• No results found

I wouldn't steal a car but I would download one if I could - En kvalitativ undersökning av fildelning ur ett kriminologiskt perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "I wouldn't steal a car but I would download one if I could - En kvalitativ undersökning av fildelning ur ett kriminologiskt perspektiv"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola

61-90p Hälsa och samhälle

Friståendekurs Kriminologi III 205 06 Malmö 2011 januari

Hälsa och Samhälle

I WOULDN’T STEAL A CAR BUT I WOULD

DOWNLOAD ONE IF I COULD

– EN KVALITATIV UNDERSÖKNING AV FILDELNING UR ETT

KRIMINOLOGISKT PERSPEKTIV

(2)

2

I WOULDN’T STEAL A CAR BUT I WOULD

DOWNLOAD ONE IF I COULD

– A QUALITATIVE STUDY OF FILE SHARING FROM A

CRIMINOLOGICAL PERSPECTIVE

JAKOB TOTTING

Totting, J. I wouldn’t steal a car but I would download one if I could – En kvalitativ

undersökning av fildelning ur ett kriminologiskt perspektiv. Examensarbete i Kriminologi 30 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Kriminologi, 2011

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen.

För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning

fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet. Resultatet av studien visar bl a att man inte upplever risken för upptäckt och straff som stor. Gratis tillgänglighet av digitalt material på nätet i kombination med dagens snabba och smidiga bredbandsuppkopplingar inbjuder också till fortsatt fildelning.

Två kriminologiska teorier; Situationell handlingsteori och Rutinaktivitetsteorin framkommer ur denna kvalitativa studie som förklaring till fildelarnas handlande. Utifrån fildelarna själva skulle illegal fildelning kunna fås att upphöra om det infördes fler lagliga alternativ för ”streaming” (strömning) av media eller om kostnaderna för digitalt material på Internet sänktes till en lägre och rimligare nivå. Studien visar således varför den illegala fildelningen fortfarande är vanligt förekommande samt redovisar också några alternativ till den illegala fildelningen. En handling som har gjorts straffbar och därmed en stor del av vår befolkning kriminell.

(3)

3

Nyckelord: fildelning, IPRED, kriminologi, moral, Rutinaktivitetsteorin, SAT, URL

1 Inledning... 5

1.1 Syfte ...5

1.2 Frågeställning ...6

1.3 Disposition ...6

2 Historisk och teknisk överblick ... 7

2.1 Upphovsrättslagen ...8

2.2 IPRED ...9

3 Tidigare forskning... 10

4 Kriminologiska teorier ... 13

4.1 Situationell handlingsteori (SAT)...13

4.2 Rutinaktivitetsteorin...13

5 Metod... 15

5.1 Urval ...15

5.2 Begränsningar...16

5.3 Etiska överväganden ...16

5.4 Tillvägagångsätt (Operationalisering samt mätinstrument) ...17

5.5 Relevans, Reflexivitet, Validitet...17

5.5.1 Relevans ...17

5.5.2 Reflexivitet ...17

5.5.3 Validitet ...18

6 Resultat och Analys... 19

6.1 Teman...20

6.1.1 Fildelningsanledning ...20

6.1.2 Moral ...21

6.1.3 Risktagande ...25

6.1.4 Situationell Handlingsteori (SAT) ...26

6.1.5 Rutinaktivitetsteorin...27

6.1.6 Fildelningsavslut ...28

7 Avslutande diskussion och slutsats... 30

8 Referenslista... 32

(4)

4

Definitioner tagna från nationalencyklopedin (www.ne.se)

Bluetooth®, standard för radioförbindelser på mycket kort håll.

Fildelning, utbyte av filer mellan datornätanvändare med hjälp av fildelningsprogram. Hubb, engelska hub, nätnav i datornät till vilken knutits ett flertal anslutningar. IPRED-lagen [i:´prεd-], av Intellectual Property Rights Enforcement Directive,

nedladdningslagen, fildelningslagen, vardaglig benämning på de lagändringar som trädde i kraft 1 april 2009 och som syftar till att göra det lättare att ingripa mot olaglig fildelning. IR-, prefix med betydelsen infraröd(-); jfr infraröd strålning.

Infraröd strålning, IR-strålning, elektromagnetisk strålning SCB, förkortning för Statistiska centralbyrån.

Server (engelska, av serve '(be)tjäna'), inom datortekniken, programsystem eller dator som fullgör en avgränsad uppgift eller tjänst i ett nät av datorer. I client–server-modellen för distribuerade system arbetar klienterna (exekverande program på persondatorer och arbetsstationer) självständigt, men begär tjänster av gemensamma servrar, t.ex. av en

file-server vid lagring och hantering av filer.

(5)

5

1 Inledning

Internet har idag gett människor världen över stora möjligheter till kommunikation, utbyte av media, tjänster och information, där vi kommer allt närmre varandra. Tjänsterna på nätet blir dessutom snabbare, alltmer tillgängliga och effektivare. I tid fast i olika rum kan vi mötas, upplysas, utbyta tjänster och snabbt sprida digitalt material till varandra. I vissa fall kan denna spridning av digitalt material kallas för fildelning. Fildelning (upp- och nedladdning) är ett relativt nytt fenomen som under det senaste decenniet har skapat stor debatt. Själva begreppet ”fildelning” syftar på spridning av framförallt illegalt digitalt material över Internet, det vill säga spridning av upphovskyddade verk där ej någon beaktan tas till rättighetshavarens ensamrätt och samtycke (Baniardalan 2010).

Eftersom Internet hela tiden byggs ut och mer information finns tillgänglig har privatpersoner samt företag kommersiellt börjat utnyttja samt marknadsföra sig på denna plattform. Nätet har även inbjudit till och utnyttjats för brottslig och illegal verksamhet av olika slag såsom intrång och ekonomiska bedrägerier. Detta har orsakat en mängd debatter och frustration världen runt (Piratbyrån 2006).

Problemet är globalt eftersom Internet är en sammanhängande global företeelse och är svår att regleras med nationell lagstiftning. I takt med snabbare bredband, mjukvaruprogram och smidigare hjälpmedel på Internet så har även konsumtionen, det vill säga spridning och kvantitet, ökat kraftigt. För att minska den brottsliga användningen via Internet har stora organisationer så som EU (Europeiska Unionen), WTO (Världshandelsorganisationen) och FN (Förenta Nationerna) gett direktiv till lagstiftning mot bl a illegal fildelning, vilket resulterat i nationell lagstiftning i ett flertal länder (Baniardalan 2010).

I denna uppsats kommer det först och främst att redogöras för Sveriges upphovsrättslag och de direktiv som har kompletterat denna. Idén bakom kriminaliseringen av illegal fildelning är att få individerna att frivilligt avstå från fildelning på grund av rädsla för rättsliga sanktioner. Lagen mot illegal fildelning har blivit väldigt uppmärksammad i media och det är allmänt känt att det är olagligt att nerladda filmer, musik, spel och program, ändå så fortsätter en stor andel av befolkningen att fildela (Baniardalan 2010).

Det föreligger också en klar motsättning hos de som fildelar om vad som är moraliskt rätt eller fel vad gäller synen på de gällande upphovsrättslagarna i dagens samhälle. Sett ur ett kriminologiskt perspektiv så är det viktigt att kunna utreda varför folk medvetet och

konsekvent fortsätter att bryta mot denna lag trots den har blivit så uppmärksammad och att ett sådant beteende kan leda till rättsliga sanktioner. I teorin anses fildelning som förbjudet men i praktiken är fenomenet betydligt mer accepterat av en stor del av vår befolkning. Uppsatsen försöker således att besvara frågan varför fildelare fortsätter med sitt handlande samt vad som skulle få dessa att sluta.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att försöka få en fördjupning av fenomenet fildelning, att få en förståelse för varför det är så pass utbrett (dvs. varför människor fortfarande fildelar) och skildra vad som skulle få fildelare att sluta fildela och därmed skapa ett intresse för framtida och nya brottspreventiva åtgärder. Syftet är också att kunna presentera kriminologiska teorier utifrån denna induktiva forskning som skulle kunna tillämpas på detta fenomen. Eftersom det är en het debatt i dagens samhälle, känns denna typ av forskning relevant. Synpunkter från respondenterna kan också ge olika parter involverade kring ämnet fildelning (t.ex.

medieindustrin, kriminalpolitiken och även fildelarna själva) en vinst utav studien, såsom djupare insyn i ämnet, vilket i sin tur kan leda till förslag till positiva förändringar.

(6)

6

1.2 Frågeställning

Vad är det som ökar fildelarnas konsumtion? Spelar respondenternas privata ekonomi någon roll?

Varför fortsätter fildelare att ladda ner och sprida digitalt material trots att de vet att det är olagligt?

Vilka alternativ skulle kunna få fildelare att upphöra med sin verksamhet?

