Flickor och pojkars bildskapande utifrån saga och natur

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek Fritid Hälsa

Examensarbete

10 poäng

Flickor och pojkars bildskapande utifrån

saga och natur

Boys and girls picture making from fairytale and nature

Rebecca Johansson &

Lina Ståhl

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms och Ungdomsvetenskap Höstterminen 2005

Examinator: Kristina Gustafsson Handledare: Maria Pålsson

2

Abstract

Titel på vårt examensarbete är Flickor och pojkars bildskapande utifrån saga och natur. Författare: Lina Ståhl och Rebecca Johansson.

Syftet med denna studie är att få inblick i hur barn mellan tre till fyra år arbetar med

bildskapande och hur barnen skapar målningar utifrån inspiration från saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina målningar. I studien har pojkar och flickors målningar jämförts, eftersom vi i vår studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet.

Frågeställningarna som vi utgick ifrån i vår studie var följande: Hur målar flickor och pojkar sina målningar utifrån saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan målningarna från de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader på flickor och pojkars målningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina målningar?

Barns bildskapande är viktigt att uppmärksamma då deras omgivning och vardag har en stor inverkan på deras skapande. Med dessa tankar kunde vi i barnens bilder se att det de upplever återskapas och reflekteras över i stor utsträckning under själva skapande processen.

Metoden som användes var kvalitativa observationer med videokamera och digitalkamera. Dessutom gjorde vi dokumentationer och bildanalyser av barnens målningar.

Undersökningsgruppen var på åtta olika barn på en avdelning för barn mellan 3-4 år.

Resultatet visar att barn målade på olika sätt utifrån de förutsättningar vi gav dem. Vi har gett barnen saga och natur som inspirationskällor. Vi kunde se att det finns mer likheter än

skillnader utifrån vårt genusperspektiv, barnen har blivit inspirerade av samma saker. Under bildskapandet samtalade barnen egocentriskt men ändå med de andra barnen om sina

målningar. När målningarna analyserades kunde vi se att barnen inspirerat varandra. Barnen brukade leka med dinosaurier på förskolan och nästan alla målade stora orangea prickar på sina målningar som skulle föreställa dinosauriespår.

3

Förord

Vi vill framförallt tacka förskolans personal och barn för att vi fick komma och göra vår undersökning, samt alla de föräldrar som gav tillåtelse att vi fick filma deras barn. Tack för att ni alla var positiva och utan er hade detta arbete inte varit möjligt. Vi vill också tacka vår handledare Maria Pålsson som har stöttat och hjälpt oss under detta arbete. Tack för ett gott samarbete och god inspiration. Vårt arbete har varit lika fördelat då vi samarbetat väl. Uppdelningen av arbetet har framförallt varit att vi inriktat oss på ett av könen var, samt stöttat varandra under arbetets gång.

Ett varmt TACK

4

Innehållsförteckning

1.

Introduktion

2.

_{Kunskapsbakgrund}

2.2. Det sociokulturella perspektivet………....8

2.3. Det kognitiva perspektivet ………....9

2.4. Tidigare forskning inom bildskapande ………...10

2.4.1. Centrala begrepp ………....11

3.

Problemprecisering

4.

Metod

4.4. _{Analys och bearbetning ………...18}

4.5. _{Forskningsetiska övervägande...19}

5.

_Resultat

5.1. Flickor och pojkar målar utifrån saga och natur ………...21

5.1.1. Inspiration till skapande utifrån saga ………...21

5.1.2. Inspiration till skapande utifrån natur ……….25

5.2. Likheter och skillnader mellan flickornas och pojkarnas målningar ……...29

5.2.1. Likheter och skillnader mellan pojkarnas målningar ………...29

5.2.2. Likheter och skillnader mellan flickornas målningar ………...31

5.2.3. Likheter och skillnader mellan pojkarnas och flickornas målningar…32 5.3. Flickorna och pojkarna inspireras av varandra i sina målningar …………....33

5.4. Slutsats ………....33

6.

Diskussion

5

1. Introduktion

Syftet med vår studie är att få en förståelse kring barns bildskapande. Vi vill ge barnen olika och miljöer, då vi vill se hur miljön inspirerar barnen till skapande. Barnen får lyssna på en saga och får på så sätt uppleva sagan både visuellt och auditivt. Efter sagan går vi på promenad och där får barnen uppleva naturen både visuellt och taktilt. Vi jämför de olika målningarna utifrån de olika miljöerna och studerar pojkar och flickors bildskapande. Vi studerar likheter och skillnader mellan pojkar- pojkar, flickor- flickor och mellan pojkar och flickor. Vi vill härmed se hur barn påverkas av miljö, kön och omgivning. Med miljö menar vi det som finns runt om barnen, sagan och målarrummet, naturen och allt annat som finns på förskolan. Kön tog vi med för att det är blandade grupper med pojkar och flickor som ska måla i studien. Vi vill se vilka som samarbetar och kommunicerar, flicka- flicka, pojke- pojke eller pojke- flicka. Omgivningen är kamraterna och vi som kommer vara med i målarrummet när målningarna ska utformas.

Beslutet om vilket problemområde vi skulle ha tog vi under en föreläsning på Malmö högskola där vi fick idén av en lärare. Läraren beskrev en studie där de jämförde flickor och pojkars teckningar. Då började vi fundera kring de frågorna och efterhand växte vår idé fram. Vår idé kring att välja olika miljöer som saga och natur växte fram genom att vi båda är intresserade av sagans betydelse för barns fantasiförmåga, och vårt stora intresse kring naturens förändringar samt hur barn ser på naturen. Genusperspektivet valdes då vi tycker att det är viktigt att man inte glömmer att pojkar och flickor är olika, men också lika i skapande situationer. Det vi vill få ökad kunskap om är hur barnen inspirerar varandra i sitt skapande under en ledarledd bildaktivitet. Dessa punkter tyckte vi var viktiga att studera med tanke på tidigare gjorda studier. I de tidigare gjorda studierna kom de fram till att barnens fria

bildskapande var en central punkt. I vår studie var det en arrangerad skapande situation ledd av oss själva, där barnen skapade utifrån den upplevelse vi gav dem. Vår studie ger här en tanke om att yngre barn på förskolan bör ha ledarledda bildaktiviteter, där de får chans att återberätta genom bildskapandet.

Vår teoretiska bakgrund till vår studie är perceptionsteorin och den kognitiva teorin.

6

natur. Utifrån den kognitiva teorin måste barnen ha en viss förkunskap om ett ämne för att kunna använda den i olika situationer.

Läroplanen för förskolan påpekar hur vikigt det är att man utvecklar barnens skapande inom olika områden. Ett av målen i läroplanen är att barnen: ”utvecklar sin skapande förmåga och

sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama” (Lpfö98). Barnen i vår studie får både uppleva upplevelser, ge tankar kring sitt skapande samt erfarenheter kring färger, sagans innehåll relaterat till naturen samt naturens förändringar då den första frosten hade kommit.

1.1

Syfte

Syfte med denna studie är att undersöka hur barn mellan tre och fyra år får inspiration från den miljö och de sagor som vi erbjuder dem. Det vi vill undersöka är hur barnen för över sin tankar kring det som de just upplevt till en målning. Studien ska ge en utmaning i vårt

tänkande och ge inblick i hur miljön inspirerar barnens bilder och formar deras bildskapande. I studien kommer pojkars och flickors målningar jämföras, eftersom vi i vår studie vill se om det finns genus likheter/skillnader inom bildskapandet. Utifrån genusperspektivet vill vi undersöka de förutfattade meningar som finns kring pojkars och flickors bildskapande, exempelvis att pojkar målar krig och flickor målar prinsessor. Genom denna studie vill vi få ökad insikt i hur mycket av det som barnen upplever som de kan uttrycka i en målning.

7

2. Kunskapsbakgrund

I det här kapitlet kommer det att redovisas teorier och forskning som anknyter till vår studie. Teorierna anses lämpliga för studien, då de ger stöd i arbetssättet med barnen samt tankesättet kring bildskapandet. Vi har använt oss av avhandlingarna ”Bildprojekt i förskola och skola” av Marie Bendroth Karlsson (1996), ”Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet” av Ingrid Lindahl (2002), och ”Bildskapande” av Eva Änggård (2005). Dessa avhandlingar har varit grundläggande under detta kapitel. De teorier som har varit närliggande vårt område har varit den kognitiva teorin, då Victor Lowenfelts

utvecklingsstadier varit aktuella för vår studie och perceptionsteorin där Lev Vygotskijs teori om socialt samspel varit aktuellt.

