KASAM- DIGITAL KÄNSLA AV
SAMMANHANG? -
EN LITTERATURSTUDIE OM ÄLDRE OCHDIGITALISERING AV SOCIALT ARBETE OCH DESS PÅVERKAN PÅ TILLGÄNGLIGHET AV SOCIAL SERVICE
ANNA RAJIC
ARLINDA OSMANAJ
Examensarbete i Socialt arbete Malmö Universitet 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Våren 2020
SOC - DIGITAL SENSE OF COHERENCE?
- A LITERATURE STUDY ABOUT OLDER PEOPLE AND DIGITALIZATION OF SOCIAL WORK AND ITS EFFECT ON ACCESSIBILITY OF SOCIAL SERVICE
ANNA RAJIC
ARLINDA OSMANAJ
Osmanaj, A & Rajic, A.SOC - Digital sense of coherence?- a literature study about older people and digitalization of social work and its effect on accessibility of social service.
Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and
Society, Department of Social Work, 2020.
Abstract
The world is constantly evolving with new technology and society is increasingly digitized. Digitizing society means, among other things, that social work is also digitized. Digitization is a new technology that affects different groups of people in different ways. A group in society that is most at risk of getting into digital exclusion are the elderly, 65+ years. Therefore, a literature study has been done to investigate the importance of digitizing social work for the availability of social services for the elderly, 65+ years. This is problematized from a KASAM perspective. The method used for the literature study is the scoping review method. The result shows that the elderly are a group in society who have difficulty using digitalisation and feel a concern about digitalisation, which causes them to end up in social exclusion. At the same time, the results show that the elderly want and can learn the new technology and that digitalisation can facilitate their everyday lives. The conclusion of the study is that the importance of digitizing social work for the availability of social service for the elderly brings with it both opportunities and limitations for the elderly.
Innehållsförteckning 1.Inledning 4 1.1 Syfte 5 1.2 Frågeställning 5 1.3 Centrala begrepp 5 2. Bakgrund 6 3. Metod 8 3.1 Scoping review 8
3.1.1 Identifiering, relevans och kriterier 9
3.1.2 Urvalet 13 3.1.3 Sammanställningen 20 3.2 Metodreflektion 20 3.3 Forskningsetiska överväganden 21 3.4 Arbetsfördelning 22 4. Teoretiskt perspektiv 22 5. Resultat 25 5.1 Tidigare forskning 25
5.1.1 En kort bakgrund om digitalisering i socialt arbete 25
5.1.2 Äldre & digitalisering 26
5.1.3 Socialt arbete med äldre & digitalisering 28 5.1.4 Tillgänglighet för äldre att ta del av digitala tjänster 30
6. Analys 32
6.1 KASAM, socialt arbete med äldre & tillgänglighet 32
6.2 Begriplighet 33 6.3 Hanterbarhet 34 6.4 Meningsfullhet 34 6.5 Sammankoppling 35 7. Avslutande diskussion 37 8. Referenslista 39
1.Inledning
År 2025 är målet för Sverige att bli ledande och bäst i världen på att tillämpa digitalisering. Detta planeras ske utifrån en handlingsplan som utformats för landets olika delar och
verksamheter. Handlingsplanen kallas för ‘’Vision e-hälsa 2025’’ och är skapad att följas av alla Sveriges kommuner och landsting (Regeringen 2016, s.3). Denna form av digitalisering innebär en förändring i hur information hanteras och i hur vi kommunicerar med varandra i samhället. Detta kommer att påverka samhället och leda till en ny utveckling inom bland annat välfärden (Regeringen 2016, s.9). Denna digitalisering innebär även digitalisering av socialt arbete och användandet av digital teknik inom området.
En teknisk utveckling inom socialtjänstens arbete kan medföra många fördelar. Klienter behöver inte vänta lika länge i olika ärenden och handläggare på socialtjänsten kan ägna sig åt andra uppgifter istället för att tillbringa lång tid vid datorn för arbetsuppgifter såsom dokumentation. Samtidigt kan de digitala lösningarna bidra till att det förebyggande och uppsökande arbetet ökar. I Sverige var Trelleborgs kommun de första som började med digitalisering av socialtjänstens service till kommunens invånare. År 2017 gick 450 personer från ekonomiskt bistånd till antingen arbete eller studier (Erkers, 2018).
Samtidigt som Sveriges kommuner och landsting arbetar med vision 2025 och mål mot bland annat en digitaliserad socialservice för socialtjänstens klienter, finns det en del begränsningar för det sociala arbetet. I nuläget har digitaliseringen av de offentliga tjänsterna, bland annat socialtjänstens service, inte kommit lika långt som näringslivets digitalisering, där
tjänsteproducerande företag kommit längre (Svensson & Larsson 2018, s.10).
År 2018 levde 400 000 individer i ålder 65+ i ett digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap är när en individ eller en grupp individer stängs ut från olika kontexter och/eller samhället på grund av att de saknar praktisk kunskap och erfarenhet av att använda Internet och digitala metoder. Även om digitaliseringen kan öka självständigheten och tryggheten hos de äldre så måste man ta hänsyn till att digitalisering inte kan ersätta den mänskliga kontakten
(Folkhälsomyndigheten 2018, s.7).
En intressant aspekt av detta är att undersöka hur tillgängligheten kan komma att påverkas för äldre som målgrupp inom socialt arbete. Tillgängligheten av social service kan öka genom att kommunikation och interaktion med socialtjänst kan ske effektivt genom bland annat
möjlighet för digital tidsbokning, chatt, videosamtal och ärendehantering. Samtidigt ser man att äldre är en grupp som riskerar att hamna i digitalt utanförskap samt som redan befinner sig i digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap innebär att man inte kan eller har möjlighet att använda digitala e-tjänster för att ingå i olika sammanhang (Svensson & Larsson 2018, s.11 -12)
Sammanfattningsvis och som inledning till detta arbete har dessa källor påvisat ett både fördelaktigt och problematiskt perspektiv som digitalisering av socialtjänsten skulle kunna innebära. En särskild målgrupp ligger i fokus, den äldre målgruppen 65+ år. Denna målgrupp är en utav socialtjänstens klientgrupper och därför har digitalisering i kombination med denna
målgrupp varit av särskilt intresse att undersökas vidare. I synnerhet vad gäller
tillgängligheten till denna målgrupp som kan påverkas av digitalisering. Forskning nämner begrepp såsom digitalt utanförskap, vilket innebär att de äldre hamnar utanför
samhällssammanhang som sker digitalt. Frågan är, hur kan de äldre känna en känsla av sammanhang även i ett digitalt samhälle?
1.1 Syfte
Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie ta reda på vilken betydelse som digitalisering av socialt arbete har för tillgängligheten av social service för äldre, 65+ år. Vidare är syftet att ta reda på hur detta kan förstås utifrån ett KASAM perspektiv. KASAM innebär känsla av sammanhang. Att den sociala service man får är tillgänglig, är en viktig del av socialt arbete.
1.2 Frågeställning
- Vilken betydelse har digitalisering för tillgängligheten av den service som socialt arbete innebär för äldre, 65+ år?
- Hur kan digitaliseringens möjligheter och utmaningar för äldre förstås genom KASAM?
1.3 Centrala begrepp
Nedan följer centrala begrepp som kommer att definieras utifrån den betydelse och definition som de innehar i detta arbetet. Syftet är att förenkla läsningen.
- Digitalisering:
Definitionen av digitalisering innefattar två dimensioner.
(1) Den ena är informationsdigitalisering, vilket innebär att information går från att hanteras analogt till att hanteras digitalt istället. Detta genom exempelvis e-tjänster på smartphones och datorer.
(2) Den andra dimensionen är en samhällelig digitalisering, vilket innebär att viktiga processer i samhället blir digitala. En sådan process är social service från
socialtjänsten. Dessa e- tjänster möjliggör en utökad social service i form av fysiska möten som ersätts med digitala möten för individer (Regeringen 2016, s.9)
I detta arbete kommer fokus ligga på digitalisering som ny teknik som används inom det valda området, socialt arbete med äldre.
- Tillgänglighet av service:
I detta arbete kommer följande begrepp att användas i en och samma mening. Med tillgänglighet av service ämnar detta arbete att definiera tillgången till den service i form av både fysiskt och mentalt stöd samt insatser som det sociala arbetet innebär för den valda målgruppen, 65+ år. Detta är exempelvis hur tillgänglig socialarbetaren är
för möte med klienten och/eller hur tillgången till sökandet av medel såsom ekonomiskt bistånd.