Vilken/vilka kriminologiska teorier är lämplig/lämpliga för att förklara illegal fildelning?

1.3 Disposition

Inledningsvis har den här studien presenterats med syfte, hypoteser samt frågeställningar. Efter detta följer en historisk och teknisk överblick över fildelning följt utav tidigare forskning i ämnet. Därefter presenteras de kriminologiska teorier som jag tycker har fångats upp utav materialet. I ett metodavsnitt redogörs sedan över tillvägagångssätt, urval, etiska

överväganden, relevans, reflexivitet, validitet och begränsningar. Sedan presenteras de resultat som framkommit ihop med en analys. Slutligen förs en avslutande diskussion med slutsatser och egna reflektioner i den sista delen utav uppsatsen.

(7)

7

2 Historisk och teknisk överblick

Redan då de första nätverken mellan datorer hade skapats förekom det fildelning, då i laglig form och i begränsade små nätverk inom den militära sektorn och inom universitetsvärlden. Det första nätverket som ligger till grund för dagens Internet är det så kallade ARPANET (Advanced Research Projects Agency Network) vilket skapades av amerikans militär i mitten av 60-talet. Den teknik som användes för att få datorer att kommunicera med varandra i detta speciella nätverk överfördes så småningom till universitetet UCLA (University of California Los Angeles). Sedan sprids tekniken fort inom universitetsvärlden i USA och därefter ut i omvärlden (Leiner, Cerf, Clark, Kahn, Kleinrock, Lynch, Postel, Roberts & Wolff 1997). Efter att allt fler fick tillgång till datorer och framförallt när Internet slog igenom på 1990-talet ökade fildelningen kraftigt, dock fortfarande lagligt (Findahl 2011).

Olika tekniska lösningar för att sända och hämta digital information utvecklades, vilket gjorde fildelning mer allmänt och tillgängligt för gemene man. Värt att kommentera är att den vanligaste typen av fildelning fortfarande är av laglig typ, som till exempel skicka och ta emot bilder, dokument, bilagor i mail etcetera. Även fristående program kan nyttja

fildelningstjänster så som MSN Messenger och Skype, vilka är program för främst skriftlig och muntlig kommunikation mellan två eller flera personer. Tillgängligheten för filerna som sprids kan vara för alla som är anslutna till Internet eller enbart till ett begränsat antal

mottagare som till exempel studenter på Malmös högskola. Fildelning kan också begränsas av spärrar som användarkonton och lösenord. Även fysiskt begränsade tekniker kan avskärma fildelning som nätverk enbart baserade på tråd eller trådlösa nätverk som endast fungerar över en mindre avstånd till varandra som till exempel Bluetooth eller IR (InfraRed)

(Nationalencyklopedin 2010).

Jag kommer hädanefter enbart använda ordet ”fildelning” när jag beskriver illegal fildelning. Det har sedan länge funnits länkar till enstaka digitala filer via hemsidor för att nedladda till en persondator. I maj 1999 etablerade sig programmet Napster, som radikalt förändrade tillgången av filer och möjligheten för fildelning via Internet. Med detta program kunde plötsligt miljontals människor utbyta filer med varandra på ett lättillgängligt sätt. Programmet resulterade i protester från bl a artister, skivbolag och kompositörer och blev föremål för en rad rättsprocesser. Detta ledde till att utvecklarna av Napster fick lägga ned tjänsten 2001. Som mest hade Napster 50 miljoner användare världen över, varav majoriteten framförallt var ungdomar (Nationalencyklopedin 2010a). Efter denna revolution för fildelning kom en uppsjö av andra liknande program, till exempel Kazaa som även detta tvingades stänga ner på grund av upphovsrättsliga skäl (Nationalencyklopedin 2010).

Det vanligaste sättet man idag använder för fildelning av filmer, program, TV-serier, spel och musik mm är genom att använda en teknik kallad P2P (Peer-to-peer). Denna teknik bygger på ickehierarkiska nätverk där filerna inte hämtas från en enda server utan delas upp på ett flertal olika servrar. När en individ laddar hem någonting någonstans ifrån så används dennes dator i sin tur som en server för andra att ladda ifrån. Det vill säga man laddar hem och laddar sedan upp till andra. Teknisk term för detta är att persondatorn arbetar både som klient det vill säga tar emot delar av filen men även som server, det vill säga som en distributör utav de filer som redan har laddats hem. Filen delas upp i mindre delar, eller paket, vilka sprids mellan P2P nätverken, och kan skickas och tas emot av flertal servrar samtidigt. Finessen med denna teknik är att ingen enstaka server står för distributionen, vilket medför att nedladdningarna kan fortsätta även då en eller fler servrar upphör att leverera. Även belastningsmässigt på Internet är detta en effektivare metod i jämförelse med om en enstaka server skulle stå för allt eftersom belastningen sprids på ett flertal datorer. Det är just denna teknik som har fått den största uppmärksamheten angående fildelning de senaste åren.

(8)

8

Denna teknik gör det också svårare att upptäcka, störa, säkra och bevisa att en individ gjorts sig skyldig till fildelning, eftersom varje individ endast har delat med sig en del utav en fil (Nationalencyklopedin 2010).

P2P-tekniken i sig är ej olaglig eftersom den även kan användas för laglig nedladdning. Upphovsrättsorganisationer (producenter, musikindustrin förlag etc.) har dock försökt att olagligförklara program som bygger på denna teknik. Filerna som individen vill nerladda kan även sökas och finnas i speciella så kallade ”kataloger” (exempelvis The Pirate Bay eller Mininova etc) där ett stort utbud av digitalt media finns samlat. Många länder har förbjudit sådana katalogers existens, vilket har lett till att dessa har förflyttats till servrar i andra länder där dessa ännu inte är förbjudna. Producenterna av sådana kataloger har också utvecklat distribuerande funktioner, vilket innebär att även katalogerna är fördelade på ett flertal datorer, vilket i sin tur försvårar upptäckt och bevisning för vem som begått olaglig fildelning (Nationalencyklopedin 2010).

2.1 Upphovsrättslagen

Redan från mitten av 1700-talet har upphovsrätt funnits i någon lagstadgad form i Sverige. De första som fick ett kungligt reglemente var boktryckarna, vilket tillkom 1752 (Cleasson 2009). Vidare presentation av upphovsrättslagstiftningen kommer nedan att presenteras av den lag som ligger till grund för dagens gällande upphovsrättslag. År 1960 infördes lagen (1960:729), vilket är lagen om upphovsrätt. Denna lag innebär att en individ som har skapat ett alster ”av en viss verkshöjd” (verket måste alltså ha uppnått en viss originalitet eller ha utmärkande individuella drag) även ska ha ensamrätt att avgöra för hur användningen av detta verk ska ske. Den som nyttjar detta verk utan upphovsmannens medgivande kan alltså få rättsliga straff så som skadestånd och i grövsta fall fängelse. Praxis kan alltså vara att enbart upphovsmannen får nyttja det alster denne har skapat och alla andra förbjuds att nyttja det för egen vinnings skull. Ensamrätten innebär även att alstrens skapare kan äga ideell och ekonomisk rätt. Ideell ensamrätt innebär att en skapare av ett visst verk har rätt att bli omskriven som upphovsman till alstret och får därmed ett skydd som täcker att alstret inte kommer att användas på ett sätt som kränker upphovsmannens goda anseende. Den ekonomiska rätten innebär att upphovsmakaren får rätt till att skildra sitt verk för allmänheten i tryckt form eller på annat vis och då få ekonomisk kompensation för det. Dock så förekommer det flera undantag i denna lag som till exempel citaträtt, vilket förekommer i det flesta studier då forskare citerar andras meningar som tidigare har publicerats. Lagen innefattar upphovsrätt för litterära och konstnärliga verk. Denna lag har omarbetats flera gånger under åren. I mitten av 1990-talet inkluderades även fotografisk bild i upphovsrättslagen.

År 2005 uppdaterades upphovsrättslagen då även spridning av filmverk, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, byggnadskonst, brukskonst och övriga alster där ”andligt skapande” har sitt ursprung i, kriminaliserades. Denna uppdatering gjordes på grund av så kallade direktiv från den Europeiska Unionen (EU), vars syfte var att finna

överstämmelse gällande upphovsrättslagarna i medlemsländerna. Vår upphovsrättslag uppdaterades främst utav direktiv (2001/29/EG), vilket behandlade upphovsrätten och närliggande rättigheter i informationssamhället (Regeringskansliet 2010).

Tidigare studier visar på att denna lag har haft väldigt litet stöd hos allmänheten då

accepterande normer om fildelning var mer rådande, vilket det än idag fortfarande är i Sverige (Engström 2005; Larsson 2005).

