Hur indsutri 4.0 påverkar den anställdas arbetsroll inom produktion

Hur industri 4.0 påverkar

den anställdas arbetsroll

inom produktion

En fallstudie om hur automation kommer påverka anställda inom

produktion

HUVUDOMRÅDE: Industriell organisation och ekonomi: Logistik och ledning FÖRFATTARE: Konrad Simanaitis

HANDLEDARE:Peter Hugosson JÖNKÖPING 2020-06-03

2

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning på Logistik och ledning. Författaren svarar själv för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Leif-Magnus Jensen Handledare: Peter Hugosson

Omfattning: 15 hp (grundnivå) Datum: 2020-06-03

3

Abstract

Purpose - The purpose of this thesis is to investigate how Industry 4.0, with a focus on automation, can

influence the need for production personnel in production. Industry 4.0 is upon us; therefore, it is interesting to see what importance does production personnel have for production today? And how is

the production staff's role in production affected by increased automation?

Method - In order to fulfil the purpose of this thesis a study was made to enlighten the problem area.

Together with literature study, a solid theoretical reference frame was created that further strengthens the problem area. Lastly, interviews were made with three businesses. Once all this information was gathered, an analysis was made, that lead to conclusions.

Findings - The result of this study shows that employees today are not as interchangeable as feared.

The first step is semi-automation, but that does not equal the cancellation of the working man. Instead there will be a cooperation between the employees and machine. There is a risk that the number of employers in production will decrease, but machines will never replace them entirely. The result shows that production personnel have no reason to fear technology or see it as a threat, because the employee today is still an important resource.

Implications - According to the result, automation as a whole is not as big of a threat today as feared,

the first step is instead semi-automation. Since the writer chose to look at bigger companies instead of focusing on smaller ones that lack the possibility to even out the difference between automation and production personnel, it might have been interesting to have their view of the matter. It might have shown a different result.

Limitations - This thesis strives to answer above mentioned questions, focus has been put on bigger,

and more developed, companies. Furthermore, no attempt has been made to look closer at the employees of these companies, instead all interviews have been made with personnel working at an executive level as well as those knowledgeable in automation.

4

Sammanfattning

Syfte - Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Industri 4.0, med fokus på automation, påverkar

behovet av produktionspersonal inom produktion. För att lättare besvara syftet delades detta in i två frågeställningar; vilken betydelse har produktionspersonal för produktion idag? och hur påverkas

produktionspersonalens roll inom produktion av ökad automation?

Metod - För att uppfylla syftet genomfördes en studie som belyste problemområdet. Efter detta togs en

teoretisk referensram fram med hjälp av litteraturstudier. Därefter genomfördes intervjuer med tre fallföretag. Slutligen genomfördes en analys av den teoretiska referensramen och insamlad empiri vilka tillsammans gav ett resultat för studien.

Resultat – Resultatet visar att den oro som teorin belyst gällande anställdas roll vid automatisering inte

delas av fallföretagen. Nästa steg är semi-automation vilket innebär en samverkan mellan den anställda och maskinen. Även om antalet anställda kanske minskar, så kommer inte maskinen ersätta de anställda. Resultatet visar att tekniken inte behöver fruktas och ses ett hot, eftersom den enskilda anställda fortfarande är en resurs för företagen.

Implikationer - Resultatet av den här uppsatsen visar att automation i sin helhet inte utgör ett hot mot

produktionspersonalens roll i produktion idag. Semi-automation är istället det första steget. Eventuella implikationer skulle kunna vara att undersöka mindre företag, vilka inte är lika utvecklade samt saknar möjlighet att jämna ut automationen med de anställda, för att få ett annat perspektiv på automationens påverkan.

Begränsningar - Detta arbete strävar efter att belysa ovanstående, med fokus på större och mer

utvecklade företag. Författaren har ej utgått från de anställdas perspektiv, utan har istället pratat med personal på chefsnivå och kunniga inom automation.

5

Innehållsförteckning

1.3 Syfte och frågeställningar ... 8

1.4 Omfång och avgränsningar ... 8

1.5 Disposition ... 9

2. Teoretiskt ramverk ... 10

2.1 Koppling mellan frågeställningar och teori ... 10

2.2 Tillämpning av teoretiskt ramverk ... 10

2.3 Industri 4.0 ... 11

2.4 Automation ... 11

2.4.1 Olika omfattningar av automation ... 11

2.4.2 Automationens prognoser ... 12

2.5 Anställdas roll inom produktion ... 12

2.5.1 Prognoser om anställdas roll inom produktion ... 13

3 Metod och genomförande ... 14

3.1 Koppling mellan frågeställningar och metod ... 14

3.2 Arbetsprocessen ... 14 3.3 Ansats ... 15 3.4 Design ... 16 3.5 Val av fallföretag ... 16 3.6 Datainsamling ... 16 3.6.1 Litteraturundersökning ... 16 3.6.3 Intervjuer ... 16 3.6.4 Etik ... 17 3.7 Dataanalys ... 18 3.8 Trovärdighet ... 18 3.8.1 Validitet ... 18 3.8.2 Reliabilitet ... 18 4 Empiri ... 19 4.1 Husqvarna Edge ... 19

4.1.1 Husqvarna och automation ... 19

4.1.2 Hur detta påverkar Husqvarna ... 19

6

4.2.1 ITAB och automation ... 20

4.2.2 Hur detta påverkar ITAB ... 21

4.3 Fagerhult ... 22

4.3.1 Fagerhult och automation ... 22

4.3.2 Hur det kommer att påverka Fagerhult ... 22

5 Analys ... 24

5.1 Automation – Var befinner sig fallföretagen ... 24

5.2 Hur automatiseringen påverkar fallföretagen ... 25

5.3 Hur det kommer att se ut på fallföretagen ... 26

5.4 Vilken betydelse har produktionspersonal för produktion idag? ... 27

5.5 Hur påverkas produktionspersonalens roll inom produktion av ökad automation? . 28 6 Diskussion och slutsatser ... 29

6.1 Resultatdiskussion ... 29 6.2 Teoretiskt bidrag ... 30 6.3 Empiriskt bidrag ... 30 6.4 Metoddiskussion/kvalitetsbedömning ... 30 6.5 Slutsatser ... 31 6.6 Vidare forskning ... 31 Referenser ... 32 Bilagor ... 35 Bilaga 1 Intervjufrågor ... 35

7

1

Introduktion

Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1

Bakgrund

Den fjärde fasen i den industriella revolutionen, även benämnd Industri 4.0, påstås enligt Klaus Schwab (2016) vara en oundviklig tid. En värld som i högre grad styrs via databaser, internet och molntjänster har resulterat i en bekvämare vardag för människor. Automation och digitalisering ökar både produktions- och kostnadseffektivitet och ligger samtidigt till grund för en minskad förekomst av arbetsplatsolyckor (Schwab, 2016). Fördelarna med industri 4.0 påvisas vara många, men är revolutionen önskvärd med tanke på dess konsekvenser?

I samband med de teknologiska framstegen växer rädslan för att teknologin kommer överta den anställdas uppgifter. Stora framsteg under de senaste 30 åren har resulterat i välutvecklad teknologi inom automation, men det råder osäkerhet kring hur pass kontrollerad utvecklingen verkligen är. Enligt Karabegovic (2018) kommer den högteknologiska utvecklingen att påverka industrier och diverse tjänster, vilket får arbetare att oroa sig för vart de ska ta vägen om de blir utkonkurrerade av maskiner. Kommer människor att helt och hållet bli ersatta av maskiner? Kommer maskiner fullt ut styra produktionen? Var kommer människor och deras kompetens att ta vägen i så fall?