- Socialt arbete:
Definitionen av socialt arbete, i detta arbete, är all form av socialt arbete som riktar sig till den valda målgruppen, 65+ år. Begreppet innebär både nationellt och
internationell socialt arbete. Avgränsning i detta arbete har gjorts för att endast
omfatta offentligt och statligt socialt arbete och därmed har ideellt och frivilligt socialt arbete inte varit av relevans.
- Social service:
Detta begrepp avser samhällsservice som inte är riktad mot individer med specifika behov, utan omfattar en större grupp i samhället. Den sociala servicen består av vård såsom äldreomsorg och bostadsförsörjning. Meningen med social service är att utjämna skillnaden mellan grupper i samhället. Meningen är också att se till så att ingen hamnar utanför i samhälle (Nationalencyklopedin u.å.). I vårt arbete används begreppet för att förklara den sociala service till äldre, som målgrupp, som sker från socialt arbete. Exempel på detta är bland annat att motverka digitalt utanförskap de äldre kan hamna i genom tillexempel att de äldre får kontakt med en socialsekreterare eller en hjälp i form av insatser såsom bidrag i olika former.
2. Bakgrund
Regeringen, Sveriges kommuner och landstinget har år 2016 beslutat att ansluta sig till en gemensam handlingsplan. Handlingsplanen har benämningen’’Vision e-hälsa 2025’’. Denna handlingsplan innefattar i denna kontext allt arbete inom socialtjänsten som staten ägnar sig åt samt kommuner och privata företag. Visionen handlar om digitalisering i socialtjänst och hälso– och sjukvård som ska utföras fram till år 2025. Målet är att Sverige år 2025 ska bli bäst i världen på att tillämpa digitalisering och digitala tjänster inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Syftet med visionen är att förenkla möjligheten för individer att nå upp till en likvärdig välfärd och hälsa, även att öka individens delaktighet och självständighet i
samhället (Regeringen 2016, s.3)
För socialtjänsten innebär digitalisering en möjlighet till att individerna blir mer självständiga och delaktiga i den sociala livssituationen. Digitalisering innebär även en möjlighet till att förbättra socialtjänstens insatser, bland annat att underlätta kommunikationen med de klienter som har svårt att uttrycka sig muntligt eller som av andra anledningar har svårt att kontakta bland annat socialtjänsten (Regeringen 2016, s.10)
Socialtjänstens målgrupp är i regel invånare som befinner sig i svåra situationer som innebär en viss utsatthet för individen. Ett viktigt uppdrag blir att tillgodose dessa invånares
medborgerliga rättigheter, att få stöd och hjälp utifrån det som de behöver i den utsatta situation de befinner sig i. Därmed blir tillgängligheten till socialtjänsten en viktig del att ha i åtanke under digitaliseringsprocessen. Digitalisering av socialtjänsten har förutsättningarna
att öka tillgängligheten och därmed göra det enklare för dessa utsatta individer att få hjälp och att få ta del av den sociala servicen som de har rätt till (ibid.)
Även då digitalisering av socialtjänsten kan öka tillgängligheten för klienter till
socialtjänsten, är det inte alltid alla klienter som har lika lätt tillgång. Reneland-Forsman (2018) menar att äldre är en målgrupp som kan känna sig uppgivna när det mesta blir
digitaliserat. Forsman har i fyra år studerat hur personer över 65 år upplever digitala världen och vilken påverkan denna haft i deras liv. Hon beskriver att de som inte hunnit lära sig om hur digitalisering fungerar och exempelvis hur de ska utföra olika tjänster på internet, känner sig begränsade. Lösningen till detta, menar hon, är att samhället ska höja kunskapsnivån, bland de äldre. Hon föreslår att digitaliseringen kan göras mer tillgänglig genom exempelvis kurser där man informerar äldre om hur den digitala världen fungerar (Reneland-Forsman 2018, s. 339- 342).
Att öka kunskapen av digitala metoder och digitalisering bland äldre är viktigt för att socialt arbete ska kunna bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning. Enligt 1 kap 1§ i
Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) ska samhällets socialtjänst bland annat stödja individerna i ett aktivt deltagande i samhällslivet samt skapa jämlikhet för alla individer. Utifrån denna lag blir det viktigt för socialt arbete med äldre att ta hänsyn till hur digitaliseringen kan komma att påverka denna målgrupp när det kommer till deltagande i samhället. Äldre som målgrupp ska vara jämlik andra samhällsgrupper och därmed få lika tillgång till social service såsom andra samhällsgrupper.
Som konstaterat tidigare förändrar digitaliseringen kommunikationen inom det sociala arbetet. Det gör det möjligt för socialarbetare och klienter att kommunicera på olika sätt. Digitalisering kan även öka självständigheten och delaktigheten för äldre personer. Äldre personer kan ofta känna sig ensamma, men forskningen tyder på att digitalisering hade
kunnat minska ensamheten de äldre upplever. Problemet är dock att digitalisering kan vara en svårighet för de äldre på så sätt att det är svårare för dem att få en möjlighet att utnyttja tekniken samt att de äldre kan ha svårt att förstå tekniken på grund av att den utvecklas väldigt fort och nya former av teknik uppkommer i snabb takt. Äldre personer kan på så sätt hamna i ett digitalt utanförskap (Folkhälsomyndigheten 2018, s.5-7).
Inom socialt arbete är det viktigt att detta digitalt utanförskap inte påverkar den sociala servicen som äldre behöver samt tillgängligheten till denna service. Enligt 3 kap 2§ i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) ska socialnämnden arbeta för att skapa goda förhållanden för bland annat äldre som behöver social service. Socialnämnden ska även utforma den allmänna kommunikationen så att alla har tillgång till den. Med tanke på att digitaliseringen påverkar kommunikationen, ska även den digitala kommunikationen vara lätt tillgänglig för alla. Därmed blir det problematiskt när en målgrupp eller individ befinner sig i ett digitalt utanförskap, i en värld eller ett sammanhang där kommunikationen sker digitalt.
Sammanfattningsvis finns det en stor uppmärksamhet kring digitalisering i socialtjänst och hälso– och sjukvård. De äldre kan hamna i ett digitalt utanförskap då detta är en ny teknisk utveckling i samhället som de äldre har svårt att förstå och lära sig. Det digitala utanförskapet påverkar tillgängligheten av social service och kan vara en nackdel för de äldre. Samtidigt är det en del som talar för att digitalisering har fördelar och kan möjliggöra för socialt arbete att nå ut till sina klienter på ett mer effektivt sätt. Det finns alltså mycket som tyder på att detta kan både en begränsning och möjlighet för de äldre och den sociala service som de behöver
och som de erbjuds av socialt arbete. Det som blir intressant att ta reda på är vad som krävs för att denna digitalisering ska fungera utan begränsningar.
3. Metod
I det här kapitlet kommer metoden, tillvägagångssättet, att redovisas. Metoden som använts i detta arbete har valts utifrån arbetets syfte och frågeställning. Den metod som valts är
litteraturstudie. Arbetet utgår även från ett teoretiskt perspektiv, KASAM, som kommer att utgöra ett verktyg för att analysera den forskning som ingår i empiri från litteraturstudien.
3.1 Scoping review
Scoping review är en form av litteraturstudie. Det är en kvalitativ metod som ämnar att resultera i djupgående och mer specifika kvalitativa resultat. Scopingmetod är en teknik som används för att kartlägga relevant information inom det område som ska undersökas. Denna metod skiljer sig från andra litteratursökningsmetoder då den ämnar samla in övergripande information som inte är alltför specifikt bundet till ett fenomen. Metoden är ett bra val för ämnen som är mer komplexa och/ eller som inte förekommit ofta i forskning. Digitalisering av socialt arbete, specifikt tillgängligheten av socialt stöd och sociala hjälpresurser för äldre, 65+ år är ett ämne som det inte finns mycket tidigare forskning av. Genom att använda scoping som metod har det möjliggjort att kartlägga kunskap och information inom ämnet genom att hitta tidigare forskning som behandlat olika delar av ämnet (Arksey & O’Malley 2005, s. 21).
Scopingmetoden används oftast på grund av två olika anledningar.
