Låt oss män sköta
röstandet, så får
ni sköta hemmet.
En genusanalys av spelfilmer riktade mot gymnasieskolans
samhällskunskapsämne.
KURS: Samhällskunskap för ämneslärare, 91-120 hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan
FÖRFATTARE: Ebba Mårtensson
EXAMINATOR: Tobias Samuelsson
JÖNKÖPING UNIVERSITY Samhällskunskap för ämneslärare, 91-120 hp
School of Education and Communication Ämneslärarprogrammet
VT20
SAMMANFATTNING
______________________________________________________________________________ Ebba Mårtensson
Låt oss män sköta röstandet, så får ni sköta hemmet. – En genusanalys på spelfilmer riktade mot gymnasieskolans samhällskunskapsämne.
Leave the vote to us men and we’ll leave you to the home. – A gender analysis on live-action films aimed at upper secondary school’s social science subject.
Antal sidor: 49 Låt oss män sköta röstandet, så får ni sköta hemmet utgör en kvalitativ innehållsanalys som syftade till att belysa hur åtta spelfilmer framställer genus utifrån Raewyn Connells fyra genusdimensioner. Genusdimensionerna utgör likaså undersökningens teoretiska ramverk. Forskningsfrågorna löd följaktligen: ”Hur synliggörs genusstyrd makt i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdi-mensioner?”, ”Hur synliggörs genusbaserad arbetsfördelning i de valda spelfilmerna utifrån Con-nells genusdimensioner?”, ”Hur synliggörs genusstyrda förväntningar i de valda spelfilmerna uti-från Connells genusdimensioner?” och ”Hur synliggörs känslomässiga relationer i de valda spel-filmerna utifrån Connells genusdimensioner?”.
Undersökningen åskådliggör att det främst är genusstyrda förväntningar, i form av förväntningar på kvinnor, som illustreras i spelfilmerna vilket följs av genusstyrd makt bestående av sexuellt våld samt fäders och makars makt över döttrar respektive fruar. Känslomässiga relationer och genusba-serad arbetsfördelning påträffas i minst omfattning. Utifrån detta konstateras även spelfilmernas potential i gymnasieskolans värdegrundsarbetet genom samhällskunskapsämnet genom dess för-ankring till de värden kring jämställdhet, demokrati och sociala livsvillkor som gymnasieskolan ämnar att förmedla.
_______________________________________________________________________ Sökord: spelfilm, genus, Raewyn Connell, genusdimensioner, värdegrundsarbete, sam-hällskunskap, gymnasieskolan
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 Bakgrund ... 2 Filmpedagogik ... 2 Genus ... 3 Tidigare forskning ... 4 Sammanfattning ... 9Syfte och frågeställning ... 11
Studiens teoretiska ramverk ... 12
Genusstyrd makt ... 13
Genusbaserad arbetsfördelning ... 13
Känslomässiga relationer ... 14
Genusstyrda förväntningar ... 15
Problematisering av studiens teoretiska ramverk ... 15
Metod ... 17
Kvalitativ metod ... 17
Kvalitativ innehållsanalys ... 18
Reliabilitet ... 20
Avgränsning ... 21
Material och urval ... 22
Resultat ... 25 Genusstyrd makt ... 25 Genusbaserad arbetsfördelning ... 27 Känslomässiga relationer ... 29 Genusstyrda förväntningar ... 31 Sammanfattning ... 33 Diskussion ... 35 Metoddiskussion ... 35
Spelfilmernas framställning av genusstyrda förväntningar ... 36
Spelfilmernas framställning av genusstyrd makt ... 38
Spelfilmernas framställning av känslomässiga relationer ... 39
Spelfilmernas framställning av genusbaserad arbetsfördelning ... 40
Spelfilmerna potential i skolans värdegrundsarbete ... 42
Vidare forskning ... 45 Referenslista ... 46 Bilagor ... Bilaga spelfilm ...
1
Inledning
Den svenska skolans styrdokument slår fast att utbildning ska vila på demokratisk grund och gestalta värden som jämställdhet mellan män och kvinnor. Diskriminering och krän-kande behandling ska aktivt motverkas och demokratiska värderingar ska förmedlas (Skol-verket, 2011). Emellertid är frågan hur det ska göras öppen (Alkestrand, 2016). I läropla-nen för gymnasieskolan framkommer att detta ansvar ligger på alla i skolans verksamhet (Skolverket, 2011). Malin Alkestrand (2016) hävdar att skolan getts en vital roll i att skapa förståelse för människors lika värde men att lärare har svårt att veta hur de ska arbeta med värdegrundsuppdraget. Vidare betonar Alison Happel-Parkins och Jennifer Esposito (2015) att lärare måste förmedla moraliska värden till sina elever. De menar även att i bemötandet av dessa värden och sexuell pennalism i skolan är det essentiellt att kritiskt behandla populärkultur i undervisningen. Men hur ska populärkultur bemötas kritiskt i re-lation till genusintegrerade frågor? Följaktligen uppstår en problematisering angående hur-frågan med hänsyn till detta och demonstrerar svårigheter angående hur värden i relation till spelfilm och genus ska behandlas i undervisning. Utöver detta kan ytterligare proble-matisering göras utifrån innebörd och kategorisering av begreppet genus. Flera teoretiker inom genusdiskursen presenterar skilda kategoriseringar så som Raewyn Connell, Yvonne Hirdman, Juliet Mitchell, Sylvia Walby och Bina Agarwal (Connell, 2009). Detta åskåd-liggör ytterligare en problematisering i förhållande till hur genus framställs och separeras. Alkestrand (2016), Happel-Parkins och Esposito (2015) lyfter skolans uppgift att förmedla sin värdegrund och behandla genus utifrån populärkultur. Följaktligen uppstår en förank-ring mellan skola och populärkultur, vilket ger skäl för att utifrån ovanstående problema-tiseringar integrera spelfilm rekommenderad av Svenska Filminstitutet. Denna verksamhet tillhandahåller film till skolan och av denna anledning är det av intresse att granska hur deras genusklassade spelfilmer framställer genus (Svenska Filminstitutet, u.å.a.).
Givet ovanstående är det av intresse att undersöka hur genus framställs i spelfilm från Svenska Filminstitutet inom ramarna för skolans värdegrundsarbete. Med bakgrund i denna formulering analyserar denna studie hur spelfilmer med koppling till Svenska Film-institutet framställer genus utifrån Raewyn Connells (2009) genusdimensioner och utifrån detta är förhoppningen att bidra till kunskap hur spelfilm inom ämnet samhällskunskap kan vara en del i gymnasieskolans värdegrundsarbete.
2
Bakgrund
I denna bakgrund presenteras begreppen filmpedagogik och genus för att skapa en ingång samt grundläggande kunskap till de områden som denna undersökning behandlar.
Filmpedagogik
Filmvetaren Malena Jansson (2016a) beskriver filmpedagogik som ”ett lustfyllt, lärorikt och modernt sätt att bedriva pedagogisk verksamhet” (s. 10). Per Eriksson (2016), magister i kultur- och medievetenskap, menar även att medie- och informationskunnighet, där film-pedagogiken tar plats, är essentiellt för att utveckla ett demokratiskt samhälle med aktiva medborgare. Eriksson uttrycker vidare att filmkunnighet, samt möjligheten att använda den, är en demokratisk och mänsklig rättighet vilken filmpedagogiken således behöver förmedla (Eriksson, 2016). Likaså går det i skolans styrdokument att utläsa vikten av film-pedagogik och filmkunnighet genom skrivelsen i läroplanen för gymnasieskolans att mo-dern teknik ska användas som verktyg för lärande och kunskapssökande (Skolverket, 2011). Dessutom uttrycks i de övergripande målen och riktlinjerna för gymnasieskolan att det är skolans ansvar att eleverna ”kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och ut-veckla känsla för estetiska värden” (Skolverket, 2011, s. 9). Detta ses ytterligare som ett argument för filmpedagogikens närvaro skolan.
Janson (2016b) lyfter möjligheterna med filmpedagogik samt hur den i undervisning kan användas och hon exemplifierar två tillvägagångsätt där undervisning med stöd av film kan arbeta med normkritik. Ett alternativ är att via mainstreamfilm ifrågasätta normer som uppkommer i film eller via normkritisk alternativ film visa en parallell sanning. Även kul-tur- och filmvetaren Elsa Cojnby (2016) diskuterar filmpedagogikens potential och menar att filmmediet kan koppla samman flera skolämnen. Den ger även mottagaren möjligheten att få insyn i olika perspektiv, vilket öppnar dörrar för existentiella och filosofiska frågor samt möjliggör ämnesfördjupningar. Cojnby framhäver tre nivåer för att använda film i undervisningen. Den första nivån behandlar vad eleverna ska lära sig, den andra nivån berör valet av film och slutligen på den tredje nivån förs eleverna kunskaper från filmen samman med ämnet. Detta menar Cojnby ofta resulterar i värdegrundsfrågor, vilket är frå-gor och värderingar som skolan ska förmedla genom sin verksamhet (Cojnby, 2016;Skol-verket, 2011).
