Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet Hälsa och samhälle 205 06 Malmö 61-90 hp Sjuksköterskeprogrammet Februari 2021
SPRÅKBARRIÄR I VÅRDEN UR
SJUKSKÖTERSKANS
PERSPEKTIV
EN LITTERATURSTUDIE
ARMIN MUJEZINOVIC
MONIKA RAVLIC
SPRÅKBARRIÄR I VÅRDEN UR
SJUKSKÖTERSKANS PERSPEKTIV
EN LITTERATURSTUDIE
ARMIN MUJEZINOVIC
MONIKA RAVLIC
Mujezinovic, A och Ravlic, M. Språkbarriär i vården ur sjuksköterskans perspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institution för
vårdvetenskap, 2021.
Bakgrund: Kommunikation är ett av de viktigaste redskap för en sjuksköterska i
interaktionen med patienten för att kunna tillfredsställa patientens behov och uppnå omvårdnadens mål. Språkligt kommunikation är informationsutbyte som måste fungera på sätt att mottagaren kan förstå information. Med ökad invandring möter sjuksköterskor nya utmaningar som försvårar deras arbete.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av
språkbarriär i vården.
Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaser Cinahl och PubMed
ändvändes för att söka studier. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmall. Studiens kvalitet bedömdes och resultaten analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman.
Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån tre huvudkategorier: Språk
som ett hinder för omvårdnaden, Indirekt kommunikation och Kulturmedvetenhet bidrar till personlig utveckling.
Konklusion: Språkbarriär påverkade omvårdnad negativt. Språkbarriär begränsade
kommunikation som i sin tur ledde till att omvårdnadsprocessen inte kunde fullföljas, helhetsbild om patienter saknades, säker vård äventyras, lagar bryts. Känsla av frustration och otillräcklighet ökade stress hos sjuksköterskor. Behov för ytterligare förbättringar och utveckling uttrycktes.
Nyckelord: kommunikation, litteraturstudie, omvårdnad, sjuksköterskans
LANGUAGE BARRIER IN
HEALTHCARE FROM NURSES’
PERSPECTIVE
A LITERATURE REVIEW
ARMIN MUJEZINOVIC
MONIKA RAVLIC
Mujezinovic, A and Ravlic, M. Language barrier in healthcare, nurse
perspective. A literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of health science, 2021.
Background: Communication is one of the most important tools for a nurse in the
interaction with the patient to understand needs of a patient and give adequate care. Verbal communication is the exchange of information that must work in such a way that the recipient can understand information. With increasing immigration, nurses face new challenges that make their work more difficult.
Aim: This literature study aims at understanding nurses' experiences of language
barriers in healthcare.
Method: A literature review of qualitative approach was used. Two key databases including Pubmed and Cinahl were systematically searched for relevant literature.
The quality of the studies was assessed, and the results were analysed using qualitative content analysis to identify relevant themes.
Results: The results of the literature study are presented based on three main
categories: Language as an obstacle to nursing, Indirect communication and Cultural awareness contribute to personal development
Conclusion: Language barrier had a negative effect on nursing care. Language
barriers limit communication, which led to the nursing process and assessment not being completed, holistic patient view was missing, patient’s safety was
jeopardized, laws being broken. Feeling of frustration and inadequacy increased stress in nurses. Need for further improvement and development was expressed.
Keywords: communication, language barrier, literature review, nurse experience,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Kommunikation och brist på gemensamt språk ... 1
Ökad migrations påverkan på vården ... 2
Sjuksköterskans ansvar och roll ... 2
PROBLEMFORMULERING ... 4
SYFTE ... 4
METOD ... 4
Litteraturstudier ... 4
Inklusions- och exklusionskriterier ... 5
Sökstrategi ... 5
Urvalsprocessen ... 6
Kvalitetsgranskning ... 6
Dataanalys ... 6
RESULTAT ... 7
Språk som ett hinder för omvårdnaden ... 8
Bristande kommunikation ... 8
Oklarhet om patienten har förstått information ... 8
Icke-verbal kommunikation ... 8
Omvårdnadsprocessen påverkas ... 9
Känsla av frustration ... 9
Indirekt kommunikation ... 9
Användning av tolk ... 9
Kommunikation genom annan vårdpersonal och anhöriga ... 10
Ett annat språk och en annan kultur ... 10
Brist av kulturmedvetenhet och risk för diskriminering ... 11
Vikten av kulturmedvetenhet ... 11
DISKUSSION ... 11
Metoddiskussion ... 12
Studiedesign ... 12
Sökord och databaser ... 12
Urval ... 12
Kvalitetsgranskning ... 13
Analys ... 13
Resultatdiskussion ... 13
Språk som ett hinder för omvårdnaden ... 14
Indirekt kommunikation ... 15
Ett annat språk och en annan kultur ... 16
KONKLUSION ... 17
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 17
REFERENSER ... 18
BILAGA 1 ... 22
BILAGA 2 ... 23
1
INLEDNING
Sveriges befolkning består av cirka 2 miljoner utrikes födda invånare med mer än hundra olika etniciteter som talar andra språk än svenska. En del av den
befolkningen talar bara delvis det svenska språket och en del inget alls. Kommunikation med patienterna, samt deras anhöriga utgör essensen av
sjuksköterskans arbete. Vård av patienter som inte talar inhemskt språk kan därför vara problematiskt, framförallt för patienter som inte kan uttrycka sina behov, men likadant för sjuksköterskor som inte kan ge eller ta emot viktig information som ska säkerställa en säker och personcentrerad vård. Sveriges lagar och lokala sjukhusriktlinjer rekommenderar olika strategier för att underlätta kommunikation och kunna bedriva en säker vård, men det är dock osäkert om dessa strategier är tillräckliga när de används i praktik.
Det här arbetet bygger på författarnas tidigare erfarenhet av arbetsliv och
verksamhetsförlagd utbildning där de upplevde kommunikationsbrist i möte med patienter som inte talade samma språk som vårdpersonalen. De här upplevelserna väckte nyfikenhet hos författarna att fördjupa sig i ämnet för att förbereda sig för framtida arbetslivet. Arbetet belyser sjuksköterskors erfarenheter med att möta patienter med olika bakgrund och om språkbarriär påverkar deras arbete och vård av patienter.
BAKGRUND
Bärande begrepp för den här studien är kommunikation och språkbarriär. I bakgrunden knyts begreppen till vårdkontexten. Relevant litteratur, lagar och studier används som vetenskapligt stöd för vidare förklaring av begreppen.
Kommunikation och brist på gemensamt språk
“Vi kommunicerar för att överleva, samarbeta och tillfredsställa personliga behov” (Fossum 2019, sid. 28). Även Hanssen (2007) definierar kommunikation som ”utbytet av mening eller betydelseinnehåll mellan individer och grupper med hjälp av ett gemensamt system av symboler” (Hanssen 2007, sid. 43).
Kommunikationen består av den verbala och icke-verbala kommunikationen. Verbal kommunikation syftar framförallt på hur vi använder språket, både i muntlig och skriftlig form (Hanssen 2007). Nationalencyklopedin (NE 2020) förklarar att språket är det huvudsakliga medlet för mänsklig kommunikation. Hanssen (2007) berättar att människor använder språket av två olika anledningar: att uttrycka sina upplevelser, känslor och tankar och att beskriva sin
världsuppfattning (Hanssen 2007). Språk och vår världsuppfattning kommer ihop. Dock inom språkforskarvärlden är det fortfarande oklart om det är språket som påverkar vår världsuppfattning eller om det är världsuppfattningen som formar vårt språk (a.a.). Icke-verbal kommunikation innebär att det språkliga inte används, istället används tex. kroppsspråket, röstvolymen, ansiktsuttryck. Den icke-verbala utgör mer än två tredjedelar av människans totala kommunikation (a.a.). Vid brist på gemensamt språk kan sjuksköterskan använda sig av
kroppsspråket. Sjuksköterskor kan leda samtalet med gestikulationer genom att t.ex. peka på materialet som de använder (Jirwe m.fl. 2010). Alm-Pfrunder m.fl. (2018) har studerat hur akutsköterskor kommunicerar med patienten som inte talar
2
inhemskt språk. I studien framkommer det att sjuksköterskor kan med
kroppsspråket och rösttonen skapa en känsla av tillit och säkerhet hos patienten (Alm-Pfrunder m.fl. 2018). Språket är en nyckel för kommunikation. Med språket kan människa både närma sig eller distansera sig från minnen och erfarenheter. Språket är det som gör att människor kan bygga ett gemensamt medvetande, medlet för att skapa och använda symboler (Bäärnhielm 2019). “Patienter som inte behärskar svenska har en begränsad möjlighet att kommunicera” (Bäärnhielm 2019, sid. 368).