(9)

9

2.2 IPRED

År 2009 tillträdde en mycket omdiskuterad lag i Sverige, nämligen IPRED (Intellectual Property Rights Enforcement Directive). Denna lag grundades på EU:s civilrättsliga

sanktionsdirektiv, vars syfte var att stärka skyddet ännu mer för immateriella rättigheter (det vill säga även i den digitala miljön) inom EU:s medlemsländer. I och med införandet av denna lag fick upphovsrättshavare möjligheten att via domstolen begära ut abonnentuppgifter på de som misstänkts för illegal fildelning. Dock måste domstolen genomföra en så kallade

proportionalitetsbedömning, vilket innebär att överväga om upphovsrättsmannens behov av utlämnandet överväger den utpekade abonnentens personliga integritet. Praxis betyder detta alltså att om individen/abonnenten har genomfört omfattande ned/uppladdningar så kan det ledda till att uppgifterna lämnas ut. Är det endast en fråga om få verk som har spridits via fildelning så är normalpraxis att inte lämna ut några uppgifter (Antipiratbyrån 2010; Nationalencyklopedin 2010b).

(10)

10

3 Tidigare forskning

Det har gjorts en hel del tidigare studier kring ämnet fildelning utomlands, vilka oftast har varit av kvantitativ art. Man har undersökt hur många det är som fildelar, vad de fildelar, hur de fildelar och för att kunna generalisera sina resultat till en större population, till exempel: Pouwelse, Garbacki, Epema & Sips (2011).

Även kvalitativa studier har genomförts utomlands som fastställde flera motiv hos personer som fildelar. En studie som användes sig av 40 stycken djupgående intervjuer med fildelare i Singapore kom fram till att de som fildelar gör det på grund av att marknaden inte uppfyller fildelarnas önskningar. Respondenterna rapporterade att de fildelade för att undvika långa väntetider, bekvämlighet, för att det är gratis samt för att få tillgång till mer udda och censurerat innehåll. Dock så redogjorde även respondenterna en norm om ömsesidighet och förbindelse De svarande rapporterade en norm om ömsesidighet och känsla av gemenskap som motiverade dem att fortsätta fildela för att andra skulle kunna ta del utav materialet och ett åtagande att köpa material som de uppskattade (Cenite, Wang, Peiwen, Chan 2009). I Sverige har det dock inte publicerats så omfattande vetenskaplig litteratur kring ämnet. Därför kommer det nedan att presenteras några studier (i de flesta fall kandidat- samt magisteruppsatser) som till stor del överlappar, bekräftar fast även kompletterar varandra. Dessa har valts för att de behandlar just den svenska fildelningen och fildelares normer, vilket är studiens främsta mål att belysa.

Exempel på kvantitativa studier är (SCB 2008) och (Olguin, Deumic & Tran 2006). SCB (2008) kom bl a fram till att totalt 700 000 personer i Sveriges befolkning under våren 2008 använde sig utav fildelningsprogram. Deras studie visar även att mer än var tredje man nyttjat ett fildelningsprogram i åldern 16-24 år under denna period och att ca tio procent av samtliga som respondenter i deras undersökning uppgav sig att ha använt fildelningsprogram. Andelen kvinnor som använt sig av fildelningprogram var betydligt färre än männen, dock förvånansvärt många i den yngre gruppen(16-24 år). I den yngre gruppen var det totalt 22 % av kvinnorna som hade använt sig av fildelning och 38 % av männen. Ur den totala

undersökningen så hade 15 % av männen och 5 % av kvinnorna fildelat (SCB 2008). I den grupp som fildelar näst mest frekvent är de personer som är i åldrarna 25-34år. I denna grupp var även siffran hög. I den äldre gruppen så fildelade 27 % av männen och 5 % utav kvinnorna (SCB 2010)

Olguin, Deumic & Tran (2006) visade på att den var upp mot en miljon som fildelade året 2006 och att den nya upphovsrättslagen som grundades 2005 påverkade väldigt få

respondenter i deras undersökning. Detta kan även bekräftas av en annan studie där forskarna fann att fildelarna helt enkelt inte bekymrade sig över att de begick olagliga handlingar. De uppmärksammade även fyra olika avgörande faktorer för handling ”fildelning”, vilka var; moral, acceptans, användarvänlighet och hobby (Johansson & Siljac 2006).

Olguin, Deumic & Tran (2006) presenterade fyra huvudsakliga anledningar varför fildelningen var så pass utbrett. Det var på grund av att allt fler får snabbare

nätverksanslutningar, ekonomiska skäl, tillgängligheten av media och att de som fildelar i flera fall ville ”testa” mediaprodukten innan de köpte varan legalt. De kom även fram till att fildelarna i många fall ansluter sig till så kallade hubbar (mindre närverk), det vill säga ej till centrala servrar, vilket försvårar ett brottspreventivt arbete. De ansåg även att det krävs mer samarbete mellan intresseorganisationen Antipiratbyrån och myndigheter för ett upphörande av fildelning (Olguin, Deumic & Tran 2006).

Även kvalitativa studier har gjorts bl a av (Poturovic & Tegnér 2008) och (Larsson 2005). Poturovic & Tegnér (2008) kom fram till fyra viktiga anledningar varför människor fildelar; ekonomiska skäl, tillgänglighet och komfort, moral och socialt accepterande samt vana.

(11)

11

Varför är det just dessa skäl som representerar fildelarnas skäl till att fildela? Utifrån uppsatsen så presentera Poturovic och Tegnér tre teorier som skulle kunna tänkas förklara respondenternas fildelningsanledningar. Dessa var Max Webers valhandlingsteori, rationell valhandlingsteori och normmodellen (Poturovic & Tegnér (2008).

Med utgångspunkt i Max Webers valhandlingsteori så poängterade författarna att deras intervjupersoner valt att fildela på grund utav ekonomiska skäl genom ett målrationellt handlande. Det målrationella handlandet är alltså att fildelarna har skapat ett mål genom att inte betala för upphovsrättsskyddat material eftersom detta ansågs vara för dyrt och på det viset spara pengar. Utifrån samma teori kunde även ett värderationellt handlande fastställas, vilket innebär ett försök att uppnå ett visst värde av någonting. I detta fall diskuterade författarna att detta värde kunde representeras av att få vara delaktig och få ta del av det enorma utbud som tillgängliggörs via fildelning. Fildelarnas sociala acceptans och moral kunde även härledas till affektuellt (känslomässigt) handlande enligt Webers teori. Eftersom deras intervjupersoner visade på bekvämlighet som känslomässiga reaktioner över att ha tillgång till ett massivt material via deras egna datorer och en uppvisad ovilja att inhandla materialet fysiskt på grund utav spendera tid och pengar på transport. Traditionellt handlande är även en av Webers teorier som Poturovic och Tegnér redovisar. Detta handlande innebär att handlingar sker på ett ingrott och ett vanemässigt vis (Poturovic & Tegnér (2008).

Utifrån rationell valhandlingsteori så kom Poturovic och Tegnér fram till att deras

respondenter hade övervägt deras handlande med rationella kalkyleringar över vinster och kostnader (sk. nyttomaximering). I detta fall så framgick det att vinsten var stor på grund utav ett stort utbud av gratis material och att kostnaden var låg, eftersom risken för upptäckt och bestraffning var minimal. Övervägandet mellan fildelning och avhållsamhet från handlandet visade alltså på att vinsten övervägde kostnaden av respondenterna (Poturovic & Tegnér (2008). Den tredje och sista teorin (normmodellen) som författarna valde att analysera sitt arbete med bestod utav tre faktorer: ”vilja och värdering”, ”kunskap och kognition” samt ”system och möjligheter”. Dessa faktorer är till för att undersöka relationer handlingar och normer. Faktorn ”vilja och värdering” kunde i deras studie representeras intervjupersoners svar. I och med att dessa framförde att det fysiska materialet var kostsamt, att de

uppskattade/värdesatte bekvämligheten och tillgängligheten med fildelning och att deras omgivning socialt accepterade deras handlingar uppfylldes denna faktor. Faktorn ”kunskap och kognition” innefattar respondenternas inställning, kunskap och tankegång över denna lagöverträdelse. Samtliga intervjupersoner i deras studie kände till att det var brottsligt att fildela, dock så var de även medvetna att risken var minimal för upptäckt och bestraffningar vilket innebär att de både har kunskap om handlingen och att de kognitivt har resonerat kring den. Faktorn ”system och möjligheter” innebär olika system vilket kan vara allt från tekniska-, ekonomiska- sociokulturella- till politiskt-administrativa. Uppbyggnaden av dessa olika system ger olika strukturer och därmed förhållningsätt/regler som människor bör rätta sig efter. Författarna har främst belyst det sociokulturella systemet vilket innebär att människor socialiseras in i ett visst beteende mönster. I systemet så utvecklas alltså speciella

förhållningssätt och normer vilka är instruktiva för personernas handlande (i detta fall fildelning). Detta uppvisar forskarna på genom att presentera intervjupersonernas moral och acceptans utav fildelning trots det är olagligt (Poturovic & Tegnér (2008).