(1) En av anledningar till att scopingmetoden kan användas är bland annat för att utgöra ett verktyg som kan sammanfatta och sammanställa information från forskning på ett sätt som gör det möjligt för exempelvis konsumenter och professionsutövare att få enkel tillgång till relevant information. Genom att kartlägga och sammanställa de olika delarna av ämnet kan detta arbete skapa en övergripande sammanfattning som kan användas av både socialarbetare inom verksamheter med äldre och även konsumenter av det sociala arbetet, vilket är de äldre personerna som omfattas av socialt service i form av stöd och hjälp.
(2) En annan anledning för att använda scoping som metod är för att identifiera de luckor som finns i den befintliga forskningen. Som tidigare nämnt har området digitalisering, socialt arbete med äldre och tillgängligheten av social services varit ett svårt ämne att hitta tidigare forskning om. Scopingmetoden kan därmed hjälpa till att kartlägga information för att skapa en övergripande bild av det område som det saknas kunskap om. (Arksey & O’Malley 2005, s. 21-22).
Scoping metoden kommer i detta arbete att göras genom fem steg. Dessa är sammanhängande och ämnar underlätta processen för att finna relevant forskning. Stegen är följande:
1. Identifiera forskningsfrågan. Vad handlar arbetet om?
2. Identifiera relevanta sökmetoder. Hur ska tidigare forskning hittas? 3. Urval. Vilka kriterier ska avgöra vilken forskning som tas med?
4. Redovisning av vald forskning. Vilken tidigare forskning har använts? 5. Sammanställning av tidigare forskning. Hur har sammanställningen gjorts?
3.1.1 Identifiering, relevans och kriterier
Det första steget i arbetet är att identifiera forskningsfrågan. Detta är viktigt att göra då det skapar den grundläggande delen av arbetet. Det här arbetets forskningsfråga har formulerats utefter arbetets syfte. Forskningsfrågorna för detta arbete är Vilken betydelse har
digitalisering för tillgängligheten av den service som socialt arbete innebär för äldre, 65+ år? Hur kan detta förstås utifrån ett KASAM perspektiv? Arbetet utgår från en punkt där
målgruppen är äldre människor, 65+ år. I identifikationsprocessen av forskningsfrågorna har arbetet haft som utgångspunkt att inte fokusera på specifika tillstånd, såsom demens,
Alzheimers eller annan sjukdom som är vanligt förekommande inom den målgrupp som valts ut. Detta då fokus i detta arbete inte ska ligga på själva tillståndet i sig utan på målgruppen som helhet. En viktig del av denna inledande process har varit att definiera och avgränsa definitionen av begreppen som används och syftet bakom begreppen i detta arbete (Arksey & O´Malley 2007, s. 23)
Det andra steget i detta arbetets scoping metod är att identifiera relevanta studier och sätt att gå tillväga för att finna tidigare forskning. Det här arbetet är en del av ett examensarbete vid Malmö Universitet och på grund av detta har arbetet haft en viss tidsbegränsning och en viss tillgänglighet till tidigare forskning. För att välja ut och identifiera studier från tidigare
forskning har arbetet, genom universitetet, fått tillgång till olika databaser. Det här arbetet har grundat sin sökning av tidigare forskning på följande databaser:
- Psycinfo: internationell databas med fokus på bland annat socialt arbete - Sociological abstracts: internationell databas med fokus på bland annat
beteendevetenskap
- SwePub: forskning publicerad vid svenska lärosäten
Sökningen efter tidigare forskning har gjorts med vissa avgränsningar. En utav dessa är språket som materialet varit skrivet på, där har avgränsningar gjorts till svenska och engelska. På grund av en tidsbegränsning har denna avgränsningen gjorts till dessa specifika språk, då dessa är mer tillgängliga via databaser som valts samt kräver ingen översättning (Arksey & O´Malley 2007, s. 23- 24)
I den inledande fasen av arbetet har det genomförts några pilotsökningar. Syftet med att göra pilotsöknignar har varit att lära känna fältet av tidigare forskning som finns inom det valda området. Detta har gjorts för att upptäcka vilka nyckelord och begrepp som är förekommande i tidigare forskning inom området. Utifrån detta har söktermer valts ut och kombinerats på olika sätt. Genom dessa pilotsökningar har det även upptäckts att det finns ett begränsat antal tidigare forskning som behandlar detta arbetets specifika ämne om tillgänglighet av social service för äldre personer, 65+ år. Detta har påverkat söktermer såväl som det som sökts efter vad gäller tidigare forskning. Pilotsökningarna har även gjort att ett sökkriterium har avsett årtal för publicering av materialet. Detta då material från innan år 2005 varit begränsad och inte användbar för arbetet ämne inom digitalisering.
Sökningen efter tidigare forskning via databaser sammanställs här i en tabell som redovisar; datum då sökning genomfördes, sökmotor, söktermer, booleska operatorer, antal träffar, motiv till exklusion av artiklar (detta avser att förklara varför vissa artiklar som sökningen gav valts bort), utvalda artiklar.
Datum Sökmotor Söktermer Booleska operatorer
Antal träffa r
Motiv till exklusion av artiklar Utvalda artiklar 2020-04-07 Psycinfo social work AND digital AND 65 and older
AND 82 Genom att göra kort översikt på artiklarnas rubriker framkom det en större mängd som inte berörde arbetes ämne men berörde samma målgrupp, dessa exkluderades. Exempelvis fanns det ett stort antal artiklar om demens. 1 2020-04-07 Sociological abstracts digital immigrant s AND digital and native
AND 12 Efter granskning av alla 12 artiklarnas abstracts exkluderades vissa som inte passade arbetets syfte.
2020-04-16 Psycinfo availabilit y of social work with older AND social support AND older people NOT dementia AND, NOT 81 Översikt bland artiklarnas rubriker gjorde att många exkluderades då de berörde andra ämnen än arbetets ämne. Det förekom exempelvis artiklar som endast handlade om ett specifikt kön och inte hela målgruppen. 2 2020-04-20 Psycinfo older people AND digital AND social work
AND 23 Vid närmare
granskning visade det sig att artiklarna berörde specifika områden såsom exempelvis socialt arbete, äldre och deras sexualitet 1 2020-04-20 Sociological abstracts social service utilization AND old people
AND 3 Efter granskning av alla 3 artiklarnas abstracts exkluderades vissa som inte passade arbetets syfte. 1 2020-04-20 SwePub digitalt utanförska p AND socialt arbete
AND 6 Efter granskning av alla 6 artiklarnas abstracts exkluderades vissa som inte passade arbetets syfte.
2020-04-29 Sociological abstracts welfare technolog y AND elderly AND use
AND 59 Översikt bland artiklarnas rubriker gjorde att många exkluderades då de berörde andra ämnen än arbetets ämne. Det förekom exempelvis artiklar som endast handlade om ett specifikt kön eller om individer inom
målgruppen som har en viss sjukdom. 3 2020-04-29 Psycinfo digital technolog y AND elder AND social work
AND 44 Översikt bland artiklarnas rubriker gjorde att många exkluderades då de berörde andra ämnen än arbetets ämne. Det förekom exempelvis artiklar som endast handlade om ett specifikt kön 1 2020-04-29 Psycinfo Automatio n AND elderly AND social service
AND 8 Efter granskning av alla 8 artiklarnas abstracts exkluderades vissa som inte passade arbetets syfte. 1 2020-04-29 Psycinfo social service AND health care services AND older people AND social
AND 50 Översikt bland artiklarnas rubriker gjorde att många exkluderades då de berörde andra ämnen än arbetets ämne
work AND internet 2020-05-12 Sociological abstracts accessibili ty AND elder people AND internet
AND 6 Efter granskning av alla 6 artiklarnas abstracts exkluderades vissa som inte passade arbetets syfte.
1
Två utav sökningarna i databaser har gjorts utan peer review och dessa redovisas i tabellen nedan. I tabellen redovisas; datum då sökning genomfördes, sökmotor, söktermer, booleska operatorer, antal träffar, motiv till exklusion av artiklar (detta avser att förklara varför vissa artiklar som sökningen gav valts bort), utvalda artiklar.
Ett annat sätt för att hitta tidigare forskning har varit användandet av referenslistor från redan hittade artiklar. På detta sätt hittades ytterligare en relevant artikel som utgör en
forskningsgrund för detta arbete. Denna rapport hittades i referenslistan hos en av de rapporter som inte var peer reviewed.
