Tillgänglighet för äldre att ta del av digitala tjänster

Den internationella världsorganisationen för webbanvändning och internet , World Wide Web Consortium, har skapat en standard för tillgänglighet av digitala tjänster och internet. Denna benämns WCAG, och står för Web Content Accessibility Guidelines. Syftet med dessa standarder är att belysa vikten av tillgänglighet för internetanvändare och för att sätta

en gemensam standard för tillgänglighet av webbinnehåll, som möter individens,

organisationers och statliga myndigheters behov. Tillgängligheten handlar om att användaren exempelvis får ett innehåll som är skapat för att enkelt kunna förstås, webbsidor som är enkla att navigera i samt sätt att använda den digitala tjänsten på, som är begripliga för individen. Dessa komponenter är viktiga för tillgänglighet (Yang & Cheng 2015, s.857).

I Helsingborgs stad har den kommunala socialtjänsten en digital målbild för hur man vill att digitalisering inom socialtjänsten ska se ut. Ambitionen är bland annat att skapa tillgänglighet bland klienter. Detta ska göras genom att göra det möjligt för klienten att kommunicera och interagera digitalt med socialtjänsten istället för ¨ansikte till ansikte¨. Tillgängligheten

handlar om att ha tillgång till all dokumentation som berör klienten, exempelvis anteckningar i journaler, beslutsunderlag och/eller utredningar. Det handlar även om att kunna få det stöd man behöver i form av digital tidsbokning för möte med socialsekreterare eller att kunna få kommunicera genom chatt och videosamtal. Även själva utredningen som görs på

socialtjänsten kan bli mer tillgänglig genom att den sker digitalt. Ärendet skulle kunna upprättas, utredas, behandlas och slutligen avslutas digitalt (Svensson & Larsson 2018, s.11-12).

Enligt Svensson & Larsson (2017) kan digitalisering av kommunikationen som sker mellan socialarbetare och klient bidra till ökad tillgänglighet, vilket innebär att tillgången till service ökar och blir mer effektiv. Denna form av kommunikation kan hjälpa att sänka tröskeln, vilket underlättar kontakt med socialförvaltning för de individer som inte vågar eller kan kontakta socialarbetare för ett bokat möte i ett av socialkontoren. Detta skulle kunna leda till att dessa individer fångas upp och att de känner att den hjälp de behöver är tillgänglig ändå. Det skulle även innebära tillgänglighet för de som inte kan närvara fysiskt vid ett möte på socialkontoret, exempelvis för de som bor i andra kommuner eller för de som bor långt från socialkontoret rent geografiskt. Genom digitalisering kan socialt arbete anpassa sig till medborgarna och ¨hänga med¨ i tekniksamhällets utveckling. Vilket är viktigt för att kunna bevara ett socialt arbete som är både tillgängligt och relevant till samhället (Svensson & Larsson 2017, s.41).

Forskning visar även att ett aktivt engagemang är en komponent som är viktig för de äldre. Att vara aktivt engagerad innebär att samtala med andra, dela med sig av sina känslor med andra och byta ut information med varandra samt att söka hjälp av andra och kunna hjälpa andra. I ett samhälle som blir alltmer tekniskt är engagemanget även beroende av

tillgängligheten till denna teknik. Att ta hand om familjen är likaså ett aktivt engagemang som även skapar ett socialt värde. De äldre som är delaktiga i sociala sammanhang har vanligtvis en bra hälsa och ett gott välmående. Anledningen till att ett aktivt engagemang i sociala sammanhang påverkar hälsan för de äldre positivt är att olika aktiviteter såsom fritidsaktiviteter oftast består av fler indriver vilket innebär en interaktion bland individerna (Zhang & Chen 2013, s.38–39).

Enligt Zhang & Chen (2013) är hushållet oftast den primära komponenten för att ge stöd till äldre. Bor man då ensam ökar risken för bland annat depression. Bor individen med sitt barn eller sin fru/man minskar risken för den äldre personen att hamna i ett socialt utanförskap. Detta kan bidra till en förståelse av hur ett socialt utanförskap bland äldre kan bearbetas till ett socialt sammanhang för de äldre. Tillgängligheten av att ge psykiskt stöd till de äldre, så som att prata med dem samt tillgängligheten av att ge fysiskt stöd till de äldre, såsom att

skapa aktiviteter för de äldre, bidrar till en god fysiskt och psykisk hälsa bland de äldre. Digitala tjänsterna blir här viktiga att ha tillgång till (Zhang & Chen 2013, s.41). Digitaliseringen utvecklas allt mer. Nya mål upprättas, som kan komma att påverka tillgängligheten av socialt arbete för äldre i framtiden. Enligt Fischinger et. al. (2014) är omsorgsrobotar ett mål i den digitala utvecklingen och en teknik som kan öka

tillgängligheten till socialt stöd för de äldre. Äldre personer föredrar oftast att bo hemma så länge som möjligt och vill helst inte flyttas in till ett boende. På grund av detta ökar behovet av hjälpmedel för de äldre såsom hjälp i hemmet med stöd och omvårdnad. Därmed har robotar utvecklats, så kallade omsorgsrobotar. Målet är att utveckla multifunktionella robotar där målet även är att roboten ska kunna plocka upp saker från golvet, patrullera genom lägenheten/huset, hantera nödsituationer genom att ringa närstående eller ambulans. Dessa robotar ska förutom att erbjuda hjälp, även erbjuda socialt umgänge vilket kan bidra till en minskad ensamhet (Fischinger et. al. 2014, s.60 - 61).

Dessa robotar kan delas in i tre delar: - Socialt sällskap (1) - Hushållstjänsterobotar (2) - Telepresenssystem (3)

Den första kategorin är utformad för att ersätta riktiga husdjur då vissa inte kan ta hand om riktiga husdjur. Den andra kategorin är menad att utföra hushållsuppgifter för de äldre så att de ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Den tredje kategorin är avsedd för att kunna erbjuda medicinsk och social hjälp genom att kommunicera med läkare, sjuksköterskor, familj mm. Denna teknik kan öka tillgängligheten till digitala tjänster som kan ha många fördelar för äldre (Fischinger David et. al. 2014, s.62).

Sammanfattningsvis har tidigare forskning försett ämnets fält med en hel del material inom ämnet. Forskningen har visat vilka möjligheter digitaliseringen av socialt arbete kan innebära för både klienter och socialarbetare. Samtidigt har forskningen även visat att äldre är en målgrupp som kräver mer fokus för att kunna tillämpa och anpassa digitala metoder i en alltmer digitaliserad värld. Äldre kan hamna i ett digitalt utanförskap och riskerar därmed att hamna utanför i det sammanhang som sker digitalt. I exempelvis Sverige är målet att all social service ska ske i ett digitalt sammanhang. Forskning lyfter att genom stöd kan de äldre lära sig att förstå och använda de digitala tjänsterna.

6. Analys

I detta avsnitt kommer resultaten från litteratursökningen att analyseras utifrån det teoretiska perspektivet, KASAM. Detta kommer att göras genom ett inledande kapitel som relaterar KASAM till socialt arbete med äldre och tillgänglighet av social service. Därefter kommer analysen att utgå från de tre komponenterna i KASAM; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Slutligen kommer detta att vidare analyseras genom att göra en slutlig sammankoppling mellan resultat och teori.