På fem olika neonatalavdelningar i västra Sverige berättar vårdpersonalen att föräldrar hade begränsade möjligheter att involveras i sitt barns vård på grund av att de inte kunde tala med barnens föräldrar (Patriksson m.fl. 2017). Ett verktyg för vårdpersonalen i dessa möten är att använda sig av tolk (Hadziabdic & Hjelm, 2014).
Enligt Hanssen (2007) förloras en del av budskap varje gång vi översätter våra tankar från ett språk till ett annat för att det är kulturen som färgar språkstrukturen och kommunikationsformen. Hanssen ger tre huvudorsaker till språkproblem eller missförstånd mellan vårdgivare och patienten eller anhöriga: parterna inte talar något gemensamt språk alls, parterna talar samma språk, men översätter värden och symboler från sitt eget modersmål och när patienten behärskar bara delvis vårdpersonalens språk. Att bara delvis behärska språket kan leda till att tankar och känslor inte kan uttryckas riktigt i det nya språket och då kan det inte nyanseras. (a.a.).
Ökad migrations påverkan på vården
Sveriges befolkning har vuxit de senaste åren. I dagens läge bor det över 2 miljoner utrikes födda invånare i Sverige (Statistiska centralbyrån, SCB 2020). Ökad migration är en trend som kan ses världen runt. Enligt Förenade Nationer (FN 2020) finns det över 275 miljoner internationella migranter. Det innebär också nya utmaningar för vården, då det förmodligen leder till att vården möts med patienter som inte talar det inhemska språket. Enligt Hanssen (2007) är det även en utmaning att olika språk oftast innebär olika kulturer. Språk och kultur kan inte särskiljas. För att förstå innebörden i ett samtal måste man förutom språkliga kunskaper även ha umgängesmässiga och sociokulturella färdigheter inom det språket (a.a.). Det krävs även att vårdpersonalen anpassar sina
uttrycksformer och förväntningar efter patientens (a.a.). Hart och Mareno (2013) skriver i sin studie om utmaningar med att möta människor från andra kulturer. När det förekommer många olika kulturer måste sjuksköterskan anpassas till olika kulturella preferenser (a.a.). Sjukvården i Sverige är i en förändringsprocess där det möts en allt mer heterogen befolkning avseende kultur, religion, etnicitet och erfarenheter från olika medicinska traditioner. Både personal och patienter befinner sig i en integrationsprocess som kräver att sjukvården förändras och utvecklar kommunikation och bemötande (Bäärnhielm 2019).
Sjuksköterskans ansvar och roll
Kommunikation utgör en stor och nödvändig del i sjuksköterskans arbete. Det är något som skapar förbindelser i vården mellan vårdare och patient. Om mötet mellan vårdtagare och vårdgivare ska vara effektivt måste de förstå varandra (Fossum 2019).
3
Kirkevold (2000) sammanfattar Joyce Travelbees teori om omvårdnadens
mellanmänskliga interaktioner. För att förstå vad omvårdnaden är och hur den bör vara måste man förstå vad som sker i interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten, hur den interaktionen upplevs och vilka konsekvenser den har för patienten. Kommunikationen lyfts som ett utav de viktigaste begreppen i den här teorin om interaktionen mellan sjuksköterska och patient och en förutsättning för att kunna uppnå omvårdnadens mål. Målet för omvårdnaden är att hjälpa patienten att bemästra sjukdom och lidande för att hitta mening i sin upplevelse.
Kommunikation pågår kontinuerligt både verbalt och icke-verbalt. Sjuksköterskor kommunicerar för att lära känna patienten, undersöka och tillfredsställa patientens behov. Travelbee har två generella omvårdnadens metoder. Den första metoden består av att använda sig själv terapeutiskt. Det innebär att sjuksköterskan medvetet använder sig av sin egen personlighet och kunskap för att skapa en förändring hos patienten. Den andra metoden är intellektuell och består av att identifiera omvårdnadsbehov och planera åtgärder. Dock fokuserar Travelbee mer på den första metoden som kräver självinsikt hos sjuksköterskan samt kunskap, tekniker, bestämd attityd och värderingar (Kirkevold 2000).
Sjuksköterskans övergripande ansvarsområde är omvårdnad som utgår från evidensbaserad kunskap. Några av sjuksköterskans kärnkompetenser är
personcentrerad vård och säker vård. McCance & McCormack (2013) förklarar att personcentrerad vård ställer individen i centrum för vården. Sjuksköterskan bildar ett partnerskap med patienten och kan se det medicinska ur patientens perspektiv och på det sättet kunna “se personen bakom patienten” (a.a.). Säker vård
definieras som skyldighet att skydda patient från skada (Ödegård 2013).
Personcentrerad vård handlar om att ge individuell vård som baseras på att “lära känna” patienten och skapa ett förhållande med dem (Bolster & Manias 2009). Därefter blir förhållandet starkare och patienterna börjar lita på sjuksköterska. Att lära känna patienten genom det terapeutiska förhållandet var avgörande för att förstå patientens behov, förväntningar och preferenser. För att personcentrerad vård ska fungera är det viktigt att involvera patienten och uppmuntra dem att delta i sin vård (a.a.). Att arbeta personcentrerat inkluderar hela människan och intresse i personens livshistoria (Fossum 2019). För personcentrerad kommunikation är det viktigt att uppmuntra till delaktighet, att ge bekräftelse, att stödja styrkor och behov, att förstå att personer med sjukdomar inte bara är sjuka utan har sina olika livshistorien med sig i mötet med vården, att inkludera personen i beslut som rör vård och behandlingen (a.a.). Band som skapades mellan sjuksköterska och patient när dem inte delade ett gemensamt språk var mer uppskattad än när parterna talade samma språk. Sjuksköterskor behövde anstränga sig mer för att förstå patienten, investera mer tid i småprat för att skapa tillit vilket patienterna reagerade positivt på. Däremot när sjuksköterska och patient talade samma språk togs detta för givet (Jones 2008).
I Patientlagen 2014:821 (kap1 §6) framgår det att målet med hälso- och sjukvården är lika god vård på lika goda villkor för alla. I samma lag kap3 §1 framgår det vilken information ska patienten få. Vidare i det kapitlet §6 står det att information ska anpassas efter bland annat patientens språkliga bakgrund. I §7 står det också att den som ger information ska försäkra sig om att mottagaren har förstått betydelsen och innehållet av den informationen som har getts. I
Förvaltningslagen 13§ (2017:900) framgår det att när en myndighet är i kontakt med någon som inte behärskar svenskan ska myndigheten vid behov anlita tolk. Vårdpersonalen berättar att de inte kunde utföra sitt arbete enligt lagar och regler
4
som styr deras yrke i vården av patienter som inte talar inhemskt språk (Patrikssons m.fl. 2017).
Van Rosse m.fl. (2016) beskriver i sin studie vilka risker patienter drabbas av om de inte talar inhemskt språk. Några av risker är att sjuksköterska måste fråga personnummer varje gång vid administrering av mediciner eller blodprover, men pga. svårigheter i kommunikation frågas det bara vid inskrivning, dubbla
kontroller av patientens uppgifter görs inte vid varje administrationstillfälle. Ett problem är att patient inte förstår varför vätskebalans måste dokumenteras och patient mäter inte vätskeavgång vid toalettbesök. Enligt sjuksköterskorna i Van Rosse studie var smärthantering svår att behandla eftersom patienterna inte kunde beskriva eller rapportera sin smärta till sjuksköterskor alls. Patienter har inte förstått att de måste vila i sängen och inte komma upp pga. fallrisk eller vissa skador. Van Rosse har också identifierad att patientsäkerhet kan vara i fara om det inte dokumenteras att patienterna inte talar inhemskt språk.
PROBLEMFORMULERING
Ökad invandring leder till att fler patienter inte behärskar och talar samma språk som den vårdpersonalen de möter i vården. Kommunikation är en stor del i sjuksköterskans vardag och språkbarriärer belyses som något som förhindrar kommunikationen och skapar missförstånd. Missförstånd kan leda till eventuella vårdskador och att patientsäker vård äventyras. Patienter kan känna sig osynliga eller att ingen förstår vad de säger. I Sverige utförs holistisk vård och det blir problematiskt om vi inte vårdar patienterna utifrån ett helhetsperspektiv. Hur mötet med patienter som inte talar inhemskt språk påverkade sjuksköterskor och vad deras erfarenheter var ska undersökas i det här arbetet.
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriär i vården.
METOD
Författarna har valt att skriva examensarbete i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Metodlitteratur används som stöd till utformning av en logisk struktur i skrivprocessen.