Samhället har genomgått ett flertal stora teknologiska förändringar. En stor teknologisk förändring som har förändrat samhällen såväl som industrier, är den industriella revolutionen eller industrialiseringen. Den industriella revolutionen har genomgått tre faser och är nu inne i den fjärde. Den första fasen i den industriella revolutionen tog plats i slutet av 1700-talet i Storbritannien. Utvecklingen innebar införande av ångkraft, mekanisering av jordbruk samt en övergång till arbete inom fabriker (Daemmrich, 2017). Den andra fasen i den industriella revolutionen inleddes i mitten av 1800-talet och kännetecknas av Henry Fords linjeproduktion, vilket inledde massproduktion (Larsson, 2015). Fasen ledde till en ytterligare ökning av produktion. Ökningen medförde att behovet för arbetare i produktion växte, vilket gjorde att den totala sysselsättningen skiftade mot produktion, likt den första fasen. Denna skiftning ledde till en omfattande förbättring i livskvalitet för många människor (Daemmrich, 2017). Enligt Daemmrich (2017) inleddes den tredje fasen i mitten av 1900-talet och beskrivs som en informationsrevolution. Nya uppfinningar inom datateknik spreds till fabriker och bidrog till mer automatiserad produktion och enklare datalagring. Mer automatiserad produktion ledde till att antalet anställda inom produktion minskade och de nya uppfinningarna bidrog till att människor behövdes inom kontorssektorn (Ozutku, o.a., 2018). Sysselsättningen skiftade från fabrikerna till mer kontorsarbete (Magnusson, 1999). Den fjärde fasen i den industriella revolutionen, även benämnt som den fjärde industrialiseringen eller Industri 4.0, är en pågående fas. Fasen är en sammanbindning av teknologi som knyter ihop de fysiska, digitala och biologiska områdena. Den är således en sammansvetsning av människans och maskinens förmåga (Schwab, 2016).

Klaus Schwab anses vara den första som nämnde frasen fourth industrial revolution. Han påpekar i sin bok ”The Fourth Industrial Revolution” (2016) hur Industri 4.0 kommer att bli alltmer inbäddat inom samhällen och människor, på grund av hur präglad den är av nytillkommande teknologi. Schwab (2016) betonar att den fjärde fasen skiljer sig från de andra tre faserna eftersom den inte bara gäller teknologi, utan också är en plattform för hur innovation och kreativitet kommer att formas. Industri 4.0 ska ändra hur människor tänker och bearbetar information om miljön omkring dem. Florin (2017) konstaterar att den dessutom har en högre omfattning av förändring eftersom den påverkar alla områden av mänsklig existens.

Industri 4.0 bygger på digital utveckling och karaktäriseras av bland annat artificiell intelligens, molnlagring, 5G, ”Virtual Reality”, samt mer avancerad automation i verksamheter. Den innebär mer integration mellan apparater och maskiner via internet (Florin, 2017). Utifrån prognoser väntas automation få en ökad roll i samhällen och verksamheter samt integreras till fullo inom produktion.

8

Florin (2017) fastslår att samtidigt som automation har potential att lägga grund för ekonomisk tillväxt i fabriker, har flertal debatter uppstått gällande de möjliga konsekvenserna av automation och hur den påverkar arbetskraften. Automationens implementering i produktionsprocesserna medför en växande fruktan för att operatörer inom produktion konkurreras ut. En sådan konsekvens innebär att den traditionella strukturen i många industrialiserade länder plockas bort.

1.2

Problembeskrivning

Industri 4.0 innebär bland annat automation i form av självstyrande maskiner som påverkar de anställda på en nivå som de tidigare faserna inte har kunnat göra (Livesey, 2017). Dessutom anses automation vara en av de drivande faktorerna för producerande företag att kunna öka tillväxten och produktiviteten (Brynjolfsson & McAfee, 2011). Automationen skapar en ny arbetsplats där anställda måste interagera med maskiner. Det finns många aspekter av detta samspel som inte är kartlagda, såsom säkerhet, huruvida det skapar eventuellt missnöje bland anställda och hur anställda upplever sin roll (Carr, 2014). Arbetstillfällen som kräver fysiskt, manuellt arbete eller grundläggande tänkande och resonerande förmåga riskerar att minska på grund av automation. Detta påvisas i en studie genomförd av ”McKinsey Global Institute” (2018). I studien konstateras det att antalet arbetstimmar som innefattar fysiskt och manuellt arbete kommer att minska med cirka 20 miljarder i hela världen mellan 2016–2030. Sverige följer samma mönster, där 46 procent av dagens anställda beräknas kunna ersättas av automation under de kommande tjugo åren (Forskning, 2014). Antal arbetstimmar och jobbmöjligheter går hand i hand, vilket innebär att färre operatörer eller kollektivanställda lär behövas.

Om 30 år befaras hälften av arbetstillfällena vara borta, men hur snabbt det sker är oklart (Forskning, 2014). Redan idag har verksamheter, främst i Europa, Nordamerika och Asien, börjat ifrågasätta behovet av anställda i fabriker (Cameron, 2017). Minskade antal arbetsmöjligheter förväntas leda till svårigheter för industrier, samhällen och främst individen. Därmed ämnar denna studie undersöka samt öka förståelsen kring hur automation kommer att påverka de anställdas roll inom produktionen.

1.3

Syfte och frågeställningar

I problembeskrivningen framgår det att den pågående fasen i den industriella revolutionen medför att industrier, tjänster och aktiviteter automatiseras. Utvecklingen har medfört att de anställdas roll inom en automatiserad produktion har ifrågasatts och därmed är syftet med denna studie:

Att undersöka hur Industri 4.0, med fokus på automation, påverkar behovet av produktionspersonal inom produktion.

För att kunna besvara syftet har det brutits ned i två frågeställningar. Det är viktigt att först ta reda på samt förstå vilken betydelse de anställda har inom produktion i nuläget. Därmed är studiens första frågeställning:

1. Vilken betydelse har produktionspersonal för produktion idag?

Författaren till studien vill sedan ta reda på hur företag upplever att denna roll påverkas av automation. Därmed är studiens andra frågeställning:

2. Hur påverkas produktionspersonalens roll inom produktion av ökad automation?

1.4

Omfång och avgränsningar

Studien ämnar undersöka automationens påverkan på de anställdas roll inom produktionen utifrån ledningens perspektiv på tre fabriker. Fokus kommer att vara på balansen mellan automationens utveckling och arbetstillfällen i fabriker. Studien har begränsats till att undersöka den organisatoriska påverkan som automationen har på fabriker samt hur den påverkar anställdas arbetsmöjligheter. Studien kommer också att avgränsas till större företag då de har flest möjligheter tidsmässigt, ekonomiskt samt kompetensmässigt att kunna implementera automation i sina fabriker. Det är också större sannolikhet att dessa stora företag redan har implementerat eller håller på att implementera automation.

9

1.5

Disposition

Nedan, i figur 1, presenteras dispositionen i kronologisk ordning för att skapa en klar bild av rapporten.

10

2.

Teoretiskt ramverk

Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte samt frågeställningar som formulerats. För att läsaren ska få en bra grund för att kunna förstå studien, påbörjas kapitlet med teorier som förklarar grundligare vad den fjärde industrialiseringen och automation innebär. Sedan förklaras de anställdas roll och hur olika teorier tror att denna roll påverkas av automation.

2.1

Koppling mellan frågeställningar och teori

I följande kapitel beskrivs de teorier som ger en grund för att besvara studiens frågeställningar. Figur 2 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar och använd teori.

Figur 2 - Koppling mellan frågeställningar och teori

2.2 Tillämpning av teoretiskt ramverk

Teorin om de anställdas roll som resurs inom produktion kommer ge en grund till den första frågeställningen: vilken betydelse har produktionspersonal för produktion idag? Teorin ger exempel på olika mänskliga faktorer, behov, fysiska och psykiska egenskaper samt hur dessa påverkar den anställdas roll i produktionen. Dessa kommer tillsammans med studiens resultat att användas för att analysera och diskutera den anställdas roll.