Det tredje steget är nära kopplat till det andra steget. Detta steg handlar om att definiera relevansen av den tidigare forskning som hittats. Detta är viktigt att kartlägga vilka kriterier som är viktiga och inte relevanta för arbetet. På grund av detta gjordes det en inklusions och exklusions tabell med kriterier som den tidigare forskningen skulle inneha respektive utesluta (Arksey & O´Malley 2007, s. 25-26).
Inklusions- och exklusionskriterierna för detta arbete redovisas i tabellen nedan. Denna tabell har använts som en riktlinje vid sökning efter tidigare forskning.
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
- Peer review material* - Ska behandla minst två av
huvudområdena (tillgänglighet, äldre, socialt arbete och
digitalisering)
- Material som belyser ämnet ur olika perspektiv och som ger en objektiv helhetsbild.
- Både nationellt och internationellt material i svensk- och/eller engelsktalande språk
- Efter genomförda pilotsökningar framkom det att material från år 2005 eller senare är relevant för ämnet.
- Material som inte är peer reviewed - Material som enbart behandlar ett av
huvudområdena (tillgänglighet, äldre, socialt arbete och
digitalisering)
- Material som enbart talar för eller emot och som därmed endast ger en ensidig och subjektiv syn på ämnet - Material i övriga språk
- Efter genomförandet av
pilotsökningar visade sig material från innan år 2005 inte vara relevant.
*Tre rapporter är inte peer review men dessa är publicerade som kunskapsöversikter av forskare och har bedömts vara viktiga och användbara inom ämnet. Detta undantag har gjorts med tanke på att scopingmetoden ämnar att även ta med intressanta källor som kan vara nyttiga för arbetet trots att de inte är peer review. Detta för att metoden vill identifiera var det finns luckor i forskningen samtidigt som den ska kartlägga och sammanställa information. Dessa tre rapporter har bidragit med just detta.
3.1.2 Urvalet
Det fjärde steget i metoden handlar om att beskriva urvalet av artiklar som gjorts från tidigare forskning. Detta görs för att kartlägga relevanta artiklar som tagits från de olika
sökmotorerna. Detta är för att kunna skilja på vilken information som är viktig och vilken som inte är lika betydande för arbetet (Arksey & O´Malley 2007, s. 26 - 27).
Urvalet av artiklar som valts har sorterats i en tabell med olika kategorier som ämnar att kartlägga det material som samlats in. Dessa kategorier är följande; Författare, publiceringsår, publicering (förlagsort, publikationssida etc.), population, syftet med studien, metoden som använts i studien och relevanta resultat som studien kommit fram till. Tillsammans bildar dessa kategorier en grund för arbetet och den informationssamling som gjorts.
Författare & publiceringsår
Population Syftet med studien Metod Relevanta resultat Ball C, et al. 2017 Äldre vuxna, 60+ år ICT:er & digitalisering → skapa tillvaro & gemenskap för äldre Intervjuer, fokusgrupper Många äldre är negativa för ICT:er & digitaliseringen, de föredrar istället att prata med varandra, ansikte mot ansikte. ITC anses vara isolerande och respektlöst i sociala
sammanhang. Lee, O & Kim, H
2018 Äldre vuxna, 65 + år Attityder till internet och datoranvändning bland äldre vuxna, 65 + år som ingår i ett inlärningsprogram med ungdomar (IMU) Kvalitativ undersökning, observation och fokusgrupp Efter deltagande i programmet ökade äldres upplevda intresse och självförmåga för internet. Genom ökad inlärning och förståelse för digitala metoder, ökade viljan att använda digitala hälsotjänster. Svensson, L & Larsson, S. 2018 Socialarbet are & brukare i kommunal socialtjänst
Att bidra till utveckling och effektivisering av digitala metoder inom socialtjänstens verksamhetsområde Två delstudier har genomförts i samverkan med varandra. Deltagande observation och intervjuer. Digitala och analoga arbetsmetoder används ofta parallellt av socialarbetare som undersökts i studien. Olika system för dokumentation försvårar kommunikationen mellan olika delar av socialtjänsten och därmed är pappersformat ett mer användbart
sätt. Digitalisering av ärendesystemet skulle kunna effektivisera mötet med brukaren men det tycks finnas ett motstånd i professionskulture n. Söderström, E & Holgersson, J. 2019 Äldre vuxna, 65+ år
Att hitta en utväg ur digitalt utanförskap som väldigt många av de äldre (65+) i Sverige riskerar att utsättas för digitalt utanförskap Blandat forskningsmeto d: kvalitativ & kvantitativ - metod. Undersökning som kvalitativ metod och enkät som kvantitativ metod Utbildningsmetod en ‘’Mer Digital i Trelleborg’’ uppskattades av de äldre. En större förståelse för teknologin har utvecklats bland de äldre och rädslorna för teknologin har minskat. Svensson, L. & Larsson, S. 2017 Socialt arbete och digitaliserin g, som verksamhet sfält Beskriva den centrala kunskapen inom sociala arbetets digitalisering, rollen, innebörden i relation till digitalisering och utmaningarna. Litteraturöversi kt som kompletteras med intervjuer och fokusgruppsmet odik. Ny teknik och digitalisering kan uppfattas som ett hot till exempelvis den relation som kan skapas i personliga möten med brukare. Kommunikation som sker digitalt kan öka
tillgängligheten för de brukare som har olika hinder men kan även bidra till tillgängligt och samhällsrelevant socialt arbete. Sundström, G. & Johansson, L. 2005 Äldre personer i Sverige och andra Att undersöka omsorgen av äldre och den statliga supporten i olika Litteraturöversi kt där tidigare forskningsresult at redovisas I nästan alla europeiska länder lever äldre personer ensamma
europeiska länder
europeiska länder och inte
tillsammans med familjemedlemma r. Omsorgen och stödet i vardagen kommer delvis från de äldres familj men främst från statens sociala support. 9 utav 10 äldre personer i Sverige använder statens sociala support på ett eller annat sätt. Zhang W & Chen
M. 2013
Äldre vuxna i Kina, 60+ år
Syftet är att ta reda på hur kan social aktivitet, fritidsaktivitet och olika aspekter av socialt stöd kopplas samman med psykologiska besvär bland äldre i Kina. Intervju - ansikte mot ansikte med tanke på att många äldre i Kina kan ha svårigheter med läsandet och skrivandet
Att gifta sig resulterade inte till en minskad risk för depression. Däremot tenderar de äldre som bor med en
make/hustru samt äldre vuxna barn att ha en bra hälsa då de kan ta hand om varandra. Att ha en fysisk aktivitet minskar även risken för depression bland äldre Francisco, M et. al. 2019 Digitalt utanförskap som område Syftet är att undersöka vilken forskning som finns om digitalt
utanförskap, vilka faktorer som bidrar till detta
utanförskap och vilka grupper som detta berör.
Litteraturstudie Digitala metoder och användning av dessa kan leda till digitalt utanförskap eller innanförskap. För att individen ska bli inkluderad behövs
tillgång, digitala färdigheter och frekvent användning. Kön, ålder och socioekonomisk status påverkar digitala innanför- eller utanförskapet. Zheng R et. al.
2016
Äldre vårdgivare, 65+
Syftet är att ta reda på skillnaden i teknikanvändninge n av äldre som har kunskap om teknik i jämförelse med de äldre som inte har mycket kunskap om teknik Enkätundersökn ing Högteknologi, så som internet, medförde med minskad stress bland gruppen som var mer tekniska. Bland gruppen som var mindre tekniska var varken högteknologi, såsom internet, eller lågteknologi, såsom utbildning via telefon, kopplad till intellektuella eller emotionella funktioner. Siren, A & Knudsen, S, 2017 Äldre vuxna, 58+ år Syftet är att undersöka användningen och attityderna för ICT användning och digitalisering av offentliga tjänster Enkät- och intervjuundersö kning Äldre personer ansåg att det fanns olika fördelar och nackdelar med digitala metoder av offentliga tjänster. Studien kom bland annat fram till att man bör fokusera på att skapa kunskap om användning av digitala metoder för att öka motivationen.
