LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
Ser. C: 1
H. GRUNDSTRÖM:
LULELAPPISCHES WÖRTERBUCH
LULELAPSK ORDBOK
PÅ GRUNDVAL AV K. B. WIKLUNDS, BJÖRN COLLINDERS OCH EGNA UPPTECKNINGARUTARBETAD AV
HARALD GRUNDSTRÖM
MIT DEUTSCHER OBERSETZUNG
Fasc. 5
njärlalit—påhkutit
A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN, UPPSALA
Svenska Staten, Humanistiska fonden, Hjalmar Lundbohms minnes/ond, Jokkmokks kommun, Jokkmokks allmännings-
fond samt Gällivare kommun.
LUND 1949
Rinnen dahinfliel3t und der Bo-den voll von Sandbänken ist; wobei der Bach breit und seicht und die Wassermenge zu gering ist, um den Bachgrund zu be-decken.
njäikalit NG airakalit, NJ 2 itlir8kalit; J Hi; NG förflytta sig
något på egen hand / sich von selbst etw. von der Stelle bewe-gen, (vom Platz) räcken NJ2 sätta något i rörelse, puffa till något så att det kommer i rörelse / etw. in Bewegung setzen, einer Sache einen Sto 13 geben, so da13 sie in Bewegung kommt h jfr nir'hkalit.
njfiikastit TL izåtkastit; J Hi; ---njär'kat, bet. 1.
njäikat NG1 idirakat (obsolet); TL åliSakat; NJ2 itärskat, 1 sg prs ågr`kay; J ffi; 1. NG1 yra något (snöyra) / ein wenig stöbern, wir-
beln (von Schneetreiben)h 2. N.P driva på hjorden litet, så att den kommer i rörelse från viloplat-sen / die Herde ein kleines Stäck vorwärts treiben, so dal3 sie von dem Ruheplatz weg und in Bewe-gung kommt h jfr njier`kötit.
njärlait se njier`kötit. sjnjärräsit se snärråsit. njärvästallat NG1 närvastallat, NJ2 airvästallat; J Hl; 1. (om illa kastrerad härk:) bjuda till att brånda men icke kunna (ej om rahkä hier'kö) I (von einem schlecht kastrierten Renntieroch-sen) sich nach Kräften bemöhen brunftig zu sein, zu brunften, aber nicht können . (nicht von rahkä hierra, einem brunftigen Härk) /; 2. NJ2 även: .bjuda till ätt brunda men ointresserat (om 41
rentjur i början av brunsttiden) / Miene Machen zu brunften, aber noch uninteresSiert (von einem Renntierstier im Anfang der Brunft, der Vorbrunft)h jfr nj år-västallat.
njritastit J igtastit; stryka på, smeta på (målarfärg, tjära, smör 1.d.) / aufstreichen, aufschmieren
(Farbe, Teer, Butter od. dgl.). nifittsutallat NG HAtsuhtallat, SG nötsuhtallat, NJ 2 nasuhtallat, J ,i`tålsuhtallat; gå och grina och visa tänderna (om argt djur, mest hund och varg) / das Maul ver- ziehen und die Zähne zeigen, flet-schen (von einem in Wut gerate-nen Tier, Meist Hund od. Wolf)!; jfr njieddsit, njäddsöt.
njituhkatit NG nli*hkatit, NG1 ålitichkatit, SG iteluhkahtit; NJ2, J ii,khkahtat; »jama» (om dalripans [reuhsak] hona, ej om kierun) »miauen», klagen (vom Ruf des Moorhuhnweibchens [reuhsak], nicht des Alpenschneehuhns [kie-run]) I; jfr njeu'hköt.
nubbt. NG1 gsg nuppb, SG nubb; NJ 2 nubsö, gsg nuppä; J nubb, gsg nuppå; -1. andra, andre (ord- ningstal) / der zweite (Ordnungs-zahlwort) (SG) nuppö låhkåi på det andra tiotalet (i talen 11 t.o.m. 19) j in den zweiten »Zehner» (hinein)(Bestandteil der Zahlwör- ter von 11 bis incl. 19)/; akta ii. 1. elva / »eins in den :zweiten Zehner» (hinein), elfh kuokte" n:1. tolv osv. / »zwei in den zweiten Zehner» zwölf usw. nubb m löv-v, se lEtvve NG, NJ2, J nup0 peit8 i övermorgon /fibermorgenh 2. den ene, den andre; (en) an-nan; framför lokalkasus: grann-;
plur. andra, andra människor, grannarna / der eine, der andere; ein anderer; vor einem Lokal-kasus: Nachbar-; plur. andere, andere Menschen, die Nachbarn nubbå vuorkij, nubU pätsij den ene for, den andre blev kvar; nubbä val pätsij bara den ene blev kvar; (J) fört nubbö, juohkke nublyå varannan / jeder zweite ij karkah nuppijta knoimé vikijt hållat man skall inte tala om sin, nästas fel för andra (grannarna; utan hellre säga det till honom själv); vuotfth tån ai nupp-ev skjut du den andre också!; nupp-M kå-Mn i grannkåtan / in dem Nach-barzelt nuppå sii'tai till grann-byn / zum Nachbardorf h 3. den ene -- den andre = varandra / der eine — dem (den usw.) an-dem n = einander 1; NJ2 mij kal'-kap viehkåtit nnbbå nupiAv vi skola hjälpa varandra,/ wir sol- len einer dem andern einan- der) helfen/; jfr kaska, kaskan, kuoi'mö.
nubbdis (adv.)Jnubbdis; (från) på ena sidan — (från) på andra sidan / (von) auf der einen Seite — (von) auf der anderen Seite
staorra jäur2h ja änäh, n. tak-kär stähpal-jåka, matt - - på ena sidan stora sjöar öch älvar, på andra sidan sådana stenskravel-bäckar, som -
«Bä NJ2 Hi: J
nujn,
asg nuffåy; kort klabb (1. vedträ)* som glöder i ena ändan / kurzer Holzkloben (od. Holzscheit), der an dem einen Ende gliihth tjåskå7 nuffå tsahkä klabben glöder (i ena ändan).nufful e nuföl.
_ nuföl nufful SJ nufful; NJ'
HI; J nufCol, gsg nuffula; --nuffä.
nuggistit SG nuggistzt,NJ 2 nug-Ostzt, J nugotstit; lugga litet/ ein wenig beuteln, zausen.
nuggit SG nuggtt, NJ 2 nugg.5t, J nugoit; lugga (dra någon i hå-ret) / beuteln, zausen (jdn an den Haaren ziehen).
nurvöt NG nueveot; NJ 2 nete-vipt, 1 sg prs netpiow; J neevcbt; NG blidka / besänftigen, be- schwichtigen NJ2, J fjäska, krusa för (en flicka, ack.); för-söka tillfredsställa (t.ex. ett kin-kigt barn); krusa (för att få ett tjänstehjon) / (vor einem Mäd-chen, acc.) scharwenzeln, (ihm) schöntun; zu kruhigen versuchen (z.B. ein pimpeliges Kind); (jdm) schöntun, um den Bart gehen; um einen Dienstboten zu bekom-men 1; mån hähttujiv nui'vät jiu-nav jag måste krusa mig till ett tjänstehjon.
nuhkahit NG nultkahit, 3 sg prs nuhkal (sällsynt); SG nukcahit; NJ 2 Hi; J nuitkahit (sällsynt); anse, tycka att man fått för litet / der Meinung sein, da13, man zu wenig bekommen hat, sich för benachteiligt halten.
nukäkit NG vukäkit; NJ 2 HI,
J HI; bli (för) kort (om lerpipa som gått av) / (zu) kurz werden (von einer Tonpfeife, die abge-brochen ist).
nuhlit NG nuitU; NJ2 HI, J ffi; pii'hpa-n. helt kort pipa (spec. lerpipa som gått av) / ganz kurze Pfeife„ (bes. Tonpfeife, die- ab-gebrochen ist) h jfr p åh k ", når'htsé.
SG snukta, gsg snuhta; NJ, J snuna, asg snuwwta0; J2 snukxta, gsg snuwhta; snus /Schnupftabak. nuktalit NG1 nuetalat, SG nuk-taht; bestraffa, tillrättavisa / be- strafen, zurechtweisen, •
snuktit NG, NJ, J snuktit; SG snuleht, J' snukxht; snusa (J2 an-tingen »njunajiii sa.» dra snuset in i näsan 1. »ajali mäl sn.» lägga snus i munnen) / schnupfen (J2 entweder »njunnjäi sn.), Schnupf-tabak in die NaSe einziehen, od. »ajal'mäi sn.» [eine Prise] Schnupftabak in den Mund le-gen)/; jfr nuvskit.