Litteraturstudier
Genom en litteraturstudie sammanställs tidigare forskning för att kunskapsläget inom ett forskningsområde ska kunna beskrivas och på det sättet vara som underlag till identifiering av kunskapsluckor och som underlag för andra
empiriska studier. En litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2015) måste innehålla systematisk sökning, kritisk granskning och en sammanställning av litteraturen inom det valda område eller ämnet. Kvalitativ metod har som fokus att skapa mening, tolka och få förståelse för subjektiva världsuppfattningar en
5
människa har (Forsberg & Wengström 2015). Den fokuserar på att studera personens uppfattningar av ett fenomen och utförs i fenomenets naturliga miljö (Henricson & Billhult 2017). För att besvara litteraturstudiens syfte valde författarna studier med kvalitativ ansats.
Inklusions- och exklusionskriterier
Valda studier var kvalitativa och var peer reviewed. De var skrivna på engelska, då det var språket som författarna förstod. Deltagare var grundutbildade
sjuksköterskor. Även studier där andra yrkeskategorier deltar inkluderades, så länge grundutbildade sjuksköterskor deltog i samtliga studier. Studier undersökte sjuksköterskornas erfarenheter av språkbarriärer med fokus på patienter som inte talade inhemskt språk. Studier som undersökte kommunikationssvårigheter orsakad av någon sjukdom eller tillstånd t.ex. afasi, dyslexi, dövhet o.s.v. exkluderades.
Sökstrategi
Syftet med sökningen var att samla material som användes i examensarbetet. Karlsson (2017) beskriver informationssökning som en process i sex steg:
problemformulering, hitta källor (studier, böcker), formulera sökorden, genomföra sökningen och till sist utvärdera resultat och börja med en ny sökning med det utvärderade resultatet. Två olika databaser användes för sökning av studier som skulle vara relevanta till examensarbetet. CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allies Health Literature) är en databas som främst innehåller material relevant till omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi. Medline/PubMed innehåller material från hela biomedicinska området inklusive medicin, omvårdnad och tandvård (Karlsson 2017). Booleska termerna AND, och OR används när det är fler än ett ord som ska sökas. Booleska termer AND och OR möjliggör sökning av olika kombinationer av orden. OR förstärker sensitivitet i sökningen, har utvidgande funktion. AND kombinerar två eller fler sökblock och hjälper att få mer specifik sökning (a.a.). Med trunkering söks alla orden som har samma rot samtidigt. För trunkering i både CINAHL och PubMed användes tecknet: “*” (a.a.).
Med hjälp av POR-modellen struktureras syftet och bärande begrepp hittas i syftet för att framställa olika sökblock (Willman m.fl. 2016). Modellen består av tre olika delar. I Population delen ställs undersökningsgruppen, i Område delen ställs fenomenet vi vill undersöka och i sista delen ställs vilken Resultat vi är
intresserade av. I Tabell 1 redovisas hur syftet av den här litteraturstudien ställdes enligt POR-modellen. Sökblocken som byggdes var “Sjuksköterskors
erfarenheter” och “Språkbarriär”. Även ett ytterligare sökblock skapades för att sökningen ska innehålla bara “kvalitativa studier”. Varje bärande begrepp översattes till engelska. Översättningar till varje block var ”Nurses attitudes”, ”Language barriers” och ”Qualitative studies”. Till varje begrep identifierades ett antal synonymer. Tex. för ”Language barriers” användes ”Communication barriers” som synonym för den fanns både som Major Heading och Mesh-term i respektive databaserna. För att öka antal träffar lades till ”Language diversity” som författarna likställde med ”Language barrier”. På det sättet uppnåddes ett större antal träffar på studier som skulle svara på syftet. Med hjälp av booleska termen “OR” sattes de synonymer av ett begrepp i ett sökblock. Trunkering användes där författarna bedömde att begrepp och synonymer kan komma i olika ändelser. Därefter kombinerades sökblocken tillsammans med hjälp av booleska termen “AND” och en slutgiltig sökning bildades. I bilaga 1 CINAHL sökning
6
och Bilaga 2 PubMed sökning presenteras de sökblocken, sökord och antal träffar som fåtts.
Tabell 1, Strukturerat syfte enligt POR- modellen
Population Område Resultat
Sjuksköterskor Språkbarriär Upplevelser/Erfarenheter
Urvalsprocessen
Efter fastställda inklusions- och exklusionskriterier gjordes de slutliga
litteratursökningar. Antalet träffar som fåtts fram i CINAHL var 166 resp. 98 i PubMed. Först gjordes en grovsållning av studier genom att författarna bara läste studiernas titel. Titlar som inte verkade svara på frågans syfte sållades bort. Ett antal på över 80 studier var kvar och författarna valde att istället läsa även abstrakt för att ytterligare sålla bort studier som inte verkade svara på syftet. Antalet studier efter sållningen var 29 och de valdes ut för att läsas i fulltext. (Rosén 2017). Efter läsning i fulltext behölls 15 studier som kvalitetsgranskades.
Kvalitetsgranskning
Studierna granskades med hjälp av en granskningsmall “Bedömning av studier
med kvalitativ metodik” och “Vägledning för granskning av studier med kvalitativ metodik” från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Med hjälp av SBU:s mall granskade varje författare för sig varje studie. Därefter jämfördes enskilda bedömningar. Bedömningar som skiljs åt i granskning av en artikel diskuterades och gemensam bedömning gjordes (Rosén 2017).
Mallen består av fem punkter: metod passar till syftet, urvalet i studien är relevant till syftet, datainsamlingen är tillämplig, analysen är noggrant beskriven och forskarens roll. Författarna valde att inte lägga vikt på sista delen: “forskarens roll” för att den var oklar i de flesta studierna. Studier som inte hade allvarliga brister bedömdes ha hög kvalitet. De som hade endast några oklara punkter bedömdes ha medelhög kvalitet. Om hälften av frågor svarades med oklart bedömdes studier ha låg kvalitet och exkluderades från arbetet.
Kvalitets-bedömning presenteras i artikelmatrisen (Bilaga 3). Av 15 granskade artiklar hade nio hög kvalitet, tre medelhög och tre av låg kvalitet som exkluderades.
Dataanalys
Tolv studier valdes att inkluderas i resultat. Datan i de studierna analyserades i enlighet med Forsbergs och Wengströms (2015) innehållsanalys. Innehållsanalys innebär identifiering av meningsbärande enheter, identifiering av teman, koda kategorier. Syftet är att nå substansen av texterna för att kunna identifiera data och integrera dem i en förklaringsmodell. Forsberg och Wengström (2015) redogör för analysen i fem olika steg. Först läste författarna var för sig texten som skulle analyseras om ett antal gånger för att bli bekanta med innehållet i den. När texten lästes om ett antal gånger identifierades utsagorna i texten som skulle svara på syftet. Dessa utsagor komprimerades slutligen till ett ord, kod, som skulle svara på vad utsagan handlar om. Därefter sorterades koder och liknande koder byggde underkategorier. Vidare sammanfattades liknande underkategorier i
7
RESULTAT
Resultatet i denna litteraturstudie baseras på tolv empiriska studier med kvalitativ ansats. Nio utav studier bedömdes ha en hög kvalitet och resterande tre studier bedöms ha medelhög kvalitet. Länder som studier utfördes i var: Norge, Sverige, Finland, USA, Storbritannien, Spanien, Irland, Turkiet och Australien. Åtta
studier är utförda på sjukhus och resterande inom kommun, kvinnoklinik och hospice. Deltagarnas ålder varierade mellan 18–62. Gemensamt för alla studier är att de involverar sjuksköterskans upplevelser och är det resultatet i denna
litteraturstudie fokuserar på. Antalet deltagare varierade mellan 7–59. Utifrån de tolv sammanställda studier mynnade ut nio subkategorier som vidare mynnade ut i 3 kategorier: “Språk som ett hinder för omvårdnaden”, “Indirekt kommunikation” och “Ett annat språk och en annan kultur ”. I tabellen nedan redovisas
huvudkategorier och underkategorier. En resultatöversikt med olika kategorier och vilka studier de innehåller presenteras i tabellen nedan.
Tabell 2, Resultatöversikt
Huvudkategorier
→ Språk som ett hinder för omvårdnaden Indirekt kommunikatio n Ett annat språk och en annan kultur Underkategorier → Bri st and e k om m un ika tion O kl arh et om p at ien t har förs tå tt i nf ormat ion Ick e-ve rba l komm uni ka tion O m vår dnads proc es sen påve rkas K änsl a a v f rus tra tio n Användn ing a v t olk K om m uni kat ion genom anhör iga oc h annan vår dpe rs on al Vik ten av k u ltu rmedv et enhe t Bri st av kul turmed ve tenhe t oc h ri sk fö r di sk rim in er ing Studier ↓ Ali,P.A. & Watson, R.
x
x
x
x
Coleman, J-S. & Angosta, A.x
x
x
x
x
x
x
x
Degni, F. m.fl.x
x
x
Ian, C. m.fl.x
x
x
x
Kynoe, N.M. m.fl.x
x
x
x
Listerfelt, S. m.fl.x
x
x
x
x
x
McCarthy, J. m.fl.x
x
x
x
x
x
x
McKenzie, H. m.fl.x
x
x
x
Plaza del Pino,F. m.fl.
x
x
x
x
x
Sevinc, S.x
x
x
x
x
x
Somerville, J.x
x
x
x
Tuohy, D. m.fl.x
x
x
x
x
8
Språk som ett hinder för omvårdnaden
Kategorin “Språk som ett hinder för omvårdnaden” innehåller fem kategorier: “Bristande kommunikation”, “Oklarhet om patienten har förstått information”, “Icke-verbal kommunikation”, “Omvårdnadsprocessen påverkas” och “Känsla av frustration”.