Alla teorier i det teoretiska ramverket kommer ge grund för den andra frågeställningen: hur påverkas

produktionspersonalens roll inom produktion av ökad automation? Teorierna ger olika synvinklar på

hur automation påverkar den anställdas roll och arbetsmöjligheter. Ekonomiska konsekvenser som fabriker drabbas av, på grund av ändrad roll av anställda, kommer också att analyseras och diskuteras med hjälp av teorierna samt studiens resultat.

11

2.3

Industri 4.0

Ordet revolution innebär plötsliga och radikala förändringar. Den industriella revolutionens faser som har ägt rum genom historien har ändrat människors uppfattning av världen och triggat totala förändringar av ekonomiska system samt sociala strukturer. (Schwab, 2016)

Den första fasen av den industriella revolutionen pågick mellan åren 1760 och 1840, då tillverkning av järnvägar och ånglok tvingade fram den mekaniska produktionen. Den andra fasen påbörjades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då massproduktion möjliggjordes genom elektricitet och monteringsband. Den tredje fasen började cirka år 1960, då datorer och internet utvecklades. Schwab (2016) hävdar att den fjärde fasen, Industri 4.0, redan har påbörjats. Schwab beskriver tre anledningar till att varför han tror att den fjärde fasen redan har inletts:

• Hastighet: Till skillnad från de andra revolutionerna, utvecklas denna exponentiellt. Detta beror på den mångfacetterade och sammankopplade värld vi lever i, samt den avancerade teknologi som ständigt fortsätter att utvecklas.

• Bredd och djup: Utvecklingen bygger på den digitala revolutionen som kombinerar flertal teknologier och skapar enastående ändringar i ekonomi, företag och affärer, samhällen samt individer.

• Systemeffekt: Transformationen av ett helt system igenom länder, företag, industrier och samhällen.

Industri 4.0 kommer att integrera samhällen mer effektivt, vilket kommer att transformera och utveckla samhällen och den globala ekonomin. Brynejolfsson och McAfee (2014) menar att påverkan av teknologin kommer att verka i full kraft genom automation, vilket kommer att resultera i tidigare oöverträffade följder. Vid den årliga Hannover Mässan beskrevs det 2011 hur teknologin och digitaliseringen kommer att revolutionera den globala marknaden. Revolutionen kommer att möjliggöras genom ”smarta fabriker”, som ska arbeta efter att skapa ett samhälle där virtuella och fysiska system för produktion ska kunna samverka och driva förändringar över hela världen (Brynjolfsson & Mcafee, 2014).

Syftet med Industri 4.0 är att höja effektiviteten och produktiviteten, samtidigt som produktionen behåller kvalitet och skapar en ekonomisk tillväxt. Samtidigt som Industri 4.0 genererar nyttig vinst, kommer flera nya utmaningar att uppstå, som i sin tur kommer påverka samhällen och organisationer.

2.4 Automation

Automation inom produktion eller automatisering definieras enligt A dictionary of economics: 5th

edition (2017) som produktion utförd av självgående maskiner utan direkt hjälp från anställda.

Automation tog fart efter andra fasen i industrialiseringen i samband med Henry Fords linjeproduktion som krävde snabbare och effektivare produktion.

2.4.1 Olika omfattningar av automation

Enligt Groover (2015) förekommer automation i fem olika nivåer:

1. Enhetsnivå (Device level): Den lägsta nivån i automationshierarkin beskrivs som automation som utgör delar i ett annat stort system, exempelvis sensorer och hårdvarukomponenter. Exempel på detta är manuellt styrda maskiner innehållande automatiserade delar.

2. Maskinnivå (Machine level): Den andra nivån innebär automation av maskiner som utför arbetsuppgifter som är inprogrammerade sedan tidigare. Här behövs en operatör för att starta eller fylla på maskinen, därefter klarar sig maskinen själv.

3. Systemnivå (Cell or system level): Den tredje nivån innebär att en grupp maskiner eller arbetsstationer är anslutna till varandra och arbetar automatiskt i förhållande till varandra. Det handlar exempelvis om tillverkningen av en metallkomponent där en metallbit sätts in i den första maskinen. Metallbiten kommer sedan att röra sig igenom maskinerna där varje maskin bidrar till tillverkningen av komponenten. I sista maskinen kommer en färdigtillverkad komponent ut. På denna nivå ingår också individuella automatiska maskiner som samarbetar

12

med varandra. Det handlar exempelvis om självkörande truckar som hämtar och lämnar material till en automatisk maskin som tar materialet och påbörjar tillverkningen.

4. Anläggningsnivå (Plant level): På den fjärde nivån är hela produktionen automatisk. Alla processer mellan ankommande material fram till färdigtillverkad produkt är självstyrande. Denna nivå anses vara den mest riskfyllda då ett fel skulle bidra till att hela produktionen stannar. Anställda behövs här i en övervakande roll, för att kunna agera snabbt om något felaktigt skulle inträffa.

5. Företagsnivå (Enterprise level): Den femte nivån är den högsta i hierarkin och innebär att hela fabriken är automatiserad. Fabriken styrs av en annan part som ej befinner sig i fabriken, till exempel ett moderbolag. Produktionen sätts igång i fabriken med hjälp av en kundorder. En kundorder registreras i ett system vilket sänder en signal till produktionssystemet att börja tillverka.

Carr (2014) hävdar att nivå ett till tre är de vanligaste formerna av automation, men nivå två är den som förekommer mest idag. Nivå två kännetecknas av stora maskiner som är fastplacerade i produktionen och har ett definierat område där de kan utföra sina arbetsuppgifter. Ett exempel på dessa maskiner är så kallade robotarmar. Robotarmar är maskiner som plockar och placerar material samt vrider sig fritt inom en definierad räckvidd. Livesey (2017) konstaterar dock att nivå tre börjar implementeras mer frekvent inom produktion då utvecklingen av frirörliga, självstyrande maskiner har ökat i samband med Industri 4.0.

2.4.2 Automationens prognoser

Nivå fem av automation kommer snart att bli en självklarhet, konstaterar Anatol’evich och Sergeevich (2017). Författarna menar att ökad konsumtion i alla världsdelar samt konsumentens högre krav på tillverkaren, i form av exempelvis snabbare leveranser, leder till ett behov av snabbare och smidigare tillverkning, vilket de högre nivåerna av automation tillhandahåller (Anatol’evich & Sergeevich, 2017). Brynejolfsson och McAfee (2014) fastslår att produktionens vardag kommer bli mycket beroende av snabb och ständig utveckling av teknologi och att automationens roll är avgörande i detta.

2.5

Anställdas roll inom produktion

Andrew Herod, forskningsprofessor vid Georgias universitet, har konstaterat i sin bok Labor (2018) att den enskilde anställda är den viktigaste resursen i världen inom produktion då den anställda är den enda resursen som har förmågan att förändra sina egna användarvillkor. Alla resurser som finns, som exempelvis mineraler, vatten, djur, maskiner, byggnader och verktyg, inklusive anställda, har ett pris. Priset beror på kvaliteten och kvantiteten av resursen som ska köpas, men det är bara en avlönad anställd som tar hänsyn till villkoren för sitt pris och hur mycket arbetskraft som förväntas ges för det priset (Herod, 2018).

En annan aspekt som Herod (2018) lyfter fram är att en anställds prestationskapacitet och kvalitet, till skillnad från andra resurser, emellertid är okänd i förväg eftersom det finns många faktorer, som exempelvis kompetensnivå, tålamod, emotionell stabilitet, humör och inställning mot nya utmaningar, som formar och påverkar de anställda. Hur produktiv en anställd är varierar under arbetsdagens gång på grund av trötthet, hunger, skador eller sjukdom (Herod, 2018). Alla dessa mänskliga faktorer ses som begränsningar inom produktion, vilket uppfattas som en avgörande nackdel för de anställda (Carr, 2014).