Larsson (2005) menar på att informationsteknologins utveckling, det vill säga nätverk och Internet, har utvecklats enormt och att allt fler blivit Internetanvändare och börjat utnyttja det som finns att erbjuda på nätet. Detta har därmed även präglat individens normförändringar i samhället. Individers förutsättningar, livsstil och moral har alltså omformats på grund av informationsteknologins utveckling. Eftersom kommunikationen och procedurer för hanterandet av information förändras via en växande, snabbare och allt mer användarvänlig informationsteknologi så hamnar upphovsrättslagarna i skymundan och respekten för

(12)

12

upphovsrätt tummas på. Enligt Larsson så har marknaden hamnat något efter när det gäller sina metoder och alternativ till försäljning, vilket han simpelt utrycker så här:

”Om inte marknaden erbjuder lagliga alternativ som kan tävla med de olagliga kommer en större och större del av beteendet i samhället att kriminaliseras. Tills rätten följer efter. Så länge lagliga alternativ är sämre kommer de olagliga inte att försvinna.” (Larsson 2005 s.44)

Eftersom det har gjorts ganska omfattande forskning angående fildelning kan kanske

ytterligare studier ifrågasättas. Jag hävdar emellertid att min inklusive fler kvalitativa studier behövs då nya resultat och inställningar till fildelning behöver utredas eftersom fenomenet fortfarande är väldigt utbrett, trots att nya lagar har tagits i kraft. Dessutom anser jag att företeelsen bör skildras ur ett kriminologiskt perspektiv vilket kan bidra till förbättringar och brottspreventiva förslag till dagens gällande lagar.

(13)

13

4 Kriminologiska teorier

Utifrån analysen av intervjuerna kunde framförallt två stycken specifika kriminologiska teorier skönjas ur materialet. De var Situationell handlingsteori (SAT) samt

Rutinaktivitetsteorin. Nedan kommer dessa teorier att kort presenteras med avsikten att få en överblick över respektive teori, det vill säga alltså inte en grundlig redovisning.

I analysdelen kommer teoriernas koppling till fildelning mer att klargöras

4.1 Situationell handlingsteori (SAT)

Denna teori är skapad av Per-Olof Wikström. Enligt teorin så sker handlingar på två olika vis, antingen överlagt eller reflexmässigt/per automatik. Vi människor interagerar med vår

omgivning. Vi har alla våra egna socialiseringsprocesser till samhället och vi ser och tolkar världen olika. Individens moral omfattar en mängd normer och värderingar (alltså vad som är rätt eller fel) för olika beteende och för saker eller ting. Enligt teorin så finns det ett samspel med individens moral och dennes omgivning (dvs. miljökontexten). Miljökontexten är situationer i olika miljöer som innefattar sina egna normer och värderingar. På vissa platser är ett visst beteende lämpligt medans i andra inte. Individen interagerar alltså konstant med den omgivning han/hon befinner sig i, det vill säga individens moral och miljökontexten kan variera i tid och rum (Wikström 2006).

Vårt handlande sker oftast per automatik och vi överlägger inte de flesta handlingar. Våra handlingar begås per automatik då moralen och miljökontexten är i symbios, det vill säga när båda uppmuntrar eller avfärdar en viss handling. Alltså individen begår eller avlåter

handlingen automatiskt. Men när det uppstår en konflikt mellan individens moral och miljökontexten måste ett överläggande ske. Teorins handlingsprocess är då följande: Individs moral + Miljökontext  Perception  Överläggningsprocess (val)  Handling När konflikt uppstår mellan individens moral och miljökontexten så avgörs handlandet (överläggningsprocessen) av antingen självkontroll eller avskräckning. Om moralen ej uppmuntrar en viss handling fast miljökontexten gör det så avgörs handlingen av självkontroll. Alltså beroende på förmågan hos individen att utöva självkontroll så kan

handlingen avvärjas. Om moralen däremot uppmuntrar en viss handling fast miljökontexten ej gör detta så kommer avskräckning avgöra utfallet för handling (Wikström 2006).

Det är just den här sista punkten som till stor del har använts för bekämpning utav fildelning. Eftersom fildelarnas moral oftast uppmuntrar till handling och även miljökontexten gör det så begås ofta brott mot URL. Dock så har olika direktiv införts så som IPRED-lagen för att med hjälp utav avskräckning ändra på miljökontexten för att inte uppmuntra sådana handlingar.

4.2 Rutinaktivitetsteorin

Teorin skapades av två amerikanska kriminologer, Lawrence Cohen och Marcus Felson 1979. Rutinaktivitetsteorin bygger på rationella val teorin som tidigare hade fått ett visst genomslag inom kriminologi och brottsprevention. Teorin bygger på att flertalet brott (ofta nämnd som vardagsbrottslighet av författarna) är kopplat till vardagliga rutiner. Förutsättningen för att ett brott ska begås så måste det finnas tre faktorer i ett samspel i tid och rum. Dessa är; en motiverad gärningsman, ett brottsobjekt och avsaknad av kapabla väktare. Kapabla väktare innebär något eller någon som har en avskräckande effekt för att förhindra en brottslig handling, till exempel en polis, övervakningskamera, väktare eller ett larm etcetera. Teorin betonar att gärningsmannen gör ett rationellt val före en eventuell brottslig handling och bedömer risken för att upptäckas och konsekvenser utav eventuella kapabla väktare (Cohen & Felson 1979).

På senare tid har även brottsobjektet fått mer betydelse inom teorin. För att ett brottsobjekt ska vara åtråvärt måste det uppfylla vissa kriterier, antingen ett eller flera. Dessa kriterier är

(14)

14

följande: att brottsobjektet har ett visst värde, är tillgängligt, har ett underhållningsvärde, kan döljas, möjligt att förflytta samt vara möjligt att skicka vidare/förstöra. Felson menar även på att rekvisita som vapen eller verktyg, kamouflage och åhörarpublik kan vara faktorer som påverkar en eventuell brottslig handling (Felson 2002).

Rutinaktivitetsteorin gör även flera antaganden (Cohen & Felson 1979) • Att de flesta brott är småstölder och snatteri

• Att brottslighet inte är särskilt spektakulärt utan väldigt vardagligt • Att polisen inte får kännedom via rapportering utav de flesta brotten

• Att brottslighet inte påverkas i så stor grad utav av andra sociala faktorer som till exempel socialklass eller ojämlikhet

Modern brottspreventionen använder ofta den här teorin för att situationellt förhindra brottslighet. Detta genom att förhindra/förändra situationella premisser vilket annars underlättar/uppmanar till brottsliga handlingar. I och med att försöka ändra på fildelarnas förutsättningar kan man avvärja deras handlande. Som till exempel att ändra på deras motivation att nedladda material illegalt, införa fler eller bättre kapable väktare och/eller ändra på brottsobjektet (dvs. göra det mindre stöldbegärligt). I analysen kommer dessa två kriminologiska teorier närmare kopplas till och förklara handlingen ”illegal fildelning”.

(15)

15

5 Metod

Jag har valt att använda mig utav en kvalitativ studie i form utav flera semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna innebar att både öppna och slutna frågor användes för att försöka skildra fildelarnas normer och beteenden (Bryman 2002).

De flesta frågorna är däremot öppna eftersom jag vill att deras egna tankar, åsikter och förslag ska framkomma från intervjupersonerna, det vill säga jag vill minimera forskarens styrning i respondenternas svar. Intervjuguiden finns i bilaga 1. Efter att ha genomfört intervjuerna så genomfördes en tematisk analys för att utreda resultat från materialet. Anledningen varför jag just har använt mig utav en kvalitativ undersökningsdesign är på grund av att de flesta studier som jag har funnit har använt sig utav kvantitativa mått. Min avsikt är att dels skildra

fildelarnas normer och beteenden samt att beskriva, försöka förstå den fortsatta fildelningen i sin helhet samt finna relevanta kriminologiska teorier för att beskriva fenomenet. Jag tror att denna typ utav undersökning är den som är bäst lämpad för att belysa mitt syfte och

frågeställningarna och som kan ge upphov till brottspreventiva tankegångar och fortsatt forskning. Fördelen med att välja en kvalitativ undersökningsdesign är att forskaren själv är med på plats vid undersökningstillfället (dvs. under intervjun) och därmed kan styra,

förtydliga, förklara och ställa följdfrågor. Vilket oftast ej utförs i kvantitativa studier (Bryman 2002).

5.1 Urval

Urvalet som jag försökt eftersträva är personer som fildelar i åldern 16-24 år, då det är just denna grupp som mest frekvent fildelar. Dock har jag även tagit med intervjupersoner i den grupp som näst mest frekvent fildelar (dvs. personer i åldern 25–34 år) för att bredda materialet ytterligare (SCB 2008).