Bristande kommunikation
Sjuksköterskor upplever kommunikationen vara den mest viktiga aspekten i vården och en essentiell komponent i sjuksköterskans professionella roll (Ali & Watson 2017). Viljan att kommunicera identifierades som basala behov mellan sjuksköterska och patient (Coleman & Angosta 2016). Sjuksköterskor insåg att vården av patienter med bristande språkkunskaper blir mer effektiv när
kommunikationen är adekvat (McKenzie m.fl. 2015). De upplevde att
språkbarriärer vara största hinder med att ge adekvat och lämplig omvårdnad till patienter som inte talade inhemskt språk (Ali & Watson 2017). När sjuksköterskor och patienter inte delade samma språk var kommunikationen mellan dem oftast spänd och konversationen upplevdes då vara begränsad (McCarthy m.fl. 2013). Språkbarriärer gjorde det svårare för sjuksköterskor att interagera med de patienterna och skapa en relation (Degni m.fl. 2011). Olika strategier som de använde sig av i mötet med patienter, exempel sitt humör eller småsnack,
hämmades av språkbarriär (Touhy m.fl. 2008). En sjuksköterska sade att hon var rädd att prata med patienten på grund av språkbarriär trots att hon spenderade 12 timmar om dag med patienten men kunde inte bilda relation eller småprata socialt (Coleman & Angosta 2016). Sjuksköterskor upplevde att det är svårt att bygga relation över språkbarriär med en patient som är traumatiserad, lever in ett främmande land och inte litar på någon (Degni m.fl. 2011).
Oklarhet om patienten har förstått information
Sjuksköterskor upplevde att det givna informationen inte alltid kommer fram till patienten. De kände sig osäkra om patienten klarar egenvården och följer
behandlingen när de skrivs ut och hur de ska hantera läkemedel (Coleman & Angosta 2016; McKenzie m.fl. 2015;). Att ge instruktioner till patienter med bristande språkkunskaper under deras vårdvistelse upplevdes som en svårighet av sjuksköterskor. Samtidigt var det svårt för de att förklara för olika behandlingar och för hanterandet och biverkningar av olika läkemedel (Ali & Watson 2017; Sevinc 2018). Ibland förstod inte sjuksköterskor om patienten alls vill följa behandlingen (Plaza Del Pino m.fl. 2013). Patienter nickade bekräftande och gav intryck till att de förstod informationen som gavs till dem fast de inte gjorde det (Kynoe m.fl. 2020). Missförstånd uppstod även vid bokning av nya tider och ledde till att bokade tider missades uppgav sjuksköterskor (Ali & Watson 2017; Sevinc 2018).
Icke-verbal kommunikation
Det icke-verbala ses som en viktig del av kommunikationen och är det sjuksköterskor fokuserade sig mycket på i mötet med patienter med bristande språkkunskaper. Det kan handla om bara en klapp på axeln och på det sättet visa att sjuksköterskor fanns där för en (Coleman & Angosta 2016). Sjuksköterskor fick improvisera sig fram till olika strategier när det uppstod språkbarriärer. Det kunde vara allt från kroppsspråket, använda sig av bilder, målningar och
ordböcker, frasböcker, broschyrer, men även internet och datoriserade översätt-ningsprogram (Listerfelt m.fl. 2019; McKenzie m.fl. 2014; Tuohy m.fl. 2008). Förutom det icke-verbala använde sig sjuksköterskor av att med enkla ord
9
förenkla konversationen (McCarthy m.fl. 2013). För att underlätta information som ges använde sig sjuksköterskor av olika strategier. De bröt ned informationen och meningar förenklades för bättre förståelse (a.a.). Enligt sjuksköterskor
fungerade det när enkla information skulle ges, men vid mer avancerad information kunde ingenting hjälpa (Plaza del Pino m.fl. 2013).
Omvårdnadsprocessen påverkas
Sjuksköterskorna upplevde att det var svårare att organisera vård samt att dokumentera vårdplanering pga. språkbrist (Coleman & Angosta 2016; Tuohy m.fl. 2008). Mötet med patienter som inte talar inhemskt språk upplevdes av sjuksköterskor kräva mer tid för vårdplanering (Coleman & Angosta 2016), patientutbildning (Ian m.fl. 2015), behandlingar tog längre tid (Sevinc 2018) och arbetsbelastningen ökade (Listerfelt m.fl. 2019). Vidare upplevde de att det var svårt att ta anamnes (Coleman & Angosta 2016; Tuohy m.fl. 2008), göra
smärtskattning som i sig är komplex och individuell eller göra riskbedömning när det var omöjligt att få relevanta information om patienten som ska ge bild om helheten (McCarthy m.fl. 2013; Tuohy m.fl. 2008). Det fanns risk att
sjuksköterskor missar viktig information relevant för omvårdnadsplanering och dokumentering (Tuohy m.fl. 2008).
Känsla av frustration
Frustration nämndes oftast som känsla sjuksköterskor upplevde i sitt arbete med patienter som talar annat språk än sjuksköterska. Sjuksköterskans frustration kopplas med oförmåga att förstå och göra sig förstått (Coleman & Angosta 2016; Ian m.fl. 2015; Kynoe m.fl. 2020; Listerfelt m.fl. 2019; Plaza Del Pino m.fl. 2013; Tuohy m.fl. 2008). När sjuksköterska inte förstod patienter kändes det
skrämmande, hjälplöst (Tuohy m.fl. 2008), utmanande (Ian m.fl. 2015; Listerfelt m.fl. 2019; Sevinc 2018). Sjuksköterskor hade känsla av att de inte har hjälpt tillräckligt och att de inte kan utföra holistisk vård. Det resulterade i ökad stress (Coleman & Angosta 2016) och dålig självkänsla hos sjuksköterskor (Listerfelt m.fl. 2019).
Indirekt kommunikation
I samtliga studier förekom sjuksköterskans upplevelser när de indirekt via en tredje part kommunicerade med patienter som inte talade inhemskt språk.
Kategorin “Indirekt kommunikation” utgörs av underkategorier “Användning av tolk” och “Kommunikation genom anhöriga och annan vårdpersonal”.
Användning av tolk
Deltagarna insåg nytta av att ha tolk i möte med patienter som inte talade inhemskt språk (Ali & Watson 2017). Att ha tolk upplevdes av sjuksköterskor vara hjälpsamt, nödvändigt och bekvämt att ha telefontolk dygnet runt (Coleman & Angosta 2016), men också tidskrävande för både sjuksköterskan och patient (Ali & Watson 2017). Sjuksköterskor kände sig tacksamma för stödjande organisation i deras institution som gav resurser i form av tolkservice, face to face, video och telefon (Ian m.fl. 2015). Ibland tänkte sjuksköterskor inte på att skaffa tolk vid bedside arbetet, men uppgav att det var en bra idé (Kynoe m.fl. 2020).
Ali och Watson (2017) visar att sjuksköterskor upplevde svårigheter i
användandet av tolkservice. De upplevde att det var svårt att ordna en tolk, tolk var inte alltid tillgängliga och det krävdes stora resurser ifall det önskades att ha
10
de i alla möten med patienter. Professionella tolk var även tidsbundna och kunde ibland bokas bara dagtid (a.a.). Tolk upplevdes av sjuksköterskor vara tillgängliga bara för läkarna, men inte i daglig vård eller vid möte med anhöriga (Listerfelt m.fl. 2019). Sjuksköterskor kunde boka tolk för hembesök till patienten, men oftast bara för första besöket då de tog anamnes och detaljer om sjukdomen, tillstånd eller vid komplicerade behandlingar (Mckenzie m.fl. 2015). Vidare upplevde sjuksköterskor att tolk inte kunde översätta medicinska eller omvård-nadsuttryck som är en del av sjukhusjargong (Ali & Watson 2017; McCarthy m.fl. 2019; Sevinc 2018). Sjuksköterskor tyckte att det var jobbigt att vänta på tolk för att det krävde omplanering av vård (Ian m.fl. 2015).