2.1 Perceptionsteorin

Forskningen inom bildskapande är stor och har en mängd olika teorier. Vår studie har en bas i perceptionsteorin. Perceptionsteorin bygger på att barn skall rita utifrån sitt sätt att se den omgivning och verklighet som de bär med sig. Perception och kognition har ett samspel genom det barnet ser och det barnet vet. Träning genom visuell

uppfattningsförmåga i teckningsutvecklingen ger en ökad kunskap enligt

perceptionsteorin. Det visuella lärandet har stor betydelse i barnens sätt att arbeta med bild (Ahlner Malmström, 1991).

Perceptionsteorin handlar om att det är bra att träna den visuella uppfattningsförmågan för att stötta teckningsutvecklingen och för att nå ökad kunskap om det som skapas. Enligt perceptionsteorin räcker det med en visuell bild för att barnen ska kunna skapa en bild. Med visuell bild menas något som barnen får uppleva med sina ögon. När barn ritar en teckning skaffar de sig en kunskap om det som avbildas. Jean Piaget (Ahlner

Malmström, 1991) som förespråkar den kognitiva utvecklingsteorin menar att det krävs en förkunskap om det de ska rita och skapa. Han menar att det inte räcker med en visuell bilduppfattning för att kunna skapa. I den kognitiva utvecklingsteorin sägs det att barn inte kan rita det som de inte har kunskap om. Piaget menar att en person inte kan skapa en teckning enbart genom visuell insats utan denne måste ha en viss kunskap om det

8

som han/hon vill skapa (Ahlner Malmström, 1991). Piaget ger oss härmed en motsägelse i vår undersökning då vi i barnens målningar kan se deras förkunskaper men även de nya kunskaperna, som inspirationskällorna saga och natur har givit dem.

Inom vårt problemområde har vi funderat kring barnens visuella förmåga. Vi vill undersöka vad som gör att barnen påverkas av det visuella och om det ger barnen den kunskap som vi hoppas på. Bilderna i sagan och bilderna av naturupplevelser ger barnen det visuella tänkandet. Perceptionsteorin menar just att de visuella bilderna har stor del i barnens sätt att lära.

2.2 Det sociokulturella perspektivet

Vygotskijs sociokulturella perspektiv bygger på att mänsklig kognition främst är sociokulturellt betingad, och att den intellektuella utvecklingen därmed varken i sitt förlopp eller i sitt innehåll är lika för alla. Det Vygotskij menade var att barn är nyfikna och aktiva utforskare som genom samspel med andra människor utvecklas. Barnen försöker här förstå det den andra människan gör och sedan göra efter. Detta samspel går från det sociala till ett individuellt sätt att lösa en uppgift. Barnen behöver alltså först vägledning och en förebild innan de på egen hand kan utforska och försöka klara en uppgift. Enligt Vygotskij utvecklas barnen först efter det att de har blivit undervisade och fått lära något. Barn pratar med sig själv när de ska lösa problem, och det är icke-socialt. Vygotskij menade att det talet var kommunikativt på så vis att de samtalar med sig själva för att kunna göra upp strategier för att tänka ut lösningar (Evenshaug & Hallen, 2000). Det egocentriska språkets mål var enligt Vygotskij att utveckla den intellektuella orienteringen av medvetandet, att utveckla föreställningsförmågan och tänkandet samt att utveckla möjligheter till att övervinna svårigheter och hinder (Egidius, 1999).

Denna teori är relevant för vår studie, då vi använder oss av socialt samspel tillsammans med barnen, och barnen använder det emellan varandra. Det sociala samspelet i

undersökningen ger teorin stöd i att socialt samspel präglar människans sätt att lära. Vi är förebilder i barnens utforskning, då vi vägleder i vår tänkta uppgift till barnen. Den vägledda uppgiften får härmed stöd av Vygotsijs teorier, då han menar att barnen lär av

9

vägledda situationer. Vårt problemområde handlar om hur barnen inspireras av miljön, och det samspel som finns runt omkring dem. Sagan och naturen är inspirationskällor för det barnen skall skapa och ger barnen egocentriska mål då de själva ska skapa den tänkta målningen. Barnen talar både med sig själva och med andra och för att förklara detta har vi funnit stöd i Vygotskijs teorier om egocentriskt tal.

2.3 Det kognitiva perspektivet

Victor Lowenfelt (Evenshaug & Hallen, 2001) beskriver olika utvecklingsnivåer i barns teckningar. Han har utformat olika stadier inom teckningsutvecklingen då barnen går från ett klotterstadium, vidare till ett mer kontrollerat tecknande. Ahlner Malmström (1991) skriver om Lowenfeldts stadier, där klotterstadiet innebär att barnen börjar måla prickar, streck och cirklar. Barnens teckningsutveckling övergår efterhand till det

förschematiska stadiet. Där börjar barnen mer att måla triangel, kvadrat och

cirkelrelaterat skapande i sina målningar. När vi har studerat bilder har vi kunnat se att denna forskning överrensstämmer. Barnen börjar ofta rita mer motoriskt och klottrande. Efter det förschematiska stadiet fortsätter barnen till ett realistiskt tecknande. I det realistiska stadiet börjar barnen att framställa människobilder, föremålsbilder och djur bilder. Stadierna överlappar varandra och det är inte alltid att alla barn hamnar i dessa stadier. Barn är olika och går igenom stadierna olika. Det sista stadiet kommer vissa barn aldrig upp i. Klotterstadiet infaller runt tvåårsåldern, det förschematiska stadiet är vid omkring fyraårsåldern och som vid sjuårsåldern har utvecklats helt, det realistiska stadiet infaller omkring nioårsåldern. Åldrarna variera då barn utvecklas i sin egen takt.

Lowenfelts teorier om barns tecknings utveckling kan vara motsägelsefull då barn är olika i sin utveckling. Dessutom kan barn ha olika kulturella förmågor inom

bildskapande, då de olika stadierna inte alls överensstämmer. Inom vårt problemområde studerade vi barnens sätt att måla, men inte utifrån olika stadier, utan mer generellt kring bildskapande. Lowenfelt använder sig inte av ett genusperspektiv utan har ett generellt synsätt på barns utveckling inom bildskapande. Denna teori kan trots de olika stadierna vara relevant till vår studie då den ger tankar kring vilka stadier som kan passa in på de barn som observerats.

10

2.4 Tidigare forskning inom bildskapande

Under detta avsnitt kommer vi att presentera nyligen gjord forskning inom vårt ämne. Forskningen är gjord här i Sverige och är relevant för vår studie om bildskapande.

Bendroth Karlsson (1996) skrev i sin avhandling att den pedagogiska processen i arbete med bildämnet är viktig för barnen/elevernas lärande. Hon inriktar sig mest på hur den pedagogiska processen ser ut i förskola och skola. I den pedagogiska processen vill hon ge en bild av hur lärare och elev/barn arbetar med bildskapande. Hon vill belysa vikten av hur ledarstyrda aktiviteter kan uttryckas och utföras. Författaren vill alltså ge en inblick och tankar kring hur viktigt det är för barn att få styrda och guidade instruktioner för att kunna utföra den uppgift som barnen får på ett korrekt sätt. Bendroth Karlsson (1996) observerar sina undersökningar med hjälp av videokamera och fältanteckningar.

Eva Änggårds (2005) avhandling om bildskapande handlar om hur barn agerar och skapar mening i bildaktiviteter i det dagliga livet på förskolan. Änggård vill i sin studie se på barns bildskapande ur ett barnperspektiv. Genom att använda sig av etnografisk forskning deltar Änggård i de skapande situationerna och kan lättare ta del i vad barnen tänker och vad meningen är när de skapar. Det Änggård har kommit fram till är att barn först och främst utvecklar sin förmåga att rita, i aktiviteter tillsammans med sina

kamrater. För att kunna studera det önskade området hade Änggård valt att observera, lyssna och ställa frågor. Hon använde videokamera, informella samtal med både barn och personal och sedan har hon dokumenterat barnens bilder och miljö.

I avhandlingen av Ingrid Lindahl (2002) beskriver hon och tolkar samtal mellan barn och pedagoger utifrån de problem som skall lösas med hjälp av bild och form. I många bilder som målas och tecknas av barn förväntas det av vuxna att barns problem skall lösas, genom att de får ut sina känslor i målningen som skapas. Lindahl skriver bl.a. att Vygotsky menar ”att när barn skapar bilder pågår ett aktivt betydelseskapande arbete. I

det sammanhanget får den vuxne en viktig roll som samtalspartner och ett gemensamt meningsskapande kan äga rum” (Lindahl, 2002, s.18). Lindahl (2002) använder sig av videoinspelningar, intervjuer och dagboksanteckningar i sin studie.

