Skiftgång, värk och brist på motivation: En intervjustudie om fabriksanställdas syn på hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv

Skiftgång, värk och brist på motivation

En intervjustudie om fabriksanställdas syn på hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett

hälsosamt liv

Shift work, pain and no motivation

An interview study about the view of health of factoryworkers and what conditions they need to live a healthy life

Louise Elofsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Idrottsvetenskapligt program inriktning idrottscoach Examensarbete 15 hp

Handledare: Gabriella Torell Palmqvist Examinator: Christian Augustsson 2020-06-05

Löpnummer:

ABSTRACT

The purpose of this study is to gain an understanding of the employees' view of health and what conditions they need to live a healthy life. Six people working at the factory were interviewed from the perspective of Sense of Coherence and Self-determination theory. The results have been analysed through a content analysis. The results show, above all, three obstacles that the respondents believe prevents them from living healthier. One is that many suffer from pain as a result of their work, the second is the shift and the third is that they cannot motivate themselves to live healthier. What appears in this survey is that there appears to be a lack of information on the part of management but also an ignorance of the employees about what a workplace can offer for support. The conclusion of this study is that the factory employees define health as a physical and mental well-being. When they talk about living a healthier life, it is primarily to be more physically active as they mention. Working in shift and the work itself seems to bring challenges in order to live a healthy life. The conditions they feel they need to live a healthy life are community, someone to turn to for health issues and various activities to participate in.

Keywords

Factory, health, health promotion, motivation, physical activity

SAMMANFATTNING

Syftet med denna undersökning är studera fabriksanställdas upplevelse av hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv. Sex personer som arbetar på fabrik har intervjuats utifrån dels den Salutogena teorin samt stöd i Självbestämmande teorin.

Resultatet har analyserats genom en innehållsanalys. Resultaten visar på framförallt tre hinder som respondenterna menar gör att de inte lever hälsosammare. Det ena är att flera lider av värk till följd av sitt arbete, det andra är skiftgången och det tredje är att de inte kan motivera sig till att leva hälsosammare. Det som framgår i denna undersökning är att det ser ut att finnas en brist på information från ledningens sida men även en okunskap hos de anställda om vad faktiskt en arbetsplats kan erbjuda för stöd. Slutsatsen av denna undersökning är att de fabriksanställda definierar hälsa som ett kroppsligt och mentalt välbefinnande. När de pratar om att leva ett hälsosammare liv är det i första hand att vara mer fysiskt aktiva som de nämner. Skiftgången och arbetsuppgifterna ser ut att medföra utmaningar för att kunna leva ett hälsosamt liv. De förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv är gemenskap, någon person att vända sig till vid hälsofrågor och olika aktiviteter att delta i.

Nyckelord

Fabrik, fysisk aktivitet, hälsa, hälsofrämjande arbete, motivation

Innehåll

1. INLEDNING ...5

2. LITTERATURGENOMGÅNG ...6

2.1. Begreppsdefinitioner ...6

2.1.1. Hälsa ...6

2.1.2. Hälsofrämjande arbete ...6

2.1.3. Fysisk aktivitet ...6

2.1.4. Företagshälsovård ...6

2.1.5. Motivation ...6

2.2. Tidigare forskning ...7

2.2.1. Hälsa ...7

2.2.2. Hälsofrämjande arbete ...7

2.2.3. Fördelar med att vara fysiskt aktiv ...8

2.2.4. Hinder och möjligheter till fysisk aktivitet på arbetet ...8

2.2.5. Hälsofrämjande projekts effektivitet på olika socioekonomiska grupper...9

2.3. Sammanfattning av tidigare forskning ...9

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 11

3.1. Syfte ... 11

3.2. Frågeställningar... 11

4. TEORIER ... 12

4.1. Salutogenes teori ... 12

4.2. Self-determination theory ... 12

4.3. Tillämpning av teorier ... 13

5. METOD ... 14

5.1. Design ... 14

5.2. Urval ... 14

5.3. Mätinstrument/intervjuguide ... 15

5.4. Genomförande ... 15

5.5. Databearbetning ... 16

5.6. Reliabilitet och validitet/giltighet ... 17

5.7. Etiskt förhållningssätt ... 17

6. RESULTAT ... 19

6.1. Hälsa ... 19

6.2. Hinder till att förändra sina levnadsvanor ... 20

6.2.1. Värk och förslitningsskador ... 20

6.2.2. Motivation till förändring ... 21

6.3. Insatser och stöd ... 21

6.4. Gemenskap ... 22

6.5. Träning utanför arbetsplatsen ... 23

6.6. Sammanfattande analys av resultat ... 24

7. DISKUSSION ... 25

7.1. Resultatdiskussion ... 25

7.2. Metoddiskussion ... 28

8. SLUTSATS ... 30

8.1. Fortsatt forskning ... 30 REFERENSER

BILAGA 1

5

1. INLEDNING

Genom att vara regelbundet fysiskt aktiv minskar risken att drabbas av flera olika sjukdomar.

Enligt FYSS (2017) kan vi genom fysisk aktivitet minska risken för förtida död, hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma, cancer, osteoporos, demens och depression. Genom att undvika långa perioder med stillasittande och att utföra fysisk aktivitet, både aerob och styrketräning, minskar risken att drabbas av dessa sjukdomar (FYSS, 2017). En god hälsa beskrivs enligt WHO (1948) som ett tillstånd där man upplever ett mentalt och socialt välbefinnande. Det behöver alltså inte bara betyda frånvaro av sjukdom. Fysisk aktivitet har även visat sig ha positiva effekter på vårt stämningsläge. Vilket är en av de omedelbara effekterna som vi märker av direkt efter ett träningspass. Den långvariga effekten av att regelbundet vara fysiskt aktiv ökar även livskvalitet, kognition och stämningsläge (FYSS, 2017). Fysisk aktivitet ser ut att vara en viktig del i ett hälsosamt liv både för att motverka sjukdomar och förtida död men även för att må bra på insidan. De flesta individer spenderar den största delen av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta gör att arbetsplatsen är en perfekt plats att genomföra hälsofrämjande arbete på (Schopp, Clark, Lamberson, Uhr & Minor, 2017).

Genom att på arbetsplatsen satsa på att främja hälsan kan det förutom färre sjukskrivningar även leda till andra positiva effekter. Enligt Scriven (2013) har hälsofrämjande arbete lett till stärkt arbetsmoral, högre produktivitet, lägre personalomsättning och lägre sjukfrånvaro. Enligt Folkhälsomyndigheten (2010) kostar olycksfall och ohälsosamma levnadsvanor minst 120 miljarder kronor varje år. Enligt Baicker, Cutler och Song (2010) har det visat sig att både medicinska kostnader samt frånvarokostnader sjunker i samband med att arbetsplatser satsar på hälsofrämjande arbete (Baicker m.fl. 2010).

Av detta ser det ut som att arbetsplatser som satsar på de anställdas hälsa har mycket att vinna.

Det ger en friskare, mer trivsam, produktiv personal och innebär mindre kostnader. Enligt Andersson (2011) behöver många människor hjälp för att vara regelbundet fysiskt aktiva. Han menar att vissa får den aktiva livsstilen med sig genom uppväxten medan andra behöver väckas lite senare i livet.

Med dessa positiva effekter i vetskap blir det intressant att ta reda på hur man skulle kunna gå tillväga för att få fler människor att bli fysiskt aktiva. Syftet med undersökningen är att få en förståelse för fabriksanställdas upplevelse av hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv. Detta i sin tur kan användas som material för att skapa goda förutsättningar till ett lyckat hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

6

2. LITTERATURGENOMGÅNG

2.1. Begreppsdefinitioner

2.1.1. Hälsa

Begreppet hälsa kan vara svårt att definiera eftersom det kan betyda olika för olika personer (Scriven, 2013). WHO (1984) beskriver hälsa som ett tillstånd där man upplever ett mentalt och socialt välbefinnande. Det behöver alltså inte bara betyda frånvaro av sjukdom.

