• No results found

Metan från deponi ger energi till Landskronas fjärrvärmenät

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Metan från deponi ger energi till Landskronas fjärrvärmenät"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Under information fakta presenterar natUrvårdsverket fakta i olika frågor

in

fo

r

m

at

io

n

fa

k

ta

information fakta goda exempel Biogas klimp – klimatinvesteringsprogram mars 2012

foto: landskrona energi

metan från deponi ger energi till

landskronas fjärrvärmenät

En biogaspanna omvandlar sedan 2007 metangas från Landskrona kommuns deponi till värme för tätortens fjärrvärmenät. Miljönyttan växer då biogasen även ersätter det fossila bränsle (naturgas) som tidigare användes. Tillsammans med spillvärme från industri- och energiföretag i närbelägna Helsingborg ger det nya värmesystemet bostäder och lokaler i centrala Landskrona en näst intill fossilbränslefri uppvärmning.

Syftet med Landskronas biogassatsning var att ta hand om gasen från Lundåkradeponin på ett effektivt och miljöriktigt sätt. Så har det också blivit. Med den nya pannan tas 800 000 m3 mer gas tillvara per år (från 1 500 000 m3 till cirka 2 300 000 m3 årligen) samtidigt som mängden tillförd energi i fjärrvärmenätet ökar med 30 procent per år. Pannan är placerad vid deponin. Metangasen sugs upp via särskilda brunnar placerade i tippmassorna. Gasen leds till panncentralen och omvandlas till energi som värmer bostäder och lokaler anslutna till fjärrvärmenätet.

Satsningen på en ny biogaspanna är ett led i Landskrona kommuns arbete för ett fossilbränslefritt Landskrona. Kommunen har sedan flera år arbetat aktivt med hållbar utveckling i samhällsplaneringen. Projektet har fått stöd från Klimp och ses som ett bra exempel där beprövad teknik ger stora fördelar för miljö och samhälle.

PoSitiVa EffEktEr PÅ miLJÖ oCH Ekonomi

• Utsläppen av växthusgasen metan har minskat med motsvarande 5 880 ton koldioxid per år. • Biogasen ersätter 875 MWh naturgas och minskar därmed utsläppen med 178 000 ton koldioxid per år. • Investeringen beräknas totalt ha minskat klimatpåverkan med motsvarande drygt 6 000 ton koldioxid. • Påverkan på närmiljön minskar genom minskad lukt från det tidigare läckaget av metangas. • Ekonomin gynnas genom lägre bränslekostnader när återvunnen metangas ersätter naturgas.

(2)

naturvårdsverket 106 48 stockholm. Besöksadress: stockholm - valhallavägen 195, Östersund - forskarens väg 5 hus Ub, kiruna - kaserngatan 14.

tel: +46 10 698 10 00, fax: +46 10 698 10 99, e-post: registrator@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8 505 933

40, orderfax: +46 8 505 933 99, e-post: natur@cm.se postadress: Cm gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

information fakta goda exempel Biogas klimp – klimatinvesteringsprogram mars 2012 isBn: 978-91-620-8579-7 mer information kontakt: maggie karpicka,

fjärrvärmeingenjör, landskrona energi aB tel. 0418-47 08 83,

maggie.karpicka@landskronaenergi.se entreprenörer/utförare:

eldaB aB levererade biogaspannan. företaget ingår idag i CompaC aB. projektet på webben:

www.landskrona.se

mer information om goda exempel: www.naturvardsverket.se/mir www.naturvardsverket.se/godaexempel fakta

klimp landskrona kommun 2006 åtgärd: 8a

miljöinvestering: 2 miljoner kr Bidrag: 240 000 kr

GEnomfÖranDE

Den nya biogaspannan har en effekt på 2 (2,5) MW och ersätter en tidigare, mindre panna. Den nya pannan behövdes för att klara nya förhållanden vid kommunens fjärr­ värmeverk. Samtidigt ville man minska utsläppen och optimera gasutvinningen från deponin. Valet föll därför på en biogaspanna med brännare för dubbel miljönytta. Driftssiffrorna visar på något lägre resultat än förväntat, troligen på grund av ett något lägre realiserbart uttag av biogas än beräknat. Utfallet bedöms dock överlag som mycket gott. Att minska metangasutsläppen är angeläget då metan är en kraftfull växthusgas. Merkostnaden för miljöinvesteringen ligger i linje med arbetet för att göra fjärrvärmen fossilfri till år 2020. Åtgärden blev något dyrare än beräknat då en ny skorsten behövde uppföras.

Projektet planerades och genomfördes av dåvarande Teknik­ och stadsbyggnads­ förvaltningen i nära samarbete med kommunägda bolaget Landskrona­Svalövs Renhållnings AB. Från och med den 1 januari 2011 ingår fjärrvärmeverksamheten i det kommunägda bolaget Landskrona Energi AB som också årligen följer upp mängden producerad biogas.

PotEntiaL oCH framtiDa nYtta

Biogas är en viktig del i samhällets övergång från fossila till förnybara bränslen. Deponier med organiskt avfall kan läcka ut den starka växthusgasen metan till atmo­ sfären. Att minska metangasutsläppen är angeläget då metan är en kraftfull växthusgas. Praktiska lösningar som använder deponiers överskottsgas och för in den i fjärrvärme­ nät eller andra värme­ eller luftproducerande anläggningar har en stor potential i många länder.

varfÖr ett gott exempel

att ta tillvara metan som annars skulle läckt ut till atmosfären eller facklats bort, ger miljö- och klimat-effekter i dubbel märkelse. dels hindras den starkt klimatpåverkande gasen metan från att nå atmosfären, dels minskar behovet av tillfört bränsle i fjärrvärmesystemet. kommunen har i sitt val av biogaspanna för fjärrvärme använt beprövad teknik för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen. Beroende på årstid och behov tillförs spillvärme från kringliggande energi- och industriföretag, främst handlar det om fossilbränslefri värme från Öresundskrafts fjärrvärmeverk i Helsingborg.

References

Related documents

Detta gränsvärde har använts med tanke på att man med idag känd teknik klarar en värmeväxling till denna temperatur med öppna system och att öppna system är de som för

4.1.1 Plan solfångare ‐ Aquasol Big AR.

Före ett eventuellt genomförande av första utbygg- nadsetappen bör en fjärrvärmeplan omfattande hela Vellinge tätort göras, så att underlag finns för en riktig dimensionering

ningen, vilket leder till ökat flöde i nätet... Returen kommer att anta samma temperatur som framledningen och hela nätet värms nu upp av solfångarna ett 10-tal grader

Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 800422-9 från Statens råd för byggnadsforskning till Kungsbacka kommun.... I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren

Utgångspunkten har varit att ta fram flera delmodeller för olika kundkategorier för att sedan kombinera dessa till en fullständig modell för den totala fjärrvärmelasten

I figur 16 ses förhållandet mellan fosfor och kväve i lakvattnet vid den luftade dammens inlopp baserat på mätningar från oktober 2003 fram till.. Förhållandet ses till höger

Efter det undersöktes hur sluttäckning påverkar ämneshalter genom upprepade simuleringar med olika grad av sluttäckning, från ingen alls till helt täckt. Graferna