Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
SJUKSKÖTERSKANS
UPPLEVELSE AV SAMVERKAN I
TEAM
EN INTERVJUSTUDIE MED
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR
MARIA BERGMAN
HANNAMARIA THOMASSON
SJUKSKÖTERSKANS
UPPLEVELSE AV SAMVERKAN I
TEAM
EN INTERVJUSTUDIE MED
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR
MARIA BERGMAN
HANNAMARIA THOMASSON
Bergman M, & Thomasson H. Sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team. En intervjustudie med nyutexaminerade sjuksköterskor. Examensarbete i
omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2013.
Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan i team med läkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad
intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar på fyra olika sjukhus runtom i Skåne. Författarna till föreliggande studie är själva
sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och därmed skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar som denne ställs inför då hon/han börjar arbeta. En av de sex
kärnkompetenserna för omvårdnad, samverkan i team, valdes som intresseområde av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade
sjuksköterskors upplevelse av samverkan med läkare och undersköterskor på arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre män deltog i studien, varav tre arbetar på medicin avdelningar och fyra på kirurgiska avdelningar. Informanterna hittades genom ett snöbollsurval. Intervjuerna var runt 35 min långa och fyra
frågeställningar, med sitt ursprung i projektet Quality and safety education for
nurses definition av samverkan i team, låg som grund. Intervjuerna analyserades
med kvalitativ innehållsanalys. 14 kategorier hittades som delades upp i tre teman:
Jag – Du, Vi och Våra verktyg. Studien visar att erfarenhet, delaktighet, att
möjliggöra diskussion, återkoppling, personlighet samt personkemi upplevs vara faktorer av stor vikt för att uppnå en god samverkan. Studien fastställer också att en ökad självinsikt och förmåga att se sin roll i samverkansprocessen är
NURSES´ EXPERIENCE OF
TEAMWORK AND
COLLABORATION
AN INTERVIEW STUDY WITH NEW
GRADUATED NURSES
MARIA BERGMAN
HANNAMARIA THOMASSON
Bergman M, Thomasson H. Nurses’ experience of teamwork and collaboration. An interview study with newly graduated nurses. Degree project in nursing, 15
credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of
Care Science, 2013.
This study describes newly graduated nurses’ experiences of teamwork and collaboration with doctors and nursing assistants. A qualitative semi structured interview study was conducted with seven nurses, working at four different hospitals in the south of Sweden. The authors of the present study are nursing student who themselves soon will start their careers, and therefore have a lot of wonderings about the challenges facing newly graduated nurses. One of the six competencies of nursing, teamwork and collaboration, was chosen as the area of interest by the authors and the aim of the study evolved. Four women and three men participated in the study, three of whom work in medical wards and four in surgical wards. The informants were found by using a “snowball sampling”. The interviews lasted in average for 35 minutes and were based on four issues which had their origin in the definition of teamwork and collaboration by the project
Quality and safety education for nurses. The interviews were analyzed by using
qualitative content analysis. 14 categories were found and split in to three themes:
Me – You, We and Our tools. The study shows that being experienced,
participation, allowing discussion, feedback, personality and personal chemistry is perceived to be factors of great importance for achieving good teamwork and collaboration. The study also establishes that an increased consciousness of self-awareness is needed.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
De sex kärnkompetensernas ursprung 5
Samverkan 6
Tidigare litteratur 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8
Definitioner 8 Begränsningar 8 METOD 8 Urval 8 Deltagare 9 Datainsamling 9 Dataanalys 10 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 RESULTAT 11 Jag – Du 11 Samförstånd 11
Jag är en del av del hela 12
Välvilja 13 Demokrati 13 Stå på egna ben 13 Vi 14 Kunskapsutbyte 14 Att enas 14 Tydlighet 15 Etiska aspekter 15 Sammanhållning 15 Våra verktyg 16 Organisatorisk kontinuitet 16 Vetskap 16 Mognad 16
Kunskap och kompetens 17
DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Urval 17 Deltagare 18 Datainsamling 18 Typ av frågor 18 Dataanalys 18 Förförståelse 19 Trovärdighet 19 Resultatdiskussion 19 Jag – Du 20 Vi 20
Våra verktyg 20
SLUTSATS 21
FRAMTIDA VÄRDE 21
REFERENSER 22
BILAGOR 24
Bilaga 1: Matris över analysprocessen 25
Bilaga 2: Informationsbrev 26
INLEDNING
En ökad kunskap och insikt om vikten av en god samverkan i team mellan sjuksköterskor, undersköterskor och läkare bör vara en del av den blivande
sjuksköterskans utbildning (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Ökad förståelse kan uppnås genom att ta del av andras erfarenheter eller genom att ta del av forskning i ämnet, anser författarna till föreliggande studie. Genom andras erfarenheter kan studenter undvika fällor som de nyutexaminerade
sjuksköterskorna har trampat i och imitera ageranden som har gynnat samverkan mellan de olika yrkeskategorierna. Genom att läsa forskning kan ett nytt
tankemönster planteras och studenten kan börja fundera i banorna kring hur sjuksköterskan bör samverka med läkare och undersköterskor. Vi har gjort en studie som beskriver sju nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av
samverkan i team. Då dessa sjuksköteskor har delat med sig av sina erfarenheter kan du som läsare få chansen att lära av dem.
BAKGRUND
Då en sjuksköterska får sin legitimation förväntas denne enligt
kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) redan besitta en hel del kompetenser gällande samverkan. Sjuksköterskan ska organisera teamarbetet runt patienten och kommunicera på ett respektfullt och lyhört sätt till sina kollegor. Det är även sjuksköterskans uppgift att
uppmärksamma och möta patienters sjukdomsupplevelse och lidande och lindra detta. Sjuksköterskan ska även gentemot sina kollegor agera då dessa handlar oprofessionellt samt ifrågasätta otydliga instruktioner. Sjuksköterskan ska även analysera styrkor och svagheter i sin professionella yrkesutövning och utveckla gruppens konflikthantering (a a).
De sex kärnkompetensernas ursprung
Projektet Quality and safety education for nurses, som hädanefter kommer att benämnas QSEN, uppkom i oktober 2005 av Robert Wood Johnson Foundation ledd av Linda Cronenwett och Gwen Sherwood med hjälp av en nationell rådgivande styrelse och framstående lärare. De eftersträvade strategier för att utveckla kursplaner och metoder för att säkerställa framtidens sjuksköterskor att utveckla kompetenser i patientcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad praxis, kvalitetsförbättringar, säkerhet och informatik. Dessa kompetenser kallas på svenska för omvårdnadens sex kärnkompetenser.
De sex kärnkompetenserna som Cronenwett et al (2007) föreslår, ska ligga som en internationell grund för sjuksköterskors utbildning. Kvalifikationer för dessa kompetenser ska genomsyra sjuksköterskeutbildningens kurser och förbereda studenten för yrkeslivet. I grundutbildningen bör de olika momenten
sammanflätas så att en tydlig tillväxt av ämnen och kärnkompetenser kan formas. Samverkan i team ska enligt Cronenwett et al (2007) innebära en öppen
kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och att behandling och omvårdnad ska beslutas gemensamt. För att nå detta krävs kunskap inom området för att goda färdigheter ska kunna utvecklas. Dels krävs självinsikt då den enskilda sjuksköterskan ska förstå hur hennes egna föreställningar och värderingar kan påverka hela teamet, dels krävs att hennes egna attityder kring
samverkan måste rannsakas. En emotionell intelligens ska också tränas upp för att förstå sina kollegors agerande. Sjuksköterskan ska förstå hur olika typer av
kommunikation kan påverka samarbetets resultat och hur hon själv kan lära sig att hantera olika kommunikationstekniker. Att reflektera över kollegors
kommunikation kan även ge insikt i hur den hierarkiska ordningen kan hämma ett gott samarbetsklimat (a a).