3 Genus
Professor Yvonne Hirdman introducerade på 1980-talet begreppet genus som en motsva-righet till engelskans ”gender” (Hirdman, 1988;Hirdman, 2001). Genus beskrivs som ”det kulturellt gjorda könet” och Hirdman menar att begreppet även beskriver förståelsen över hur könen porträtteras samt vilka föreställningar de skapar (Hirdman, 1988, s. 5). I Hird-mans studie diskuteras även genussystemet, vilket uttrycks vara ett begrepp för att beskriva könens olika förhållanden och innebär en ordningsstruktur av dessa förhållanden. Genus-systemet har enligt Hirdman två huvudsakliga logiker: en dikotomi av könen samt inrät-tandet av mannen och manligheten som norm. Hirdman beskriver även ett kontrakt mellan kön, ett genuskontrakt, vilka är uppfattningar kring hur män och kvinnor uppträder i kärlek, språk, arbete och gestaltning. Kontraktet framställer en idealtypsrelation som uppkommer i alla samhällen och alla tider (Hirdman, 1988;Hirdman, 2001).
Sociologen Raewyn Connell är likaså delaktig i genusdiskussionen och presenterar en grammatisk definition av begreppet som utifrån skillnader i substantiv ”mer eller mindre överensstämmer med skillnader i kön (och avsaknad av kön) hos de betecknade tingen” (Connell, 2009, s. 23). Denna definition menar sociologen har kommit att påverka kulturer och hur begreppet användas. Vidare redogör Connell för vad hon menar är den vanligaste användningen av genusbegreppet, vilket åsyftar kulturella skillnader mellan man och kvinna som grundas i biologiska olikheter. Genusbegreppet grundas utifrån detta i en di-kotomi. Emellertid menar Connell att denna dikotomi, samt de problematiseringar som den medför, kan undvikas genom att fokusera på relationer. De sociala relationerna är vad Con-nell menar att genus handlar om, då det är i dessa relationer som grupper och individer är aktiva. Således anses genus vara en social struktur som styrs av vardagens sociala arrange-mang. Det tillskrivs även en aspekt i begreppet där betydelse läggs vid hur samhället han-terar reproduktiva skillnader och processer i kroppen vilken Connell benämner den repro-duktiva arenan (Connell, 2009;Connell & Pearse, 2015). Connell gör följaktligen ett tillägg i tidigare definitioner och menar att ”Genus är den struktur av sociala relationer som foku-serar på den reproduktiva arenan, och den uppsättning praktiker som drar in reproduktiva skillnader mellan kroppar i sociala processer.” (Connell & Pearse, 2015, s. 26). Således behandlar genus hur människan utav samhället förhålls till samt vilka konsekvenser detta synsätt får i privatlivet och framtiden (Connell & Pearse, 2015).
4
Genusbegreppet går vidare att se i relation till skolans styrdokument och som ett paraply för skolans värdegrund och uppdrag. Den utbildning som bedrivs ska enligt skolans vär-degrund föra vidare värden som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna och för-ankra respekt för dessa hos eleverna. Dessa värden är bland annat solidaritet mellan män-niskor, allas lika värde och jämställdhet mellan män samt kvinnor, således behandlas so-ciala relationer och strukturer utifrån kön. Ett av målen med skolans värdegrundsarbete är att eleverna ska förvärva förmågan att anta ett kritisk synsätt gentemot omgivningen varpå en problematisering av dessa sociala strukturer är möjlig (Skolverket, 2011).
Tidigare forskning
De studier som presenteras i detta avsnitt berör undersökningar med fokus på populärkul-tur, hur den brukas i skola, undervisning och värdegrundsarbete samt hur den kan analys-eras utifrån ett genusperspektiv. Det förkommer även en undersökning som använder Con-nells (2009) genusdimensioner, tillika det teoretiska ramverket för denna undersökning, samt en undersökning vilken belyser denna uppsats metod. Studierna lägger således en grund för denna undersökning i vilken relationen populärkultur, mer specifikt spelfilm, behandlas utifrån genus och värdegrundsarbete samt användningen av genusdimension-erna, vilka illustrerar innehållet i forskningsfältet. Emellertid påvisar även undersökning-arna att det finns ett tomrum i förhållandet mellan spelfilm, värdegrundsarbete och sam-hällskunskap i gymnasieskolan, en kunskapslucka denna undersökningen vill bidra till att fylla.
Leigh A. Hall (2011) undersöker hur sjätteklassare använder populärkultur, exempelvis spelfilm, skönlitteratur och tv-spel, för att öka sin förståelse i samhällskunskapsämnet. Undersökningen demonstrerar att eleverna använder populärkultur på tre sätt inom ämnet: som strategi för att förstå och tolka ämnesinnehållet, för att stödja sina argument samt för att motbevisa tolkningar i ämnet som de inte instämmer i. Halls studie fokuserar däremot på en yngre åldersgrupp än vad som utgör urvalet i denna studie men likväl framkommer ett resultat som pekar på hur elever med hjälp av spelfilm förstår och tolkar sin samvaro samt samhällskunskapsämnet. Halls studie belyser således att elever med hjälpa av film i samhällskunskap enklare förstår ämnets innehåll och kontext (Hall, 2011). Detta blir rele-vant för föreliggande studie då syftet är att bidra med kunskap om hur samhällskunskaps-ämnet genom spelfilmer kan införlivas i gymnasieskolans värdegrundsarbete.
5
Alison Happel-Parkins och Jennifer Esposito (2015) diskuterar i artikeln Using Popular
Culture Texts in the Classroom to Interrogate Issues of Gender Transgression Related
Bullying homofobisk pennalism i K-12 skolor1 i USA. Konsekvenserna av denna
pennal-ism problematiseras och exemplifieras, för att framhäva betydelsen i att motverka detta förtryck, med flera ungdomars självmord som en reaktion på den trakassering de utsatts för på grund av sin sexuella läggning. Happel-Parkins och Esposito uttrycker att lärare måste konfrontera homofobisk pennalism och ämnar med artikeln att behandla hur trakas-sering, med utgångspunkt i homofobi och könsöverträdelse, kan adresseras genom att be-handla frågor om sexualitet i klassrummet. Artikelförfattarna menar att detta arbete kan vara utmanande men menar att det är essentiellt att lärare förmedlar dessa etiska värden. Vidare uttrycks att populärkulturella texter är fyllda med stereotypiska och diskrimine-rande prepresentationer av HBTQIA2-personer och att ett okritiskt brukande av dessa
po-pulärkulturella texter kan få svåra följder. Utifrån Happel-Parkins och Esposito diskussion kring betydelsen av att behandla populärkulturella texter med ett kritiskt förhållningsätt utifrån hur sexualitet och kön blir denna artikel relevant för föreliggande undersökning. Detta grundas i denna undersökningens förankring i genus samt hur genus i populärkultur framställs, vilket utifrån ovanstående artikel tolkas som viktigt i förhållande till hur popu-lärkulturen sedan används i undervisningen.
Malin Alkestrands (2016) doktorsavhandlings, Magiska möjligheter. Harry Potter,
Arte-mis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete, syfte är att undersöka hur
fantasylitte-ratur i grund- och gymnasieskolan kan bli en startpunkt för värdegrundsarbete inom teman mänskliga rättigheter, kulturell mångfald och demokrati. Valet av fantasylitteratur grundas i genrens stora målgrupp och urvalet påverkas av forskningsfrågans utformning genom dess efterfrågade åldersgrupp och värdegrundskoppling. I urvalet valde Alkestrand sam-tida exempel för att säkerställa att barn och ungdomar kommer i kontakt med studieobjek-ten. I detta urval finns likheter med urvalet i denna undersökning. Liksom Alkestrands urval styrs denna uppsatsens urval av forskningsfrågan genom efterfrågan på spelfilmer innehållande temat genus. Spelfilmerna utgår likt Alkestrands fantasylitteratur från sam-tida produkter och avhandlingen utgör således en referenspunkt som denna uppsats delvis kan jämföras med genom liknelserna i urvalet och dess populärkulturella hemvist. Vidare
1 Förskola till tolfte klass.
6
är avhandlingens slutsats att fantasylitteratur har en didaktisk potential i skolans värde-grundsarbete på grund av att den imaginära- och den egna världens skillnader bidrar till lärdomar för läsaren när världarna har strukturella likheter. Läsarna kan därigenom jämföra världarna och detta menar Alkestrand hjälper dem att distanseras från förutfattade uppfatt-ningar och att kritiskt se sin omvärld. Genom fantasylitteraturen visar avhandlingen att läsarna kan ta ställning kring etiska dilemman och förmågan att förstå andras livssituat-ioner förbättras. Alkestrand menar att skönlitteratur har makt att påverka sin publik genom att den influerar läsarens uppfattning av omgivningen (Alkestrand, 2016).
