KASAM, socialt arbete med äldre & tillgänglighet

De senaste två decennierna har internet gjort genomslag i vårt samhälle. Detta har bidragit till en utveckling i vårt sociala liv och en påverkan på hur vi kommunicerar med varandra (Lee & Kim 2018, s.786). Det sättet som vi kommunicerar och interagerar med varandra fortsätter att utvecklas genom att vi använder oss av ICT:er såsom exempelvis datorer och smartphones (Ball et. al. 2017, s.1168). Andra exempel på ICT:er inom social och hälsovård på distans är bland annat ¨¨telecare¨, ¨telehealth¨ och ¨social robotik¨. Dessa fungerar genom digitala tekniken och riktas till olika målgrupper i samhället (Damant J et. al. 2016, s.3). Den sociala service som digitalisering av bland annat socialtjänsten skulle kunna öka demokratiseringen och tillgängligheten bland samhällets befolkning (Svensson & Larsson 2018, s.10). Samtidigt ser vi att tillgången till dessa ICT:er och denna teknologi beror på bland annat ålder. Att tillgången är olika för personer i olika åldrar är ett faktum och det som kan bidra till att digitalisering blir ett potentiellt socialt problem (Ball et. al. 2017, s. 1169-1170). I exempelvis Sverige är det en stor andel äldre som inte använder sig av dagens teknik och riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap (Söderström & Holgersson 2019, s. 2).

De äldre är en målgrupp som kräver mer tid och fokus för att förstå och hantera den nya teknologiska utvecklingen. Att äldre förstår, kan och vill hantera denna teknologi är viktigt eftersom användning av ICT:er kan ha en avgörande roll för att det sociala stödet, som sker digitalt, ska bli tillgängligt för de äldre (Ball et. al. 2017, s.1170- 1171). KASAM bygger på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa komponenter blir relevanta för att kunna skapa en känsla av sammanhang bland äldre när det kommer till digitalisering av socialt arbete. I de fall där individen inte kan begripa eller hantera den nya teknologin så kan känslan av sammanhang minska och detta ökar risken av att hamna i ett utanförskap. Hur mycket social service äldre är i behov av skiljer sig mellan exempelvis olika delar av Europa men det som är viktigt är att det sociala arbetet som ges till de äldre ger en känsla av trygghet. Det är viktigt för de äldre att uppleva stödet och resurserna som pålitliga och tillgängliga (Sundström & Johansson 2005, s. 7-11). Genom att inkludera KASAM i ämnet kan man lyfta vikten av att de äldre begriper och hanterar digitala tjänsterna och tillgången till dessa. Digitalisering av social service skulle kunna innebära att de äldre kan kommunicera med socialsekreterare via exempelvis chatt eller videosamtal. Det skulle även möjliggöra för de äldre att följa sina ärenden digitalt och kunna ta del av beslut och

utredningar (Svensson & Larsson 2018, s.11-12). Tillgängligheten är specifikt kopplats till att man ska kunna förstå innehållet och kunna navigera samt använda sig av det på ett enkelt sätt för att kunna tillgodose de behov man har. På detta sätt är KASAM relevant för att KASAM:s komponenter fångar in tillgänglighetens olika aspekter (Yang & Cheng 2015, s.857).

6.2 Begriplighet

Enligt Antonovsky (2005) är Begriplighet den första komponenten i KASAM och avser hur personen begriper och förstår faktorer som påverkar individen i de situationer som individen möter i livet (Antonovsky 2005, s.43 - 44).

Digitalisering av socialt arbete kan bidra till att det sociala arbetet hänger med i samhällets tekniska utveckling. Detta blir viktigt för att kunna bevara en social service som både är

tillgänglig och relevant till samhällsmedborgarna. Sociala servicen som sker digitalt kan leda till att individer som inte kan kontakta socialarbetare för att boka ett möte i socialkontor istället kan kommunicera via digitala metoder (Svensson & Larsson 2017, s.41). Samtidigt bör digitaliseringen anpassas för att kunna användas av alla. Äldre är en målgrupp som behöver en specifik anpassning då de har bristfälliga kunskaper och bristande motivation när det kommer till användning av digitala tjänster (Siren & Knudsen 2017, s.48).