Jag tror att medtagandet av den äldre gruppen har tillbringat materialet ännu mer validitet. Detta på grund av utav att personerna i den äldre gruppen har haft längre tid att reflektera över sitt beteende, ofta är mer pålästa, har mer erfarenhet, fildelat över en längre tid samt även varit med under Internets utveckling över en längre tid, vilket har visat sig gett studien rikare material. Jag har försökt att få en så bred grupp som möjligt med både unga kvinnor och män, olika levnadsförhållanden samt olika nuvarande sysselsättningar och inkomster för att få en så bra skildring av fildelare som möjligt. Urvalet är ett bekvämlighet- och snöbollsurval vilket innebär att jag har kontaktat personer i min omgivning (unga människor i åldrarna 16-34 år som är bosatta i Malmös kommun) och utifrån dessa fått nya intervjupersoner (snöbollsurval), vilket resulterade med 7st intervjuer á 30min. Enligt Alan Bryman (professor i organisatorisk och social forskning vid Leicesters Universitet) så är ett bekvämlighetsurval en typ utav icke-sannolikhetsurval. Denna form utav urval är att personerna som undersöks råkar finnas tillgängliga i forskarens närhet då en studie genomförs. Det vill säga att forskaren använder sig utav människor som på något vis finns i dennes närhet för att bedriva forskning.

Snöbollsurval är en typ utav bekvämlighetsurval där forskaren initialt finner en mindre eller ett fåtal personer som denne använder sig utav i sin forskning. Utifrån dessa personer sedan så får forskaren nya personer att kontakta som kan ingå i studien. Nackdelen med att använda sig utav bekvämlighetsurval är oftast att resultaten från studien blir omöjliga att generalisera då man inte kan utreda om stickprovet är representativt för en större population (Bryman 2002). Dock så är kvalitativa studier oftast ej ämnade för detta vilket gör det möjligt att använda sig utav ett sådant urval (Malterud 2009).

Fördelarna med att använda den här typen av urval är att mindre resurser som tid och pengar behövs spenderas då urvalet oftast går fortare att finna och genomföra studien på. Även så kan det vara till fördel att använda då man vill genomföra pilotstudier eller vissa

(16)

16

organisationsstudier då man vill utgöra en forskningsgrund för framtida studier eller finna korrelationer mellan resultat som tidigare framkommit (Bryman 2002).

Alla respondenter i denna undersökning har gets ett nummer och presenteras efter deras kön, ålder, sysselsättning, boendesituation och inkomst. Utifrån bakgrundsfaktorn ”inkomst” har jag delat upp respondenternas inkomster i tre bruttolönkategorier (lön före skatt);

låginkomsttagare (0-15.000), mellaninkomsttagare (15.000–25.000) och höginkomsttagare (25.000-). Jag har blandat respondenternas ordning i presentationen nedan för att undvika avslöjning av deras identitet (dvs. citat från en viss intervju kan ej kopplas till en viss respondent nedan).

1. Kvinna, 24år, deltidsstuderande, bor hos släkting, arbetslös, låginkomsttagare 2. Man 30år, heltidsarbetande, ensamboende, mellaninkomsttagare

3. Kvinna, 19år, deltidsarbetande, bor hos släkting, låginkomsttagare 4. Man 21 år, heltidsarbetande, sambo, låginkomsttagare

5. Man, 29år, deltidsstuderande, inneboende, låginkomsttagare

6. Man, 24år, arbetslös, bor tillfälligt hos föräldrar, mellaninkomsttagare 7. Man 30år, heltidsarbetande, ensamboende, höginkomsttagare

Respondenterna hade alltså olika bakgrundsfaktorer, så som stor spridning av ekonomiska inkomster, sysselsättningar, åldrar samt boendesituationer. I och med en stor spridning av respondenternas livssituationer ökar inte bara materialets rikedom utan även reliabiliteten, det vill säga hur pass väl denna studie anser sig mäta fildelares normer och värderingar. Eftersom den skildrar flera individer som alla fildelar trots stor variation av levnadsförhållanden.

5.2 Begränsningar

Eftersom denna studie har en kriminologisk inriktning, så begränsas förstås även materialet. Jag har alltså format denna studie för att skildra fenomenet fildelning och presentera

kriminologiska teorier som kan anknytas till detta. Allt från mitt upplägg, design, metod, intervjuguide, urval, analys samt slutdiskussion har alltså påverkats av inriktningen samt den styrning som skett under arbetets gång. Med detta tagit i beaktande och att studien inte försöker belysa fildelning ur alla synvinklar, är kanske uppsatsen av mest intresse för

kriminologisk forskning, men kan kanske också ge inspiration till andra forskningsdiscipliner och områden.

5.3 Etiska överväganden

Det är viktigt att, i en undersökning som denna, ta hänsyn till etiska överväganden, då de handlingar jag vill undersöka är kriminella. Vilket jag endast hade fått tillgång till om jag låter respondenterna vara fullkomligt anonyma i min undersökning. Vetenskapsrådet har

presenterat fyra universella anvisningar för att forskning ska bedrivas med ett så kallat etikkrav. Dessa är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).

Jag tog alltså i denna uppsats hänsyn till respondenternas personliga integritet och låter därmed ingen annan få ta del av deras identitet och därmed få insyn i deras privatliv.

Varje respondent blev även informerad innan intervjun ägde rum om följande saker; mitt syfte med forskningen, mitt upplägg, min metod, att inga risker kommer att förekomma med att delta, att endast jag kommer att ha tillgång till och granska de uppgifter som kommer fram, att forskningen skulle användas till en C-uppsats i kriminologi, att deras deltagande är frivilligt, att de är anonyma samt att de när som helst fick avbryta sitt deltagande. I och med jag har övervägt och följt dessa riktlinjer så anser jag att studien och metoden är etiskt giltig (CODEX 2010).

(17)

17

5.4 Tillvägagångsätt (Operationalisering samt mätinstrument)

Eftersom mina respondenter har funnits via ett snöbollsurval och mycket tid har lagts ner på att finna, söka upp och bestämma plats och tid för varje enskild intervju så har dessa sett något olika ut. Dock har jag strävat att försöka finna platser där vi ensamma kunnat utföra intervjun och tala ostört på. Framförallt har jag tänkt på detta eftersom jag ville att

respondenterna skulle känna sig bekväma under intervjun, att de skulle känna att de kunde tala öppet och ärligt till mig och att ingen annan kunde ta del om vad som sas och deras specifika handlande. Alla intervjuer har gått till på så sätt att vi först funnit en plats där vi kunnat utföra intervjun enskilt och att de därefter alla fått samma etiska krav och riktlinjer presenterade för sig. Utifrån mina frågeställningar skapade jag en intervjuguide som jag genomförde alla intervjuerna efter (se bilaga 1). Därefter har vi fullföljt intervjun och

samtidigt spelat in vårt samtal med hjälp utav en mobiltelefon. Efter varje fullföljd intervju så transkriberades det inspelade ljudet till text, i strävan att få det så ordagrant som möjligt för en senare analys. Jag modifierade dock vissa meningar som blev helt obegripliga vid

transkriberingen, vilket kallas i engelskspråkig litteratur för ”slightly modified verbatim mode” (Malterud 2009).

Detta gjorde jag på grund av att minska risken för att förlöjliga respondenternas svar och för att förtydliga, eftersom det ibland kan vara en stor skillnad mellan muntligt och skriftligt tal. En mening kan låta helt begriplig när den sägs muntligt men vid transkribering till text verka helt osammanhängande. Jag har dock hela tiden tagit i beaktande att en sådan ändring fortfarande kommer att skildra respondentens ursprungliga mening eftersom syftet är att redovisa respondenternas världssyn (Malterud 2009).

Jag gjorde sedan en tematisk analys av intervjumaterialet som hade transkriberats till text. Mer om detta utreds i resultat- och analysdelen.

5.5 Relevans, Reflexivitet, Validitet

Enligt Malterud (2009) är det viktigt att uppfylla tre grundläggande förutsättningar för kvalitativ vetenskaplig kunskap. Nämligen relevans, reflexivitet samt validitet.

Relevans är i grund och botten vad kunskapen och de eventuella resultaten kan användas till, alltså att forskningen man genomfört är betydelsefull för den redan tidigare existerande forskningen samt för ny. Reflexivitet övergriper om och hur pass forskningsprocessen och forskaren själv har påverkat sina fynd och slutsatser. Det vill säga hur pass mycket forskaren har präglat forskningsprocessen utifrån hans/hennes personliga förförståelse och erfarenheter. Validiteten handlar om forskningens giltighet, att forskaren verkligen mätt det den vill mäta (Malterud 2009). Nedan framställs hur den här uppsatsen har uppfyllt dessa mål.