Anställda är en avgörande faktor i hur en verksamhets ekonomiska natur formas, antingen genom att instämma med eller motstå verksamhetens beslut om hur arbetskraften som resurs ska användas (Benson, et al., 2016). Kavya and Saraswathi (2017) påpekar också att anställda bidrar med produktiva och innovativa lösningar tack vare det kreativa tänkandet som människor besitter. Det kreativa tänkandet tillsammans med människans naturliga intuitiva känsla gynnar verksamheten ekonomiskt och konkurrensmässigt. Anställda har därmed en avgörande roll för verksamheten och är en resurs som verksamheten måste ta hänsyn till (Kavya & Saraswathi, 2017).

13

2.5.1 Prognoser om anställdas roll inom produktion

Behovet av produktionspersonal inom produktion kommer förbli oförändrad under de kommande åren, eftersom förmågan att utveckla och förnya olika delar av verksamheten alltid kommer att behövas, vilket endast åstadkommes genom anställdas kreativa tankesätt, fastslår Fonseca (2017). Likt Fonseca (2017), menar Müller, et al (2018) att anställdas roll inom produktion kommer bestå, men arbetsuppgifterna kommer att växla från att vara enkla och manuella till att vara mindre fysiskt krävande samt mer beroende av IT-kunskaper. Det här kommer medföra att de anställda får större ansvar och ledande roller inom produktion (Müller, et al., 2018).

Samans och Schwab (2016) anser att det kommer att ske en minskning av produktionsroller då anställda är för oberäkneliga, vilket medför risker i produktionen. Därmed passar det att flytta dem från produktion till andra administrativa avdelningar. Produktionen kommer att bli mer krävande när det gäller precision och kvalitet. För att uppfylla dessa krav behövs andra resurser för tillverkningen, och dessa resurser består inte av anställda (Samans & Schwab, 2016). Likt Samans och Schwab (2016) anser Kergroach (2017) att arbetstillfällen inom tillverkning kommer att minska i antal. Anställda är inte gjorda för att utföra repetitiva arbetsuppgifter och därmed är det en fördel om de ersätts av maskiner inom produktionen (Kergroach, 2017).

Enligt McKinsey (Institute, 2018) är det uppskattat att cirka 60 procent av den nuvarande tillverkningen automatiseras, men att denna förändring väntas ta årtionden. McKinsey hävdar att de företag som implementerar automatisering, kommer att fortsätta att starkt förlita sig på de anställda och deras färdigheter till att hantera, anpassa och optimera sina automatiserade tillgångar. Detta leder till att företagen måste ifrågasätta hur de kan säkerställa att de anställda har rätt färdigheter, tankesätt och beteende för att kunna använda den valda tekniken effektivt, men det ger också företagen hävstångskraft.

Industri 4.0 kommer att ha en stor påverkan på den globala ekonomin. Redan nu syns automationens och digitaliseringens tydliga påverkan på företag (Schwab, 2016). Klaus ger exempel på hur ett företag i Silicon Valley, vars namn ej benämns, på 20 år har kunnat öka kapitalbindning och bibehålla samma vinst med cirka en miljon färre anställda (2016). Även den svenska politikern och före detta finansministern Anders Borg nämner vid det årliga mötet i Davos med World Economic Forum år 2016, att ökande digitalisering i verksamheter medför märkbara fördelar, men också negativa konsekvenser. Borg (2015) slog fast att automation är den delen av Industri 4.0 som kommer ha störande inverkan på bland annat arbetsmarknaden. Den största påverkan som automation kommer leda till är mindre anställningar inom fabriker. Detta kommer i sin tur leda till att verksamheter ersätter anställda med maskiner, för att kunna spara på kapital. (Cameron, 2017)

En annan fördel med Industri 4.0 är att nya jobb kommer att utvecklas till följd av automatisering, men en nackdel med detta är att dessa jobb befaras bli färre än de som ersätts, samt att de nya jobben kommer att kräva annan kompetens. Detta kommer att ställa högre krav på den anställda, som till exempel en högre grad av utbildning, vilket inte alla har möjlighet att genomgå. Enligt McKinsey Global Institute (Institute, 2018) kommer 15% av den globala arbetskraften, det vill säga cirka 400 miljoner, att ersättas av automation, samtidigt som 8–9% av arbetskraften kommer att skiftas mer åt jobb som ännu inte existerar.

14

3 Metod och genomförande

Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.

3.1

Koppling mellan frågeställningar och metod

I följande kapitel beskrivs metoder för datainsamling och dataanalys som har använts för att besvara studiens frågeställningar. Figur 3 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar och använda metoder.

Figur 3 - Koppling mellan frågeställningar och metod

Rapportens frågeställningar har besvarats genom en fallstudie där två metoder för datainsamling har använts. Frågeställningarna bygger på varandra eftersom den första frågeställningen ligger till grund för den andra. Intervjuer har genomförts för att besvara båda frågeställningar. Eftersom första frågeställningen ligger till grund för den andra, ansågs en litteraturundersökning också vara passande för att komplettera samt ge bättre underlag till första frågeställningen.

3.2

Arbetsprocessen

Processen har delats upp i sex delar, se Figur 4. Figuren visar den planerande arbetsprocessen. Avsikten var att ha ett syfte och problembeskrivning innan författaren gick in på teori. Efter insamlingen av teorier, genomfördes de tre intervjuerna och därefter presenterades samt analyserades data. När analysen färdigställdes, avslutade författaren arbetet med en diskussion och slutsatser. Dessa processer har strukturerats efter en tidslinje.

15

Figur 4 - Studiens Arbetsprocess

3.3

Ansats

För att besvara frågeställningarna har en abduktiv undersökning genomförts. Den abduktiva metoden är en kombination av deduktiv och induktiv metod, som går ut på att hämta data från teorier och modeller respektive observationer och intervjuer. Det första steget i en abduktiv studie är att formulera ett hypotetiskt mönster för att beskriva en enskild situation och därefter ska detta hypotetiska mönster prövas. Efter prövningen kan det hypotetiska mönstret utvecklas eller utvidgas (Patel & Davidson, 2011).

Författaren började med att samla in data från diverse källor om studiens ämne för att skapa ett hypotetiskt mönster. Sedermera prövades detta mönster genom intervjuer. Därefter kunde det hypotetiska mönstret kompletteras med insamlade data från intervjuerna.

Eftersom studiens författare hade en grundlig kunskap om ämnesområdet var det passande att läsa in sig på befintlig forskning och teorier. (Lundahl & Skärvad, 2016). En beskrivande undersökning har använts för att framhäva en tydligare bild av den situation som ska undersökas. Eftersom studien är av kvalitativ typ har en icke-experimentell struktur använts på fallstudien av tre olika industriella anläggningar.

16

3.4

Design

Utifrån studiens målsättning har en fallstudie ansetts vara en lämplig metod då fallstudier är mest användbara när processer och förändringar studeras (Patel & Davidson, 2011). För att besvara syftet behövdes ett helhetsperspektiv och vid fallstudier är målet att datainsamlingen ska ge en så stor överblick av det aktuella fallet som möjligt (Patel & Davidson, 2011).

Denna studie har genomförts på tre fallföretag vilket ger studien en flerfallsdesign. Enligt Yin (2007) anses flerfallsdesign vara mer övertygande och den övergripande fallstudien kommer därmed att betraktas som mer robust. Det är av den anledningen som författaren har valt en flerfallsdesign som lättare analyseras. Slutsatser kommer sedan att kunna dras genom diskussion kring likheter och skillnader, något som är svårt att göra med en enfallsdesign (Yin, 2007).

3.5

Val av fallföretag

Kriteriet för valda fallföretag har grundat sig i att de måste vara industriella anläggningar som tillverkar material eller produkter. Fallföretagen som har valts är Husqvarna Edge, ITAB Shop Concept och Fagerhult. Dessa tre företag är stora multinationella företag som omsätter flertals miljarder kronor årligen. Multinationella företag är företag som bedriver sin verksamhet i minst sex länder, exklusive landet där moderbolaget har sitt ursprung och har en hög omsättning, helst mer än 500 miljoner euro (Kogut, o.a., 2015). Eftersom studien fokuserar på automation inom produktion var det väsentligt att de fallföretag som valdes redan hade automation eller har resurserna för att eventuellt kunna implementera automation. De valda fallföretagen ansågs ha störst sannolikhet att ha automatiserade processer då de besitter ekonomiska förutsättningarna för att utveckla automation. Antal anställda var också av betydelse då fler anställda tydligare belyser automationens potentiella påverkan.