Damant J et. al. 2016 Vuxna, 18+ år samt äldre vuxna 65+ år Syftet är att undersöka de äldre människors livskvalité vid användning av ICT, förbättras livskvalitén eller inte? Litteraturstudie Internetanvändnin g skapar en större känsla av oberoende bland äldre samt kontroll över ens dagliga liv. Oberoende på så sätt att de äldre kan bo kvar i sina egna hem och ändå kunna få stöd och hjälp via ICT-baserad vård. Ramón-Jerónimo, Peral-Peral & Arenas-Gaitán, 2013 Äldre vuxna, 50+år Syftet är att undersöka heterogeniteten av kön inom målgruppen äldre och hur denna påverkar digital användning Kvantitativ undersökning med hjälp av statistik Resultaten visar att äldre män upplevde Internet som mer användbart än äldre kvinnor. Detta på grund av att män upplevde internet som mer enkelt att använda än kvinnor. Loader, Hardy &
Keeble, 2008 Äldre vuxna, 65+ år Syftet är att undersöka hur digitala metoder i olika verksamheter kan kombineras för att effektivisera användningen hos äldre.
Litteraturstudie Studien har kommer fram till att olika
verksamheter inte har ett etablerat och väl
fungerande samarbete och att ett sådant samarbete skulle kunna vara ineffektivt. Studien pekar även på innebörden av att inkludera äldre i utvecklingsfasen av sådana processer.
Fischinger David et. al. (2014) Äldre vuxna, 70+ år Syftet är att undersöka framtidens utveckling av omsorgsrobotar och dess påverkan på äldres livskvalité Experiment Roboten bedömdes användbar. Roboten kunde utföra sina kärnuppgifter på ett tillräckligt sätt för målgruppen. Mima Cattan, Nicola Kime, Anne-Marie Bagnall (2011) Äldre vuxna, 65+ år
Syftet var att bedöma effekterna av telefonvänskapstjän ster på äldre människors hälsa och välbefinnande Metoderna inkluderade telefonfrågefor mulär, hälsodagböcker , djupgående semistrukturera de intervjuer, fokusgrupper och en Delphi-undersö kning, där äldre personer deltog i ett av telefonvänskapa nde projekt
Resultatet visar att telefonvänskap påverkar de äldres välmående på så sätt att de äldre blir självständigare och mer säkra i sig själva vilket utvecklar
självrespekt som i sig ökar relationer med andra.
Yang & Chen (2015) Äldre vuxna, 65 + år och personer med funktionsva riation
Syftet var att undersöka tillgänglighet vid användning av digitala tjänster genom internet för äldre vuxna samt personer med funktionsvariation
Innehållsanalys Resultaten visar bland annat hur olika stater i USA ska implementera och använda sig av guidelines för att skapa tillgänglighet för studiens målgrupp.
3.1.3 Sammanställningen
Det femte och det sista steget i metoden är att sammanställa resultaten från den tidigare forskningen som valts ut. Scopingstudien fokuserar inte på att bedöma vilken kvalite tidigare forskning har, utan fokuserar snarare på att kartlägga den tidigare forskning som finns inom området. Detta har gjorts genom att skapa kategorier för informationen som samlats in utefter följande nyckelord:
- tillgänglighet - äldre
- digitalisering.
Ambitionen har varit att hitta tidigare forskning som undersökt alla dessa nyckelord i samverkan med varandra. Detta eftersom alla nyckelord är relevanta för det ämne som detta arbete ämnar undersöka och finna forskning kring. Detta har dock varit en utmaning då det funnits ett begränsat antal vetenskapliga artiklar i enlighet med denna ambition. Detta har lösts genom att kategorisera informationsinsamlingen i olika kategorier vilket är hur sammanställningen av material genomförts. Forskning och material som hittats genom litteraturstudien har sammanställts i dessa kategorier som blivit upplägget för detta arbetes resultatavsnitt.
3.2 Metodreflektion
Metoden i det här arbetet har varit att hitta forskning om äldre. I det här arbetet är äldre, 65 + år den valda målgruppen. Målgruppen har varit utgångspunkten för vilka studier och vilket material som samlats in, samt hur detta material sammanställts och samlats in på. Detta avsnitt i arbetet avser att förklara hur metoden har valts och vilka reflektioner detta har lett till.
Syftet har varit att undersöka äldre som en målgrupp i helhet och detta har påverkat valet av metod och tillvägagångssättet. Tillvägagångssätt för val av metod har varit att söka efter olika metoder på internet samt läsa om olika metoder i böcker och litteratur. Metoden som har bedömts vara mest lämplig för arbetet är Scopingmetoden. Scopingmetoden görs genom en så kallas scoping review.
I scoping review är litteratursökning en viktig och avgörande del av hur metoden går till. Genom litteratursökning har det framkommit att äldre i sin helhet är en målgrupp som har olika hinder och förutsättningar som har påverkan inom det område arbetet ämnar undersöka. Det som arbetet upptäckt genom litteratursökningarna är att äldre människor inte är en
homogen grupp. Målgruppen äldre 65+ innefattar en grupp individer som självfallet skiljer sig åt, detta kan exempelvis handla om skillnader i ålder. En 65 årig individ och en 95 årig individ kan skilja sig åt även fast de i detta arbete har ingått i samma målgrupp. Ett annat exempel är skillnaden i hälsotillstånd såsom sjukdomar och kognitiva svårigheter som är vanligt förekommande i denna åldern. Under litteratursökningen har det förekommit begrepp i rapporterna så som demens och andra tillstånd som kan påverka hur digitalisering fungerar för äldre. Även detta tyder på att det finns skillnader i målgruppen och att målgruppen inte är en homogen grupp, utan snarare en heterogen grupp.
Ambitionen för det här arbetet har varit att ta reda på hur äldres tillgänglighet till social service kan påverkas av digitalisering i socialt arbete. Därmed har det här arbetet försökt undvika att snäva in sig på ett specifikt tillstånd såsom demens och istället försöka fånga in en helhet av det valda ämnet. Att snäva in sig på ett specifikt tillstånd hade ändrat det här arbetets karaktär och syfte. Målgruppen har därmed undersökts i sin helhet men samtidigt råder det en förståelse och respekt för målgruppens skillnader och heterogenitet i övrigt. Det har exempelvis under litteratursökningarna framkommit att en större del av den tidigare forskning som finns inom ämnet, behandlar äldre som befinner sig i ett specifikt tillstånd såsom demens. Äldre är en komplex målgrupp, där det finns äldre som har olika sjukdomar
eller tillstånd som övergripande och kan ha stor påverkan på att ta in information om
digitalisering. Därmed har vi valt att undvika att gå in på äldre med specifika sjukdomar och tillstånd. Scoping review har varit en metod som varit användbar för att hitta information i de luckor som finns i den befintliga forskningen. Här har vi funnit luckor i forskning som är övergripande och inte alltför specifik till bland annat olika hälsotillstånd och sjukdomar.
3.3 Forskningsetiska överväganden
När man talar om forskningsetiska överväganden kan man urskilja mellan forskningsetik och forskaretik. Forskningsetik kan förstås som de etiska överväganden som man bör ta hänsyn till när det kommer till forskning med andra personer exempelvis intervjupersoner i en intervjumetod. Det här arbetet utgår inte från intervju som metod utan är istället en
litteraturstudie. Detta innebär att det inte är personer som är objektet som arbetet undersökts, utan att det snarare är forskning som varit objektet (Vetenskapsrådet 2017, s. 12).
Därmed blir det mer aktuellt att titta på forskaretik. Forskaretik avser det ansvar som
forskaren har gentemot forskning och samhället. Det handlar om att de etiska överväganden som görs handlar om hur forskaren kan bidra till en god forskning för samhället och
forskarvärlden. I det här arbetet har scopingmetoden varit ett verktyg för att säkerställa att forskningen som hittas behandlas rätt och gör det möjligt för läsaren att förstå i vilka sammanhang och hur forskningen tagits fram (ibid.).
Scopingmetoden används även för att fylla ut de luckor som saknas i forskningen. Valet av metod för det här arbetet har därmed gjorts för att kunna skapa en kunskapsöversikt i ämnet. Detta har gjorts för att bidra med nytta till aktörer inom socialt arbete samt de äldre som behöver ta del av det sociala arbetet. Enligt Vetenskapsrådet (2017) så talar man om att forskningsresultat kan utgå från en princip av nytta. Detta för att något som är nyttigt för en person är inte alltid nyttigt för en annan person. Nyttan är flerdimensionell och kan vara svårfångad. Resultatet i arbetet ämnar att kunna vara nyttigt för andra. Det ämnar vara nyttigt för andra på så sätt att andra kan ta del av forskningen (Vetenskapsrådet 2017, s. 22).