Samverkan
Idag är professionerna inom hälso- och sjukvård väldigt specialiserade och med tanke på patientens komplexa behov, är samverkan en nödvändighet (Lidén, 2009). Samverkan är en interaktion mellan människor som kan vara mer eller mindre strukturerad och planerad enligt Lindberg (2009). I hälso- och sjukvård sker samverkan dels mellan organisationer, exempelvis mellan landsting och kommuner enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen (Blomqvist & Dunér, 2009), men även mellan människor inom samma organisation. Lindberg (2009) skriver också att inom den offentliga sektorn är det vanligt att samverkan har sin grund i att möta medborgarnas behov.
I litteraturen används många närliggande begrepp till samverkan, såsom samarbete och samordna, och det är i sin rätt att skilja dessa åt.
Enligt nationalencyklopedin (2012b) innebär verbet samverka följande:
”handla eller fungera gemensamt för visst syfte”
medan verbet samarbeta enligt nationalencyklopedin (2012a) har följande definition:
”arbeta tillsammans (med andra) för ett gemensamt mål
Verbet samordna betyder enligt nationalencyklopedin (2012c):
”Se till att händelser eller arbetsinsatser som hänger ihop ifråga om tid eller plats
blir utförda i rätt följd och på rätt sätt”.
Vidare kommer endast samverka och samarbeta att behandlas, då dessa begrepp är de enda som uppkommit under intervjuerna med informanterna.
Samverka och samarbeta kan tyckas snarlika när man vänder sig till ordböcker, men om man vänder sig till praktiken och forskares definitioner kan en skillnad formuleras. Samverkan är enligt Danermark (2005) något mer och större än det besläktade ordet samarbete. Samarbete är något som sker dagligen mellan människor utan större eftertänksamhet, medan samverkan innebär att personer, ofta med olika utbildningar, som är styrda av olika regelverk, och ibland från olika organisationer, arbetar mot ett gemensamt mål (a a). Samverkan är alltså något tyngre laddat ord, med större innebörd. Blomqvist och Dunér (2009) beskriver samverkan på yrkesgruppsnivå som personer med olika utbildning och styrda av olika regelsystem, som till tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål under gemensamt ansvar. På arbetsplatsen ska sjuksköterskan vara en arbetsledare för bl.a. undersköterskan samtidigt som hon ska ha tät kontakt med ansvarig läkare. Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan kunna planera, konsultera, informera och samverka med andra inom vårdkedjan. Inom vårdkedjan kommunicerar ofta aktörer såsom
undersköterska och läkare genom sjuksköterskan och pratar sällan med varandra. De olika aktörerna kan se patienten utifrån olika professioner och sjuksköterskan står då i mitten och ska få samverkan att fungera. Sjuksköterskan ska även arbeta för att information överförs korrekt och driva arbetet mot effektivitet, kontinuitet och kvalitet (a a).
Svensk sjuksköterskeförening (2012) betonar också vikten av de sex
kärnkompetenserna i svensk sjuksköterskeutbildning. I publikationen Svensk
sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor beskriver de idén om
omvårdnadens kärnkompetenser från QSEN. Här kommer också en svensk översättning av det engelska uttrycket Teamwork and collaboration, nämligen
Samverkan i team. Anledningen till att Svensk sjuksköterskeförening använder
denna översättning är enligt de själva att det är ett redan befintligt begrepp som är välkänt inom vårdvetenskap. Även Ponzer et al (2009) anser att interprofessionell utbildning bör ingå i sjuksköterskans grundutbildning.
I vår studie används begreppet samverkan på det sätt som samverkan i team beskrivs av Cronenwett et al (2007) i projektet QSEN. I artikeln redogörs det för omvårdnadens sex kärnkompetenser varav samverkan i team är en av dessa. I begreppet samverkan i team utkristalliserar Cronenwett et al (2007) fyra delar som är signifikanta: öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och gemensamma beslut. Dessa fyra hörnstenar anser QSEN och Cronenwett et al (2007) kan ligga som en god grund för alla
sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor för att få bättre kunskap, färdigheter och attityder i sin samverkan i team. Dessa fyra grundpelare har vi använt i vår studie, dels som bakgrundsinformation och dels som underlag vid intervjuerna.
Tidigare litteratur
Det finns tidigare studier om samverkan inom sjukvården och även studier om den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av att börja arbeta. Däremot är studier med det specifika syftet att besvara hur den nyutexaminerade
sjuksköterskan upplever samverkan sparsamt förekommande. Det som dock kan ses i tidigare studier om den nyutexaminerade sjuksköterskan är att ämnet samverkan berörs mycket, vilket författarna till föreliggande studie har utnyttjat för att få en uppfattning av ämnet.
Saghafi et al (2012) beskriver att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att läkare som är medvetna om att sjuksköterskan är ny, ofta kan bemöta dem med tålamod, vilket uppskattas av sjuksköterskan. Dock finns en rädsla närvarande, från den nya sjuksköterskans sida, vid bemötandet av doktorerna i början visade resultatet (a a). Bemötandet från kollegor har stor påverkan på hur den
nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sin arbetsplats (Parker et al, 2012). I Daiski (2004) beskriver sjuksköterskor att de upplever, speciellt mellan
sjuksköterskan och läkare, att relationerna inom teamet inte är jämlika och att den ömsesidiga respekten är bristande. Men några sjuksköterskor uttryckte denna ojämnlikhet som normal (a a), och faktum är att sjukhus länge har beskrivits som en hierarkisk miljö. Sjuksköterskor bör även själva jobba för att motverka denna hierarki genom att efterfråga undersköterskans kompetens i högre grad (Rich, 1995). Att behöva bevisa sig som kompetenta sjuksköterskor, upplevde de intervjuade var nödvändigt för att tillhöra teamet och bli accepterade av kollegorna (Saghafi et al, 2012). Deltagarna i Daiski (2004) ansåg att bättre förståelse för professionernas olika roller gör att man arbetar och trivs bättre ihop. Om sjuksköterskor är medvetna om brister i sin samverkan kan de jobba för att motverka dem (a a). Arbetsmiljön påverkas av hur samverkan fungerar på en avdelning enligt Averlid & Bihari Axelsson (2012). Samverkan mellan
undersköterska och sjuksköterska är ett relativt outforskat område som Apker et al (2006) efterfrågar.
Ju mer nyutexaminerade sjuksköterskor vet vad som väntar dem när de börjar sitt arbetsliv, desto lättare kan övergången från skola till arbete ske. En ökad
medvetenhet om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetenser och vilket förhållningssätt som förväntas av dem och andra sjuksköterskor, kan förenkla övergången.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet är att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av samverkan med undersköterskor och läkare på arbetsplatsen.
Fyra frågeställningar söktes svar på:
Hur upplever sjuksköterskan öppen kommunikation i samverkan med läkare/undersköterskor?
Hur upplever sjuksköterskan ömsesidig respekt i samverkan med läkare/undersköterskor?
Hur upplever sjuksköterskan effektivitet i samverkan med läkare/undersköterskor?
Hur upplever sjuksköterskan att gemensamma beslut av behandling och omvårdnad tas med läkare/undersköterskor?
Definitioner
Studien använder sig av definitionen samverkan i team som finns att hitta i artikeln av Cronenwett et al (2007). Projektet redogör för omvårdnadens sex kärnkompetenser, och har där definierat samverkan och teamarbetet som
effektivitet inom vårdlaget, en ömsesidig respekt, öppen kommunikation och att behandling och omvårdnad ska beslutas gemensamt (a a). Med team avser författarna till föreliggande studie undersköterska, sjuksköterska och läkare.
Begränsningar
Av de sex kärnkompetenserna riktas studien endast in på samverkan i team.