11

Forskningen som redovisats är intressant eftersom författarna i sina undersökningar är med som observatörer, de medverkar inte aktivt utan observerar enbart som

utomstående. Vi har i vår studie gjort tvärtom, vi är delaktiga i vår undersökning både som vägledande pedagoger och utomstående observatörer, detta kallas aktionsforskning. Vi skapar situationerna i vår studie själva. Vi valde att leda barnen genom saga och natur då även vi själva ville ha bilder av vad barnen fick uppleva. Utifrån detta kunde vi sedan följa barnen i deras skapande på ett mer deltagande sätt. De tre forskarna har i sina studier låtit barnen få ha ett fritt skapande, medan vi har valt att ha ett styrt skapande. Forskningen ger stöd i hur viktig den pedagogiska processen är i bildskapande för att skapa mening i de aktiviteter man gör.

2.4.1 Centrala begrepp

Bildskapande- Man få en bild utifrån saga och natur som man sedan med hjälp av färg skapar en bild av.

Genus – ett begrepp som gör det möjligt att tala om man/kvinna, manligt/kvinnligt utan att härleda det till biologiska skillnader.

Miljö- höstens färger och sagans färger.

Måla- använder pensel och färg för att måla en målning.

Målning- en teckning som målas med pensel och färg på ett A3 papper. Natur- hösten som kärna, gräs, träd, löv och frost.

Saga- en berättelse om höst och Nalle Puh.

12

3. Problemprecisering

Vår problemprecisering har vi arbetat fram genom arbetets gång. Bildskapande är ett brett ämne med många olika infallsvinklar. Vi har avgränsat oss beträffande ålder, genus och inspirationskällor. Sagans betydelse för barns fantasiförmåga är stor därför valde vi att saga skulle vara en del av den inspiration som vi ville ge barnen. Naturen upplever barnen varje dag och vårt intresse för natur är stort. Därför ville vi använda dessa delar och se om saga och natur kunde kopplas gentemot varandra. Vi valde att leda barnen genom saga och natur då även vi själva ville ha bilder av vad barnen fick uppleva. Utifrån detta kunde vi sedan följa barnen i deras skapande på ett mer deltagande sätt. Utifrån barnens skapande ville vi se vilka inspirationskällor som hade någon betydelse i deras målningar.

Syfte med denna studie är att undersöka hur barn mellan tre och fyra år får inspiration från den miljö och de sagor som vi erbjuder dem. Det vi vill undersöka är hur barnen för över sina tankar kring det som de just upplevt till en målning. Studien ska ge en utmaning i vårt

tänkande och ge inblick i hur miljön inspirerar barnens bilder och formar deras bildskapande. I studien kommer pojkars och flickors målningar jämföras, eftersom vi i vår studie vill se om det finns genus likheter/skillnader inom bildskapandet. Utifrån genusperspektivet vill vi undersöka de förutfattade meningar som finns kring pojkars och flickors bildskapande. Genom denna studie vill vi få ökad insikt i hur mycket av det som barnen upplever som de kan uttrycka i en målning.

Våra frågeställningar består av två huvudfrågor och två underfrågor. Rienecker (2002) tar upp att det är viktigt att om man har flera frågor ska det finnas en röd tråd emellan dem. Den röda tråden i våra frågor är saga, natur och genus.

• Hur målar flickor och pojkar sina målningar utifrån saga och natur? o Finns det likheter/skillnader mellan målningarna från de olika miljöerna?

• Hur visar sig likheter/skillnader på flickor och pojkars målningar? o Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina målningar? .

13

4. Metod

Vårt metodkapitel kommer att ta upp valet av metoder till vår undersökning. Vi vill ge en förklaring till varför vi har valt just dessa metoder och vilket urval vi gjort. Beskrivning av vårt genomförande av vår undersökning och bearbetning av datamaterialet i analysen belyses under denna del av arbetet.

4.1 Metodval

Denna undersökning är en kvalitativ undersökning, då vi är mer intresserade av hur barnen gör än hur mycket de gör. I boken Närhet och distans skriver Pål Repstad att ”kvalitativ

metod används för att slå fast skillnader mellan äpplen och päron, medan kvantitativa metoder går ut på att man ska få reda på hur många äpplen och päron det finns”. ( Repstad, 1999, s.21) . Vi söker inte hur många målningar barnen målar på förskolan, utan hur pojkar och flickor arbeta med sitt bildskapande utifrån sin bild av sagan och naturen.

Vi har valt metoden observation, där vi använder oss av videoobservation och digitalkamera för att dokumentera observationerna. Observationerna hoppas vi ger en bild av hur barnen reflekterar kring sagan och naturen/hösten, men också hur de skapar sin målning. Med videokamera kan man fånga själva situationen och händelsen samt analysera kring samspel och bildskapandet. Vi fann stöd i vårt val då Wehner-Godée (2001, s 83) menar att

”videoobservationer har visat sig vara en /…/ bra metod när det gäller att fånga småbarns upplevelser och lärande i förskolan”. Med digitalkamera har vi sökt fånga målningarna och studera skillnader respektive likheter mellan målningarna. Samtidigt kan digitalkamera och videokamera ge svar på genusperspektivets betydelse i vad som sker med målningarna utifrån barnens sätt att arbeta med sina bilder.

Vi har inte valt intervju eller enkät som metod, eftersom vi anser det olämpligt när det är vi som vill få en förståelse och inte t.ex. söker någon statistik. Enkät är en mindre bra metod till vårt arbete då vi vill ha kunskap om synsätt och förhållningssätt till bildskapandet. ”Undvik

användning av enkät i sådana fall där kvalitativa intervjuer eller kvalitativa observationer är bättre alternativ” (Johansson & Svedner, 2001, s.30). Vi stödjer vår undersökning härmed av valet av våra metoder. I intervjusammanhang så har intervjuaren ofta fasta frågor som

14

han/hon utgår ifrån och det kan då bli något styrt. Det vi studerat är inte barnens tankar, utan hur de fysiskt och mentalt skapar sina bilder.

4.2 Urval

När vi valde platsen där observationerna skulle göras valde vi att inte använda våra VFT platser då vi ville få så neutral situation som möjligt. På en VFT plats känner arbetslaget och handledaren en väl och kan lätt handleda för mycket, då studien skulle utföras på egen hand. Vi ansåg att en ny arbetsplats skulle ge nya synvinklar och färre förutfattade meningar.

Vi har gjort våra observationer på en förskola i en mindre ort, i norra Skåne. Förskolan kom vi i kontakt med genom att en av oss har vikarierat där vid några tillfällen och tyckte att det skulle vara en bra plats att utföra observationer på. Naturen som finns runtomkring förskolan är ett öppet landskap blandat med skog och havsstränder, samtidigt som det är lika nära till centrum där biblioteket finns. Vi valde att göra våra observationer på denna förskola för att alla barnen har fri tillgång till rit- och målar redskap det tycker vi är viktigt. De arbetar även med bild och skapande under lärarledda aktiviteter. Barnen får göra en månadsteckning varje månad där de får rita olika motiv. Det kan vara både bestämda och frivilliga motiv. När vi frågade om vi fick göra vår studie med observationer på förskolan tyckte de att det lät mycket intressant och välkomnade oss med ett stort intresse. De föräldrar som vi har pratat med har varit positivt inställda till att deras barn har fått delta i vår undersökning. Alla tillfrågade gav tillåtelse till att deras barn deltog i vår studie.

På förskolan finns det fyra avdelningar, två småbarnsavdelningar ett till tre år, en avdelning med tre till fyra år och en avdelning för fem åringar. På varje avdelning arbetar det fyra pedagoger, det finns alltså sammanlagt sexton pedagoger och en pooltjänstpersonal som hoppar mellan de olika avdelningarna. På avdelningen där vi har gjort våra observationer går det tjugo barn som är mellan tre och fyra år. Barnen som vi valde ut är: Margit 4.3 år, Iris 3.11 år, Siri 4.8 år, Kalle 4.3 år, Adam 4.4 år, Pelle 4.9 år, Ninni 3.6 år och Sanna 4 år. Vi valde ut de här barnen för att de är jämngamla. Men det skiljer ändå nästan ett år mellan den äldsta och yngsta och det gör mycket då de, enligt teoretikerna, ska befinna sig på olika skapandenivåer i sin utveckling. Om barnen var på olika nivåer i sin utveckling tyckte vi skulle bli intressant att få se i målningarna. Valet av barn baserades även på vilka som var närvarande på förskolan de

15

två dagarna som vi skulle komma dit. Antalet barn som blev tillfrågade innan vi skulle göra våra observationer var tio, för vi ville ha en liten marginal om något barn skulle bli sjukt eller inte vilja delta. Vi valde att bara använda oss av åtta barn då det kändes som om materialet skulle bli tillräckligt ändå.