För att förstå detta ur ett KASAM perspektiv blir det i detta fall de yttre och inre stimuli påverkade av digitaliseringen och vilka möjligheter och hinder denna kan ha för målgruppen, Begripligheten kan både vara en möjlighet och ett hinder (Antonovsky 2005, s.43-44). Äldre och åldrande förknippas med minskad intellektuell funktion där de äldre har svårigheter i koordinering och arbetsminne. De löper därmed större risk för svårigheter att ta in ny

information och detta påverkar begripligheten. Detta innebär att de yttre och inre stimuli som digitalisering medför kan bli hinder för att den sociala servicen sker digitalt ska bli tillgänglig för äldre (Zheng R et. al. 2016, s.541).

Begriplighet handlar om att kunna känna att framtiden går att förutse och att oförutsedda händelser går att begripa på ett strukturerat sätt. Samtidigt är det så att äldre känner rädsla för vad den nya teknologin kan innebära och på vilket sätt de kan råka illa ut när dem använder digitala tjänster (Söderström & Holgersson 2019, s. 3–5). Trots rädslan så tvingas de äldre använda sig av digitaliserade tjänster då samhället allt mer utvecklas digitalt. Därmed är det viktigt att rädslan inte påverkar deras begriplighet av digitalisering. Äldre bör känna att den nya teknologiska framtiden går att förutse och att digitala tjänster som kan komma att användas i framtiden går att begripa på ett strukturerat sätt (Söderström & Holgersson 2019, s. 3–5).

Socialt arbete med äldre och digitalisering kan underlättas genom att öka en begriplighet. Detta kan göras genom olika metoder, såsom telefonvänskap. Äldre människor som använder denna metod har fått en utvecklad självkänsla och självförmåga. Detta blir en

hanteringsstrategi när de äldre väl begriper hur den digitala metoden ska hanteras. Exemplet om telefonvänskap visar hur begripligheten är ett viktigt verktyg för äldre att känna att dem hänger med och ingår i ett sammanhang (Cattan, Kime & Bagnall 2011, s. 198-199).

6.3 Hanterbarhet

Hanterbarhet handlar om att kunna hantera de krav som individen ställs inför i olika

situationer. Kraven kommer från yttre och inre stimuli som frestar på individen (Antonovsky 2005, s.44 - 45). Anledningen till att äldre personer inte använder teknologin lika mycket beror på att de äldre har brist på kunskap om hur dessa ska hantera. De har exempelvis svårt att använda e-mail eller att söka information på internet. Detta kan leda till social isolering och därmed blir hanterbarhet av denna teknologi viktig för äldre (Lee & Kim 2018, s. 786). Hanterbarheten är starkt kopplat till social isolering genom att man kan se att äldre som inte har kunskap att hantera digitala tjänster är socialt isolerade och kan exempelvis inte kontakta andra samt inte heller söka eller finna information på internet. Samtidig kan vi se att de äldre personerna som lär sig att hantera digitala tjänster har större möjlighet till socialt liv via internet. Detta innebär alltså att kommunikationen med andra kan upprätthållas (Lee & Kim

2018, s. 787). På detta sätt är hanterbarheten viktig för just denna målgrupp. Med hjälp av resurser såsom familj och andra närstående och med någon de kan lita på kan äldre hanterar livshändelser som är besvärliga vilket blir svårt om man inte kan hantera den nya teknologin (Antonovsky 2005, s.44 - 45).

Exempelvis har man undersökt äldre som arbetar som vårdgivare. Det man kom fram till är att när de äldre känner sig säkra på hur dem ska utföra arbetet med digitalisering så ökar självförtroendet och de upplever att dem har en stabil hanteringsförmåga i arbetet. På så sätt är hanterbarheten kopplad till själveffektivitet och visar på vilket sätt det blir viktigt för de äldre att känna att dem kan hantera den nya digitala metoden (Zheng R et. al. 2016, s 542).

