För att göra en avslutande diskussion kopplar vi åter till syftet som det här arbetet inleddes med. Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken betydelse som digitalisering av socialt arbete har för tillgängligheten av social service för äldre. Syftet är att problematisera detta ur ett KASAM perspektiv.
Den första frågan i frågeställningen lyder: Vilken betydelse har digitalisering för
tillgängligheten av den service som socialt arbete innebär för äldre, 65+ år?. Det här arbetet
har kommit fram till att tillgängligheten som den service som socialt arbete innebär för äldre innebär både möjligheter och begränsningar när den sociala servicen digitaliseras.
Möjligheterna med digitalisering av social service skulle kunna innebära att de äldre får mer effektiv tillgång till olika sociala stöd och hjälp. Detta genom att använda digitala tekniker som ger möjlighet att ta del av den sociala servicen hemifrån. Detta skulle exempelvis kunna innebära att de äldre lättare kan kontakta aktörer och professionella inom socialt arbete. Det kan även innebära att äldre som har fysiska hinder inte behöver oroa sig över att ta sig till exempelvis ett socialkontor. Däremot finns det även begränsningar. Detta handlar om att de äldre är en målgrupp där det förekommer rädsla och oro för att förstå och hantera det digitala tjänsterna. Den nya tekniken och de digitala tjänster som kommer med digitalisering är ett område som för äldre kan upplevas som skrämmande och nytt. Forskning har visat att det finns mycket talar för att de äldre befinner sig i ett digitalt utanförskap och detta har en stark påverkan på tillgängligheten av social service för de äldre genom digitala tjänster. Det
digitala utanförskapet innebär att de äldre hamnar utanför i sammanhang i samhället som sker digitalt och via digitala tjänster.
Den andra frågan i frågeställningen lyder: Hur kan detta förstås utifrån ett KASAM
perspektiv? Det här arbetet har kommit fram till att en hög KASAM innebär en hög känsla
av sammanhang och att detta skulle kunna vara en lösning för de äldre när det kommer till digitalisering. Att KASAM skulle kunna innebära en lösning för de äldre gällande
digitalisering för att om de äldre kan begripa och hantera samt förstå meningen med digitalisering och användning av sociala tjänster och socialt arbete så kan känslan av sammanhang i dessa digitala sammanhang öka. Som tidigare nämnt är äldre en grupp i samhället som då hamnar i ett digitalt utanförskap och går miste om sammanhang i samhället som sker digitalt. Ökad känsla av sammanhang kan innebära att dessa äldre inte är en grupp i samhället som hamnar i ett digitalt utanförskap längre. KASAM är inte enbart en lösning, utan även ett sätt att förstå hur digitaliseringen kan påverka tillgängligheten av social service för de äldre. Genom en fördjupad förståelse mellan sambandet av de tre komponenterna: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan vi förstå denna målgrupp inom detta ämne. Det här arbetet har sammanfattningsvis kommit fram till att äldre är en särskilt intressant målgrupp när det kommer till digitalisering av socialt arbete. Äldre är även en komplex målgrupp med olika behov som skiljer sig från en äldre person till en annan. I utvecklingen av digitala tjänster bör vi integrera de äldre i digitaliseringsprocessen. Vi bör alltså integrera de äldre och deras behov redan i början av processen, snarare än att använda och tillämpa processen på de äldre som en färdigutvecklad produkt. Forskning har visat att äldre är en målgrupp som kan ha svårigheter att in ny information och använda sig av ny teknologi. Vad
detta då innebär för de äldre är bland annat att de riskerar att hamna i ett utanförskap. Samtidigt visar forskning att det finns många lysande exempel på när de äldre fått lära sig använda den nya teknologin och inkluderats i sådana processer samt hur framgångsrikt detta har varit för dem.