METOD
Författarna har utfört en empirisk studie som grundar sig på kvalitativ data. Den kvalitativa ansatsen lämpar sig bra då syftet och frågeställningarna baserar sig på respondenternas egna upplevelser och känslor (Backman, 2008). Det kvalitativa synsättet riktar sig nämligen mot hur individen uppfattar sin verklighet, och det är individen som alltid är i fokus. En av de vanligaste datainsamlingsmetoderna vid kvalitativ ansats är intervju (a a), och det är intervju som har legat till grund för denna studiens datainsamling.
Urval
Vid en kvalitativ forskning grundar sig resultatet på ett litet antal deltagare (Olsson & Sörensen, 2011). Samtidigt önskas det att studien ska uppnå så kallad datamättnad, alltså att ingen ny information tillförs vid ytterligare datainsamlingar (Polit & Beck, 2010). Denna studie inkluderar sju deltagare, och är ett realistiskt antal sett ur ett tidsperspektiv som är knappt, samtidigt som antalet ändå kan ge tillräcklig data om fenomenet, enligt författarna. För att finna deltagare valdes
snöbollsurval, där författarna startade varsin snöboll. De två första deltagarna var alltså bekanta till författarna. Dessa två tillfrågades via facebook om de var intresserade att delta i studien, och när de hade tackat ja angav de i sin tur en var ny deltagare och så vidare. Kontakt togs med de möjliga deltagarna via facebook. Den första snöbollen resulterade i tre deltagare och den andra i fyra deltagare. I den första snöbollen deltog alla som tillfrågades. I snöboll nummer två tillfrågades två ytterligare personer, varav en tackade nej och en föll utanför
inklusionskriterierna. På grund av tidspress och rädsla för att inte hinna hitta informanter valde författarna att, parallellt med snöbollsurvalet, tillfråga tre ytterligare personer som föll inom inklusionskriterierna om deltagande. Detta var alltså inte en ny snöboll som startades, utan tre lösryckta deltagare som det togs kontakt med. Där svarade två nekande och en jakande, men denna kunde endast ses då intervjuperioden var över och därför valde författarna att inte intervjua en åttonde person. Inklusions- och exklusionskriterier som alltid kontrollerades var: Inklusionskriterier:
Deltagarna ska arbeta på sjukhus i Skåne.
Deltagarna ska ha tagit sin examen våren 2012.
Deltagarna ska ha jobbat sammanhängande som sjuksköterska i minst två månader vid intervjutillfället.
Exklusionskriterier:
Deltagarna ska inte ha en tidigare sjuksköterskeexamen från ett annat land.
Deltagare
De sju deltagarna jobbar på fyra olika sjukhus i Skåne. Tre stycken jobbar på medicinska avdelningar och fyra stycken jobbar på kirurgiska avdelningar. Tre deltagare är män och fyra är kvinnor. Alla deltagare har jobbat på sjukhus i över fyra månader vid intervjutillfället.
Datainsamling
En pilotstudie utfördes med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 3) framtagen av författarna, och denna spelades in med två mobiltelefoner och en dator.
Intervjuguiden (a a) godtogs och ytterligare pilotstudier krävdes ej. Datorn som användes vid inspelandet av intervjun däremot, hade dålig ljudupptagning och användes sedan inte till de resterande intervjuerna. Det transkriberade materialet och ljudfilerna från pilotstudien är nu förstörda.
Enligt Trost (2010) är det bra att börja en intervju genom att fråga något fritt om ämnet, för att sedan fortsätta med raka och enkla intervjufrågor. Detta har författarna tagit i åtanke och haft som grund vid intervjuandet. Trost (2010) betonade även att ställa frågor - inte påståenden, och att ha ögonkontakt,
empatisera med deltagaren samt att inte vara rädd för tystnaden vilket författarna också har använt som bas. Författarna har använd sig av både öppna och styrande frågor. Intervjun strukturerades upp efter de fyra frågeställningarna. Efter
inledande öppna frågor i ämnet samverkan ställdes inledande frågor kring öppen kommunikation som är den första frågeställningen. Sonderande frågor (Kvale, 2007) ställdes då författarna upplevde att informanten inte berättade allt kring ett ämne och tolkande frågor ställdes för att kontrollera att författaren hade förstått svaret korrekt. Då ett ämne inte berördes, exempelvis då informanten endast pratade om undersköterskor ställdes direkta frågor om läkare. När den första frågeställningen var uttömd började författaren om med inledande frågor om nästa frågeställning.
Intervjuerna var semistrukturerade och hade sin grund i den tidigare nämnda intervjuguiden (se bilaga 3). Enligt Polit & Beck (2010) är det bra att ha en semistrukturerad intervju när författarna har några förbestämda ämnen som måste behandlas. Alla deltagare mottog en informationsbilaga (se bilaga 2) vid förfrågan om deltagande i studien, samt mottog samma information både skriftligt och muntligt innan respektive intervju. När författarna genomförde intervjuerna förklarades inte studiens definition av samverkan för informanterna utan det var informanterna som fick delge sin definition av samverkan. Ett närliggande begrepp uppkom under intervjuerna, och det var samarbete. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av två mobiltelefoner, där båda författarna närvarade. När författare nummer ett hade kontaktat deltagare nummer ett, så var författare nummer två aktiv intervjuare och författare nummer ett passiv observatör, för att göra intervjuaren så objektiv som möjligt och utan förutfattade meningar.
Observatörens uppgift var att kontrollera att alla förbestämda ämnen behandlades i full utsträckning. Plats för datainsamling diskuterades med respektive deltagare, där deltagarens önskemål åhördes. Fyra intervjuer utfördes på författarnas skola i ett arbetsrum, två intervjuer utfördes på deltagarnas arbetsplatser och en intervju utfördes på ett bibliotek. Inför den första intervjun gavs endast informationen om studiens syfte. Införde resterande sex intervjuerna gavs information om våra fyra frågeställningar också. Dock analyserades materialet från intervju ett likvärdigt med materialet från intervju två till sju.
Dataanalys
Pilotstudien analyserades enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008), där hela texten analyserades som en textmassa. Det resterande materialet analyserades också enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008), men författarna valde att analysera frågeställningarna var för sig, då detta gjorde resultatet tydligare. Alla intervjuer transkriberades från det talade språket till skriftlig form. Detta gjordes direkt efter respektive intervju för att få med nyanser i det inspelade materialet. Författarna delade på intervjutiden och transkriberade en halv intervju var, vid varje tillfälle. De kvalitativa data som insamlades i studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Hällgren Graneheim och Lundman (2008). Denna syftar till att beskriva likheter och skillnader som kan tas fram ur ett textinnehåll (a a).
Begrepp som ingår i den kvalitativa innehållsanalysen är analysenhet, domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori och tema (Hällgren Graneheim & Lundman, 2008). Analysenheten, som är de transkriberade texterna, delades upp i fem domäner, varav de fyra första var studiens frågeställningar och den femte domänen utkristalliserades efterhand. Att hitta och separera de olika domänerna gjorde författarna var för sig, för att sedan kunna diskutera och jämföra sina tolkningar och skapa ett så trovärdigt resultat som möjligt. Då domänerna hade hittats och separerats var materialet strukturerat efter frågeställningarna och kunde därmed börja analyseras. Analysenheten läste författarna igenom var för sig flera gånger och hittade däri meningsbärande enheter (meningar, ord eller stycken) som var relevanta för studiens syfte och frågeställningar. När författarna var överens om domänerna och hade tagit ut meningsenheter, satt författarna var för sig och kodade, hittade kategorier och underkategorier. Dessa diskuterades sedan och slutgiltig kodgivning gjordes tillsammans, då detta medförde tid till diskussion, reflektion och tillslut enighet.