Alkestrands (2016) doktorsavhandling är betydande för denna undersökning då den upp-visar samspelet mellan skolans värdegrundsarbete och populärkultur. Emellertid fokuserar avhandlingen på fantasylitteratur och litteraturundervisning, vilket inte fyller tomrummet av studier om populärkultur i samhällskunskapsundervisning som identifierats inför denna undersökning. Även om studieobjekten är olika faller materialet i båda undersökningarna inom ramen för populärkultur och denna undersökningen kan bidra med kunskap kring populärkulturens del i gymnasieskolans värdegrundsarbete med utgångspunkt i tematise-ringen genus och samhällskunskap. Till följd av detta används innehållet i Alkestrands avhandling som ett utgångsläge för undersökningen genom kopplingen populärkultur och värdegrund.
I läroplanen för gymnasieskolan framkommer att ett historiskt perspektiv ska finnas i undervisning inom ämnet samhällskunskap (Skolverket, 2011). Således finns det genom styrdokumentens skrivelser en förbindelse mellan samhällskunskapen och historieämnet. Med utgångspunkt i läroplanen är det relevant för föreliggande undersökning att även granska forskning kring film i historieundervisningen eller i en historisk kontext. Studier som undersöker detta är Catharina Hultkrantz (2014) och Peter Norlanders (2016) licenti-atavhandlingar, vilka utgår från historieundervisning på gymnasiet. Även Tommy Gustafs-son (2007) använder film som studieobjekt utifrån en historisk kontext samt med ett ge-nusperspektiv. Gustafsson (2007) lyfter i sin doktorsavhandling frågan ”Vad är en man?” och anlägger ett genusperspektiv på manlighet (s. 23). Gustafsson ämnar att synliggöra den kulturella samt sociala konstruktionen av kön samt konstruktionens förbindelse med makt och för att undersöka detta används svensk 1920-tals film. Resultatet av Gustafssons av-handling är att det i 1920-talets film finns en mångfald av manlighet, vilket är en produkt av samtiden samt att den sociala konstruktionen av manlighet är komplex (Gustafsson,
7
2007). Avhandlingen blir betydelsefull för denna uppsats genom att resultatet, där manlig-het utifrån ett genusperspektiv analyseras, kan jämföras gentemot resultatet i denna under-sökning. Emellertid är genusperspektivet ett annat än det teoretiska ramverket i denna undersökning, men det går att jämföra grunden i hur manlighet i film gestaltas och att ställa 1920-talets gestaltning mot nutidens. I Gustafssons (2007) avhandling saknas däremot en didaktiskt koppling i relation till film, vilket denna undersökning ämnar att bidra med kun-skap till.
Hultkrantz (2014) undersöker historielärares användning av film som ett didaktiskt verktyg och lärarna i intervjustudien uttrycker att undervisning via spelfilm blir mer levande. I studien framkommer att motivet för användandet av spelfilm är att få in fler perspektiv i undervisningen samt spelfilmens möjlighet att utveckla empati och moral hos eleverna. Lärarna menar att spelfilm bidrar med fler perspektiv, som olika aktörers syn på historiska händelser, och bidrar med förståelse för människor samtidigt som den kan spegla demo-kratins värdegrund och de mänskliga rättigheterna. Lärarna menar att spelfilmer möjliggör att historieundervisningen innehåller historisk samhällskunskap, vilket lyfter licentiatav-handlingens koppling till samhällskunskapsämnet. Således bidrar Hultrantz till denna undersökning genom att historisk samhällskunskap demonstreras som en del av historie-undervisningen och följaktligen även bör finnas i samhällskunskapshistorie-undervisningen (Hult-krantz, 2014).
Norlander (2016) ämnar att bidra med kunskap om historielärares inställningar till brukan-det av medier i undervisningen. Spelfilm framställs som en typ av media och Norlander uttrycker att de intervjuade lärarna menar att spelfilm levandegör historien, vilket överens-stämmer med lärarnas åsikter i Hultkrantz (2014) licentiatavhandling. Detta levandegö-rande och spelfilmernas illustration av historiska händelser är en del i varför lärarna väljer att använda spelfilm i undervisningen. Spelfilm möjliggör ett individperspektiv på histo-rien vilka eleverna genom berättelser kan känna känslomässig koppling till, således bidrar filmerna till ett meningserbjudande för eleverna (Norlander, 2016). Efterfrågan på ett in-dividperspektiv återfinns i både ämnet historia såväl som samhällskunskapsämnet (Skol-verket, 2011). Följaktligen kopplas Norlanders resultat till användningen av spelfilm i sam-hällskunskap och bidrar därigenom med relevant kunskap för denna undersökning.
Ovanstående studier berör hur populärkultur används som didaktiskt verktyg i skolans undervisning och värdegrundsarbete eller granskas utifrån ett genusperspektiv. Dessa
8
aspekter stämmer väl överens med undersökningens förhoppning att bidra med kunskap om hur spelfilm kan användas i värdegrundsarbetet i samband med undervisning i sam-hällskunskap. Emellertid är det några aspekter i undersökningens syfte som inte tas i be-aktning i ovanstående studier och det är genusdimensionerna som spelfilmerna analyseras utifrån, vilket är denna undersökningens teoretiska ramverk, samt en del av undersökning-ens metod. Connells (2009) teori kring de fyra genusdimundersökning-ensionerna används i en avhand-ling av Maria Hjalmarsson (2009). Hjalmarsson syftar i avhandavhand-lingen att undersöka ge-nusordningen i lärarprofessionen och utgår, likt denna undersökning, från Connells genus-dimensioner. Inledningsvis skriver Hjalmarsson att maktrelationer genom genusdimens-ionerna i lärarsammanhang kan tas i uttryck genom att män generellt besitter högre status i skolsystemet än kvinnor. Genusdimensionerna används i avhandlingen för att undersöka hur samhällets genusordning uttrycks i skolorna samt föreställningar kring män och kvin-nor med utgångspunkt i att genusordningen påverkar organisationen av arbetsliv och sko-lans verksamhet. Hjalmarsson använder således genusdimensionerna i en annan kontext genom att använda dimensionerna i en reell situation och inte i fiktiva framställningar som populärkultur (Hjalmarsson, 2009). Med utgångspunkt i dimensionerna finns det likväl en relevans i att presentera Hjalmarssons avhandling då det teoretiska ramverket liknar före-liggande undersökning. En total jämförelse med Hjalmarssons avhandling är inte genom-förbart då denna undersökning riktar sig mot en annan kontext. Däremot går det att se om likartade tendenser uppkommer utifrån genusdimensionerna, vilket ger avhandlingen be-tydelse för denna undersökning.
I relation till denna undersöknings fokus på Connells (2009) genusdimensioner utifrån en innehållsanalys är det möjligt att granska Rudy M. Rena, Lucy Popova och Daniel G. Linz (2010) artikel The Context of Current Content Analysis of Gender Roles: An Introduction
to a Special Issue. Denna artikel diskuterar innehållsanalysers, i förhållande till studier av
genus beträffande könsroller, bidrag till forskningsområdet. Utifrån detta menar Rena, Popova och Linz att innehållsanalyser inom detta forskningsområde kan förneka alternativt stödja feministiska antaganden och exemplifierar detta i relation till media. De uttrycker vidare att studier i genusfokuserade tidskrifter anser att innehållsanalyser är vitala för forskning inom området för genus. Ställs detta i relation till denna undersökningens tillvä-gagångsätt motsvarar den artikelns efterfrågade metod. Rena, Popova och Linz (2010)
ar-9
tikel tolkas utifrån detta som betydande forskning utifrån denna undersöknings fokusom-råde och tillvägagångsätt, vilket i uppsatsens senare delar kan diskuteras med utgångspunkt i metodens bidrag till genusstudier.