2.1.2. Hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande arbete definieras enligt WHO:s (1986) definition, där hälsofrämjande är en process som gör det möjligt för människan att få större kontroll över sin hälsa samt att förbättra sin hälsa.

2.1.3. Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras enligt Andersson (2012) som att fysisk aktivitet är all muskelaktivitet som är medveten och planerad. Det kan till exempel vara promenader, motion, träning, fysisk belastning i arbetet, städning eller trädgårdsarbete. I det stora hela handlar det om all rörelse som leder till en ökad energiomsättning.

2.1.4. Företagshälsovård

Enligt 1177 (hämtad från 1/4-20) beskrivs företagshälsovård som en resurs för arbetsgivare att tillgå för att få hjälp med att förebygga och förhindra olika hälsorisker. De arbetar med rehabilitering samt den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren beroende på arbetsförhållanden, se till att det finns en företagshälsovård för de anställda att tillgå.

2.1.5. Motivation

Motivation definieras enligt Wienberg and Gould (2015) som att motivation är riktningen och intensiteten för en ansträngning.

7 2.2. Tidigare forskning

2.2.1. Hälsa

Enligt en rapport från SCB (2019) där de undersökte självskattad hälsa i åldrarna 25 år till 64 år visar resultaten att utbildningsnivån kan ha betydelse. Resultatet från studien visar att både män och kvinnor som endast har förgymnasial utbildning är den grupp som har högst procent långvarig sjukdom eller hälsoproblem (kvinnor 50,2% och män 43,3%). Vidare följer den grupp som har gymnasial utbildning som den grupp som har näst högst procent långvarig sjukdom eller hälsoproblem (kvinnor 41% och män 29,9%). Den grupp med minst procent långvarig sjukdom eller hälsoproblem är den grupp med högst utbildning, eftergymnasialutbildning (kvinnor 32,4% och män 24,7%). Enligt Folkhälsomyndigheten (2010) finns det många faktorer som gör att personer med en lägre utbildning mår sämre. De menar att livsvillkor som till exempel levnadsvanor, omgivande livsmiljöer, hälso- och sjukvård, ekonomi, utbildning och sysselsättning är sådant som påverkar förutsättningar för en god hälsa.

2.2.2. Hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande arbete är inget nytt. Redan år 1986 hölls den första internationella konferensen om hälsofrämjande i Ottawa. De strategier för hälsofrämjande som de kom fram till var att de ville öka de faktorer som uppmuntrar hälsa, låta alla människor uppnå hälsoeffektivitet och att samarbeta över alla sektorer (WHO, 1998).

Tidigare forskning visar att hälsofrämjande arbete har positiva effekter. Enligt WHO (2017) har forskning visat att hälsoinsatser på arbetsplatsen kan leda till att sjukfrånvaron minskar med 27% och att sjukvårdskostnaderna för företag kan minska med 26%. De flesta individer spenderar den största delen av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta gör att arbetsplatsen är en perfekt plats att genomföra hälsofrämjande arbete på (Schopp, Clark, Lamberson, Uhr & Minor, 2017). Även Emmons, Linnan, Shadel, m.fl. (1999) menar att arbetsplatsen är en bra plats att driva hälsofrämjande arbete på. Deras studie visar resultat från arbetsplatser som deltagit i The working health project (WHP), vilket är ett projekt som syftar till beteendeförändring inom rökning, näring och fysisk aktivitet (Emmons, Linnan, Shadel, m.fl, 1999). Det som de kunde se i detta projekt var att utövandet av fysisk aktivitet ökade signifikant och att intag av frukt, grönsaker och fibrer hade ökat efter genomfört projekt. Vad det gäller rökning kunde de dock inte se någon beteendeförändring. Resultaten från denna studie tyder på att hälsofrämjande

8

insatser på arbetsplatsen kan ha betydelse för förändring i hälsobeteende av två riskfaktorer över tid (Emmons, Linnan, Shadel, m.fl, 1999). Hälsofrämjande insatser ser även ut att kunna minska symptom på depression och ångest bland anställda (Martin, Sanderson & Cocker, 2009). Att införandet av fysisk aktivitet på arbetsplatsen är bra visar även en studie som Silva, m.fl., (2019) gjorde. Resultaten från studien visar att personer som deltog i träningspassen varje vecka upplevde lindring av muskuloskeletal smärta, 74% mer psykofysiologiskt välbefinnande, 30% mindre troligt att inte kunna lösa uppgifter och 87% mer sannolikt att uppleva förbättrade relationer med andra människor. Slutsatsen av denna studie visar att personer som är regelbundet fysiskt aktiva har flera fördelar. Det har lett till att de anställdas hälsostatus har förbättrats samt fördelar för arbetsdynamik. Det har även lett till en förbättrad effektivitet bland de anställda (Silva, m.fl., 2019).

2.2.3. Fördelar med att vara fysiskt aktiv

Att vara fysiskt aktiv har många fördelar. Som tidigare nämnt minskar det bland annat risken för att drabbas av flera olika sjukdomar och förtida död. Enligt FYSS (2017) kan fysisk aktivitet ha både omedelbara och långsiktiga effekter. Den omedelbara effekten av ett träningspass har visat positiva effekter på stämningsläge, kognition, blodsockerkontroll och blodtryck. Den långvariga effekten av att regelbundet vara fysiskt aktiv ökar livskvalitet, kognition, stämningsläge, fysisk kapacitet samt minskar risken för förtida död och flera olika sjukdomar (FYSS, 2017).

2.2.4. Hinder och möjligheter till fysisk aktivitet på arbetet

Enligt en undersökning som Sallis, Burns, Owen och Veitch (1997) gjorde, menar de att trots alla positiva bevis på att fysisk aktivitet är bra, är det svårt att påverka arbetarklassarbetare. I deras undersökning undersökte de manliga arbetarklassarbetare där deras syfte var att identifiera olika möjligheter och hinder som kan påverka alternativ för fysisk aktivitet på arbetet. Resultatet som framkom var att det fanns flera hinder som påverkade att männen inte ville delta i fysisk aktivitet på arbetet. Hindren var tidsbrist, begränsat med anläggningar, bristande intresse från ledningen i form av begränsade resurser och oro för säkerhetsfrågor. Det som framkom som möjligheter till att vara fysiskt aktiv på arbetet var tillgång till omklädningsrum, duschar, områden utomhus som var lämpliga för fysisk aktivitet, parker i närområdet, lokala gym och säkerhetskommittéer för arbetet.

9

Slutsatsen av studien var att chefer inte prioriterade en ökad möjlighet för de anställda att vara fysiskt aktiva på arbetet. Sallis, Burns, Owen och Veitch (1997) menar att chefer kan behöva övertygas om att ge tid och resurser till fysisk aktivitet för att det är en bra investering och att de även måste fungera som ett stöd och uppmuntra till att delta i fysisk aktivitet.

2.2.5. Hälsofrämjande projekts effektivitet på olika socioekonomiska grupper Enligt en undersökning som Van de Ven, Robroek och Burdorf (2020) gjorde, undersökte de hälsofrämjande projekts påverkan på olika socioekonomiska grupper. Undersökningen gick till på så sätt att de sökte efter information i tre olika databaser för att hitta information om hälsofrämjande projekts effektivitet. Därefter undersökte de socioekonomiska skillnaderna i hälsobeteenden som hade skett. Resultaten som framkom av studien var att effekten på hälsofrämjande projekt till största del har lika stor påverkan på alla socioekonomiska grupper.

Vid tio studier där de jämförde 54 studier visade det att resultaten var oberoende socioekonomi.

Vid en studie där de jämförde tre olika studier visade resultaten att dessa hälsofrämjande projekt hade en högre effektivitet för personer med lägre socioekonomi. De undersökte även sex studier om programeffekter. Av arton jämförelser visade tretton jämförelser att effekten var lika oberoende av socioekonomi. Fem jämförelser visade att effekten var signifikant högre bland arbetare med en låg socioekonomisk ställning.