Vi observerade tre blandade grupper med pojkar och flickor. I grupp ett var det två flickor och två pojkar. I grupp två var det två flickor och en pojke. Grupp tre bestod av två pojkar och tre flickor. Vi valde att ha både pojkar och flickor för att få ett genusperspektiv på målningarna. Det var intressant att få se om flickor och pojkar upplevde och inspirerades av olika saker i miljön och av omgivningen runtomkring dem. Johansson & Svedner (2001) menar att under rubriken urval skall det också berättas om det har varit något bortfall av de tänkta personerna som varit utvalda för undersökningen. Bortfallet av de åtta utvalda barnen var under dag 1 en pojke och andra dagen var det två barn en flicka och en pojke. Grupperna blev härmed inte helt kompletta som vi hade planerat, men vi ansåg att materialet skulle räcka ändå.

4.3 Genomförande

När vi tog kontakt med föräldrarna skrev vi ett kort informationsbrev där det beskrevs vad det var som skulle studeras och föräldrarna blev ombedda att skriva under om de tillät att deras barn fick filmas. Vi fick god respons, då alla gav tillåtelse och t.o.m. vissa barn, som egentligen var lediga, kom till förskolan för att kunna delta i vår observation.

Förberedelse inför dag 1 var att leta fram en saga. Vi valde att läsa delar ur sagan Nalle Puh

och den blåsiga dagen (Disney, 1998). Valet av saga gjordes genom att den beskrev tydligt hösten med hjälp av bilderna och texten. Bilderna hade fina färger och typiska höstlöv fanns med. Texten beskrev hur en blåsig dag kunde se ut och att löven blåste omkring. Sagan ger en fantasibild kring Nalle Puhs värld, samtidigt som den ger en verklighetsbild då blåst och löv symboliserar mycket av hur höst är. Här nedan följer en kort beskrivning av vad sagan handlade om. Nalle Puh är ute på promenad och går rundor och tänker på vad han ska göra

under dagen. Det är kallt ute och blåser friskt. Han träffa Sorken under en stund och han frågar vad Nalle Puh gör under den blåsiga dagen. Nalle Puh får en snille blixt och

bestämmer sig för att hälsa på Nasse och hälsa honom trevlig blåsdag. När han kommer till Nasse har han fullt upp med alla höstlöv som ligger utan för hans lilla hus. Trevlig blåsdag

16

säger Nalle Puh till Nasse. Nalle Puh bestämmer sig för att önska även Kanin en trevlig blåsdag. Han fortsätter att promenera och önska sina övriga vänner en trevlig blåsdag.

Nalle Puh är en välkänd figur för barnen som de tycker om. De berättade att de har böcker och filmer om Nalle Puh hemma. Nalle Puh blev såklart en central punkt kring innehållet av sagan, men genom samtal kring hösten så får barnen också bilden av vad hösten innebär.

Vi hade lärt in oss på det tekniska med videokameran/digital kameran. Målarfärgerna valdes utifrån vad som fanns tillgängliga på förskolan. En tanke var att försöka använda färger som vi ansåg var höstfärger. Vi valde brun, gul, röd, grön, orange och blå. Vi bestämde att vi ville använda A3 papper av lite tjockare slag, då vi ville få så utarbetade bilder som möjligt och att formatet skulle ge mer av en målnings uttryck.

Vi började våra observationer kl.09.15 då barnen fick ett hemligt uppdrag som skulle utföras i målarrummet. Vi avbröt inte deras pågående aktiviteter utan lät dem avsluta dem. Efterhand som de blev färdiga med sina pågående aktiviteter kom de in i målarrummet för att delta i uppgiften. Grupp 1 bestod av Kalle, Adam, Iris och Margit. Barnen satte sig i en ring på målarrummets golv och vi berättade att vi skulle läsa en saga och att de efteråt skulle få måla en bild om sagan. Barnen ville genast måla efter sagans slut. Bildskapandet formades dels väglett från vår sida, dels fick de själva fundera kring hur det såg ut på hösten och i sagan. De barn som inte var delaktiga hade fri lek. Grupp 2 bestod av Sanna, Ninni och Pelle.

Genomförandet gjordes på likadant sätt som för grupp 1. När vi arbetade med grupp 1 så filmade Lina och Rebecca läste saga, vi bytte under grupp 2, Rebecca filmade och Lina läste saga.

Under vår första dag så använde vi oss av sagans värld inom temat hösten som grund för att inspirera barnen i deras skapande. Efter vårt genomförande så tittade vi på filmerna och fotona som sedan gav oss ett resultat kring våra frågeställningar.

Inför andra dagens observationer var det inga förberedelser som skulle göras, förutom det praktiska inne i målarrummet som färg och papper. Vi lät även barnen använda svart och vit färg när de skulle måla med naturen som inspirationskälla. Annars var storleken på papperna och färgerna samma som dagen innan.

17

Denna dag var det bara fyra av de sju barnen från dagen innan som deltog och en ny flicka som inte var med dag ett. Alltså var det fem barn i grupp 3 som vi observerade dag två, Adam, Iris, Margit, Kalle och Siri. Alla barnen var på väg ut när vi skulle ta vår promenad och titta på naturen, så de fem barnen följde glatt med. När vi kom tillbaka efter att ha tittat på träden och löven var barnen sugna på att följa med in och måla. Det kändes bra med tanke på att det är viktigt att barnens medverkan i observationerna måste vara frivilliga (Johansson & Svedner, 2001).

Vi gick ut på promenad och det gjorde vi 10.30 på torsdags förmiddagen. Det var den första dagen denna höst som det verkligen varit vitt ute på grund av frost, så istället för höst så kändes det som om vintern hade kommit. Vi höll ändå fast vid att prata om hösten.

Vi gick till en äng som var alldeles vit av frosten och som omges av träd och buskage. För att få barnen att se hur det såg ut i naturen så pratade vi med dem om hur träden ser ut när löven fallit av och om var löven tar vägen. Vi tittade närmre på vilka färger löven verkligen hade. Några barn plockade med sig lite löv för att använda dem som mallar men löven kom aldrig med in, vi såg inte om de slängde dem på vägen eller vad som hände med dem. Alla barnen var fascinerade av att det var frost så de fick leka en kort stund innan vi gick in för att måla.

När vi sedan kom in igen pratade vi om hur det hade sett ut i naturen och om vilka färger de hade sett. Vi frågade barnen så det blev de som berättade för oss om hur det såg ut där ute. Barnen var ivriga att sätta igång och verkade ha tydliga bilder av vad de skulle måla. Vi försökte vara tysta medan de målade men emellanåt frågade vi vad det var de målade för att få med det tydligt på filmen. Det var Lina som filmade och Rebecca gick runt och hjälpte barnen när de ville ha hjälp. Det gick snabbare för barnen att måla den här gången och det skulle bli intressant att se vad vi kom fram till när det sedan var dags att arbeta med resultatet.

Även efter denna observation tittade vi på filmen och pratade lite om den, sedan lät vi den vara en dag och funderade på hur vi skulle bearbeta materialet som vi fått.

18

4.4 Analys och bearbetning

Först efter våra observationer började vi att titta igenom videomaterialet. Där studerade vi barnens sätt att använda sina förkunskaper om sagan och naturen, samt samspelet mellan flickor - pojkar, flickor - flickor och pojkar - pojkar samt hur de inspirerade varandra för att nå resultat.

Vi började med att se vad vi hade fått ut av observationerna. Under vår granskning av videoobservationerna så tittade vi på dem flera gånger för att se hur barnen gick tillväga för att skapa sina målningar. Ibland fick vi göra tillbakaspolningar för att få med det som sägs och skapas. Under analysen av videoinspelningen så fick vi också inblick i flickors och pojkars sätt att skapa bilderna utifrån förutsättningar som sagan och naturen gav. Därefter tittade vi på de digitala bilderna för att få ett grepp om själva målningarnas utseende. Efterhand började vi tolka och analysera bilderna och samspelet mellan barnen. Skoglund (1998) menar att tolkningarna säger ofta mer om tolkaren än om barnet som tolkas. Detta är något som vi bar med oss när vi sedan diskuterade kring vad vårt resultat visat. Tolkningarna gav efterhand grunden för det fortsatta resultatet som beskrivs under resultatdelen.