3.6 Datainsamling

Datainsamlingen har skett genom litteraturundersökning där olika artiklar och tryckta källor har använts, samt via intervjuer med olika individer.

3.6.1 Litteraturundersökning

Litteraturen som har använts i denna studie har haft till syfte att skapa en större uppfattning för den aktuella undersökningen, samt skapat ett teoretiskt ramverk som fallstudien har sin grund i. I studiens litteraturundersökning har både tryckta källor i form av böcker och elektroniska källor i form av artiklar, dokument samt encyklopedier använts. Sökning av tryckta källor har genomförts på biblioteket på Jönköping University och elektroniska källor har sökts i flera olika databaser och sökmotorer. De databaser som har använts är ProQuest, Scopus och ScienceDirect. Google Scholar och Primo. Antalet sökträffar har avgränsats med hjälp av begränsningsfunktioner. Sökträffarna avgränsades främst till artiklar eller dokument som var ”Peer-reviewed”, vilket innebär att artiklarna eller dokumenten har granskats av experter innan de har godkänts för utgivning. Källor som är ”peer-reviewed” har bidragit till studiens tillförlitlighet då källorna är pålitliga.

3.6.2 Källkritik

Källor och källkritik är de metoder som används för att undersöka studier. Lundahl och Skärvad (2016) beskriver att de två delar som källor delas upp i är kvarlevor och berättande källor. Berättande källor innebär att de tillkommer en tid efter det att den omskrivna händelsen har skett. Kvarlevor är en rest av händelseförlopp (Lundahl & Skärvad, 2016). Andra sätt att dela upp källor på, är via förstahandskällor och andrahandskällor. Förstahandskällor består av information ifrån förstahand och inga tidigare källor medan andrahandskällor är konstruerad av sekundära källor. I det här arbetet har främst berättande källor används i kombination med förstahandskällor.

3.6.3 Intervjuer

I en fallstudie är intervjuer vanligt förekommande vid kvalitativa studier, eftersom de underlättar möjligheten att komma närmare verkligheten och de personer som har uppfattat den aktuella undersökningen (Denzin & Lincoln, 2011).

17

Intervjuerna som har utförts har till största del haft öppna frågor där respondenten har kunnat svara fritt. Det har också förekommit ett fåtal frågor som har haft fasta svarsalternativ där respondenten har besvarat JA/NEJ eller angett en kvantitet. Intervjuerna har haft förutbestämda frågor men det har funnits utrymme att formulera följdfrågor. Frågorna har ställts utifrån det sätt som har ansetts vara passande för respondenten och har inte följt en bestämd ordning. Intervjuerna har haft en semi-struktur, vilket betyder att respondenten till största del har svarat fritt på vissa frågor och att frågornas ordning anpassats efter respondenten (Yin, 2016). Intervjuer som har både låg grad av standardisering samt strukturering eller som är semi-strukturerade, är intervjuer där en kvalitativ analys önskas göras (Patel & Davidson, 2011).

Respondenterna utgjordes av fem individer inom ledningen på de tre valda företag. Två respondenter från varje fallföretag intervjuades, förutom på ett, där brist på tillgänglighet rådde. Av de fem respondenterna är tre produktionschefer, en är produktionsledare och en är teknisk chef. Dessa valdes därför att de ansågs ha störst inblick inom studiens ämnesområde.

Studiens främsta prioritet när det gällde val av respondenter var produktionschefer då dessa har störst kännedom om produktionen gällande processernas utformning och anställda, vilket passar studiens ämnesområde. För att få en bredare syn samt olika perspektiv ansågs det vara lämpligt att tillägga andra respondenter inom fallföretagen som också hade en ledande roll, därmed valdes en produktionsledare och en teknisk chef. Valet av dessa två respondenter grundade sig i diskussioner med en kontaktperson samt med olika individer om deras kunskap kring automation och deras arbetsroll i fallföretagen. Efter diskussionerna ansågs de två vara mest lämpade att välja från deras respektive företag.Intervjuerna utfördes hos fallföretagen eftersom det ansågs vara smidigast för respondenterna.

Se bilaga 1 för intervjufrågorna.

Tabell 1 - Genomförda intervjuer

3.6.4 Etik

Enligt Patel och Davidsson (2011) är det viktigt att förklara syftet med intervjun för respondenterna, det är även viktigt att berätta om intervjun kommer att vara konfidentiell eller inte eftersom det visar att respondentens integritet värnas. Av den anledningen har respondenterna innan intervjun fått en förklaring om studiens syfte, hur informationen som de ger kommer att användas och att all information som ges enbart kommer att vara tillgänglig för studiens författare samt handledare.

Det finns enligt Patel & Davidsson (2011) fyra etiska krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att den information som ges till respondenterna ska vara mer eller mindre detaljerad, medan samtyckskravet innebär att samtycket från deltagarna i studien alltid ska inhämtas. Konfidentialitetskravet innefattar vikten av att respondenterna

18

skall kunna känna förtroende för att all data förvaras på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av den. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna från respondenten endast får användas för forskningens ändamål (Patel, o.a., 2011). Respondenterna har också fått välja om de vill vara anonyma samt har fått ge sitt godkännande till inspelning av intervjun.

3.7

Dataanalys

Avsikten med de kvalitativa studierna är att ge djupare kunskap. Insamlade data omfattar text, bilder och ord. Det insamlade materialet tolkas och begripes för att sedan kunna kopplas till syftet. Att analysera och bearbeta data kräver olika metoder men är undantagsvis enkelt.(Patel, o.a., 2011) Intervjuerna som utfördes spelades in för att sedan transkriberas och sammanfattas. Syftet med transkribering är att överföra tal till skrift. Materialet kan transkriberas på flertal nivåer (Lundahl & Skärvad, 2016). I studien har mellannivån använts, vilket betyder att varje ord från respondenten skrivs ned. Därefter sorterades data för att sedan summeras för att enklare identifiera likheter och skillnader.

3.8

Trovärdighet

Trovärdighet är ett viktigt mål för en studie. Trovärdighet innebär att på ett tillförlitligt sätt göra olika vägval och redovisa olika ställningstaganden, exempelvis metod för datainsamling, analysmetod och val av teorier. För att uppfylla de villkor som berör kvaliteten finns två aspekter som används för att beskriva trovärdigheten i en studie, vilka är validitet och reliabilitet (Yin, 2007).

3.8.1 Validitet

Intern validitet innebär att forskningsresultaten beror på de verkliga händelser som forskaren har angett, där visas att vissa hypoteser leder till andra förutsättningar. Vilket förstärkas genom användningen av ”mönsterjämförelse” (Yin, 2007). Det är en metod för att kunna jämföra den insamlade datan och se hur det stämmer överens med verkligheten och tidigare forskning.

Extern validitet definierar om studiens resultat kan förenklas och tillämpas på en större skala än på den det har undersökts. Tidigare teorier har jämförts med studiens resultat, vilket påvisar att studien är av flerfallsdesign och därmed genererar hög externa validitet. (Yin, 2007)

Begreppsvaliditet handlar enligt Yin R (2007) om till vilken grad studien mäter det de ska mäta. För att uppfylla kriterierna, har författaren av studien använt sig av triangulering av data. Triangulering av data kan bidra till att en studie valideras genom att flera olika datakällor väljs, exempelvis genom olika personer, platser eller tidpunkter (Patel & Davidson, 2011). Denna studie har använt sig av olika personer av olika befattningar i intervjuerna då respondenterna har bestått av tre produktionschefer, en produktionsledare och en teknisk chef. Trovärdigheten i insamlade data har därmed ytterligare säkerställts.