6.4 Meningsfullhet

Socialtjänsten möter en komplex målgrupp som befinner sig i utsatta situationer och därför är det viktigt de får tillgång till alla rättigheter de har som kan förmedlas via digitala tjänster. Dessa målgrupper behöver kunna begripa, hantera och framförallt se mening med att använda dessa tjänster (Svensson & Larsson 2018, s.10). En av målgrupperna är äldre människor i behov av socialt stöd. Anledningen till att äldre ska kunna förstå meningen med dessa tjänster är att dessa kan bidra till ett mer självständigt liv för de äldre. Att deras liv blir mer

självständigt kan uttrycka sig på så sätt att de äldre vet exempelvis hur man kommunicera med andra via applikationer på bland annat mobiltelefonen (Lee & Kim 2018, s. 792). Meningsfullhet är den tredje och sista komponenten i KASAM. Denna innebär att individen känner det är värt att beskriva och prata om situationer och krav då de anser att dessa är värda att lägga tid och energi på. Meningsfullhet handlar om att individen ska tänka ¨Jag vill¨ snarare än att uppleva att det inte finns en mening med att lägga ner tiden (Antonovsky 2005, s.45-46). De äldre vill kunna förstå tekniken och hänga med i samhället. Hos denna målgrupp finns en vilja att bli en del av det utvecklade samhället och digitaliseringen. De äldre vill kunna kommunicera med andra samt hitta den information de behöver, via digitala tjänster, för att på så sätt underlätta för sig själva (Holgersson 2019, s.3).

En individ med hög meningsfullhet som går igenom en krävande situation som ställer krav på individen, påverkas av detta men trots det består individen av en inre drivkraft som tar

individen igenom den krävande situationen (Antonovsky 2005, s.45-46). Äldre som

exempelvis bor ensamma har högre risk att känna sig nedstämda och ensamma, därmed ökar risken att hamna i ett socialt utanförskap. tillgängligheten till den sociala servicen som kan bidra med stöd är ett viktigt första steg. Ett andra steg är att de äldre ska uppleva att det finns en mening med att ta del av dessa tjänster. Om en äldre person har ett aktivt engagemang innebär det att hen känner att det är värt att lägga tid och energi på att dela med sig av sina känslor samt ta del av andra känslor. På så sätt kan den äldre personen söka hjälp från andra och även hjälpa andra. Den äldre personen blir en del av ett sammanhang. Det som alltså krävs är för den äldre att uppleva att det finns en mening med, i detta fall, engagemang i digitala tjänster. (Zhang & Chen 2013, s.38-41).

Meningsfullheten handlar om att den äldre personen försöka hitta en mening med den krävande situationen för att på så sätt klara av den krävande situationen och inte dra sig tillbaka från den. Det finns många framgångsrika exempel på äldre och digitalisering. En utav

dessa är ¨Call in Time-program¨. Detta är en digital metod skapad för att stödja de äldre och stärka deras självkänsla och självförmåga genom att bidra med en effektiv telefontjänst. Denna metod har visat sig ge goda resultat vad gäller de äldre välmående och skapat en mer social vardag. Detta är ett exempel på hur det kan vara fördelaktig när äldre känner att de ¨vill¨ investera tid på att lära sig något nytt (Cattan, Kime & Bagnall 2011, s. 200 - 201). Ett annat framgångsrikt exempel är omsorgsrobotar. Dessa ska öka tillgängligheten för socialt stöd för de äldre genom digital teknik. Robotarna ska bland annat kunna utföra

hushållstjänster samt erbjuda socialt stöd. Så som det sociala stödet är utformat i Sverige idag är det socialtjänst som beslutar om hemtjänst och andra hjälpsamma interventioner i hemmet för de äldre. Med denna teknik kan detta göras smidigare och möjligtvis mer kostnadseffektivt. Ytterligare en annan funktion som roboten kan erbjuda är ett

telepresenssystem. Detta är en digital metod erbjuder socialt stöd genom att göra det möjligt för den äldre att kommunicera med bland annat aktörer inom det sociala arbetet. Denna teknik kan öka tillgängligheten till digitala tjänster och därmed ha många fördelar för de äldre och den sociala service som socialt arbete har att erbjuda denna målgrupp. Det viktiga här är att de äldre är villiga och ser en mening i att vara delaktiga i denna digitaliseringsprocess (Fischinger David et. al. 2014, s.60 - 62).