(s)nuktö NG nuk`t6), dimin. nuwhtug; SG nukko, elat. sg nuhh-&Ds; NJ 2 nuktco, asg nuwwkow; J snuk`tCo, asg snuwwtenv; NG, NJ2, J hopkramad boll 1. klump av något (som man tar i handen), tott 1. klump av hår etc. / zusam-mengedriickter Ball, geballter Knäuel von etw. (das man in die Hand nimmt), Bilschel od. Knäuel von Haaren usw. SG (någon sjukdom hos renarna / eine Krankheit der Renntiere) h jfr -nu v ht u k.
snukurmaddat snå'kurmad-dat NG snukurmaddat; NJ, NJ2, J, J2 snåkurmaddat; snubbla över något, stumla (t.ex. av trötthet och sömnighet); ramla framstupa (gång på gång) / fiber etw. stol-pern, straucheln (z.B. aus Miidig-keit od. SchläfrigMiidig-keit); (immer wieder) vornilber hinstilrzen, hin-purzeln.
snukurmasta snåkurmastet NJ, NJ2, J, J2 snåkurma:stbt; snubbla, falla framstupa (hastigt, plötsligt)/ (schnell, plötzlich) stol-
pern, nach vorn hin fallen, hin- schlagen. .
nulla NG" nuna (obsolet), NG8 nuna; NJ 2 ni, J Hi; njåhkkå; NG8 kullig renko / geweihlose, »kahle» Renntierkuh.
nurhpalit NG nuluhpaht; NJ2 H;
J nulehpalit;
- nurpas NCri nurpas, ess. nur-paszn, pred., ann; NJ2 nurpa.s, pred.; J Fii; 1. NG1 (ej NJ2) helt kal och jämn med avrundade konturer (om mindre höjd 1. kulle) / ganz kahl und eben mit abgerundeten Konturen (von ei- ner kleineren Anhöhe od. einem Hiigel) täh lä n. pai'hla det här är en kal jämn plats; 2. NG1, NJ2 stukad, snopen, moloken / geduckt, »niedergebfigelt», klein- laut gemacht, niedergeschlagen. nurNA NJ2 HI; J nulehp, iness. sg nurpbn; skoglös bergknalle / baumloser Feisenhöcker, wald-lose Felskuppe h: se även snirh-pö, nurhpö.
nurpRit NG nurpähtzt, SG nut-påht; NJ2, J nurpähtit; fälla hor- nen (enligt naturens ordning) / das Geweih abwerfen, abstaen (als natArliche Lebenserschei-nung) h jfr nurpötit 2.
nurp-etit NG nutpöht; NJ BI; hindra renarna att sätta horn (om skadeinsekter) / die Renn- tiere hindern, Geweih aufzuset-zen, zu »schieben» (von Insekten-schädlingen).
nurhpistit NG nul8hpistit;NP J nulehpisht; NG ii. kattsait skära naglarna / die Nägel schneiden J = nul'hpit.
nurhpit NG nulehpit; NJ 2, nulehp2t; såga av hornen på en
ren (NG även i allm. såga av nåll at) / einem Renntier das Ge-weih absägen (NG auch i. aug. absägen n ålla t).
nurhpö
NG nul2hpCo, NG1 nuluhpCo, SG nulshpCo; NJ 2 nulgh-pcD, hpl nurpcDh; J fluid/TA gsg nurpcD; 1. hanren som fällt hor-nen 1. fått dem avsågade / månn-liches Renntier; das das Geweih abgeworfen hat od. - dem es ab-gesägt worden ist!; sarv-es-n. ren-tjur som fällt hornen / Renntier-stier, der sein Geweih abgeworfen hat h käsk8k-n. hanren som för-lorat hornen i följd av kastrering / männliches Renntier, das sein Geweih infolge Kastrierung ver-loren hat h såkim-div-n. hanren vars horn äro avsågade / månn-liches Renntier, dem sein Geweih abgesägt wurde h 2. nul'hyd- om ren: som har fällt hornen; om ting (fig.): trubbig, utan spets i von Renntieren: mit abgeworfe-nem Geweih; von Dingen (bildi.): stumpf, ohne Spitze nul'hpö-kärna sko som ej har någon or-dentlig näbb / Schuh, der keine ordentliche Spitze, keinen ordent-lichen Schnabel hat!; n.-rettnö en icke-dräktig nul'hp -ö-honren un-der 5. levnadsåret från mars / nicht trächtiges, nicht »beschla-genes» nunpö-Renntierweibchen während des fiinften Lebensjah-res vom März an h NG n.-varåk (J n.-årek) en nunpö-hanren un-der 2. levnadsåret från mars / ein nuPhpö-Renntierrnännchen im zweiten Lebensjahr vom März an h n.-vuonjal en nul'hpö-hon-ren (icke dräktig) under 2. lev-nadsåret från 'mars / ein (nichtträchtiges) nunpö-Renntierweib-chen im zweiten Lebensjahr vom März an /; n.-vuonjal-remutj en nunpö-honren (icke dräktig) un-der 3. levnadsåret från mars må- nad/ein (nicht trächtiges) nunpö-Renntierweibchen im dritten Le-bensjahr vom März an/; n.-vuores en nunpö-hanren under 3. lev-nadsåret från mars månad/ ein nul'hpö-Renntiermännehen im dritten Lebensjahr vom März an h 3. NG' en jämnt kullrig utlöpare från ett berg (ej med skarp ås; jfr njunn,O, bet. 3; även ortnamn) / ein gleichmäBig abgerundeter Ausläufer eines Ber-ges (nicht mit scharfem Grat; vgl. nj unnj -, Bedeutung 3; auch Ortsname).
nursat
NG nulesat, 3 sg impf nursal; SG nul6sat; NJ 2 nul8sat, neg. nutsa; J 'gassat, 2 sg prs nulcsah; stöta något mot något / etw. gegen etw. stol3en h NG nursai tjårvijt stötte hornen (sä- ges om en ren som fått nya horn [dtå-tjårvak] och skadat dem ge- nom att stöta dem mot något hårt) / es hat das Geweih (an)gestossen (sagt man von einem Renntier, das ein frisches Geweih aufgesetzt tåtå-tjårvak], dasselbe aber durch Anstaen an etw. Hartem beschä-digt hat)/; NJ2 nul'siv kietav kier-risa vuosti jag råkade stöta handen mot släden (så att jag fick sår).nursatit
NG nulasatzt; SG, NJ2, nul8satit; NG stöta till helt litet / ganz schwach zustoBen -SG stöta sig / sich (an)stoBen NJ2, J stöta något mot något (en gång) / etw. (e inmal) gegen etw. sto- Ben nul'sativ tav petuhtjas kietavkierrisa vuosti jag stötte den här sjuka handen mot släden.
nuob'r• njuob'r NG nuObarö (-plasb), SG nfiöb81-å-påssö; NJ2
nubberå, asg n'tiOrko; J nuOberb-pekså liu0b8rå-p.; det innersta
lagret av näver närmast barker!. (tunt som en hinna) / die innerste Schicht der Birkenrinde, unmit-telbar auf die Borke folgend (dönn wie ein Häutchen).
nuob'rö NG nu0bari,a; NJ2 111, J iii; —nuob'rö.
snuodds J snu0ds-C
njåk.
snuoggal, attr. -is NG attr. snuOgg`alis; SG snilöggalas; NJ
snuOggalis, pred.(?), attr.; J attr. snuOgg`ahs; J2 snuOy-galets), pred.,
attr.; som går och snusar över-allt (om hund) / fiberall herum-schniiffelnd (von einem Hund)/;
snuoggalis påna hund som går och snusar överallt / Hund, der herumgeht und tiberall herurn-schnuppert.
* snuoggalit NG snuOgg`alit; Ni snuOggalzt, J snuOgfalit; frekv. av snuoggat.
snuoggat NG snuOgfat, SG sniUggat; NJ snuOggat, neg. snitOk-ka; J snuOggat; J2 snuiigGat, neg.
snikeleka; snusa (och söka mat 1. söka efter ett spår; om hund) / schnuppern, schniiffeln (und Fressen od. eine Spur suchen; von einem Hund).
nuorpå, attr. -8 NG ni/05FL;
SG attr. nitözpå; NJ 2 nuffipå, attr.
-s; J nuOrpå; låghalt/ ein wenig hinkend.
nuorpöt NJ2 nu0epcbt, 1 sg prs
nu0kpbw; J nuOtapiåt, 1 sg prs nu0ipbw; halta åt ena sidan /
nach der einen Seite hitiken /;
kuouht pälläi nuoi'pu, kd vaddsä
han haltar på båda sidorna, när han går.
nuohkahit NJ2, J nitOhkahit; anse för nog 1. tillräcklig, vara nöjd med något (ack.) / etw. för genilgend od. hinreichend anse, hen, mit etw. (acc.) zufrieden sein/; mån nuohkahau mait «öm
jag är nöjd med vad jag har. nuoks NG nikås, npl nh- käs&; SG nitökäs, asg niiöhkäsau; NJ 2 iii5ks, asg 9vhkåsay; J ni:0-Us, gsg nicAkäsa; 1. nog, tillräck-ligt / genug, genfigend, hinrei-chend /; te lä nuoks det är nog;
mån löv nuohkäsav pårråm jag har ätit nog, tillräckligt / ich habe genug gegessen i; 2. nog, tillräck-lig(t) (som best. till subst. 1. adj.) / genug, hinreichend (als Bestim- mung zu subst. od. adj.)/; nuoks piebmö nog, tillräckligt med mat / genägend Essen /; nuoks piv4 val, puoiTe, stuorak nog, tillräck-ligt varm, fet, stor / geniigend warm, fett, gro13.
snuokkatit NG smkökkatzt; NJ, J sniOkkatzt; kontin. av snuog-g at.
(s)nuohkU NG' snuOhkU; NJ
nu0hkkö, asg nuOhkåu; J nuOhkla;
jack, inskärning i trä 1.d.; bl.a. urtaget i ändan på kiesjka I Ein-schnitt, Kerbe in Holz od. dgl.; u. a. die Ausnehmung am Ende der Spannlatten, kiesjka.
nuolas-vuossa NG nuOlas-vuOssa, SGlifkölas-vössa,NJnicOlas-vuOssa;
J n; NG säck som är lösgjord (efter att ha varit insnörd i kii'så
1.d. = nuolatum v.) I losgemach-, ter Sack (der, nachdem er in der se nju-
Packkiste, kii'sä, od. dgl. ver-schnärt war, herausgenom men wurde = tzuolatum v.) I; SG stor skinnsäck (ej att bära) / groI3er Fellsack (nicht zum Tragen) NJ2 = partkii-vuossa.
nuolatit
NG nuOlattt, SG niköla-lit, NJ 2 nikOlatzt, J niolattt; taga av sig (kläderna, skorna 1. an-nat); kläda av sig / ausziehen (die .Kleider, Schuhe od. dgl.); sich ausziehen h NJ2 taga av sig överkläderna och skorna / die Oberkleider und Schuhe auszie-hen h (n. käpmakijt säges, när man vill särskilt betona, att det är skorna man tar av)/ (n. k. sagt man, wenn man bes. betonen will, da13 man die Schuhe auszieht).nuolts
(attr.) se nuoll.snuorka
NG snuOl"ka; SG syttiöl6-ka, apl snikörkatt; NJ snuOlDsyttiöl6-ka, asg sm41`kau; J snuOlaka;J2
snå låka, asg snialeatt; snor / Nasen-schleim, Rotz.snuorköt
NG snuNakcbt, 3 sg prs snikluku; SG snfiölekiat; NJ, J snuOlakcbt; J' sn4013b5ht, neg. snugkj); bli snorig; dra i sig snor sich berotzen, eine rotzige Nase bekommen; Rotz, Nasenschleim aufziehen.nuollasit
NG nilMaszt, SG niöl-lasit, J nitnlasit; = nuollusit.nuollat
NG ni-QUO, 2 sg imp. »Ola!, SG niköllat, 1 sg prs nitölau; NJ 2. nit011at, 1 sg prs nikOlay; nikallat, .1 sg prs nitwlag; 1. lösa upp (en knut 1. något som är snört1.