2.3. Sammanfattning av tidigare forskning

Tidigare forskning visar att det finns ett behov av att få människor att leva ett hälsosammare liv. Enligt Folkhälsomyndigheten (2010) kostar olycksfall och ohälsosamma levnadsvanor minst 120 miljarder kronor varje år. Enligt en rapport från SCB (2019) visar resultaten att det framförallt är personer med lägre utbildningsnivå som skattar sin hälsa lägst. För att kunna nå ut till människor och hjälpa dem att förbättra sin hälsa, är arbetsplatsen ett bra ställe eftersom de flesta spenderar den största delen av sin vakna tid där (Schopp, Clark, Lamberson, Uhr &

Minor, 2017). Det finns flera studier som tyder på att hälsofrämjande insatser på arbetsplatser har goda effekter. Enligt Scriven (2013) har hälsofrämjande arbete lett till stärkt arbetsmoral, högre produktivitet, lägre personalomsättning och lägre sjukfrånvaro. Enligt WHO (2017) har forskning visat att sjukfrånvaron kan minska med 27% och sjukvårdskostnaderna för företag kan minska med 26%. I samband med att arbetsplatser har satsat på hälsofrämjande arbete har det även visat sig att både mediciniska kostnader samt frånvarokostnader har sjunkit (Baicker

10

m.fl. 2010). Detta är bra med tanke på den höga summa pengar som ohälsosamma levnadsvanor kostar. Andra positiva effekter som framkommit är en ökning av fysisk aktivitet och en bättre kosthållning. Det visar studien som Emmons, Linnan, Shadel, m.fl, (1999) gjorde, där det efter genomförandet av hälsofrämjande arbete visade sig leda till en stor förbättring med fysisk aktivitet och kost för de anställda. Hälsofrämjande insatser ser även ut att kunna påverka vårt psykiska välmående genom att minska symptom på depression och ångest bland anställda (Martin, Sanderson & Cocker, 2009).

Sallis, Burns, Owen och Veitch (1997) undersökte vilka hinder och möjligheter manliga arbetarklassarbetare upplevde för att vara fysiskt aktiva på arbetet. Resultaten som framkom var hinder som tidsbrist, begränsat med anläggningar, bristande intresse från ledningen i form av begränsade resurser och oro för säkerhetsfrågor. Det som framkom som möjligheter till att vara fysiskt aktiv på arbetet var tillgång till omklädningsrum, duschar, områden utomhus som var lämpliga för fysisk aktivitet, parker i närområdet, lokala gym och säkerhetskommittéer för arbetet. Slutsatsen av studien var att chefer inte prioriterade en ökad möjlighet för de anställda att vara fysiskt aktiva på arbetet.

Eftersom utbildningsnivå har visat sig påverka individers upplevda hälsa är undersökningen som Van de Ven, Robroek och Burdorf (2020) gjorde intressant. När de undersökte hälsofrämjande projekts påverkan på olika socioekonomiska grupper visade resultatet att det till största del var oberoende av socioekonomi. Men resultatet de fick fram visade att hälsofrämjande till viss del hade högre effekt bland arbetare med en låg socioekonomisk ställning.

Dessa resultat leder in på vad min undersökning är tänkt att bidra med. Nu när vi vet lite mer om hur hälsoläget ser ut samt känner till tidigare forskning om hälsofrämjande projekts positiva effekter i många avseenden, blir det intressant att ta reda på hur man skulle kunna få fler människor att vilja leva ett hälsosammare liv. Syftet med denna undersökning är att undersöka fabriksanställdas upplevelse av hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv. Anledningen till att jag valt att undersöka fabriksanställda är för att jag själv har erfarenhet av att arbeta i fabrik och jag vet att det ställer vissa krav som kan påverka hälsan. Genom att få en förståelse för de arbetandes egen syn på saken, kan det användas för att skapa bra möjligheter till ett lyckat hälsofrämjande arbete.

11

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

3.1. Syfte

Det finns ett behov av att undersöka vad som motiverar människor till att leva ett hälsosammare liv. Denna undersökning är viktig för att förstå vilka faktorer som skulle kunna få människor att lyckas med att förändra sin livsstil till den bättre. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse för fabriksanställdas upplevelse av hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv.

3.2. Frågeställningar

• Hur upplever och definierar fabriksanställda hälsa?

• Finns det hinder till att försöka förändra/förbättra sina levnadsvanor?

• Vilka typer av insatser och stöd, både praktiskt och mentalt, kan (skulle) bidra till ett hälsofrämjande förändringsarbete?

12

4. TEORIER

4.1. Salutogenes teori

Grundaren till den salutogena teorin är den medicinska sociologen Aaron Antonovsky (Antonovsky, 1979). Lindström och Eriksson (2006) beskriver att enligt den salutogena teorin är människors upplevda hälsa beroende av hur de ser på sitt eget liv. Antonovsky undersökte vad som skapar hälsa. Det som skapar hälsa enligt Antonovskys teori är känsla av samhörighet (SOC) och generaliserade resurser (GRR). Känsla av samhörighet innefattar tre dimensioner som är: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Eriksson & Lindström, 2008). Enligt Eriksson och Lindström (2006) är dessa tre dimensioner starkt förknippade med att uppleva hälsa. De menar att dessa tre dimensioner återspeglar samspelet mellan människan och miljön.

Eriksson och Lindström (2006) beskriver att begriplighet är den kunskapsmässiga komponenten, hanterbarhet är beteendekomponenten och meningsfullhet är den motiverande komponenten.

Eriksson och Lindström (2007) undersökte om det fanns något samband mellan känslan av samhörighet och livskvalitet. Resultatet från deras studie visar att det finns ett samband. Desto starkare känsla av samhörighet som en individ känner desto bättre livskvalitet upplever individen. Resultaten från denna studie menar Eriksson och Lindström (2007) motsvarar det Ottawa-stadgan står för, alltså själva processen att göra det möjligt att leva ett bra liv. Med detta resultat skapar det möjlighet att ändra på själva konstruktionen av hälsa, till en konstruktion som innefattar salutogenes och livskvalitet. Den salutogena teorin kan med fördel användas vid studier av hälsofrämjande undersökningar då den salutogena teorin handlar om att både utveckla hälsa och livskvalitet men även att upprätthålla hälsa (Eriksson & Lindström, 2008).

Eriksson och Lindström (2008) menar därför att den salutogena teorin är viktig för hälsofrämjande forskning.

4.2. Self-determination theory

Self-determination theory är en teori som används som teoretisk referensram för att förstå motivation inom idrott, hälsa och fysisk aktivitet (Horn, 2008). Teorin används alltså för att förstå vilka faktorer som påverkar om en individ upplever motivation eller inte.

En individ kan uppleva både inre och yttre motivation. Den inre motivationen påverkas av psykologiska behov som autonomi (handlar om självbestämmande), kompetens

13

(självförtroende) och samhörighet (att man bryr sig om andra och att andra bryr sig tillbaka).

Dessa tre anses vara mänskliga behov för att en individ ska uppleva inre motivation (Weinberg

& Gould, 2015). Den yttre motivationen beskrivs enligt Weinberg och Gould (2015) i fyra olika kategorier. Det första är att drivkraften styrs av resultatet mer än själva processen i sig. Det andra är att det kan handla om att själva beteendet för en aktivitet uppskattas av individen men att själva aktiviteten i sig inte är tillfredsställande. Det tredje är att individen motiveras av att imponera på andra och det fjärde är att motivationen drivs av belöningen, tex lön för sitt arbete.

När en individ upplever känslor av inkompens och brist på kontroll upplevs enligt Weinberg och Gould (2015) en saknad av motivation.

Self-determination theory kan användas för att för att motivera personer som vill komma igång med träningen. Enligt Weinberg och Gould (2015) upplevs inte alltid själva träningen i sig som motiverande för nybörjare. De menar fortsatt att det som blir utmaningen för ledare är att skapa ett självbestämmande klimat som främjar den inre motivation men även genom socialt stöd och belöningar även främja den yttre motivationen.