Analys betyder att man sönderdelar något. Detta gjorde vi under tolkningarnas resultat och jämförde och konstaterade vad vi fått fram av studien. Vi tog bort och lade till det som var relevant för vårt arbete. Vi funderade kring vilka olika delar som fanns i vårt material, hängde de ihop och hur förhöll de sig till varandra. Analysen består av tre delar, observationerna, tolkningarna av hur barnen formar sina teckningar och bildanalysen av barnens målningar. Borgersen & Ellingsen (1994) skriver i sin bok om bildanalys att det går att använda olika frågor som hjälp för att kunna analysera barns målningar. Exempel på frågor är ”Hur är

bilden utformad? Hur förmedlas innehållet? På vilka sätt kan utomstående faktorer styra tolkningen?” (Borgersen Ellingsen, 1994, sid. 99) Dessa frågor användes i vår bildanalys av barnens bilder som stöd för att kunna analysera.

19

4.5 Forskningsetiska överväganden

När vi kom på att observationer, med videokamera och digitalkamera, av barnen vore den bästa metoden, skrev vi ett brev till de föräldrar vars barn vi ville observera. I brevet förklarade vi kort vad var som skulle göras och att det skulle användas videokamera och digitalkamera. Repstad (1999) påpeka att det är viktigt att man betonar att vi har tystnadsplikt, detta påpekas bl.a. då det i brevet skrivs att enbart vi ska se filmerna. Föräldrarna erbjöds mer information om de önskade det. I brevet bads föräldrarna om en underskrift så vi hade på papper att de godkänt observationerna. Johansson och Svedner (2001) påpekar att om

deltagarna inte är myndiga så måste målsman informeras och tillfrågas om deras barn får vara med i en undersökning som t.ex. vår. Barnen som skulle observeras frågade vi i samband med aktiviteten och de fick göra den helt frivilligt.

I häftet ”Forskningsetiska principer” utgivet av humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1991) står det under informationskravet att man måste informera de

undersökningsdeltagande om syftet med studien och under vilka villkor de får delta. Det ska absolut framgå att det hela är frivilligt och att deltagarna när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Under samtyckekravet står det att om de som ska ingå i undersökningsgruppen är under 15 år ska även föräldrar informeras och ge sitt samtycke. Eftersom det finns ett

konfidentialitetskrav har vi inte satt ut namnet på förskolan och barnens namn är fingerade. Beskrivningen av förskolan är så ytlig att det inte ska gå att spåra den.

20

5. Resultat

Resultatkapitlet är uppbyggt utifrån våra frågeställningar. Varje fråga besvaras under respektive rubrik. Första rubriken 5.1 är: Flickor och pojkar målar utifrån saga och natur, sedan följer under rubriker under den. 5.2 Likheter och skillnader mellan flickor och pojkars målningar även här följer under rubriker. 5.3 Pojkar och flickor inspireras av varandra i sina målningar. 5.4 är slutsatsen där resultatet sammanfattas och analyseras.

Här nedan följer en inledande del med exempel på hur samtalen kunde vara under observationerna samt en del om olika sätt att lära på.

I följande situation som utspelar sig mellan kl. 09.15-09.17 så samtalas det om ifall det har varit blåsigt väder.

REBECCA: Har det varit blåsigt här? Kalle: Jo det ha blåsigt

Adam: Här inne är det inte blåsigt

REBECCA: Ute på gården har det varit blåsigt va? Adam: Mm m Ja

Skoglund (1998) menar att för att skapa en bild så använder barnen sin erfarenhet från sin inre verklighet från drömmar, minnen, tankar och känslor. Barnens yttre verklighet får de genom sin omvärld t.ex. genom upplevelser. Vi ger barnen tankar kring höstens färger och inspirerar då med hjälp av omvärlden, tankar kring hur det ser ut på hösten. Wetterholm (1992) talar om att vi upplever vår miljö genom våra sinnen. Han menar att en person upplever miljön utifrån den visuella perceptionen och den taktila perceptionen. Den visuella perceptionsförmågan innebär att, det jag ser tar jag till mig, t.ex. färg och form. Taktil perception innebär att det jag upplever med min känsel är det jag tar till mig. Den visuella erfarenheten får barnen genom att se på bilderna i sagan samt hur naturen ser ut utomhus. Den taktila erfarenheten får barnen genom att känna på frosten att den är kall eller löven som ligger på marken. ”Att kunna se i

naturen innebär inte endast att kunna känna igen olika arter av djur och växter, utan också lägga märke till förändringar och det som avviker från det vanliga” (Wetterholm, 1992, s.73). Barnen får uppleva naturen genom Nalle Puh och bokens bilder där det blåste mycket.

21

Under dagen då vi var ute var solen stark, det var mycket kallt och första frosten hade kommit. Vi gick till en äng som var alldeles vit av frosten och som omgavs av träd och buskage. För att få barnen att se hur det såg ut i naturen så pratade vi med dem om hur träden ser ut när löven fallit av och om var löven tar vägen. Barnen gjorde fotspår och skrapade på ytan för att kunna se det gröna gräset. Barnen såg här att det har skett en förändring i naturen, detta speglas sedan i deras målningar då de målar fotspår.

5.1 Flickor och pojkar målar utifrån saga och natur

Barnen ska skapa utifrån saga och natur och det tänkta är att barnen ska få se och ta, alltså visuellt och taktilt, få uppleva naturen. Här får barnen använda de kunskaper de redan har om naturen och får nya genom det de får uppleva. I sagostunden får barnen både lyssna och se alltså auditivt och visuellt uppleva vad som händer i berättelsen. Utifrån detta kompletteras de olika inspirationskällorna av det auditiva, taktila och visuella lärandet.

5.1.1 Inspiration till skapande utifrån saga

Eftersom sagan handlade om Nalle Puh och den blåsiga dagen var det vinden och färgerna som vi ville att barnen skulle få inspiration ifrån, men det var ofrånkomligt att barnen skulle tänka på Nalle Puh. Under tiden som vi läste sagan pratade vi om hur det såg ut i naturen hos Nalle Puh och vilka färger löven hade.

Följande situation utspelar sig mellan kl. 09.30-09.31. Exempel på detta är när Lina frågar Adam (4.4): LINA: Vad målar Adam för någonting?

Adam: Där e ett löv. (pekar med penseln på en röd plutt) och där är vägen

Här ser man att Adam (4.4) har funderat på att Nalle Puh gick på en väg och att det fanns löv på vägen. Efter en stund när Adam (4.4) har målat fortsätter han att berätta. Situationen fortsätter mellan kl. 09.34- 09.36.

Adam: Där är löv Adam: Be att skicka blå

22

Margit skickar den blåa färgen till Adam. Adam fortsätter att måla. Adam: Där är vinden

Adam (4.4)

Adam (4.4) har förstått att det blåste ute och att vinden hade någon betydelse för sagan. Bilderna i sagan visar bl.a. att löven blåser iväg från träden. Adam (4.4) är väl medveten om att på hösten så blåser vinden starkt, löven är på marken och att Nalle Puh gick på en väg. Adam (4.4) använde färgerna brun, orange, blå, röd, grön och gul. Adam (4.4) berättade att blå symboliserade vinden. Adam (4.4) visar här att sagan har gett honom tankar kring hur det ser ut på hösten och vad som händer i sagan. Hans minnen kring hur det ser ut i sagan och hans tidigare erfarenheter speglas i hans beskrivning av hur han tänker kring sagan.

Iris (3.11) använde sig av orange, röd, gul, brun och blå i sin målning från sagan. Under tiden som vi läste sagan satt hon och tittade ut genom fönstret och verkade inte alls engagerad men när vi sedan skulle sätta igång var det hon som var mest framåt och ville sätta igång direkt. Margit (4.3) använde sig av orange, blå, gul, brun, grön och röd. När vi läste sagan såg Margit (4.3) ut att vara mycket koncentrerad och satt spänt och lyssnade. Följande händelse utspelar sig mellan kl. 09.25- 09.26.

Iris: Får vi Böja?! Kan ja få en färg?! REBECCA: En färg?

Iris: En sååån!

REBECCA: Vad heter det? Margit: Pensel.

23

Iris (3.11) hade alltså inte någon pensel så hon kunde inte sätta igång direkt som hon ville. Exemplet nedan utspelar sig situationer mellan 09.45- 09.50.

Margit: Jag gör Nalle Puh!

Margit: De är Nalle Puh. (pekar på målningen) REBECCA: E de Puh? Umhm.

Margit: De e vinden

Margit: Jag har många löv på min teckning REBECCA: mmmhmm

PEDAGOG: Anna o Sara kommer ni så ska vi gå in o ha samling. (störning utifrån i rummet

bredvid målarrummet)

Margit: Nu e ja färdig

REBECCA: E du färdig? Vad blev de nu då? REBECCA: Vad e de olika duttarna för nåt? Margit: De e löv

REBECCA: Alla de blåa röda gröna

Margit: De e vinden de e vinden de e vinden (visar med fingret runt på pappret) Margit: o de e där när Nalle Puh går.