fastsurrat, såsom kark-band, skoband) / (auf)lösen, auf-, losmachen (einen Knoten od. etw., das festgesurrt od. verschnärt ist, z.B. einen Packstrick [am Schlit,ten od. dg1.1, ein Schuhband) 2. taga av (t.ex. ett klädesplagg) / ablegen, ausziehen (z.B. ein Kleidungsstäck).
nuolM,
attr.~Ms
NG n/U., npl attr. nfi4lös; SG niköllö; NJ 2, J nll, attr. figij/ös; 1. lång-sam (t.ex. att springa, skida, ar-beta) / langsam (z.B. beim Lau-fen, Skifahren, Arbeiten)/; nuolk lä viehkat, vadds« är långsam att springa, gå; 2.(J)
havande (mindre vackert uttryck)/ schwan-ger (etw. derberer Ausdruck) nei'ta lä nuollön sjaddam flickan har blivit med barn.nnolhisit
SG niköllustt,NP nUOl-lustt, J nitwllustt.; lösas upp, gå upp (av sig själv; t.ex. om sko-band från benet, säck som går upp i öppningen) / sich lösen, sich Iockern, aufgehen (von selbst; z.B. von einem Schuhband, das sich vom Ful3e löst, einem Sack, dessen Verschnärung aufgeht)h kär`kas nuollusij karkbandet gick upp.nuollutahka
J nuMlutahka, gsg -takå; långsamhet / Langsamkeit.snuohpa
NG snOhpa,SGsnitöh-pa; NJ snikOhpa, asg snitOpau,; J, J2 snit0hpa, asg snikwpay; snuva / Schnupfenh NG snuohpa lä Allt& min »snuvan kommer, håller på att komma» (säges när man har snuva) / ))der Schnupfen kommt, ist im Anzug» (wird gesagt, wenn Man Schnupfen hat)/;NJ snuo-Pas lä har snuva.nuoraputj
NG nuOraptd; något yngre / ein wenig jänger.nuor'jö
NG nuOraii-o, npl nir-go'h; SG nilörej6); NJ2 nuOrgco, npl'nick toh ; J nue°, 6.), gsg %rCo; säl, Phoca / Seehund, Robbe.
nuoijutahka
NG nårsjutahk, SG niiörjutahka,NJ 2 nue2rujutahka, J nuOrgutahk; sälskinn/ Seehunds-fell h J nuorVutak-vuossa säck av sälskinn / Sack aus Seehundsfell.nuorra,
attr. id. NG n4rra, npl nuOrah, pred., attr.; SG nitörra, gsg nitöra; NJ 2 , J nierra, npl ntiwrah, pred., attr.; ung / jung h (plur.) nuorah de unga, ungdomen / die jungen Leute, die Jugend (kol-lektiv) h tält nuorah de här unga / die jungen Leute da.nuorre• njuo~
NG nii4rrä; SG nfiörrö, gsg niiörå; NJ 2, J nuOrrö, gsg itgrä; 1. havet / das Meer, die See h sa1t6n. det salta havet / die »Salzsee», d.h. das Meer mit Salzgehalt (im Gegen-satz zu Binnenseen; bes. die At-lantik) h 2. (ej NJ2) mycket stor insjö (som Torneträsk och St. Lulevatten) / sehr groBer Binnen-see (wie Torneträsk und Stora Lulevatten) h NG tah lä stuorak kå måra n. är stor som »hav-sjön»; tah lä riekta stuor n. det är en riktigt stor sjö; kuokta kuhlas nuor två långa storsjöar / zwei lange Graseen.snuorri
NG snårt; SG snitörri, asg snitöriu; NJ snuOrri, asg snit4 )-rzw; J snitOrri; J2 snitwrrt, asg sniertw; snöre / Schnur, Bind-faden.nuorrutahka
N G nfirrutahk, SG nitörruta,NJ 2 niljrrutahka, J nior- rutahka; ungdom ungdomsti- den) / die Jugend (= Jugendzeit).nuoihta-
SG nuörehta-; NJ 2, J nuOrehta-; (som första led i sam-mans.) som är norrifrån 1. hör till norr (SG: nordost) / (als erstes Glied in Zusammensetzungen) / von Norden kommend od. nach Norden (SG: Nordosten) gehö-rend h nuor'hta-lulät nordostlig vind, nordöstvind / nordöstlicher Wind, Nordost(wind)/;
nuor'hla-piegga nordlig vind / nördlicher Wind, Nordwind nuor'hta-sap-mä norrlapp, en lapp som bor i norr / Nordlappe, ein im Norden wohnender Lappe nuor'hta-ul-mutj person, som är norrifrån / Person, die vom Norden her- kommt NG13 fluor 'hta-ratnö rana (av norsk tillverkning) / dicke Wolldecke (norwegisches Fabrikat).
nuorctak
NG nuOr`tahk, SG npl nfv-v`taka, NJ 2 nicOr`tahh, J n4Or<-tahk; norrlapp, lapp som bor i norr / Nordlappe, Lappe, der im Norden wohnt.nuorctakahtta
NG nuOrctakaht-ta, SG nfcmr`takahttöt, NJ 2 nAOrc-tahhahttåt, J nicOr`talikahttbt; efter-likna nordligare lappar i kläde-dräkt och språk / in Tracht und Sprache nördlichere Lappen nach. ahmen, sich ihnen angleichen.nuoihtala
(adv., postp., prep.) NJ2 nuligare, (förbi) på nordsidan, längs norra sidan; norr om (i fråga om rörelse) / nördlicher, an der Nord-seite (vorbei), längs der NordNord-seite; nördlich von - - (wenn es sich um die Strecke handelt, auf der eine Bewegung vor sich geht).
nuorltalij
(adv., postp., prep.) NG, NG1 nuOrahtab; NJ2 n"Orah-tatt ); J nuOr6htahj; åt norr, norrut;till norr om, till norra sidan om / gegen Norden, nach Norden hin, nach einem Platz nördlich von - auf die Nordseite von -
nuorltalin
(adv., postp.,prep.) NG nuOrahta/in, SG nilörehtalan, NJ2 n"Orahtahn, J nuOrehtaltn; på norra sidan, (längre) i norr; på norra sidan om, norr om / auf der Nordseite, (weiter) nördlich, weiter im Norden; auf der Nord- seite von nördlich von -nuorltalis
(adv., postp., prep.) NJ2 nuOrahtahs, J nuOrsittabs; från norra sidan, norrifrån; från norra sidan om, från norr om / von der Nordseite, von Norden (her); von der Nordseite von - -, von einer Stelle nördlich von - - (her).nuor`taltus
NG nqr`taltus, SG nåör`taltus, NJ2 nitOr`tartus, J nitOr`tartus; nordsidan (av ett berg) / die Nordseite (eines Ber-ges) h nuor`taltus-Ittnamah mar-ker som ligga på nordsidan av1.
om ett berg / Gemarkungen, die auf der Nordseite eines Berges od. nördlich von ihm liegen.nuoitamus
(superi.) SG nuör`-tamus, NJ 2 nitOr`nuör`-tamus,J
nidr`ta-mus; nordligast, längst i norr be-lägen / nördlichst, am weitesten im Norden gelegen.nuoilitan
(adv.) NG naOrahtan, NG2 nuOryhtan; SG, H niiör"tan; NJ 2 n --u Orahtan, J nuOr8htan; NG, NGs, NJ2, J i norr (i nordliga trakter) / im Norden (in nördli-chen Gegenden)h SG, H i nord-ost / im Nordnord-osten.nuoitap
(komik) SG nuör`tap, NJ 2 nicOr`tap, J nitOr`tap; nordli-gare, längre i norr (SG; nordtost) belägen / nördlicher, weiter im Norden (SG: Nordosten) ge- legen.
nuoitas
(adv.) NG nuOr`tas, SG, nim-v`tas, NJ 2 ntiOr`tas, J nitOr`tas; åt norr, norrut / gegen Norden, nach Norden (hin)/; SG åt nord-ost / nach dem Nordnord-osten (hin).nuorItat
(adv.) NG nuOrahtat; SG, H nue"tat; NJ 2 nuOrahtat, nuOr8litat; NG, NJ2, J norrifrån /von Norden/; SG, H från nord-ost / von Nordnord-osten.nuorctatj SG niiör`tat,§; N32 nitOr`tag, attr,; J nWr`tag; SG,nord-ostlig / nordöstlich NJ2, J nord-lig, norra / nördlich, Nord- h nuorttatj piellä norra sidan / die nördliche Seite, Nordseite NJ2 mån vunnen, nuor`tatj raptav jag far efter norra kanten.
nuoihM NJ2, J
nuOrBittö; nord-lig vind / nördlicher Wind, Nord-wind h nuor`Mv takäi det blev nordlig vind.nuoiMit
NJ 2 nuOr`tbtit; vända sig åt norr1.
på nordkanten (om vinden) / sich nach Norden od. auf die Nordseite drehen (vom Winde).nuorcttv
SG niiör`tat; NJ 2,J
nuår`t4, asg nuOrWvay;nuorldö
NG nuOralitc:), SG niiör8ht6); NJ 2 nuOrehtcD, asg nuOrc,. tc.bui; J nuOrahteD, asg nuOr`tdnv; L (som första led i sammansättn.) / (als erstes Glied von Zusammen- setzungen) n uor'ht a-; n. piegga nordlig vind / Nordwind nuorItö-luleit nordostlig vind / nordöstlicher Wind, Nordost-(wind) /; 2. nordlig vind / Nord-:wind!; (= nuor'ht); nizor`töv takeli det blev nordlig vind.