4.3. Tillämpning av teorier

Den Salutogena teorin och Self-determination theory kommer användas som stöd för att analysera mina resultat. Båda dessa teorier är viktiga för att förstå hälsa och motivation. Den Salutogena teorin handlar om både att utveckla hälsa och livskvalitet men även att upprätthålla hälsa och blir därför viktig i hälsofrämjande forskning (Eriksson & Lindström, 2008).

Självbestämmande teorin används för att förstå om en individ upplever motivation eller inte (Horn, 2008). Denna teori är viktig i undersökningen för att förstå olika motivationsfaktorer men även faktorer som leder till en saknad av motivation.

14

5. METOD

5.1. Design

För att undersöka fabriksanställdas upplevelser av hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv använder jag mig av den kvalitativa metoden, intervjuer.

Anledningen till detta är denna metod lämplig är för den ger mig möjlighet att få djupare och mer ingående svar. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) handlar den kvalitativa metoden om att gå på djupet och få mycket information från ett fåtal respondenter. Eftersom jag vill undersöka respondenternas upplevelser, blir denna metod lämplig för att få en djupare syn på respondenternas upplevelser. Strukturen för intervjuerna följer den halvstrukturerade modellen.

Detta innebär enligt Hassmén och Hassmén (2008) att det finns bestämda frågor i min intervjuguide som följer en viss ordning men att jag kan forma följdfrågor vid behov under intervjuns gång. Det finns både fördelar och nackdelar med den kvalitativa metoden. Nackdelen med att göra en kvalitativ intervjuundersökning är att den utförs på ett relativt litet urval. I detta fall sex intervjuer. Det som gör metoden bra är att den ger en förståelse för respondenternas upplevelser och tankar. Det ger en möjlighet att få en förståelse för respondentens perspektiv från dennes egne vardag (Kvale & Brinkmann, 2014).

5.2. Urval

Urvalsgruppen för denna undersökning består av totalt sex respondenter från en mindre ort i Värmland. Respondenterna består av tre kvinnor och tre män. Urvalskriterier för att delta i undersökningen var att de skulle arbeta på fabrik och ha arbetat där i minst fyra år. De skulle inte besitta någon ledande roll. Urvalsgruppen representerar fabriksanställda från två olika fabriker med minst fyra års erfarenhet av att arbeta i fabrik. Ingen av respondenterna har en ledande roll. Anledningen till dessa urvalskriterier är att jag själv har en bakgrund av att arbeta i fabrik och vet att det ställer vissa krav som kan påverka hälsan.

Eftersom intervjuer är tidskrävande att genomföra blir undersökningsgruppen betydligt mindre jämfört med om undersökningen hade varit kvantitativ. Detta gör att den kvalitativa metoden skapar en större möjlighet att handplocka respondenter som uppfyller mina kriterier för undersökningen (Hassmén & Hassmén, 2008). Detta innebär att jag har valt ut de respondenter som jag tror kommer kunna ge mig mest information om ämnet. Jag har använt snöbollsmetoden som urvalskriterier. Detta innebär enligt Jacobsen (2017) att jag väljer ut en respondent som jag vet kan ge mig svar på det jag undersöker. Respondenten kan sedan i sin

15

tur ge mig tips på andra som kan vara intressanta att intervjua. När nästa respondent intervjuats tipsar den om personer i sin tur och så ”rullar snöbollen” (Jacobsen, 2017).

Jag har intervjuat sex personer i åldrar 26 år – 60 år, tre män och tre kvinnor. Alla arbetar i fabrik och har minst 4 års erfarenhet av arbetet.

Respondenterna:

Respondent (K1): Kvinna 46 år som arbetat i fabrik i 14 år. Två år gymnasieutbildning.

Respondent (K2): Kvinna 60 år som arbetat på fabrik i 43 år. Två år gymnasieutbildning.

Respondent (K3): Kvinna 52 år som arbetat på fabrik i 36 år. Två år gymnasieutbildning.

Respondent (M1): Man 46 år som arbetat på fabrik i 10 år. Två år gymnasieutbildning.

Respondent (M2): Man 27 år som arbetat på fabrik i 7 år. Tre år gymnasieutbildning.

Respondent (M3): Man 26 år som arbetat på fabrik i 4 år. Två år gymnasieutbildning.

5.3. Mätinstrument/intervjuguide

Vid varje intervju har jag använt mig av en intervjuguide som finns med som (Bilaga 1).

Intervjuguiden innehåller frågor som syftar till att få en förståelse för respondenternas upplevelse av hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv.

Intervjuguiden inleds med ett samtycke där jag informerar om de etiska riktlinjerna. Därefter följer några bakgrundsfrågor som handlar om ålder, utbildning och hur länge de arbetat i fabriken. Efter det leder intervjuguiden in på frågor som syftar till att få en förståelse för respondenternas syn på begreppet hälsa men även hur de ser på sin egen hälsa och livsstil.

Därefter följer frågor som handlar om vad de upplever som eventuella hinder och kan tänkas önska få för stöd som skulle underlätta att leva ett hälsosamt liv. Intervjuguiden avslutas med en öppen fråga där respondenterna fick möjlighet att tillägga om det var något mer som de ville berätta.

5.4. Genomförande

Innan jag började intervjua respondenterna gjorde jag en pilotintervju för att se om frågorna i intervjuguiden skulle besvara mitt syfte och mina frågeställningar.

16

Jag kontaktade alla respondenter via sociala medier och frågade om de ville ställa upp på en intervju. I mitt meddelande beskrev jag vad studien handlar om och att det är helt frivilligt att delta och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. I meddelandet berättade jag även att informationen som de lämnar inte kommer kunna kopplas till dem som person och att informationen som de lämnar endast kommer användas i mitt examensarbete. Alla respondenter har även fått fylla i en samtycksblankett där de samtycker till ovanstående information.

Nu när det finns stor smittorisk av det rådande coronaviruset valde jag att göra några intervjuer via Skype och telefon. Två intervjuer genomfördes via Skype, tre respondenter träffade jag i deras hem och en intervju genomfördes via telefon. Alla intervjuer tog ca 20–25 minuter att genomföra. Fem intervjuer spelades in för att sedan lättare kunna göra en transkribering.

Ett problem som stöttes på under en intervju var att det inte gick att spela in samtalet vid ett vanligt telefonsamtal. Detta gjorde att jag fick skriva allt som respondenten sa vilket gjorde att samtalet inte flöt på lika bra eftersom jag var tvungen att stanna upp samtalet ibland för att hinna med att skriva ner allt.

Vid intervjuerna där jag träffade respondenterna fick de fylla i en samtyckesblankett innan intervjun startade. Respondenterna som intervjuades via Skype och telefon fick information om blanketten och fick fylla i den vid ett senare tillfälle.

5.5. Databearbetning

Direkt efter varje intervju lyssnade jag på inspelningarna och transkriberade innehållet vilket innebär att jag omvandlade talande ord till text (Hassmén & Hassmén, 2008). Förutom vid en intervju som inte spelades in där jag istället skrev ner allt under samtalets gång. När alla sex intervjuer var nerskrivna gjorde jag en innehållsanalys. En innehållsanalys är en metod som används för att identifiera olika teman, mening och mönster genom att analysera och tolka innehållet i materialet (Hassmén & Hassmén, 2008). Jag markerade jag allt som kunde kopplas till mitt syfte och mina frågeställningar. Detta för att få en bra överblick. Därefter skapade jag kategorier som kunde kopplas till mina frågeställningar. Jag har använt mig av en öppen kodning som enligt Jacobsen (2017) innebär att all data som liknar varandra och handlar om samma sak samlas under en kategori.