6.5 Sammankoppling

KASAM har som ovan nämnt tre komponenter som alla bidrar till en problematisering av hur äldre påverkas av digitalisering inom socialt arbete. Det finns ett samband mellan dessa komponenter. Enligt Antonovsky är komponenten meningsfullhet kärnan av KASAM då meningsfullhet är den komponent som ger motivation och skapar en vilja hos individen vid en krävande situation. Begriplighet är även viktig komponenten eftersom när individen begriper den krävande situationen och kraven hittar individen en möjlighet att hantera situationen. Detta tyder på att det finns samband mellan komponenterna i KASAM. När det kommer till äldre och tillgängligheten av social service via digitala tjänster bör vi titta på hur sambandet mellan KASAM:s komponenter samverkar för antingen en ökad eller begränsad tillgång till denna service. KASAM skulle kunna ge oss svar på vad som krävs för att äldre ska kunna få full tillgång och ökad tillgänglighet av det stöd och service som socialt arbete har att erbjuda. När en äldre person som begriper, kan hantera och ser en mening med digitala processer skapas en möjlighet för den sociala servicen att bli mer tillgänglig på grund av digitalisering (Westlund & Sjöberg 2008, s. 14 - 15).

Som forskning konstaterat riskerar äldre att hamna i ett digitalt utanförskap som i en digitaliserad värld skulle kunna innebära att de går miste om den sociala service som sker digitalt. Anledningarna till att äldre riskerar detta är på grund av följande faktorer:

- Tillgången till digitala tjänster och de plattformar som används för dessa. Detta avser exempelvis datorer och mobiltelefoner som gör det möjligt att koppla upp sig digitalt. - Färdigheter i digitala tjänster, som handlar om att de äldre ska ha en kunskap i hur

man använder sig av digitala tjänster och hur dessa fungerar.

- Användningen av digitala tjänster som avser hur ofta äldre använder dessa tjänster och i vilka ändamål.

- Motivationen att använda digitala tjänster. Detta avser hur mycket de vill lära sig använda dessa tjänster. Exempelvis kan en rädsla för de digitala tjänsterna leda till brist på motivation och vilja.

Dessa faktorer går att koppla till KASAM:s komponenter. Tillgång och färdigheter blir ett uttryck för hur komponenten begriplighet och hanterbarhet utformar sig hos denna målgrupp när det kommer till digitalisering. Användning och motivation blir uttryck för KASAM:s sista komponenten, meningsfullhet, då dessa avser viljan att använda och motivationen för att använda dessa tjänster. Även detta är en viktig del för att problematisera digitalisering av socialt arbete för denna specifika målgrupp. Om äldre personer inte kan begripa och skapa färdigheter för användning och hantering av digitala tjänster kan detta ha en inverkan på motivationen och viljan att använda digitala tjänster. Detta blir ett hinder för att den sociala servicen som sker digitalt ska vara tillgänglig (Francisco et. al. 2019, s.17 - 18).

Sambandet mellan komponenterna i KASAM behöver vara av lika högt eller lågt värde för att utgöra en stabilitet. Enligt Antonovsky kan detta samband visa hur stabil en individs

livssituation är. Detta då stabiliteten utgår från ett balanserat samband mellan alla

komponenters värde (Westlund & Sjöberg 2008, s.15). Det skulle exempelvis kunna se ut som i exemplet nedan:

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Livssituation

Hög Hög Hög Stabil

⇩ ⇩ ⇩ ⇩

Den äldre personen upplever att hen ¨vill¨

lära sig och använda digitala tjänster.

Den äldre personen upplever att hen ¨vet¨ och begriper

hur digitala tjänsterna fungerar.

Den äldre personen upplever att hen ¨kan¨

använda och hantera de digitala tjänsterna.

Livssituationen kan bli stabil när dessa komponenter har lika

högt värde. Stabiliteten skapas av en hög KASAM, känsla av sammanhang.

Äldre människor ses i många studier som en och samma målgrupp, men trots detta så finns det en heterogenitet i målgruppen äldre. Även detta kan påverka värdet av de olika

komponenterna i KASAM och därmed också ha påverkan på hur hög eller låg känslan av sammanhang blir. Inom målgruppen äldre så finns det skillnader som är beroende av bland annat kön. Dessa skillnader handlar om hur villig och motiverad de äldre är att använda digitala tjänster. En annan viktig skillnad inom målgruppen är de äldres olika förmågor att bearbeta ny information, vilket är det som denna nya teknik innebär. Även detta är en viktig faktor i hur de äldres livssituation påverkas av digitalisering inom socialt arbete

(Ramón-Jerónimo, Peral-Peral & Arenas-Gaitán 2013, s. 397 - 399). Detta kan även vara en möjlighet och/eller ett hinder för den sociala servicens tillgänglighet genom digitala tjänster.