Margit (4.3)

Margit (4.3) har tydlig tagit till sig det som vi pratade om att det var höst och att det blåste mycket i sagan. Nalle Puh går genom sin ”by” i sagan och det har hon tagit med genom att berätta om var han går. Det finns en röd tråd genom hela hennes berättelse om sin målning. Här fick vi fram det vi var ute efter, genom att läsa sagan önskade vi att barnen skulle tänka på det och måla utifrån det de hade hört och det gör Margit (4.3). Det kan vara så att Margit

24

(4.3) ville ha bekräftelse av oss att hon förstått ”uppgiften” rätt. Hon säger, ”Jag har många löv på min teckning”, det kan också vara så att hon tror att vi blir nöjda av att hon målar många löv. Vi tror att Margit (4.3) slutade måla för hon hörde att de andra skulle ha samling, för i samma ögonblick som pedagogen sa det blev hon klar. Alltså tror vi att målningen inte blev riktigt avslutad.

När Iris (3.11) kunde sätta igång var det första som hon berättade att hon målade Nalle Puh. Iris (3.11) tog den gula färgen och målade ett gult fält nästan mitt på pappret. Sedan började hon använda sig av de andra färgerna och måla icke sammanhängande färg fält där hon använde sig av röd, blå, brun och orange. När hon fått ner alla färgerna på pappret benämnde hon dem med färgens namn inte med en sak som hon har målat. Följande exempel utspelar sig mellan kl. 09.50- 09.51.

Iris: Gul o blå o lite lite röd lite sån färg lite sån färg. LINA: vad är det blåa du målar?

Iris: Höst blå

REBECCA: Vad ska det bli då? Iris: En häst

Iris (3.11)

När Iris (3.11) målat färdigt sa hon att det blev en häst. Det kan tolkas som om hon inte riktigt visste vad det var hon skulle måla, men när vi började visste hon att det var Nalle Puh hon målade. Vi tror att hennes syn på målningen förändrades under tiden som den kom till. När en av oss frågar vad det ska bli, tycker vi i efterhand att det blir precis som om Iris (3.11) måste

25

berätta att målningen föreställer något särskilt. När målningen var färdig och Iris (3.11) blev tvungen att svara på vad det var målningen föreställde sa hon att det var en häst.

5.1.2 Inspiration till skapande av natur

När vi dag två hade gett barnen visuella upplevelser genom att titta på naturen var alla barnen ivriga att sätta igång. Bilderna skapades på mycket kort tid vi hann nästan inte komma in förrän barnen var igång och målade. Margit (4.3), Iris (3.11) och en ny flicka som heter Siri (4.8) målade sina målningar med naturen som inspirationskälla.

När vi var ute pratade vi om vilka färger löven hade och vi tittade på dem, vi kom fram till att de var mörkbruna och en del var nästan svarta. Vi tittade på träden hur de såg ut, om det satt löv kvar eller om de låg under. Det var frost när vi var ute så det var en vit fin gräsmatta som barnen fick se och det var en helt klar dag med solsken. Eftersom vi lät barnen leka och göra spår i frosten på gräset blev det också en taktil upplevelse, då barnen kunde känna på frosten och plocka löv. Det vi hoppades var att de skulle ta till sig lövens färger och se hur träden såg ut. Följande situation utspelar sig mellan kl. 10.00- 10.02.

LINA: Då få Pelle berätta om sin bild Pelle: Vet inte

LINA: Vad har du ritat för någonting? Pelle: Allt det där är löv

LINA: Vilka färger har löven?

Pelle: blå, vit, svat, och gul, och orange, o svat och brun LINA: Var ligger löven någonstans?

26

Pelle (4.9)

Pelle (4.9) har under promenaden sett att löven ligger på marken när det är höst. Sedan har han tagit fasta på de färger som erbjudits. Han har bl.a. sett att löv kan ha olika färger på hösten. Färger som svart, gul, orange och brun är färger som nämns. Dessa färger på löven är typiska vid denna tidpunkt av året. Pelle (4.9) använde sig av färgerna svart, vit, blå, gul orange och brun.

Margit (4.3) använde sig av orange, blå, gul, brun, röd och vit när hon målade utifrån naturen. Siri (4.8) målade med vit, blå, svart, röd, brun, orange och gul. Iris (3.11) målade med vit, blå, brun, röd och svart. Exemplet nedan utspelar sig runt kl. 10.10.

Margit: Ja e färdi nu

REBECCA: Vad blev det på bilden nu då? LINA: Kan du berätta om bilden?

Margit: Där e en blomma o där ser dinosaurie spår o där e en massa löv o där e en båge o

27

Margit (4.3)

Under tiden som Margit (4.3) berättar om vad hon har målat pekar hon tydligt på sin målning vad det är hon menar. När hon visar var löven är hoppar hon med handen precis så som hon gjorde när hon målade dem. Det är möjligt att Margit (4.3) såg en blomma när vi var ute för det har funnits tusenskönor ända fram tills frosten kom så det är intressant att hon har tagit med den. Där hon hade målat orangea dinosauriespår har hon också målat vitt precis som om det är i frosten hon har sett spåren. Det som är intressant är att andra barn målade också dinosauriespår detta tolkar vi som att barnen inspirerade varandra. Löven som Margit (4.3) har målat är svarta, blåa och bruna. Följande händelse utspelar sig kl. 10.25- 10.27.

LINA: E du också klar Siri? Siri: JA!

LINA: Då får du också berätta

Siri: O först o fotspår e de o dom svarta mä o dom blåa mä REBECCA: Vem har gjort spåren då?

Siri: JAAG!!!

Det blev ett litet avbrott för några andra barn började prata med Siri om målningen, det blev diskussioner om dinosauriespår. Situationen fortsätter mellan kl. 10.28- 10.31.

Siri: Gräs o frost

LINA: Gräset och frosten Siri: Osso löven

LINA: Vilken färg har löven då? Siri: Gula o orange

28 LINA: Gula o orange

Siri: Bruna o röd LINA: Bruna o röd

LINA: Sitter dom på träden löven? Siri: På marken!!

LINA: Ligger dom på marken!

Siri (4.8)

Även Siri (4.8) är tydlig med att visa vad det är hon har målat och var de olika sakerna är på målningen. Siri (4.8) började med att måla två löv ett gult med en orange yta i mitten och ett brunt med en röd yta i mitten. Löven tror vi att hon målade för det var dem som vi pratade lite extra om när vi var ute. Det som Siri (4.8) har lagt ner mest tid på är spåren, hon har målat ett stort fält ner på pappret som är gräsmatta med frost. Sedan har hon målat fotspår som går runt hela målningen, spåren är blåa och svarta.

Iris (3.11) berättar om vad det finns på hennes målning runt kl. 10.40.

Iris: Ja ha ja ha ja ha OH

Iris: Detta en säng o detta en häst o detta ä pippi o detta ä OH o detta ä Saga LINA: o de e Saga

29

Iris (3.11)

När vi tittar på Iris (3.11) målning har hon målat vitt både som prickar och som ett täckande fält, det kan vara frosten. Hon har målat en röd rundning med svart i mitten, ett brunt fält, ett svart fält och ett blått fält. När hon berättade om vad de olika färgerna föreställde körde hon med sin hand fram och tillbaka över målningen så det gick inte att se exakt vilka olika färger som representerade vad.

5.2 Likheter och skillnader mellan flickornas och pojkarnas

målningar

Här vill vi se om det finns skillnader/likheter mellan pojkar- pojkar, flickor- flickor och pojkar- flickor. Vi har delat in avsnittet i olika underrubriker för att tydligt hitta de svar som vi funnit med vårt bildprojekt. I det stora hela hittade vi skillnader och likheter under de olika avsnitten som ger svar på frågan hur visar sig likheter/skillnader mellan flickor och pojkars

målningar? Vi har valt att inte enbart titta på det enskilda barnet utan att även studera likheter/skillnader mellan könen.

5.2.1 Likheter och Skillnader mellan pojkarnas målningar

Pojkarnas målningar skiljer sig, då sagomålningen dag 1 har mer färg och har inte så mycket fria ytor kvar när målningen är slutförd. Dag 2 så är där mer fria ytor som inte har använts. Vi tror att dag tvås upplevelse kring frosten har påverkat barnets sätt att inte använda alla ytor då

30

marken ute var alldeles vit. De vita ytorna i målningarna kan alltså symbolisera frosten på marken. Detta är vår tolkning där vi kan se att naturen har påverkat pojkarnas bildskapande.