Sjuksköterskor ibland såg tolk som nödvändiga att ha i möte med patienten, men samtidigt som begränsande för de gjorde det svårare att bilda relation med patient eftersom tolk kan ändra dynamiken i interaktion (Sommerville 2007). Tolktill-gänglighet var ibland beroende på språk de talar. Erfarenheter som sjuksköter-skorna bar med sig var att tolkar för sällsynta språk upplevdes mer svårtillgängligt än för språk med större etniska grupper (Tuohy m.fl. 2008). Även att de talade olika dialekt och inte kunde översätta information på sättet att den blev förståelig för patienten (Coleman & Angosta 2016).
Kommunikation genom annan vårdpersonal och anhöriga
Att ha andra vårdpersonal i teamet som kan flera språk uppskattades av sjuksköterskor för att de fick hjälp på plats från sina kollegor (Ali & Watson 2017). De sjuksköterskor som fick ställa upp som tolk upplevde det som en börda. Tolkandet krävde mycket tid och energi och de hann inte med utföra sina vanliga uppgifter (Listerfelt m.fl. 2019). Sjuksköterskor som kunde patientens språk upplevde dock inga kommunikationssvårigheter med de patienterna (Sevinc 2018). Även patienternas barn, både när de var små och i tonåren användes som tolk. Sjuksköterskor var osäkra om barn hade någon aning vad de pratade om och om de översatte korrekt till patienten, men å andra sida kunde förstå att det är lättare att prata om känsliga problem framför sina barn än främmande tolk (Degni m.fl. 2011). Även när det handlar om vuxna anhöriga som tolkar var sjuksköter-skor oroliga om de har förstått allt som sagts och gett information vidare till patienten. Det hände att de berättade bara det de trodde patienten behöver veta (Kynoe m.fl. 2020). I brist på officiell tolk ansåg sjuksköterskor hjälp från anhöriga vara både fördelaktig men samtidigt potentiellt riskfyllt. Det hjälpte en att kommunicera med patienten dagligen, men sjuksköterskor visste aldrig om anhörigas kunskap var tillräcklig för översättning av viktiga medicinska
information till patienten (Listerfelt m.fl. 2019) och om de översatte allt som hade sagts (Listerfelt m.fl. 2019; McCarthy m.fl. 2013; Somerville 2007).
Ett annat språk och en annan kultur
I en del studier förekommer det av sjuksköterskornas upplevelser hur mötet med patienter med annat språk oftast innebar ett möte med en annan kultur. En del studier visade att vikten av att vara kulturmedveten och hur kulturmedvetenhet underlättade sjuksköterskornas arbete. Även diskriminering dök upp, både från sjuksköterskor mot patienter som inte talar inhemskt språk, samt från andra patienter. Samtliga studier visar att en del sjuksköterskor utvecklades både professionellt och personligt samt behov för mer kunskap identifierades.
11
Brist av kulturmedvetenhet och risk för diskriminering
Genom arbetet med patienter som inte talade inhemskt språk och deras anhöriga upplevde sjuksköterskor att de måste vara mer medvetna om kulturskillnader som finns i vården (Coleman & Angosta 2016). Kulturella skillnader, fördomar och andra svårigheter gick att överkomma så fort sjuksköterskorna kunde prata med patienter (Plaza del Pino m.fl. 2013; Sevinc 2018). Sjuksköterskor förstod att vårda patienten betydde också att ta hand om deras anhöriga. Det i sin tur krävde tid och extra personal. Anhöriga ökade stress hos sjuksköterskor då de upplevdes som högljudda, jobbiga, krävande och säkerhet på avdelningen ifrågasattes, ökade risk för infektioner, då det är jättesvårt att förklara för anhöriga om regler på avdelningen (Listerfelt m.fl. 2019; Sevinc 2018). När sjuksköterska inte förstod patienter kändes det obekvämt på grund av kulturskillnader (McCarthy 2013). Sjuksköterskor erkände att de ibland har agerat utifrån egna fördomar och att de har diskriminerat patienter oavsiktligt (Plaza Del Pino m.fl. 2013; Sevinc 2018). Andra patienter ibland tillförde problem för sjuksköterskor. Patienter som talade ett inhemskt språk diskriminerade patienter som inte gjorde det. De vägrade att vårdas på samma rum och skapade konflikt på avdelningen som vidare skapade mer arbete för sjuksköterskor som var tvungna att segregera patienter (a.a.). Sjuksköterskor upplevde patienter som inte talade inhemskt språk och deras anhöriga vara högljudda, uttryckte sorg högt och behövde då skydda andra patienter från exponering som de inte var vana vid (Listerfelt m.fl. 2019; Sommerville 2007).
Vikten av kulturmedvetenhet
Sjuksköterskorna upplevde att de behöver mer utveckling i kulturkompetens och insåg vikten av att vara kulturmedveten och vikten av att kulturen implementeras i vården (Coleman & Angosta 2016). Studien visar att sjuksköterskor behövde hjälp med att lära sig använda tolkservice effektivt (McCarthy m.fl. 2013). Behov av att få relevanta resurser har kommit fram och sjuksköterskor uppgav att de behöver fler frasböcker, ordböcker, broschyrer för patienter från andra länder (Touhy m.fl. 2008). Behov att ha bättre riktlinjer och rutiner uttrycktes (a.a.). I arbetet med patienter som inte talade inhemskt språk identifierade sjuksköterskor behov för mångkulturell utbildning på arbetsplats och mer insikt på patientens syn av hälsa och ohälsa (Plaza del Pino m.fl. 2013). Många sjuksköterskor kunde ställa sig i patientens position och förstå deras perspektiv (Somerville 2007). Med andra ord är det viktigt att vara självmedveten (a.a.). Arbetet med patienter med språkbarriär ledde till en personlig utveckling för sjuksköterskor (Ian m.fl. 2015). De har blivit mer medvetna i hinder som uppstår i vårdandet av dessa patienter och kunde då fokusera sig mer på patientens individuella behov. De uppger att de har blivit mer effektiva i sitt jobb, att de har blivit bättre koordinatorer och att de har blivit bättre på att organisera och planera omvårdnaden (a.a).
DISKUSSION
Nedan presenteras metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussion delen diskuterades styrkor och svagheter av en kvalitativ litteraturstudie och dennes uppbyggnad delar och hur har resultat fåtts fram. Resultatdelen omfattar de mest intressanta drag i resultatet som jämförs och diskuteras utifrån egna reflektioner som vidare knyts till andra vetenskapliga studier, svenska lagar samt relevant omvårdnadslitteratur och Travelbees omvårdnadsteori.
12
Metoddiskussion
I metoddiskussion diskuteras hur kvaliteten har uppnåtts i examensarbetet och kritiskt lyfts upp styrkor och svagheter i studiedesign, urval, kvalitetsgranskning och analys. För att kunna jobba systematisk och ha en sort av vägledning genom skrivande processen, författarna har använt sig av Vetenskaplig teori och metod, en antologibok av Henricson (2017), samt Att göra systematiska litteraturstudier av Forsberg och Wengström (2015).
Studiedesign
Arbetets syfte belyser sjuksköterskornas upplevelse av ett fenomen och för att besvara arbetets syfte valdes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Styrka med kvalitativa metoden är att den beskriver ett fenomen i sin naturliga miljö. Den har sina rötter i en holistisk syn på vårdandet och omfattar studier som speglar levda erfarenheter av ett fenomen (Henricson & Billhult 2017).
Sökord och databaser
Sökningen utfördes i CINAHL och PubMed. Arbetets validitet/trovärdighet stärks om sökningen utförs i flera databaser som har omvårdnadsfokus (Henricson 2017). Till bärande begreppen identifierades ett antal synonymer genom att
översätta dem från svenska till engelska, men även genom att leta efter synonymer i online engelska ordböcker. På det sättet skulle risken för misstolkningar vid översättning till engelska minska, samt mer exakt sökning skulle uppnås. Jämfört med PubMed föreslog CINAHL en fras eller synonym kopplat till fritextsökning som sågs som fördel ifall någon synonym till sökorden har missats. Begreppen som användes i fritextsökningen söktes i bara titel och abstrakt istället för hela texten för att få mer relevanta träffar. En svaghet var att tex. termen ”Nurse attitudes” fanns i Major Headings i Cinahl, men inte som Mesh-term i PubMed. Det ledde det till ett mindre antal träffar för sökblocken ”Sjuksköterskors
erfarenhet” i PubMed som i sin tur ledde till ett mindre antal träffar i den slutliga sökningen. För att viktiga och intressanta artiklar inte skulle missas i PubMed försökte författarna ersätta den termen, men adekvat ersättare i Mesh-termen kunde inte identifieras.