nuoihtöt (adv.) NJ2 Hi; J2 nuo_ rott; norrifrån / von Norden (her).
nuor`tötit NG niiktiotit; NJ 2 J nuOr`tcDttt; n u or`Mit.
nuoitutahka SG nilör` tuta; NJ 2 ffi, J H; nordanvind / Nordwind.
snuoivå NG snuOravc'o; NJ J Ht; halsfluss, snuva, förkyl-ning / Hals-, Mandelentzfindung, Schnupfen, Erkältung.
nuosla, attr. nuoskt's NG' *n4åkö, attr. ni4sUs; SG niiösskä,
attr. n'iiösUs; NJ 2 nuOkkA attr. n4skås, komp. ns14, superi: vgjfikbmus; J nuOgla, attr. n'tijskbs; snuskig, oren; snuskig, orenlig, slarvig / schmutzig, unsauber; schmierig, unreinlich, schlam- pig SG även: våt, regnig (om väder) / auch: na13, regnerisch (vom Wetter) h NG 1 akta teis nuoslamustiis akta tai nuosk& mustii sin en av de snuskigaste / einer der Schmutzigsten.
nuoskutahka NG1,8 nitåkutahk, SG ni'iösskuta, NJ2 nuOkkutahka, J nuOglaktahka; osnygghet, snus-kighet / Unsauberkeit, Schmutz.
nuosvakit NJ2, J nitwsvakit; bli nuosvas I nuosvas werden.
nuosvas NJ2, J niesvas, attr. nuOgva; nies vas; även: löst tvinnad (om lasso) / auch: lose gezwirnt, lose (zusammen)gedreht (von einem Lasso).
nuohtåstallat NG niigtåstallat; NJ 2 ni, J Hi; dra not / init dem Zugnetz (der Wade, dem Sack-zuggarn) arbeiten, damit fischen.
nuohttår SG nilöhttär, npl -a; NJ2 nuOttår, gsg -et; J nuOhttär;
nötare, en som fiskar med not / Zugnetzfischer, einer, der mit dem Zugnetz arbeitet, fischt.
nuohtM NG nuOhttä; SG nilöhtQ, asg niiöhtåu, apl niciihtit; F naxttö, npl nut(tö; NJ2 nuOhttö, asg nuOh-tby; J nu:0W, gsg nghtå; not (att fiska med) / Zugnetz, Wade, Sack- zuggarn I; nuohttre•-sadj-e. varpställe / Stelle, wo das Zugnetz ausgelegt, ausgebrachtwirdh(nuohttå-)pahta notkilen / Stert (Sack, Beutel) des Zuggarns kaska-nuohtt&stielas, suohltså-kuor-stielas, suohttså-stie-las, stiesuohttså-stie-las, se särskilda artiklar; se även kånåkis, pahta-fiellö / s. besondere Artikel; s. auch kånåkis, pahta-fiellö.
nuohttit NG nichttit, SG NJ 2 nuOhttzt, J nuOhttzt; nöta, fiska med not (nuohtt) Imit dem Zugnetz, Sackzuggarn (nuohltå) fischen. •
nuov (adv.) NG nu, SG niiöu; NJ 2, J n?" så (deiktiskt), så där / so (»wie hier», »wie Du siehst», auf das unmittelbar Nahe hin-weisend), in dieser Weise h NG al nåv kårö; nuov kårö sy inte sål så skall du sy (som jag vi-sar) / näh nicht so; so mul3t dn nähen (wie ich's dir zeige) h svar: ja, nåv lat kanå ja, så skall det vara (som du säger) / Antwort: ja, so mul3 es sein (wie Du ge- sagt hast) h NG8 nuov kan stun-dom brukas i fläng med nät' I nuov kann mitunter in achtloser Rede mit nät' zusammengeworfen werden nuov (L nät') kalkah tahkat, ih nål) så skall du göra (så här som jag nu gör 1. visar), icke så (som du nyss gjorde) / s o mul3t du es machen (wie ich
es jetzt zeige), nicht so (wie du es eben gemacht hast)!; N.12, J muhttijn nåv, muhttijn nuov, se nåv; nuov-nåv, se under håm'-s t.
nuovv NG nuevö, elat. sg näjvven, elat. pl. n4vves; NG1 nil5vvö; SG näövv-e, apl nitövit; NJ 2 ve apl niovn't; J nuOtvå, apl nitOvvt't; hampavfall, den stru-liga hampan som blir över vid beredningen / Hanfabfall, der ver-fitzte, verhedderte Hanf, der hej der Verarbeitung fibrig bleibt.
nuovva NJ2 nivahk, J nuOv-våhk; kasttöm (lasso) 1. ledtöm av hampa (nuovv0 Wurfleine (Lasso) od. Zugleine aus Hanf (nuovv)1; nuovv8k-sjuohpan kast-töm av hampa / Wurfleine aus Hanf.
nupåk NG nupåhk, SG nupåk; NJ 2, J nupähk; den ännu ej ut-slagna blomknoppen på Angelica archangelica / die noch nicht auf-geblähte Bliitenknospe von Ange-lica archangeAnge-lica, der Erzengel-wurz.
(s)nuhpak NG1 snulzpahk, NG8 nuhpahk, SG nuhhpak, NJ2 snuhpahk; J H; nässtynget, ren-flugan Oestrus trompe 1. Cephe-nomyia trompe (lägger sina ägg i renens näsborrar) / die Rachen-bremse des Renntiers, Oestrus trompe od. Cephenomyia trompe (die ihre Eier in die Nfistern des Renntiers absetzt) /; TL såula-påska; se även såula, snuhppa.
(s)nupär-pierp NG1 (s)nupär-.2419; NJ ffi, J Hi; (ren)öra som är stympat (t.ex. genom åverkan 1. av kölden) / (Renntier-)Ohr,
das verstfimmelt ist (z.B. infolge einer Verletzung od. durch Kälte), snuhppa NJ2 snuhppa, npl snuhpah; J, J2 snuhppa, asg snuhpau; = (s)nuhpa k.
snuhppa-pierp NJ snuhppa-.2M5ö, J snuhppa9A1'1W.; (ren)-
öra som är så mycket avskuret i spetsen tvärs över, att icke mycket av örat återstår / (Renn- tier-)Ohr, von dessen Spitze so viel querfiber abgeschnitten wur-de, da .6 von dem Ohr nicht mehr viel da ist.
nuppåstit NJ 2, J nuppästit; anse, betrakta något som sämre, sekunda; anse någon för sämre än en annan / etw. als schlechter, als zweitklassig, von zweiter Gfite betrachten; jdn ffir schlechter, weniger tfichtig halten als einen andern.
nuppåtasta SG nuppätasstöt, NJ 2 nuppätaåtbt, J nuppåtagtbt; upprepa (vad man har sagt 1, gjort) / wiederholen (was man gesagt od. getan hat)!; J upp-repa litet 1. försiktigt / ein wenig od. vorsichtig wiederholen.
nuppålis (adv.) NG, SG, NJ2, J nuppätts; för andra gången, på nytt / zum zweiten Male, von neuem.
nuppus (adv.) .NG, SG, NJ2, J nuppus; 1. åt ett annat håll / nach einer anderen Richtung /; NJ 2 manåi tat n. han gick åt ett an-nat håll; 2. NG å andra sidan/ andererseits /; J även: för det andra, pro secundo / auch: zwei-tens, pro secundo.
nurån F nurån, npl nuråna; hästskosöm / Hufnagel.
ht; J2 snurckaht; NG= snur'h-köl; NJ, J, J2 småsnyfta / ein wenig weinen, still vor sich hin weinen.
snurlätit
NG, NJ, J snurckäht; NG plötsligt, en gång snörfla till, harkla till osv. (se snur'hkU) / plötzlich, einmal durch die Nase schnieben, sich räuspern, usw. NJ, J snyfta till (en gång) / (ein mal) a u fschluchzen.snurlka
NG, SG, J snur8hket; NJ ffi; snörfia, harkla, grymta, rossla/ schnauben, schnieben, sich räuspern, grunzen, röcheln h NG även: snyfta högljutt / auch: laut schluchzen.snuilMit NJ, J
snurcleehht; J2 snurck -ätt; snyfta till (en gång); mom. av snur'hköt / (einmal) aufschluchzen;mom.von snu r h-k t.nuisö NG
nurusco; NJ2 HI, J Hi; nuorlö.snurltöl,
attr. -is NJ2 snureh- attr. -28; J2 snur8tel, attr. -zs; snur8td, attr. -is; SJ c" snur8h-tel; duktig, klyftig, skicklig (att upptäcka 1. att finna 1. att känna igen något) / tfichtig, findig, ge-wandt (etw. zu entdecken od. etw. [wieder]zuerkennen) S111.11'' htöl lä lat miirckaita han är skicklig att känna igen örmärken; mär'h-ka-snur'htd, se mär'hka.snuihtit NG
snuruhtit;SG, NJ,
J
snurshht;J2
snureht; göra en knut med ögla i den (ena) fria ändan (en sådan som man endast behöver rycka i för att få den lös) / einen Knoten (Stek) mit ei- ner Schleife an dem (einen) freien Ende machen (man braucht an dem freien Ende nur zu ziehen,um den Knoten aufzubekommen)h piedjat snur'htui göra en ögleknut / einen solchen Knoten (schw. ögleknut, »Schleifenknoten») rna-chen snur`töv tahkat id.