Vidare förekommer studier som i likhet med Rena, Popova och Linz (2010) utgår från genus utifrån könsroller, vilka är av relevans för denna undersökning. En artikel som er-håller denna relevans och som lyfter könsroller likt ovanstående artikel är Gender Role
Portrayal and the Disney Princesses av Dawn Elizabeth England, Lara Descartes samt
Melissa A. Collier-Meek (2011). Artikelförfattarna diskuterar de könsroller som konstrue-ras i relation till prinsessor och prinsar i Disney-franchisen, Disneyprinsessor, med fokus på beteende och omvärld. Resultatet illustrerar att det i framställningen av prinsessor och prinsar skiljer sig åt med utgångspunkt i traditionella könsroller och uppvisar stereotypiska framställningar av manligt och kvinnligt. Emellertid uttrycker England, Descartes och Col-lier-Meek att porträtteringen är komplex och tenderar att förändras efter tid där exempelvis könsrollen i prinsarnas gestaltning förändrats i minst utsträckning samtidigt som de för-ändrats till att förmedla en mer dubbelkönad karaktär. Detta resultat förankras i uppsatsens forskningsområde och får relevans genom att den berör genus i form av könsroller i film. Det beteende som England, Descartes och Collier-Meek undersöker utifrån könsroller ställs i relation till Connells (2009) genusdimensioner och möjliggör en diskussion beträf-fande framställningen av män respektive kvinnor. Därigenom blir det möjligt att granska resultaten i förhållande till varandra och för att dra slutsatser kring hur film porträtterar genus.
Sammanfattning
Den forskning som lyfts fram i ovanstående avsnitt kartlägger studier som gjorts i relation till föreliggande forskningsområde. Som helhet berör forskningen populärkultur, genus och undervisning men för att bryta ner studiernas enskilda relevans till utvecklandet av denna undersökning går det att bryta ner dem i två fält. Den forskning Hjalmarsson (2009), Rena, Popova och Linz (2010) lämnat ett bidrag till utgör tillvägagångsättet och mallen för denna undersökning. Hjalmarsson utgår i sin avhandling från Connells (2009) genusdi-mensioner, något som samspelar med det teoretiska ramverket för denna undersökning, och Rena, Popova och Linz lyfter i sin artikeln betydelsen av innehållsanalyser i relation till genusstudier. Följaktligen blir forskningen en ram för denna uppsats tillvägagångsätt
10
varpå metod och teori kan diskuteras och problematiseras i förhållande till de två forsk-ningsbidragen.
Forskningen i detta avsnitt behandlar emellertid främst samspelet mellan populärkultur och genus alternativt undervisning. Hultkrantz (2014) och Norlander (2016) diskuterar båda interaktionen av spelfilm och historieundervisningen, grundat i historielärares erfarenheter i området. Dessa licentiatavhandlingar uppfyller således en relevans för denna studien nom att de kartlägger historielärares användning av spelfilm i undervisningen, vilket ge-nom en nära ämnesrelation till samhällskunskapsämnet kan nyttjas utifrån diskussionen hur och varför spelfilm brukas i undervisning. Vidare i en historisk kontext diskuterar Gus-tafsson (2007) genus i film utifrån manlighet och sociala konstruktioner av kön. Detta går att koppla till England, Descartes och Collier-Meek (2011) artikel angående könsroller i Disneyfilmer, tillika fiktiv film. Med utgångspunkt i dessa bidrag blir det möjligt att ställa framställningen av genus, utifrån föreliggande undersökning, i relation till hur Gustafsson, England, Descartes och Collier-Meek menar att genus framställs i respektive studieobjekt. Framställningarna bli således möjliga att problematisera och ställa gentemot varandra med utgångspunkt i olika kontexter. Genom denna problematisering är det även möjligt att in-förliva Happel-Parkins och Espositos (2015) artikel, varpå de betonar vikten av att just problematisera och kritiskt granska användandet av populärkultur. Denna artikeln blir där-igenom relevant för denna undersökning genom att problematisera hur genus framställs i spelfilmerna och vad detta kan innebära. Vidare uttrycker Happel-Parkins och Esposito vikten av att förmedla etiska värden i undervisningen vilket visar på en korrelation med Alkestrand (2016) avhandling där värdegrundsarbetet med utgångspunkt i populärkultur diskuteras. Avhandlingen blir av intresse för denna undersökning genom att knyta an till hur spelfilm inom ramen för samhällskunskapsämnet utifrån ett genusperspektiv kan in-förlivas i gymnasieskolans värdegrundsarbete. Kopplingen mellan spelfilm och samhälls-kunskaps stärks dessutom av Halls (2011) bidrag till forskningen angående att elever för-står samhällskunskap utifrån populärkultur. Detta kan diskuteras utifrån hur spelfilm har möjlighet att bidra till att behandla eftersträvande värden i förhållande till värdegrundsar-betet och således blir Halls forskningsbidrag relevant för denna undersökningens fokus-område.
11
Syfte och frågeställning
Mot bakgrund av presenterat problemområde ämnar denna uppsats till att bidra med kun-skap angående framställningen av genus i spelfilm inom ramen för genusdimensioner till-hörande Raewyn Connells (2009) teoretiska ramverk. Följaktligen syftar föreliggande undersökning att analysera spelfilm utifrån ovanstående dimensioner i förhållande till hur dessa spelfilmer visualiserar genus i sin produktion, för att senare återknyta till spelfilmer-nas plats i gymspelfilmer-nasieskolans värdegrundsarbete med utgångspunkt i samhällskunskapsäm-net.
Undersökningens frågeställningar är således följande:
• Hur synliggörs genusstyrd makt i de valda spelfilmerna utifrån Connells genus di-mensioner?
• Hur synliggörs genusbaserad arbetsfördelning i de valda spelfilmerna utifrån Con-nells genus dimensioner?
• Hur synliggörs genusstyrda förväntningar i de valda spelfilmerna utifrån Connells genus dimensioner?
• Hur synliggörs känslomässiga relationer i de valda spelfilmerna utifrån Connells genus dimensioner?
12
Studiens teoretiska ramverk
Flera teoretiker i genusdiskursen har skapat distinktioner av genusbegreppet, även Connell (2009) med sin fyrdimensionella uppdelning. Utöver Connell har feministpionjären Juliet Mitchell, juristen Catharine MacKinnon, antropologen Gayle Rubin samt sociologen Syl-via Walby och ekonomen Bina Agarwal gjort indelningar. Mitchell och Agarwal har, likt Connell, fyrdimensionella fördelningar som illustrerar distinktioner utifrån kvinnoför-tryck. Mitchells gör en fördelning mellan socialisation, reproduktion, sexualitet och pro-duktion medan Agarwals uppdelning är marknaden, staten, samhället och hushållet/famil-jen. MacKinnon och Rubin utgår istället från en tvådimensionell uppdelning med fokus på relationer, där MacKinnon framställer en genushierarki och Rubin skapar ett köns-/genus-system. Walby gör likväl skillnad på sex kategorier inom patriarkatet vilka är hushållsar-bete, kultur, löneanställning, staten, våld samt sexualitet (Connell, 2009;Connell & Pearse, 2015).
Denna undersökning utgår emellertid från Connells genusdimensioner, vilka i boken Om
genus benämns ”maktrelationer: direkta, diskursiva, koloniserande”, ”produktion,
kon-sumtion och genusstrukturerad ackumulation”, ”känslomässiga relationer” samt ”symbol-ism, kultur, diskurs” (Connell, 2009, s. 106, 109, 112, 115). I en senare upplaga har genus-strukturerad ackumulation bytts ut till genusbetingad ackumulation (Connell & Pearse, 2015). Föreliggande uppsats kommer behålla termen känslomässiga relationer men anläg-ger däremot andra beteckningar på resterande dimensioner. Detta för att konkretisera in-nehållet i dimensionerna och förtydliga uppdelningen. ”Maktrelationer: direkta, diskur-siva, koloniserande” betecknas genusstyrd makt, ”produktion, konsumtion och genusstruk-turerad ackumulation” namnges genusbaserad arbetsfördelning och ”symbolism, kultur, diskurs” blir genusstyrda förväntningar (Connell, 2009, s. 106, 109, 112, 115). Dessa fyra genusdimensioner utgör följaktligen i denna undersökning ramverk, vilka utvalda spelfil-mer analyseras och kategoriseras utifrån i likhet med uppsatsens syfte.
Genusdimensionerna ska enligt Connell (2009) inte tolkas som separata traditioner utan utgör ett gemensamt tankeredskap. Det finns trots detta skiljaktigheter i dimensionerna, men de är likväl beroende av varandra. Detta exemplifieras av Connell med sambandet
13
mellan genusbaserad arbetsfördelning och genusstyrda förväntningar3, varpå hon uttrycker
”Även om en arbetsdelning är något annat än en symbolisk representation, kan ingen ar-betsdelning bibehållas någon längre tid utan symboliska kategorier.”4 (Connell & Pearse,
2015, s. 126). Således finns en korrelation mellan dimensionerna där de samverkar och förutsätter varandra genom att det går att se spår av flera dimensioner i samma situation, vilket förekommer i denna undersökningens kategorisering av dimensionerna. Ingen di-mension står följaktligen ensam. Connell och Pearse (2009;2015) uttrycker vidare att ge-nusdiskursen ständigt sker inom en kontext, vilket gör att den integreras med andra per-spektiv av det sociala livet.