Likheter mellan målningarna är valet av färger. Både Pelle (4.9) och Kalle (4.3) som var med under båda dagarna har använt sig av orange, svart, vit och gul. Dessutom målar båda fotspår och löv som de upptäckte under promenaden i naturen. Likheter är också att barnen blandar sina färger när de målar en färg ovanpå en annan.

Adam (4.4), Kalle (4.3) och Pelle (4.9) har alla tre olika personligheter och skiljer sig åt på olika sätt. Adam (4.4) skiljer sig på det viset från de andra att han redan när han börja måla har en klar bild kring vad han ska måla och vad som representerar hösten. Han är dessutom endast med under dag 1. Kalle (4.3) pratar mer än vad Adam (4.4) gör och beskriver efterhand vad han målar. Adam (4.4) funderar mycket innan han väljer färg, medan både Pelle (4.9) och Kalle (4.3) tar de färger som de slumpmässigt vill använda. Mönstret är svårt att tyda om Pelle (4.9) och Kalle (4.3) har en klar bild av vad de ska måla. Pelles förutsättningar under sin sagomålning är att han är ensam pojke i sin grupp, detta gör att första bilden han målar gör han utifrån sig själv som pojke. Medan i den sista målningen kan man tyda att han försöker att ta hjälp av Kalle (4.3) i sitt skapande. Kalle (4.3) skiljer sig här åt då han måla på i sin lilla värld och bry sig inte så mycket om dem andra.

Händelsen nedan utspelar sig runt kl. 09.40. Kalle: Kan nån e skicka bun

Paus

Kalle: En stor dino…dionsaurie har gått här..(Målar bruna prickar) LINA: Oj!

Kalle: Stora spår Adam: Be att skicka bun

Kalle: Jag ska bara göra klar dinosaurie spåren. Snart klar me dinosaurie spåren Kalle: Här e djungeln….här e djungeln!!

Kalle: Klar m alla dinosaurie spåren (Lämnar pensel och färg till Adam) Adam: Tack så mycket

Kalle: Kan jag få skickat gön Adam: Grön där.. Varsågod Kalle Paus

31 LINA: Vad är det gröna för någonting Adam

Adam: Dinosaurie spår som kommer i djungeln efter Nalle Puh och vill äta Nalle Puh

Kalle (4.3) Adam (4.4)

Under denna del av observationen så ser man hur Kalle (4.3) påverkade Adam (4.4) med att inspirera till dinosauriespåren. Just nu leker pojkarna på förskolan mycket med dinosaurier. Trots att Adam (4.4) påverkas så har han ändå en anknytning till sagan om Nalle Puh. Han håller fortfarande fast vid att sagan har en innebörd i hans bild. Kalle (4.3) svävar vidare i sitt bildskapande då han börja prata om djungeln. Kalle (4.3) skapar sin bild mer utifrån vad som sker när han har målat något. Han skapar något för att sedan fundera kring vad det föreställer. Adam (4.4) gör tvärtom; han vet vad han ska måla när han skapar fram något i sin bild.

Likheter mellan pojkarnas målningar är att alla är klara över vilka färger som är vilka, ingen tvekar på om det är blå eller röd. Färgerna kan de alla mycket väl. De ger varandra också inspiration kring fotspår och dinosauriespår. Här kan vi se i deras målningar att alla har målat något fotspår. Pojkarna är lugna och arbetar väl med sina målningar. De skyndar inte på utan målar i sin egen takt. Alla tre pojkarna tycker att det är roligt att måla. Pojkarna är vänliga mot varandra och väntar på sin tur.

5.2.2 Likheter och skillnader mellan flickornas målningar

Siri (4.8) och Margit (4.3) har likheter i sina målningar de har båda tagit med löven och lägger stor tyngd vid dem när de berättar om sina målningar. Även Iris (3.11) talar om att hon målar höstlöv men när resultatet ska beskrivas tar hon inte upp det. Färgvalet utifrån sagan är lika, både Margit (4.3) och Iris (3.11) använder lite mer varma färger när de har sagan som inspirationskälla. När de berättade om målningarna var det de orangea fälten som var Nalle Puh. När vi tittade på naturmålningarna, där även Siri (4.8) var med och målade, finns det likheter, de målade med den vita färgen på ett sätt som gör att vi tror den symboliserar

32

frosten. Margit (4.3) och Siri (4.8) målade båda stora orangea dinosauriespår. De hade båda svarta och blåa små duttar som Siri (4.8) sa var spår, medan Margit (4.3) sa att det var löv.

Det var Margit (4.3) som började måla dinosauriespår och efter det gjorde också Siri (4.8) likadana. Iris (3.11) målade ett rött fält med svart inuti efter det att Siri (4.8) hade gjort så med sina löv som var brun- röda och gul- orangea. Sammanfattningsvis har båda flickorna till att börja med tagit till sig sagan och skapar en målning utifrån den men efterhand tappar då Iris (3.11) tråden och börjar se ett annat resultat i sin målning. Medan Margit (4.3) följer ett mönster genom hela sitt skapande. Det vi kan se i flickornas målningar är att när de har fått sagan som inspirationskälla använder de sig av varma färger.

5.2.3 Likheter och skillnader mellan pojkarna och flickornas målningar

Det som var intressant att se var att både flickorna och pojkarna målade dinosauriespår i sina målningar men vid olika tillfällen. Pojkarna målade sina dinosauriespår första dagen när vi hade läst sagan, de samtalade mycket och inspirerade varandra. Margit (4.3) var med när pojkarna målade sina dinosauriespår första dagen men hon målade inte några dinosauriespår då utan det var andra dagen som hon målade dem. Under tiden som hon målade andra dagen blev Siri (4.8) inspirerad och började också måla dinosauriespår. När alla sedan berättade om vad de hade målat började alla prata om dinosaurier.

Det var både flickor och pojkar som talade om vinden under tiden som de målade och

berättade tydligt om var på målningen deras vindar fanns. Alla barnen använde sig av varmare färger när de lyssnat på sagan och när vi hade varit ute och tittat i naturen använde de sig av lite mer kalla färger. Under tiden som målningarna skapades talade både flickorna och pojkarna om att det var löv de målade. Alla barnen både flickorna och pojkarna hade löven i tankarna när de började skapa sina målningar, det vet vi för att de pratade om vad de gjorde hela tiden, men bilderna som de hade ändrades under tiden som de skapade. Om vi tittar på målningarna som är från andra dagen, när vi var ute och tittade i naturen, har både flickorna och pojkarna målat med vit färg som vi tror är frosten.

Det som skilde dem åt var tiden som de ägnade åt sina målningar. Flickorna dag ett blev färdiga mycket snabbt, det hade inte gått mer än ca tjugo minuter, men man kunde ändå se att

33

de var nöjda med det som de hade gjort. Pojkarna däremot satt i nästan fyrtiofem minuter och skapade målningarna och samtalade om dem. Det egocentriska talet använde flickorna mer än pojkarna under tiden som de skapade. Detta tror vi berodde på att pojkarna var kompisar och brukade leka på förskolan, medan flickorna inte gjorde det.

5.3 Flickor och pojkar inspireras av varandra i sina målningar

Det vi kan se är att första dagen målade Adam (4.4) och Kalle (4.3) dinosauriespår på sina målningar när de gjorde det var Margit (4.3) med och såg vad de gjorde. När grupp 2 sedan skulle måla så hade vi hängt upp grupp 1:s målningar på tork, så grupp 2 kunde se dem och utifrån det tror vi att Pelle (4.9) målade stora bruna ”spår” på sin målning från dag ett. Han visste inte vad det var de andra hade målat men han visste att det var de andra pojkarnas målningar som hade ”spåren”. Dag två var det flickorna som inspirerades av pojkarna och började måla dinosauriespår i frosten. Det var Margit (4.3), som sett vad pojkarna målat dagen innan, som började göra stora orangea spår på sin målning. När hon hade gjort det började även Siri (4.8) göra det. När barnen sedan berättade om vad de hade målat kom även pojkarna in på flickornas resonemang om att det var dinosaurier som hade gjort spåren. Några av flickorna och pojkarna som var med, leker ofta med varandra och vi fick veta av en

pedagog att de ofta leker dinosaurielekar. I och med denna vetskap kunde vi se likheter och skillnader mellan barnens målningar. Det vi kunde se var att alla barnen målade spår av olika slag men de använde inte samma färger. Med undantag för de barnen som då brukade leka med dinosaurier för de hade alla orangea spår i sina målningar.