17 5.6. Reliabilitet och validitet/giltighet

Enligt Kvale och Brinkmann (2014) handlar validitet om ifall man undersöker vad man avser att undersöka. I denna undersökning kan validiteten anses vara hög eftersom alla respondenter har kännedom om vad jag undersöker. Jag har även använt mig av frågor i min intervjuguide som är kopplade till mitt syfte med undersökningen vilket innebär att jag undersökt det jag avsett att undersöka. Reliabiliteten i en undersökning baseras enligt Hassmén och Hassmén (2008) på tillförlitlighet, pålitlighet och upprepbarhet. Eftersom undersökningen inte avser att mäta några känsliga frågor finns det ingen större anledning att respondenterna skulle tala osanning, vilket styrker reliabiliteten. Reliabiliteten kan även anses vara hög när flera respondenter uppger samma saker (Hassmén & Hassmén, 2008), vilket flera respondenter gjorde i denna undersökning. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) ökar reliabiliteten när den som intervjuar använder öppna frågor, vilket även användes i denna undersökning. De menar att ledande frågor kan påverka vad respondenterna svara och på så sätt påverka resultaten i undersökningen. Reliabilteten skulle kunna öka ännu mer om fler undersökte samma sak och fick samma resultat (Hassmén & Hassmén, 2008).

5.7. Etiskt förhållningssätt

Jag har under denna undersökning förhållit mig till Karlstads universitets krav på behandling av personuppgifter som följer enligt den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Denna förordning säkerställer att allt arbete med personuppgifter utförs på rätt sätt (Karlstads universitet, hämtad från: 8/6–20). Jag har vid varje intervju förhållit mig till de forskningsetiska principerna. Detta innebär att varje intervju har inletts med information om vad undersökningen handlar om. Detta kallas för informationskravet och innebär att jag även berättat att det är helt frivilligt att delta i undersökningen och att personen när som helst får dra sig ur (Vetenskapsrådet, hämtad från: 10/3–20). Därefter informerade jag om samtyckeskravet som enligt Vetenskapsrådet (hämtad från: 10/3–20) innebär att personen ska samtycka till sin medverkan. Det är även viktigt att berätta att information om personen skyddas, detta kallas för konfidentialitetskravet. Slutligen informerade jag om nyttjandekravet, alltså berättade att uppgifterna som personen lämnar endast kommer användas till denna undersökning (Vetenskapsrådet, hämtad från: 10/3–20).

Vid varje intervju frågade jag om jag fick spela in samtalet för att på så sätt kunna göra en transkribering efter avslutad intervju. Jag förde även anteckningar under varje intervju ifall det skulle bli något fel med ljudinspelningen. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) kan detta hjälpa

18

till för att i tid upptäcka brister som senare i bearbetningsprocessen annars skulle kunna leda till problem.

19

6. RESULTAT

Resultaten från undersökningen kommer presenteras i fem kategorier: Hälsa, hinder till att förändra sina levnadsvanor, insatser och stöd, gemenskap och träning utanför arbetsplatsen.

6.1. Hälsa

En viktig del i denna undersökning var att inleda med att få en förståelse för vad respondenterna anser att hälsa och ett hälsosamt liv innebär. Detta är för att få en tydlig bild över vad vi pratar om och för att vi ska förstå varandra.

Resultaten visar att respondenterna har en ganska enad syn om vad hälsa betyder. Det som framkommer är att hälsa kan innebära kroppsligt välbefinnande, mentalt välbefinnande och att omge sig med betydelsefulla människor. Gemensamt för alla respondenter är att hälsa handlar om att röra på sig. Det behöver nödvändigtvis inte vara att träna jättehårt men att vara aktiv och röra på sig efter egen förmåga.

” Att må bra, äta sunt och röra sig regelbundet på en lagom nivå. Att må bra är att man trivs med sig själv helt enkelt. Och att få vara frisk då framförallt” (M1) Fyra av respondenterna nämner att nyttig mat ingår i definitionen av hälsa. Fem respondenter uppger att det även handlar om att må bra på insidan, där de bland annat uppger att hälsa är att trivas med sig själv, att inte känna sig trött, känna välmående, må bra i både kropp och hjärna och att man blir mer glad och positiv. En respondent uppger att en viktig del i ett hälsosamt liv är att umgås med vänner. Två respondenter uppger att hälsa även innebär att få vara frisk, en annan respondent uppger att hälsa är att inte ha ont.

Resultaten visar även att det är detta som de anser ingår i att leva ett hälsosamt liv.

För att få en förståelse för respondenternas egen hälsa ställde jag frågan ”Hur ser du på din egen hälsa?”. Resultaten som framkom var till största del att de inte upplevde sin hälsa som speciellt bra.

” Ja den här spiralen. Man rör ju sig mindre och man går upp i vikt och man får mer ont och rör sig ännu mindre” (K3)

20

Fyra av respondenterna beskriver sin hälsa som att den kunde varit bättre. Två respondenter, M2 och M3 uppger att de har en bra hälsa. Gemensamt för dessa två respondenter är att de båda är yngre, M2 är 27 år och M3 är 26 år.

”Den är väldigt bra, jag har inga sjukdomar och inga bekymmer” (M3)

Alla respondenter uppger att de någon gång har försökt att förändra sin livsstil. Det som har motiverat och motiverar till att vilja leva ett hälsosammare liv uppger de vara viktnedgång, att inte drabbas av sjukdomar, må bättre, bli piggare, trivas med sig själv, bli mindre trött, inte ha ont och att få en fin kropp.

” Jag ville bli att må bättre och bli piggare. Ja gör man ingenting blir man ju helt slut, trött och ja likgiltig för saker. Man är ju mycket piggare om man motionerar.” (K2)

De flesta respondenterna uppger att de vill leva ett hälsosammare liv än de gör i nuläget och några uppger att de nyligen börjat leva ett hälsosammare liv.

6.2. Hinder till att förändra sina levnadsvanor

6.2.1. Värk och förslitningsskador

Att arbeta på fabrik ser ut att kunna påverka hälsan negativt. Flera av respondenterna uppger att skiftgången och själva arbetsuppgifterna är ett hinder som gör att de har svårt att orka med ett aktivt liv utanför arbetet.

Tre respondenter uppger att skiftgången är ett hinder som påverkar deras livsstil. Respondent M2 menar att skiftgången rubbar dygnsrytmen. Han menar att framförallt att jobba på eftermiddagarna och nätter ställer till det eftersom det påverkar sömnen och gör att man är vaken på nätterna och sover på dagarna.

”…liksom förmiddagarna kan man ju jämt komma iväg och träna, eftermiddagarna så sover man ju till kanske 12 då eller något och sedan ska man iväg och jobba. Men på nätterna är det ju lugnt då, då har man ju dagen på sig att göra något… det är så tråkigt ibland, för ställer man om från nattskift och så en natt missar man med en timme eller två så är det kört så är man vaken hela natten. Det tar på kroppen” (M2).

21

Respondent K3 beskriver att hon under tre veckor testat på att jobba dagtid och upplevde att hon under den perioden blev piggare och orkade med tillvaron mycket bättre. Respondent M3 menar också att skiftgången skapar problem som gör att han inte kan träna som han vill, det påverkar vardagen och gör det svårt att hinna med.

Flera respondenter uppger att de lider av värk. Respondent K2, K3, M2 och M3 uppger att de antigen lider av värk eller har lidit av värk som påverkat eller påverkar deras livsstil.

Respondent K2 beskriver att hon har mycket värk i kroppen och då framförallt i sina knän. Hon beskriver att alla krafter går åt till att klara av att vara på jobbet och när hon kommer hem är hon väldigt trött.

”Jag har ont i knän så jag kan inte göra någonting, när jag kommer hem från jobbet är jag väldigt trött” (K2)

Respondent K3 beskriver att kroppen värker efter jobbet. Respondent M2 beskriver att skiftgången tar på kroppen och att han tidigare har haft ont i vissa muskler som gjorde extra ont när han sov. Respondent M3 beskriver att han fick väldigt ont i ryggen till följd av arbetsuppgifterna.

Det ser ut som att hälsoproblem till följd av arbete på fabrik påverkar respondenterna oavsett ålder då både yngre och äldre uppger problem som orsakats av arbetet.

6.2.2. Motivation till förändring

Respondent K1, K3 och M1 menar att de själva till viss del är ett hinder som påverkar att de inte enligt sig själv lever ett hälsosammare liv. K1 beskriver att ”latmasken slår till” och att hon egentligen bara har sig själv att skylla. Respondent K3 beskriver att hon inte riktigt kommer igång och att det handlar om att ”ta sig i kragen och göra någonting”. Respondent M1 ser även han sig själv som hindret genom att han prioriterar annat istället.