Etiska överväganden har i detta arbete utgjort en viktig grund under arbetsprocessen. Enligt Vetenskapsrådet (2017) är det viktigt att ha kvalitetskrav under forskningsprocessen. Exempel på ett sådant krav är att beskrivning av material och metod ska vara tydligt och tillgängligt för läsare att förstå. Ett annat exempel är att arbetets resultat och slutsatser ska vara genomtänkta, välgrundade och inte missledande på något sätt. Dessa krav har varit viktiga för detta arbete. Genom att detaljerat redovisa metod i metodavsnittet och även det som arbetet kommit fram till, har det här arbetet försökt uppnå dessa krav (Vetenskapsrådet 2017, 52 - 53).
3.4 Arbetsfördelning
I det här avsnittet kommer arbetsfördelningen att redogöras och förklaras. I det här arbetet har vi varit två författare som tillsammans forskat och skrivit arbetet. Detta avsnitt i arbetet ämnar förklara hur arbetsfördelningen sett ut under det här arbetets process.
Den övergripande delen har gjorts av båda författarna. Detta innebär att vi under arbetets gång har arbetet samtidigt och i samverkan med varandra när vi skrivit, sammanställt och analyserat. Detta har gjorts för att säkerställa att båda författarna är lika delaktiga och
närvarande i det som skrivs i arbetet samt i beslut som tas under arbetets gång. Detta har även gjorts för att kunna säkerställa att arbetet har bedömts av båda författarna och inte bara en författare. Genom att vara två har vi kunnat diskutera och problematisera olika beslut under arbetets gång.
Det finns däremot en del av arbetet som gjorts separat och som fördelats mellan oss
författare. Den del av arbetet som har fördelats och gjorts självständigt är litteraturstudien. I litteraturstudien har litteratursökningen genomförts på tre olika databaser. Dessa databaser är: SwePub, Sociological abstracts och Psycinfo. När sökningar i dessa databaser har
genomförts, så har vi fördelat sökningarna oss emellan. Sökningen och sammanställningen av det material som hittats genom sökningen har varit ett ansvar som vardera författare har tagit. Fördelningen har sett ut på följande sätt:
- Anna Rajic - sökningar i Swepub och Sociological abstracts samt sammanställning av resultat som hittats genom sökningar i dessa databaser.
- Arlinda Osmanaj - sökningar i Psycinfo samt sammanställning av resultat som hittats genom sökningar i denna databas.
Anledningen till att vi fördelade databaserna på detta sätt mellan varandra är för att vi utifrån tidigare erfarenheter har hittat mest information på just psycinfo och mindre på de två andra databaserna. Inledningsvis bestämde vi vilka sökord vi skulle använda oss av och hur sökningarna skulle ske, men därefter arbetade vi separat med sökningarna. En annan anledning till fördelningen var för att det hade tagit för lång tid att göra sökningarna tillsammans. Alltså utifrån denna tidsaspekt har vi försökt arbeta mer effektivt genom fördelning av arbetsuppgifter. Övriga avsnitt i arbetet har skrivit tillsammans och i samråd med varandra under hela arbetets gång.
4. Teoretiskt perspektiv
KASAM är ett begrepp som myntades av sociologen Aaron Antonovsky på 1900-talet. KASAM utgör ett teoretiskt perspektiv om ¨känsla av sammanhang¨. KASAM bygger på tre centrala komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa tre komponenter skapar en känsla av sammanhang hos individen. Därmed blir detta perspektiv betydande och relevant för arbetet. Den sociala service som socialt arbete erbjuder behöver vara tillgängligt för alla individer i samhället. Genom att ha denna sociala service tillgänglig kan alla individer få ta del av den. Däremot för att kunna ta del av den, måste den kunna begripas och kunna hanteras. I de fall där individen inte kan begripa eller hantera denna så minskar känslan av sammanhang. Som konstaterat tidigare befinner sig många äldre individer i ett digitalt
utanförskap och löper större risk att hamna i ett sådant utanförskap. Detta digitala utanförskap gör att de inte kan delta i de sammanhang som sker digitalt och även i ett samhälle som blir alltmer digitalt. KASAM kan användas för att problematiseras och diskutera hur denna målgrupp kan påverkas av detta och vilken inverkan detta har på deras känsla av sammanhang.
Den första komponenten av KASAM är begriplighet och handlar om hur en person upplever yttre och inre stimuli som påverkar personen. Denna komponent handlar om hur personen begriper och förstår de dessa påverkande stimuli. Begriplighet är alltså inte någonting som händer oväntat utan det är en process som är ordnad, sammanhängande och tydlig. Hur en äldre person begriper digitalisering och digitala tjänster påverkar upplevelsen av processen, vilket är den digitala teknikens utveckling. En person som har en känsla av hög begriplighet räknar med att allt som kommer hända i framtiden går att förutse och detta gör att även det oförutsedda går att begripa på ett strukturerat sätt. En person som har en känsla av hög begriplighet känner ingen oro för det som kan komma att hända i framtiden. För att äldre inte ska ha någon oro och för den digitala framtiden som kan komma att inträffa, behöver äldre kunna begripa digitaliseringen och dess process (Antonovsky 2005, s.43 - 44).
Hanterbarhet är den andra komponenten i KASAM. Denna komponent handlar om förmågan att kunna hantera de krav som ställs. Dessa krav kommer från yttre eller inre stimuli som individen möter och som påfrestar individen. Komponenten handlar om att kunna arbeta med dessa krav utifrån verktyg som individen har från tidigare erfarenhet. Verktygen är i form av resurser såsom vänner och familj i den närmsta omkretsen, någon man kan lita på. Med hjälp av dessa resurser kan individen hantera påfrestande livshändelser. En känsla av hanterbarhet innebär att individen inte ser sig själv som ett offer som lider av omvärldens påfrestningar, utan istället en person kan ta sig igenom svåra situationer med hjälpen av resurser. Som forskningen tidigare nämnt riskerar äldre att hamna i ett digitalt utanförskap vilket skulle kunna ses som en påfrestning från omvärlden. Genom en hög känsla av hanterbarhet kan äldre hantera och ta sig igenom det som är påfrestande (Antonovsky 2005, s.44 - 45). Meningsfullhet är den tredje komponenten. Meningsfullhet är KASAM:s motivations
begrepp. Personer med hög känsla av meningsfullhet tenderar att beskriva och prata om svåra situationer då de anser att dessa är värda att investera känslomässig energi på. Meningsfullhet handlar om i vilken omfattning en individ känner att livet har en känslomässig innebörd. Att åtminstone en del av problemen och krav är värda att investera energi i. Individer med hög meningsfullhet som genomgår svåra situationer i livet påverkas av dessa men ändå finns det en drivkraft inifrån som gör att de kan klara sig igenom det. De äldre som upplever hög känsla av meningsfullhet försöker hitta en mening med digitalisering och det som är krävande i de situationerna för på så sätt klara av den och inte dra sig tillbaka från situationen. Det skulle innebära att de äldre känner att det är värt att lägga ner energi och tid att lära sig och använda digitala tjänster. Meningsfullheten kan innebära motivation och vilja (Antonovsky 2005, s.45 - 46).
Enligt Antonovsky sammanfattas begreppet KASAM på följande sätt:
¨Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) det stimuli härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en
finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.¨(Antonovsky 2005, s.46)
Det finns ett samband mellan dessa komponenter. Känslan av sammanhang kan vara stabil, hög eller låg. Komponenten meningsfullhet anses vara den viktigaste och mest centrala komponenten av KASAM eftersom det är denna komponent som ger individen motivationen att hitta den lösning som situationen kräver. Meningsfullheten gör att individen känner att det är värt att lägga energi på att förstå och hantera situationen och de kraven som individen utsätts för. Även begripligheten blir samtidigt viktig eftersom när individen begriper situationen finner hon ofta även sätt att hantera den (Westlund & Sjöberg 2008, s.14-15).
Antonovsky menade även att de tre faktorerna i KASAM gör det möjligt att förutsäga
individens livssituation. Exempelvis är en individs livssituation stabil om alla komponenter är höga och även likaså en individ vars alla komponenter är låga. Det handlar om att stabiliteten utgår från en balans, där alla komponenter är av lika högt eller lika lågt värde. Till skillnad från exempelvis en individ som har olika höga och olika låga värden på komponenterna. Detta samband mellan komponenternas olika värde kan förutspå hur de äldres livssituation kan påverkas av digitalisering utifrån den känsla av sammanhang som den kan innebära. De tre komponenterna blir inte bara faktorer i ett teoretiskt sammanhang, utan även verktyg hur känslan av sammanhang blir högre. (Westlund & Sjöberg 2008, s.15).
Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Livssituation
Hög Hög Hög Stabil
Hög Låg Låg Instabil/ obalans
5. Resultat
I detta avsnitt kommer resultat sammanställas utifrån den information och material som hittats genom tidigare forskning.
5.1 Tidigare forskning
Arbetet kommer att utgå från ett antal vetenskapliga artiklar och rapporter. Dessa kommer att utforma ett brett innehåll. En utmaning för detta arbete har varit att finna tidigare forskning inom det valda området. Bristen på tidigare forskning i detta specifika område är därmed en utmaning för detta arbete, men samtidigt en möjlighet för detta arbete att bidra till mer kunskap inom området.
Sammanställning av material från tidigare forskning har sammanställts i följande teman: - En kort bakgrund om digitalisering i socialt arbete: Temat består av material om
teknologins utveckling och betydelse i socialt arbete
- Äldre & digitalisering: Detta tema innehåller material om digitaliseringens påverkan på äldre personer, samt hur digitalisering kan förstås utifrån denna målgrupp.
- Socialt arbete med äldre & digitalisering: Detta tema innehåller material som fokuserar på de stödet och resurserna de äldre upplever att de får av den sociala servicen.
- Tillgänglighet för äldre att ta del av digitala tjänster: Temat beskriver hur tillgängligheten av social service påverkas av digitaliseringen.
5.1.1 En kort bakgrund om digitalisering i socialt arbete
Internet har under de senaste 20 åren ökat tillgången och möjligheten till ett socialare liv som är olikt det sociala livet som tidigare var mycket vanligare än något annat, nämligen ansikte mot ansikte. Idag kommunicerar man mycket via olika kommunikationstekniker. Det är inte bara kommunikationen som har utvecklats under de senaste två decennierna, utan även en ny möjlighet till underhållning, information samt sysselsättning, men även vård såsom e-hälsa har utvecklats (Lee & Kim 2018, s. 786).
Enligt Ball et.al. (2017) är det sätt som vi interagerar med varandra i fortsatt förändring. Detta nya sätt har gjort att vi istället möts och interagera via olika teknologier. Dessa teknologier kan benämnas som ICT:er (Information and communication technologies) och har varit en av de främsta anledningarna till att sättet vi interagerar med varandra förändrats. Några exempel på ICT:er är våra smartphones, sociala plattformar och andra plattformar för interaktion på internet (Ball et.al. 2017, s. 1168).
Under teknikens genomslag och utveckling genom åren har man undersökt och försökt förutspå hur digitalisering och tekniken kan komma att bli ett socialt problem. Denna diskussion har handlat om vem och vilka grupper i samhället som kommer ha tillgång till
ICT:er såsom smartphones, internet med mera. Forskning har kommit fram till att inkomst, ålder och kön är några bland de avgörande faktorerna för hur troligt det är för en person att ha tillgång till denna teknik. På detta sätt har digitaliseringen även blivit ett potentiellt socialt problem som påverkar olika grupper i samhället på olika sätt. Detta då vissa grupper i samhället kan uppleva den nya tekniken mer tillgänglig än andra (Ball at.al. 2017, s. 1169-1170).
5.1.2 Äldre & digitalisering
ICT avser tekniska enheter såsom internet, mobiltelefoner, surfplattor eller datorer. Fjärrvård (remote care) är typ av ICT.enhet som levererar hälso och socialvård på distans. Fjärrvård består av bland annat ’’telecare’’, ’’telehealth’’ eller ’’telemedicine’’. Dessa inkluderar rådgivning samt övervakning som då används inom hälso- och socialvården. Fjärrvård består även av’’mHealth’’, ’’mCare’’ och ’’wellness-tjänster’’ som ska hjälpa individen till ett hälsosamt liv genom att använda sig av teknik som består av intellektuell och fysisk tillstånd. ’’Social robotik’ är likaså en teknik som är skapad för att hjälpa individen i det sociala utbytet (Damant J et. al. 2016, s. 3)
Som ovan nämnt finns det en rad olika tekniker och hjälpmedel som levererar hälso-och socialvård till människor. Trots detta stora utbud är det nämligen åldern som utgör den största faktorn för hur troligt det är för en person att ha tillgång och använda sig av ICT:er.
Forskning visar att äldre människor är en grupp i samhället som kräver lite mer tid och fokus för att kunna klara av de nya utmaningar som en digitaliserad värld innebär. Detta blir särskilt viktig med tanke på att användningen av ICT:er kan spela en avgörande roll för vare sig de får eller inte får det sociala stöd de behöver. ICT:er och digitaliseringen kan hjälpa till att skapa en social tillvaro och gemenskap för äldre, i synnerhet för de som har fysiska rörelsehinder (Ball et. al. 2017, s. 1170-1171).
Enligt Lee & Kim (2018) använder olika åldrar internet olika mycket och för olika saker. Äldre människor använder internet mestadels för hälsovård, men trots det så finns det ett glapp i de äldres användning av hälso-informationsteknologin. Anledningen till bristen i användningen av hälso-informationsteknologin är för att äldre människor har brist på information om hur man använder sig av datorer, e-mails till exempel eller allmänt att söka information på internet. Denna bristen på kunskapen gör att äldre människor tenderar att bli socialt isolerade (Lee & Kim 2018, s. 786).
Forskning visar att det idag används internet allt mer för att sprida information och likaså att finna information och att då sakna kunskap inom datoranvändning orsakar social isolering. Personer som är socialt isolerade kan vara det på så sätt att de inte kan prata med andra via internet såsom sin familj, inte kan söka information eller finna information. De mest
drabbade grupperna i samhället gällande en icke kunskap om internetanvändning är de äldre personerna. De äldre personerna som dock har en stor krets med familj och/eller vänner har lättare för att lära sig använda internet och en större möjlighet till socialt liv via internet då barn och barnbarn kan visa dem hur man gör. Detta just för att dem ska kunna behålla kommunikationen med sina nära och kära (Lee & Kim 2018, s. 787).
Att lära de äldre mer om teknologin och digitaliseringen kan bidra till ett mer självständigt liv på så sätt att bland annat lära de äldre hur man kan ställer in larm på sin surfplatta eller
mobiltelefon för att inte glömma sin läkartid till exempel (Lee & Kim 2018, s. 792). Även att veta hur man kan ringa upp någon, prata i telefon med sin läkare via olika applikationer och inte behöva ta sig till sjukhuset samt att kunna prata via kamera med sina vänner eller sin familj och på så sätt socialisera sig mer.
I Sverige är det en mycket högre procentandel som har tillgång till de olika digitala
faktorerna så som dator eller en mobiltelefon än som inte har tillgång till det. Trots det ska man inte glömma bort de som inte har tillgång till de digitala medlen eller inte vet hur man använder sig av dagens teknik, så som tidigare nämnt är äldre. Av de äldre i Sverige använder cirka 430 000 inte sig av dagens teknik. Detta innebär att minst 430 000 av de äldre i Sverige riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap (Söderström & Holgersson 2019, s. 2).
Äldre vill gärna ta del av tekniken för att bland annat kunna hänga med i samhället och följa utvecklingen. De vill förenkla för sig själva genom att kunna hitta den information de är ute efter samt att de vill kunna få kontakt med någon om det skulle behövas (Söderström & Holgersson 2019, s.3). Forskning visar samtidigt att äldre känner oro för digitaliseringen och att detta gjort att de har valt att inte anstränga sig något extra kring teknologin är att inte råka illa ut. De är rädda för att bli lurade av någon, då allt sker via en skärm och man inte möter människan i verkligheten. Äldre tycker även det är väldigt svårt med internet och teknologi och väljer därför att avstå från det men samtidigt använder myndigheter sig mer och mer av teknologi och mer hanteras via internet. De äldre känner därmed också ett tvång att lära sig använda internet för att kunna hänga med (Söderström & Holgersson 2019, s. 3–5). Sammanfattningsvis kan man säga att äldre riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Anledningarna till detta beror alltså på följande faktorer:
- Motivation: avser den äldre personens motivation till att använda digitala metoder och tjänster. Brist på motivation kan bland annat bero på en rädsla att det inte ska vara säkert.
- Tillgång: avser den äldre personens tillgång till mobiltelefon, dator med mera. Tillgången handlar även om att kunna koppla upp sig på internet via exempelvis sin dator.