Urval
En av inklusionskriterier var att artiklarna ska vara peer-reviewed. Peer-reviewed betyder att andra forskare har granskat studie före publicering som säkerställer kvaliteten på forskningen (Karlsson, 2017). Genom valet att använda sig enbart av peer-reviewed studier författarna har stärkt arbetets trovärdighet (a.a.). Databasen CINAHL erbjuder alternativ att bara peer-reviewed artiklar kommer fram i sökningen. För artiklar som hittats i PubMed fick författarna manuellt söka för att säkerställa att de är peer-reviewed. Alla studier är skrivna på engelska, då det är språket som författarna förstår. Det kan ses som svaghet eftersom relevanta studier på andra språk kunde missas och det har kunnat påverka resultatet. I vissa delar är det dock oklart om upplevelser berör bara grundutbildade sjuksköterskor eller även specialistutbildade. Författarna tolkade då att resultatet av dessa studier gäller även för grundutbildade för att studier då redovisade gemensamma drag för både specialistutbildade och grundutbildade. Kön har inte redovisats i alla studier. I studier där det redovisats visar det sig att majoriteten av deltagarna är av
kvinnligt kön. Det försvagar inte studiernas urval utan är avspegling på
könsfördelning inom sjuksköterskeyrket och det bekräftar representativitet. Enligt Socialstyrelsen (2018) utgör kvinnor 88 procent av det yrket.
13
Generaliserbarhet innebär i vilken grad kan en studiens resultat överföras till en annan grupp, kontext, situation (Mårtensson & Fridlund 2017). Resultatet omfattar studier från västerländska länder såsom Norge, Sverige, Finland, USA, Storbritannien, Spanien, Irland, Turkiet och Australien. Trots att studier var utförda i många olika länder gav de en liknande bild av sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som inte talar inhemskt språk.
Kvalitetsgranskning
Efter läsning i fulltext behålls 15 studier som kvalitet granskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik” från 2020. Mallen var tydlig och lättläst, men ändå kunde feltolkning av frågor uppstå. En styrka är att författarna granskade oberoende av varandra, var för sig studier som valts ut. Därefter jämfördes resultatet av granskningar. Ifall
författarna var oense vid granskning av en viss studie granskades den ytterligare tillsammans. Genom att läsa var för sig individuellt och jämföra resultat av granskningen stärks reliabilitet av studier (Henricsson 2017). Svaghet med granskningsmallen är punkten “forskarens roll” eftersom de flesta studier
inkluderade inte beskrivning om forskarens förhållningssätt till studie. Författarna valde att utesluta den punkten enligt kvalitetsgranskningsmallen, men hade den i åtanken vid bedömning av artiklar. Om bara den punkten bedömdes som ”oklart” försvagades inte studiens kvalitet. Ifall författarna skulle utföra arbetet om igen hade de använt sig av tidigare version av SBU:s gransknings mall. Även av annan litteratur i vissa metoddelar. Vid exempelvis kvalitetsgranskning rekommenderar Polit och Beck (2014) att det visas hänsyn till etiska aspekter vid
kvalitets-granskning vilket inte utförts i den här litteraturstudien förutom delen med att alla studier har fått etisk godkännande.
Analys
Författarna var objektiva vid kategorisering och kodning av studiematerial genom att koda separat, jämförde koder och diskuterade tolkningar i fall de skildes åt och sedan sammanställde alla koder enligt likheter. En svaghet med den här sortens analys är att vid översättning från engelska till svenska kan en del begrepp förlora sin ursprungsinnebörd och då ha en annan mening på svenska. Tex. ordet ”mercy” översattes till medlidande istället för barmhärtighet som är den korrekta
översättningen för då ändras kontext i vilket ord ”mercy” användes.
En forskare i kvalitativa studier kan inte ta avstånd från egna förförståelsen, livserfarenheter och är själv inkluderad i hela forskningsprocessen (Henricsson & Billhult 2017). Svagheten med studien kan vara att författarnas förförståelse kan påverka tolkning, identifiering av koder och analys av studiematerialet. Båda författarna har inte svenska som modersmål. De själva har gått igenom processen av att lära sig nytt språk och inte kunnat tala det officiella språket. De har även arbetat med patienter som inte talar inhemskt språk. Dessa erfarenheter kan ses som förförståelse och vara svaghet genom hela examensarbetet. Författarna tog hänsyn till det genom att tänka över sig själva genom hela skrivprocessen och diskuterade det med varandra. På det sättet minskades subjektivitet och risken för att bli vilseledda av ens egna erfarenheter och tolkningar.
Resultatdiskussion
I det här avsnittet diskuteras litteraturstudiens resultat och den ställs mot tidigare forskning och kunskap som har tidigare presenterats i den här litteraturstudien och
14
i enlighet med Travelbees omvårdnadsteori och utifrån det presenteras författarnas slutsatser.
Språk som ett hinder för omvårdnaden
Resultatet i denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever att
språkbarriärer förhindrade en god kommunikation, samtidigt som kommunika-tionen var en av sjuksköterskans viktigaste bitar i dennes vardag (Ali & Watson 2017; Coleman & Angosta 2016; McCarthy m.fl. 2013). Kirkevold (2000) sammanfattar Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter där kommunikation är ett av viktigaste redskap i interaktionen mellan sjuksköterska och patient och en förutsättning för att kunna uppnå omvårdnadens mål (Kirkevold 2000). I enlighet med Travelbees teori kan inte den här interaktionen uppnås om kommunikationen begränsas. Sjuksköterskor kan inte heller skapa de förbindelser som krävs för att uppnå omvårdnadens mål. Sjuksköterskor måste då kunna tala med patienten för att kunna ge adekvat, lämplig och effektiv vård.
Sjuksköterskan upplever svårigheter med att skapa relation och tillit med patienter som inte talar inhemskt språk (Coleman & Angosta 2016; Degni m.fl. 2011; Tuohy 2008). En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad omvårdnad. Den går ut på att sjuksköterskan ska bilda ett partnerskap med patienten och kunna se personen bakom patienten. Med språkbarriär kan vi inte lära känna patienten och skapa ett förhållande med dem. Vi kan inte förstå patientens behov, förväntningar och preferenser. Av det som framkommer i den här litteratur-studiens resultat tycks inte något partnerskap ha kunnat bildats och på så sätt kunde inte sjuksköterskor utföra omvårdnaden utifrån den
kärnkompetensen.
Sjuksköterskor var även osäkra om patienten har förstått informationen (Ali & Watson 2017; Coleman & Angosta 2016; Kynoe m.fl. 2020; McKenzie m.fl. 2015; Plaza Del Pino m.fl. 2013; Sevinc 2018). En av sjuksköterskans
kärnkompetenser är säker vård som definieras som skyldighet att skydda patient från skada (Leksell & Lepp 2013). Sjuksköterskan kan då inte utföra sitt jobb utifrån kärnkompetensen “säker vård” om inte patient kan förstå informationen som ges av sjuksköterskan om t.ex. egenvård eller möjliga
läkemedels-biverkningar. Patientsäkerhet äventyras om patientens identitet inte kan säkerställas vid varje läkemedelsadministration som Van Rosse m.fl. (2016) beskriver i sin studie. Sjuksköterskor har som ansvar att administrera läkemedel (Socialstyrelsen 2020) och ge information till patient om egenvård oavsett om patienten förstår språket. Språkbarriär gör att sjuksköterska har svårt att följa lagar och riktlinjer medan patientens säkerhet står i risk.
Omvårdnadsprocessen kunde inte fullföljas i alla sina steg (Coleman & Angosta 2016; McCarthy m.fl. 2013; Tuohy m.fl. 2008). För att kunna hjälpa patienten måste sjuksköterskan enligt Travelbee (Kirkevold 2000) systematiskt tillämpa sin professionella kunskap och insikt, i syfte att identifiera omvårdnadsbehov och åtgärder. Travelbee beskriver omvårdnadsprocess i flera steg: att först utforska och observera om en person är av omvårdnadsbehov. Därefter bekräfta i samtal med patienten deras behovsbedömning. Nästa steg är att sjuksköterskan avgör om de är i stånd att uppfylla dessa behov och till slut planera hur de behoven ska fullföljas (Kirkevold 2000). En ofullständig anamnes och ogjorda riskbedöm-ningar leder till att viktig information uteblir och i sin tur negativt påverkar omvårdnadsplanering, åtgärder och dokumentationen.
15
Hinder som uppstod i vården av patienter som inte talade inhemskt språk väckte känslor hos sjuksköterskan där frustration var en känsla som uttrycktes mest (Coleman & Angosta 2016; Degni m.fl. 2011; Ian m.fl. 2015; Kynoe m.fl. 2020; Listerfelt m.fl. 2019; Plaza Del Pino m.fl. 2013; Sevinc 2018; Tuohy m.fl. 2008). Från Patientlagen 2014:821 (kap1 §6; kap3 §1) är det tydligt att alla patienter måste få vård på lika goda villkor och vilka informationer patient måste få. Sjuksköterskor ställs på ena sidan mot Patientlagen och mot kraven som måste uppfyllas och på andra sidan mot annorlunda omständigheter. Det sin tur väcker negativa känslor hos sjuksköterskor. Författarna anser att sjuksköterskor står i risk för stress och andra påfrestningar som behöver minskas och det kräver arbets-miljöförbättringar. Enligt Akkoc m.fl. (2020) arbetsrelaterad stress hos
sjuksköterskor kopplas till att behöva arbeta mer än en orkar eller har förmåga att arbeta som leder till att sjuksköterska påverkas både psykiskt och fysiologiskt. Vidare anger författaren att omvårdnad betraktas som ett av de högriskyrkena med ökad arbetsstress. Sjuksköterskor har en stor arbetsbelastning som hindrar dem från att utföra uppgifter ordentligt (a.a.).