Under arbetets gång har det framkommit att mängden tidigare forskning är begränsat inom just detta ämnet. Vi har upptäckt att en hel del av den forskning som finns inom ämnet och som gäller denna specifika målgrupp, är specifikt inriktat på ett eller flera olika tillstånd. Exempelvis har det funnits mycket forskning kring digitalisering för äldre med demens. Därmed föreslår vi att fortsätta utveckla digitala processer som övervinner de hinder som finns för att de äldre ska få en god och stabil social service som är tillgänglig. Detta kan göras med fortsatt forskning inom området.
Under arbetet gång har vi både stött på utmaningar och förutsättningar för arbete och forskning inom detta område. Detta har väckt en hel del funderingar och frågor. Frågor som har väckts hos oss under arbetets gång är bland annat varför det inte finns mycket forskning inom ämnet. Forskning inom olika områden visar att ålderdom är kopplad till minskade färdigheter i exempelvis motorik och kognition. Äldre personer kan ha svårare att röra sig utanför hemmet och kan ha svårare att minnas och lära sig nya metoder och tekniker. Detta är även något som är allmänt känt bland oss i samhället och därmed råder det en förståelse för äldres hinder i olika avseenden. Med tanke på detta så funderar vi på varför det inte redan finns mycket forskning inom området. Vi föreslår att det framöver görs fler studier och mer forskning inom ämnet för att förklara, förstå och övervinn det som hindrar oss från att utvecklas tillsammans.
Teknologin är något som har kommit de senaste åren vilket innebär att de nya generationerna som en dag kommer att utgöra den äldre populationen av samhället, är så kallade ‘’digital natives’’. Den nya generationen utvecklas tillsammans med den nya teknologin och därmed kan den framtida äldre populationen hantera och förstå teknologin bättre. Å andra sidan kan det vara så att de framtida äldre som idag utgör de vi kallar för digital natives, bli ‘’digital immigrants’’. Vi ser att tekniken och digitaliseringen gör fler och fler framsteg och utvecklas allt mer. Även detta är en anledning till att det bör göras mer forskning kring ämnet.
Vi skulle vilja avsluta detta arbete med att blicka framåt mot en ny framtid där digitalisering i Sveriges verksamheter blir en standard. Med vision e-hälsa 2025 vet vi på ett ungefär vart vi är påväg samt att denna väg kan komma att påverka hur vi idag känner igen det sociala arbetets arenor. År 2020 befinner vi oss i en tid som kräver omställning när det kommer till vardagsrutiner och sätt som vi i samhället lever på. COVID-19 har detta år bekräftats som en pandemi. En pandemi som påverkar både privatliv och arbetsliv inom olika yrken. Med detta arbete i bagaget ser vi hur äldre är en målgrupp i behov av mer uppmärksamhet och hjälp med digitala metoder. Vi ser även hur digitalisering blir vårt verktyg i denna verklighet där vi behöver ställa om våra liv och vårt sätt vi interagerar med varandra. Om vi inte redan tänker på äldre och de hinder som digitalisering kan innebära, så behöver vi börja med det nu!
8. Referenslista
Aftonbladet (2018) Äldre hamnar utanför av digitalisering
[https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Xw7aAE/aldre-hamnar-utanfor-av-digitaliseringen] Hämtat: 2020-04-02.
Antonovsky, Aaron (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur
Ball Christopher, Francis Jessica, Huang Kuo-Ting, Kadylak Travis, R. Cotten Shelia, Rikard R. V. (2017) The Physical–Digital Divide: Exploring the Social Gap Between Digital Natives and Physical Natives. Sage Journals, 38 (8) : pp.1167–1184.
Damant Jacqueline, Knapp Martin, Freddolino Paul P & Lombard Daniel (2016) Effects of digital engagement on the quality of life of older people. Health & Social Care in the
Community, 25 (6): pp.1679 - 1703
Fischinger David, Einramhof Peter, Papoutsakis Konstantinos, Wohlkinger Walter, Mayer Peter, Panek Paul, Hofmann Stefan, Koertner Tobias, Weiss Astrid, Argyros Antonis, Vincze Markus (2014) Hobbit, a care robot supporting independent living at home: First prototype and lessons learned. Robotics and Autonomous Systems, 75: pp. 60 - 67
Folkhälsomyndigheten (2018) Digital teknik för social delaktighet bland äldre personer - Ett kunskapsstöd om möjliga insatser utifrån forskning, praktik, statistik, juridik och etik
[https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/77f20aba933e42978c44fea69689a]
Hämtat: 2020-04-01.