Genusstyrd makt
I dimensionen genusstyrd makt är maktbegreppet centralt i relation till genus. Det som faller inom kategorin är föreställningen av män som den bestämmande könsklassen, där män dominerar i förhållande till kvinnor. Utifrån genusstyrd makt är våldtäkt ett bevis på den makt män har över kvinnor, även mäns och fäders makt över sina fruar respektive döttrar utgör en del av dimensionen. Den genusstyrda makten kan även utövas opersonligt och detta görs via staten, exempelvis vid en rättegång för ett våldtäktsmål där målsägaren, kvinnan, granskas och ifrågasätts istället för den åtalande, mannen (Connell, 2009;Connell & Pearse, 2015). Genusstyrd makt kan även förefalla inom byråkratier vid en ”mobilise-ring av manliga fördomar” där männen gynnas av struktur och organisation (Connell & Pearse, 2015, s. 114). Likväl som att kvinnor påverkas av genusstyrd makt påverkas ho-mosexuella män av förtrycket genom bland annat kriminalisering, våld, kulturell press och trakassering från polis. Den genusstyrda makten tillämpas även diskursivt till följd av hur människor kategoriseras och samtalas om (Connell, 2009;Connell & Pearse, 2015). Genusbaserad arbetsfördelning
Den genusbaserade arbetsfördelningen synliggör en yrkesfördelning i samhället mellan män och kvinnor. Exempelvis dominerar kvinnor i sektorn för kultur och omsorg samtidigt som tekniska yrken domineras av män, något som även avspeglas i skolans verksamhet. Denna arbetsfördelning varierar emellertid mellan kulturer och tider men är universell,
3 Mina termer.
14
även om den kan ta olika form. Kontorsarbete är ett exempel som illustrerar hur genusba-serad arbetsfördelning förändrats. Detta yrke var ursprungligen mansdominerande vilket förändrades vid införandet av skrivmaskinen och resulterade i att fler kvinnor arbetade som kontorister. Således åskådliggörs hur arbetsfördelningen över tid kan ändras. Likväl före-kommer inte genusbaserad arbetsfördelning endast i en yrkesfördelning. Connell och Pe-arse menar att den totala sociala fördelningen av arbete behöver tas i beaktande vilket skildrar klyftan mellan jobb och hem, något som belyser västerländsk genusordning. På jobbet, den ekonomiska sfären, sker marknadens produktion och avlönat arbete, vilket kul-turellt definieras som mansdominerande. Hemmet däremot består av obetalt arbete och definieras kulturellt som dominerat av kvinnor. De strukturella olikheterna som framkom-mer av klyftan mellan jobb och hem är det som definierar samhällets uppfattningar om gestaltningen av män och kvinnor (Connell, 2009;Connell & Pearse, 2015).
Känslomässiga relationer
Känslomässiga relationer förekommer genom sexualiteten, på arbetsplatsen och i hushål-let. Fördomar mot homosexuella och kvinnor faller exempelvis inom kategorin för känslo-mässiga relationer. Generellt kan dessa relationer vara negativa och fientliga eller positiva och vänliga. Studier i antropologi och historia menar att sexuella relationer är kroppsliga relationer vilka inte grundas i biologin utan i det kulturella och har tydliga sociala struk-turer. Det globalt dominerande mönstret utgår emellertid från att attraktion uppstår mellan olika kön, män och kvinnor, således är heterosexualiteten i hegemoni. Detta skapar en tyd-lig distinktion gentemot samkönade relationer, följakttyd-ligen homosexualitet, vilket i globala dominerande mönstret kommit att ses som en biologisk avvikelse (Connell, 2009;Connell & Pearse, 2015).
På arbetsplatsen illustreras känslomässiga relationer genom att vissa yrken kräver skapan-det av en känslomässig relation i förhållande till mottagaren, något som dominerats i köns-typiska yrken. I hushållet förmedlas känslomässiga relationer genom romantisk kärlek mellan två personer, detta hamnar däremot i konflikt med andra sätt att konstruera hushåll, exempelvis arrangerade äktenskap. Även relationen mellan förälder och barn är en del av den känslomässiga relationen inom hushållet. Denna relation styrs av en genusstruktur ge-nom att synen på barge-nomsorg globalt bedöms tillhöra kvinnans uppgifter samtidigt som männen är känslomässigt distanserade i sin uppgift som familjeförsörjare (Connell, 2009;Connell & Pearse, 2015).
15 Genusstyrda förväntningar
Samhället är uppbyggt av tolkningar innehållande olika betydelser som är skapade av so-ciala processer, detta är innebörden genus en del av. När det samtalas om en man eller om en kvinna demonstrerar detta systematiska förväntningar, uppfattningar och anspelningar vilka byggts upp under den kulturella historian och vars användning betyder mer än dess biologiska kontext. Connell och Pearse menar att tal- och skriftspråk är den mest analyse-rande kontexten kring genussymboliken men den förekommer även i film, kläder och ges-ter. Genussymboliken, där genusstyrda förväntningar har sin hemvist, är en del av en social kamp där förväntningar och modeller ställs emot varandra och således är i ständig föränd-ring (Connell, 2009;Connell & Pearse, 2015).
Problematisering av studiens teoretiska ramverk
Ett av de bidrag föreliggande undersöknings tidigare forskning lyfter kritiserar just Con-nells teorier beträffande genus. Gustafsson (2007) problematiserar i sin avhandling genus-forskning och menar att den tenderar att inriktas på kvinnor samt att manlighetsgenus-forskning dominerats av en forskare, varpå han hänvisar till Connell. Gustafsson menar att Connell i relation till manlighetsforskning skapat dimensioner som ämnar att visa relationer och rör-lighet mellan män. Emellertid problematiserar Gustafsson denna och menar att Connells manlighetsforskning tenderar att fokusera på ideal. Denna kritik åsyftar däremot annan forskning från Connell och denna undersökning utgår inte från teorier om manlighet utan kategorisering utifrån genus.
Likväl är det av betydelse att problematisera användandet av detta teoretiska ramverk med utgångspunkt i vad Connell klassificerar som genus i dimensionerna. Genom att använda en förutbestämd kategorisering är det möjligt att problematisera vad kategoriseringen grundas i. Jeanne Jackon (1998) menar att förväntningar och antaganden i genuskategorier samt könsroller ger uttryck för normativa illusioner vilka grundas i sociala ideologier som innehåller förutbestämda uppsättningar med förväntningar och beteenden av män samt kvinnor. Jackson ställer sig frågande till vem som har skapat dessa uppsättningar och om de skapats med utgångspunkt i religiösa, politiska eller medicinska normer. Vidare skriver artikelförfattaren att kritiker menar att dessa könsroller grundas i konservativa sociala ide-ologier och att dessa inte motsvarar ett universellt fenomen. Således menar Jackson att genom att anta den verklighet som dimensionerna grundas i försvinner mångfald utifrån
16
aspekter som kön, sexuell läggning, ålder och etnicitet. Genom att denna undersökning endast utgår från Connells modell av genusdimensioner uppkommer en problematisering av att dimensionerna skapats med hänsyn till förutbestämda uppfattningar av genus. Detta resulterar i ett deduktivt angreppsätt införs angående vad som upplevs som relevant att diskutera och resulterar i att aspekter av genusbegreppet kan försvinna i undersökningen, vilken blir låst i Connells kategorisering. Följaktligen framkommer en svaghet i brukandet av detta teoretiska ramverk som resulterar i att undersökningen blir bunden till dimension-ernas begränsade föreställningar av genus varpå aspekter i hur spelfilmerna framställer genus går förlorade.
17
Metod
I avsikt att besvara denna undersökningens syfte och frågeställningar har ett metodval gjorts. Nedanstående kapitel redogör, motiverar och förklarar de val kring uppsatsens me-tod som gjordes inför undersökningens påbörjande och dess genomförande.
Kvalitativ metod
En kvalitativ metod används för att skapa bättre förståelse av det som undersöks och för att nå en djupare dimension i analysen. Detta sker till exempel vid tolkningen av text (Hansson, 2004). Textbegreppet menar Lindgren (2009) samt Bryman (2008) inte endast åsyftar bokstäver som bildar meningar utan är även olika yttringar som kan avläsas, exem-pelvis ljud och bild. Således kan begreppet text innefatta även innefatta spelfilm. Bryman (2008) instämmer även i att en kvalitativ metod är tolkande. Inom kvalitativ forskning används därigenom den valda forskningsteorin som ett verktyg för att systematiskt analy-serar studiens data för att få ett resultat. Data, vilket i denna undersökning utgjordes av spelfilmernas handling, bröts därigenom ned och i undersökningen gjordes en kodning för att synliggöra mönster i materialet (Fejes & Thornberg, 2019). Detta samstämmer med denna undersökningens teoretiska ramverk, vilken användes som ett analytiskt verktyg för att granska data. Följaktligen fanns det en korrelation mellan undersökningens teoretiska ramverk och brukandet av en kvalitativ metod.