Detta resulterade i 14 kategorier och 38 underkategorier. Till sist delades kategorierna in i ett utav tre teman: Jag- Du, Vi eller Våra verktyg.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
En etikprövning har gjorts av Malmö Högskolas etikråd och därigenom fick studien klartecken. De intervjuer som genomfördes på deltagarens arbetsplats, krävde ett godkännande av verksamhetschefer, vilket författarna erhöll på samtliga berörda arbetsplatser.
Den deltagande personen ska inte kunna knytas till sin arbetsplats då detta kan skapa konflikter. De kliniker som deltagarna arbetar på kommer alltså inte att nämnas i studien samt kommer deltagaren att avidentifieras. Utöver det kommer alla uppgifter att behandlas med konfidentialitet.
Om någon av deltagarna har känt sig obekväm med sitt deltagande har denne haft möjlighet att lämna studien. Om någon valt att inte längre vara med i studien, har allt material från den personen tagits bort.
Deltagarna är en grupp som redan arbetar under tidspress och därför gjordes intervjun så kort och enkel för deltagaren som möjligt. 40 minuter bestämdes som maxlängd för intervjun samt valde deltagaren själv plats och tidpunkt för intervjun för att deltagandet skulle vara så enkelt som möjligt.
RESULTAT
Studiens resultat redovisas utifrån tre teman: Jag – Du, Vi och Våra verktyg. Inom temat Våra verktyg finns kategorier som behandlar sjuksköterskornas upplevelser av öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och gemensamma beslut. När det kommer till temana Jag – Du och Vi, finns förutom frågeställningarnas ämnen även ett femte ämne som författarna valt att kalla Jag
är ny sjuksköterska. En övergripande matris av domäner, kategorier,
underkategorier och teman går att finna i bilagorna (Se bilaga 1).
Jag – Du
Temat Jag – Du är ett återgivande av upplevelser som har med individen att göra. Deltagarna talade om attribut och faktorer hos antingen sig själv eller hos en kollega som de ansåg påverkar samverkansrörelsen. Kategorier i detta tema är
Samförstånd, Jag är en del av det hela, Välvilja, Demokrati och Stå på egna ben.
Samförstånd
Olika bakgrund, såsom utbildning och erfarenhet, gör att kommunikationen påverkas upplevde deltagarna. En informant resonerade och uttryckte att de olika yrkeskategorierna har så pass olika arbetsuppgifter och roller i vården att insynen i varandras arbete blir dåligt, och att arbetet därför kan tendera att bli avskilt. Förståelsen för varandras yrken utryckte många deltagare var bristande i det dagliga arbetet.
”Och där är också liksom en konflikt, att de [undersköterskorna] förstår inte varför vi gör den ena insatsen och även om vi förklarar så har de glömt bort det till nästa dag ändå. Så att, kanske är det vårt eget fel att vi inte tar oss tiden att förklara bättre, varför vill vi ha följande insats, men det kanske också är en brist från min
undersköterskas sida att hon inte har ett intresse av att veta, och ser det som en arbetsbörda istället för en del av arbetet.” (Deltagare G)
Ett fåtal informanter upplevde att den öppna kommunikationen präglades av hur personkemin är mellan personerna i arbetslaget. Det handlar om hur man ser på varandra, och när personkemin fungerar bra ansåg informanterna att
undersköterskan kunde bli en förlängning av sjuksköterskan vilket möjliggör att sjuksköterskan kan bistå doktorn mer. Majoriteten deltagare berörde ämnet arbetsklimat när de beskrev öppen kommunikation. Att ha tillit till sin
undersköterska och sin läkare upplevde informanterna var av stor vikt. En typ av kommunikation där inte så många ord behöver sägas ansågs upplyftande, likaså tillfällen då undersköterskan känner att hon kan ta egna initiativ. Önskan om ett arbetsklimat där det som sjuksköterska är okej att be om hjälp från
undersköterskan uttrycktes av en informant på följande sätt:
”… men jag tycker om när jag kan gå fram till dem och säga ”att idag har jag väldigt mycket att göra, jag skulle uppskatta om ni kan hjälpa mig med detta”, och så säger de ”inga problem”, eller så säger de ”vi har mycket och göra, men vi ska se vad vi kan göra, om vi hinner så hjälper vi dig”. Istället för att bara få ett ”NEJ”.”
(Deltagare F)
Jag är en del av det hela
Många informanter pratade om ämnen som är kopplade till att kunna se sin roll som en del av helheten. Negativa upplevelser, såsom hierarkiska beteenden och underskattning av andras kompetenser, beskrevs som företeelser som kan elimineras bara den andre parten hade haft självinsikt i den situationen. Många positiva upplevelser beskrevs också då den andra parten kunde se helheten och agerade på ett sätt som gynnade alla i slutändan istället för bara en individuell vinst.
”Alltså det har jag nog märkt sedan jag har börjat tänka på detta ämne. Att om det är någon undersköterska som kanske är lite mer erfaren, pratar högt och de säger något till läkarna, så uppfattar dem [läkarna] det. Men samtidigt så är det någon [undersköterska] som inte pratar lika mycket och säger något så då ”oj, pratar du”, alltså att då blir det inte riktigt på samma sätt.” (Deltagare B)
Personlighet hos sina kollegor upplevde informanterna kunde gynna eller hämma den ömsesidiga respekten. Personer som kan ge uppskattande ord och tydligt visar respekt för patienter ger lätt ömsesidig respekt medan bitterhet, prat bakom
ryggen och att inte vara stresstålig är attribut som hämmar förmågan att uppleva ömsesidig respekt. Informanter beskrev även att de upplever att både läkare och undersköterskor inte har förståelse för sjuksköterskans arbete, vilket försvårar ömsesidig respekt.
”Vi måste prioritera andra saker som är viktigare. Och där blir det svårt med respekten, för de [undersköterskorna] har inte förståelse för det.” (Deltagare D)
Välvilja
Att trivas med kollegorna förbättrar effektiviteten enligt de intervjuade
sjuksköterskorna; arbetet flyter på bättre när parterna trivs tillsammans. Denna personkemi eller trivsel är upp till varje individ att skapa. Då kan teamet prestera bättre och effektiviteten ökar. Några informanter delgav att de upplevde att hjälpsamhet ger effektivitet inom vårdlaget. Det handlar om att alla ska hjälpas åt med dagens uppgifter och att arbetsbördan ska vara jämn enligt informanterna. En informant berättade att det ibland kan vara svårt att be om hjälp för att denne har känslan av att kollegorna inte vill hjälpa till, och detta gör arbetet ineffektivt:
”Men det [hög effektivitet] är för att alla sjuksköterskor gillar varandra skarpt. Vi skojar och har skitkul ihop och
undersköterskorna, vi funkar jättebra ihop. Så det funkar bra. Patienterna har det bra när vi jobbar.” (Deltagare A)
Demokrati
Några informanter uppgav att de hade som inställning att alla tre professioner ska vara med i beslutstagandet. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsprocessen, och insikten att man ensam inte har alla trådar utan att flera yrkeskategorier tillsammans kan bidra till en bättre vård, fanns hos flera av de intervjuade sjuksköterskorna. Deltagarna hade en positiv upplevelse av att diskutera beslut med både undersköterskorna och läkarna. Att diskutera med undersköterskorna upplevdes som enkelt då båda parterna är nära patienten och vad det gäller läkarna upplevde deltagarna att sjuksköterskans kompetens inkluderades. Trots detta berättade informanterna att de ansåg att det var läkaren som slutligen tog beslut gällande patienten, men att det var naturligt då de har det yttersta medicinska ansvaret.
”En demokratisk process känns ju alltid som det bästa.”