snuihtö NG
snuruhtb, SG snursiztco; NJ, J snuruhteD, asg snurctiow; J2 snurc'otCo, asg snurc-tam; knut med dubbelviken sladd / Knoten (Stek) mit zweifach ein-geschlagenem (und • in Schleife gelegtem) freiem Ende!; snur'htö-tjuolinia id.; NG säl'U-suotna lä mannam snurItui det har blivit sendrag i ryggen (ryggfiåg, troll-skott, ryggskott) / die Räcken-sehne hat sich (bei jdm) verkno-tet, d.h. (jemand) hat Krampf im Räcken, Hexenschul3(»AlpschuB, GeschaB,'Marstich» usw.) bekom-men!; se snur'htit.snuihtötit
NG, NJ snurahteUit; J Hi; vrida sig, sno sig (om tåg-virke som blivit för mjukt, så att dukterna sno sig och bilda lik-som små knutar)/ sich (ein-, ver-) drehen, sich verwickeln (von Tau-werk, das, durch Nässe usw., seinen straffen Drall verloren hat, so daB die einzelnen Schäfte, Stränge sich in Bogen werfen und gleichsam kleine Schlingen, Knoten bilden) h NJ knyta ihop sig, sno ihop sig till en snur'htö-tjuol ima I sich zu einem snurihtö-tjuol'ma verknoten, verschlingenh se snur'litö.nuskt"
NG nuåkä; NJ2 Hi, J III; vrå / Winkel, Ecke.(s)nussöt NG
nussåt;SG
nus-siat, 2 sg imp. nusCol; NJ2 snussåt, 1 sg prs snuseaw;J
snyssiDt;J'
snyss(Dht, 3 sg impf snyscoz„; 1. snissöt; snusö snuorkait snytdig! / schneuz dich! /; 2. J2 även: vädra här och där (om hund) / auch: da und dort herumschnup-pern (von einem Hund).
snutik, attr. -is NJ, J, J' snu-tik, attr. -is; som far och snusar på allt och överallt (om hund och ren) / tiberall herumsuchend und alles beschnuppernd (von einem Hund o. Renntier).
snutikahtta NG snutikahtUt; NJ, J, J2 snytikahttbt; NG = snu-töt; NJ, J, J2 snusa och lukta på allt och överallt (om ren och hund) / an .allem und ilberall herumschnuppern und herum-schniiffeln (von einem Renntier od. Hund).
snutjök se s j n j utj ö k.
snutöt NG snutc.-ot, 3 sg prs snutu; NJ, J snutit;. NG dra luft stötvis genom näsan, snövla / die Luft stof3weise durch die Nase, die Niistern einziehen, schnieben, schnaufenh NJ, J snusa och lukta på allt (hund och ren) / an al-lem herumschnuppern und her-umschniiffein (von einem Hund od. Renntier).
nuhttalit SG nuhttalit; NJ2 HI, J ffi; =nuktalit.
nudhlö NJ 2 asg nuww- km; J fdeva/Co, asg nw/duv; = neuhlö och spierrö 1.
snuvåk NG snuvåhk; NJ ffi, J fici, J2 Ill; =snuor'vö.
nuvär NG1 nuivår, SG nuår; N.12 nuivår, asg nuwwaray; J nu-vär, gsg nuvvar a; 1. NJ2, J (subst.) lös snö, som ännu ej frusit, på en förut upptrampad väg (snön så pass djup, att den går över foten, varför det är tungt och
mödosamt att gå) / lockerer, noch nicht gefrorener Schnee auf ei-nem schon friiher ausgetretenen Weg (wobei der Schnee so tief ist, daLS er fiber die Knöchel reicht und es deshalb schwer und mtih-sam ist weiterzukommen) h SG nuår-vädja mjuk och lös väg vin-tertiden, ehuru man flyttat 1. fär-dats där / Wegbahn, die zur WinT terszeit weich und locker ist, ob-wohl man auf ihr bereits hej der Wanderung gezogen od. einher gefahren ist!; 2. NG1, NJ2, J (i adjektivisk ställn.:) mödosam, tung, (om vandring till fots, när snön är som ovan) / (in adjekti-.. vischer Stellung) miihsam, schwer (von einer Wanderung zu Full, wenn der Schnee so ist, wie oben beschrieben) h lös, tung att gå (om väg där det snöat nuvår) I locker, schwer zu begehen (von einer Wegbahn, auf die es nuvär geschneit hat) h NG1 tat läi nåv n. vadds0 det var så tungt att gå; nuvär få/ås tung, mödosam väg! schwerer, miihsamer Weg NJ2 nuvår lä kiess« kår`tan, kd I nuvår det är mödosamt att dra (renarna vid skiljningen) i gär-det, när det ligger lös snö där; nuvår ai'tö av renarna upptram-pad väg, på vilken det snöat lös snö / von den Renntieren ausge-tretener Weg, auf den es locke-ren Neuschnee geschneit hat.
nuvårtit NG' nuivårtzt; NJ 2 if; J nuvärcht; gå till fots i snö, som är nuvär I in lockerem Schnee, Schnee, der nuvär ist, zu Full gehen.
snuvrötit SG snftrait; NJ, J snuwrähtit; J 2 snicivrtit; plötsligt
falla framstupa / plötzlich vorn-äter auf den Boden fallen.
nuvskit - NG nuwsktt; NJ2 HI, J Hi; bruka snus! (Schnupftabak)
schnupfen.
nuvhtak NG1 nuwtahk; SG
nuhhtak, nuhhtakit; F nu*tak, npl nuwtaxka; NJ 2 nuhtahk, npl -ah; J nuwwtahk, npl -ah; J2 nuu'wtahk, npl -ah; vintersko av renens bellingar, bellingsko/Win-terschuh aus »Beinlingen», dem Fell der Renntierläufe, »Bein-lingsschuh».
-nuvhtuk se tåggö-n.
(s)nuvhtutj (di m in .) se (s) n u
k-t ö.
nå (partikel) SG no, NJ 2 no; J no, na; nå, ja! na (nun), na (nun) gut, na (nun) also, na alsdann, jah nå, te tal vuol'kin nå, så far vi (två) då; na, kåröh tal nå, sy då!; na te nå då så, så är det klart, färdigt; nå, imätal ja naturligtvis /ja na-tiirlich, ja freilich h nå, åttjöh barn tal nåv armt nå, du får väl då (renen) för det billiga priset (som du ville ha den för).
nåbbå NG • nöbb`o; NJ 2 nöbbo, npl nöppoh; NG pryl / Pfriem, Ahle NJ2 en kort, grov käpp (att ha på vandring) / ein kurzer, dicker Stock (den man zum Wan-dem hat)!; jfr sn åb b å.
snå'bbå J2 snobbo, gsg Snoppo; snibb (överhuvud något som är kort 1. snoppat) / Zipfel (fiber-haupt etw., das kurz od. gestutzt ist).
nåitåstallat NG no-Itästallat,
SG nöttästallat; NJ 2, J no`-ltästal-lat; ge sig sken av att kunna trolla [sick den Anschein geben, zaubern zu können.
nåitåstallt- J no'Veistallå; en som övar trolldom 1. Vill framstå som trollkarl / einer, der Zau-berei treibt od. als Zauberer da-stehen will.
nåi'M NG nM; SG nbtM, ap! gint; NJ 2 not, asg no‘-04;
J n°r4,6tö, npl no-tt)'; trollkarl / Zauberer, Schamane.
nårtöt NG noltCot; SG nbit&t, 3 sg prs Jttu; NJ 2 no-y„atcbt, neg. 92,6‘-1,t6); J n°r9„Etcbt, 1 sg prs no`l-td)w; trolla, öva trolldom / zau-bern, Zauberei treiben SG även: förtrolla / auch: verzaubern, ver-hexen.
nåitötit NG no-Itiotd; SG NJ2, J no'-ItCohtzt; NG förtrolla / verzaubern, verhexen NJ2, J kaus. till nåi'töt.
nårtutahka nåitutahka NG
njOutahlea, korn. sg med poss. suff. 3 sg nå2tuta1ctiknis; SG n&tuta; NJ 2 no-etutahka, J n°rNetutahka, gsg -takti; trolldom / Zauberei, Zauberkunst /; NG netitutakäinis partätallä han skrämmer (folk) med sin trolldom.
nåhU SG nölthk - e; NJ 2 ffi, J Hr; =nuhkö och når t htsö; pii'hpa-nåhla p.-nuhkö, p.-når i htsö.
snåkait NJ snaahtit; bli starkt framåtlutande (om gammal per-son)/ eine stark vorniibergebeugte Haltung bekommen, immer ge-biickter gehen (von einer alten Person).
snåhki SG snåla; renko med starkt framåtböjda horn / Renn-tierkuh mit stark nach vorn ge-bogenem Geweih.
snåhkköt (adv.) SG 'snöltkk&t;
NJ, J2 snöhloled)ht; i framåtlutad 1. framåtböjd 1. framåtriktad ställ-
ung (även om renhorn) / in nach vorn geneigter od. vorwärtsgebo-gener od. vorwärtsgerichteter Stel-lung (auch von Renntiergewei-hen)/; sn. vaddsåt gå framåtlutad / vornäbergebeugt gehen SG »eii'vå lä snåhkköt» säges om en ren vars horn äro riktade starkt framåt / sagt man von einem Renntier, dessen Geweih stark nach vorn geneigt ist.
nåhkkut NJ2, J n6hkkut; få slut
på (med elat.) / etw. aufbrauchen, etw. alle werden lassen (mit elat.)/; mån nåhkkujiv käffais det tog slut på kaffet för mig.
nåhkkåt NG 3 sg impf
supin. n6hkat'itt; NG2 naikkat; SG nölikkot; F 2 sg prs nokko, 3 sg prs nokkkö; NJ 2, J n6hkkot, 1 sg prs n6hkou,; somna / ein- schlafen nåhkåi nåhkai) tasi somnade där / er schlief don t ein.
snåkö (attr.) NG", NJ, J2 snaco,
attr.; framåtböjd, framåtriktad (men upprättstående; mest om renhorn) / nach vorn gebogen, nach vorn gerichtet (aber auf-rechtstehend; meistens von Renn-tiergeweihen) NG', NJ snåkö-tjårvak ren, vars horn äro böjda framåt / Renntier, dessen Geweih nach vorn gebogen it/; sndk(ö)-åi'v8 id.; snåkön-åi'IM id.
snåkök, attr. id. 1. -is NG1
sna6)(4)k, SG .sn61cCok, NJ sn6-kiå hk; J' sn61c6Pk, attr. -is; L (adj.) framåtböjd (om renhorn) i (adj.) nach vorn gebogen (von einem Renntiergeweih) SG, NJ snåkök(-)åi've ren vars horn äro framåtböjda (starkt) / Renntier, dessen Geweih (stark) nach vorn gebogen ist h 2. (sam subst.) ren
vars horn äro (starkt) framåt-böjda /(als subst.) Renntier, des-sen Geweih (stark) nach vorn gebogen ist. snåkurmaddat se snukur-maddat. snåkurmasta se snukur-ma stöt. snåk-åi'v se snåk ö. snåkåkit SG, NJ, J snökökit;
falla framstupa / vornfiber (hin)-fallen.
