Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Patienttillfredsställelse i samband med omvårdnad
av brännskada - en fenomenografisk studie
Författare:
Handledare:
Annika Almerud
Björn Wikehult
Kristina Haglund
Vårdvetenskap D
Examinator:
Uppsats 15hp
Helena Lindstedt
FÖRORD
Jag vill tacka de personer som hjälpt mig genomföra denna uppsats. Min handledare Björn Wikehult som introducerade mig i ämnet och Kristina Haglund som har tagit sig tid att diskutera och lotsa mig genom den kvalitativa forskningsteorin.
Jag vill även tacka de brännskadade patienterna som ställde upp och tog sig tid. Tack! Detta är viktiga svar för oss för att vi skall kunna utveckla och förbättra omvårdnaden på avdelningen.
Annika Almerud September 2010.
SAMMANFATTNING
Att drabbas av en brännskada är ett stort trauma för patienten med många smärtsamma behandlingar och en lång rehabilitering. All vård oberoende av karaktär utgår från ett möte med patienten, det vill säga att vård och behandling bygger på en vårdrelation. Det är sjuksköterskans ansvar att genom omvårdnad och ett vårdande förhållningssätt skapa en sådan relation. Det är av intresse att tydliggöra vilka fenomen i omvårdnaden som förklarar graden av tillfredsställelse eftersom det är en central och viktig del i allt vårdarbete för sjuksköterskor och undersköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva hur patienten uppfattar
omvårdnaden i samband med en brännskada. Metoden: En fenomenografisk metod har använts. Sex patienter som varit inneliggande och behandlats för svåra brännskador det senaste året har intervjuats. Resultat: Analysen resulterade i sju beskrivningskategorier:
kompetens och professionalitet, bemötande och empati, engagemang och stöd från personalen, trygghet, otrygghet, bristande information, hotad integritet, som beskrev hur
patienterna uppfattade omvårdnaden och vad som påverkade dem positivt och negativt.
Slutsats: Resultatet tyder på att informationsrutinerna bör förbättras inom
brännskadeavdelningen och att det är av yttersta vikt med adekvat information även då patienterna är sederade och/eller behandlas med respirator.
Nyckelord
ABSTRACT
Suffering from a burn injury is a major trauma for the patient with many painful
treatments and a long rehabilitation. All health care, regardless of the character, is based on a meeting with the patient, ie. care and treatment based on a health care relationship. It is the nurse’s responsibility, with care and a caring approach to create such a
relationship. It is of interest to clarify the phenomenon of caring that explains the degree of satisfaction because it is a central and important part of all health care work of nurses and assistant nurses. The purpose: To describe how the patient perceives the care associated with a burn. Methods: A phenomenographic method was used. Six patients who were hospitalized and treated for severe burns in the past year were interviewed.
Results: The analysis resulted in seven categories of description: skills and
professionalism, attitude and empathy, commitment and support from staff, security, insecurity, lack of information, threatened the integrity, which described how patients
perceived the care and what affected them positively and negatively. Conclusion: The results suggest that information procedures should be improved at the Burn Centre and that it is imperative to give adequate information even when the patient is sedated and / or treated with a respirator.
Keywords:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ...6
2 BAKGRUND...6
2.1 EPIDEMIOLOGI... 6
2.2 HUDENS ANATOMI OCH FUNKTION... 7
2.2.1 Brännskadan ...7
2.3 OMVÅRDNAD – SJUKSKÖTERSKANS PERSPEKTIV... 8
2.3.1 Omvårdnad vid brännskada...9
2.3.2 Sårvård ...10
2.4 PATIENTTILLFREDSSTÄLLELSE – PATIENTENS PERSPEKTIV... 11
2.5 PROBLEMFORMULERING... 12 2.6 SYFTE... 12 2.6.1 Frågeställningar ...12 3 METOD ...13 3.1 URVAL... 13 3.2 DATAINSAMLING... 14 3.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 14 3.4 DATAANALYS... 15 3.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 17 4 RESULTAT...17 5 DISKUSSION ...23 5.1 RESULTATDISKUSSION... 23 5.2 METODDISKUSSION... 26
5.3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS... 28
5.4 KLINISK BETYDELSE... 28
6 REFERENSER ...29
BILAGA 1 ...32
1 INLEDNING
Att bli akut sjuk och vårdas och behandlas på en intensivvårdsavdelning är en total förändring i en människas livssituation. Det är oplanerat, oväntat och kaotiskt,
(Granberg, Engberg, & Lundberg, 1996). Under den akuta fasen är patientens integritet och privatliv hotad, dels genom fysisk behandling och vård men också genom att
berövas förmågan att kommunicera och de har därmed en total brist på autonomi. Därför måste sjuksköterskan skydda patientens integritet och privatliv och hjälpa dem att behålla sin värdighet (Granberg, et al., 1996). Patienternas sårbarhet kan minskas med den säkerhet och trygghet som de upplever när de får adekvat information om vad som händer och när vården är anpassad till deras individuella behov (McKinley, Nagy, Stein-Parbury, Bramwell, & Hudson, 2002).
Vid en större brännskada drabbas huden, som är kroppens största organ och en
brännskada blir därför ett stort trauma för individen (Rorsman, Björnberg, & Vahlquist, 2007). En brännskadad person och dennes närstående uppvisar ofta de reaktioner som beskrivs i allmän kristeori. Det psykologiska omhändertagandet bör inledas omedelbart och handla om såväl den brännskadade personen som hela familjen (Sjöberg, 2002).
2 BAKGRUND
2.1 Epidemiologi
I Skandinavien beräknas att ca 0,4 procent av befolkningen årligen söker vård för brännskador, vilket motsvarar ca 36500 personer i Sverige (Huss, Steinvall, & Sjoberg, 2001). Allt färre patienter sjukhusvårdas för brännskador. 2004 vårdades 1181 patienter på sjukhus för brännskador och mellan 1987 och 2004 minskade antalet patienter med 30 procent. Vårdtiden har för denna patientgrupp också kortats och är i genomsnitt 10,6 dagar (Akerlund, Huss, & Sjoberg, 2007).
De vanligaste orsakerna bland sjukhusvårdskrävande brännskador är het vätska (43 procent), öppen eld (15 procent) och elektricitet (9 procent). Barn under 15 år är en överrepresenterad grupp och utgör 36 procent av samtliga sjukhusvårdade personer med brännskador; de flesta är skållningsskador. I Sverige minskade antalet dödsfall med 70 % mellan 1987 och 1996 och antalet sjukhusvårdade patienter minskade med cirka 16
procent (Huss, et al., 2001). Även om en stor brännskada är livshotande, överlever de flesta drabbade personer. Idag är den långsiktiga vården av brännskadade personer inriktad på en så god livskvalitet som möjligt (Sandnes, 2007).
2.2 Hudens anatomi och funktion
Huden är kroppens största organ och är uppbyggd av många olika vävnadstyper. Huden huvuduppgifter är:
- skydda mot mekanisk och kemisk påverkan
– skydda mot yttre påverkan samt infektion orsakade av mikroorganismer - skydda mot stora vätskeförluster samt utflöde av vävnadsvätska
– reglera kroppstemperaturen - att lagra fett och vätska
– förmedla känseln och registrera tryck och beröring, värme, kyla och smärta.
Huden är uppbyggd av tre skikt: överhuden (epidermis), läderhuden (dermis), Subkutana vävnaden (subcutis), (Bjålie, 1998).
2.2.1 Brännskadan
En brännskada definieras som en vävnadsskada, orsakad av öppen eld eller varma vätskor, kontakt med heta föremål eller elektrisk ström eller exponering för retande kemikalier eller radioaktiv strålning (Sjöberg, 2002).