3.8.2 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om hur väl en annan individ kan upprepa samma fallstudie och komma fram till samma resultat och slutsatser (Yin, 2018). Målsättningen med reliabilitet är att ha minimala felaktigheter under en studie (Patel & Davidson, 2011). En viktig förutsättning för att en annan individ ska kunna upprepa studien är att tillvägagångsättet dokumenteras hela vägen. (Yin, 2007). För att bestyrka reliabiliteten ska ytterligare en person närvara vid intervjuerna. Denna person kan registrera svaren som ges under intervjun parallellt med att intervjuaren ställer frågor för att bedöma överensstämmelsen. Överensstämmelsen mellan intervjuarens och personen som blir intervjuad svar kallas för interbedömarreliabilitet (Patel & Davidson, 2011). Studiens tillvägagångssätt har noggrant dokumenterats. Författaren har genomfört intervjuerna tillsammans med en annan person närvarande.

19

4

Empiri

Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av den empiriska domän som ligger till grund för denna studie. Vidare beskrivs empirin som samlats in från intervjuerna hos fallföretagen för att ge svar på studiens frågeställningar.

4.1

Husqvarna Edge

Husqvarna Edge är verksamma inom tillverkning av motorsågskedjor. Företaget utvecklades 2015 eftersom de ville ha egentillverkade motorsågskedjor istället för att använda andra aktörers kedjor till sina motorsågar, men produktionen kom igång 2016. Husqvarna Edge är i grunden ett av företagen i Husqvarna Group, ett svenskt tillverkningsföretag för bland annat utomhusprodukter, och har på väldigt kort tid blivit ett av världens ledande företag inom tillverkning av kedjor. Kedjorna testas reguljärt och utvecklas för hållbarhet, effekt och prestanda. (Husqvarna, 2019)

Eftersom företaget är nystartat har de inte genomgått någon förändring av maskiner på företaget, det vill säga, företaget har inte behövt ändra på maskiner som krävt flertal operatörer eller kollektivanställda. I samband med att företaget grundades implementerades vissa automatiserade maskiner, vilka kräver en eller ett fåtal operatörer som ser över maskinernas funktion. I nuläget består produktionen av cirka 14–18 grundläggande processer. Som nämnt är vissa maskiner nästintill fullt automatiserade men kräver en eller två operatörer som ser över kvalitén och kontrollerar samt byter batcher. De ansvarar även för att sätta igång och avsluta processerna samt byta ut verktyg.

Antal anställda på Husqvarna Edge varierar mellan 100 – 150 beroende på belastning. Mestadels av de är anställda via Husqvarna Edge vilket kräver viss kunskap och kompetens för att hantera maskinerna. Företaget hyr även in personal som lärs upp om förkunskap skulle saknas. Antalet anställda varierar med dagsproduktionen, vilka är uppdelade över två skift. Henrik Vristel är produktionschef för kedjeförädlingen i fabriken, där de framtar produkterna, monterar och packar ihop dem. Vristel har i många år arbetat inom olika liknande tjänster och har varit på Husqvarna i totalt fem år. Mikael Broholm är produktionsledare för fabriken där han ser över antalet anställda samt att de uppsatta produktionsmålen uppnås. Han har sedan 1989 jobbat som produktionsledare på andra företag och varit på Husqvarna i ungefär fyra år.

4.1.1 Husqvarna och automation

Automation är ett begrepp som Husqvarna Edge är familjära med. På grund av att företaget är relativt nytt är det byggt med automation i åtanke och ligger i framkant på grund av detta. Produktionschefen Henrik Vristel nämner att fabriken aldrig hade kunnat byggas i manuell ordning, då de behöver bemöta den ökande volymen och lönsamheten, samt kunna konkurrera och sälja sina kedjor. Alla processer är däremot inte automatiserade och det finns ingen process som är helt automatiserad. Produktionen innebär tillverkning i form av batcher, där operatören konstant måste hålla koll på de olika maskinerna och programmera mellan tre till fyra olika kedjematerial. Maskinerna har sedan starten funnits på plats i fabriken, vilket betyder att inga nya arbetsuppgifter har uppstått, men i samband med automation har kunskap och kompetens för programmerare, tekniker och operatörer ökat markant.

4.1.2 Hur detta påverkar Husqvarna

Anställda som har blivit ersatta av automation har förflyttats till en annan avdelning som matchar deras kompetens och/eller blivit erbjudna utbildning för nya tjänster. Om företaget inte har hittat något passande för den anställda har den anställde blivit uppsagd, men detta är enligt både produktionschefen och produktionsledaren ovanligt. Det enda som krävs från den anställda för att få utbildning är vilja, vilket produktionschefen menar att många haft än så länge. Inget hinder eller motstånd har heller förekommit i samband med automationen, utan det har tagits emot med öppna armar. Anställda som på grund av många monotona arbeten har drabbats av förslitningsskador är mer än nöjda med att nu övervaka en maskin än att sätta ihop en motorsåg manuellt. Detta har enligt produktionsledaren ökat stimulansen bland arbetare då de anställda vill lära sig och utvecklas mer, vilket resulterar i att de kommer hem gladare och mindre utmattade. Produktionschefen belyser också att stimulansen har höjt delaktigheten då företaget bara har vuxit sedan det startades.

20

4.1.3 Hur det kommer att se ut på Husqvarna

Gällande automation påstår produktionschefen att det är en självklarhet att det kommer bli vanligare. Exempelvis kommer det att vara en tekniker som kontrollerar att alla maskiner fungerar felfritt, snarare än att tre operatörer som ser över skiftet. Detta leder till att behovet av kollektivanställdas arbete blir mindre, men att teknik, programmering och övervakning får ett större fokus.

Kraven på de anställda har som tidigare nämnt ökat, då kunskap inom datorer blivit allt viktigare. Förr kunde mer fysiskt krävande jobb som mekaniker och elektriker behövas, medan dagens behov mer eller mindre innebär att en datatekniker felsöker maskiner och system. De fysiskt påfrestande jobben som krävdes för 20–30 år sedan orsakade förslitningsskador hos de anställda. Idag innebär kraven i högre grad anpassningsbarhet, förståelse för olika program och maskiner, samt förståelse för olika flexibilitetsprocesser. En operatör ska kunna ladda på maskinen med rätt material/batch, starta processen och kunna övervaka att maskinen jobbar enligt plan. Om något skulle gå fel, ska operatören kunna stoppa processen, hitta felet och åtgärda det.

Produktionschefen fortsätter med att understryka de anställdas vikt i processen, där vissa moment inte går att automatisera utan kräver en operatör. Produktionsledaren betonar vikten av att ungdomar utbildar sig för att kunna möta efterfrågan på kompetens. Framtida arbetsmöjligheter kommer enligt honom att minska något på personalnivå, men att det kommer finnas en gräns. Verksamheten kommer aldrig att kunna köras på 20 personer, utan ett antal anställda kommer alltid att behövas, oavsett om det gäller kollektivanställda eller kontorsanställda. Anställdas roll inom produktion kommer aldrig att försvinna oavsett hur mycket produktionen utvecklas. Förmågan att känna av, anpassa sig och reagera i hettans stund är något produktionschefen menar att en maskin inte kan bidra med.