nåhkåstit NG nakasttt; NJ 2, J n6hkostzt; sova en liten stund /
eine kleine Weile schlafen.
nåhkåt NG1 ptc prt act.
n6h-kan; NG" 3 sg impf nökk, 3 sg imp. • n6hkusl; SG ii6iikot; F nokkot, 3 sg impf noköl; NJ 2 naikot, neg. n6ki5h; J natkot, neg. nökö; I. sluta (intr.), ta slut; bli slut med; dö / aufhören, zu Ende gehen, ein Ende nehmen; alle werden, ausgehen; sterben NJ 2 tårrö nåkåi kriget tog slut; kuolk nåkåi det blev slut med fisken (i matsäcken); nåhkk männo, se månnö; käffah muina nåhkin kaffet tog slut för mig; hägga nåkåi tanne hån dog (livet tog slut för honom); nåkåi ham te lat så dog han då (sedan han varit länge sjuk); 2. ta slut, bli utnött (om kläder, skidor, för-brukningsartiklar) / nicht mehr zu brauchen sein, abgenutzt, ab-getragen, verbraucht sein (von Kleidern, Skiern, Verbrauchsar-tikeln) kab'M lä nåhkam kolten har blivit utsliten, slut; sapdath nåhkih tjar' van skidorna bli ut-nötta i skaren.
nåhkåtahtjat NG n6h1catahegat;
gå och lägga sig för att sova / zu Bett gehen, schlafen .gehen i;
viellitahtjat.
nåhkåtahttjåt NG nökkatahlikit, 3 pl. impf nåh1catahVg4,2n; NJ2, J nähkotahnät; (inkoat. till nåh-k å t ah tja t) göra förberedelser till att gå till sängs (och sova) / (in-choat. zu nåhkåtahtjat) Vor-bereitungen zum Schlafengehen machen
nåhkåtit NG nakatzt; NJ 2, J 22612kot2t; NG somna / einschlafen NJ2 sova ett litet slag / ein wenig, ein Weilchen schlafen h J somna (om flera subj. 1. den ene efter den andre) / einschlafen (von mehre-ren subj. od. ))der eine nach dem anderen»).
snårhkat NG 3 sg prssnelvhkä; NJ sno-Phkat, neg. sneka; J FH; NG klicka (icke brinna av; om bössa) / yersagen (nicht losgehen; von einem Gewehr) NJ sticka litet, slå litet, knacka litet (t.ex. slå till en hund litet, som vill stjäla 1. ta mat, när man äter) / ein wenig schlagen, ein wenig stechen, ein wenig klopfen (z.B. einem. Hund einen Klaps geben, wenn er Futter stehlen od., wäh-rend man if3t, sich vom Essen nehmen will).
snårhU NG1 sn616hkö; NJ J HI; bergutsprång som bildar en brant bergvägg / Bergvorsprung, der eine steile: Felswand bildet. snårUtit NG HI; SG snörkötit; NJ, J snårk :htit; J 2 snorkatt; titta in ett slag, hälsa på som hastigast / auf einen Sprung hereinkom-men, in aller Eile einen kurzen Besuch, Stippbesuch machen.
sniårhkåhahk& NG1 sn6löhka-
hahkäs; SG sn6PhkohahUs, npl rhahkkEt; NJ ., J sn6Phkohakkås; som har benägenhet att parasi-tera, snåla till sig något gott, göra besök och sitta länge för att få något osv. (människa, hund). / wer gern bei anderen schmarotzt, sich gern ohne eigene Kosten etw. Gutes ergattert, Besuch macht und lange sitzen bleibt, um etw. zu bekommen usw. (von einem Menschen od. Hund).
snårhkåhit NG s01612kahtt; SG, NJ, J sn6Phkohat; J2 snolökoh2t; göra besök för att få mat, para-sitera; jämnt och samt komma på besök och sitta länge / Besuch machen, um etw. zu essen zu; bekommen, schmarotzen; immer wieder auf Besuch kommen und lange sitzen bleiben SG gå om-kring och tigga i kåtorna (om barn) / in den Zeiten herumgehen und betteln (von Kindern) NJ sndl'hkålla käffav tanne; j vuor-köh kdssek sitter här och väntar på kaffe och har inte vett att gå -
snårlatit NJ snötkoht, J 2 snor kott; titta in, hälsa på (titt och tätt 1. om flera subj,) / herein-gucken, einen kurzen Besuch machen (immer wieder od. von mehreren subj.)/; jfr snål i hkå-h i t.
nållit NJ2 nalit; J makt, 3 pl. prs nöllip; märka ut en gångstig I. färdeled i fjällen genom att på vissa mellanrum sätta ut en sten 1. 2 å :3 stenar ovanpå varandra som vägmärken (nånå) / einen Ful3pfad od. die Richtung eines Wanderweges in den Bergen mar-kieren, indem man in bestimm-
ten Zwischenrämnen einen Stein od. 2 od. 3 Stehle aufeinan-der — als Wegmarken (nållå) hinsetzt.
nållitit NG, NJ2, J nöllittt; sätta sig (NG på knäna, NJ2 som van-ligt på ändan, J på vad sätt som helst) / sich setzen (NG »sich auf die Knie setzen» = hinknien, NJ2 sich in gewöhnlicher Weise, aufs GesäB, setzen, J in jeder belie-bigen Art).
nållå NJ2, J nalo, asg nölloy; en sten 1. 2 å 3 stenar, lagda på varandra, som tjäna som väg-märken i fjällen för att visa var stigar 1. färdleder gå fram / ein Stein od. 2 od. 3 aufeinander-gelegte Steine, die in den Bergen als Wegzeichen dienen, um zu zeigen, wo die FuBpfade od. die Wanderwege gehen.
nållåhit NG nalaitzt, 3 sg prs NJ 2, J n611ohtt; NG sitta på knäna (om människor); sitta
på
bakbenen (öm djur) / kajen (von Menschen); auf den Hinter-beinen sitzen, (von Tieren)h- tele nållai tu gula där borta sitter din hund; NJ2 sitta på ändan / auf dem Gesä13 sitzen h J sitta på vad sätt som helst / in belie-biger Art sitzen.(s)nålta NG1 (s)nota, npl (s)nb-Ftah; SG nblita; NJ 2 no^2ta, npl nårtah; J n°,-NI`ta, npl nötta; NG stor (SG, NJ2, J liten) rund höjd i fjällen / gro13e (SG, NJ2, J kleine) runde Kuppe, Erhebung im Hochgebirge h J även: berg-knalle uppe på ett annat berg / auch: Felskuppe, Felsenhöcker auf dem Kamm eines anderen Berges.
nåltöt NG tio-Ufot, 3 sg prs .9zUctu; SG nbilteDt; NJ 2 no-Z`tåt, 3 sg prs no-2t; J n°rbåt, neg. n°rNictia; linka, halta obetydligt (NJ2, J helst om ren) / ein bil3-chen, unbeträchtlich hinken, lah-men (NJ2, J meist von Rena-tieren).
nåttsakit NG nactsaltat;NJa J ffi; = nål' tsijtit.
nårtsö se nål'htsö.
nårhtA NG nikts, SG n6181itsä; NJ 2 ffi, J }H; kvistknöl, knöl / Astknorren, Knorr h jalos-n. stubbe / Baumstumpf, Stubben, nårtsijtit NG nårtsetit, SG når_ tsitt; NJ 2 ffi, J Hi; 1. NG bli avnött, stympad / abgenutzt, ge-stutzt, verstiimmelt werden h 2. SG komma fram (Om gräs)/ her-auskommen, hervorwachsen (vom Grase).
näittutit NG nörtutzt; NJ2, J nörtutzt; halta helt obetydligt / ganz wenig, eine Ahnung lah-men, hinken.
nåpe se nape.
nåppål NG nöppal, npl. nöbb`a-lah; SG noppol; Ma ffi, J ffi; syl / Ahle, Pfriem h jfr såiirö, åp-pål, åppålm.
nåppårtit NG nbppart/t, SG noppoltit; NJ 2 m, J ffi; NG sätta fast prylen i prylskaftet / die Ahle in ihrem Schaft (Ahlenschaft) festmachen SG sticka med syl / mit der Ahle stechen, Löcher machen.
snår-ek NG, NG1, J sn6råhk; NJ a; 1. strulig, som lätt snurrar ihop sig (om lasso, etc..) / sich leicht verlitzend, verwickelnd, zusammenringeInd (von einem Lasso usw.)/; jfr snårök, snår-
rök; 2. NG' kalvfoster som lig-ger illa till så att det inte kan komma ut / Kalb im Mutterleibe, das schlecht liegt, so da2 es von den Wehen nicht ausgetrieben werden kann.
snå~
NG, SG, NJ, J sitörön; i hopstrulat, tilltrasslat tillstånd / in verwickeltem, verfitztem, ver-worrenem Zustand sn. lä sjuoh-pan lasson är ihopstrulad.nårlikö
NG nörelikö; NJ2 J ffi; 1. kort pipsnugga / kurze Stummelpfeife h jfr når 'hkå; 2. ren som fått hornen avsågade / Renntier, dem die Geweihstangen abgesägt wurden.snårlik,
attr.snårlAs
NG ffi; SG snbrekö; NJ snershkö, attr. sno-r<kös, J sn°r-Nreltkö; strulig, som lätt snurrar ihop sig (om lasso m.m.) / sich leicht einringelnd, verwickelnd (von einem Lasso u. dgl.) SG även: ställe där ett kastrep trasslat sig! auch: Stelle einer Wurfleine wo diese sich verfitzt hat h NJ: = mi par'tu ånöt som snurrar ihop sig hårt och strular sig.nårleit
NG n6r`köhtit; NJ 2 J ffi; =nårrhkålit.snårlköt
(adv.) NG ffi; SG snbrekcot snbr`kcDt; NJ sno-rh- kåt, J sn°nr°hkeot; ihoptrasslad, i ihoptrasslat tillstånd (om lasso, som är för hårt tvinnad, snöre m.m.) / verfitzt, in verfitztem Zu-stand (von einem zu fest zusam-mengedrehten Lasso, einer zu fest gezwirnten Schnur u. dgl.) sn. mannat sno ihop sig / sich zusammendrehen, -wickeln.snårlköt
NJ sneralikiot (verb); sno ihop sig, strula sig (t.ex. om42
lasso) / sich einwickeln, einrin-geln, verwickeln (z.B. von einem Lasso).