Brännskadans djup delas in i tre grader:
Första gradens brännskada omfattar enbart epidermis. Huden blir kraftigt röd,
överkänslig och svullen. Andra grandens brännskada omfattar epidermis och övre delen av dermis. Huden har kraftig rodnad med blåsor och svullnad. Eftersom känselkroppar och nerver är partiellt skadade har patienten ofta svår smärta. Tredje gradens
brännskada är en fullhudsskada där både epidermis och dermis är förstörd.
Känselkroppar och nerver är helt förstörda varför huden saknar känsel (Sjöberg, 2002). En allvarlig brännskada påverkar alla kroppsfunktioner som i förlängningen leder till ökad risk för infektion och försämrad sårläkning.
2.3 Omvårdnad – sjuksköterskans perspektiv
Omvårdnadens syfte är att – utifrån patientens individuella möjligheter och behov – återställa, bevara och stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, minska lidande samt – i förekommande fall – ge möjlighet till en värdig död (Socialdepartementet, 2000).
Omvårdnad är en process som involverar känslor tillsammans med professionell kunskap, kompetens, skicklighet och omvårdnadsåtgärder. Detta innebär en holistisk omvårdnad om patienten och närstående för att möta deras individuella behov (Wilkin & Slevin, 2004). En utmaning för intensivvårdssjuksköterskan är att många
omvårdnadsåtgärder måste grundas på observationer och mätvärden av patientens fysiska tillstånd eftersom patienten ofta är fråntagen sin förmåga att kommunicera och medverka (Beeby, 2000).
Resultatet visar i en norsk studie att god omvårdnad beror på flera grundläggande villkor som: kontinuitet, kunskap, kompetens och samarbete. Hörnstenar i god omvårdnad är muntlig kommunikation och sjuksköterskors ”användning av deras händer” (Hov, Hedelin, & Athlin, 2007).
En central del i all omvårdnad är att bemöta patienterna som personer, att visa respekt för deras integritet, vårda dem på ett sätt som bevarar deras personlighet, skydda dem i deras sårbarhet, hjälpa dem att känna sig trygga i en främmande miljö, trösta och lugna deras anhöriga och sträva efter att upprätthålla integriteten i nära relationer (Benner, 1999). Patientens relation till personalen är viktigt i den vårdande relationen och kan därmed bidra till minskad rädsla och spänning men kan även vara ansvarig för det motsatta, det vill säga, att patienten känner sig mer rädd och osäker (Granberg, Bergbom Engberg, & Lundberg, 1998). Det är därför, genom att vara nära patienten, som
sjuksköterskan ger trygghet och omvårdnad liksom struktur. Att vara fysiskt nära patienten hjälper till att bygga upp patientens och familjens förtroende vilket ökar patientens tillfredsställelse med vården (Walters, 1995). Wilkin et. al (Wilkin & Slevin, 2004) bekräftar i en studie att vårda är mänskligt och förmågan att vårda bekräftas och aktualiseras i vården av svårt sjuka patienter och deras anhöriga.
Omvårdnad inom intensivvården har beskrivits som en process där
intensivvårdssjuksköterskor använder känslor, kunskap och handling för att bemöta och se omvårdnadsbehovet av en svårt sjuk patient och dess anhöriga (Bush & Barr, 1997). Många av de stressfaktorer och problem som uppmärksammas av patienter och anhöriga är till exempel, brist på information, fel sorts information, brist på kontroll, miljön och omgivningen (Burr, 2001).
Kommunikation och information är viktigt för mycket svårt sjuka patienter (Maddox, Dunn, & Pretty, 2001). I en studie av (Hofhuis, et al., 2008) fann man bland annat att känslor som rädsla minskade under avvänjningsperioden av mekanisk ventilation om sjuksköterskor tog sig tid att kommunicera med patienten, vilket då kan stärka
avvänjningsprocessen. Noggrann och tillräcklig information till patienter är därför en viktig faktor för att förbättra patient-sjuksköterska relationen. Är vi medvetna om betydelsen av dessa fynd för klinisk praxis kan vi med bland annat detta förbättra kvaliteten av vården inom intensivvården. Andra studier har kommit fram till liknande resultat, det vill säga, att noggrann information och förklaringar av förfarandet i förväg ger mindre obehag och ångest, besvikelse och otrygghet för patienten (Turner, Briggs, Springhorn, & Potgieter, 1990).
2.3.1 Omvårdnad vid brännskada
Inom brännskadevård är ”en av målsättningarna med omvårdnaden att den vårdade ska uppleva så stort välbefinnande som möjligt. Att genom professionellt omhändertagande få känna kontroll över sin situation, bevara kontakten med det dagliga livet är väsentligt för välbefinnandet och känslorna överförs i interaktion mellan patienten och vårdaren” (Sjöberg, 2002) s. 170.
Inom Sverige bedrivs högspecialiserad brännskadevård vid två riksenheter. Vid svåra brännskador kommer patienterna till en av dessa. En primär och viktig åtgärd är att säkerställa luftvägen och andningen ibland genom respiratorbehandling, säkerställa och övervaka övriga vitala kroppsfunktioner som t ex hjärtfrekvens, blodtryck och
temperatur (Latarjet, 1995). Patienten förlorar stora mängder vätska, ju större
brännskada desto större vätskeförlust och därigenom större risk för brännskadechock. Viktigt är då att kompensera med lagom mängd vätska så att en tillräcklig
urinproduktion upprätthålls. Ett tillräckligt näringsintag är mycket viktigt för
tillfrisknandet och överlevnaden. Detta beror på den ökande ämnesomsättningen som orsakas av värmeförluster genom skadad hud, feber, ökade stresshormoner och infektion (Latarjet, 1995).
Smärtbehandling av brännskadade patienter är en central och viktig del i den dagliga omvårdnaden och måste behandlas från början med potenta läkemedel (Latarjet, 1995). Patienter upplever smärta dagligen dels direkt efter skadan men i stor utsträckning samband med sårbehandling och aktivitet (Raymond, Nielsen, Lavigne, Manzini, & Choiniere, 2001).
Brännskador kan vara mycket olika vad gäller utbredning, djup och lokalisation. Det är ofta svårt att förutse smärtintensiteten från graden av brännskada. Tredje gradens brännskador är oftast smärtfria medan omgivande andragradsskador oftast är
smärtsamma (Abdi & Zhou, 2002). Brännskadepatienter har oftast en kombination av dessa typer av skador och smärtorna kan vara mycket intensiva. Vid vävnadsskada ökar dessutom kroppens förmåga att känna smärta och kroppens svar på smärtsam retning ökar (Sjöberg, 2002). Det är dessutom viktigt att förebygga uppkomst av komplikationer av smärtan och av skadan i sig. Ett exempel är kontrakturer i immobiliserade leder. Optimal smärtbehandling i kombination med sjukgymnastik är avgörande för att uppnå detta (Hawthorn, 1999).
Patienten övervakas och behandlas i ett enkelrum med sluss, för att de skärpta hygienregler som gäller för dessa patienter skall säkerställas. Patienten har ständig övervakning av personal 24 timmar per dygn. Kontroll av medvetande, blodtryck, puls och urinproduktion sker varje timme (Sjöberg, 2002). Efter en period karaktäriserad av intensivvård, och akut kirurgi, övergår vården gradvis till att domineras av sårvård. Under denna efterföljande rehabiliteringstid krävs inte ständig övervakning av patienten utan personal finns tillhands när patienten behöver hjälp och vid omvårdnadsinsatser.
2.3.2 Sårvård
Det primära målet för sårbehandlingen är att täcka såret så snabbt som möjligt. Snabb kirurgisk excision av sårskorpan och transplantation av hud har bidragit att reducera
morbiditeten och mortaliteten på flertalet brännskadepatienter. Sårvård på brännskadeavdelningar har blivit en speciell kompetens för sjuksköterskor och undersköterskor. Det kan vara extremt komplicerat och det beror på att det finns så många typer av sår som kräver olika behandling postoperativt eller relaterat till tiden efter brännskadan (Gordon & Marvin, 2007). Hur ofta sårvård ska göras beror på hur långt läkningsprocessen har kommit och sårets tillstånd (Havre Sandnes, 2009).
Det sekundära målet med sårbehandlingen är att främja läkningen och bibehålla
funktionen av den skadade delen av kroppen. Detta mål uppnås genom att förebygga och behandla sårinfektioner, förebygga transplantatförlust och nekrotisk vävnad samt att hjälpa till med personlig hygien och upprätthålla korrekt placering av skenor genom hela sjukhustiden (Gordon & Marvin, 2007).
2.4 Patienttillfredsställelse – patientens perspektiv
I en studie av Granberg et al beskrev patienterna sig själva som om de upplevde något slags tillstånd av kaos efter debuten av sin sjukdom, skada eller olyckshändelse, vilket resulterade i en känsla av extrem instabilitet, utsatthet och rädsla, som ofta upplevs som långvarig inre spänning. Det rapporterades att även de mest triviala händelser under omständigheter eller rutiner kan leda till förändringar - antingen en ökning eller
minskning - i patientens känslor av rädsla eller inre spänning. Den vårdande relationen upplevdes som en betydande grad av säkerhet och komfort. Omvårdnadsåtgärder kan därför ses som mycket viktiga faktorer för patienter att övervinna medföljande hemska upplevelser som de kan utsättas för. Detta tillstånd av kaotiska känslor, och hur det bekämpas och behandlas, verkar vara en kritisk faktor i utvecklingen av så kallat intensivvårdssyndrom (Granberg, et al., 1998).
Resultatet i en studie av Wåhlin visade att patienternas inflytande i intensivvård består till stor del av att stärka och stimulera patientens egen inneboende livsglädje och viljan att kämpa. En trygg och positiv miljö som uppmuntrade patientens delaktighet, där de blev lyssnade på, fick extra omsorg, uppmuntran och motivation stärkte patientens inneboende livsglädje hade därmed en positiv inverkan på tillfrisknandet. Patienten stärktes i sina relationer med både närstående och personal där närstående fungerar som en livlina till det vanliga livet (Wåhlin, 2009).
Ju oftare patienterna upplevde att de fick individuellt stöd och omvårdnad desto högre grad rapporterade patienterna tillfredsställelse med vården (Suhonen, Valimaki, & Leino-Kilpi, 2005). Det är även viktigt för patienterna att behandlas och ges individuellt stöd och uppmuntran (Radwin, 2000; Suhonen, Valimaki, & Leino-Kilpi, 2002).
Patienter beskriver i en studie av McKinley et al. (2002) att relationen till
sjuksköterskan, att få god omvårdnad och ha ett samspel med sjuksköterskan kunde få patienten att känna sig mänsklig och viktig. Att bli bekräftad som människa och inte som ett objekt med en viss sjukdom beskrivs vidare som en god relation. Närvaron av
sjuksköterskan, att det fanns någon där när det behövdes och kunde se vilka behov patienten hade upplevde patienterna som en stor trygghet (McKinley, et al., 2002).
2.5 Problemformulering
I en studie av Wikehult et al (2009) fann man att psykologiska och sociodemografiska variabler till viss del predicerade patienttillfredsställelse med brännskadevård, medan däremot skadornas svårighetsgrad inte gjorde det. Patienterna skattade högt i frågor rörande vårdpersonalen men den genomsnittliga skattningen var som lägst för adekvat behandlingsinformation. Detta tyder på i denna studie att patienttillfredsställelse inte helt bestäms av individuella faktorer utan andra variabler förklarar graden av tillfredsställelse med vården (Wikehult, Ekselius, Gerdin, & Willebrand, 2009). I en retrospektiv studie av patientens tillfredsställelse med brännskadevård, skattade patienterna tillfredsställelse med vårdpersonalen högre än andra aspekter av vård och tillfredställelse med
informationen fick lägsta värdet (Wikehult, Kildal, et al., 2008). För att få svar på vilka variabler som förklarar graden av tillfredsställelse med vårdpersonalen har innevarande studie genomförts.
2.6 Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva hur patienten uppfattar omvårdnaden i samband med en brännskada.
2.6.1 Frågeställningar
Hur uppfattar patienterna vårdpersonalens omvårdnad?
Vilka variationer finns mellan patienternas uppfattningar av omvårdnaden?
3 METOD
På en avdelningen för specialiserad brännskadevård vårdas varje år cirka 50 patienter med brännskador, varav de flesta inkommit från annat sjukhus. Enligt intern statistik har medelbrännskadeytan de senaste åren varit cirka 17 %. Medelvårdtiden är cirka 17 dagar, och medianvårdtiden är 11 dagar.
Detta är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts med en deskriptiv kvalitativ design och fenomenografisk ansats för att beskriva det valda fenomenet; ”hur patienten uppfattar omvårdnaden i samband med en brännskada”.
Fenomenografin är en ansats som är inriktad på att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld. Uppmärksamheten riktas mot variationen mellan människor i sätten att uppfatta omvärlden, snarare än likheterna. En uppfattning är således ett sätt att förstå något eller ett sätt att erfara något (Fejes, 2009). Inom fenomenografin skiljer man mellan ett första och ett andra ordningens perspektiv. Inom första ordningens perspektiv försöker man beskriva olika aspekter av verkligheten i form av fakta, sådant som kan observeras utifrån, t ex förekomst/utredning, intensitet, variation och samband hos variabler med mätbara egenskaper. Andra ordningens perspektiv handlar istället om hur någon uppfattar något, hur något ter sig för någon. Fenomenografin arbetar induktivt genom att generera kategorier som beskriver andra ordningens perspektiv, det vill säga människors uppfattning av olika fenomen. Metoden syftar alltså inte till att beskriva hur verkligheten är utan hur något uppfattas vara (Granskär, 2008).
3.1 Urval
Sex patienter deltog i studien. Av dessa var fyra män och två kvinnor med en
åldersspridning från 21 år till 77 år och medelåldern var 51 år. Totalt 33 brännskadade patienter vårdades under 2009. Av dessa var tre under 18 år, åtta avlidna, fem hade kognitiva brister och sex var ej svensktalande. Eftersom underlaget är begränsat har alla de resterande 11 utskriva patienterna under 2009 tillfrågats. Fyra av dessa har tackat nej till att delta i studien. Tre patienter svarade ej. Eftersom bortfallet blev stort har
I tabell 1: Fakta om informanterna
Informant Kön Ålder Typ av skada Svar
Nr 1 Man 24 Brännskada 12 % Ja
Nr 2 Man 19 Brännskada 4% Nej
Nr 3 Man 35 Brännskada 31,5% Nej
Nr 4 Man 21 Brännskada 21% Ej svar
Nr 5 Man 77 Brännskada 25% Ja
Nr 6 Man 22 Brännskada 15% Ej svar
Nr 7 Kvinna 32 Brännskada 9,5% Nej
Nr 8 Man 65 Brännskada 27% Ej svar
Nr 9 Man 23 Brännskada 11% Nej
Nr 10 Man 71 Brännskada 13% Ja
Nr 11 Man 65 Brännskada 25% Ja
Nr12 Kvinna 43 Brännskada ?% Ja
Nr 13 Kvinna 57 Brännskada 13% Ja
3.2 Datainsamling
Samtliga personer intervjuades med hjälp av diktafon. Intervjuerna var
halvstrukturerade. En intervjuguide utformades som stöd under pågående intervju och för att försäkra att liknande data samlades in från alla informanter (Bilaga 1). Den bestod av tre huvudfrågor 1: ”Berätta hur du uppfattade den omvårdnad du fick av
sjuksköterskor och undersköterskor på brännskadeavdelningen?”, 2: ”Vad påverkade din tillfredsställelse positivt?”, 3: ”Vad påverkade din tillfredsställelse negativt?”. Ett antal underfrågor fanns som stöd om informanten var fåordiga och hade svårt att berätta. Intervjuaren började med att presentera syftet och bakgrunden till studien, presentera upplägget och att informationen kommer att behandlas konfidentiellt och avidentifieras.
3.3 Tillvägagångssätt
Studien har genomförts i Mellansverige under vintern/våren 2010. Brev har skickats ut till informanterna med skriftlig information om studien syfte och metod och tillfrågas om deltagande i studien (Bilaga 2). Brevet har undertecknats och sänds tillbaka i bifogat svarskuvert inom 14 dagar med godkännande och informerat samtycke att delta i
och plats för intervjun. Informanten har intervjuats ensam i samband med återbesök på plastikmottagningen eller i samband med återbesök på hemortsjukhuset ca tre månader till ett år efter utskrivning. Intervjuerna tog ca 30-40 minuter och inleddes med att studiens syfte förtydligades och informanten gavs möjlighet att avstå från intervjun. Samtliga intervjuer genomfördes av författaren.
3.4 Dataanalys
Efter att intervjuerna var slutförda transkriberades alla texter. Detta utfördes av
författaren. Varje transkribering kodades med en siffra som kopplades till det nummer som fanns på inspelningen, detta för att avidentifiera informanten samt för att lätt kunna återkoppla till ursprungliga materialet under analysen.
En fenomenografisk analys har utförts enligt Fejes och Thornbergs (2009) sju analyssteg, för att tolka och bearbeta insamlad data. Målet med analysen av intervjumaterialet är, enligt dem, att identifiera variationer av uppfattningar hos undersökningspersonerna (Fejes, 2009).
Steg 1 – att bekanta sig med materialet
För att bli förtrogen och bekanta sig med materialet lästes intervjuerna flera gånger.
Steg 2 – kondensation, sammanställning
Varje intervju lästes i detalj för att söka efter signifikanta, betydelsefull utsagor som motsvarar studiens syfte. Dessa utsagor skrevs i tabeller för att få en tydligare överblick över materialet och där det tydligt angavs från vilken informant som den utskrivna utsagan hämtats.
Steg 3 – jämförelse
Av de 78 utsagor som framkom analyserades och jämfördes dem med varandra för att finna likheter och skillnader. Dessa gemensamma drag granskades noga och variationer visades sig.
Utsagor med samma karaktäristiska drag grupperades tillsammans för att få en mer tydlig förståelse av hur dessa utsagor hörde samman och bildade uppfattningar. För att tydliggöra detta klipptes de valda utsagorna sönder och pusslades sedan ihop i grupper. Dessa gemensamma drag granskades noga i syfte att se om dimensionerna i utsagorna krävde nya beskrivningar av uppfattningarna eller inte. Detta ledde till 11 preliminära uppfattningar. Efterhand som analysen bearbetades delades en del utsagor och det ledde fram till 24 uppfattningar.
Steg 5 – artikulera kategorierna det vill säga finna ”kärnan av likheter” i de olika kategorierna
Uppfattningarna sammanställdes i beskrivningskategorier. De är relaterade till varandra genom att de innehåller olika uppfattningar om samma innehåll men är kvalitativt distinkt skilda från varandra. Olika beskrivningskategorier har vuxit fram under arbetets gång och reviderats ett flertal gånger.
Steg 6 – namnge kategorierna
De olika beskrivningskategorierna namnges utifrån de gemensamma uppfattningarna.
Steg 7 - kontrastering det vill säga att jämföra beskrivningskategoriernas likheter och olikheter.
Det sista steget innebär kontrastering det vill säga jämförelse mellan
beskrivningskategoriernas likheter och olikheter. Varje beskrivningskategori innehåller olika uppfattningar av samma innehåll. I fenomenografiska studier kallas detta för utfallsrummet och är då huvudresultatet.
I kvalitativa studier grundar sig pålitligheten på hur trovärdig insamlingen av data och tolkningsförfarandet har varit. För att öka analysens trovärdighet kan ett sätt vara att låta någon utomstående läsa och tolka materialet, (Granskär, 2008). I denna studie har
handledaren som har professionskunskap och ytterligare en handledare med fördjupad metodkunskap läst och fungerat som medbedömare genom analysprocessen.
3.5 Etiska överväganden
Undersökningen genomfördes med hänsyn till Helsingforsdeklarationen ("WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects," 2008). Godkännande gavs av medicinskt ansvarig läkare (bilaga 3) .
För att informanterna inte skulle känna sig obekväma eller förhindrade att uttala sina uppfattningar om omvårdnaden skedde intervjuerna lång tid efter utskrivningen. Informanten hade kanske inte vågat uttala negativa uppfattningar om vården under vårdtiden för rädsla att komma till skada eller bli särbehandlad. Detta hanterades genom att genomföra intervjuerna 3 – 12 månader efter utskrivning, vilket även har till fördel att informanten har en distans till vårdtiden och kan beskriva vården mer nyanserat.
4 RESULTAT
Analysen resulterade i sju beskrivningskategorier med 25 skilda uppfattningar som beskrev hur patienterna upplevde omvårdnaden och vad som påverkade dem positivt och negativt. Variationerna inom de olika uppfattningarna beskrivs under respektive
beskrivningskategori.
Detta redovisas i nedanstående figur och beskrivs sedan i text.
Uppfattningar Beskrivningskategorier
Att förstå informationen
Att känna förtroende för personalens kompetens och professionalitet Att få tillräcklig smärtlindring
Kompetens och professionalitet
Att bli väl omhändertagen Personal med stor empati Att bli väl bemött
Bra bemötande till närstående Att ej bli väl bemött
Snabb respons
Personalen tog sig tid Engagerad personal Att känna god omvårdnad Att få stöd och uppmuntran
Att känna god omsorg i samband med måltider
Att få adekvat information
Att känna trygghet Gott om personal Bra personalkontinuitet Att få tid till samtal
Otrygg inför hemtransport Bristande personalkontinuitet Att känna brist på trygghet
Bristande information Bristande kommunikation
Att känna hotad integritet
Figur 1. Patienternas uppfattningar om omvårdnaden
Engagemang och stöd från personalen Bemötande och empati Trygghet Otrygghet Bristande information Hotad integritet
Fyra kategorier beskriver positiva uppfattningar för patienten och tre beskriver negativa uppfattningar.
Tabell 2: positiva och negativa uppfattningar
Positiva uppfattningar Negativa uppfattningar
Kompetens och professionalitet Otrygghet
Bemötande och empati Bristande information Engagemang och stöd från personalen Hotad integritet Trygghet
Kompetens och professionalitet
I den första beskrivningskategorin uttryckte informanterna sitt förtroende för personalen i form av kompetens och professionalitet. Innehållet visade en variation från att få information som är lätt att förstå och ta till sig från personalen men som också
innefattade ett stort förtroende för personalens kompetens som uttrycktes att patienten uppfattade att de fått rätt behandling vid rätt tidpunkt.
Man 1: ”För alla som var där kände jag ett riktigt stort förtroende, man kunde lägga livet i deras händer, ja i helhet kan man nog inte va så mycket nöjdare än vad jag är faktiskt jag tycker alla gjorde sitt jobb och kunde sitt det var jäkligt bra.”
Man 3: ’’Det känns när man har en personal med professionell inställning och vet vad de skall göra och då känner man sig ju säker själv också, det kommer in folk och ”pang, pang” nu ska vi göra si och så och allting bara funkar då förstår man att det här är folk som kan det här.”
Kvinna 6: ”Ni kändes som ett sånt bra team sjuksköterskor och undersköterskor, jag kände att ni kunde ert jobb om brännskador och sår”
Kvinna 6: ”Ni frågade mig hela tiden hur är smärtan? Hur mår du? Ni ville inte att jag skulle ha ont. Ni sa nästan till mig på skarpen ” nej du ska inte ligga och ha ont säg till”
Bemötande och empati
I den andra beskrivningskategorin beskrev de intervjuade sin uppfattning av positivt bemötande och empatisk personal. De uppfattade sig väl omhändertagna av en personal med stor empati. De uppfattade även att deras anhöriga blev väl bemötta och
omhändertagna.
Man 3: ”Jag blev väldigt väl bemöt hela tiden, men du vet när man kommer in och när man ligger så där och har ont överallt då är man så tacksam för minsta lilla. Man känner ändå att de människor som är där och behandlar en gör det med stor empati”
Kvinna 5: ”Min pappa ringde säker ner avdelningen för att veta flera gånger om dagen för att få statusuppdatering och han har bara positivt att säga, det var ingen som var sur, grinig, irriterad eller ring tillbaka senare.. utan .. ni var mycket tillmötesgående enlig honom så där ska ni ha ett stort plus i kanten…”
Kvinna 6: ”Ni var så öppna som personal och just det har att ni var så tydliga med mig så fort ni kommer in i rummet säger ni att ”jag är den och den och det här tänker jag göra”.
Kvinna 5: ”Vid något tillfälle ringde jag och behövde något (kommer inte ihåg vad) och när personen kommer in ser jag att den är väldigt stressad och säger att jag får faktiskt vänta det finns fler patienter…det glömmer jag inte… ”
Kvinna 5: ”jag upplevde ibland att en ur personalen tyckte jag var besvärlig…så kände jag…”
Engagemang och stöd från personalen
Informanterna uppfattade ett stort stöd och engagemang från personalen. Innehållet i den fjärde kategorin varierade mellan att de uppfattade att personalen tog sig tid, att de fick stöd och uppmuntran, att personalen var engagerad, att känna god omvårdnad, att de kände god omsorg i samband med måltider samt att de fick adekvat information.
Man 1: ”Alla var på en och uppmuntrade en att gå och försöka röra sig så pass mycket jag är helnöjd det går nog inte att få det bättre….”
Kvinna 6: ”De är engagerade och frågar hela tiden om det är någonting man vill ha eller om de kan hjälpa till med någonting, det är ett bestående minne jag har...
Man 4: ”Ni ordnade något som ni själva värmde upp, det var så gott och betyder så mycket, lite extra… sen var det sån bra omvårdnad ni såg till att jag drack, jag hade alltid någonting vid sängen ibland automatiskt tror jag …”
Kvinna 6: ”All personal talade om för mig vad som skulle hända och låg ett litet steg före t ex att det kan bli infektioner och att det kommer klåda. Jag tycker jag fick väldigt bra information för det är ju en främmande skada för de flesta….”
Man 4: ”Ja det var väldigt obehagligt att ligga i det blöta, men jag hann knappt säga till jag vet inte hur många gånger ni bytte i sängen och det gick så bra”
Trygghet
I den femte beskrivningskategorin beskriver informanterna en variation mellan att känna trygghet, en bra personalkontinuitet, att få tid till samtal och att det är bra med personal.
Kvinna 6: ”Det är väl det bästa betyget till er att jag kände mig så trygg, alla var så öppna och när en av er klev in i mitt rum så fanns liksom inga andra patienter nu finns bara du på den här avdelningen, ingen stress och det kändes väldigt skönt”
Kvinna 5: ”jag tycker alltid det fanns tid för samtal för det fanns ju någon inne hos mig 24 timmar om dygnet så hade jag behovet så hade jag ju kunnat prata med den personen…”
Man 2: ”jag har mest positiva tankar om vården, jag kände att jag fick en bra vård och jag kände mig omhändertagen och trygg…”
Man 1: ”de tog verkligen sin tid och om man mådde dåligt kom de och pratade. De var ju aldrig stressade så uppfattade jag det i alla fall..”
Otrygghet
De intervjuade uppfattade otrygghet i olika situationer i den sjätte kategorin. Det är variationer mellan otrygghet inför hemtransport, bristande personalkontinuitet och en allmän brist på trygghet.
Man 2: ” När man lärt känna en personal så nästa dag eller i övermorgon då kom det en ny, det var ganska jobbigt…”
Man 3: ”Jag vaknade av att jag frös på natten så jag tryckte på den där knappen som jag hade på nattygsbordet men ingenting hände, jag väntade och väntade, ropade och tryckte på knappen igen, men ingen respons, det började nästan kännas lite otryggt. Till slut kom det in en kille och då brusade jag faktiskt upp och undrade var han hade varit hela natten? Jag har varit här en gång i timmen sa han. Men det visade sig att kontakten glidit ur väggen…”
Kvinna 5: ”Jag var inte mentalt förberedd på att åka hem, det bestämdes så snabbt, jag blev väldigt bekymrad och orolig jag hade behövt mycket mer mental förberedelse…”
Bristande information
Innehållet i den sjunde kategorin beskriver informanterna hur de uppfattar brist på information under vårdtiden. De uppfattar även en bristande kommunikation mellan olika vårdgivare.
Man 1: ”Jag blev snabbt sövd och vaknade upp i ett rum med ett rör i halsen. Jag fick nästan panik för jag kunde inte prata. Det gjorde mig rädd vad som hade hänt och jag försökte sparka och gestikulera. Det var en i rummet som sa att jag blivit brännskadad men förklarade inte varför jag inte kunde prata.
Den informationen tycker jag skulle komma snabbare att jag hade röret i halsen och därför inte kunde prata..”
Kvinna 5: ”Jag hade önskat mer information och förklaring vad som hände mig i huvudet när jag var så förvirrad och konstig. För det är något som har förföljt mig sedan det hände och som jag riktigt började förstå vad som egentligen hade hänt när jag började gå hos en psykolog…”
Kvinna 6: ”Jag tyckte jag åkte hem för tidigt och jag kände att hemsjukhuset borde fått mer information hur jag skulle läggas om och tas om hand, för jag kände mig som en försökskanin de första dagarna , den informationen kunde vara lite bättre …”
Hotad integritet
I den åttonde och sista beskrivningskategorin beskriver en person att den kunde känna en hotad integritet och ett behov av att vara ensam under vårdtiden.
Kvinna 5: ”Jag tyckte det var lite jobbigt när jag började klarna till att det satt någon hos mig 24 timmar om dygnet. Jag kände ett behov av att vara ensam, jag kände mig lite, min integritet på något sätt hotad….”
5 DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med innevarande studie var att beskriva hur patienten uppfattar omvårdnaden i samband med en brännskada. Fokus var inte att beskriva vad de individuella
informanterna upplevde utan att fokusera på kvalitativt skilda uppfattningar av hur omvårdnaden uppfattas vara (Granskär, 2008; Sjostrom & Dahlgren, 2002). Det är patientens oreflekterade uppfattning av ett fenomen som är intressant (Granskär, 2008).
I en retrospektiv studie av patientens tillfredsställelse med brännskadevård, visades högre tillfredsställelse med vårdpersonalen, som t ex mänsklighet, kompetens,
kontinuitet och tillgänglighet än andra aspekter av vård. Information fick lägsta värdet (Wikehult, Kildal, et al., 2008). Resultatet i innevarande studie visar också en hög tillfredsställelse med vårdpersonalen där kompetens och professionalitet, bemötande och empati, engagemang och stöd samt trygghet är positiva uppfattningar. Det som
genomsyrar hela resultatet är patientens utsatthet och sårbarhet men ändå en stark positiv uppfattning av personalens kompetens och engagemang. Uttalande som ”att lägga livet i personalens händer”, att inte kunna göra sig hörd och kommunicera när man vaknar med ett rör i halsen samt att inte kunna få kontakt med personalen när en kontakt glidit ur väggen talar detta tydliga språk.
Att drabbas av ett akut trauma som en brännskada är kaotiskt (Rorsman, et al., 2007) och det är därför ytterst viktigt med ett korrekt bemötande och tidig information vad som hänt för att skapa trygghet för patienten. Likt resultatet för Wikehult et al (Wikehult, Kildal, et al., 2008) visar resultatet i innevarande studie att bristande information ger minskad patienttillfredsställelse. Informanterna uppfattar även bristande kommunikation mellan vårdgivare som negativt. Flera studier påvisar högre patienttillfredsställelse och livskvalitet när patienterna får adekvat information av läkare och vårdpersonal (Larson, Nelson, Gustafson, & Batalden, 1996). Även om sjuksköterskornas kompetens, teknisk kompetens och medicinsk utrustning uppfattas som viktiga av patienten eftersom de är en del av de nödvändiga livräddande insatser så är det vårdande beteendet som till exempel att befria patienten från rädsla och smärta att betraktas som mycket värdefullt. Detta kan hjälpa patienten att koncentrera sig på sin återhämtning. Noggrann och adekvat information till patienten är en viktig faktor för att förbättra relationen mellan patient - sjuksköterska (Hofhuis, et al., 2008).
Även närstående uppfattar ett positivt bemötande vilket framkommer via en informant. Det är fyra identifierade behov som närstående uppfattar som vikiga: behovet av information – att få veta – att vara tillsammans med eller i närheten av patienten – att hoppas och att få stöd (Burr, 2001). Att närstående får adekvat information och får sina behov tillfredsställda betyder mycket för tryggheten och välbefinnandet för patienten. Enligt Burr är det nödvändigt att sjuksköterskor förmedlar en detaljerad information som närstående behöver för att förstå och klara av situationen (Burr, 2001).
Omvårdnad en viktig del av behandlingen av en svårt sjuk patient. Patienter med svåra brännskador har ofta ett stort omvårdnadsbehov. Även när patienterna är vakna, kan de inte utföra de enklaste uppgifter. Till exempel de kan ha båda händerna täckta av förband och de kan tvingas att vara stilla på grund av hudtransplantation. De måste då till exempel få hjälp att äta och med toalettbesök. Men trots detta rapporterade
patienterna i en studie av Wikehult et al (Wikehult, Hedlund, Marsenic, Nyman, & Willebrand, 2008) ett fåtal negativa känslomässiga erfarenheter av vården och de var associerad till storleken av skadan. Tidigare forskning (Suhonen, et al., 2005) visar även att en mer individualiserad vård och hög tillfredsställelse med omvårdnaden ger positiva resultat för patienten. Patienterna i innevarande studie uppfattade sig sedda, utvalda och kände ett stort engagemang och stöd från personalen. Det kan vara trygghetsskapande för patienten att slippa ansvaret och att överlämna sig helt och hållet till vården. Det finns dock en risk i detta maktförhållande som uppstår där det gäller att använda makten för att främja patientens bästa. Sjuksköterskans makt är associerad med dennes
medicinska kunskap och omvårdnadskunnande. Men patienter har flera möjligheter att få inflytande, till exempel kan de styra informationen med frågor (Kettunen, Poskiparta, & Gerlander, 2002). Det är viktigt att sjuksköterskor gör allt för att utjämna makten och få en balans i relationen sjuksköterska/patient. Ett sätt att göra detta är att ge tydlig och lättförstålig information till patienterna och vara öppna i sin kommunikation
(Henderson, 2003).
Faktorer som för vårdpersonalen känns självklara och naturliga kan för patienten uppfattas som främmande och en otrygg situation uppstår. I innevarande studie uppfattade en patient en situation under en natt som otrygg på grund av problem att få kontakt med personalen, samtidigt som personalen uppfattade situationen kontrollerad. Det behövs så lite för att en otrygg situation ska uppstå och därmed påverka patienten negativt. Det finns även tydliga band mellan otrygghet och bristande information. En informant i studien uppfattar en otrygg situation i samband med utskrivning ”Jag var inte mentalt förberedd på att åka hem, det bestämdes så snabbt, jag blev väldigt bekymrad och orolig….” men med en tidig information av vad som händer och vad som kommer att hända kan denna otrygghet elimineras. Detta beskrevs även av Larson et al (Larson, et al., 1996) genom att det är viktigt för vårdpersonalen att möta patientens
livskvalitet. Även Mok et al (2004) menar att det är viktigt att en vårdande relation skapas så att patienten inte känner sig ensam, för när patienten kan vara sig själv i relationen uppstår en känsla av trygghet (Mok & Chiu, 2004).
En patient i innevarande studie uppfattade en hotad integritet och kände ett behov av att vara ensam. I en studie av Lemonidou et.al (Lemonidou C, 2003) trodde
sjuksköterskorna att patienternas integritet var skyddad mer än vad patienterna uppfattade det. Dessa resultat kanske visar att frågor hur sjuksköterskor bör behandla patientens autonomi och integritet inom vården inte är tillräckligt prioriterade. I samma studie upplevde sjuksköterskorna även att de gav mer information än vad patienterna upplevde det. Detta är ett intressant resultat som kan jämföras med den negativa uppfattningen av bristande information i innevarande studie.
5.2 Metoddiskussion
Eftersom syftet med studien var att undersöka patienternas uppfattningar av omvårdnaden efter en brännskada valdes därför, tillsammans med handledarna, fenomenografi som studerar personers uppfattningar av ett fenomen.
För att säkerställa insamlingen av information används fyra kvalitetsbegrepp inom den kvalitativa forskningen: tillämplighet, trovärdighet, överensstämmelse och noggrannhet (Granskär, 2008).
Studiens syfte som styr valet av informanter dvs. undersökningsgruppens tillämplighet bedöms utifrån detta (Granskär, 2008). För att få så stor variation som möjligt bland deltagarna bör ett strategiskt urval göras enligt den fenomenografiska ansatsen (Fejes, 2009). I innevarande studie tillfrågades samtliga brännskadade patienter under 2009 enligt förbestämda inklusionskriterier eftersom urvalet var begränsat. Det har därför inte gått att ta hänsyn till variabler som kön, ålder etc utan samtliga patienter som har tackat ja att delta har inkluderats. Detta kan ses som en begränsning i studien att inte ge en variation av uppfattningar som är önskvärt.
En intervjuguide användes och samma öppna ingångsfrågor ställdes till samtliga informanter. Detta bör stärka trovärdigheten i datainsamlingen och i analysen. Att forskaren själv utförde samtliga intervjuer bör även det stärka trovärdigheten.
En aspekt är ändå hur verbala informanterna har varit under intervjun. Vissa har haft svårt att uttrycka sig och uppföljningsfrågorna har fått förtydligats ytterligare under intervjun. Detta kan ha varit negativt för resultatet då frågan kunde bli för ledande. Meningen var att följdfrågorna ska stimulera till att berätta mer. Intervjuerna ägde rum i en ostörd miljö som intervjuaren och informanten gemensamt kommit överens om, i samtliga fall på sjukhuset i anslutning till ett återbesök. En annan aspekt på
trovärdigheten kan vara att författaren arbetar på avdelningen med svåra brännskador och har varit delaktig i omvårdnaden av informanterna vilket innebär att författaren har god erfarenhet och insikt i ämnet. En nackdel kan dock vara att det är svårt för
författaren att vara objektiv och inte använda sin förförståelse av det som sägs under intervjun. Detta kan då leda till att författaren tolkar och analyserar svaren enligt egen erfarenhet och upplevelse. En risk kan således vara så som Granskär beskriver det, att det informanterna berättar om inte utvecklas tillräckligt eftersom intervjuaren tar det som sägs för givet (Granskär, 2008). Ytterligare en nackdel kan vara att informanterna känner lojalitet mot intervjuaren och vill därmed inte komma med kritik. De kan även känna en tacksamhet att blivit hjälpta och bortser därmed det negativa. En ytterligare aspekt på trovärdigheten är tiden från sjukhusvistelsen till intervjun. För vissa informanter hade det gått ett år sedan de var inneliggande och en risk finns för att endast minnas det som var bra.
Ingen pilotintervju genomfördes utan intervjuguiden testades på två personer som ej är insatt i metodiken eller i ämnet. Detta kan dock vara negativt för överensstämmelsen. Erfarenheten från flera stora studier visar att data från 20 informanter är önskvärt för att finna alla olika sätt att förstå ett fenomen (Larsson, 2007). Eftersom antalet informanter i innevarande studie endast blev sex mot önskade tio kan det vara osäkert om materialet fick den mättnad som är önskvärd, det vill säga att inga nya uppfattningar framkom. Flera av uppfattningarna har dock beskrivits av flera informanter vilket ökar rimligheten. Dock innehåller en kategori endast en uppfattning vilket är en brist för trovärdigheten. Intervjuerna varade i snitt ca 30 minuter och de flesta bedömdes som innehållsrika och kan därmed till viss del uppfylla det kravet (Kvale, 1997).
För att säkerställa noggrannheten i studien har materialet tolkats metodiskt enligt (Fejes, 2009; Granskär, 2008). En kontinuerlig diskussion fördes mellan författaren och
handledare (BW) och handledare (KH) som är väl förtrogen med forskningsmetoden. Utsagorna och uppfattningarna jämfördes och reviderades till de slutgiltiga
beskrivningskategorierna. Eftersom informanterna var informerade om studiens syfte och upplägg säkerställer det att frågorna som ställdes gav svar på det som var menat det vill säga att beskrivningarna överensstämde med den information frågan var avsedd att inhämta (Granskär, 2008). Uppfattningarna har blivit beskrivna så noggrant som möjligt och fastställdes dessutom genom att citat återgavs för att visa beskrivningskategoriernas förankring i ursprungsdata (Granskär, 2008).
5.3 Sammanfattning och slutsats
Denna studie utmynnade i sju kategorier som beskriver patienternas uppfattningar av omvårdnaden. Patienternas uppfattning om omvårdnaden i samband med brännskada visade sig inte ha så stora variationer. En god omvårdnad är viktig och de ansåg att värden som empati, uppmuntran och gott bemötande är viktigt. De uppfattade även personalens engagemang och kompetens som starkt positivt. De kände sig sedda och utvalda. Bristfällig information från vårdpersonalen påverkade dem negativt. Denna uppfattning beskrevs både i samband med ankomst då patienten var sederad och i samband med utskrivning. Resultatet tyder därför på att informationsrutinerna bör förbättras inom brännskadeavdelningen och att det är av yttersta vikt med adekvat information även då patienterna är sederade och/eller behandlas med respirator.
5.4 Klinisk betydelse
Att arbeta som sjuksköterska på brännskadeintensivvårdsavdelningen innebär att bedriva god omvårdnad inom en högteknologisk livsuppehållande verksamhet. Det ställs stora krav på att sjuksköterskor utvecklar sina kunskaper och vi strävar hela tiden efter att förbättra omvårdnaden för patienterna. Resultatet av innevarande studie kan därmed användas som ett led i förbättringen och kvalitetssäkringen. På grund av litet urval i innevarande studie bör vidare forskning i ämnet att utföras för att öka resultatets trovärdighet.
6 REFERENSER
Abdi, S., & Zhou, Y. (2002). Management of pain after burn injury. Curr Opin
Anaesthesiol, 15(5), 563-567.
Akerlund, E., Huss, F. R., & Sjoberg, F. (2007). Burns in Sweden: an analysis of 24,538 cases during the period 1987-2004. Burns, 33(1), 31-36.
Beeby, J. P. (2000). Intensive care nurses' experiences of caring. Part 1: Consideration of the concept of caring. Intensive Crit Care Nurs, 16(2), 76-83.
Benner, P., Tanner, C.A., Chesla, C., A (1999). Expertkunnande i omvårdnad: omsorg,
klinisk bedömning och etik. Lund: Studentlitteratur.
Bjålie, J. G. (1998). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Burr, G. (2001). Reaktioner och relationer i intensivvård : närståendes behov och
sjuksköterskors kännedom om behoven Lund: Studentlitteratur.
Bush, H. A., & Barr, W. J. (1997). Critical care nurses' lived experiences of caring.
Heart Lung, 26(5), 387-398.
Fejes, A. T., R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1 ed.). Stockholm: Liber. Gordon, M., & Marvin, J. (2007). Nursing. In D. Herndon (Ed.), Total Burn Care.
Edinburgh: Saunders Elsevier.
Granberg, A., Bergbom Engberg, I., & Lundberg, D. (1998). Patients' experience of being critically ill or severely injured and cared for in an intensive care unit in relation to the ICU syndrome. Part I. Intensive Crit Care Nurs, 14(6), 294-307. Granberg, A., Engberg, I. B., & Lundberg, D. (1996). Intensive care syndrome: a
literature review. Intensive Crit Care Nurs, 12(3), 173-182.
Granskär, M. H.-N., B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
(1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Havre Sandnes, M. (2009). Kapitel 24 Brännskador. In D. G. Stubberud, T. (Ed.),
Intensivvård: avancerad omvårdnad och behandling. (1 ed.). Lund:
Studentlitteratur.
Hawthorn, J. R., K. (1999). Smärta: bedömning och behandling. . Lund: Studentlitteratur.
Henderson, S. (2003). Power imbalance between nurses and patients: a potential inhibitor of partnership in care. J Clin Nurs, 12(4), 501-508.
Hofhuis, J. G., Spronk, P. E., van Stel, H. F., Schrijvers, A. J., Rommes, J. H., & Bakker, J. (2008). Experiences of critically ill patients in the ICU. Intensive Crit Care
Nurs, 24(5), 300-313.
Hov, R., Hedelin, B., & Athlin, E. (2007). Good nursing care to ICU patients on the edge of life. Intensive Crit Care Nurs, 23(6), 331-341.
Huss, F., Steinvall, I., & Sjoberg, F. (2001). [Burn injuries in Sweden 1987-1996. The number of hospitalized patients has been reduced and the mortality lowered by 70 per cent]. Lakartidningen, 98(18), 2184-2188.
Sandnes, M. (2007). Brännskador. In D. Herndon (Ed.), Total Burn Care. Edinburgh: Saunders Elsevier.