4.2

ITAB

Shop Concept

ITAB Group är en av Europas ledande tillverkare och leverantör av butikskoncept, utcheckning, ljus och tillbehör. De tillverkar skräddarsydda produkter och därmed är det av stor betydelse för dem att ha bra och nära kundrelationer. Verksamheten grundades på 1970-talet och på 1990-talet började de expandera utanför Sverige. Utbredningen fortsatte på 2000-talet där ITAB Shop Concept utvecklades. Organisationen finns idag i över 30 länder och har cirka 20 fabriker runtom Europa samt Kina. (ITAB, 2019)

Idag består ITAB:s produktion i Jönköping av åtta grundläggande processer och 60 anställda är fördelade över processerna. Fyra av produktionsprocesserna är semi-automatiserade, vilket innebär att en del av processen utförs av en operatör och en annan del av en automatisk maskin, till skillnad från en hel-automatiserad process där maskinen sköter allt själv utan någon assistans. Maskinerna på ITAB är alltså inte självstyrande, utan behöver en operatör vid något tillfälle under processens gång. Maskinen ansvarar för att utföra själva arbetet, exempelvis lackering eller stansning. Operatören ansvarar för att sätta igång/avsluta processen, ladda på med material samt byta ut verktyg. Däremot förekommer det processer i verksamheten där operatören utför hela arbetet själv. Ett exempel på en sådan process är monteringen och det beror på att monteringen består av många smådetaljer som kräver en viss flexibilitet som bara en anställdkan bidra med. Peter Klint är produktionschef för fabriken och han har sedan år 2001 arbetat som produktionschef inom olika verksamheter.

4.2.1 ITAB och automation

Automation är ett välkänt begrepp inom verksamheten och produktionschefen säger att deras produktion har ett stort mått av automation men inte på ett sätt som han anser vara revolutionerande eller utmärkande. De grundläggande orsakerna till att det inte finns hel-automation är att det är en kostsam investering samt att produktionen tillverkar korta serier och då finns inte behovet för hel-automatiserade lösningar. Vissa av de semi-hel-automatiserade maskinerna som finns i fabriken har funnits i över 20 år. Dessa infördes för att effektivt kunna klara av de ökade volymerna i samband med verksamhetens tillväxt samt för att öka lönsamheten. Dessutom bistår maskinerna till att verksamheten blir mer konkurrenskraftig.

21

4.2.2 Hur detta påverkar ITAB

Automationen i fabriken har medfört högre krav på de anställdas datavanor och förståelse för teknik. Detta beror på att maskinerna medför en ökning i IT-baserade arbetsuppgifter och en minskning i manuella samt fysiskt krävande arbetsuppgifter. Att automationen minskar fysiskt krävande arbetsuppgifter gynnar de anställda på lång sikt. Anställda som har många fysiska påfrestningar på arbetsplatsen riskerar att med tiden få kroppsliga problem som exempelvis ryggproblem. Hälsoriskerna minskas av automationen då den minskar påfrestningarna. En annan fördel med automation är att den är enkel att kontrollera.

Det förekommer också nackdelar med automation, enligt produktionschefen. En av de är att automationen leder till att anställda inom ITAB arbetar i mindre grupper, vilket leder till mer ensam-jobb eftersom behovet av operatörer inom produktion minskar. Produktionschefen, Peter Klint, menar att automation kommer ge mindre utrymme och möjligheter att ta hand om de som inte har samma förutsättningar att utföra uppgifter kopplade till teknik. En ytterligare begränsning med automatiska maskiner är att de inte är flexibla då de inte kan anpassa sig efter produktions- eller produktförändringar. Maskinerna måste omprogrammeras för att kunna klara av förändringarna.

Produktionschefen säger att industriarbete för tiotals år sedan innebar att en anställd var tvungen att arbeta mycket fysiskt, vilket kunde medföra många fysiska problem. Idag ser kraven annorlunda ut. Den anställda ska kunna förstå de olika system och strukturer som finns i fabriken. Samtidigt ska anställda kunna förstå de grundläggande delarna av processerna i fabriken. Exempelvis finns en svetsmaskin i fabriken som svetsar automatiskt och operatören där har till uppgift att övervaka, starta processen och ladda på med material. Trots att den anställda inte utför själva svetsningen finns krav på den anställda att veta och förstå hur svetsning går till. Det är alltså viktigt att de anställda förstår processerna utan alla teknologiska hjälpmedel. Produktionschefen konstaterar att detta kommer vara till hjälp om det skulle inträffa problem med den automatiska maskinen. Operatören kommer då utifrån sina egna kunskaper kunna hitta grundorsaken till problemet samt lösa det utan att extra hjälp behöver tillkallas.

4.2.3 Hur det kommer att se ut på ITAB

Automationen på ITAB har gjort att de anställda, vars arbetsuppgifter har automatiserats, har fått utbildning för nya tjänster. De anställda har antingen utbildats för de tillkommande IT-tjänsterna eller utbildats inom andra avdelningar för att sedan kunna förflyttas. Förflyttningen sker med hänsyn till den anställdas kompetens och intresse.

Har en anställd blivit uppsagd beror det på att denne har visat motstånd och ovilja för att lära sig nytt eller förflyttas. Vissa anställda har upplevt ett hinder i samband med de semi-automatiska maskinerna och det beror på att de anställda tror att det blir svårt att kunna samverka med maskinerna. Detta hinder har däremot snabbt överkommits eftersom alla maskiner som implementeras har haft enkla användningsnivåer, vilket ger en lättare inlärning.

Produktionschefen konstaterar att de anställda är viktiga inom produktion då de har en intuitiv känsla och kan göra nyanseringar. Det är just de egenskaper som behövs och därför kommer det alltid finnas anställda i ITAB:s produktion, fastslår han. Anställda är också flexibla vilket gynnar ITAB mycket eftersom det förekommer arbetsuppgifter som är unika för varje artikel som tillverkas. Sådana arbetsuppgifter är exempelvis montering av olika varor, vilket endast kan utföras av anställda på grund av den snabba anpassningen.

De anställda har däremot många begränsningar, vilka är att de är svåra att kontrollera, att förutspå samt att vissa har svårt att samarbeta med andra. Det finns också fler villkor som arbetsgivaren måste ta hänsyn till när det gäller anställda, exempelvis att den anställda behöver äta och ta raster. Alla dessa egenskaper anses vara begränsningar inom produktion och de är något som automationen kommer eliminera.

22

Produktionschefen menar att antalet anställda inom produktion kommer att minska men att antalet anställda i verksamheten överlag kommer vara oförändrat, alternativt öka. Detta beror att nya tjänster tillkommer. Automationen är och kommer bli viktigare inom produktion men den anställdas betydelse kommer aldrig förändras, enligt produktionschefen. Anställdas magkänsla och sätt att reagera samt tänka är egenskaper som alltid kommer behövas och därmed är det osannolikt att automatiska maskiner ersätter de anställda fullt ut inom produktion. Dessa maskiner är verktyg för att stödja de anställda, inte ersätta.

4.3

Fagerhult

Fagerhult är en del av Fagerhult Group och är en av Europas ledande tillverkare inom ljusbelysning. Verksamheten har varit verksam inom belysning sedan år 1945. De tillverkar och producerar professionella ljuslösningar för allmänna miljöer såsom skolor, affärsmiljöer och industrier. Företaget tillverkar kombinationer av innovativa, energisnåla och miljövänliga produkter på deras anläggning i Habo. Där forskar de och testar sina produkter för att kunna erbjuda kunderna utvecklad, modern och effektiv belysning. Fagerhult har i nuläget verksamheter i 20 olika länder. (Fagerhult, 2019)

Fabriken i Habo har idag sex stora grundprocesser vilka är plåtbearbetning, lackering, bländskyddstillverkning, montering, elektronikmontering och färdigvarulagret. Fabriken har ungefär 400 anställda operatörer som är fördelade över processerna. De som har ansvaret över produktionen och nya tekniska investeringar är produktionschefen Ulf Nilsson och tekniska chefen Emma Hallman. Ulf Nilsson har arbetat som produktionschef i fabriken i nio år och Emma Hallman har haft sin roll i fyra år.