5.5.1 Relevans

För att utreda relevansen i denna uppsats måste först alla bitarna falla på plats, det vill säga man ser först i slutskedet om studien har kunnat frambringa ny vetenskaplig kunskap samt visa originalitet. Dock kan vi redan utifrån frågeställning och studiens syfte utreda att den vill presentera nya vetenskapliga resultat med ett kriminologiskt perspektiv (Malterud 2009). Tanken är att de resultat som framkommer från intervjuerna induktivt ska presentera

kriminologiska teorier om varför fildelning fortfarande är så pass förekommande och vad som skulle kunna få fildelare att upphöra med deras verksamhet. I den avslutande diskussionen framkommer det dock att denna studie har tydlig relevans.

5.5.2 Reflexivitet

Reflexivitet handlar till stor del om forskarens roll i arbetsprocessen. I vilken mån denne inser sin påverkan i studien samt att denne kan resonera objektivt kring sitt eget upplägg av arbetet samt alla de val som ingår i arbetsprocessen; val av inriktning, syfte, frågeställningar, metod och analys etcetera. Detta skiljer sig antagligen från forskare till forskare. I denna uppsats har jag aktivt övervägt fram och tillbaka för huruvida min inriktning lämpar sig för att beskriva

(18)

18

fildelarnas normer och handlande. Jag har ändrat min frågeställning, metod och intervjuguide ett antal gånger då jag upptäckt att jag från början inte kunde utreda fenomenet tillräckligt bra. Bl a var tanken att även göra en socioekonomisk jämförelse av respondenterna med tanke på frågan om deras föräldrars nationalitet. Denna fråga uteslöts från analys senare då jag kände mig tvungen att begränsa arbetet. Jag har återkommit till intervjupersoner då nya frågor har dykt upp längs vägen, gjort ”påföljdsintervjuer” och behandlat dessa med samma procedur. I min hypotes har jag även deklarerat att jag med ett visst tvivel, oväntade slutsatser och eftertanke hoppas på att finna ny vetenskaplig forskning (Malterud 2009).

Min roll som forskare påverkar även denna studie till en viss grad då jag med kriminologisk inriktning formar mitt metodval och utförande. Även jag som person påverkar intervjuerna till en viss del, till exempel så kan respondenterna svara olikt, det vill säga mer eller mindre öppet om jag skulle vara av annat kön, ålder, haft en annan bakgrund eller studerat ämnet från en annan institution/organisation (Cleason 2009). Detta på gott och ont såklart.

Jag tror dock att de intervjuer jag har genomfört inte ska ha påverkats i alltför stor grad av mig som person och min bakgrund utan tror att svaren ändå hade framkommit om en annan forskare med en annan inriktning hade ställt samma frågor. Detta grundar jag på de

forskningar som jag har studerat och läst som har visat på liknande uppriktighet i de svar de har fått från olika respondenter (Claesson 2009; Larsson 2005; Poturovic & Tegnér 2008). 5.5.3 Validitet

För att utreda studiens validitet måste man titta på de redskap man använder för att ta reda på fenomenet man studerar. Jag har valt en induktiv kvalitativ design för att utreda den fortsatta fildelningen och dess eventuella upphörande samt försökt generera kriminologiska teorier utifrån de svar som framkommit från intervjuerna. Jag tror att jag har mätt det jag vill mäta med denna metod (intern validitet) eftersom de resultat som senare kommer att presenteras visar på detta. Den externa validiteten, det vill säga om dessa resultat kan generaliseras till en större population är dessvärre svårare att bekräfta eftersom kvalitativa intervjuer sällan kan generaliseras. Dock har jag inte som syfte att generalisera dessa resultat utan vill kunna fördjupa, belysa och beskriva fenomenet fildelning. Att åstadkomma samma resultat vid upprepning av samma undersökningsdesign kallas för repeterbarhet.

Det brukar vara ett mått på tillförlitlighet i den kvalitativa forskningen.

Vilket i dessa fall innefattar att insamlingen av materialet, analysen, tolkningen och redovisningen av forskarens roll presenteras till så hög grad som möjligt för att kunna repeteras. Dock så accepteras det generellt att olika forskare kan fokusera på olika delar i ett och samma material och kan därmed ses lika relevanta. Detta leder till att repeterbarhet sällan är ett krav i hänsyn till tillförlitligheten i en kvalitativ undersökningsdesign (Malterud 2009). Dock så har jag i den möjligaste mån presenterat mitt tillvägagångsätt, intervjuguide (bilaga 1) och min roll som forskare för att framtida studier ska kunna använda min design och kunna få liknande resultat. Vilket nu leder oss till studiens resultat och analys.

(19)

19

6 Resultat och Analys

Efter att jag hade transkriberat fem intervjuer, kände jag att jag började få mättnad i materialet. Mättnad i den kvalitativa forskningen innebär att det material forskaren har insamlat har börjat fylla de svar som frågeställningen ställt och kan helt enkelt inte få mer rikare material utifrån den metod och frågeställning som förts. Därefter gjordes två intervjuer till och insamling av mer material upphörde eftersom det inte ansågs kunna göra materialet rikare. Efter det så läste jag igenom de transkriberingar jag gjort noggrant för att finna helhetsintryck som respondenterna förmedlat samt teman som skulle kunna tas ut från

samtliga intervjuer. De teman som materialet fångade upp var följande: Fildelningsanledning, Moral, Risktagande, Sociala band, Situationell Handlingsteori (SAT), Rutinaktivitetsteorin samt Fildelningsavslut. Därefter läste jag igenom dem än en gång för att noggrant och systematiskt plocka ut meningsbärande enheter i materialet. Meningsbärande enheter är meningar/ord (koder) som respondenterna har sagt som överensstämmer med de olika teman som presenterades ovan. Dessa meningsbärande enheterna markerade jag och förde in i mitt schema för att se hur pass mycket respondenterna kunde representera ett visst tema.

Den här typen av kodning kallas för en systematisk dekontextualisering vilket innebär att man tar delar utav texten från sitt ursprungliga sammanhang för att sedan kunna jämföras med andra t textelement och vetenskapliga teorier (Malterud 2009).

Jag sparade om dessa modifierade versioner av kodningar för att senare kunna jämföra dessa mot originalen. Det vill säga för att kunna utvärdera fynden mot helheten. Efter jag gjort allt detta för varje intervju så kondenserade jag mitt material, det vill säga sorterade upp de koder som jag tidigare hade fått fram i förra analysfasen, bildade grupper utav dessa och skapade en abstrakt innebörd för varje grupp. Till exempel kunde fildelningsanledningsgruppen beskrivas så här: ”Anledningen för att respondenterna fildelade var främst på grund av tillgång,

bekvämlighet och ekonomiska skäl. Dock var det även andra element som bidrog till fildelandet, nämligen de har fått allt snabbare bredband, för att uppfylla ett visst

behov/underhållning, av nyfikenhet, bekvämlighet, ensam tillgång till en dator, prov av media och för att de känner sig anonyma på nätet”. Jag skapade en matris för respondenterna och deras meningsbärande enheter (koderna) för att se vilka som var mest representativa (se bilaga 2). Till slut så sammanfattande jag var och en av grupperna med ett kort stycke och tillförde ett konstgjort citat (en artefakt) som förstärkte sammanfattningen. Artefakten försöker sammanställa och återberätta det som finns i de olika grupperna med egna ord. I den fjärde analysfasen så rekontextualiserade jag materialet genom att sätta ihop bitarna. Detta gjordes genom att skapa en innehållsbeskrivning med respondenternas egna citat av den kunskap som vi fått fram ifrån de kondenserade t externa (Malterud 2009).

Jag kommer nedan att presentera var och ett av de teman som framkom utav intervjuerna. De kommer först att presenteras kort av den ”artefakt” som beskriver temat följt utav ett citat från respondenterna som har kopplingar till majoritetens svar. Dock så tillkommer citat och beskrivningar om temat är rikare eller om gruppen har väldigt olika svar på ett visst tema.

