man alltid vill sitta på ”utropstecknet”, d.v.s. en skrikig färg. Jag tycker att det funkar bra för exempelvis Stockolmsstad med en gäll rosa när det ställer ut sina pop up-möbler för sommartorg etc. men tror att om man ska se möblerna året runt i många år vill många ha en mer harmonisk ton.
Jag ville heller inte göra de traditionella mörka gröna, bruna eller vinröda färger som jag upplever att man sett år ut och år in på parkmöbler runt om i landet, utan något som upplevs betydligt modernare än så, då jag tror att den sortens möbler (mörkgrön parkbänk invid gångstråk) för många bär på en tradition som inte är förenlig med feministisk
stadsplanering.
Jag snubblade över en bunt post it-lappar med 4 färger som var just gul, grön, orange och rosa vilket jag tyckte var en väldigt härlig palett, och jag upplever att gult, grönt och orange är tre relativt könsneutrala färger, medan rosa ofta symboliserat just det kvinnliga och även det feministiska, och det vill jag samtidigt passa på att hylla.
Jag valde att bryta färgerna med mer ockra i (om än digitalt), för att just hitta en färgglad men harmonisk ton, och upplever att de hamnade mitt emellan skarpa och pastell vilket kändes perfekt.
Belysning
Att tillföra belysning till en plats är kanske ett av det vanligaste sätt att försöka göra en plats tryggare och mindre skrämmande. Likaså är bristen på belysning nog ett av de vanligaste