(Deltagare D)
Stå på egna ben
Det finns förväntningar på dig som sjuksköterska när du börjar arbeta, både från dig själv och från kollegor berättade informanterna. Beroende på vem
förväntningarna kom ifrån kunde de upplevas ansträngande och samtidigt värdefulla enligt informanterna. Det upplevdes svårt att hitta sin roll, dels som sjuksköterska men även som en del av gruppen berättade deltagarna. Samtliga deltagare som nämnde detta, berättade att de nu, ett halvår senare, hade funnit sin roll. Egenskaper som informanterna hade utvecklat, som hade hjälpt dem att hitta sin roll, var att sätta ner foten, stå på sig och vara självsäker samt att finna
trygghet och vara ödmjuk. Några informanter talade under intervjuerna om det egna ansvaret när det kommer till att samverka i ett team, vilket är en insikt som stämmer överens med kraven från sjuksköterskans kompetensbeskrivning. Det är upp till var och en att ta ansvar för att skapa en god samverkan, ansåg
informanterna.
”Alltså man är ju automatiskt del av ett team när man kommer in som sjuksköterska, man förväntas ju att ta på sig den här rollen som
sjuksköterska och man förväntas ju också, i och med den här
legitimationen, så förväntas man ju sitta inne på kunskap och många vänder sig ju om redan första dagen och ”hur ska vi göra, hur tycker du.” (Deltagare F)
Vi
Företeelser som är utmärkande och viktiga för det som görs tillsammans inom teamarbete och samverkan presenteras under temat Vi. Deltagarna beskrev upplevelser då det gemensamma betonades. Här finns följande kategorier:
Kunskapsutbyte, Att enas, Tydlighet, Etiska aspekter och Sammanhållning.
Kunskapsutbyte
Flera av informanterna beskrev öppen kommunikation som situationer där alla var delaktiga i informationen kring patienterna. På ett rakt sätt och med relevant fakta pratade de olika professionerna med varandra samtidigt som gruppen var öppen för vad alla hade att säga. Genom att dela med sig av information över
professionerna upplevde flera informanter att en gemensam plan skapades. Det upplevdes som mycket positivt då alla tre yrkeskategorier kunde vara med och influera denna plan, och detta sågs som något gynnade samverkansprocessen.
”Och det är något som jag tycker att våra läkare är jättebra på, att de tar in den här informationen från undersköterskorna och från sjuksköterskorna. Och att det på ett sätt påverkar deras liksom framtida planering.” (Deltagare E)
Att sjuksköterskan och undersköterskan har regelbundna avstämningar
möjliggjorde större delaktighet mellan yrkeskategorierna, medan svårtillgängliga läkare problematiserade kunskapsutbytet. Många informanter uppgav att de tyckte det är viktigt med återkoppling i det dagliga arbetet, inte minst med tanke på sjuksköterskan som genom sin arbetsledande roll ofta delegerar uppgifter. Insikten om att bristande kommunikation kan leda till att patientsäkerheten inte håller uttrycktes av en deltagare på följande vis:
”Men just det här, när man har som sämst kommunikation då är det ju.. Då är det ju farligt för patienterna liksom. Inte farligt på det sättet att de kanske dör, men på det sättet att de hamnar inom riskzonen för trycksår, eller undernäring eller vad som helst liksom.” (Deltagare A)
Att enas
Att kunna enas upplevdes vara viktigt för ömsesidig respekt. Respekten upplevdes bättre när det går att diskutera mellan professionerna och när kollegorna är
tillgängliga för varandra medan den sätts på sin spets vid ifrågasättande. Om kollegor har en tät kontakt och gör sig tillgängliga för varandra ökar den ömsesidiga respekten enligt informanterna. Tillsammans resonerar kollegorna fram och tillbaka kring vården för att skapa en bra utgångspunkt för patienten samtidigt som det upplevs som god samverkan. Om en konflikt förs utan resonemang, upplevdes det som bristande respekt och då är det viktigt att ta en diskussion om detta för att återfå respekten. Att bli ifrågasatt fanns det olika meningar om från de intervjuade sjuksköterskorna, trots att detta är något som en professionell sjuksköterska bör kunna hantera enligt Socialstyrelsens
kompetensbeskrivning. En informant menade att det är godtagbart att kollegor ifrågasätter beslut, bara de sedan respekterar det svar som ges.
”Man pratar med varandra hela tiden och man tar till sig vad den andra säger. (…) Att man har bra resonemang kring patienterna och det leder till bra diskussioner. Och bra resultat för patienten.”
(Deltagare A)
Tydlighet
När alla jobbar efter en gemensam plan och det är fokus på kvalitet i vårdarbetet, upplevdes det vara effektivt. Det talades under intervjuerna om situationer där syftet med patientens vård för dagen var oklar, och att det skapade en ineffektiv arbetsmiljö. Om en gemensam plan istället arbetades fram av kollegorna kunde arbetsgruppen utföra arbetet mer effektivt. Om alla som var involverade i samma patient hade samma informationsgrund och var med i utformningen av en
gemensam plan för dagen, blev arbetet effektivt upplevde flera informanter.
”… och har du alla de här bitarna och du har den medicinska biten från läkaren, och du har liksom en annan omvårdnadsbit från sjuksköterskan och sen så kommer ju en sjukgymnast in och fyller i hur hon att det, att det fungerar och så. Då kan man lägga upp en gemensam plan och effektivisera hela vårdkedjan i princip.”
(Deltagare E)
Etiska aspekter
Några deltagare berättade att de upplevde svårigheter med att både vara med i de medicinska besluten och omvårdnadsbesluten. Trots att det, enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är sjuksköterskan som ska organisera vården kring en patient och delta i teamarbetet, upplevde informanterna att det förekom en typ av roll som mellanhand som är negativ; att sjuksköterskan alldeles för ofta endast var en förmedlare mellan olika yrkeskategorier. Några informanter berättade om situationer då gemensamma beslut inte fungerat och sjuksköterskorna upplevde det som besvärande. Det handlade om när vården ska bli palliativ för en patient. De intervjuade sjuksköterskorna upplevde att de kunde beskriva en bild för läkaren där det tydligt var dags för palliativ vård, men att läkaren själv inte kunde ta detta beslut. Etiska tankar om ett värdigt slut har då uppkommit hos deltagarna. Att själv må bra inför ett beslut och/eller en insats som ska genomföras med en patient, berättade en deltagare att den upplevde var mycket viktigt. Att kunna diskutera med läkaren och ta ett gemensamt beslut som båda parterna är införstådda med, gjorde att den intervjuade sjuksköterskan lättare kunde utföra arbetet.
”Och genom att fatta det här gemensamma beslutet så kan båda må bra. Jag behöver inte förbereda patienten på en undersökning som jag inte tycker känns bra att den ska genomföras.” (Deltagare C)
Sammanhållning
Att uppleva trygghet var enligt informanterna en viktig komponent för att samverkan ska vara god, och för sjuksköterskan betonades förhållandet till undersköterskan, då det är undersköterskan som är närmst patienten. En av de intervjuade sjuksköterskorna berättade att denne upplevde att undersköterskan var sjuksköterskans ögon och öron, och en annan deltagare upplevde att
undersköterskan stöttade upp när hon märkte att sjuksköterskan inte hade full koll. Flera informanter berörde punkten att tillhöra och pratade om hur deras kollegors beteende kunde skapa känslan av tillhörighet eller ej. Att kämpa för att bli
accepterad i teamet sa flera deltagare att de gått igenom som ny sjuksköterska, medan en annan informant berättade att denne direkt upplevde tillhörighet med kollegorna. Det var också skillnad på sjukskötersketeamet eller det stora
arbetslaget med undersköterskor och läkare, där det senare var svårare att tillhöra.
”Om man blir accepterad i det här gänget, och det är ju en sak om de vänder sig till dig eller om de vänder sig till någon annan
sjuksköterska som kanske har jobbat där en längre tid. Det var ju en sådan sak som man fick kämpa för i början.” (Deltagare F)
Våra verktyg
Våra verktyg är ett tema som innefattar fenomen som inte jaget eller gruppen i
teamet kan påverka omedelbart. Det är faktorer som påverkar samverkan och en medvetenhet om dessa är av betydelse. Kategorier som ingår är: Organisatorisk
kontinuitet, Vetskap, Mognad och Kunskap och kompetens.