6.3. Insatser och stöd

För att få en förståelse för om respondenterna upplever att arbetsplatsen erbjuder något för att underlätta att ha hälsosamma levnadsvanor frågade jag ”Finns det något som arbetsplatsen erbjuder för att underlätta?”. Svaren från respondenterna visar att de tycker att sin arbetsplats erbjuder olika saker för att underlätta. Respondenterna uppger att arbetsplatsen erbjuder gym,

22

sjukgymnastik, hjälp att komma igång och gratis tennisbongar. Trots att arbetsplatsen erbjuder detta ser det ut som att det ändå inte utnyttjas ordentligt.

För att förstå vad respondenterna själva skulle vilja ha för typ av insatser eller stöd som skulle underlätta för dem, ställde jag frågan ”Finns det några typer av insatser eller stöd som du skulle önska för att underlätta?”. Respondenterna uppgav olika önskemål. K1 ville ha någon som kunde hjälpa till och styra upp aktiviteter, någon som arbetar på gymmet. Respondent M1 ville få möjlighet att träna på arbetstid och att företaget kunde dra igång olika träningspass i anslutning till att man slutar jobbet. Respondent M2 vill att fabriken ska erbjuda årskort på andra gym i närheten och anställa någon som kan kost. Respondent M3 ville få mer instruktioner om hur man kan arbeta utan att skada sig. Han vill även att någon ska prata med personalen om hälsa och att företaget kan erbjuda olika aktiviteter och turneringar. Han tycker att de ska göra en undersökning på fabriken om vad personalen vill ha för aktiviteter.

6.4. Gemenskap

Av denna undersökning framkom att gemenskap är en motivationsfaktor som flera respondenter uppger skulle hjälpa dem att vara fysiskt aktiva.

”Det är ju det om man är fler som gör då blir det lättare att göra det. Jag har ju svårt att göra saker själv. Det får jag ju ingen motivation till, men som nu då när jag kan träna med en kollega då blir det ju lite roligare då än om man ska göra saker själv det gör jag inte… ”sket träligt”.” (K1)

Enligt respondent K1 är det mycket lättare att komma igång om man är flera. Även respondent K3 menar att det är lättare om man inte är ensam. Hon beskriver att det inte är så kul att göra saker själv och att hon och hennes kusin ibland hänger på varandra när de får ett ryck och börjar träna. Respondent M3 önskar att företaget kunde erbjuda mer aktiviteter och turneringar som exempelvis olika bollsporter. Även detta kan tolkas som att gemenskapen är en viktig del som gör det roligare. Även respondent M1 nämner att han gärna ser att arbetsplatsen kan erbjuda olika pass vilket även detta kan tolkas som att det är någon form av gruppträning som man är ute efter.

23 6.5. Träning utanför arbetsplatsen

Ett intressant resultat från undersökningen är att flera respondenter gärna ser att träningen sker utanför fabriken. En orsak skulle kunna vara att man söker efter lättillgängliga alternativ till rörelse. Respondent K1 beskriver att gymmet på hennes arbetsplats ligger placerat på så sätt att det blir ett projekt att ta sig dit. Hon menar att det blir ett besvärligt moment om man vill träna.

Enligt henne skulle en bättre placering av gymmet vara bättre. Respondent K1 berättade även att hon gärna skulle vilja promenera utomhus tillsammans med andra. Även respondent K2 berättar att hon brukar vara ute och gå med hunden och hålla på med trädgårdsarbete.

Respondent K3 pratar positivt om aktiviteter som cykel och längdskidåkning.

”Skidor är ju en motionsform, man kan ju bara åka och man blir ju svett fast det känns ju inte, det är ju lite roligare sådär” (K3)

Alla dessa aktiviteter är sådant som sker utanför fabrikens väggar. Respondent M2 berättade att han utnyttjat många tennisbongar som han får gratis från arbetsplatsen, vilket även detta är en aktivitet utanför arbetsplatsen. Han berättar även att han gärna skulle vilja att arbetsplatsen kan erbjuda gymkort på andra gym i närheten. Han menar att det skulle vara jättebra för då kan man välja själv var man vill träna. Han nämner även att arbetsplatsen har erbjudit gratis inträde till simhallen och tycker att det är synd att simhallen inte längre är i bruk. Även detta tyder på att man gärna vill träna utanför arbetsplatsen.

Det ser ut som att det finns en okunskap om vad faktiskt en arbetsplats kan erbjuda.

”I och för sig företaget kan väl inte göra så mycket åt det, utan det är väl sådant man får göra själv i så fall” (K1)

Detta nämner respondent K1 när hon partar om att hon gärna skulle se att någon styrde upp promenader utanför arbetstid. Respondent K3 berättar att man inte vet vilken hjälp man kan få förens det händer något.

”Uppmana alla som har ont – gå till sjukgymnasten och få hjälp så får du det på pappret” (K3)

Detta kan tolkas som att det finns en brist på information från företagets sida men även en okunskap hos de anställda om vad de skulle kunna efterfråga.

24 6.6. Sammanfattande analys av resultat

Resultaten visar att de fabriksanställda definierar hälsa som ett kroppsligt och mentalt välbefinnande. Det kan liknas med WHO:s (1984) definition, att hälsa är ett tillstånd där man upplever ett mentalt och socialt välbefinnande. Det behöver alltså inte bara betyda frånvaro av sjukdom. När de pratar om att leva ett hälsosammare liv är det i första hand att vara mer fysiskt aktiva som de nämner. Det som motiverar de fabriksanställda till att vilja leva hälsosammare är bland annat viktnedgång, inte drabbas av sjukdomar, må bättre, bli piggare, trivas med sig själv och att inte ha ont. Flera av dessa effekter kan uppnås genom att vara fysiskt aktiv. Enligt FYSS (2017) har den omedelbara effekten av ett träningspass visat positiva effekter på stämningsläge, kognition, blodsockerkontroll och blodtryck. Den långvariga effekten av att regelbundet vara fysiskt aktiv ökar livskvalitet, kognition, stämningsläge, fysisk kapacitet samt minskar risken för förtida död och flera olika sjukdomar.

Skiftgången och arbetsuppgifterna ser ut att medföra utmaningar för att kunna leva ett hälsosamt liv där flera av respondenterna uppger att de lider av värk till följd av sitt arbete och att skiftgången sliter på kroppen. Respondenterna uppger detta som ett hinder till att de inte lever hälsosammare men de menar även att det är de själva som till viss del är ett hinder. Det ser ut att finnas en saknad av motivation. Detta kan kopplas till vad Weinberg och Gould (2015) menar. De menar att en saknad av motivation upplevs när en individ upplever känslor av inkompetens och brist på kontroll. Att lida av värk ser ut att vara ett hinder som respondenterna beskriver gör att de inte är fysiskt aktiva, vilket kan leda till en saknad av motivation.

De förutsättningar de fabriksanställda anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv är gemenskap, någon person att vända sig till vid hälsofrågor och olika aktiviteter att delta i.

Mycket av det som respondenterna nämner när det kommer till insatser och stöd som de skulle vilja ha från företaget ser ut att vara sådant som påverkar en känsla av samhörighet. Enligt Lindström och Eriksson (2006) är det samhörighet och generaliserade resurser som tillsammans skapar hälsa. De menar framförallt att de tre dimensioner som känsla av samhörighet innefattar:

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är starkt förknippade med att uppleva hälsa.

25

7. DISKUSSION

7.1. Resultatdiskussion

Bakgrunden till denna undersökning var att få en förståelse för fabriksanställdas syn på hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv. Anledningen till att jag intresserade mig för just fabriksanställda är för att jag själv har erfarenhet av att arbeta i fabrik och vet att det ställer vissa krav som kan påverka hälsan.