(20)

20

6.1 Teman

6.1.1 Fildelningsanledning

Temat skildrar den anledning varför intervjupersonerna fildelar idag, alltså vad som fortfarande får dessa att fildela. Den vanligaste anledningen var gratis och fri tillgång till digital media följt utav ekonomiska skäl. Alla respondenterna hade svar på varför de fildelar trots att vissa av dom ställde sig positiva till URL och IPRED lagen. Det är intressant att försöka utreda varför dessa människor fortsätter att fildela trots deras åsikter i viss mån motsätter sig, mer om detta i temat ”moral” nedan. Dock så kan man finna ett flertal till anledningar varför dessa individer fortsätter med sitt handlande. De fildelar även för att de har fått allt snabbare bredband, för att uppfylla ett visst behov/underhållning, av nyfikenhet, bekvämlighet, ensam tillgång till en dator, prov av media och för att de känner sig anonyma på nätet. Exempel på ett uttömmande svar:

”Från börjat för att det inte var illegalt och att det var jätte roligt att typ ladda ner musik, att man inte behöva köpa massa CD skivor och att man inte hade så mycket råd när man var ung. Nu laddar jag hem för att jag fortfarande inte har råd, det finns så mycket. Jag laddar alltså ner mer för att det allt finns att få tag på. Saker som man behöver och saker som är kul och intressant att veta. Och att det är mycket lättare. Man behöver inte ta sig till någon affär, jag hittar alltid det jag letar efter på nätet.” (Intervju 2)

6.1.1.1 Tillgänglighet

Som sagt var den vanligaste anledningen att det finns en lättillgänglig tillgång till digitalt material via fildelning. Samtliga respondenter har just uppgett detta som deras huvudsakliga anledning för att de fildelar i dagsläget. Dock så framkommer det implicit att materialet ofta blir tillgängligt direkt på nätet och att de lättillgängligt kan komma åt det. Det vill säga att materialet direkt kan fildelas när det har släppts (eller innan), alltså inte bara att de har tillgång till materialet utan att det är den omedelbara tillgången som är av oerhörd vikt.

”Det är för att få tag på grejer snabbt. Slippa vänta på att de ska sända tv programmen i Sverige eller musik som är nyfiken på som man inte kan köpa direkt.” (Intervju 6)

6.1.1.2 Ekonomi

Flertalet av respondenterna (5 av 7) ansåg att en viktig faktor för att de fortfarande fildelar samt vad som fick dom från början att fildela var just att det är och var gratis. Med hjälp utav Internet och olika sidor där de kunde hämta digitalt material behövde de ju inte längre betala för de produkter de ville ha. Dock så framkommer det ifrån flera utav dessa intervjupersoner att de gärna skulle vilja betala för materialet de fildelar. De anser dock att priserna fortfarande är för höga för flertalet produkter på Internet för att de skulle vara villiga att betala för dessa.

”[...] Ja Spotify är jättebra till exempel, jag laddar inte ner så mycket musik längre. Med det programmet kan jag lyssna på hur mycket musik som helst. Det kan man även använda när man reser och så. Göra fler sådana program, te x även för filmer och serier. Gratis program. Så hade det varit bra.” (Intervju 2) 6.1.1.3 Underhållande

Två intervjupersoner framförde att en viktig faktor för att de först började med fildelning, var att de tyckte helt enkelt att det var underhållande att fildela och fick en viss tillfredställelse att söka och finna material på nätet.

(21)

21 6.1.1.4 Snabbare bredband

En viktig anledning för att fildelningen har kunnat öka så pass mycket det senaste decenniet är just att det har blivit allt vanligare med snabbare bredband. Alla respondenter hade bredband, med snabba till väldigt snabba anslutningar.

Bredbandens ökningar i användarantal samt deras hastighetskapacitet är alltså grundläggande till varför fildelningen är så pass utbred och fildelarnas egen konsumtion kan och har ökat i kvantitet.

”Bara rent tycker jag att de snabba bredbanden vi har i Sverige är en stor anledning att vi har så mycket material här och sprider runt om i världen.”

(Intervju 1) 6.1.1.5 Bekvämlighet

Fyra stycken påpekade att även bekvämligheten med fildelning var väsentlig. Resonemanget löd ofta att allt gick väldigt snabbt och smidigt att nerladda och att de inte ville lägga ned så mycket tid på att få tag i nytt digitalt material (som t.ex. gå och inhandla det som fysiskt material).

” [...]Det har med ekonomiska och bekvämliga skäl. Ska man köpa alla filmer man vill se blir det väldigt dyrt plus att det tar tiden att gå ner på stan att köpa eller hyra den eller så.” (Intervju 7)

6.1.1.6 Prov av media

Märkligt nog var det endast en utav intervjupersonerna som svarade att den hade prov av media som anledning att denne fildelade. I media så är detta oftast ett motargument som fildelare använder vilket i den här studien inte är så förekommande. Prov av media innebär att fildelaren först nedladdar något den vill ha och bestämmer därefter om materialet fortfarande är något att behålla. Om detta är fallet inhandlar fildelaren produkten legalt därefter.

”[...] på något sätt tror jag på den här grejen att om jag laddar hem en skiva av Iron Maiden till exempel som jag inte får och lyssnar på den och kanske skickar den vidare till en annan kompis. Så lyssnar man då och så blir man kanske då blir väldigt fäst i den och så kanske man köper den på riktigt i och med man vill ha hårdvaran liksom eller kanske man får upp ögonen ännu mer för Iron Maiden och kanske därmed köper ännu mer prylar och skivor från dom.”

(Intervju 5) 6.1.1.7 Anonymitet

Att vara anonym på Internet är något som inte framkom speciellt tydligt i respondenternas svar. Dock så verkade det underförstått att flesta trodde sig vara anonyma eftersom de inte kände någon risk med att bli påkomna med sina handlingar. Den ende som uttryckte något annorlunda från intervjupersonerna var respondent nr 5 som utryckte sin anledning så här:

”[…] Men jag vet inte om det är för att man har den känslan att allt det man gör på nätet är på något vis lite hemligt liksom att man gör saker som inte kan upptäckas.” (Intervju 5)

6.1.2 Moral

I detta tema skildras respondenternas moral utifrån hur de rättfärdigar deras fildelning, om de anser sig begå något brott, deras acceptans utav andra lagbrott, deras åsikter om illegal spridning samt försäljning av andras upphovsrättsskyddade material och deras åsikter om URL och IPRED lagen.

6.1.2.1 Rättfärdigande av fildelning

De flesta av respondenterna svarade att de tyckte det var helt rätt att fildela varav endast två personer motsatte sig till viss del. Den vanligaste förklarningen var att de inte såg deras

(22)

22

handlande som kriminellt. Vissa jämförde även fildelning med andra brott som stöld och rån och förtydligade att de inte var förövare på det viset.

”Jag tycker det är rätt eftersom man inte kan jämföra oss med riktiga

gangsterkillar, för att vi laddar hem en låt till exempel. Jag tycker det är en stor skillnad att stjäla någonting fysiskt eller om man rånar någon som inte har någonting och lämnar dom med ingenting. Jag tycker det är skillnad när man delar på någonting, jag kan förstå att de ser det som stöld. Men det är företagen som har så mycket pengar och de vill bara ha mer och mer pengar och jag tror det är det huvudsakliga problemet. Jag känner mig inte dåligt för det, inte alls, inte alls. (skratt).” (Intervju 3)

Utifrån denna respondents perspektiv så framkommer det att fildelning inte ses som något denne själv tar och behåller utan fortsätter dela med sig till andra. Denna synvinkel kan vara av stor vikt då handlingen vänds från stöld till delande utifrån fildelarens synvinkel. Ett annat rättfärdigande är att upphovsrättsmakarna får en bred publicitet vilket kan ge senare förmåner:

”En del av mig tycker det borde vara olagligt på grund av copywriten

(upphovsrätten till ett visst verk, författarens anm) och folk kan använda det för andra saker. Men å andra sidan tror jag publiciteteten som artisterna får via nerladdningar är ovärderligt jämfört med något annat. Om ett band släpper bara släpper sitt album och ger det till folket, kommer de få mer folk att lyssna folk mer på dom och på grund av det de får mer publik till deras konserter och det är det riktiga sättet de tjänar pengar.” (Intervju 3)

Det visade som sagt att fildelning inte är helt berättigat av två personer. De tyckte att till viss del att de fildelade för mycket material men på grund av att det inte finns andra alternativ.

”[…] det ju fel på det viset att, det är ju fel av mig att ladda ner något du har gjort som har kostat mycket pengar och så vidare som ändå är ditt verk som du ska ha betalt samma sak som du går till jobbet ju. Precis som man inte fick pengar för det jobbet man gör. Så det tänker jag på ibland. Men samtidigt är det ju så lätt och man ser ingenting, man ser ju inga pengar eller ingenting sådant. Men jag tycker det är mer rätt än fel någonstans. Men sen beror det lite också på vad det är för någonting. Alltså i vilken omfattning man gör det, gör man det enormt mycket och i stora mängder så är det lite för mycket om du förstår vad jag menar.” (Intervju 5)

6.1.2.2 Anser sig stjäla

Frågan om fildelarna ansåg sig att stjäla när de fildelade var splittrad då 4 av 7 svarade att de kände att de stal vid och även efter handlingen. Dock så problematiserade två av dessa fyra även rättfärdigandet av fildelning till viss del.