- Färdigheter: vare sig eller den äldre personen har kunskaper och färdigheter som är tillräckliga för att kunna använda digitala metoder och tjänster eller inte.
- Användning: hur ofta den äldre personen faktiskt använder digitala metoder och i vilka ändamål.
Dessa faktorer påverkar vare sig äldre personer riskerar att befinna sig i ett digitalt utanförskap eller inte. Detta utanförskap kan innebära en exkludering från samhället och andra viktiga sammanhang (Francisco et. al. 2019, s.17-18)
Enligt Zheng T et.al. (2016) förknippas ålder och åldrande med en minskad intellektuell funktion samt minskade emotionella kapaciteter så som koordinering eller arbetsminne. Av denna anledningen har de äldre en större risk att möta svårigheter vad det gäller att ta in ny information (Zheng R et. al. 2016, s.541). Exempelvis har man undersökt äldre som arbetar som vårdgivare och hur digitaliseringen tagits emot av denna målgrupp. De äldre kan till exempel stöta på mycket känslomässiga situationer, mycket stress både fysiskt och psykiskt, vilket kan bidra till stress och depression mm. Att de äldre får känslomässigt stöd bidrar till en bättre hälsa bland dem. Emotionellt stöd kan ges på olika sätt, inte bara ansikte mot ansikte utan även via teknik. Teorin om själveffektivitet handlar om att individen ska ha en
tilltro för sig själv att hen kan klara av en situation. Detta tyder på att individen blir säker om hen själv tror att hen kan utföra jobbet. När individen blir självsäker så minskar stressen i att lära sig något nytt. Att få känslomässigt stöd från någon kan bidra till ett ökat självförtroende samt en stabil hanteringsförmåga. Teknologin ökar möjligheten för dessa äldre att ta in ny kunskap och stärka sitt självförtroende, vilket leder till minskad ångest och stress i arbetet (Zheng R et. al. 2016, s 542).
Även om många av de äldre vårdgivarna anser att teknik som inlärningsmetod är positivt, finns det de som inte ser på teknik på samma sätt. Alla äldre känner sig inte bekväma med att läsa på internet, utan föredrar böcker istället och ser på e-böcker som stressig och en minskad stödinsats (Zheng R et. al. 2016, s 542).
Avslutningsvis pekar forskning på att det är viktigt att konstatera att även då äldre behandlas som en och samma målgrupp i många studier så finns det en heterogenitet även inom
målgruppen. Detta kan man i synnerhet se när det kommer till användning av digitala tjänster genom internet. Äldres användning och attityd till användning är beroende av bland annat kön. I detta avseende har studier visat att män använder och ser internet som mer användbart, i större utsträckning än kvinnor. En annan skillnad som finns bland denna målgrupp är att äldre människor har olika förmåga att bearbeta information. Detta är därmed också vitkigt att ha i åtanke när man talar om äldre och digitalisering (Ramón-Jerónimo, Peral-Peral &
Arenas-Gaitán 2013, s. 397-399).
Det är även viktigt att fundera på hur digitalisering av socialt arbete med äldre ska utvecklas. Även då användning av bland annat ICT:er kan medföra fördelar såsom tillgång till
information på ett annat sätt än tidigare och även öka självständigheten bland äldre så behöver digitaliseringsprocessen som är under utveckling integrera äldre i denna process snarare än att användas och tillämpas på äldre som en färdig produkt (Loader, Hardy & Keeble 2008, s. 51-52).
5.1.3 Socialt arbete med äldre & digitalisering
I samhället har det skett förändring i hur omsorgen av äldre människor ser ut. Idag lever fler äldre personer ensamma eller tillsammans med sin partner, snarare än i hushåll med deras barn. Anledningen till detta tros vara de moderna levnadsförhållande som kan uppnås av rimligt goda pensionsinkomster. Hur stort behovet av statligt socialt arbete och support är skiljer sig mellan olika delar av Europa (Sundström & Johansson 2005, s.7-9)
Enligt Sundström & Johansson (2005) handlar omsorgen om av de äldre om att få uppleva en känsla av säkerhet och trygghet. När det gäller det sociala arbete och den support som staten kan tillföra handlar det om att kunna uppleva stödet och resurserna som pålitliga och
tillgängliga. De ska kunna komma till hjälp på ett snabbt sätt, i de situationer de skulle komma att behövas. I Sverige har några kommuner haft detta som mål. Att kunna bidra med effektivt socialt stöd utan byråkratiskt krångel (Sundström & Johansson 2005, s.11)
År 2018 genomfördes en empirisk studie (Svensson & Larsson, 2018) om digitalisering av kommunal socialtjänst. Denna studie var ett forskningsprojekt i samarbete mellan Lunds Universitet och Helsingborgs stad. Trots en allmän digitaliseringsvåg har de offentliga institutionerna varit relativt sega på att följa med. Socialtjänsten är ett särskilt framstående
exempel på detta. Man ser att digitaliseringen kommit längre i näringslivet och för de tjänsterna samt produkter näringslivet erbjuder. De sociala tjänsterna har digitaliserats i mindre utsträckning. De sociala tjänsterna som digitaliseringen skulle kunna innebära för invånare är av ytterst hög prioritet. Det handlar om att öka demokratisering och tillgänglighet bland samhällets befolkning (Svensson & Larsson 2018, s.10).
Socialtjänsten möter samtidigt en komplex målgrupp. En målgrupp som befinner sig i utsatta situationer och därmed blir det viktigt att värna om dessa människors rättigheter. Detta kan socialtjänsten göra genom digitalisering. Genom att bland annat öka användningen och utvecklingen av digitala tjänster och digitalisering i arbetet, kan socialtjänsten möjliggöra för klienter att komma i kontakt med socialtjänsten när de själva vill, kan och behöver
kommunicera (ibid.)
För att digitalisering av socialt arbete och den sociala service som erbjuds till äldre ska bli tillgänglig bör digitaliseringsprocessen innebära att de digitala metoderna anpassas för att kunna användas av alla. Forskningen visar att anledningen till att äldre inte använder digitala tjänster är bland annat på grund av bristfälliga kunskaper och bristande motivation när det kommer till användning av dessa. Digitalisering av det sociala arbetet med äldre bör därmed även fokusera på hur kunskap och motivation ska hanteras för att få en fungerande
digitalisering (Siren & Knudsen 2017, s.48).
Socialt arbete med äldre och digitalisering behöver inte heller vara så krävande eller
komplicerat. Tidigare forskning förser oss med exempel på hur detta har varit framgångsrikt tidigare och på hur det skulle kunna gå till. Exempelvis telefonvänskap anses vara en
lågnivåmetod som minskar ensamheten bland äldre människor. Ensamheten minskar när de äldre skapar en självkänsla och självförmåga. Dessa två begreppen identifierar de äldres hanteringsstrategi. Självkänsla innebär värdet som den äldre personen kopplar samman med jaget. Individer som består av en hög självkänsla tenderar att hantera svåra situationer bättre än personer med låg självkänsla. Att förlora sin partner är en händelse som hade kunnat leda till låg självkänsla vilket i sin tur kan leda till isolering då ensamheten ökar. Självförmågan innebär att individen har en tilltro till att klara sig själv (Cattan, Kime & Bagnall 2011, s. 198-199).
’’ Call in Time-program’’ är ett annat exempel på en teknisk metod som användes för att stödja äldre personer och stärka deras självkänsla och självförmåga. De äldre såg
telefonsamtalen som en mycket positiv förändring i deras liv. Sådana telefonsamtal bidrog till att de äldre ändrade sin livssyn, nu var livet återigen värt att leva. Telefontjänsten gav de äldre kontakt med andra människor, vilket bidrog till ett bättre välmående bland de äldre. Tidigare kunde de äldre gråta om dagarna samt känna sig väldigt isolerade. Många av de äldre personerna har ingen närstående, inga grannar och ingen att prata med. Telefonvänskap via telefonitjänster lyser då upp de äldres dagar (Cattan, Kime & Bagnall 2011, s. 200 - 201).
5.1.4 Tillgänglighet för äldre att ta del av digitala tjänster
Den internationella världsorganisationen för webbanvändning och internet , World Wide Web Consortium, har skapat en standard för tillgänglighet av digitala tjänster och internet. Denna benämns WCAG, och står för Web Content Accessibility Guidelines. Syftet med dessa standarder är att belysa vikten av tillgänglighet för internetanvändare och för att sätta