Definitionen av hälsa ser ut att vara den samma oavsett ålder och kön. De fabriksanställdas definition av hälsa beskrivs likt WHO:s (1984) definition, att hälsa är ett tillstånd där man upplever ett mentalt och socialt välbefinnande. Det behöver alltså inte bara betyda frånvaro av sjukdom. Några respondenter svarade dock att en god hälsa innebär att inte vara sjuk. I det stora beskriver respondenterna att det handlar om att röra på sig i lagom mängd, äta nyttig mat, må bra på insidan, trivas med sig själv, inte vara trött, att man är mer glad och positiv, att man inte har ont och att umgås med betydelsefulla människor. Flera av dessa positiva effekter som respondenterna beskriver har hälsofrämjande arbete på arbetsplatser lett till. Emmons, Linnan, Shadel, m.fl. (1999) såg i sin studie att hälsofrämjande på arbetsplatsen har lett till en ökning av fysisk aktivitet och en bättre kosthållning. Att vara fysiskt aktiv leder till flera goda effekter både på lång sik och kort sikt. Enligt FYSS (2017) har den omedelbara effekten av ett träningspass visat positiva effekter på stämningsläge, kognition, blodsockerkontroll och blodtryck. Den långvariga effekten av att regelbundet vara fysiskt aktiv ökar livskvalitet, kognition, stämningsläge, fysisk kapacitet samt minskar risken för förtida död och flera olika sjukdomar. Martin, Sanderson och Cocker (2009) styrker i deras studie att hälsofrämjande insatser kan påverka det psykiska välmående genom att minska symptom på depression och ångest bland anställda.

Det som respondenterna ser ut att förknippa starkast med ett hälsosamt liv är fysisk aktivitet och det ser även ut som att det är det de till största del vill förändra när de pratar om att börja leva hälsosammare. När respondenterna pratar om att leva hälsosammare är det framförallt att vara mer fysiskt aktiva som de nämner i första hand. Med alla positiva effekter som fysisk aktivitet medför, skulle en livsstil med mer fysisk aktivitet leda till andra positiva hälsoeffekter som rymmer under begreppet hälsa.

Trots respondenternas medvetenhet om vad hälsa innebär så är det endast två av respondenterna som anser sig ha en god hälsa var av en respondent säger ”den är väldigt bra, jag har inga

26

sjukdomar och inga bekymmer”. Detta kan uppfattas som att respondenten enbart förknippar en god hälsa med att inte vara sjuk, vilket skulle kunna göra att hälsan framställs som bättre än den i själva verket är om man ser till vad hela hälsobegreppet innebär. Resultaten från denna undersökning visar på tendenser att man som fabriksarbetare skattar sin hälsa lågt vilket kan kopplas till resultaten från SCB:s (2019) studie där de menar att personer med lägre utbildning skattar sin hälsa lägst. Respondenterna i denna undersökning har som högst tre års gymnasieutbildning.

Flera av respondenterna lider av värk eller förslitningsskador till följd av sitt arbete och den påfrestning det är för kroppen att jobba skift, vilket de uppger vara ett hinder som påverkar att de inte är fysiskt aktiva. Respondenterna uppger även att det är dem själva som är hindret till att de inte lever hälsosammare och att det handlar om motivation. Enligt Weinberg och Gould (2015) kan en saknad av motivation upplevas när en individ upplever känslor av inkompetens och brist på kontroll. Att lida av värk blir ett hinder som respondenterna beskriver gör att de inte är fysiskt aktiva. Detta skulle kunna uppfattas som ett hinder och en känsla av att inte klara av att vara fysiskt aktiv på grund av värken och på så sätt skapa en känsla av inkompetens och brist på kontroll, vilket i sin tur leder till en saknad av motivation.

Trots dessa hinder uppgav respondenterna förslag på insatser och stöd som de skulle vilja ha från arbetsplatsen som skulle underlätta att leva ett hälsosammare liv. Några respondenter ville att det skulle finnas en person som är anställd för att hjälpa till med träning och kost, en respondent ville få möjlighet att träna på arbetstid och en respondent ville få instruktioner om hur man kan arbeta utan att skada sig och även få utbildning om hälsa. Detta kan tolkas som att man gärna vill ha någon person att vända sig till när det gäller träning och hälsa. Ingen av respondenterna uppger att det finns någon speciell person som de kan vändas sig till när det kommer till fysisk aktivitet och hälsa. Detta kan liknas med studien som Sallis, Burns, Owen och Veitch (1997) gjorde, där de kom fram till att chefer kan behöva övertygas om att ge tid och resurser till fysisk aktivitet för att det är en bra investering och att de även måste fungera som ett stöd och uppmuntra till att delta i fysisk aktivitet.

Flera av respondenterna beskriver sin situation som att de står själva i att ansvara för sin egen hälsa och beskriver att de inte tror att företaget kan göra så mycket för att hjälpa dem. Flera respondenter pratar även positivt om aktiviteter utanför fabrikens väggar. En orsak till att respondenterna pratar mycket om aktiviteter utanför arbetsplatsen skulle kunna bero på en okunskap om vad faktiskt en arbetsplats kan erbjuda. Det kan ha gjort att man inte efterfrågar den hjälp man vill ha utan istället känner att man står ensam i att ta tag i sin hälsa och på så sätt

27

söker sig till andra alternativ. Exempelvis så nämner alla respondenter att deras arbetsplats erbjuder ett gym. Trots det är det få som utnyttjar detta. En orsak skulle kunna vara brist på kunskap i hur man faktiskt kan träna på gymmet. För en person som aldrig har tränat tidigare i sitt liv kan det bli ett väldigt stort kliv att ta sig till gymmet. Även här kan brist på kompetens leda till en avsaknad av motivation som gör att gymmet inte utnyttjas av de som faktiskt skulle behöva det mest. Enligt Weinberg och Gould (2015) påverkas den inre motivationen av psykologiska behov som autonomi (handlar om självbestämmande), kompetens (självförtroende) och samhörighet (att man bryr sig om andra och att andra bryr sig tillbaka).

Alla respondenter uppger att de vill leva hälsosammare än de gör idag. Detta är en drivkraft som påverkar den inre motivationen. Det som saknas hos respondenterna ser ut att vara kompetens och samhörighet där kompetens kan vara något de behöver få hjälp med. Flera respondenter uppger även att de vill träna tillsammans med andra vilket kan tolkas som att man vill ha en samhörighetskänsla. De beskriver även att genom att träna tillsammans med andra kan man hjälpas åt att pusha på varandra så att träningen blir av. Det upplevs som att respondenterna till största del vet vad som skulle få dem att börja leva hälsosammare. Det som ser ut att saknas på arbetsplatsen är ordnade aktiviteter och stöd.

Mycket av det som respondenterna nämner när det kommer till insatser och stöd som de skulle vilja ha från företaget ser ut att vara sådant som påverkar en känsla av samhörighet. Lindström och Eriksson (2006) beskriver den salutogena teorin där de menar att samhörighet och generaliserade resurser är det som skapar hälsa. De menar framförallt att de tre dimensioner som känsla av samhörighet innefattar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är starkt förknippade med att uppleva hälsa. Genom att på arbetsplatsen fokusera på just dessa tre dimensioner skulle det kunna hjälpa de anställda till ett hälsosamt liv. Desto starkare känsla av samhörighet som en individ känner desto bättre livskvalitet upplever individen. Resultaten från denna studie menar Eriksson och Lindström (2007) motsvarar det Ottawa-stadgan står för, alltså själva processen att göra det möjligt att leva ett bra liv. För de fabriksanställda skulle begriplighet kunna skapas genom att från ledingens sida visa tydligt vilka möjligheter som finns att tillgå samt vem man kan vända sig till vid hälsorelaterade frågor. Eriksson och Lindström (2006) beskriver begriplighet som den kunskapsmässiga komponenten. Hanterbarhet skulle kunna skapas genom att ordna anpassade aktiviteter för de anställa, på en nivå som är lagom och som alla känner att de klarar av. Eriksson och Lindström (2006) beskriver hanterbarhet som själva beteendekomponenten. Meningsfullhet skulle kunna skapas genom att undersöka vad personalen exempelvis vill ha för olika möjligheter till fysisk aktivitet. Enligt Eriksson och

28

Lindström (2006) är meningsfullhet den motiverande komponenten. Enligt Eriksson och Lindström (2006) återspeglar dessa tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samspelet mellan människan och miljön. Genom att inkludera de fabriksanställda att själva få vara med och medverka i beslutsfattandet skulle kunna leda till en högre motivation. Detta tillsammans med att skapa olika former av gruppaktiviteter med ett klimat som främjar motivationen. Att som ledare skapa övningar som är enkla att förstå och som alla kan klara av skapar självförtroende hos de deltagande. Att träna tillsammans i grupp skapar en samhörighetskänsla. Enligt Weinberg och Gould (2015) upplevs inte alltid själva träningen i sig som motiverande för nybörjare. De menar fortsatt att det som blir utmaningen för ledare är att skapa ett självbestämmande klimat som främjar den inre motivation men även genom socialt stöd och belöningar även främja den yttre motivationen.