Indirekt kommunikation
Resultatet i den här studien visade att tolk anses vara en nödvändig och hjälpsam resurs (Coleman & Angosta 2016). Samtidigt framkommer det att sjuksköterskor upplever att officiella tolk inte alltid finns tillgängliga, att använda sig av tolk tar längre tid och är arbetsbelastande (Ali & Watson 2017; Ian m.fl. 2015; Listerfelt m.fl. 2019; Mckenzie m.fl. 2015). Ibland ifrågasattes även tolkens översättnings-förmåga (Ali & Watson 2017; McCarthy m.fl. 2019; Sevinc 2018). Även patienter tvekade på tolkens översättningsförmåga, samt på deras egen förmåga över att öppet prata om sina problem (Hadziabdic & Hjelm, 2014). Av Förvaltningslagen 13§ (2017:900) framgår det att när en myndighet är i kontakt med någon som inte behärskar svenskan ska myndigheten vid behov anlita tolk.
Sjuksköterskan ska utföra sitt jobb i samordning med lagen och sin kompetens-beskrivning. De får räkna med att vården med patienter som inte talar inhemskt språk tar längre tid och de får då avsätta tiden för det. Ledningen bör se till att resurser finns och att vården av dessa patienter inte leder till en ökad arbets-belastning. Enligt Hanssen (2007) ska i mötet med patienter som inte talar inhemskt språk en professionell tolk användas. Anhöriga ska användas som tolk bara i nödläge och barn i enbart extrema situationer (Hanssen 2007). Profes-sionella tolkar upplevs som den viktigaste resursen när språket brister. Tolk likaså annan vårdpersonal kostar och det är mycket att kräva av sjuksköterskan att ha de närvarande vid varje möte. Men att inte anlita en professionell tolk kan bli ännu mer kostsamt för att när språket brister viktig information missas och vården av patienten kan kompliceras.
I brist på tolk fick sjuksköterskor hitta andra sätt att kommunicera med patienten. Oftast ställde annan vårdpersonal och anhöriga upp som tolk (Ali & Watson 2017; Degni m.fl. 2011; Kynoe m.fl. 2020; Listerfelt m.fl. 2019; McCarthy m.fl. 2013; Sevinc 2018; Somerville 2007). Anhörigas språkförståelse, medicinska kunskap och översättningsförmågan ifrågasätts. I vissa fall tycktes anhöriga ha hållit undan informationen för patienten (Kynoe m.fl. 2020; Listerfelt m.fl. 2019; McCarthy m.fl., 2013; Somerville, 2007). I Patientlagen kap3 §7 (2014:821) står det att den som ger information ska försäkra sig om att mottagaren har förstått betydelsen och innehållet av den informationen som har getts. På så sätt följs inte alltid lagen för
16
att i det här fallet visste sjuksköterskor inte om informationen översattes rätt. Sjuksköterskor bör inte bli bekväma i att använda anhöriga som tolk. De har en skyldighet att anlita tolk och det bör alltid prioriteras. Framförallt för att som det redovisats i denna litteraturstudie brister tolkningen när anhöriga och annan flerspråkig vårdpersonal används.
Ett annat språk och en annan kultur
Genom arbetet med patienter som inte talade inhemskt språk och deras anhöriga upplevde sjuksköterskor att de måste vara mer medvetna om kulturskillnader som finns i vården (Coleman & Angosta 2016). Då sjuksköterskan kunde komma över språkbarriären gick det även att komma över kulturella skillnader (Plaza del Pino 2013; Sevinc 2018). Enligt Hanssen (2007) innebär olika språk oftast olika kulturer. Språk och kultur inte kan särskiljas och för att innebörden i ett samtal ska förstås måste den som samtalar även besitta sociokulturella färdigheter (Hanssen 2007). Vården av patienter som inte talar inhemskt språk handlar inte enbart om språket och barriären som uppstod utan om kultur, vanor och
förväntningar (a.a.). Författarna anser att det är svårare att ansvara för vård av patienter från andra kulturer. Genom att systematisk jobba på att lära känna patienten och genom att överkomma språkbarriär blir det lättare att överkomma kulturella barriärer med. Det är svårt när det förekommer många olika kulturer och att sjuksköterska ska anpassas till olika kulturella preferenser men det innebär också att vara medveten hur ens egen kultur påverkar människosyn och arbetsliv.
Arbetet med patienter som inte talar inhemskt språk ökade sjuksköterskans medvetenhet om kulturella skillnader som uppstår och sjuksköterskor upplevde större behov av utveckling i kulturkompetens (Coleman & Angosta 2016), samt att lära sig hur patienter upplever hälsa och ohälsa (Plaza del Pino m.fl. 2013). Sjuksköterskor upplevde svårigheter i att möta patientens anhöriga. Vården av patienter som inte talade inhemskt språk påverkades utifrån sjuksköterskans egna kulturella bakgrund och utifrån egna fördomar diskriminerade sjuksköterskor patienter oavsiktligt (Plaza Del Pino m.fl. 2013; Sevinc 2018; Somerville 2007). Dock upplevde sjuksköterskor att arbetet med patienter som inte talar inhemskt språk ledde till en personlig utveckling (Ian m.fl. 2015). I författarnas åsikt sker diskriminering genom att egna värderingar och inlärda beteendeförväntningar speglas på andra utan att sjuksköterskan är medveten om det. Därför är det väldigt viktigt att alltid se personen bakom patienten för att kunna ge adekvat vård utifrån patientens behov. Enligt Ian m.fl (2015) kunde hinder som uppstod i vården av dessa patienter i nya möten lättare överkommas och det blev lättare att fokuseras på patientens individuella behov (a.a.).
Förbättringskunskap är en av sjuksköterskors kompetenser. Elg och Olsson (2013) skriver att förbättringskunskap betyder: “Att arbeta för att utveckla den
professionella kunskapen med allt vad det innebär av ämneskunskap, personliga färdigheter och etik. Att ta till sig förbättringskunskap för att utveckla processer i hälso- och sjukvården och därigenom bygga kunskap om angreppssätt och metoder för att systematiskt hantera problem” (sid. 218). Sjuksköterskor har skyldighet att ständigt jobba på förbättringar i vården, skaffa nya kompetenser, kunskap och implementerar de i vardagen. I den här litteraturstudien uttrycker sjuksköterskor behov i professionell utveckling, behov att skaffa nya kompetenser samt behov för resurser som ska underlätta arbetet och förbättra arbetsmiljö.
17
KONKLUSION
Kommunikation mellan patient och sjuksköterskor som inte talar inhemskt språk är centralt för att skapa säker och patientcentrerad vård. I vård av patienter som inte talar inhemskt språk begränsas kommunikationen och i sin tur påverkar även andra bitar i sjuksköterskans arbete. De kan inte få en helhetsbild av patienten, men inte heller skapa band eller tillit med dem. Omvårdnadsprocessen kan inte fullföljas i alla sina steg och säker vård äventyras. Det tillsammans påverkar sjuksköterskan emotionellt. Frustration, rädsla och hjälplöshet upplevs. Gentemot patienter kändes hat blandat med medlidande. De starka känslorna kan leda till ökad stress, arbetsbelastning, utmatning och försämrad vårdkvalitet.
Professionella tolkar visade sig ha stor betydelse i möten med patienter som inte talade inhemskt språk. I studien visar sig även brister i användning av tolkar och hur det kan bli när sjuksköterskor fick använda sig av andra resurser för att ersätta tolkar när de saknades. Olika språk innebar även olika kulturer och att språk och kultur inte kan särskiljas. När språket brister använder sig sjuksköterskor av andra metoder som kräver att de är någorlunda kulturmedvetna. Studien visar att
sjuksköterskor upplever att de brister i kulturmedvetenhet och de identifierar behov för att öka den.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Den här litteraturstudien belyser sjuksköterskors erfarenhet av språkbarriär i vården. Författarna har fördjupat sig i vikten av kommunikation och insett i vilken utsträckning det påverkar sjuksköterskors yrke. Språkbarriär kan leda till att omvårdnaden brister och att patientsäkerhet äventyras. Det skulle varit intressant att se fler forskningar kring patientsäkerhet när språkbarriär föreligger.