Francisco Marie, Iacobaeus Helena, Nordqvist Cecilia, Sefyrin Johanna, Skill Karin & Wihlborg Elin (2019) Digitalt utanförskap- en forskningsöversikt. Linköpings Universitet. Göteborgs-Posten (2018) Digitalisera inte bort det rättssäkra sociala arbetet
[https://www.gp.se/debatt/digitalisera-inte-bort-det-rättssäkra-sociala-arbetet-1.5111752]
Hämtad: 2020-03-31
Lee, Othelia Eun-Kyoung & Kim, Do-Hong (2018) Bridging the Digital Divide for Older Adults via Intergenerational Mentor-Up. Sage Journals, 29 (7) : pp.786-795.
Loader, Brian D., Hardey, Mike. & Keeble, Leigh (2008) Health informatics for older people: a review of ICT facilitated integrated care for older people". International Journal of Social
Welfare, 17(1): pp. 46-53.
Mima Cattan, Nicola Kime, Anne-Marie Bagnall (2011) The use of telephone befriending in low level support for socially isolated older people – an evaluation. Health & Social Care in the Community, 19 (2): pp. 198 - 206.
Social service. [u.å.] Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/social-service. Hämtat: 2020-05-22.
Ramón-Jerónimo, Maria A., Peral-Peral, Begona & Arenas-Gaitán, Jorge (2013) ‘Elderly Persons and Internet Use’. Social Science Computer Review, 31(4): pp. 389–40
Linda Reneland-Forsman (2018)’Borrowed access’ – the struggle of olderpersons for digital participation. International Journal of Lifelong Education, 37(3): pp. 333-344
Regeringen (2016) Vision e-hälsa 2025– g emensamma utgångspunkter för digitalisering i
socialtjänst och hälso- och sjukvård . Stockholm: Regeringen.
SFS nr: 2001:453. Socialtjänstlag.
Siren Anu & Grønborg Knudsen Sine (2017) Older Adults and Emerging Digital Service Delivery: A Mixed Methods Study on Information and Communications
Technology Use, Skills, and Attitudes. Journal of Aging & Social Policy, 29(1): pp. 35-50, Sundström, Gerdt & Johansson, Lennarth (2005) The changing balance of government and family in care for the elderly in Sweden and other European countries. Australasian Journal
on Ageing, 24: pp.5-11.
Svensson, Lupita & Larsson, Stefan (2018) Digitalisering av kommunal socialtjänst- en
empirisk studie av en organisation och profession i förändring. Helsingborg: Forsknings- och
utvecklingsenheten för social hållbarhet (FoU).
Svensson, Lupita & Larsson, Stefan (2017). Digitalisering och socialt arbete - en
kunskapsöversikt . Landskrona: Lunds universitets internetinstitut (LUii).
Söderström, Eva & Holgersson, Jesper (2019) Ökat digitalt innanförskap för äldre. Högskola i Skövde.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, Peter & Sjöberg, Arne (2008) Planera för mirakel : arbeta salutogent, stärk
Kasam. Solna : Fortbildning/Tidningen Äldreomsorg.
Yang, Y. Tony & Chen, Brian (2015) Web Accessibility for Older Adults: A Comparative Analysis of Disability Laws. The Gerontologist, 55(5): pp.854- 864.
Zhang Wei & Chen Min (2013) Psychological Distress of Older Chinese: Exploring the Roles of Activities, Social Support, and Subjective Social Status. Journal of Cross-Cultural
Gerontology, 29: pp. 37 – 51.
Zheng Robert, Hicken Bret L, Hill Robert D, Luptak Marilyn, Daniel Candice M., Grant Marren & Rupper Randall (2016) Digital technology and caregiver training for older persons: Cognitive and affective perspectives. Educational gerontology. 42(8): pp.540–550.