I metoder där kvalitativa analyser förekommer urskiljs olika huvudmetoder: koncentrering, kategorisering, berättelse, tolkning, modellering och ad hoc5 (Fejes & Thornberg, 2019). I
föreliggande undersökning aktualiserades kategoriseringen genom sorteringen samt tolk-ning av spelfilmernas handlingar utifrån Connells (2009) genusdimensioner. Därigenom kombinerades två av metoderna vilket enligt Fejes och Thornberg (2019) betyder att hu-vudmetoden för denna undersökningens kvalitativa analys var ad hoc. Fejes och Thornberg (2019) menar emellertid att det finns en utmaning i kvalitativa analyser vilket är att få fram något meningsfullt ur en stor mängd data och att därigenom särskilja det ointressanta från det essentiella för att identifiera ett mönster. Denna utmaning var följaktligen viktigt att vara medveten om för att erhålla ett relevant resultat och undvika att identifiera betydelse-lösa mönster. Emellertid undveks irrelevanta mönster i undersökningen då det teoretiska
18
ramverket avgränsade analysens fokus till de fyra genusdimensionerna och därigenom skapade mönster av intresse för denna undersökning.
Kvalitativ innehållsanalys
Bryman (2008) uttrycker att en innehållsanalys är en flexibel metod som går att använda i flera forskningsområden, vilket inte låser metoden till ett visst område utan öppnar upp för dess användning. Vidare menar Bryman att en kvalitativ innehållsanalys innebär ett efter-forskande där tematiseringar i materialet analyseras, vilket kopplades till denna undersök-ningens syfte med hänsyn till genuskategoriseringen där det skapades teman i textinnehål-let utifrån hur genus framställs.
Boréus och Kohl (2018) menar att vid systematiskt kategorisering är en innehållsanalys användbar. Detta går även i linje med Brymans (2008) yttringar kring innehållsanalysens tillvägagångsätt att systematiskt kategorisera innehåll och i denna undersökning gjordes just en kategorisering genom att spelfilmernas innehåll analyserades utifrån Connells (2009) fyra genusdimensioner. Detta metodval gjorde det således möjligt att systematiskt bryta ner och kategorisera texten för att undersökningens syfte skulle uppfyllas. Därige-nom användes en riktad innehållsanalys. Det här sågs även som en deduktiv metod geDärige-nom att undersökningen, via dess kategorisering, i analysen utgick från en förutbestämd teori (Fejes & Thornberg, 2019;Danielsson, 2017). De mönster som framkom genom kategori-seringen skapade likaså en överblick av det undersökta materialet (Boréus & Kohl, 2018). Likt Lindgrens (2009) diskussion kring begreppet text menar Boréus och Kohl (2018) att det som innehållsanalyseras kan vara olika typer av texter och exemplifierar bland annat dokusåpor som en källtyp i analysen. Detta stärkte ytterligare spelfilmernas roll som text genom textbegreppets stora omfattning och möjliggjorde nedbrytningen samt kategorise-ringen av text som innehållsanalysen använde sig av i förhållande till spelfilmerna. Vidare används innehållsanalyser inom samhällsvetenskap främst utifrån en innebördskontext, vilket betyder att textens innehåll och mening analyseras (Boréus & Kohl, 2018). Denna användning av en innehållsanalys går i linje med tillvägagångsättet som materialet i före-liggande undersökning behandlades med, eftersom spelfilmernas handling utifrån genus undersöktes. Därigenom krävdes att innehållet och meningen i dessa texter analyserades. Med avsikt att få denna undersökningens frågeställningar besvarade och dess syfte uppfyllt var metoden för uppsatsen en kvalitativ innehållsanalys. I undersökningens syfte framkom
19
att spelfilmers handling utifrån Connells (2009) genusdimensioner studeras, vilket gjorde det centralt att undersöka handling och innehåll i dessa varav en innehållsanalys var lämp-lig. Som tidigare uttrycks behandlas data inom kvalitativa metoder kategoriserande och kan även brukas för skapa en djupare förståelse av det studerade materialet (Svensson, 2004;Hansson, 2004). Därigenom förekommer i en kvalitativ innehållsanalys en systema-tisk bearbetning av data där material kategoriseras, vilket sker med stöd av ett kodschema som är startpunkten i kvalitativa analyser. Denna undersökning fokuserade på komplexare texttolkningar och inte mätandet av innehåll, vilket motiverade den kvalitativa delen i in-nehållsanalysen utifrån spelfilmerna och legitimerade kodningen (Boréus & Kohl, 2018). Kodschemat i föreliggande undersökning var manuell och utgick från Connells (2009) ge-nuskategorier: genusstyrd makt, genusbaserad arbetsfördelning, känslomässiga relationer och genusstyrda förväntningar. Därigenom var koderna i förväg definierade utifrån genus-dimensionerna. Således skedde en selektiv kodning genom att koder som innefattade dessa valdes ut då de, utifrån denna undersökningens syfte, var mest relevanta (Thornberg & Forslund Frykedal, 2019;Bryman, 2008).
Thornberg och Forslund Frykedal (2019) menar att via denna typ av kodning inriktas da-tainsamling samt analys mot en kärnkategori i materialet vilken utgör en central del i undersökningen som resterande kategorier har en relation till. Kärnkategorin i denna undersökning ansågs således vara begreppet genus genom att den band samman genuska-tegorierna. Följaktligen blev den selektiva kodningen även en avgränsning i undersökning-ens material genom att endast koder som innefattade genusdimundersökning-ensionerna valdes ut och analyserades (Thornberg & Forslund Frykedal, 2019). Kodningen av spelfilmerna gjordes utefter följande frågor:
• Vad är det som händer?
• I vilken kategori tillhör händelsen?
• Vilka kategorier återkommer mest och skapar därigenom ett mönster i materialet? Följande utdrag exemplifierar kodschemat genom kodning av händelser i fyra spelfilmer där kodningsfrågorna ”Vad är det som händer?” och ”I vilken kategori tillhör händelsen?” är utskrivna och ”Vilka kategorier återkommer mest och skapar därigenom ett mönster i materialet?” framkommer genom kodningens helhet. Det första utdraget uppvisar en kod-ning från Flocken (Gårdeler, 2015) tillhörande kategori genusstyrd makt.
20
Tidsintervall Vad är det som händer? Reflektion I vilken kategori tillhör händel-
sen?
1.38.42-1.40.18 Tjej och kille börjar kyssas. Kille
våldtar tjej.
Våld mellan kö- nen.
Genusstyrd makt.
Det andra utdraget påvisar en händelse i Suffragette (Gavron, 2015) utifrån kategorin ge-nusbaserad arbetsfördelning.
Tidsintervall Vad är det som händer? Reflektion I vilken kategori tillhör händel-
sen? 4.50-5.40
Kvinna kommer hem från arbe- tet. Mannen är hemma. De ska gå och lägga sig. Kvinnan ska göra klart sysslor (tvätt) innan läggdags. Hushållets syss- lor är kvinnans arbete. Genusbaserad arbetsfördel- ning.
Det tredje utdraget belyser kodning i The Miseducation of Cameron Post (Akhavan, 2018) tillhörande dimensionen känslomässiga relationer.
Tidsintervall Vad är det som händer? Reflektion I vilken kategori tillhör händel-
sen? 15.38-15.46
Homosexuell tjej anses vara könsförvirrad.
Homosexualitet är en avvikelse.
Känslomässiga relationer.
Det fjärde utdraget påvisar en händelse i Unga Astrid (Fischer Christensen, 2018) som exemplifierar genusstyrda förväntningar.
Tidsintervall Vad är det som händer? Reflektion I vilken kategori tillhör händel-
sen? 23.44-24.59
Astrid klipper av sitt långa hår. Hon får blickar över sitt val, systrarna fnissar. Inte omtyckt av mamman.
Det förväntas att flickor ska ha långt hår i Vim- merby.
Genusstyrda förväntningar.