Organisatorisk kontinuitet
Då sjuksköterskorna arbetade kontinuerligt med samma arbetslag förbättrades kommunikationen, uppgav informanterna. Om arbetsgruppen består av samma undersköterskor och läkare blir kommunikationen lättare ansåg informanterna eftersom ömsesidig förståelse lättare uppstod, medan nya eller tillfälliga medarbetar var mer tystlåtna.
”Och det [samförstånd], sånt är ju mycket lättare också när man jobbar med samma undersköterskor och läkare under en viss tid eller.. ” (Deltagare F)
Vetskap
Saker som är svåra att påverka från dag till dag, såsom erfarenhet, utbildning, kunskap och yrkesroll, ansåg informanterna påverkar den ömsesidiga respekten. Flera av de intervjuade sjuksköterskorna berättade att de hade upplevt att
respekten mot dem hade varit dålig, på grund av att de var nya i sitt yrke, och inte hade så mycket erfarenhet och praktisk kunskap. När det kommer till läkaryrket upplevde flera informanter att en osäkerhet hos oerfarna läkare resulterade i ett mindre respektfullt uppförande från deras sida, till skillnad från erfarna läkare. Erfarna undersköterskor upplevde informanterna ges större respekt än oerfarna undersköterskor. Majoriteten informanter pratade om yrkesroller och utbildning i samband med ömsesidig respekt. Gemensamt för alla var att de påpekade att insyn i varandras utbildning och yrkesroll gör att respekten för varandra ökar, att man kan se att alla parter är viktiga.
”För mig innebär det [ömsesidig respekt] lite grann att man respekterar både den andres kompetens men också dennes beslut. Och att man har en förståelse för de besluten också, att man försöker förstå dem.” (Deltagare G)
Mognad
Då kollegor är erfarna och är medvetna om deras respektive roller i
undersköterskor har kompetensen att göra många arbetsuppgifter såsom att veta när en särskild insats ska göras och att kunna anpassa sitt arbete efter
sjuksköterskans arbete, vilket möjliggör ett effektivt arbete. Några deltagare talade om att de upplevde att effektiviteten är beroende av läkarna, eftersom det är läkaren som måste ta de medicinska besluten. När de intervjuade sjuksköterskorna upplevde att de väntade på läkarnas beslut, berättade de att det har känts som att deras eget arbete stannat upp.
”Men jobbar du med någon som har vart här i 20 år så behöver du inte säga någonting utan man behöver bara hinta om vissa saker att patienten har diabetes och då tas automatiskt blodsockret till
exempel.” (Deltagare D)
Kunskap och kompetens
Flera sjuksköterskor som intervjuades pratade om hur erfarenhet påverkar de gemensamma besluten. En undersköterska med mycket erfarenhet upplevde informanterna var mer delaktig i de gemensamma besluten, till skillnad från oerfarna undersköterskor, då hon kunde visa på kunskap som behövdes i besluttagandet. De intervjuade upplever det också som en självklarhet att låta undersköterskorna ta beslut på egen hand gällande saker de har visat att de har kompetens till. När det kommer till läkarna berättade deltagarna att det är svårare att ta gemensamma beslut med oerfarna läkare då dessa uppfattades som osäkra och att de tog illa upp vid ifrågasättande, till skillnad från erfarna läkare som såg det hela som en lärandesituation.
”Det har också lite mer erfarenhet att göra tror jag. Att om det är en erfaren läkare som har varit med länge så kan man fråga ”varför gör ni såhär?”, ”varför väljer ni att göra det?”. Och de kan se det mer som en lärandesituation, kan förklara varför man väljer att fatta ett visst beslut.” (Deltagare C)
DISKUSSION
Diskussionen delas upp i metoddiskussion och resultatdiskussion. I
metoddiskussionen diskuteras svagheter och styrkor med studiens förfarande. I Resultatdiskussionen jämförs resultatet med tidigare studiers resultat.
Metoddiskussion
Studiens syfte var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av samverkan med undersköterskor och läkare på arbetsplatsen. Utifrån detta syfte har urval, datainsamling och analysmetod valts.
Urval
Författarna valde bekvämlighetsurvalet snöbollsurval, då den anses vara bra vid kvalitativa studier med ett något strategiskt urval (Trost, 2010). Då snöbollsurval går ut på att den ena deltagaren rekommenderar nästa kan detta innebära att deltagaren tipsar om en person med liknande tankesätt som den första. Metoden kan alltså ge en vinklad bild av verkligheten, något som författarna har diskuterat. Då två snöbollar har startats och gett tre respektive fyra deltagare kan dock dessa två snöbollars resultat jämföras mot varandra. Informanterna i snöboll nummer ett har inte mer liknande upplevelser än informanterna i den andra snöbollen. Den
eventuella vinklingen av resultatet på grund av urvalsmetoden ser författarna som godtyckligt.
Studiens inklusions- och exklusionskriterier bestämdes dels utefter studiens syfte, men även av förenklande själ för författarna. Deltagargruppen skulle vara den senaste kullen av sjuksköterskestudenter och inte ha tidigare erfaren heter av sjuksköterskeyrket, exempelvis genom en legitimation och yrkesutövning i ett annat land. Deltagarna var dock tvungna att ha arbetat sammanhängande en period på ett sjukhus för att ha en erfarenhet och uppfattning om samverkan på en
arbetsplats samt vara enkla för författarna att nå, då studien genomförs under en begränsad tid.
Deltagare
Med tanke på att informanterna nyligen har varit studenter, vilket författarna i nuläget är, kan det ha skapats en särskild relation till författarna, som kan ha påverkat resultatet. Detta till skillnad från om författarna hade varit exempelvis erfarna sjuksköterskor eller tillhört en annan yrkeskategori. Hur denna skillnad ser ut kan vi endast spekulera om, men en möjlighet finns att deltagarna vågade uttrycka negativa åsikter och erfarenheter i större utsträckning.
Könsfördelningen är jämn i denna studie, vilket anses vara positivt ur genusbemärkelse.
Datainsamling
Båda författarna var med under alla intervjuer. Detta kan ses som positivt och som en fördel enligt Trost (2010), då vi som intervjuare var ovana vid situationen. Oftast blir också intervjuerna mer innehållsrika om båda författarna är med och stöttar (a a).
Två av studiens deltagare valde att genomföra intervjun på sin arbetsplats och i anknytning till ett arbetspass. Vid den ena intervjun klev det in en utomstående vid två tillfällen under intervjun. Då det är informanten själv som fått besluta tid och plats för intervjun antas informanten ha valt en plats där denne upplever sig som bekväm att bli intervjuad, och därför betraktas avbrotten inte ha påverkat den fortsatta intervjun i stor utsträckning. Vidare analys gjordes ej om arbetsplatsen var lämplig för intervjun utan författarna litade på informantens omdöme. Enligt Trost (2010) är det viktigt att den intervjuade personen känner sig trygg i miljön.
Typ av frågor
Efter att den första intervjun hade genomförts, valde författarna att i förväg berätta för deltagarna om studiens fyra frågeställningar gällande öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet inom vårdlaget och gemensamma beslut.
Anledningen till detta var att det gav deltagarna en chans att vara förberedda inför intervjun. Den första intervjun anser författarna ändå innehåller information som svarar på syftet och innehåller relevanta data.
Som författare till denna studie hade vi en förutbestämd definition av vad
samverkan i team är, baserat på QSEN, Cronenwett et al (2007), bestämning. Med oss till intervjuerna hade författarna därmed styrda, men öppna, frågor som
berörde öppen kommunikation, ömsesidig respekt, effektivitet i vårdlaget och gemensamma beslut. Alltså är materialet styrt utefter denna definition av samverkan i team.