snårlikötit
NG* snerdleCotat,NJ sneralikbtit, J sn0,-,r2hkeotit; trassla sig (t.ex. när den ena dukten drar ihop sig medan den andra är rak; om sentråd, lasso etc.) / sich ver- fitzen (wenn z.B. die eine Litze des zusammengedrehten Sehnen-fadens, Lassos u. dgl. sich in Schleifen wirft, während die an-dere gerade bleibt).niiihkå
NG Hi; SG nör°hko; NJ 2 ffi, J ffi; kort, avbruten pipa / kurze, abgebrochene Pfeife.nårlkålit
NG nördlikalit; NJ 2 J HI; såga av hornen (på en ren) / (einem Renntier) das Ge-weih absägen.snårök,
ann -is NJ ffi; J sn6-Kohk; J' snoriahk, attr. -is; = s n å-rök (i bet.1).
snårrt"
SG snåra;NJ snårrå, asg mörk; J snårrå, J' snorrö; något som är ihopsnurrat, ihoptrasslat / etw., das sich verwickelt, ver-fitzt hat/; snårrå-paddå ihoptrass- lat band / Band, das sich ver- wickelt hat h snårrö-sjuohpan lasso som är ihopstrulad / Lasso, das sich verwickelt hat!; snårrö-vier' mö nät som är ihoptrasslat / verfitztes Netz.snårra,
attr. -is NJ Hi; J2 snorrök, attr. -is; = snårök (i bet. 1), snårök.snårrö
(attr.) NJ HI; J snårria, J' snorrCo; ihopsnurrad, tillstrulad / eingedreht, ineinandergedreht, verwickelt.snårröt
(adv.) NJ, J snärrcbt; J' snorrbht; i hopsnurrat, till-strulat tillstånd (t.ex. nät) / inverfitztem, ineinandergedrehtem, verwickeltem Zustand (z.B. von einem Netz) sn. lä sjuohpan lasson är hopstrulad / das Lasso ist verwickelt h se även s år rö t. snårröt NJ snörnöt, 3 sg impf snårc-n; J2 snorr6)1't, 3 sg impf snorrdn; snurra ihop sig (t.ex. om nät) / sich zusammendrehen, ver-fitzen (z.B. von einem Netz)/; jfr snårrut.
snårrut NG, NG1, snikrut; NJ, NJ 2, J snårrut; NG, NG1 strula sig, trassla sig (om kasttöm etc.) / sich verwickeln, sich verfitzen (von einer Wurfleine usw.); NJ2 bli intrasslad i något / sich in etw. verwickeln, verfitzen h snår-rujiv mån tasi jag blev intrass-lad (t.ex. i kasttömmen, då renen sprang runt); även: bli tilltrass-lad (t.ex. kasttöm) / auch: sich verwickeln (z.B. von einer Wurf-leine) h jfr sårrut.
snårrånit NG snorranzt; NJ, J snårrontt; J2 snorronit; snurra ihop sig, strula ihop sig / sich verwickeln, sich verfitzen.
snårråsit NG snörraszt; SG, NJ, J snörroszt; bli ihoptrasslad 1. strula sig (utan någons åtgörande) / sich (von selbst, ohne fremdes Zutun) verfitzen, verwickeln.
snårråt NG snårrat; SG snör-rot; NJ, J snörrot, 1 sg prs sn6r6y;
snorrot, 1 sg prs snorö?; NG sy ojämnt, med styng hit och dit / ungleichmäBig nähen, mit Sti-chen, die kreuz und quer gehen snårrat ietjas strula sig / sich ver-wickeln SG, NJ, J, J' dra ihop med dragband, snöra ihop / mit einem Zugband zusammenziehen, zusammenschnären h NG snår-
ram-Iceipmakah skor med drag-sko / Schuhe mit Zugsaum.
når'sa NG Hi; SG nöresa, npl nöersa; NJ 2 no-rasa, npl nör`sah; J n0r,r55a, asg nör`sa y; 1. NJ 2, J (växt som växer uppe på höga fjälltoppar nedanför snön; an-vändes som medicin mot mag-knip; om vajorna äta den, mjölka de bättre; växer glest, »har gre-nar och liksom en knopp i än-dan»; Ranunculus glacialis? H. J. Andersson uppger [1866]: Dryas octopetala, nuorsa, emedan bladen äro högst skrynkliga; nyttjas av lapparna vid invärtes sjukdomar och är renarnas älsklingsmat) / (Pfianze, die auf hohen Gebirgs-gipfeln unterhalb des Schnees wächst; wird als Medizin ge-gen Bauchgrimmen angewendet; wenn die Renntierkähe sie fres-sen, geben sie mehr Milch; wächst zerstreut, »hat Zweige und an der Spitze so etwas wie eine Knospe»; Ranunculus glacialis? H. J. An-dersson gibt [1866] an: »Dryas octopetala, nuorsa, weil die Blät-ter auBerordentlich verrunzelt sind; wird von den Lappen bei inneren Krankheiten gebraucht und ist das Lieblingsfressen der Renntiere) h 2. SG, NJ 2 kier'le-når'sa liten fisk bland stenar, forell? / kleiner zwischen Steinen lebender Fisch, Forelle, Salmo trutta?
nåitsåtj (dimin.) se n år 'hts ö. nårltsö NG nörehts, dimin. n6r`tsä.§; SG når8htså;NJ 2 nörehts, asg nörctsby; J n6r8hts, gsg n6r`tså; stump (av något som är avbrutet, pipa, kniv, horn etc.) / Stumpf, Stummel (von etw. Abgebroche
nem, wie Pfeife, Messer, Geweih-stange usw.)/; pijhpa- (pii'hpa-) n. avbruten pipa, pipstump / ab-gebrochene Pfeife, Pfeifenstum-mel h J når'htså-tjår'vö renhorn som är avbrutet, så att endast en kort stump sitter kvar på renens huvud / abgebrochenes Renntier-geweih, bei dem nur noch ein kurzer Stummel auf dem Kopf des Tieres aufsitzt SG når'htså-åi'vö hornkrona i vilken hornen äro avbrutna och mycket små / / Geweih, bei dem die Stangen ab-gebrochen und sehr klein sind dimin. når`tsöttj; jfr nuhk å, når'hkå, når'hkå.
når`tsa
NG n6rctsök,NJ 2 nör`-tsåhk, J nörctsöhk; ren som har ett 1. båda hornen aVbrutna, så att bara stumpar (når/I:ts- ) äro kvar / Renntier, bei dem eine od. beide Geweihstangen abgebrochen sind, so dal3 nur noch Stummel (når'h-tsä) vorhanden sind.nårlitsit
NG nörehtsit; NJ 2, J nörehtsat; bryta av / abbrechen.nåitsås
NG nörctsas; NJ 2 Hi, J ER; avbruten / abgebrochen.når`tåkasiih (plur.) SJ ' når`iå-kasa; vattenloppor/Wasserflöhe.
når'tåt
NG nörötat, SG n6r°tot; N.12 nörötot, 1 sg prs når`to; J nor°tot, 1 sg prs nor`tou; stöta, stöta något mot något, stöta (om-kull), knuffa; stöta sig (mot nå-got) / stoBen, etw. gegen etw. staen, (um)sta6en, puffen; sich (an etw.) (an)stoBen når`tåv juoyka vuosti jag stöter mig mot något.nårlåtit
NG nörötatzt, SG nör°-totat; NJ 2 nör°totzt, J nor°totzt;når'tåt en gång / einmal stoiSen usw. (når'tåt).
nåitåtit
NG nör`tattt, 3 sg prs nör`tat; NJ 2 nör`totzt, J nor`totzt; når'tåt flera gånger1.
reciprokt: varandra / mehreremal od. ein-ander (reziprok) stoBen usw. (når'tåt).snårålctahka
NG snbrärtahk; NJ ffi; J snörörtahka; snårås.nårås
NG' nöräs, nörös; SG norös(-tåktö); NJ 2 nörös, asg mör-rosay; J norös, npl norrosa; (på renen:) a) det ben (märgben) som är homologt med lårbenet 1. ovanför tjuodtjömis på bakbenet (ligger inne i steken) = tjårtvå-(tjår-)päl-nårås; b) märgbenet som vid ena ändan ledar mot pierrpå (piercyös), vid andra än-dan mot tabba i frambenet (= tjåmötis-nårås) I a) der Mark-knochen (des Renntieres), der dem Oberschenkelknochen ent-spricht, d.h. fiber dem Schienbein (tjuodtjömis) des Hinterlaufes liegt (liegt eingebettet in der Keule) tjår'vö- (tjår-)päl-nårås; b) der Markknochen, der mit dem ei-nen Ende am Bug-(Schulter)blatt (pier'pö, pier`yes), am anderen Ende am Unterarmbein (tabba) des Vorderlaufes eingelenkt ist (=, tjåmötis-nårås).snårs NG1 snorås, snörrasin; NJ, J snörös, snörrosan; dragsko, dragband, inrättning som man drar ihop (t.ex. kalsonger upptill) med / Zugband, Zugsaum, Vor-richtung, mit der man etw. zu-sammenzieht (z.B. die Unterhosen an ihrem oberen Ende)!; snårås-karsökah kalsonger med dragsko upptill / Unterhosen, die oben mit
Zugband versehen sind snårås-padck band i dragsko / Band in einem Zugsaum NG 1 snåräs-puttas synlig dragsko (t.ex. på kahpår-vier'kä) I sichtbar ange-brachter Zugsaum (z.B. an kah-fflr-vier'k, dem Pelzstreifen an der Wintermätze des Mannes) h NG' snårrasin lä är tillstrulat; NJ snårråsin lä är ihopdragen med dragsko.