7.2. Metoddiskussion

Valet av metod för denna undersökning fungerade bra för att få svar på mitt syfte och frågeställningar. En styrka med metoden är att den ger respondenterna möjlighet att svara fritt på frågorna. Det finns alltså inga färdiga svarsalternativ att välja mellan. Detta gör att det kan komma fram mycket nya synvinklar som man som intervjuare inte tänkt på innan. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) handlar det om att få en förståelse respondentens eget perspektiv från dennes egne vardag. En annan styrka är att intervjun inleds med att få en förståelse för hur varje respondent definierar begreppet hälsa. Detta gör att det genom varje intervju blir tydligt vad de menar när de pratar om ett hälsosamt liv. En nackdel med denna metod är att den utförs på ett relativt litet urval, till skillnad mot om undersökningen hade varit kvantitativ. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) är intervjuer mer tidskrävande vilket gör att urvalet blir mindre. En fördel är dock att personerna som intervjuats har direkt kännedom om det jag undersöker, vilket blir en styrka. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) skapar den kvalitativa metoden större möjlighet att handplocka respondenter som uppfyller mina kriterier för undersökningen.

Enligt Kvale och Brinkmann (2017) kan inte resultaten generaliseras till hela populationen när man själv har valt ut respondenter som ska intervjuas. Urvalsgruppen för denna undersökning har valts ut för att representera fabriksanställda med minst fyra års erfarenhet av att arbeta i fabrik. Resultaten från denna undersökning ger en indikation på hur fabriksanställda ser på sin arbetsmiljö och sitt sätt att förhålla sig till hälsa. För att göra undersökningen mer generaliserbar skulle respondenter slumpmässigt ha valts ut för att kunna representera populationen.

29

Svårigheter som påverkade undersökningen var att flera intervjuer skedde via Skype eller telefon istället för att träffas i verkligheten. Detta på grund av smittorisk av den rådande Coronapandemin. Detta borde dock inte ha påverkat resultatet eftersom undersökningen inte förutsätter att jag behöver läsa av kroppsspråk. Undersökningen berörde inga känsliga ämnen.

Enligt Jacobsen (2017) är det svårare att skapa öppenhet och tillit vid telefonintervjuer men de menar att om man använder exempelvis Skype med bildöverföring minskar denna svårighet.

Ett problem som uppstod var vid intervjun som skedde via telefon där jag inte hade möjlighet att spela in samtalet. Detta påverkade flytet i samtalet och gjorde att jag flera gånger fick stanna upp samtalet för att hinna med att skriva vad respondenten sa. Detta gjorde att spontaniteten från mig som intervjuade försvann och det var svårt att både komma på följdfrågor samtidigt som jag skrev allt. Tack vara intervjuguiden kunde jag ändå hålla en bra intervju där alla frågor blev besvarade. Detta tror jag dock inte påverkade resultatet.

Eftersom jag själv har erfarenhet av att arbeta i fabrik har jag en viss förförståelse redan innan undersökningen. Detta ser jag som en styrka i denna undersökning då jag på ett enkelt sätt kunde beröra ämnet. Detta gjorde att det blev väldigt enkelt att kommunicera med respondenterna. Under varje intervju har jag varit medveten om att inte ställa frågor utifrån hur jag ser på arbetet. Jag har under denna undersökning förhållit mig objektivt. Enligt Kvale och Brinkmann (2017) handlar reflexiv objektivitet om att reflektera över hur man själv skulle ha kunnat påverka resultaten. De manar att man som undersökare ska sträva efter att vara objektiv till situationen som man undersöker. Eftersom jag är väl medveten om kontexten jag befinner mig i gör att jag på ett enkelt sätt kan förhålla mig objektivt. Vad som även var positivt med min förkunskap var att jag på ett enkelt sätt kunde förstå hur respondenterna menade och på så sätt komma dem nära för att förstå hälsa i förhållande till arbetsmiljön. Min förförståelse skulle ha kunnat färga mitt sätt att ställa frågor men eftersom jag hela tiden varit medveten om min förförståelse har jag försökt att hålla mig neutral.

30

8. SLUTSATS

Slutsatsen av denna undersökning är att de fabriksanställda definierar hälsa som ett kroppsligt och mentalt välbefinnande. När de pratar om att leva ett hälsosammare liv är det i första hand att vara mer fysiskt aktiva som de nämner. Skiftgången och arbetsuppgifterna ser ut att medföra utmaningar för att kunna leva ett hälsosamt liv. De förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv är gemenskap, någon person att vända sig till vid hälsofrågor och olika aktiviteter att delta i.

8.1. Fortsatt forskning

Förslag på vidare forskning inom detta område är att göra en större kvantitativ undersökning för att kunna göra en kartläggning om hur fabriksanställda upplever sin arbetsmiljö och hälsa.

Det vore även intressant att undersöka ämnet ur ett chefsperspektiv. Här skulle man kunna göra en kvalitativ undersökning om hur chefer ser på de anställdas hälsa och på vilket sätt de arbetar för att främja hälsan hos de anställda.

31

REFERENSER

Andersson, Gunnar (2012) Nya konditionstest på cykel. SISU: Idrottsböcker

Antonovsky, Aaron (1979) Health, Stress and Coping. Hämtad från:

https://books.google.se/books/about/Health_stress_and_coping.html?id=yQNHAAAAMAAJ

&redir_esc=y

A., Sanderson, K., & Cocker, F. (2009). Meta-analysis of the effects of health promotion intervention in the workplace on depression and anxiety symptoms. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 35(1), 7-18. Retrieved February 18, 2020, from www.jstor.org/stable/40967751

Baicker. Katherine, Cutler. David, Song. Zirui (2010). Workplace Wellness Programs Can Generate Savings. Health Affairs 29:2, 1-8.

https://www.healthaffairs.org/doi/pdf/10.1377/hlthaff.2009.0626

Emmons, Karen M. PhD; Linnan, Laura A. MSEd; Shadel, William G. PhD; Marcus, Bess PhD; Abrams, David B. PhD (1999) The Working Healthy Project: A Worksite Health- Promotion Trial Targeting Physical Activity, Diet, and Smoking Journal of Occupational and Environmental Medicine

Eriksson. Monica, Lindström. Bengt (2005). Validity of Antonovsky’s sense of coherence scale:

a systematic review. https://jech.bmj.com/content/59/6/460.full

Eriksson. Monica, Lindström. Bengt (2006). Contextualizing salutogenesis and Antonovsky in public health development. https://academic.oup.com/heapro/article/21/3/238/559289

Eriksson. Monica, Lindström. Bengt (2007). Antonovsky’s sense of coherence scale and its relation with quality of life: a systematic review. https://jech.bmj.com/content/61/11/938.short

Eriksson. Monica, Lindström. Bengt (2008). A salutogenic interpretation of the Ottawa Charter. https://academic.oup.com/heapro/article/23/2/190/714741

Folkhälsomyndigheten (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Statens folkhälsoinstitut

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5d2edf20c6f846cd91a2f7d20361e200/r2 010-16-folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf