Den ärliga vänskapen och den trygga kärleken
Om mellanmänskliga relationer
Signe Englund och Angelica Meths
C-uppsats i psykologi, VT20 Handledare: Jakob Håkansson Examinator: Carina Loeb
Den ärliga vänskapen och den trygga kärleken
Om mellanmänskliga relationer
Signe Englund och Angelica Meths
Tidigare forskning har konstaterat att relationer är något som påverkar alla människor och som har stor betydelse i det vardagliga livet. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor upplever vänskaps- och kärleksrelationer. Frågeställningarna ämnar undersöka vad relationerna har för beståndsdelar samt vad vänskapsrelationer och kärleksrelationer har gemensamt och vad som skiljer dem åt. I studien deltog 106 personer med olika åldrar, relationstyp samt kön. Deltagarna fick svara på en kvalitativ webbenkät. Resultaten visade att inom kärleksrelationer vill deltagarna ha (1) öppen kommunikation, (2) stabilitet och (3) känslan av att tillsammans vara en enhet och i vänskapsrelationer är det viktigt att (1) känna stöd, (2) ha en öppen kommunikation och att (3) ha roligt tillsammans. Detta resultat fyller en kunskapslucka om hur mellanmänskliga relationer upplevs i Sverige, vilket är viktigt eftersom mycket forskning vanligtvis sker utanför Sverige.
Keywords: relationships, friendship, love, partner, communication
Inledning
Relationen till andra människor är något som påverkar vardagen i stor utsträckning. Detta är en tänkbar förklaring till varför ämnet studerats återkommande. Det går dock inte att säga att relationer har studerats färdigt för att det finns mycket forskning inom ämnet. Det behöver finnas i åtanke att relationer kan te sig olika beroende på tidpunkt i livet, plats i världen eller från person till person. Det är därför viktigt att göra olika studier som fångar de olika nyanserna, delarna och fenomenen inom de mellanmänskliga relationerna som valts att studera. Denna studie ämnar därför att fokusera på relationernas olika delar, nyansera likheter och skillnader samt eventuella könsskillnader relaterat till upplevelsen av vänskap och kärlek.
Vänskapsrelationer
I den tidigare forskningen ingår en stor studie om vänskap som genomfördes i USA, där 25,184 personer deltog. I studien undersöktes hur många nära vänner deltagarna har som de kan (1) prata med om sitt sexliv, (2) ringa mitt i natten vid problem samt, (3) fira sin födelsedag med (Gillespie, Lever, Frederick, & Royce, 2015). Studien omfattade 50% män och 50% kvinnor från 18 års ålder. Deltagarna fick svara på ett antal frågor inklusive vad de har för relationsstatus. Studien visade att män och kvinnor i genomsnitt har lika många vänner, fyra personer de kan prata med om sitt sexliv, fem-sex personer att ringa vid en nödsituation samt fem-sex personer att fira sin födelsedag med. Det konstaterades även vissa skillnader. En av dem är att antal vänner sjunker i takt med att personen bli äldre men samtidigt skattar äldre personer att de är mer nöjda med sina vänskapsrelationer. Det visade sig att personer med barn har lägre antal vänner samt att genomsnittet för antal vänner inte påverkas av om du bor i en
storstad eller om du bor på landsbygden, vilket motsäger tidigare forskning (Gillespie et al., 2015). Studien visade även att personer som är i en relation eller gifta har mindre antal vänner av motsatt kön. En teori kring detta är att vänskap med vänner av motsatt kön kan vara svårare att upprätthålla när personen ingår i en heterosexuell relation, det framgick dock inte hur denna fördelning ser ut vid en homosexuell relation (Gillespie et al., 2015). Slutsatsen i studien var att män och kvinnors vänskapsrelationer inte skiljer sig nämnvärt. Vänskapen innehåller lika mycket emotionella som praktiska aspekter vilket går emot den rådande normen om att kvinnor skulle vara mer emotionella samt att män skulle vara mer självständiga vid nödsituationer. Forskarna förklarade att denna skillnad kan bero på att deras studie är nyare till skillnad från föregående studier och att det innebär att könsrollerna kan förändrats sedan föregående studier genomfördes. Slutligen konstaterades även att antal vänner inte påverkar hur deltagarna mår, men att ha nära vänskap ger ökad hälsa. De konstaterade därför att kvalité går före kvantitet när de gäller vänskap (Gillespie et al., 2015).
Hur ska vänskap definieras? Hall (2019) undersökte om detta kunde kopplas till hur mycket tid personerna tillbringar tillsammans. I studien, som genomfördes i USA, tog han upp andra aspekter som påverkar upplevelsen av nära vänskap. Studien visar att deltagarna föredrar att umgås med befintliga vänner eller nära vänner istället för att lära känna nya människor. Det gjorde att de befintliga relationerna utvecklades istället för att nya relationer skapades. Hall (2019) påvisade att det inte räcker med att umgås ett stort antal timmar för att relationen ska uppfattas som nära; detta hade i så fall inneburit att alla klasskamrater eller kollegor då per automatik hade blivit nära vänner. Kärnan i nära vänskap tycks ligga i de faktum att personerna hör av sig till varandra regelbundet och att personerna berättar om sin vardag, skämtar med varandra samt frågar om den andres vardag. Denna typ av kommunikation som med fördel bör ske relativt frekvent syftar till att personerna är engagerade i varandras liv, är beredda att bjuda in den andra personen i sin vardag och på så sätt investerar båda parter i relationen (Hall, 2019). Denna investering och det ömsesidiga engagemanget är vad som gör relationen hållbar över tid även om personerna träffas mer sällan. Slutsatsen blev därav att de viktigaste delarna för att bevara en redan existerande vänskap är engagemang och samtal. För att skapa nya vänskapsrelationer krävs tid tillsammans, engagemang och samtal.
För att studera hur vänskapsrelationer definieras gjorde Adams, Blieszner och De Vries (2000) en studie där de konstatera att vänner kan kategoriseras olika beroende på hur nära vänskapen upplevs. Vissa vänner beskrivs som riktiga och nära, tillfälliga vänner eller bekanta. De riktiga och nära vännerna är de som deltagarna bland annat har delade aktiviteter med, som är fria att hjälpa till och som de kan prata fritt med gällande personliga problem. De tillfälliga vännerna är de som deltagarna kan gå ut och äta en middag med, ha en social kontakt tillsammans med och som deltagarna kan ha en kort konversation med när de stöter på varandra ute. Bekanta är de som personerna säger hej till när de stöter på varandra men som de sedan inte har någon mer speciell kontakt med. Denna studie genomfördes i både USA och Canada. Förutom kategoriseringen av vänner så visar studien att kultur samt var i världen deltagarna bor är faktorer som påverkar definitionen och uppfattningen av vänskap (Adams et al., 2000)
Hur tjejer och killar i tonåren pratar med sina vänner om problem är något som Rose, Smith, Glick och Schwartz-Mette (2016) valde att undersöka djupare. Studien genomfördes i USA och visade att tjejer tenderar att oftare ta upp problem jämfört med vad killar gör. Det är dock oklart om detta beror på att tjejer har fler problem än killar eller om det beror på ett aktivt val att oftare ventilera sina problem. Trots att både killar och tjejer ger lika mycket konkreta, lösningsfokuserade, råd till sina vänner tenderar tjejer att ge mer generell respons genom att ställa frågor, ge medhåll eller ge egna exempel på liknande upplevelser. Killar tenderar istället att använda humor i större utsträckning när de ventilerar sina problem eller när de ger respons angående en väns problem. Humor är en faktor som får killar att känna sig närmare sina vänner, eftersom de kan skoja om även svåra saker. Tjejer upplever humor som förminskande av
problemen, det bidrar därför inte till upplevelsen att de står sin vän närmre. Forskarna kunde dock påvisa att alla deltagare kände sig närmare sin vän då de pratade om sina egna problem, vilket innebär att det behöver finnas en ömsesidig dialog om problematik för att båda parter ska uppleva relationen som nära (Rose et al., 2016).
Kärleksrelationer
Kärleksrelationer är något som tidigare har studerats. I denna kontext definieras kärleksrelationer som en parrelation där två individer har valt varandra och väljer att dela livet tillsammans. Kärleksrelationer har studerats på flertalet platser i världen under många år, detta stycke tar upp relevant forskning. Tidigare studier ha undersökt hur investering i relationen kan vara en påverkande faktor.
Rusbult (1980) gjorde en studie i USA som låg till grund för investeringsmodell hon utvecklade för att förklara hur människan värdesätter kärleksrelationen beroende på hur mycket personen investerat i relationen. Dessa investeringar är något som skulle gå förlorat om relationen skulle avslutas. Investeringarna kan handla om mer praktiska och ekonomiska tillgångar såsom materiella ting men berör även emotionella delar sådant som tid och den ansträngning personen lagt ner på relationen. Rusbult (1980) menar att om individen gjort en stor investering i relationen finns det större motstånd mot att avsluta den, även om relationen är destruktiv. Individen upplever sin investering som för hög insats för att kasta bort och därav investerar personen ännu mer för att lösa de eventuella problemen som finns. Engagemanget för relationen ökar i takt med investeringarna och det belöningsvärde som relationen ger, detta innebär att individen tillskriver relationen ökad betydelse vilket således även ökar investeringen, detta skapar en spiralliknande effekt.
När Sprechers (1998) genomförde sin longitudinella studie i USA användes Rusbults (1980) investeringsmodell som en tänkbar förklaring till långvariga kärleksrelationer. Studien syftade till att undersöka pågående kärleksrelationer under en längre tidsperiod. De deltagare vars kärleksrelation höll under hela undersökningsperioden uppgav en ökad upplevelse av kärlek, engagemang och tillfredsställelse i relationen över tid. Denna typ av förändring och upplevelse ses som ett resultat utav den investering som gjorts men forskaren nämner också att när deltagarna själva får skatta en upplevelse tenderar deltagarna att uppge en större förändring än den faktiska förändringen. Trots detta gick det att se en signifikant skillnad i undersökta teman, även om värdena inte var lika höga som deltagarna själva angett. Denna ökning visade sig bero på att flertalet deltagare hade utvecklat sin relation genom att bli sambo, förlovat sig, gifta sig eller bildat familj, vilket talar för ett större engagemang och ökar den upplevda kärleken. Det var även möjligt att få viss information från de par vars relation tagit slut under undersökningsperioden, de uppgav att engagemanget och tillfredsställelsen minskat en tid före relationen tog slut. Det var dock inte evident att kärleken till den andra personen minskat vilket kan innebära på att känslorna finns kvar trots att relationen inte fungerar.
Drygt ett decennium senare genomfördes en studie i USA som syftar till att undersöka upplevelsen av för kärlek, oavsett om det gäller kärlek till en partner, till sitt barn eller till en vän. Resultatet visade att kärlek grundar sig i det investerade engagemanget och omsorgen personen har för den andra parten. Omsorgen och engagemanget behöver finnas i alla typer av relationer om någon form av kärlek skall kunna existera. Personen behöver vara beredd att investera tid i den andre och genuint bry sig utan att detta leder till personlig vinning. Omsorgen behöver således vara autentisk (Hegi, & Bergner, 2010).
Kommunikation är ytterligare en omtalad aspekt av relationer. Dock finns det en viss skillnad gällande hur manliga och kvinnliga deltagare uttrycker sin kärlek verbalt och hur detta tolkas av de båda könen menar Ackerman och Griskevicius (2011). Att säga ”jag älskar dig”
kan få olika innebörd för mottagaren beroende på vilket stadium relationen befinner sig i. Det finns en föreställning om att kvinnan är den som ska säga “jag älskar dig” först, men resultatet visar motsatsen. Resultatet är signifikant i såväl nuvarande som tidigare relationer. En möjlig orsak till detta tros vara att kvinnor förväntas vara mer verbala och emotionella, vilket leder till att kvinnan aktivt väljer att hålla tillbaka. Detta leder till att mannen blir den som uttrycker kärleken först. Ackerman och Griskevicius (2011) studie, som genomfördes i USA, bekräftar att meningen ”jag älskar dig” fick olika betydelse beroende på när den uttrycktes. Män tenderar att se det verbala uttrycket av kärlek som en indikation att kvinnan är dedikerad till en seriös relation om det uttryckts före den sexuella debuten, det motsatta gällde för kvinnor. Det stod dock klart att både män och kvinnor uppskattar att få höra att de är älskade samt att båda könen såg uttrycket av kärlek som en viktig del för att skapa en långsiktig och seriös relation. Det verbala uttrycket av kärlek speglade en tydlig kommunikation och öppenhet kring sina känslor.
Om kärleksrelationer får utrymme att växa fram eller om det är kärlek vid det första ögonkastet kan kopplas ihop med personlighetsdrag och personens karaktär menar Barelds och Barelds-Dijkstras (2007) i sin studie som genomfördes i Tyskland. Personer som låter relationen växa fram är oftare tillsammans med personer som har liknande personlighetsdrag som de själva, motsatsen gäller för de som blir kära vid första ögonkast. Däremot uppvisar personer som blev kära vid första ögonkastet högre poäng när passion studeras, vilket kan fungera som kompensation för olikheter i personlighet. Det är dock avgörande att de finns likheter när det kommer till grundläggande värderingar kring vad som är tillåtet och inte i relationen. Slutsatsen är att liknande personlighetsdrag inte en avgörande faktor för kvalitén på relationen.
Acevedo och Aron (2009) ställde sig frågande till om romantiken verkligen dör i takt med relationens längd, de valde att undersöka detta samt undersöka hur relationen påverkade paret. Studien som genomfördes i USA visade att längre förhållande inte behöver medföra att romantiken dör ut samt att längre förhållanden kunde vara en bidragande faktor till ökat välbefinnande. En av aspekterna de undersökte var självkänsla vilket tycks ha en viktig roll i relationer. De uppmärksammade att personer med högre självkänsla har en bättre förmåga att skapa en trygg bas som relationen vilar på till skillnad från de personerna vars självkänsla är lägre. Detta förklarades genom att det är lättare att lita på sin partner och det gemensamma förhållandet om personerna vet vart de har varandra vilket resulterar i att relationen är stadig. Detta ställs i kontrast mot en kortvarig relation där de båda parter ännu inte hunnit bygga upp en stabil grund och tillit till förhållandet. Avslutningsvis så konstaterades det att denna trygghet till relationen samt självkänsla bidrar till ett ökat välbefinnande. Dessa orsaker tycks också vara det som gör det lättare för paret att bevara romantiken i sin relation, även när relationen blir långvarig.
Kännetecken för vänskapsrelationer och kärleksrelationer
I en studie gjord av Campbell, Nelson, Parker och Johnston (2018) kunde man få fram kännetecken för vänskaps- och kärleksrelation kopplat till något som kallas interpersonell kemi. Totalt deltog 362 deltagare som var bosatta i regioner över hela USA. De mest centrala kännetecken för vänskapsrelationer är främst en ömsesidighet kopplat till uppriktighet, vilket innebär en öppen- och meningsfull kommunikation. Det är viktigt att uppleva en enkelhet, att relationen upplevs vara djupgående och att det finns en förutsägbarhet sinsemellan. Konversationer ska flyta på, personerna vill kunna avsluta varandras meningar och förstå vad den andre tänker eller känner utifrån dennes beteende. Det näst största kännetecknet som beskrivs är en ömsesidig glädje. Vilket innebär att personerna trivs i varandras sällskap, delar samma humor och har roligt tillsammans. Att ha lätt till skratt och vara bekväma i varandras
sällskap är viktiga faktorer för att ömsesidig glädje skall upplevas. Det tredje största kännetecknet inom vänskap är likheter. Detta gäller för intressen, tro, mål samt demografiska drag såsom ålder, kön, relationstyp eller etnisk tillhörighet. Att ha mycket gemensamt, dela liknande mål, orosmoment och värderingar är därför något som kan stärka en vänskap. Det är även en fördel om personerna samtycker större delen av tiden. Detta resulterar i att personerna lever sitt liv relativt lika och stöter på motgångar av liknande slag vilket de gemensamt kan diskuteras och detta resulterar i ett stöd för varandra. Hur personerna väljer att koppla kärlek till vänskapsrelationer är något som skiljer män och kvinnor åt. Det är enbart kvinnor som gör denna koppling, hon menar att hon kan älska sin vän som en syster och att kärleken till sin vän är otrolig. Män uttrycker istället att vänskapsrelationer är svåra, nästan omöjliga, att beskriva. Vänskap handlar inte bara om att dela intressen eller ha en god kommunikation, det handlar även om personkemi. Män uppger att de måste ”klicka” med sin vän för att förbindelsen ska bli speciell, vilket resulterar i nära vänskap (Campbells et al., 2018).
Inom kärleksrelationer är det främsta kännetecknet ömsesidig uppriktighet. Detta innebär att personerna ska kunna kommunicera med lätthet oavsett vad konversationen handlar om och sällskapet ska kännas tryggt nog att personerna kan vara sig själva. Det kan kopplas samman med den näst största kännetecknet, attraktion. Detta innefattar upplevelsen av passion, en sexuell attraktion och förälskelse. Dessa känslor skapar en dragningskraft mellan de personer som väljer att ingå i en kärleksrelation. Det tredje viktigaste kännetecknet inom en kärleksrelation är den ömsesidiga glädjen. Vilket innebär att personer inom kärleksrelationen aldrig vill bli uttråkade i varandras umgänge eller i de samtal som förs. Personerna vill kunna skratta tillsammans med lätthet (Campbells et al., 2018).
Inom vänskaps- och kärleksrelationer finns det till viss del liknande kännetecken. Det främsta kännetecknet inom kärlek är densamma som inom vänskap, ömsesidig uppriktighet. Men var kärleken och vänskapen skiljer sig är att kärleken upplevs som djupare och mer romantisk. Även när man talar om attraktion så menar man att en kärleksrelation har allt som innefattas i en vänskapsrelation men att det också finns en stark fysisk attraktion som leder till sexuella handlingar. Att känna en lust, besatthet och en lockelse till den andre personen är det som gör att den andre uppfattas som mer än enbart en vän. Den ömsesidiga glädjen är även ett kännetecken som är viktig i såväl vänskap som kärlek, även om den bedöms som något viktigare inom vänskap (Campbells et al., 2018).
Förväntningar på vänskapsrelationer och kärleksrelationer
Att människor har förväntningar på sina relationer går att fastställa. Dessa förväntningar skiljer sig åt beroende på om det är personens partner, vänner av samma eller vän av motsatt kön (Fuhrman, Flannangan, & Matamoros, 2009). Studien som genomfördes i USA visar att personer har högre förväntningar på sin partner än på sina vänner, oavsett om det är en vän av samma eller motsatt kön. Detta trots att kärleksrelationen kan ha varat betydligt kortare än vänskapsrelationerna. Längden på relationer är således inte relevant utan det som är avgörande för förväntningarna är relationstypen. Studien visar att personer som befinner sig i en heterosexuell relation har ett mindre behov av emotionell närhet, stöd och vänskap från personer av motsatt kön. Detta tyder på att om personen ingår i en heterosexuell kärleksrelation påverkar det hur dennes vänskapsrelationer ser ut, specifikt när det berör vänner av motsatt kön. Personer som inte ingår i en relation har ändå vitt skilda förväntningar på sina vänner och en eventuellt framtida partner, vilket tyder på att det finns en distans mellan vänskap och kärlek.
Detta går i linje med hur personer bedömer samma beteende olika beroende på om det utförs av en partner eller vän (Flannangan, Marsh, & Fuhrman, 2005). Studien genomfördes i USA, det konstaterades att tre av fyra fall bedömer personer sin partner hårdare än en vän, vilket är
direkt kopplat till personens förväntningar. Eftersom personerna har högre förväntningar på sin partner innebär det att deras vän kan komma undan med fler negativa beteenden då de inte har samma krav att leva upp till. Vissa beteenden tycks även tas för givet när det gäller en partner; detta resulterar i att partnern bedöms hårdare eftersom den generella standarden för förväntningarna är högre. De konstaterade att de kvinnliga deltagarna tenderade att värdera både vänners och partnerns beteende högre jämfört med de manliga deltagarna. Flannangan et al. (2005) menar att denna skillnad möjligtvis kan bero på att kvinnor investerar mer i sina relationer; de tenderar då att bedöma vänner och partners mer positivt när det är en fördelaktig situation och mindre negativt när det är en icke fördelaktig, eftersom situation kan återspeglas på henne och hennes val av umgänge. Hon vill tro, och vill ge sken av att hon befinner sig i bra relation eftersom hon är så dedikerad till relationerna.
Syfte och frågeställningar
När det kommer till relationer, såväl kärlek som vänskap, är det områden som det bedrivits forskning på i relativt hög utsträckning (för en översikt se Berscheid, 1994). Det som kan konstateras från tidigare forskning är att forskare ofta studerar vänskap och kärlek separat, som två skilda fenomen. Därför kommer vänskaps- och kärleksrelationer i denna studie att jämföras gentemot varandra. Det är också vanligt förekommande att forskare separerar forskningen kring kärlek där singlar, sambos eller gifta personer ingår i separata studier och inte jämförs med varandra. Det finns således även en tendens att separera på heterosexuella och homosexuella kärleksrelationer. Denna studie är viktig då den inkluderar olika kön, ålder, relationstyper samt olika typer av sexuell läggning. Studien är också relevant eftersom den utförs i Sverige och därför bidrar med information om hur relationerna upplevs i Sverige, vilket är ett bra komplement till övrig forskning som tenderar att ske i andra länder.
Genom att undersöka vad deltagarna värdesätter och förväntar sig i vänskaps- och kärleksrelation kommer beståndsdelarna för varje relationstyp bli tydlig. Detta behövs för att sedan kunna jämföra relationerna mot varandra.
Syftet med denna studie är att analysera vad vänskaps- och kärleksrelationer har för beståndsdelar samt jämföra likheter och skillnader i hur relationerna upplevs, denna studie kommer således fokusera på de positiva beståndsdelarna i relationerna. För att få en mer nyanserad bild kommer således även könsskillnader studeras. Detta innebär att frågeställningarna är (1) vad är beståndsdelarna i vänskaps- och kärleksrelationer? (2) vad har dessa för likheter och skillnader?
Metod
I denna kvalitativa studie används tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) i kombination med en fenomenografisk ansats (Larsson & Holmström, 2009). Fenomenografi syftar till att undersöka hur människor upplever, förstår eller tänker kring ett fenomen och hur variationen kring människors tänkesätt ser ut (Larsson & Holmström, 2009). Den fenomenografiska ansatsen ligger som grund eftersom studien ämnar undersöka hur deltagarna upplever de olika relationstyperna snarare än att studera relationerna som fenomen. I denna studie har deltagarna fått svara fritt angående sina tankar och upplevelser till respektive relation. De har även fått ge konkreta exempel där det upplevt sig svikna vilket ger kunskap om vad deltagarna inte vill uppleva i en relation.
Deltagare
Ett stort spann när det kom till ålder, relationstyp samt kön var önskvärt då det säkerställde att deltagarna var representativa för olika åldersgrupper och relationer samt att könsfördelningen är jämn. Minimiåldern sattes på 20 år för att säkerhetsställa att ingen deltagare var gymnasiestudent. Detta var relevant för att deltagarna skulle ha en mer likvärdig vardag.
Totalt deltog 106 personer varav 48 män (45.29%), 57 kvinnor (53.77%) samt en icke-binär (0.94%). Totalt bland män och kvinnor var 28 singlar (26.42%), 20 i förhållande (18.86%), 29 var i ett samboförhållande (27.36%) och 29 var gifta (27.36%) En icke-binär var i ett förhållande (0.95%). Den yngsta deltagaren var född 2000 och den äldsta 1946 (M = 34.10, SD = 10.59).
Material och procedur
Till studien användes kvalitativa webbenkäter som gjordes med hjälp av Google formulär. Det skapades två enkäter, varje deltagare svarade dock enbart på en av enkäterna. Deltagarna till den första enkäten fick svara på frågor angående kärleksrelationer i första avsnittet och vänskapsrelationer i andra avsnittet medan deltagare till den andra enkäten fick svara på vänskapsrelationer i första avsnittet och kärleksrelationer i andra avsnittet. Detta gjordes för att undvika att ena stycket besvarades mer utförligt än de andra samt för att undvika att svarsföljden påverkade hur deltagarna svarar. Dessa enkäter skickades sedan ut elektroniskt via en länk som deltagaren fick tillgång till.
Till den första enkäten kontaktades handplockade deltagare. Detta för att nå en spridning mellan kön, ålder och relationsstatus. Dessa deltagare fick då en länk personligen skickad till sig för att komma till enkäten. Den andra enkäten lades ut med hjälp av en annan länk på plattformen Facebook där den delades på författarnas personliga Facebooksida. Med hjälp av delar-funktion kunde länk till den andra enkäten frivilligt spridas vidare och nå ut till fler deltagare. Ingen enkät kunde kopplas till någon Facebookanvändare eftersom länken ledde till Google formuläret där deltagarna svarade anonymt. När enkäterna totalt hade uppnått 106 deltagare låstes den och det var inte längre möjligt att svara. Det var 19 personer som svarade på enkät 1 och 87 personer som svarade på enkät 2
Enkäterna var utformade med ett inledande missivbrev, bakgrundsfrågor, ett avsnitt om kärlek samt ett avsnitt om vänskap. Missivbrevet var ett eget avsnitt som kom upp först i enkäten, en kort beskrivning av syftet till denna undersökning presenterades. Efter Vetenskapsrådets (2017) rekommendationer så blev deltagaren upplyst om att deltagandet är frivilligt, att deltagaren kan avbryta sin medverkan när som helst, att data enbart kommer att användas i forskningssyfte och att enkätsvaren inte kommer att kopplas till enskild individ. Avslutningsvis fanns även kontaktuppgifter till författarna och handledaren om deltagaren önskade kontakt. Genom att klicka sig vidare till enkätens nästa avsnitt gav deltagarna sitt samtycke om att påbörja sitt deltagande.
Bakgrundsfrågorna berörde vilket år deltagaren var född, deltagarens kön samt relationsstatus. Deltagaren fick själv skriva in sitt kön i fritext för att ingen skulle exkluderas på grund av för få svarsalternativ. Bakgrundsfrågorna var noga övervägda för att ge tillräckligt med information för studien men inte vara så detaljerade att deltagarens identitet kunde avslöjas. Utöver dessa frågor fick varje deltagare svara på totalt fyra frågor och ge fyra beskrivningar, två frågor och två beskrivningar till respektive relation. Dessa frågor och beskrivningar var identiska förutom att typen av relationen var utbytt. Frågorna och beskrivningarna som efterfrågades var: (1) beskriv vänskap/kärlek med tre ord, (2) vad värderar du i en vänskapsrelation/kärleksrelation? (3) vad förväntar du dig av en vän/partner? samt (4)
beskriv en händelse/situation där du känt dig sviken av en vän/partner. Första beskrivningen är menad att ringa in en allmän uppfattning om relationen, medan fråga två beskriver vad deltagaren värderar i relationen som helhet, fråga tre beskriver vad deltagaren förväntar sig specifikt av personen som ingår i relationen. Beskrivningen på punkt fyra ger information kring hur relationen brustit, detta lyfter de centrala förväntningarna och värderingarna ytterligare.
På de tre sistnämnda punkterna fick varje deltagare skriva fritt, men uppmuntrades att skriva minst fem meningar per fråga eller beskrivning. Med undantag för beskrivningen av när deltagaren känt sig sviken så behövde deltagaren inte utgå från en relation de var i eller hade varit. Detta informerades deltagarna om under frågeställningarna. Det var mer generella värderingar och tankar kring respektive relation som efterfrågades.
Databearbetning
Till databearbetningen användes en metod med sex faser för tematisk analys som skapats av Braun och Clarke (2006). Vissa justeringar gjordes för att anpassa metoden till de förutsättningar som denna studie utgick ifrån. Exempelvis involverar ett av stegen att allt material transkriberas från inspelade intervjuer till skriven text (Braun & Clarke, 2006) detta var inte aktuellt för denna studie då materialet redan existerade i skriftligt format från de kvalitativa webbenkäterna.
I fas ett av databearbetningen fokuserade på att bekanta sig med allt material som samlats in via enkäterna. Först lästes alla enkäter igenom, detta skedde löpande medan enkäterna samlades in, sedan upprättades en tabell där deltagarens enkätnummer, kön, ålder samt relationsstatus sammanställdes och färgkodades. Detta gjordes för att underlätta överblicken på deltagarna men även för att under analysen kunna referera till enkätnumret och på så vis enklare gå tillbaka i materialet och för att se vilka grupper deltagaren tillhörde i de olika frågorna. Varje kön och relationstyp fick en unik färg för att ge en tydlig överblick.
I fas två dokumenterades alla de spontana likheter och mönster som upptäcktes under första delen av bearbetningen. Detta steg avslutades med att alla svar meningskoncentrerades vilket innebär att enbart de för frågeställningarna relevanta svaren togs med till nästa fas. Varje fråga bearbetades separat för att säkerställa att svaret från deltagaren kunde härledas till aktuell fråga i enkäten.
I fas tre skapades 40 kategorier som sammanfattade alla de ord som syftar till samma sak, exempelvis sammanfogades ”stöttar mig”, ”stöttar”, ”visar stöd” till kategorin ”stöd”. Varje gång ett ord sammanfogades till en kategori räknades detta för att ge insyn i hur ofta kategorin nämndes av deltagarna. Denna process gjordes enskilt för varje fråga av enkäten och kategoriseringen gjordes först separat för män och kvinnor för att sedan sammanfattas till ett övergripande resultat. Denna separering gjordes för att eventuella könsskillnader skulle uppfattas. Den deltagare vars resultat inte kunde kopplas till man eller kvinna blev tillagd i det övergripande resultatet.
I fas fyra sorterades alla kategorier för att skapades potentiella teman, totalt skapades 22 potentiella teman där exempelvis kategorierna ”prata”, ”ärlig kommunikation” och ”pratar om allt” skapad det potentiella temat ”öppen kommunikation”. När alla kategorier hade sorterats in under potentiella teman granskades de för att säkerställa att de bildade ett mönster. Antalet gånger kategorierna nämns skrevs samman och bildade antalet för det potentiella temat. Varje fråga bearbetades fortfarande separat och en lista för männens, kvinnornas och övergripande resultat skapades.
I fas fem definierades och namngavs de 10 slutgiltiga temana. Vissa potentiella teman behölls medan andra potentiella teman sammanfogades och bildade undersökningens slutgiltiga teman. Även här räknades antalet gånger temat nämnts för att ge direktiv om hur stort stöd
temat har från deltagarna, där flera potentiella teman sammanfogades adderades antalet. Varje fråga bearbetades separat men nu gjordes även en övergripande sammanslagning där alla frågor kopplade till vänskap sammanfogades medan frågorna om kärlek sammanfogades. Detta gjordes för att skapa en överblick kring vilka teman som ingick i de olika relationerna samt för att kunna jämföra likheter och skillnader. Även i detta steg skapades en separat lista för männens, kvinnornas och det övergripande resultatet.
I det sjätte och sista steget sammanfattades studiens tillvägagångsätt, analys, resultat och relevans. Resultatet ställs i relation till tidigare forskning och en argumentation kring potentiella förklaringar presenterades.
Under hela databearbetningen har en dialog pågått mellan de två författarna för att säkerställa att analysen gjorts likvärdigt. I steg tre och fyra gjordes en varsin tolkning för respektive författare, sedan jämfördes och diskuterades resultatet så analysen var enhetlig. I den femte fasen bearbetade materialet gemensamt av de två författarna för att säkerställa att en slutgiltig homogen analys utfördes.
Resultat
Vänskapsrelationer
Denna del besvarar frågeställningen kring vilka beståndsdelar vänskapsrelationen består av. Studien visar att det människor värderar högst i en vänskapsrelation är att få och att ge stöd, att ha en öppen kommunikation, ärlighet, att ha roligt tillsammans samt att vännerna vet var de har varandra. De vanligaste orsakerna till att deltagarna kände sig sviken av en vän var när de upplever att tilliten och förtroendet gentemot varandra brister samt när de kände sig exkluderad.
Stöd. Av de 106 deltagarna nämner 59 att den främsta delen de värderar i vänskap är att
hjälpa och stötta varandra. Detta beskrevs snarlikt av deltagarna, de vanligaste orden som användes var “finnas där för varandra”, “stötta” och “hjälpa varandra”. Deltagarna talar ofta om att ha en vän som finns där när de upplever motgångar, att ha någon som lyssnar och ger råd. En deltagare beskriver stödet för varandra: ”Att man får varandra att må bra. Att man kan stötta varandra. När man lyssnar när det behövs och att man pratar när tystnaden är svår.” Man, 32 år
Öppen kommunikation. Att kunna ha en öppen kommunikation är något som 57 av 106 deltagare förväntar sig av en vän. Deltagarna uttryckte att de vill kunna prata med sina vänner och känna sig lyssnade på. Deltagarna uttryckte även att de vill kunna dela händelser från vardagen, att ens vän inkluderar dem genom att anförtro sig vid problem men också berättar goda nyheter. Vanliga ord som användes var just “kommunikation” och “prata om allt”. En deltagare beskriver hur de ska kunna kommunicera öppet: ”Att man kan berätta om de små och ointressanta delarna av ens vardag. Sådant som inte är värt ett inlägg i sociala medier men som man ändå vill få ut.” Kvinna, 23 år
Ärlighet. Det är 45 av 106 deltagare som nämner ärlighet som en central del i vänskap. Detta
beskrivs inte enbart som ett eget tema utan går in i de andra delarna av vänskap. Exempelvis vill deltagarna kunna ha en öppen kommunikation där de är ärlig mot varandra, de vill kunna lita på varandra då de vet att ens vän är ärlig och förväntar sig att ärlighet ligger som grund för hela relationen. Deltagare beskriver hur ärlighet ska finnas när det uppstår en konflikt: ”Jag
värderar att man kan vara ärliga med varandra. Uppstår det problem så ska man kunna ta dom med varandra direkt, inte prata med andra kompisar om problemen.” Kvinna, 20 år
Ha roligt tillsammans. Det är 44 av 106 deltagare som nämner att det är viktigt att de har
roligt tillsammans med sina vänner. De nämner återkommande “kunna skratta”, “hitta på roliga grejer” och “uppleva glädje”. Deltagarna uttrycker att det centrala är att de har roligt, eftersom det är vad umgänget således går ut på. De flesta aktiviteter skall vara roliga men detta innebär inte att alla aktiviteter behöver vara extraordinära. Vissa deltagare uttrycker att de gärna kan umgås kravlöst utan att göra specifika aktiviteter, men även dessa deltagare vill uppleva glädje när de umgås med sina vänner. En deltagare förklarar hur viktigt det är att ha kul och att humor är viktigt för relationen: ”Att kunna ha kul tillsammans och driva tycker jag är nödvändigt för att njuta av varandras sällskap.” Kvinna, 24 år
Veta var man har varandra
.
Det är 41 av 106 deltagare som påpekar hur viktigt det är att veta vart de har sin vän. Detta innebär att deltagarna vill känna tillit, uppleva sin vän som lojal och känna sig respekterade. Deltagarna vill även uppleva en trygghet kring vart deras vän står och de vill kunna lita på sin vän. Deltagare beskriver hur tryggheten leder till acceptans och respekt: “…Att vara trygg i relationen så att jag kan vara mig själv. Att kunna slappna av och känna den gemensamma respekten för varandra” Man, 44 årAtt känna sig sviken av en vän. Den vanligaste orsaken till att deltagarna känner sig svikna
av sin vän uppges vara när tilliten och förtroendet till varandra bryts. Exempel på detta kan vara genom att pratat illa om den andre till andra människor samt att deltagaren har berättat något i förtroende till sin vän som denne sedan fört vidare till andra. Detta går att koppla till den öppna kommunikationen som plötsligt brister, att deltagaren inte längre vet var hen har sin vän och att ärligheten inte längre är intakt. En annan orsak till att känna sig sviken är känslan av att de inte blir inkluderad. Vilket exempelvis beskrivs i berättelser genom att inte vara medbjuden på en fest och ett umgänge, utan deltagaren känner sig istället utanför och bortglömd. Två deltagare beskriver när de upplevt att förtroendet och tilliten brustet:
En person jag såg som en nära vän trodde och anklagade mig för att ha ihop det med hans ex. Till saken hör att jag aldrig ens träffat den personen. Jag blev väldigt besviken och ledsen över att inte bli litad på. Man, 35 år
”När jag berättat något i förtroende, som egentligen inte rör någon annan, och vännen berättat detta vidare utan att kolla med mig först. Eller pratar högt om det i offentligt sammanhang.” Man, 39 år
Skillnader i vänskapsrelationer. Det finns två skillnader i synen gällande vänskap som går
att utläsa. Aspekten av att vilja ha roligt med sina vänner nämner kvinnor i nästan dubbelt så stor utsträckning som män, det vill säga 29 kvinnor jämfört med 15 män. En annan skillnad som går att utläsa är att vissa deltagare vill att de regelbundet ska höra av sin vän och umgås medan andra tycker det är helt okej om de går en längre tid mellan de gånger de hörs och ses, vännerna träffas istället när det passar. Här går det inte att koppla skillnaden till någon specifik ålder eller kön, utan det handlar om att människor har olika preferenser som står i motsats till varandra.
Denna del besvarar frågeställningen kring vilka beståndsdelar kärleksrelationen består av. Undersökningen visar att det deltagarna värderar högst i en kärleksrelation är stabilitet i förhållandet, att vara ett gemensamt team, att ha en öppen kommunikation, uppskattning och fysisk närhet. Den vanligaste orsaken till att deltagarna känner sig sviken av sin partner är när de inte kan vara ärliga och öppna mot varandra samt att ens partner varit otrogen.
Stabilitet i förhållandet
.
Studien visar att 106 av 106 deltagare uttrycker stabilitet i förhållandet som viktigt för dem. Stabiliteten syftar till att känna en trygghet med sin partner. Att de har en tillit och en lojalitet gentemot varandra, där båda behandlar varandra med respekt samt en trogenhet. Stabilitet innefattar även en känsla av förståelse och en acceptans för att de kan vara sig själva. Deltagarna vill även ha en bekväm och avslappnad känsla som gör att relationen upplevs som mindre kravfylld. Två deltagare beskriver att stabiliteten ger en trygghet: ”Att känna en emotionell närhet, och ha en stabil grund att stå på i relationen, vilket ger en känsla av trygghet. Att kunna slappna av, släppa ned axlarna, med någon en vet att en har vid sin sida” Icke-binär, 23 år. ”Att känna att man vet exakt var man har varandra och inte behöva tvivla på om den andra personen är lika investerad i förhållandet.” Kvinna, 27 årEtt gemensamt team. Att vara ett gemensamt team med sin partner är något som framkommer
tydligt då 104 av 106 deltagare nämner detta. Det beskrivs på flera olika sätt men grundar sig i känslan av att tillsammans är de en enhet. Deltagarna talar om att de delar allt med varandra, i mot- och framgång och tillsammans har de en gemenskap, ett samarbete och gemensamma mål. Deltagarna talar även om känslan att de vet var de har varandra, att de får och ger lika mycket samt att de delar liknande värderingar. En deltagare beskriver hur personen tillsammans med sin partner kompletterar varandra: ”...han är min äpplehalva, tillsammans är vi runda och goda, men utan honom är jag bara en äppelskrutt!” Kvinna,74 år. En annan deltagare talar om ömsesidig kärlek till varandra: ”Ömsesidigheten i kärlek är det som definierar mänsklig lycka. Att två personer älskar varandra är lycka. Om den ena älskar och den andra fördrar, är kärleken ett bränsle som brinner för båda - men där den ena åker snålskjuts.” Man, 54 år
Öppen kommunikation. Det är 90 av 106 deltagare som nämner öppen kommunikation. Att
ha en öppen kommunikation beskrivs som att ha en ärlighet gentemot varandra och att kunna ha en öppenhet när det kommer till tankar och känslor. Deltagarna vill kunna prata om problem, dela vardagliga saker, känna sig lyssnad på och känna att deras partner även väljer att kommunicera med de.En deltagare beskriver:
Att vara ärlig. Kunna prata om saker som kanske känns obekväma vare sig det kommer till fysik eller psyke. Våga både be om och ge hjälp för att man ska frodas tillsammans. Att kunna lita på mig men våga ifrågasätta om den känner som orolig för något så man inte går och grubblar på tankar som kanske bara är i ens eget huvud. Man, 29 år
Uppskattning. Det är 42 av 106 deltagare som nämner uppskattning som en viktig del i en kärleksrelation. Detta uttrycks som uppskattning, men det benämndes även som omtanke, att inkluderade små fina gester i vardagen, att partnern gör det lilla extra som hen vet den andre uppskattar men som kanske inte är avgörande för en själv. En deltagare beskriver hur det “lilla” kan betyda mycket: ”Att bli bortskämd, inte nödvändigtvis i prylar eller pengar, Men i kärleksfulla gester - dyra som gratis.” Kvinna, 23 år
Fysisk närhet. Det är 40 av 106 deltagare som nämner fysisk närhet som en central del i kärlek. Det är främst denna del som deltagarna själva påpekar särskiljer kärlek från andra relationer. Närhet inkluderar allt från att hålla hand, kramar, spontana pussar och mer sexuella
aktiviteter. Deltagarna påpekar att denna variation av fysisk närhet gör upplevelsen av att de är nära varandra starkare. Det är också värt att nämna att det är en exakt lika stor fördelning mellan män och kvinnor när det kommer till fysisk närhet. En deltagare om hur intimitet tillhör kärleksrelationen: ”...min idé av en kärleksrelation är lik min idé av en bra vänskapsrelation men där man bara adderar mer intimitet” Kvinna, 24 år
Att känna sig sviken av sin partner. I undersökningen fick deltagarna berätta om en händelse
eller situation där de har känt sig svikna av sin partner. Deltagarna uppger att den vanligaste orsaken är en bristande kommunikation som kan te sig genom att exempelvis inte vara sanna mot varandra eller om sina känslor. En annan vanlig orsak varför deltagarna känner sig sviken är otrohet. Något som 22 av 106 deltagare uppger att de blivit utsatta för. En skillnad syns mellan könen när det kommer till att visa uppskattning till sin partner. Kvinnor uppger i högre grad att de känner sig svikna när ens partner inte visar uppskattning jämfört med vad män uppger. Ett exempel på bristande uppskattning kan vara upplevelsen att ens partner inte ser henne och att hon då känner att hon inte duger. Alla tre av dessa orsaker går att oavkortat koppla till de grundläggande beståndsdelarna som beskrivits ovan och stödjer således dessa ytterligare.
Två deltagare beskriver hur bristande kommunikation och att inte vara sanna mot varandra känns som ett svek: ”Sviken av tidigare partner där vederbörande var otrogen vid flertalet tillfällen. Det som kändes som det största sveket var egentligen att hon inte tog ansvar och erkände vad hon gjort utan nekade till allt.” Man, 54 år. En annan deltagare skriver:
Jag hade en partner som inte klarade av att vara ärlig i slutet av en relation och berätta exakt hur hon kände. Hon valde att istället fortsätta relationen och vid sidan om träffa en annan innan vår relation var helt över. Jag blev väldigt sårad över att inte vara värd sanningen.
Man, 35 år
Skillnaden i kärleksrelationer. De skillnader som upptäcks mellan könen berör uppskattning
och att kunna utvecklas. Där är 29 kvinnor som anger att de värderar uppskattning jämfört med 13 män. Kvinnor vill i dubbelt så hög grad känna att de visar uppskattning gentemot varandra. Det är 11 män som värderar att kunna utvecklas i en relation, jämfört med 4 kvinnor. Utvecklingen berör både ett personligt plan men även tillsammans. Två citat som visar skillnaden mellan könen: ”För mig är det väldigt viktigt att jag blir bekräftad genom ord och handling och att jag får ge kärlek tillbaka.” Kvinna, 25 år. ”Gärna utveckla varandra och
tillsammans när det kommer till både karriär och drömmar” Man, 30 år
Jämförelse mellan vänskap och kärlek
Detta avsnitt syftar till att besvara frågeställningen som berör skillnader och likheter mellan vänskaps- och kärleksrelationer (se Figur 1).
Likheter mellan relationerna. Det syns klart och tydligt att en öppen kommunikation är
viktigt i såväl vänskap som kärlek. Att kunna prata med varandra, få uttrycka sig fritt, dela med sig av saker och skapa en samhörighet via kommunikationen är något som är avgörande för en relation. Att uppleva en stabilitet i relationen där personerna vet var de har varandra tyckts också vara viktigt oavsett om de rör vänskap eller kärlek. Det grundar sig i att känna personen de har en relation med och de behöver således inte fundera på hur personen kommer reagera, bete sig eller agera. Det finns en trygghet som gör relationen mer stabil. Det finns också en likhet där deltagarna själva återkommande nämner att kärlek och vänskap är lika. Trots att de
inte fick någon fråga kopplad till likheter och skillnader valde flera deltagare att ta upp ämnet. Det uttrycktes som att vänskap ingår i kärlek och kärlek ingår i vänskap, men de konstateras att kärlek är en djupare relation med fler lager än vad deltagarna upplever att vänskap är. En deltagare hur vänskapen finns i kärleken: ”En partner är en vän jag väljer att dela mitt liv med…. Jag förväntar mig att min partner är en sann vän.” Man, 48 år
Skillnader mellan relationerna. Det som skiljer vänskaps- och kärleksrelationer åt är hur deltagarna talar om tidsdimensioner, det vill säga hur långvarig relationen kan tänkas vara. När det gäller kärlek pratar deltagarna om hur de tillsammans med sin partner vill dela en värld, detta betonas inte när deltagarna pratar om vänskap. När deltagarna talar om kärlek nämner de framtiden och vad den har att ge, på ett sätt där ens partner är inkluderad, och i vissa fall måste vara inkluderad annars fungerar inte relationen. Deltagarna nämner drömmar, framtidsplaner, barn, att vara med varandra genom allt. Trots att det inom vänskapsrelationer talas om hur deltagarna vill att de ska agera när de stöter på ett problem eller en konflikt med sina vänner så nämns inte kompromisser eller att ta hänsyn till varandras behov, vilket nämns i kärlek. Istället nämner de att deltagarna vill ha en öppen dialog sinsemellan.I vänskap nämns ingen tidsaspekt, deltagarna talar inte om en evig framtid eller gemensamma långsiktiga mål. Det finns även en kontrast när det gäller stöd. Stöd nämns i både vänskaps- och kärleksrelationer men när det kommer till kärlek nämns det mer som en del i det gemensamma teamet. Det finns en outtalad förväntan om att de tillsammans löser motgångar eftersom de valt att inleda en relation. När det kommer till vänskap nämns istället stöd som en hörnsten i vänskapen, här sätts den inte i linje med andra förväntningar utan får en fristående roll i relationen. En deltagare om vad det är som skiljer sig i kärlek och vänskap: ”Inte alls olik en kärleksrelation, förutom det att vänskapen snarare bygger på respekt och tillit istället för romans” Man, 44 år. En annan deltagare jämför förväntningarna i de olika relationerna:
Välmening och uppriktighet, som med vänner. Men jag har mer förväntningar på en kärlekspartner när det gäller investering i vår relation, jag utgår ifrån att min partner vill lägga lika mycket krut på vårt förhållande som jag, och blir besviken om jag uppfattar min partner som nonchalant eller ovillig att kommunicera.
Man, 23 år
Vänskap Kärlek Gemensamt för vänskap och kärlek
Figur 1.
Vad som ingår i vänskap, kärlek samt vad dem har gemensamt.
Diskussion
r Stöd Ha roligt Ärlighet Fysisk närhet Team Framtid Se varandra Omtanke Tillit Samtal
Syftet med denna studie är att undersöka vad vänskaps- och kärleksrelationer består av samt att undersöka likheter och skillnader i dessa relationer. Först kommer resultatet gällande vänskapsrelationer presenteras kopplat till den tidigare forskning, sedan kommer resultatet för kärleksrelationer presenteras i relation till den tidigare forskning och resultatdiskussionen avslutas med att likheter och skillnader för relationerna diskuteras. I metoddiskussionen kommer styrkor med studien, eventuella svagheter och möjligheter för framtida forskning diskuteras. Några korta slutsatser för studien avslutar detta avsnitt.
Resultaten för denna studie visade att inom vänskapsrelationer är det viktigt att känna stöd, ha en öppen kommunikation, ärlighet, ha roligt tillsammans och att veta vart man har varandra. Inom kärleksrelationer vill deltagarna uppleva stabilitet i förhållandet, ett gemensamt team, ha en öppen kommunikation, uppskattning och fysisk närhet.
Beståndsdelar i vänskap. Denna studie visar att det deltagarna värderar högst i en
vänskapsrelation är att få och att ge stöd, att ha en öppen kommunikation, att ha roligt tillsammans, ärlighet samt att vännerna vet var de har varandra.
Stöd är den del i vänskap som får störst stöd från deltagarna. Stöd syftar till såväl praktisk hjälp som emotionellt stöd. Detta är något som går i linje med vad Gillespie et al. (2015) konstaterade. De menade att män och kvinnors vänskap inte skiljer sig nämnvärt från varandra. Den tidigare studien och denna studie påvisar likvärdigt resultat med ett undantag där denna studie till skillnad från föregående visar att kvinnor uppger att det är extra viktigt att ha roligt med sina vänner. Även Rose et al. (2016) nämner att stöd är centralt för vänskap. Trots att deras studie innehåller deltagare i tonåren så är det relevant att jämföra resultatet med denna studie då samma mönster syns även hos vuxna deltagare. Detta antyder att mönster hos ungdomar kan följa med upp i vuxenlivet och ligga som grund för hur vänskapsrelationerna formas.
Likt denna studie så nämner Campbell et al. (2018) vikten av glädje då dem konstaterar att denna beståndsdel är centralt för vänskap, Campbell et al. (2018) påvisar dock ingen könsskillnad utan talar generellt för alla deltagare i deras studie.
I Adams et alt., (2000) studie beskriver forskarna att nära vänner är de personer som deltagaren kan prata fritt med, kunna ventilera med när de har bekymmer och de som finns tillhands när hjälp efterfrågas. Detta går i linje med vad denna studie visar, vilket kan innebära att deltagarna har utgått från nära vänner när de svarat på enkäten. I denna studie gavs ingen definition av en vän utan det lämnades fritt för deltagaren själv att tolka vem som klassas som en vän.
Utöver dessa delas så betonar deltagarna det är viktigt att veta var de har varandra och att kunna lita på sin vän, ärlighet blir därför en centraldel som är genomgående i hela relationen. Detta ger en trygghet som gör att personerna inte behöver uppleva oro eller tvivel. Umgänget med ens vän blir på så vis mer avslappnat och enkelt. Hall (2019) talar om att upplevelsen av närhet i vänskap inte hänger på hur mycket tid personerna spenderar tillsammans, utan att det snarare handlar om en upplevelse av att personerna är delaktiga i varandras liv på ett eller annat sätt. Detta kan kopplas till resultat som denna studie visar, eftersom det är enklare att låta en längre tid passera mellan de gånger vännerna ses om de vet var de har varandra och är trygg i relationen de har med sin vän. Detta kan även förklara varför studien fick delat resultat när det kommer till hur ofta det anses att vännerna behöver höra av sig eller ses. En eventuell förklaring är att de personer som upplever att de vet var de har sin vän inte känner lika stort behov av att träffas tätt och regelbundet, utan tycker det räcker om de hörs och ses mer sällan. Personer som inte är fullt lika säkra på sina vänskapsrelationer kan istället ha behov av att träffas och höras mer regelbundet för att de ska känna att relationen är stark.
Beståndsdelar i kärlek. Studien visar att de beståndsdelar deltagarna värderar högst i en
kärleksrelation är stabilitet i förhållandet, att vara ett gemensamt team, att ha en öppen kommunikation, uppskattning och fysisk närhet.
Resultatet i studien påvisade att stabilitet i förhållandet och gemensamt team var de beståndsdelar som fick störst stöd hos deltagarna, de påtalade att det är viktigt att de är trygga i relationen samt att det finns gemensamma värderingar och mål för framtiden. Just stabilitet och att vara ett gemensamt team återkommer i flera tidigare studier. Rusbult (1980) skapade en investeringsmodell, som visar hur personer blir mer involverade i en relation ju mer de engagerar sig och investerar. Denna modell använde sedan Sprechers (1998) när hon gjorde en studie som konstaterade att kärleksrelationer behöver ha en ständig förändring framåt för att individer i en relation ska uppleva kärlek, tillfredsställelse och engagemang. Utifrån den genomförda studien och den tidigare forskningen kan det konstateras att stabilitet och känslan av att vara ett gemensamt team är aspekter som varit centralt för kärleksrelationer genom generationer. Det faktum att dessa två aspekter fortfarande är grundläggande tyder på att de är tidlösa och fundamentala hörnstenar för kärleksrelationen.
Sprechers (1998) gjorde ytterligare ett konstaterande när det kommer till kärlek, utöver denna investering måste det finnas en genuin omsorg för den andra personen. Denna genuina omsorg beskriver deltagarna när de talar om temat att vara ett gemensamt team men även då de talar om temat uppskattning. Deltagarna vill känna att deras partner bryr sig om dem, vill dem väl och gör det lilla extra för deras skull. Detta kan kopplas till en annan tidigare studie som visar att en genuin omsorg för den andre personen är ett genomgående tema för kärlek, oavsett om det rör sig om kärleken för en partner, sitt barn eller en vän (Hegi & Bergner 2010). Värt att nämna är dock att denna studie, till skillnad från tidigare studier, visar en könsskillnad som talar för att kvinnor anser uppskattning är av större betydelse än vad männen anser.
Deltagarna är dock överens om att fysisk närhet är något som ingår i en kärleksrelation och att det kan ges i uttryck på olika sätt, allt ifrån att hålla hand, klia på ryggen till mer sexuella handlingar. Den närhet som uppstår tycks ta sitt uttryck rent fysiskt men den upplevs även emotionellt vilket gör att deltagarna upplever sig stå sin partner närmare. En tidigare studie nämner denna aspekt genom att konstatera att attraktion är viktigt i en relation eftersom det upprätthåller en passion och fungerar som en dragningskraft mellan parterna (Campbells et al., 2018). Den fysiska närheten beskrivs även som en naturlig del i en kärleksrelations utveckling, vilket resulterar i att relationen stärks (Ackerman & Griskevicius, 2011). Att deltagarna nämner fysisk närhet under kärleksrelationer tycks vara naturligt då en kärleksrelation i de flesta sammanhang innebär att personen är exklusiv med sin partner. Detta syns tydligt då deltagarna i denna studie talar om svek eftersom otrohet nämns som en av de största faktorerna till att de upplever sig sviken av sin partner. Otrohet syftar även till ett brustet förtroende och en bristande kommunikation. I de flesta fallen handlar sveket även om en bruten överenskommelse och att det gemensamma teamet inte längre värderats av den otrogne partnern.
I Barelds och Barelds-Dijkstra (2007) tidigare studie konstaterade de att kvaliteten på kärleksrelationen inte är beroende av hur lång relationen är eller hur relationen inleds. I denna studie efterfrågades inte hur länge deltagarna hade befunnit sig i en relation, men när Acevedo och Arons (2009) studie granskas så beskrivs stabilitet i relationen som en återkommande faktor för långvariga relationer. Detta kan tyda på att det resultat från denna studie kan kopplas till aspekt att deltagarna beskriver sådant som är viktigt för dem i längre relationer. Viktigt att påpeka är att deltagarna för denna studie inte behövde utgå från nuvarande eller tidigare relation utan fick utrymme att fritt resonera kring kärleksrelationer. Deltagarna har trots detta återkommande beskrivit kärleksrelationer som något bestående över tid.
Gemensamt för vänskap och kärlek. Denna studie presenterar några beståndsdelar som är
beståndsdelar som deltagarna återkommer till. För vänskap handlar det om att dela med sig om sin vardag, kunna ventilera sådant som skaver eller dela gemensamma intressen. Den öppna kommunikationen i vänskap nämner Hall (2009) i en tidigare studie, där framgår det att kommunikation är ett av de viktigaste del för att bygga en vänskapsrelation och ett av de enklaste sätten för att bevara en befintlig vänskap. För kärlek handlar den öppna kommunikationen om att lösa egna eller gemensamma problem, dela vardagen samt uttrycka åsikter och funderingar. Kommunikationen ligger som grund för hela relationen. I Ackerman och Griskevicius (2011) studie valde de att studera kommunikation och tog den mest fundamentala meningen för att uttrycka kärlek, det vill säga ”jag älskar dig”. De konstatera att en kärleksrelation vilar tungt på att båda parter uttrycker sig verbalt. Att kommunikationen är centralt för mellanmänskliga relationer är dock inte svårt att förstå eftersom det är ett av de naturligaste sätt personen har att uttrycka sig samt dela med sig av sina innersta tankar och känslor.
Deltagarna i denna studie pratar således även om vikten att veta vart de har den andra parten, detta nämns i både vänskap och kärlek. I vänskap beskrivs det som att det finns en tillit och att en ömsesidig respekt vilket gör relation enklare att förhålla sig till. I kärlek beskrivs denna beståndsdel som en förutsättning för att ha en stabilitet i förhållandet, där deltagaren känner tillit till sin partner och en ömsesidig respekt. Denna beståndsdel beskrivs alltså likvärdigt men i kärleksrelationer ingår fler delar så som trygghet, acceptans och förståelse.
Hegi och Bergner (2010) beskriver genuin omsorg som grunden för att kärlek skall kunna existera, oavsett om de gäller kärlek till en partner eller en vän. Det går det att argumentera för att denna genuina omsorg är vad som gör det möjligt för deltagarna att se kärlek och vänskap som lika ur vissa aspekter. Detta skulle kunna förklara varför deltagarna nämner att kärlek är likt vänskap och vänskap är likt kärlek till viss del.
Skillnader mellan vänskap och kärlek. Det framkommer av denna studie att det finns några
specifika skillnader mellan vänskaps- och kärleksrelationer. Fysisk närhet nämns som en av de största skillnader mellan vänskap och kärlek. Fysisk närhet tycks vara en av de aspekter som gör kärleksrelationer till mer djupgående än vänskapsrelationer. Den fysiska närheten är också de som gör kärleksrelationer mer exklusiva till enbart en person medan deltagarna är helt öppna för att de kan ha flera vänner samtidigt utan att det ställer till med några bekymmer.
Det finns en tidigare studie av Flannangan et al. (2005) som granskar hur personer värderar beteenden hos en vän och hur de värderar samma beteende hos en partner. Det konstateras att en partner döms hårdare än en vän i tre av fyra situationer samt att ens vän hyllas mer för positiva beteenden till skillnad från ens partner. En annan tidigare studie stödjer detta påstående och kunde påvisa att personer som är i ett förhållande även har mindre behov av emotionell närhet och stöd från vänner (Fuhrman et al., 2009). Den tidigare forskningen och denna studie kan förklara det i termer av att personer förväntar sig mer av en partner än en vän. Således sätter personen även högre krav på sin partner eftersom de lever tillsammans och spenderar mer tid i varandras direkta närhet. Detta kan indikera att kärlek är den relation människor tenderar att engagera sig mer i jämfört med vänskap. Fuhrman et al. (2009) såg denna tendens i sin studie trots att kärleksrelationen kan ha varat kortare än vänskapsrelationer.
Detta belyser således även den sista stor skillnad mellan vänskap och kärlek, vilket är att kärlek beskrivs som långsiktigt. Tidsaspekten nämns inte när det kommer till vänskap men den är central i kärleksrelationer. En möjlig förklaring till detta är att vid kärleksrelationer är det ofta tydligt när personerna inleder en relation, det är också tydligt när en kärleksrelation avslutas. När det gäller vänskap är gränserna mer svävande och skillnaden mellan att vara en vän eller en nära vän behöver inte uttals, det är inte heller lika vanligt att vänskapsrelationer avslutas så formellt som en kärleksrelation gör.
Metoddiskussion
Styrkor med studien. En styrka i denna studie är det stora deltagarantalet, bredden och den
jämna fördelningen när det kommer till deltagarnas kön och relationstyp. Eftersom deltagarna är jämnt fördelade blir resultatet relativt tillförlitligt. Det är även en styrka att deltagarnas ålder sträcker sig från 20-74 år, vilket ger ett stort åldersspann. En annan styrka för denna studie är att deltagarna fått svara fritt genom en kvalitativ webbenkät. Detta kan bidra till att de har svarat öppet, ärligt och inte har haft någon tidspress då deltagarna kunna svarat i lugn och ro när de har haft tid över. Ytterligare en styrka är att studien får stöd av flertalet tidigare studier, trots att dessa studier inte är lika heltäckande, utan rör specifika områden av relationerna. Detta tyder på att denna studie fått en bredd där relationerna beskrivs med viss säkerhet. En sista styrka är detta studie fyller kunskapsluckan gällande hur relationer upplevs i Sverige, mycket av den tidigare forskningen är gjord utanför Sverige vilket innebär att de resultaten inte kan antas stämma utan vidare undersökning.
Svaghet med studien. En eventuell svaghet med studien är att kulturell tillhörighet och
religion inte har efterfrågats, detta gör att det inte går att uttala sig gällande deltagarnas tillhörigheter. Hade frågor kring detta ställts finns det en möjlighet att uttala sig om kopplingar mellan dessa aspekter. Trots att deltagarna i den studie har en fördelning i ålder som sträcker sig mellan 20-74år så är inte antalet deltagare jämnt fördelat på denna skala. Det har varit önskvärt om fler äldre personer deltagit för att balansera upp fördelningen.
Framtida studier. Till en framtida studie kan det vara möjligt att göra ett liknande upplägg
men fördela deltagarna över olika kulturella och/eller religiösa tillhörigheter och då få fram ett mer övergripande resultat som kan röra fler individer, eller fler delar av världen. I en kommande studie skulle det också vara möjligt att få en jämnare spridning i ålder som då gör studien mer heltäckande.
Slutsatser
Sammanfattningsvis så beskrivs de viktigaste aspekterna av vänskapsrelationer som stöd, öppen kommunikation, ärlighet, att ha roligt tillsammans samt veta vart man har sin vän. Trots att detta resultat är enhetligt så beskrivs vänskap relativt varierande. Det går att se en röd tråd men deltagarna beskrev vänskap med väldigt många olika synonymer. Studien visar att tidsaspekten inte nämns relaterat till vänskap vilket innebär att deltagarna inte uttalar sig om hur vidare vänskap är långsiktigt eller kortsiktigt.
Kärleksrelationer beskrivs väldigt enhetligt och de genomgående temana syns tydligt. Det handlar om att vara ett gemensamt team, där personerna finner stöd och delar framtida mål. människor vill känna sig trygg, kunna ha en öppen kommunikation och framförallt är det en långsiktig investering där de förväntar sig att ens partner ska vara den de lever med en längre tid. Ingen deltagare har uttryckt att kärlek är tillfälligt eller kortvarigt.
Resultatet från denna studie kan användas såväl av privatpersoner som i professionella sammanhang. Studiens resultat skulle kunna användas av privatpersoner för att analysera och reflektera kring vad den enskilda relationen behöver för att stärkas. Det kan även ligga som grund för diskussioner vid eventuell parterapi. Resultaten skulle även kunna vara användbart som underlag för chefer som vill utveckla ett bättre arbetsklimat genom att förbättra relationer och samarbete mellan kollegor. Mellanmänskliga relationer är som tidigare nämnts något som
påverkar alla människor. Denna studie kan göra det lättare att förstå vad vänskaps- och kärleksrelationer innebär.
Referenser
Acevedo, B. P., & Aron, A. (2009). Does a long-term relationship kill romantic love? Review
of General Psychology, 13(1), 59–65. doi: 10.1037/a0014226
Adams, R. G., Blieszner, R., & De Vries, B. (2000) Definitions of friendship in the third age: Age, gender, and study location effetcs. Journal of Aging Studies. 14(1), 117-133. doi: 10.1016/S0890-4065(00)80019-5
Ackerman, M. J., & Griskevicius, V. (2011). Let’s get serious: Communicating commitment in romantic relationships. Journal of Personality and Social Psychology, 100(6), 1079–1094. doi: 10.1037/a0022412
Barelds, D. P. H., & Barelds-Dijkstra, P. (2007). Love at first sight or friends first? Ties among partner personality trait similarity, relationship onset, relationship quality, and love. Journal
of Social and Personal Relationships, 24(4), 479–496. doi: 10.1177/0265407507079235
Berscheid, E. (1994). Interpersonal relationships. Annual Review of Psychology, 45, 79-129. doi: 10.1146/annurev.ps.45.020194.000455
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Campbell, K., Nelson, J., Parker, M. L., & Johnston, S. (2018). Interpersonal chemistry in friendships and romantic relationships. Interpersonal: An International Journal on Personal
Relationships, 12(1), 34-50. doi:10.5964/ijpr.v12i1.289
Fuhrman, R., Flannagan, D., & Matamoros, M. (2009). Behavior expectations in cross‐sex friendships, same‐sex friendships, and romantic relationships. Personal Relationships,
16(4). 575-596. doi: 10.1111/j.1475-6811.2009.01240.x.
Flannagan, D., Marsh, D. L., & Fuhrman, R. (2005). Judgments about the hypothetical behaviors of friends and romantic partners. Journal of Social and Personal Relationships,
22(6), 797–815. doi: 10.1177/0265407505058681
Gillespie, B. J., Lever, J., Frederick, D., & Royce, T. (2015). Close adult friendships, gender, and the life cycle. Journal of Social and Personal Relationships, 32(6), 709–736. doi: 10.1177/0265407514546977
Hall, J. A. (2019). How many hours does it take to make a friend? Journal of Social and
Personal Relationships, 36(4), 1278–1296. Doi: 10.1177/0265407518761225
Hegi, K. E., & Bergner, R. M. (2010). What is love? An empirically-based essentialist account.
Journal of Social and Personal Relationships, 27(5), 620–636. doi:10.1177/0265407510369605
Larsson, J., & Holmström, I. (2009). Phenomenographic or phenomenological analysis: Does it matter? Examples from a study on anaesthesiologists’ work. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being, 2(1), 55-64, doi:10.1080/17482620601068105
Rose, A. J., Smith, R. L., Glick, G. C., & Schwartz-Mette, R. A. (2016). Girls ’and boys’ problem talk: Implications for emotional closeness in friendships. Developmental
Psychology, 52(4), 629–639. doi: 10.1037/dev0000096
Rusbult, C. E. (1980). Commitment and satisfaction in romantic associations: A test of the investment model. Journal of Experimental Social Psychology, 16(2), 172– 186. doi: 10.1016/0022-1031(80)90007-4
Sprecher, S. (1999). "I love you more today than yesterday": Romantic partners' perceptions of changes in love and related affect over time. Journal of Personality and Social Psychology,
76(1), 46–53. doi: 10.1037//0022-3514.76.1.46