snåråstahka SG snörösta, NJ snåröstahka, J snörösta, J 2 snorös-tahka; 1. SG, J, J2 dragband, något varmed man snör ihop nå-got / Zugband, etw., womit man etw. zusammenzieht, -schnärt 2. NJ rynkning, ihopsnörning (på kläder 1. skor) / Kräuselung, Fäl-telung, Einreihen (an Kleidern und Schuhen).
snårätit NG snörähtit, SG snö-röhtzt; NJ, J snöröhtit; 1. NG sy fast dragsko / ein Zugband an-nähen SG dra ihop med drag-sko / mit einem Zugband zusam-menziehen h 2. NJ låta en annan dra ihop (snårråt) ens skor / die eigenen Schuhe von einem an-dem n zusammenschnären (snår-råt) lassen/; J sätta in dragsko (dragband) / Zugband (Zugsaum) einsetzen h 3. NG strula till, trassla till / verwickeln, verfitzen. snida NJ snöta; något som är söndernött, tunt och dåligt / etw., was zerschlissen, dänn und schlecht, unbrauchbar ist!; snåta-paddö bit av snöre som är all-deles söndernött och ej tål något / ein Stäck Schnur, das ganz ab-gewetzt ist und nichts aushält.
nähtäladdat NG nb-httiladcrat; NJ 2 BEI; linka, halta obetydligt /
ein wenig humpeln, unbeträcht-lich hinken, lahmen.
matat NG1 snb-tat; NJ ffi; J snötat; äta små bitar 1. små styc-ken, äta litet (därför att det finns så litet att äta av; om ren 1. människa) / kleine Bissen, kleine Stäcke essen od. fressen, wenig essen, fressen (weil so wenig Es-sen od. Futter da ist; von einem Menschen od. Renntier).
näN NG 2 nirtö, gsg nfrlö, apl nötltu; SG fläsks; F2 nä-tö, F' nb-xtä, npl nirtö; NJ 2 nitö, asg nb-tby; J nirtö, apl nötet; börda (även fig); klövjebörda / Last, Bärde (auch bildl.); Saumlast, Tragtierlast nåt6lahkla hälvten av en klövjebörda / die Hälfte einer Saumlast nåt2•-pielM den - del av klövjebördan, som hänger på ena sidan / der Teil einer Saumlast, der auf der einen Seite des Tragtieres hängt!; nåtb-hier'k klövjerenoxe / Renntierochse als Tragtier.
nåtä NG2,3.13 nötco; SG nöt0; F nå' tcp; NJ 2 nöta), asg nötc-ow; J nöteD; nystan / Knäuel.
&itänt NG nb-tåhtit; NJ2, J »b-10W; lägga klövjebördorna på en härk / einem Renntier-ochsen die Saumlasten aufiegenh hier`kijt lägga klövjebördorna på härkarna; binda fast en rygg-börda på en människa (fästa samman remmarna på bröstsi-dan) / den Renntierochsen die Saumlasten auflegen; eine Trag-last auf dem Räcken eines Men-schen festmachen (die Riemen auf der Brustseite zusammen-binden).
betungad (relig.) / bedrfickt, be-laden (relig.) kahttitah ärmuin kai'hka aktukattjait ja nåtötuv-vumijt vårda dig i nåd om alla ensamma och betungade (ur allm. kyrkobönen).
nähtsat^,njåhtsat NG nb-htsat, SG nöehtsat; NJ 2 itöhtsat, 3 sg prs Ao'^htsti, 3 sg impf nötsak; J HI; NG knäppa (om renens extremi-teter); knarra (om skodon) / kni- stern, knacken (von dem kni- sternden Geräusch in den Läufen des Renntieres); knarren (von Schuhen)h SG dundra (om tunga lass som dundra på vägen 1. om skor, då man går i kram snö; även om ljudet, då renhjorden kommer) / dröhnen, poltern (von schweren Lasten, die beim Fah-ren dröhnen, von Schuhen, wenn man auf »klamm[icht]em» [gut sich ballendem, zähem] Schnee geht; auch von dem Geräusch der herankommenden Renntier-herde) h NJ2 knäppa (om renens klövar, när den går); höras på det knäppande ljudet från extre-miteterna (om renar, när de gå)/ knacken, knistern (von den Hu-fen des Renntieres, wenn es geht); durch das Knistern der Ffif3e ge-hört, daran wahrgenommen wer-den (von gehenwer-den Renntieren)/; kattsah njåhtsih klövarna knäp-pa; njåhtsih råinah tåppå det hörs renar där.
nåhttåhit SG, NJ2 nattohlt; J nohttohit; sitta I. ligga ihopkru-pen 1. på huk (särsk. när det är trångt, så att man inte kan sträcka ut sig)/ zusammengekauert sitzen od. liegen od. hocken, zusammen-gekriimmt, -gerollt liegen (bes.
wenn es so eng ist, dal3 man sich nicht ausstrecken kann).
nåtutit SG nötuhtit (?), NJ2 tuta, J nötutit; taga på sig en börda / eine Last auf seinen Rfik-ken nehmen h nåtutin kuhtik nå-My de togo på sig var sin börda.
nåuhkå (adv.) NG nöyhha, SG nöuhka; NJ 2 nöyhko, nk; J noyhko, noysk; till skänks, gratis; utan ersättning, för ingenting; utan (hörbar 1. synbar) anled-ning; utan (särskilt) ärende, utan avsikt att företaga något! als Ge- schenk, umsonst, gratis; ohne Entgelt, unentgeltlich, fur nichts; ohne (hörbaren od. sichtbaren) Anlaf3; nur zum Vergnfigen, ohne (besonderes) Geschäft, Anliegen, ohne Absicht, etw. zu unterneh- men h SG även: förgäves! auch: vergebens NJ2 nåuk mån ådtjuv jag fick (det) till skänks; jus nåuk läh rei'simin om du reser utan särskilt ärende (för ro skull) 1. utan reseersättning; J manäh-kus tån nåuhkå parkätakä reser du utan reseersättning? nåuhkå rna påtnakah tsiellin On det var väl utan någon anledning som hun-darna skällde på natten; NJ 2 nåuk mån manniv udni kähttja- min ålöv jag for i dag till hjor-den utan avsikt att företaga något särskilt, bara för att titta efter, hur den betar; J kåsis tån vuor-käh? — nåuhkå vart far du? — ingenstans (då man inte vill tala om vad man tänker göra)/ wohin geht's? Nirgendshin (wenn man nicht erzählen will, was man vor-hat)!; jfr nåuhtå.
nåhutallat NG ni; SG nöhuh-tallat; NJ 2, J nöhuhtallat; SG lyda,
göra som man säger / gehorchen, so tun, wie einem gesagt wirdh NJ2, J komma till rätta med (kom.) / mit jdm (kom.) aufs Gleiche kommen, iibereinkom- men 7; if läh tat nåhutallam-ul- mutj han är inte en sådan som man kan komma till rätta med (är så tjurig och oefterrättlig); if läh te taina almatjijn nåhutallat det går inte att komma till rätta med den människan.
nåuhte (adv.) NG nöyhte, SG n6uhti, NJ 2 n6yhtb J nouhte; så, på så sätt, på det där sättet / so, auf die (genannte) Weise, auf jene Weise jfr n äuhte.
nåuhtå (adv.) J noyhtö; till ingenting, till ingen nytta / zu-nichte, zu (fik) nichts, zu kei-nem Nutzen h fas mur'hkö såggu n. vuotusij siså om dimman för-svinner (och blir till ingenting) i sänkorna; jfr nåuhkå.
nåv (adv.) NG1 n6g, SG n6u, NJ2 nöy; J now, nöw; så, på så sätt; sådan (= takkår); i för-bindelserna nåv at 1. nåv jut (J) så att och nåv, ahte 1. nåv, juhte så, att - - samt nåv kå så, som 1. så — som! so, auf diese Weise; (ein) solcher (= takkår); in den Verbindungen nål, at od. nåv fat (J) so da13 und nåv, ahte od. nåv, juhte so, da6 - - sowie in der Gruppe nåv kå so, wie od. so — wie h nåv lä vuoin te så är det (nämligen) / so ist es (nämlich)h al nåv kårö, se nuov; åröh nåv puorak ja var så god och - - / sej so gut und - - I; te lij nåv piegga det var en sådan storm / es war ein solcher Sturm h te 117 nåv jåtåtahka det var ett sådant
gott före; te If nåv rassjö det var ett sådant regn; IMU kå sem jaulai så, som han sade / so, wie er sagte nåv ruvva kå mahttålis så snart som möjligt / so bald wie möglich SG nåuham (NJ2, J) ham lä ja, så är det; nåv-ham manäi ja, så gick det.
nfidre'n se n i e dj n.
nägga, attr. nåkkas SG nägga, attr. nakkas; NJ2 ni, J ffi; girig, snål / geizig, knauserig NJ2, J (ett släktnamn) / (ein. Familjen-name). närk - - se n ei 'k - näihk - - se n eihk - näilk - - se nei'hk - nfithts - - se n iht s - närhts - - se nei'hts- nfikkas (attr.) se nägga. nähkkut SJ (Lillselet, Jokk-mokk) nlihkkut, 3 sg impf kul; neka (att göra något), säga nej till något! ablehnen, sich weigern (etw. zu tun), Nein zu etw. sagen.
nä13 - nälj - se niel'j - nielj -
nåljäs-kådcM NG8 näljås-ködcrå (-kudcl`å); NJ 2 fil, J ffi; fjärdings-man / Polizist (auf dem Lande), Landjäger, Gendarm.
nfiljät NG, SG niiljät; F ndljät nal,iåt; NJ 2 nelljöt, J näljät; fjärde / der vierte nii/jät åsså = n nja tis.
nfiljatis nåljätis NG, SG n(il-Obs; NJ 2 nåljatls, asg -ht; J
nåliatis; en fjärdedel / ein Viertel. nfiljätis (adv.) NJ2 nilljötts; för fjärde gångeu / zum vierten Male. nåljuk NJ2, J najuk; fyra (per-soner) / vier (Personen) I; n. lfm täpp vi voro- fyra (perso-