Författarna anser språkbarriär vara en komplex fråga eftersom språk och kultur inte kan skiljas åt. Av den anledningen är hjälpmedel som används t.ex. tolk, ordböcker osv inte tillräckliga och kan inte ersätta den naturliga dialogen mellan sjuksköterska och patient. Det är kanske intressant att forska vidare hur
18
REFERENSER
Akkoc I, Okun O, Ture A, (2020) The effect of role‐related stressors on nurses' burnout syndrome: The mediating role of work‐related stress, Perspectives in
Psychiatric Care, 2020;1–14
Ali P, Watson R, (2017) Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses' perspectives, Journal of
Clinical Nursing, 18(3), 1152–1160.
Alm-Pfrunder A, Falk A, Vicente V, Lindström V, (2018) Prehospital emergency care nurses’ strategies while caring for patients with limited Swedish–English proficiency. Journal of Clinical Nursing, 27(10), 3699–3705.
Bolster D, Manias E, (2010) Person-centred interactions between nurses and patients during medication activities in an acute hospital setting: Qualitative observation and interview study. International Journal of Nursing Studies. 47(2), 154–165.
Bäärnhielm S, (2019) Möten i den mångkulturella vården. I: Fossum B, (red.)
Kommunikation samtal och bemötande i vården (3:e upplaga). Lund
Studentlitteratur AB.
Coleman J, Angosta A, (2016) The lived experiences of acute‐care bedside registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift, Journal of Clinical Nursing, 17(3), 678–689.
Danielson E, (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I: Henricson M, (red.)
Vetenskaplig teori och metod (2: a upplaga). Lund, Studentlitteratur AB.
Degni F, Suominen S, Essén B, El Ansari W, Vehviläinen-Julkunen, K, (2012) Communication and Cultural Issues in Providing Reproductive Health Care to Immigrant Women: Health Care Providers' Experiences in Meeting Somali Women Living in Finland, Journal of Immigrant & Minority Health, 14(2), 330– 343.
Elg M, Olsson J, (2013) Organisera för ständiga förbättringar i hälso- och
sjukvården. I: Leksell J, Lepp M, (red) Sjuksköterskans kärnkompetenser 1:
upplaga). Stockholm, Liber AB.
Forsberg C, Wengström Y, (2015) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Natur & kultur.
Fossum B, (2019) Kommunikation och bemötande. I: Fossum B, (red.)
Kommunikation samtal och bemötande i vården (3:e upplaga). Lund
Studentlitteratur AB. Förvaltningslag, 2017:900.
Hadziabdic E, Hjelm K, (2014) Arabic-speaking migrants experiences of the use of interpreters in healthcare: a qualitative explorative study, International Journal
19
Hanssen I, (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund, Studentlitteratur.
Hart P L, Mareno N, (2013) Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Clinical Nursing, 23(8), 2223–2233.
Henricson M, Billhult A, (2017) Kvalitativ metod. I: Henricson M, (red)
Vetenskaplig teori och metod (2: a upplaga). Lund, Studentlitteratur AB.
Ian C, Nakamura-Florez E, Lee Y, (2016) Registered nurses' experiences with caring for non-English speaking patients, Elsevier, 30 (5), 257–260.
Jirwe M, Gerrish K, Emami A, (2010) Student nurses’ experiences of
communication in cross‐cultural care encounters. Scandinavian journal of caring
sciences, 24(9), 436–444.
Jones S, (2018) Trust Development with the Spanish Speaking Mexican American Patient: A Grounded Theory Study. Western Journal of Nursing Research. 40(6) 799–814.
Karlsson E-K, (2017) Informationssökning. I: Henricson M, (red.) Vetenskaplig
teori och metod (2: a upplaga). Lund, Studentlitteratur AB.
Kirkevold M, (2000) Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund, Studentlitteratur AB.
Kjellström S, (2017) Forskningsetik. I: Henricson M, (red.) Vetenskaplig teori och
metod (2: a upplaga). Lund, Studentlitteratur AB.
Kynoe, N, Fugelseth D, Hanssen I, (2020) When a common language is missing: Nurse–mother communication in the NICU. A qualitative study. Journal of
Clinical Nursing, 29(13/14), 2221–2230.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460.
*Listerfelt S, Fridh I, Lindahl B, (2019) Facing the unfamiliar: Nurses’
transcultural care in intensive care – A focus group study, Intensive and Critical
Care Nursing, 55, p. N.PAG.
McCance T, McCormack B, (2013) Personcentrerad omvårdnad I: Leksell J, Lepp M, (2013) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm, Liber AB.
McCarthy J, Cassady I, Graham M, Tuohy D, (2013) Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), 335– 339.
McKenzie H, Kwok C, Tsang H, Moreau E, (2015) Community Nursing Care of Chinese-Australian Cancer Patients: A Qualitative Study, Cancer Nursing, 38 (4), 53–60.
20
Mårtensson J, Fridlund B, (2017) Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I: Henricson M, (red.) Vetenskaplig teori och metod (2: a upplaga). Lund, Studentlitteratur AB. Nationalencyklopedin–NE (2020) Barriär>https://www.ne.se/info/<HTML (2020-11-04). Nationalencyklopedin–NE (2020) Språk>https://www.ne.se/info/<HTML (2020-10-25). Patientdatalagen 2008:355 Patientlag, 2014:821.
Patriksson K, Berg M, Nilsson S, Wigert H, (2017) Communicating with parents who have difficulty understanding and speaking Swedish: An interview study with health care professionals. Journal of Neonatal Nursing, 23(6), 248–252.
Plaza del Pino F, Soriano E, Higginbottom G, (2013) Sociocultural and linguistic boundaries influencing intercultural communication between nurses an Morroccan patients in southern Spain. BMC Nursing, 12(1), 14–21.
Polit D F, Beck C T, (2014) Essentials of nursing research: appraising evidence
for nursing practice. Philadelphia, Lippincott Williams & Wilkins.
Rosén H, Gagnemo Persson P, Persson E, (2017) Challenges of patient-focused care: Nurses’ descriptions and observations before and after intervention. Nordic
Journal of Nursing Research, 37(1) 27–32.
Rosén M, (2017) Systematisk litteraturöversikt. I: Henricson M, (red.)
Vetenskaplig teori och metod (2: a upplaga). Lund, Studentlitteratur AB.
SBU (2020) Bedömning av studier med kvalitativ metodik>www.sbu.se<pdf (2020-10-29).
Sevinç S, (2018) Nurses’ Experiences in a Turkish Internal Medicine Clinic With Syrian Refugees, Journal of Transcultural Nursing, 29(3) 258–264.
Socialstyrelsen (2020) Vem får iordningställa, administrera och överlämna
läkemedel?>www.socialstyrelsen.se<HTML(2020-12-18).
Socialstyrelsen (2020) Statistik om hälso- och
sjukvårdspersonal>www.socialstyrelsen.se<HTML(2020-12-20).
Sommerville J, (2007) The paradox of palliative care nursing across cultural boundaries, International Journal of Palliative Nursing, 13(12), 580–587. Statistiska centralbyrån (2020) Invandring till Sverige>www.scb.se< HTML(2020-10-25).
Tuohy D, McCarthy J, Cassidy I, Graham MM, (2008) Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland, International Nursing
21
United Nations (2020) Migration>https://www.un.org<HTML(2020-12-01).
Van Rosse F, De Bruijne M, Suurmond J, Essing-Bot M, Wagner C, (2016) Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed methods study. International Journal of Nursing Studies. 54(2), 45–53.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer
>www.codex.vr.se/texts/HSFR< pdf (2020-10-26).
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed>www.vr.se<pdf (2020-10-26).
Willman A, Stoltz, Bahtsevani C, (2016) Evidensbaserad Omvårdnad. En bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. (Upplagan 4:1). Lund, Studentlitteratur
AB.
Ödegård S, (2013) Patientsäkerhet I: Leksell J, Lepp M, (2013) Sjuksköterskans
22
BILAGA 1
Databassökning i CINAHL: 2020-11-10 Söknr. Sökord Antal träffar Sökblock #S1 MH “Nurse-Patient Relations” 27 484 #S2 TI nurses experience* OR AB nursesexperience*
17 244
#S3 TI nurses perspective* OR AB nurses perspective*
3 766
#S4 TI nurses view* OR AB nurses view* 4 108
#S5 TI nurses perception* OR AB nurses perception* 8 034 #S6 MH "Nurse Attitudes" 31 874 #S7 #S1 OR #S2 OR #S3 OR #S4 75 681 Sjuksköterskornas erfarenhet #S8 MH “Communication Barriers+” 5 588
#S9 TI language barrier* OR AB language barrier* 2 170
#S10 TI language diversity OR AB language diversity 193
#S11 #S8 OR #S9 OR #S8 7 216 Språkbarriär
#S12 MH "Qualitative Studies+” 151 609 #S13 Qualitative research 20 607
#S14 #S10 OR #S11 157 442 Kvalitativa studier
#S15 #S5 AND #S9 AND #S12 166 Slutliga sökningen