Kettunen, T., Poskiparta, M., & Gerlander, M. (2002). Nurse-patient power relationship: preliminary evidence of patients' power messages. Patient Educ Couns, 47(2), 101-113.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. . Lund: Studentlitteratur.
Larson, C. O., Nelson, E. C., Gustafson, D., & Batalden, P. B. (1996). The relationship between meeting patients' information needs and their satisfaction with hospital care and general health status outcomes. Int J Qual Health Care, 8(5), 447-456. Larsson, J., Holmström I. (2007). Phenomenographic or phenomenological analysis:
does it matter? Examples from a study on anaesthesiologists' work. International
Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 2(1), 55-64.
Latarjet, J. (1995). A simple guide to burn treatment. International Society for Burn Injuries in collaboration with the World Health Organization. Burns, 21(3), 221-225.
Lemonidou C, M. A., Leino-Kilpi H, Välimäki M, Dassen T, Gasull M, Scott PA, Tafas C, Arndt M. (2003). A comparison of surgical patients’ and nurses’ perceptions of patients’ autonomy, privacy and informed consent in nursing interventions
Clinical Effectiveness in Nursing, 7, 73-83.
Maddox, M., Dunn, S. V., & Pretty, L. E. (2001). Psychosocial recovery following ICU: experiences and influences upon discharge to the community. Intensive Crit Care
Nurs, 17(1), 6-15.
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. McKinley, S., Nagy, S., Stein-Parbury, J., Bramwell, M., & Hudson, J. (2002).
Vulnerability and security in seriously ill patients in intensive care. Intensive Crit
Care Nurs, 18(1), 27-36.
Mok, E., & Chiu, P. C. (2004). Nurse-patient relationships in palliative care. J Adv Nurs,
48(5), 475-483.
Radwin, L. (2000). Oncology patients' perceptions of quality nursing care. Res Nurs
Health, 23(3), 179-190.
Raymond, I., Nielsen, T. A., Lavigne, G., Manzini, C., & Choiniere, M. (2001). Quality of sleep and its daily relationship to pain intensity in hospitalized adult burn patients. Pain, 92(3), 381-388.
Rorsman, H., Björnberg, A., & Vahlquist, A. (2007). Dermatologi, venereologi. (7th ed.). Lund: Studentlitteratur.
Sjostrom, B., & Dahlgren, L. O. (2002). Applying phenomenography in nursing research. J Adv Nurs, 40(3), 339-345.
Sjöberg, F. Ö., L. (2002). Brännskador (1 ed.). Stockholm: Liber. Socialdepartementet (2000). Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763.
Suhonen, R., Valimaki, M., & Leino-Kilpi, H. (2002). "Individualised care" from patients', nurses' and relatives' perspective--a review of the literature. Int J Nurs
Stud, 39(6), 645-654.
Suhonen, R., Valimaki, M., & Leino-Kilpi, H. (2005). Individualized care, quality of life and satisfaction with nursing care. J Adv Nurs, 50(3), 283-292.
Turner, J. S., Briggs, S. J., Springhorn, H. E., & Potgieter, P. D. (1990). Patients' recollection of intensive care unit experience. Crit Care Med, 18(9), 966-968. Walters, A. J. (1995). Technology and the lifeworld of critical care nursing. J Adv Nurs,
22(2), 338-346.
Wikehult, B., Ekselius, L., Gerdin, B., & Willebrand, M. (2009). Prediction of patient satisfaction with care one year after burn. Burns, 35(2), 194-200.
Wikehult, B., Hedlund, M., Marsenic, M., Nyman, S., & Willebrand, M. (2008). Evaluation of negative emotional care experiences in burn care. J Clin Nurs,
17(14), 1923-1929.
Wikehult, B., Kildal, M., & Willebrand, M. (2008). Patient satisfaction with burn care 1-6 years after injury. Burns, 34(1-6), 783-790.
Wilkin, K., & Slevin, E. (2004). The meaning of caring to nurses: an investigation into the nature of caring work in an intensive care unit. J Clin Nurs, 13(1), 50-59. WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving
Human Subjects (2008). from
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html
Wåhlin, I. (2009). The circle of strength and power: experiences of empowerment in
BILAGA 1
INTERVJUGUIDE
Inledning
Presentera syftet och bakgrunden till uppsatsen. Informera att det är frivilligt och att informanten när som helst kan avbryta sitt deltagande Presentera upplägget och att informationen kommer att behandlas konfidentiellt och avidentifieras.
HUVUDFRÅGA
UNDERFRÅGOR t ex
Berätta hur du uppfattade den omvårdnad, du fick av
sjuksköterskor och undersköterskor, på brännskadeavdelningen?
Vad påverkade din tillfredsställelse positivt?
Vad påverkade din tillfredsställelse negativt?
Kan du berätta mer? Hur menar du då? Kan du ge exempel? Kan du utveckla?
Har du något att tillägga?
Frågor att ta till om de är fåordiga:
Kände du att vårdpersonalen var engagerad i dig som person? (och inte bara dina skador)
Hade du förtroende för vårdpersonalens kompetens? Kände du att det var en fast grupp vårdpersonal som tog hand om dig?
Kände du att personalen visade omsorg om dig?
Hade vårdpersonalen tillräcklig tid att samtala med dig? Hade vårdpersonalen tillräcklig tid att hjälpa dig och sköta om dig?
Fick du möjlighet att berätta för personalen det som var viktigt om hur du mådde?
BILAGA 2
Förfrågan om medverkan i studie om patienttillfredsställelse i samband med omvårdnad av brännskada.
Vi vänder oss till Dig som under 2009 vårdades på Brännskadeintensivvårdsavdelningen (79A) på Akademiska sjukhuset i Uppsala efter att ha drabbats av brännskada. Du behandlades och vårdades av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Vi strävar hela tiden efter att förbättra omvårdnaden för våra patienter. Som ett led i förbättringen och kvalitetssäkringen planeras nu en intervjustudie där Du härmed tillfrågas om deltagande. Syftet är att beskriva hur Du som patient uppfattade omvårdnaden på
brännskadeavdelningen samt vilka faktorer som påverkade Dig positivt och negativt. Studien genomförs inom ramen för en magisterutbildning i vårdvetenskap. Du kommer att intervjuas ensam i samband med Ditt återbesök på plastikmottagningen. Intervjun beräknas ta ca 45 – 60 min. Intervjun kommer att spelas in och kommer att utföras av sjuksköterska Annika Almerud. All information kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen kommer att kunna identifiera vem som sagt vad i den färdiga rapporten.
Om Du vill delta i denna studie och bli intervjuad, så skicka bifogade svarstalong i bifogat kuvert inom 14 dagar. Du kommer därefter att bli kontaktad av Annika Almerud för att komma överens om tid och plats för intervjun.
Deltagandet i studien är frivilligt och du har rätt att avbryta din medverkan utan att ange skäl.
Har du frågor kring studien kontakta gärna någon av oss.
Annika Almerud Björn Wikehult
Intensivvårdsjuksköterska Handledare Med. Dr
Brännskadeintensiven Institutionen för kirurgiska
vetenskaper
Akademiska sjukhuset Uppsala universitet
annika.almerud@akademiska.se bjorn.wikehult@surgsci.uu.se
Svar på förfrågan om medverkan i studie
Jag har informerats om studien och tagit del av medföljande skriftlig information. Jag vill delta som intervjuperson i studien om patienttillfredsställelse i samband med omvårdnad av brännskada. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande utan att ange något skäl.
Var god kryssa för alternativ enligt önskan ( ) Ja, jag samtycker till att delta i studien
Namn:_________________________________________________________________ __ Adress:_________________________________________________________________ __ Telefonnummer:_________________________________________________________ __ E-postadress:______________________________________________________________