Dataanalys
Textmaterialet efter de transkriberade intervjuerna har upplevts av författarna som stort. Detta har medfört att materialet har bearbetas i stor omfattning, vilket i slutändan har lett till en väl utförlig analys. Flera steg i dataanalysen gjordes enskilt av författarna för att sedan jämföras och detta ses som något som ökar resultatets trovärdighet.
Med tanke på den speciella relation som kan ha skapats mellan informanterna och författarna kan även analysen ha påverkats, och därmed resultatet. Hur detta har påverkat resultatet kan vara att det har beskrivits utefter författarnas förutfattade meningar. Men med tanke på att materialet har analyserats med stor omsorg, anses denna risk liten.
Förförståelse
Innan studien startade var författarna både förväntansfulla och nervösa när de tänkte på att de själva inom en snar framtid ska börja arbeta. Författarna vet att de kommer att ställa höga krav på sig själva som nyutexaminerade sjuksköterskor, och därmed uppkom en oro över att inte kunna uppnå dessa krav. Författarna har även trott att det är svårt för den nyutexaminerade sjuksköterskan att hålla alla bollar i luften; att både ha kontroll över omvårdnadsarbetet och det medicinska arbetet som, innan man hunnit få en helhetssyn, kan upplevas som skilda
områden. Innan intervjufasen började författarna granska artiklar och fann många som beskrev en hierarkisk struktur av samverkan, svåra att bryta sig ur.
Författarna har däremot uppfattningen att det är upp till var och en i ett arbetslag om de vill ha ett hierarkiskt eller jämlikt förhållningssätt.
Trovärdighet
Då författarna själva intervjuade samtliga informanter gav detta en hög giltighet enligt Hällgren Graneheim & Lundman (2008) då resultatet så gott det går stämmer överens med den känsla författarna fick under intervjuerna. Då studien har två författare som tillsammans har arbetat med forskningsprocessen och kontinuerligt reflekterat över studiens utveckling ökar tillförlitligheten (a a). Då en kvalitativ innehållsanalys syftar till att beskriva variationer hade resultatet troligen kunnat bli mer trovärdigt om även äldre nyutexaminerade sjuksköterskor hade intervjuats. Informanterna i studien var alla relativt unga. Dock fanns en jämn könsfördelning. Författarna har utförligt beskrivit urval, deltagare, datainsamling och dataanalys samt funnit studier med liknande resultat, vilket förhoppningsvis visar att överförbarhet existerar (Hällgren Graneheim & Lundman, 2008). En risk för färgat arbete finns, då anledningen till studien grundar sig i att författarna hade egna tankar om hur samverkan ser ut mellan sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. En kvalitativ studie kan dock inte ses som oberoende av forskarna (a a).
Resultatdiskussion
Det ställs höga krav på den nyblivna sjuksköterskan från både Socialstyrelsen och kollegor när det gäller samverkan. Informanterna i denna studie hade både
negativa och positiva upplevelser av samverkan i team, men informanterna var eniga om att det blir lättare med tiden. Detta förmodar författarna förenklas då informanterna under sina första månader bättre och bättre kunnat uppnå Socialstyrelsens krav på ett professionellt förhållningssätt. Den föreliggande studiens resultat jämfördes med tidigare studier från USA, Australien, Norge och
Kanada, där sjuksköterskeutbildningen också ger en bachelorexamen. Dock studerades det inte närmare hur likvärdiga sjuksköterskornas arbetsuppgifter är i dessa länder och Sverige.
Vår studie visade att flera av sjuksköterskorna menade att det är fel av
undersköterskan att inte återkoppla, men endast en sjuksköterska diskuterade sitt sjuksköterskeansvar att kräva återkoppling som är nödvändigt för att kunna uppfylla Socialstyrelsens förväntningar. Sjuksköterskan har idag flera uppgifter utanför patientsalen såsom dokumentation och läkemedelsadministrering. För att sjuksköterskan ska klara både uppgifterna utanför patientsalen samt uppgiften att uppmärksamma patientens föränderliga sjukdomstillstånd krävs att sjuksköterskan lyssnar på undersköterskans observationer. Flera informanter nämnde vikten av att undersköterskor och läkare har en förståelse för sjuksköterskans position men de beskrev inte deras egen förståelse för andra professioner. Författarna tror att detta kan bero på att deltagarna är nyutexaminerade och alltså inte har utvecklat sitt professionella förhållningsätt fullt ut ännu.
Jag – Du
Informanterna i Daiski (2004) upplevde en ojämlik relation till läkarna. En
nyutexaminerad sjuksköterska tyckte att läkarna hade bristande respekt mot henne då de inte såg sina handlingar som en del av en hierarkisk struktur. När en läkare känner och respekterar en sjuksköterska blir läkaren mer hjälpsam och förstående (a a). Resultat från föreliggande studie visar att god personkemi och hjälpsamhet förbättrar effektiviteten. Vi finner också att då kollegor inte ser sin del i helheten, upplevs detta mycket jobbigt för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Trots att sjuksköterskor kan ses som en tystad grupp inom hierarkin, så visar Daiski (2004) att sjuksköterskor har insikt i hur deras situation ser ut och vet vad som kan göras för att minska detta förtryck. En sjuksköterska med självinsikt kan alltså påverkan sin omgivning märkbart. Tillit, kompetens och respekt är tre saker som Averlid & Bihari Axelsson (2012) redovisar som viktiga komponenter i samverkan och samarbete, vilket även föreliggande studie påvisar då deltagarna säger att när kollegorna lär känna varandra skapas förståelse och respekt. I Saghafi et al (2012) säger de nyutexaminerade sjuksköterskorna att personlighet påverkade
interaktionen på arbetsplatsen. Det finns kollegor som upplevs svåra att närma (a a). Det upplevde även informanter i rådanden studie. Samverkan var mestadels beroende av personligheterna hos individerna enligt studien av Averlid & Bihari Axelsson (2012).
Vi
Informanterna i Saghafi (2012) och i Averlid & Bihari Axelsson (2012) betonade vikten av positiv feedback, att detta är något som kan indikera framsteg och ge självförtroende. Att återkoppla och ge feedback ansåg informanterna i
föreliggande studie var en nödvändighet för att det dagliga teamarbetet ska
fungera. I den gällande studiens betonade flera av informanterna att delaktighet är en viktig komponent i öppen kommunikation. Att allas röster ska höras oavsett yrkeskategori. Rich (1995) menar att för att sjuksköterskor och undersköterskor ska bli ett fungerande team, krävs ett genuint intresse från sjuksköterskans sida att lyssna på undersköterskans observationer. Resultatet i Daiski (2004) visar att då läkaren känner och respekterar en sjuksköterska så blir läkaren mer hjälpsam och förstående. Ett likande resultat visar föreliggande studie då deltagare menade att då kollegor lär känna varandra uppstår respekt och förståelse för varandra som individer och varandras kunskap.
Våra verktyg
Informanterna i Daiski (2004) kände att en förståelse för varandras yrkesroller inom teamet resulterade i att informanterna blev mer bekväma att samverka inom gruppen. Detta stödjer den rådande studiens resultat att samverkan blir god om alla inom teamet vet vad de andra har för kompetens, värdesätter dessa
kompetenser och vet vilka uppgifter som tillhör vilken yrkeskategori. Rich (1995) menar att sjuksköterskan bör fråga undersköterskan om råd vid omvårdnadsbeslut eftersom undersköterskan spenderar mer tid hos patienten. I den förevarande studien kan man förstå att informanterna tycker att ju mer erfaren en sjuksköterska är, desto mer får hon delta i de gemensamma medicinska besluten. Desamma gäller att erfarna undersköterskor har stort inflytande i omvårdnadsbesluten. I studien är alla sju deltagare eniga om att det är sjuksköterskan som tar
omvårdnadsbesluten, vilket också är en del av vårdplanen.