Reliabilitet
Enligt Boréus och Kohl (2018) kan reliabilitet i en innehållsanalys hotas om kodningska-tegorierna tar mycket tid eller är svåra. Således var det för att erhålla reliabilitet i denna undersökningen viktigt att ett tydligt kodschema skapades där händelser i spelfilmerna en-kelt kunde placeras. Denna problematisering uppstår främst vid kodning utförda av dator-program och följaktligen stärks reliabiliteten utifrån denna problematik genom att kod-ningen i föreliggande undersökning gjordes manuellt. Boréus och Kohl (2018) uttrycker att det är viktigt att konsekvent använda det kodschema som är en del av studiens meto-diska tillvägagångsätt. Detta för att alla spelfilmerna ska analyseras likvärdigt. För att sä-kerställa likvärdigheten och intrasubjektiviteten kan materialet dubbelkodas, vilket betyder
21
att delar av materialet analyseras två gånger för att sedan jämföra resultaten. Följaktligen har några spelfilmer undersökts och kodats mer än en gång för att säkerställa resultatets reliabilitet. Bryman (2008) menar vidare att innehållsanalysen är en öppen metod som ge-nom utformningen är transparent. Detta stärkte denna undersöknings externa reliabilitet genom att det var enkelt upprepa undersökningen vid analys av spelfilm. Undersökningen fick även en intern validitet genom kodschemat som systematiskt kategoriserade spelfil-merna utifrån Connells (2009) genusdimensioner. Detta med anledning av att det fanns en nära relation och överenstämmelse mellan observationerna som kategoriseras och under-sökningens teoretiska ramverk (Bryman, 2008). Undersökningen bidrog även till ett heur-istiskt värde genom att analysen av spelfilmerna utifrån genusdimensionerna kan bidra till att läsaren ser dessa texter på ett nytt sätt (Thornberg & Fejes, 2019).
Avgränsning
I avsikt att stämma överens med undersökningens syfte och frågeställningar, valdes spel-filmerna genom ett antal avgränsningar. Utifrån undersökningens syfte och frågeställ-ningar framkommer ett fokus på gymnasieskolan och följaktligen var detta en avgränsning i materialet. Svenska Filminstitutet har angett en rekommenderad ålder för vilka deras fö-reslagna spelfilmer kan användas, en avgränsning i materialet blev därigenom att välja spelfilmer för gymnasienivå (Svenska Filminstitutet, u.å.b.). En avgränsning skedde även genom spelfilmernas tematiseringar, jämställdhet/genus och värdegrund, för att endast un-dersöka spelfilmer med nära relation till undersökningens fokusområde, syfte samt fråge-ställningar. Därigenom valdes spelfilmer som inte innehöll båda tematiseringar bort från urvalet.
Ytterligare en avgränsning utifrån syfte och frågeställningar var att urvalet bestod av spel-filmer, därigenom valdes dokumentärer bort från det undersökta materialet. Valet att end-ast undersöka spelfilm grundades i att fiktion möjliggjorde distans till innehållet, vilket gör att elever enklare kan reflektera och bearbeta innehållet likt Alkestrand (2016) uttrycker angående sitt urval av fantasylitteratur. Emellertid bestod inte detta material av spelfilmer inom genren fantasy och några spelfilmer var inspirerade av verkliga händelser men inne-hållet och dialoger var fiktiva vilket möjliggjorde distans till inneinne-hållet. Att spelfilm inspi-reras av verkliga händelser garanterar inte dess historiska korrekthet då film, som Arnstad
22
(2012), Hammar och Zander (2015) menar, snarare avspeglar filmskaparnas syn på samti-den än samti-den faktiska dåtisamti-den. Således innehöll även dessa filmer en stor del fiktion. Slutligen gjordes även en avgränsning i spelfilmernas tidsspann utifrån när de producerades. Likt Alkestrands (2016) studie var avgränsningen grundad i att produkterna skulle vara samtida för att öka möjligheten att elever skulle varit i kontakt med spelfilmerna inom den närmsta tiden. Följaktligen gjordes en avgränsning i att spelfilmerna skulle vara producerade mel-lan åren 2015 och 2020 för att säkerställa samtidsaspekten. Utifrån dessa avgränsningar kvarstod åtta stycken spelfilmer, vilka kom att utgöra materialet i denna undersökning. Material och urval
Uppsatsens material utgjordes av åtta stycken spelfilmer och urvalet grundades i anlagda tematiseringar på spelfilmerna från Svenska Filminstitutet. Dessa tematiseringar motiveras senare i avsnittet. Svenska Filminstitutet är en stiftelse grundad 1963 av bland annat staten, som framställer studiematerial som kan användas som vägledning för lärare vid undervis-ning med film men även som elevuppgifter (Svenska Filminstitutet, 2015;Svenska Film-institutet, u.å.b.). Denna stiftelse rekommenderas även av Cojnby (2016) som utgångs-punkt för undervisning med hjälp av film och vidare menar Bryman (2008) att film utgör ett potentiellt källmaterial vid samhällsvetenskapliga analyser. Vad som ytterligare moti-verade användandet av Svenska Filminstitutets tematiseringar var att stiftelsens arbete äm-nar att stärka ungas filmkunnighet samt att deras filmpedagogiska verksamhet vill förbättra ungas filmupplevelser (Svenska Filminstitutet, u.å.a.). Således var användandet av Svenska Filminstitutets tematiseringar en lämplig utgångspunkt för denna undersökning-ens urval till följd av deras arbete att genom pedagogik förbättra relationen mellan film och unga med hjälp av spelfilm, vilka i sammanhanget anses passande att använda i under-visningen.
För att skapa en tydlig koppling till Connells (2009) genusdimensioner valdes Svenska Filminstitutets tematisering jämställdhet/genus som utgångspunkt för spelfilmernas urval. Således garanterades att förankringen till genus framkom och undersökningen kunde ana-lysera hur denna förankring framställde genus i relation till genusdimensionerna. Vidare var tematiseringen värdegrund en del av urvalet för att åskådliggöra om och hur spelfil-merna kunde vara en del i gymnasieskolans värdegrundsarbete utifrån
samhällskunskaps-23
ämnet. Dessa teman hade en anknytning till samhällskunskapen genom skrivningar i äm-nets syfte att ”I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frå-gor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.” (Skolverket, 2011, s. 143). Här fanns en förbindelse med värdegrundsuppdraget där skolan ska förmedla respekt för mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar samt jämställd-het mellan kvinnor och män, således Svenska Filminstitutets tematisering värdegrund. Skrivelserna i gymnasieskolans läroplan i samhällskunskapsämnet åskådliggjorde även en koppling till tematiseringen jämställdhet/genus genom att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskap kring makt och jämställdhet (Skolverket, 2011). Följaktligen framkom relationen mellan samhällskunskapsämnet, värdegrund och genus vilket var grundläggande för denna undersökning och dess syfte.
Urvalet av spelfilm gjordes i relation till undersökningens frågeställningar och syfte för att möjliggöra att en slutsats kring dess innehåll kunde dras utifrån resultatet (Boréus & Kohl, 2018). Det slutliga urvalet av spelfilm som användes i undersökningen utifrån Svenska Filminstitutets tematiseringar var följande:
Flocken
När en tjej på ett högstadie i norra Sverige anklagar en klasskamrat för våldtäkt anser sam-hället att hon ljuger. Det blir en hetsjakt mot tjejen, Jennifer, och hennes familj där hela samhället misstror henne och sluter upp bakom våldtäktsmannen (Gårdeler, 2015). Suffragette
Spelfilmen Suffragette handlar om kvinnorättsrörelsen med samma namn som i början på 1900-talet kämpade för kvinnors rösträtt och rättigheter i Storbritannien. Spelfilmen foku-serar på några arbetarkvinnor i Suffragetterörelsen, däribland tvätterskan Maud Watts, vilka för en radikal kamp mot den brittiska staten för att förbättra kvinnors situation (Gav-ron, 2015) .
Pojkarna
Tre högstadietjejer i en svensk stad utsätts för mobbning av killar på deras skola. En dag planterar de en blomma vars saft förvandlar dem till killar. Som killar upptäcker de att
24
världen är annorlunda än som tjejer och de blir bemötta på ett annat sätt. Tjejerna reagerar olika på könsförvandlingen och frågan om könsidentitet blir central (Keining, 2016). The Post
The Post utspelar sig på 1970-talet på en amerikansk tidningsredaktion, Washington Post.
När en konkurrerande tidning i landet publicerar en toppnyhet om en mörkläggning kring det pågående Vietnam kriget börjar Washington Posts jakt på källmaterialet. Handlingen rör sig vidare mot en kamp mellan pressen och den amerikanska staten där tidningens an-svariga utgivare, kvinnan Kay Graham, ställs inför svåra beslut (Spielberg, 2017). Hjärtat
Hjärtat handlar om fotografen Mika och hennes turbulenta förhållande med pojkvännen i
Stockholm samt svårigheterna de går igenom, tillsammans och var för sig (Metelius, 2017). Amatörer
Spelfilmen från 2018 handlar om ett litet samhälle i sydvästra Sverige. När en tysk lågpris-kedja intresserar sig av att etableras i samhället försöker kommunen skapa en reklamfilm om samhället med hjälp av kommunens skolungdomar (Pichler, 2018).
The Miseducation of Cameron Post
När Cameron Posts sexuella relation med en annan tjej i 1990-talets USA upptäcks skickas hon av sin troende faster till ett kristet konverteringsläger där hon ska botas från sin sexu-ella avvikelse och förvirring. På lägret möter hon även andra ungdomar som blivit place-rade där för att bota sin homosexualitet (Akhavan, 2018).