Verksamheten har ingen hel-automatiserad process, utan endast semi-automatiserade. Däremot har fabriken två nyinköpta hel-automatiserade truckar som är självkörande. Dessa truckar har till uppgift att hämta och lämna material från ett lager till ett annat. De navigerar sig fram inom ett definierat område och behöver ingen assistans från anställda. För tillfället finns endast två sådana truckar men det finns en stor chans att det tillkommer fler inom en snar framtid, anger produktionschefen. De semi-automatiserade processerna består av en eller flera operatörer samt en semi-automatisk maskin. Maskinen utför en del av arbetet och operatörerna utför andra delen. Operatörerna är också ansvariga för påfyllnad av material, undersökning av kvaliteten och övervakning om det skulle inträffa problem. Exempel på en semi-automatisk maskin som de har är de enarmade självstyrande maskiner som också benämns Cobots. Dessa samverkar med operatören genom att exempelvis skruva fast bultar i en produkt och förflytta den till operatörerna som sedan utför de slutgiltiga detaljerna.

4.3.1 Fagerhult och automation

Fabriken har enbart semi-automatiserade processer eftersom produktionen styrs utefter kundorder och behovet är mycket varierande. Dessutom är artiklarna som tillverkas skräddarsydda, det vill säga de ändras utifrån varje kunds behov, eftersom kunderna har skilda efterfrågor. På grund av detta behövs flexibilitet inom produktionen och det kan inte hel-automation tillhandahålla. Alla semi-automatiserade maskiner har till uppgift att bidra till en mer effektiv samt mer produktiv verksamhet. De självkörande truckarna bidrar till högre produktivitet eftersom truckarna ansvarar för transport och därmed fokuserar anställda på annat arbete. I samband med detta bidrar truckarna även till tidsbesparande.

4.3.2 Hur det kommer att påverka Fagerhult

Idag siktar fabriken på att all automation som implementeras ska samverka med den anställda. Processer som automatiseras ska antingen vara repetitiva och monotona arbetsuppgifter för den anställda eller ergonomiskt utmanande. De automatiska processerna har medfört att anställda som arbetade manuellt flyttas och börjar arbeta med annat, vilket ibland har orsakat en stor omställning för de anställda. För att underlätta för de anställda betonar produktionschefen att det är viktigt med en öppen dialog samt att utbilda de anställda inom andra utvecklingsmöjligheter.

Utöver den stora omställningen som de automatiserade lösningarna har orsakat, har dessa lösningar mottagits väl av de anställda. Enligt produktionschefen upplever många anställda att deras arbetsdag på olika sätt underlättats, men det finns en baksida till detta. De automatiserade lösningarna har medfört

23

att det nu ställs annorlunda och högre krav på kompetens hos de anställda i fabriken. Kraven innebär främst att de anställda ska vara mer flexibla, ha mer IT-kunskaper och ha förståelse för tekniken som implementeras. Krav på flexibilitet medför att det behövs en samverkan mellan maskiner och anställda där de anställda bidrar med flexibilitet och maskinen med effektivitet. Flexibiliteten innebär att den anställda ska kunna variera sina arbetsuppgifter utan problem. Denna egenskap gör att den anställda flyttas dit han/hon behövs mest. Flexibla arbetare ger en flexibel verksamhet vilket behövs i dagens samhälle eftersom kunders efterfrågan varierar mer och mer. Flexibiliteten och förståelse för tekniken är något som verksamheten erbjuder genom utbildningar. Att utveckla de anställdas kompetens är något som verksamheten konstant strävar efter, konstaterar båda chefer.

4.3.3 Hur det kommer att se ut på Fagerhult

Automation som införs i fabriken ska ses som möjliggörare för anställda att arbeta på ett bättre sätt, konstaterar både produktionschefen och den tekniska chefen. Maskiner ska stötta individen genom att agera som ett hjälpmedel. Exempelvis använder sig företaget av ”Virtual Reality”- glasögon för att felsöka deras testutrustning hos sina leverantörer i Tyskland. På detta sätt sparar verksamheten på resor och de behöver inte begränsa sig till närliggande leverantörer.

Fagerhults semi-automation samt självkörande truckar har bidragit till fler stabila processer där kvalitetsutfallet säkras. Automationen har bidragit till fler IT- tjänster eller tjänster som har med programmering att göra. En annan fördel är att de automatiska maskinerna saknar de fysiska begränsningar som en anställd har.

Trots de positiva aspekterna av automatiska maskiner, belyser både produktionschefen och den tekniska chefen att det förekommer begränsningar i samband med maskinerna. Verksamheten har små orderstorlekar och det medför att ställtiden blir högre. Mycket tid går åt att försörja processerna med material på grund av att maskinerna inte är flexibla.

De anställda har många egenskaper som är nödvändiga för att en verksamhet ska kunna fungera och utvecklas. De har förmågan att fatta rationella beslut, göra värderingar samt att de har en magkänsla. Dessa egenskaper bidrar till den betydelsefulla roll som den anställda har, belyser både produktionschefen och den tekniska chefen. Det är på grund av dessa egenskaper som de anställda aldrig kommer att kunna ersättas helt av maskiner i fabriken.

Anställda har också begränsningar och svagheter och en av de största svagheterna är att de är unik och ingen är lik den andra. Detta medför att de bör hanteras på olika sätt, vilket vissa arbetsgivare har svårt att bemöta. Arbetarna behöver också ta paus, vila samt äta och detta bidrar till mindre produktivitet jämfört med maskinerna.

Enligt produktionschefen och tekniska chefen kommer automation att orsaka förändringar av arbetsuppgifter men, de anställda är en väsentlig resurs för verksamheten och kommer därmed att behövas inom produktion. Tekniken som implementeras är inte ett hot för anställda och kommer inte heller att bli det, fastslår både produktionschefen och tekniska chefen.

24

5

Analys

Kapitlet ger svar på studiens frågeställningar genom att behandla insamlad empiri och teoretiskt ramverk. Teorierna och empirin har kopplats till varandra, där likheter och skillnader har analyserats.

5.1

Automation – Var befinner sig fallföretagen

Alla tre fallföretag har semi-automation och anser att det kommer förbli så, då de uttrycker att både anställda och maskiner är viktiga. Enligt Nationalencyklopedin (2019) är huvudsyftena med automation att ha snabbare, effektivare och högre kvalitativ produktion till ett lägre pris. Fallföretagens automation grundar sig i att verksamheterna främst vill öka effektiviteten. Automationen på Husqvarna Edge har bidragit till att fabriken har blivit mer kostnadseffektiv eftersom bemanningen hålls på en lägre nivå. Automationen har också bidragit till en mer effektiv produktion tidsmässigt då produktionen sker smidigare. På ITAB infördes automation för att kunna klara de ökade volymerna på ett effektivare sätt, i samband med verksamhetens tillväxt. Fagerhults automatiserade lösningar bidrar till en effektivare samt mer produktiv verksamhet. Genom deras självkörande truckar har de anställda kunnat utföra andra uppgifter och de behöver inte längre transportera varorna inom fabriken. Företagets semi-automatiserade processer har också medfört högre stabilitet där kvalitetsutfallet har säkerställts.

Tabell 2 - Företagens automations nivå

Fallföretagens automatiserade processer består av individuella maskiner som är automatiserade men även operatörer som påbörjar processen och fyller på med material. Detta utgör nivå två, maskinnivå, på automationshierarkin (Groover, 2015). Nivå två är idag den mest dominerande i industrier konstaterar Carr (2014) vilket kan bekräftas av att alla tre fallföretag i studien har den nivån av automation. Fagerhult har nyligen implementerat en hel-automatiserad lösning genom de två självkörande truckarna i deras fabrik och det är sannolikt att fler tillkommer inom en snar framtid, enligt produktionschefen. Detta stämmer väl överens med Livesey (2017) som anger att nivå tre, systemnivå, har börjat implementeras oftare inom produktion, vilket innebär att det kommer förekomma fler frirörliga och självstyrande maskiner.

Fallföretagen har också implementerat ytterligare automation i hopp om att den ska bidra till besparingar eller till mer lönsamhet. Schwab (2016) har gett exempel på ett företag som på 20 år har lyckats öka sin kapitalbindning samt erhålla samma vinst med en miljon färre anställda. Detta är ett tydligt exempel på hur Industri 4.0 påverkar verksamheter ekonomiskt (Schwab, 2016).