”Lite. Jag jobbar ju inom media och vet hur mycket tid de har lagt ner och vad de kostar. Men vet att de gör jobbet för det är kul. Tycker att priserna för DVD/blueray filmer etcetera är för höga.” (Intervju 1)

”[…] Ja när man tänker igenom det ordentligt, så gör man egentligen det. Men det är ingenting jag tänker på när jag gör det. Eftersom just det här med smidigheten och tillgängligheten. Så tänker jag inte på det. Nej, just när jag fildelar så tänker jag inte på någonting. Det finns ju där ute på nätet lite överallt, det ända man gör är att dra ner det till sin dator, jag menar för att se det olagliga, att stjäla någonting på det sättet, känns lite overkligt, lite abstrakt om man säger så, på någon vänster.” (Intervju 5)

(23)

23

De andra som inte ansåg sig stjäla vid fildelning var den mest representerade gruppen. Ansåg bara helt enkelt att de inte stal.

”Jag känner inte så för jag köper oftast det ändå. Det är mer som en demo eller något sådant om jag verkligen gillar en artist kommer jag köpa albumet. Men du kan inte köpa allting, vem kan ha råd med det?” (Intervju 3)

6.1.2.3 Att begå andra brott

De flesta tyckte inte det var ok att begå något som helst annat brott, dock ansåg några av dem att ringa brott (som trafikbrott) skulle kunna vara acceptabla som till exempel;

”Nej egentligen inte. Men ja, parkeringsböter eller väl inget brott så. Men fortkörning kanske. Ja men vissa trafikbrott kan jag anse vara ok.” (Intervju 5) Dock var alla respondenterna övervägande överens att inga andra brott var ok att begå vilket i stor del kan bero på att de inte ser fildelning som något brott (trots att fyra av dessa ansåg att de stal vid fildelning till vis del). Detta yttrades på flera vis som till exempel från respondent nr 3.

”Nej jag kan inte jämföra fildelningen med något annat riktigt brott. Tycker att man skulle förstöra sitt eget liv om man hamnar i fängelse.” (Intervju 3) 6.1.2.4 Upphovsrättslagen

På frågan om hur respondenterna tyckte om upphovsrättslagen samt tankar kring denna så gick meningarna isär. Hälften tyckte den var bra medan den andra hälften tyckte den var för extrem och förlegad. Värt att påpeka är att jag fick presentera lagen i flertalet intervjuer vilket jag försökte göra så objektivt som möjligt. Detta gjorde jag genom att presentera de

upphovsrätter lagen täcker samt vilka påföljder en individ kan få vid förbrytelse av denna lag. Som jag har uppfattat det så har inte respondenterna påverkats i alltför hög grad av den presentation som jag gjorde, dock så fäste några väldigt stor vikt att fängelsestraff fanns med på straffskalan vilket inte är praxis för denna lag utan är i de flesta fall böter (vilket jag förtydligade). Bortsett från detta så reflekterade de som tyckte positivt om lagen så här;

”Jag tycker den är bra. Var och en har ju sina, vad heter det, egna rättigheter för det dom gör. Varför ska andra utnyttja ditt jobb? Om man vill det får man ju betala för det. Till exempel en sång som någon har gjort. Jag tycker den är bra att den finns. Samma med foton och så också.” (Intervju 2)

Och de som tyckte att lagen borde ses över, resonerade så här;

”På ett sätt måste de göra någonting, självklart, men jag tycker inte de borde göra det så extremt. Tycker bara att de gör det värre. Om de skapar en lag som alla skulle följa så hade halva Sveriges befolkning suttit i fängelse eller varit i smärtor, Jag tror de borde skapa något mer realistiskt sätt att lösa problemet. Man kan inte vara så extrem för att lösa ett problem.

Det fungerar aldrig, du bor med så många människor att försöka övertyga vad du tror är korrekt hos allihopa och det fungerar helt enkelt inte, det är

uppenbart att det inte fungerar. Jag menar folk laddar fortfarande ner och är inte rädda och även om de försöker skrämma dig, fuck it, menar jag. Och att någon individ kommer att betala för det tycker jag är ledsamt, men det är bara ett fåtal individer och inga fler. […] För när man göra saker olagligt så hittar alltid folk lösningar för att göra handlingarna. De har försökt med flera saker, alkohol, rökning och droger, det fungerar inte. Folk gör det ändå. Det bästa sättet är att försöka göra det lagligt fast i en viss mån och då kommer alla kunna känna sig nöjda. Då kan man få bukt med problemet” (Intervju 3)

(24)

24 6.1.2.5 IPRED

IPRED-lagen medförde en het debatt när den infördes samt under verkansåret 2009. Det är därför väldigt angeläget att se hur fildelarna uppfattar denna lag idag, det vill säga i slutet av år 2010. För att utreda fildelarnas åsikter och tankar om den då den nästan har varit gällande i två år. Även på denna fråga så var jag tvungen att redovisa vad lagen innebär och vad den främst har använts till för flertalet av respondenterna. Detta till min stora förvåning då denna lag är den främsta lagen i Sverige för att bekämpa fildelningsbrott. De flesta hade hört talas om den men visste inte riktigt vad den innebar. Dock utifrån en kort presentation av denna svarade flertalet av respondenterna att de kände att den inkräktade på deras personliga integritet, vilket inte var helt oväntat då det är just det den kritiserats mest för. Detta är det vanligaste resonemanget som även framkommer från de flesta intervjuer;

”Jag tycker den är ”fucked up” och att den inte borde vara laglig. Den

inskränker på den personliga integriteten. Om de kan se allt du gör på Internet tycker jag det är ganska dåligt, det är som de kommer in på dina tankar. Du vet, dom borde inte få all information de vill ha och saker som de inte borde få tillgång till. Det kommer bara att leda till att folk gömmer sig. För när man göra saker olagligt så hittar alltid folk lösningar för att göra handlingarna.”

(Intervju 3)

Två av respondenterna ansåg att sådan lag inte är acceptabel då polisiära insatser endast bör hanteras av polisen:

”Den tycker jag är förkastlig. I och med att den arbetar utanför rättsystemet den ger ju privata bolag rätten att driva polisiär verksamhet. Det ger dom ju i princip rätt att hitta och hota människor ekonomiskt. Och det tycket jag inte är deras uppgift.” (Intervju 7)

Dock så blev jag återigen förvånad då två av fildelarna hade positiva tankar kring lagen fast med ett något kluvet resonemang. En utav dessa resonerade så här;

”Det första jag tänker på det är integritetskränkande, det tänker jag på först. Att man verkligen kan hitta en person på det viset. Men samtidigt är det ju på det viset att det inte är mer än rätt på ett vis, i och med att jag menar du har ett registreringsnummer på din bil så borde du ha ett registreringsnummer på din dator på det viset. Men jag vet inte om det är för att man har den känslan att allt det man gör på nätet är på något vis lite hemligt liksom att man gör saker som inte kan upptäckas. Men i och med att varje dator has sitt IP nummer i och med att de kan ta ut det så är det här med att vara hemlig har krossats lite om du förstår vad jag menar. Jag tycker att den är lite mittemellan, det finns både positiva och negativa saker med den. Men det är väl. Jag tror jag tänker mest på att de som laddar hem skitmycket och kanske har det till försäljning. Dom tycker jag ändå att de kan ta dom till domstol och så vidare men om man själv skulle råka ut för det, att man drar hem några filmer i månaden, skulle jag tycka det var jävligt surt.” (Intervju 5)

6.1.2.6 Spridning samt försäljning av CD/DVD/Blueray skivor med upphovsrättskyddat material

Totalt sett så var respondenterna endast eniga på en punkt, nämligen att de alla anser det vara ok att sprida upphovsrättskyddat material med brända CD/DVD/Blueray skivor (som

nedladdats) fast att det absolut inte var ok att sälja det vidare. Intervjuperson nr 3 utryckte detta väldigt tydligt:

”Det är annorlunda, eftersom det är fysiskt. Om du vill ge bort dom tycker jag det är ok men om du vill sälja dom och göra affärer tycker jag det är fel. […]

References

Related documents

Idag har vi dock en situation där möjligheten till inflytande för samer i alla frågor som berör oss, är begränsade och inte levs upp till, något som fått och fortfarande

rennäringen, den samiska kulturen eller för samiska intressen i övrigt ska konsultationer ske med Sametinget enligt vad som närmare anges i en arbetsordning. Detta gäller dock inte

avseende möjligheter som står till buds för främst Sametinget och samebyar, när det gäller att få frågan prövad om konsultationer hållits med tillräcklig omfattning

Enligt remissen följer av förvaltningslagens bestämmelser att det normalt krävs en klargörande motivering, eftersom konsultationerna ska genomföras i ärenden som får

Lycksele kommun ställer sig positiv till promemorians bedömning och välkomnar insatser för att stärka det samiska folkets inflytande och självbestämmande i frågor som berör

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.

för dom olika aktiviteterna … och dom fick ju jobba med det själva och det var ju superbra, och dom brevbärarna som var med i gruppen dom har ju vuxit otroligt mycket i det här.