Unga Astrid
Spelfilmen handlar om den svenska författarinnan Astrid Lindgren (född Ericsson). Hand-lingen är baserad på hennes liv och i dess början möter publiken den 16-åriga Lindgren som strax börjar arbeta på den lokala tidningen i Vimmerby, där hon inleder en relation med chefredaktören Blomgren. Lindgren blir strax med barn och handlingen bygger på berättelsen om hur det är att få barn som ogift ung kvinna på 1920-talet (Fischer Christen-sen, 2018).
25
Resultat
I följande kapitel presenteras denna undersökningens resultat utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Resultatet presenteras genom underrubrikerna genusstyrd makt, genusba-serad arbetsfördelning, känslomässiga relationer och genusstyrda förväntningar. Denna ru-bricering görs för att belysa det teoretiska ramverkets roll i undersökningen och anknyter till Connells (2009) genusdimensioner.
Genusstyrd makt
Den genusstyrda makten är den dimension som förekommer mest i Suffragette (Gavron, 2015) och Pojkarna (Keining, 2016). Däremot finns den inte representerad i Hjärtat (Mete-lius, 2017) eller Amatörer (Pichler, 2018). I Flocken (Gårdeler, 2015), The Post (Spielberg, 2017), The Miseducation of Cameron Post (Akhavan, 2018) och Unga Astrid (Fischer Christensen, 2018) sker kategoriseringen av genusstyrd makt återkommande.
Connell och Pearse (2009;2015) uttrycker att genusstyrd makt innehåller idén att könklas-sen män bestämmer i förhållande till samhället och kvinnor. Denna föreställning framkom-mer i samtliga spelfilframkom-mer som kategoriseras i dimensionen. Det illustreras aktivt i
Suffra-gette (Gavron, 2015) genom att kvinnor inte har rösträtt eller samma rättigheter som män.
Kvinnorna i spelfilmen är således underlägsna männen, vilka företräder dem i samhället. Ytterligare exempel på genusstyrd makt i form av att män bestämmer över kvinnor före-kommer vid fängslandet av kvinnorättskämparna. När kvinnorna, efter en demonstration för lika rättigheter, blir släppta ur fängelset möts de av sina upprörda makar. Vid senare tillfälle väljer polisen att inte gripa kvinnorna utan istället låta deras makar ta hand om dem, varpå det är underförstått att männen kommer straffa dem för deras agerande. För-hoppningen från polisen besannas när huvudkaraktären Maud Watts blir utsläng från sitt hem på grund av hennes involverande i kvinnorättsrörelsen, vilket illustrerar mannens makt. Denna typ av genusstyrd makt illustreras även i familjesituationer i Suffragette ge-nom att mannen förbjuder kvinnan att träffa deras son. Maken hänvisar i denna scen till lagen vilken han uttrycker fastslår att sonen tillhör honom, varpå han bestämmer över so-nens liv. Mannen bestämmer senare att adoptera bort sonen utan kvinnas kännedom vilket demonstrerar mannen som familjens överhuvud. Hänvisningen till lagen samt att mannen utan kvinnans tillstånd adopterar bort sonen åskådliggör hur män gynnas av samhällets
26
strukturer och har lagen på sin sida medan kvinnan står utan rättigheter. I Suffragette före-kommer även våld mellan könen vilket är ytterligare en aspekt av genusstyrd makt. Detta sker när polis använder våld gentemot kvinnliga demonstranter och när en manlig arbets-ledare uttrycker att han ska bruka våld mot kvinnorna för att implementera rätt åsikter. Det förekommer likväl sexuellt våld i genusstyrd makt och detta illustreras av den manliga arbetsledarens sexuella utnyttjande av en anställd tolvårig flicka, det är även underförstått att detta är ett återkommande beteende hos arbetsledaren. Det sexuella våldet blir således ett bevis på den makt män har över kvinnor likt Connell och Pearse (2009;2015) beskriv-ning kring genusstyrd makt.
Likt Suffragette (Gavron, 2015) förekommer det i The Post (Spielberg, 2017) att män gyn-nas av samhällets strukturer genom att dessa strukturer förespråkar män på höga positioner. Detta illustreras i spelfilmen genom att tidningens potentiella köpare uttrycks vara oroliga över att tidningen styrs av en kvinna, vilket ansågs försämra tidningens ställning. I The
Post förekommer likaså genusstyrd makt genom att männen främst bestämmer på
tidnings-redaktionen. Även om den kvinnliga huvudkaraktären, Kay Graham, är högsta chef igno-reras hennes åsikter och beslutfattandet grundas till stor del på manliga kollegors åsikter. I Unga Astrid (Fischer Christensen, 2018) illustreras genusstyrd makt i relation till Astrid Lindgrens pappa och Blomberg. När Lindgren blir gravid är det dessa män som diskuterar situationen medan Lindgren utesluts från samtalet. Detta påvisar faderns roll som familjens överhuvud och således samtalar han med Blomberg. Den genusstyrda makten blir senare i spelfilmen även synlig då Blomberg friar till Lindgren varpå hon avböjer. Blomberg ut-trycker, som en konsekvens av detta, att han slutar försörja henne vilket är en anspelning på att han har makten och styr hennes liv.
I Flocken (Gårdeler, 2015) förekommer genusstyrd makt i form av att högstadiepojkar do-minerar och försöker befästa sin makt i klassrummet. Det som främst uttrycks av genus-styrd makt i spelfilmen är emellertid våld mellan könen alternativt sexuellt våld. Spelfil-men handlar om en högstadietjej, Jennifer, som våldtagits av en jämnårig kille och således förekommer våld genom sexuella övergrepp. Den anklagade killen våldtar sedan ytterli-gare en jämnårig tjej och återigen illustreras sexuellt våld. Utöver sexuellt våld förekom-mer hot om våld mot Jennifer vilket kategoriseras under genusstyrd makt, följaktligen
il-27
lustreras våld gentemot det kvinnliga könet. Det är även möjligt att identifiera en operson-lig genusstyrd makt genom rättegången för våldtäkten mot Jennifer där hon ifrågasätts an-gående det sexuella övergreppet.
Pojkarna (Keining, 2016) utspelar sig, precis som Flocken (Gårdeler, 2015), i en svensk
miljö samt cirkulerar kring ungdomar i högstadieåldern och innehåller likt Suffragette (Gavron, 2015) främst kategorin genusstyrd makt. Den vanligaste förekomna aspekten av genusstyrd makt är att det manliga könet dominerar i skolmiljön. Detta framkommer i flera situationer då högstadiekillarna hävdar sin makt, till exempel i skolkorridorer, på idrotts-lektioner eller omklädningsrum genom att förminska de tjejer som är spelfilmens huvud-karaktärer. I flera situationer finns en kvinnlig lärare närvarande men läraren är passiv och agerar inte på killarnas beteende. Pojkarna innehåller även sekvenser som demonstrerar våld mellan könen. Detta illustreras genom att en grupp killar överfaller en tjej i syfte att se hennes bröst. Det förekommer även två sekvenser där både våld mellan könen samt homosexuellt förtryck uppkommer. Det sexuella våldet uppkommer när en kille begår sex-uellt övergrepp på en jämnårig tjej för att hämma sin sexuella attraktion gentemot killar. Det homosexuella förtrycket uppkommer genom att en annan karaktär, som vid tillfället är kille med hjälp av magiska krafter, känner sig avvisad av killen om utför det sexuella över-greppet och misshandlar honom. Ytterligare förtryck gentemot homosexuella illustreras när en karaktär, vid tillfället en kille, blir utsatt för våld av en annan kille. Detta blir emel-lertid även våld mellan könen då den utsatta karaktären ursprungligen är tjej men för till-fället med hjälp av en magisk blomma förvandlats till kille.
Våld och förtryck gentemot homosexuella förekommer även i The Miseducation of
Came-ron Post (Akhavan, 2018). Psykiskt våld sker genomgående i spelfilmen då karaktärerna
befinner sig på ett konverteringsläger för att bota sin homosexualitet och ledarna på lägret psykiskt misshandlar dem för att uppnå lägrets syfte. En sekvens vilken illustrerar homo-sexuellt förtryck är när en pappa till en lägerdeltagare avvisar sin son på grund av dennes sexuella läggning och bestämmer att sonen ska stanna på lägret. Således illustreras hetero-sexuella män som det bestämmande könet medan den homohetero-sexuella sonen är i underläge. Genusbaserad arbetsfördelning
Den genusbaserade arbetsfördelningen är den dimension som förekommer minst i spelfil-merna. I Pojkarna (Keining, 2016) och The Miseducation of Cameron Post (Akhavan,