SLUTSATS
Nyutexaminerade sjuksköterskor har både positiva och negativa upplevelser av samverkan med undersköterskor och läkare. Samverkan i team är beroende av flera olika komponenter. Ett tydligt resultat för denna studie är att erfarenheten hos olika personer inom olika yrkesgrupper spelar roll. Desto mer erfaren en person är i sitt yrke och av teamarbete, desto mer förståelse för andra
yrkeskategorier upplevs denna person ha. Mer erfarenhet tycks också skapa mer delaktighet i teamarbetet. Olika personligheter är en faktor som också är av stor vikt enligt studiens informanter, och en god personkemi upplevs vara mycket viktig att kunna skapa. Att arbeta efter en gemensam plan, att ha diskussioner och att återkoppla var andra viktiga komponenter i samverkan mellan professionerna. Medvetenhet och mognad i sitt dagliga arbete beskrivs i sjuksköterskans
kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005), men denna studie visar brister på detta då resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha svårt att se sin roll i samverkansprocessen och i teamarbetet. Ett mer kritiskt tänkande kan hjälpa nyutexaminerade sjuksköterskor att landa i sin roll.
Läkaren, sjuksköterskan och undersköterskan i teamet kan själva jobba för att ta ansvar, visa intresse och vara hjälpsam, ha självinsikt och agera professionellt. Gruppen kan tillsammans arbeta för att ha ett professionellt förhållningssätt där delaktighet, tydlighet och sammanhållning är framträdande. Då man arbetar med dessa verktyg och tar till vara på kunskap och kompetens kan samverkan fungera optimalt mellan dessa tre yrkeskategorier.
FRAMTIDA VÄRDE
Med denna studie hoppas författarna att resultatet kan vara till stöd för
sjuksköterskestudenter som är på väg in i arbetslivet, genom att förbereda dem på hur samverkan mellan sjuksköterska och läkare samt sjuksköterska och
REFERENSER
Apker J, Propp K M, Zabava Ford W S, Hofmeister N, (2006) Collaboration, credibility, compassion, and coordination: professional nurse communication skill sets in health care team interactions. J Prof Nurs, 22(3):180-9.
Averlid G, Bihari Axelsson S, (2012) Health-promoting collaboration in anesthesia nursing: a qualitative study of nurse anesthetists in Norway. AANA
Journal Vol. 80, No 4.
Backman J, (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Blomqvist K, Dunér A (2009) Vårdkedjans aktörer och organisering. I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red) Omvårdnadens grunder: Ansvar och
utveckling(1:3). Studentlitteratur AB, s 181-212.
Cronenwett L, Sherwood G, Barnsteiner J, Disch J, Johnson J, Mitchell P, Sullivan D, Warren J, (2007) Quality and safety education for nurses. Nurse
outlook, 55(3):122-31
Daiski I, (2004) Changing nurses’ dis-empowering relationship patterns. Journal
of advanced nursing, 2004 Oct:48 (1) 43-50.
Danermark B, (2005) Samverkan – Himmel eller helvete. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
ªHällgren Graneheim U H, Lundman B, (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I:ᵇ Granskär M, Höglund-Nielsen B (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård (upplaga 1:4). Lund: Studentlitteratur AB, s. 159-172.
Kvale S, (2007) Den kvalitativa forskningsintervjun. Danmark: Studentlitteratur AB.
Lidén E, (2009) Omvårdnadens institutionella inramning. I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red) Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (1:3).Studentlitteratur AB, s 147-180.
Lindberg K, (2009) Samverkan. Malmö: Liber AB. Nationalencyklopedin (2012a) Samarbeta.
>http://www.ne.se.proxy.mah.se/sve/samarbeta?i_h_word=samarbeta< (2012-12-01) Nationalencyklopedin (2012b) Samverka. >http://www.ne.se.proxy.mah.se/sve/samverka?i_h_word=samverka< ( 2012-12-01) Nationalencyklopedin (2012c) Samordna. >http://www.ne.se.proxy.mah.se/enkel/samordna< (2012-12-01)
Parker V, Giles M, Lantary G, McMillan M, (2012) New graduate nurses’ experiences in their first year of practice. Nurse Education Today (2012),
doi:10.1016/j.nedt.2012.07.2003f
Polit D, Beck C, (2010) Essentials of nursing research. Appraising evidence for
nursing practice. Philadelphia, Pennsylvania: Wolter Kluwer Health, Lippincott
Williams & Wilkins.
Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E, (2009) Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen, Nr 13, s 929-31. Quality and safety education for nurses (2012) Project overview. >http://www.qsen.org/about_qsen.php< (2012-09-25)
Rich PL, (1995) Becoming a team working with nursing assistans. Nurisng, May,
100-103.
Saghafi F, Hardy J, Hillege S, (2012) New graduate nurses’ experience of interaction in the critical care unit. Contemporary nurse 42(1):20-27. Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor.
>http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1< (2012-09-25) Svensk sjuksköterskeförening (2012) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor.
>http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-filer/Strategi%20f%C3%B6r%20utbildnfr%C3%A5gor.pdf< (2012-12-18) Trost J, (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
BILAGOR
Bilaga 1: Matris över analysprocessen Bilaga 2: Informationsbrev
Matris över analysprocessen
Bilaga 1
Domän Underkategori Kategori Tema
Öppen kommunikation Informationssätt Kunskapsutbyte Vi Delaktighet Gemensam plan Återkoppling och feedback Professionalitet Bakgrund Samförstånd Jag - Du Arbetsklimat Initiativförmåga Tillit Personkemi Kontinuitet Organisatorisk Kontinuitet Våra verktyg Ömsesidig respekt
Samtala Att enas Vi
Tillgänglighet Kunskap
Vetskap Våra verktyg Yrkesroll
Hierarki
Jag är en del i det
hela Jag - Du Behjälplighet Förståelse Personlighet Effektivitet i vårdlaget
Att trivas ihop Välvilja Jag - Du Hjälpsamhet
Kvalitet, inte kvantitet
Tydlighet Vi
Gemensam plan
Erfarenhet Mognad Våra verktyg Läkarens beslut
Gemensamma beslut
Utbildning Kunskap och kompetens Våra verktyg Medan tiden går Att må bra Etiska aspekter Vi Beslut om döden Mellanhand Intresse Demokrati Jag - Du Diskussion Yttersta ansvar Jag är ny sjuksköterska Förväntningar
Stå på egna ben Jag - Du Eget ansvar
Hitta sin roll
Trygghet Sammanhållning Vi Tillhörighet
Informationsbrev
Bilaga 2
Projektets titel:
Sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team Datum: 2012-11-13 Studieansvariga: Maria Bergman HannaMaria Thomasson M10p3902@student.mah.se Lf071025@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Kandidatuppsats, 15 hp
Intervjustudie
Sjuksköterskans upplevelse av samverkan
Vi är två studenter som läser sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola. Vi skriver nu vår kandidatuppsats som ska beskriva den nyutexaminerade
sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team med undersköterskor och läkare på arbetsplatsen.
Vi undrar om vi får beskriva din upplevelse i vår studie, genom en intervju som tar den riktning du vill. Intervjun kommer att vara ca 40 minuter lång och hållas på en tid & plats som du önskar. Intervjun kommer att spelas in, överföras till skriftlig form och avidentifieras så att du inte kommer att kunna identifieras då den publiceras. Konfidentialitet efterstävas och endast vi (Maria Bergman och HannaMaria Thomasson) har tillgång till materialet. Studien kommer att inkludera 6-8 nyutexaminerade sjuksköterskor.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Om du vill avbryta ditt deltagande i studien använder vi inte det material vi insamlat från dig.
Vi nås via mail:
Maria Bergman: M10P3902@student.mah.se
HannaMaria Thomasson: Lf071025@student.mah.se