5.4 Slutsats

Under vår studie har vi kommit fram till att barn inspireras av naturen genom sina visuella upplevelser. Den visuella upplevelsen fick barnen genom promenaden då de visuellt fick uppleva naturen och synliggöra hur naturen ser ut på hösten. Målningarna som skapades efter naturupplevelsen synliggör det barnen upplevde under sin promenad. Enligt Vygotskij

(Evenshaug Hallen, 2001) är kunskapen något som skapas socialt genom språk. Det vi såg i vår studie var att barnen samtalade både individuellt och med varandra om vad de målade. Det egocentriska talet var det som flickorna använde sig mest av, medan pojkarna samtalade med varandra. Detta tolkar vi som att pojkarna som brukade leka på förskolan hade mer

34

gemensamt än flickorna som inte brukade leka med varandra. Bildskapandet blev därför enligt vår erfarenhet ett socialt samspel som byggde på gemensamma erfarenheter från naturupplevelsen. Barnens skapande kan därmed ses som ett exempel i enlighet med Vygotskijs teori, då vi kunde se att samspelet kring barnens skapande var en stor del av målningarnas resultat. Vygotskijs teori kring socialt samspel ges härmed stöd i barnens skapande.

Vi kan med hänvisning till vår problemformulering konstatera att vi har fått svar på våra frågor. Hur målar barnen sina målningar utifrån saga och natur? Barnen använde sig av det som de hade fått uppleva och fundera över för att sedan skapa sin bild. Vi kan se att valet av innehåll i målningarna är både olika och lika. Några barn hade redan en bild i huvudet som de ville skapa och utförde det utmärkt. Medan några barn skapade mentala bilder under tiden de målade. Barnen använde de färger som erbjudits och var medvetna om vilka färger som var vilka. Saga och natur gav barnen inspiration kring deras skapande på det viset att de t.ex. målade fotspår, frost, löv och Nalle Puh. Bilderna i sagan var mycket varma och innehöll höst färger. Under tiden som vi läste sagan pratade vi om vilka färger det fanns på bilderna i sagan och vilken årstid man kunde se i den. Barnen blev inspirerade av färgerna och man kan se i alla målningarna allt det varma och ”mysiga” som man upplever av Nalle Puh sagorna. Nalle Puh har själv en varm gul färg och bakgrundsfärgerna var i denna saga, varm orange, grön som började bli lite brun, brun med orange ton, röd med brun orange nyans.

I vår slutsats så kan vi härmed konstatera att bildskapande utifrån olika miljöer har en viss betydelse i utförandet av målningarna. Naturen påverkade skapandet genom att barnen fick uppleva en naturförändring för årstiden, då första frosten kommit. Målningarna skapades därmed utifrån vad de precis upplevt. Sagan gav barnen en fantasibild kring Nalle Puh och hur hösten såg ut i sagan. Barnen relaterade sedan till sina egna tankar kring hösten och annat som är viktigt för dem för tillfället i detta fall dinosaurier.

Hur visar sig likheter/skillnader mellan flickors och pojkars målningar? Likheter visar sig då både pojkar och flickor leker med dinosaurier på sin förskola. Dessa tankar kring dinosaurier leksaker speglas när flickorna och pojkarna målade dinosauriespår i sina målningar. Det finns också likheter kring hur de skapar sin målning. Vissa vet precis vad de ska måla, medan vissa under skapandets gång förändrar innehållet av målningarna. Barnen har ett antal färger att

35

utgå ifrån och alla använder t.ex. brun och orange i sina målningar. Här finns det likheter mellan pojkarna och flickorna.

Skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas målningar är inte så stora. Men pojkarna är de som vill arbeta länge med sina målningar, medan flickorna ofta bli färdiga tidigare med sina målningar. Vi kan också se skillnader i barnens uttalade funderingar kring sitt skapande. Pojkarna pratade mindre om sina målningar, medan flickorna pratade mer.

Vi kan avslutningsvis konstatera att det finns mer likheter kring pojkar och flickors skapande än vad det finns skillnader. Slutligen kan vi också konstatera att miljön har betydelse för barns bildskapande då målningarna bevisade att man påverkas av den miljö som man få uppleva.

36

6. Diskussion

I detta diskussionskapitel kommer vi att göra en kort tillbakablick av vår studie. Syftet med vår studie var att få se hur barn mellan tre och fyra år får inspiration från den miljö och den saga som vi gett dem. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina tankar kring det som de just upplevt till en målning. Studien skulle ge en utmaning i vårt tänkande och ge inblick i hur barnens miljöuppfattning inspirerade deras bilder och formade deras bildskapande. I studien jämfördes pojkar och flickors målningar, eftersom vi i vår studie ville se om det fanns genuslikheter/skillnader inom bildskapandet.

Eftersom vi i våra problemformuleringar hade för avsikt att studera barnens sätt att skapa och jämföra målningarna blev vårt val av metod videoobservationer. Det blev till stor hjälp, då vi fick med både samtal och skapande. Genomförandet av observationerna blev bra, på så sätt att grupperna vi observerade var lagom stora för vår studie. Barnen var på samma

utvecklingsnivå vilket gjorde att resultatet i målningarna var likvärdiga utvecklingsmässigt och kunde jämföras på samma grunder.

Resultatet i vår undersökning blev delvis som vi hade tänkt oss genom att vi fick bra svar på våra problemformuleringar. Barnen visade att inspiration från olika miljöer och en direkt uppgift styrde deras sätt att skapa målningarna. Det var intressant att se pojkar och flickor måla under samma förutsättningar och få som resultat att pojkar och flickor målar mer lika än olika. I jämförelse med en studie gjord av Eva Änggård (2005) kan vi se att vår studie visar att flickor och pojkar målar lika utifrån både saga och natur. Änggård däremot har i sin studie kommit fram till att flickor och pojkars målningar skiljer sig, då de fritt får skapa utan en bestämd inspirationskälla. Härmed kan vi se hur olika barn skapar beroende på vilken

inspirationskälla de har. Det tänkta temat i vår studie var hösten då saga och naturinspirerat av höst skulle ge barnen bilder. De bilder som vi ville ge barnen genom naturen blev inte riktigt som vi hade tänkt oss då första frosten kom den dagen som vi skulle gå ut. Det vi ville att barnen skulle bli inspirerade av var höstens färger och de nedfallna löven. Eftersom naturen hade andra avsikter än vi blev det inte riktigt som vi hade tänkt oss, det var frost överallt och det enda som barnen var intresserade av var frosten. Utifrån den rådande situationen blev resultatet i barnens målningar mycket mer vinter än höstinspirerat. Dessutom kunde vi även se att barnens lek fick ta plats i deras bildskapande, då de målade dinosauriespår. Detta målade

37

både flickor och pojkar i sina målningar. Om inte flickorna hade lekt med dinosaurier hade det kanske visat sig andra inspirationskällor i deras målningar.

Vi har haft perceptionsteorin och den kognitiva teorin som bas för vårt arbete.

Perceptionsteorin handlar om att barn ritar utifrån vad de för tillfället upplever och vad de redan har kunskap om. Barnen i vår studie hade kunskap om årstiderna då de på förskolan hade talat och läst sagor om de olika årstiderna. Hösten hade de därför en viss kunskap om. Temat i vår studie var därför inte främmande för barnen. Eftersom vi gav barnen olika upplevelser kring saga och natur så ger perceptionsteorin stöd i våra tankar och vårt upplägg av undersökningen. Barnen fick visuella upplevelser genom bilder av saga och natur som de sedan fick skapa utifrån. Den kognitiva teorin är den motsatta teorin till perceptionsteorin då den menar att barnen måste få kunskap innan de skapar för att kunna skapa. Utifrån de här två teorierna tycker vi att det går att se i barnens målningar vilka förkunskaper barnen hade innan de började måla och vilka nya kunskaper vi har inspirerat dem till. Båda teorierna går på olika sätt att koppla till barnens lärande då både gamla och nya kunskaper har en betydande roll i barns skapande. Därför är de båda teorierna relevanta för vår studie. Enligt Vygotsky så lär barnen sig utifrån samspel med andra människor. Han menar att barnen går från det sociala till det individuella. Barnen i vår studie använde det sociala då de inspirerar varandra samtidigt som de individuellt skapade sina målningar.

Lindahl (2002) hänvisar till Vygotsky som menar att barn är aktiva, vill lära sig och vill skapa mening i det de gör. Kommunikation är det främsta redskapet för att kunna lära och skapa. Lindahl använder Vygotskys tankar då hon genom sina videofilmningar kan använda

kommunikationen i lärandet med pedagoger och barn. Under våra inspelningar av barnen och vår medverkan i studien, så använder vi också oss av kommunikationen som redskap. Det gör vi för att kunna förmedla det budskap som vi vill genom saga och natur. De visuella

upplevelserna som barnen får genom naturen ger barnen något att tala och skapa kring. Vygotskys tankar kring kommunikationens betydelse återkommer i barnens skapande process tillsammans med sina kamrater.

Genomförandet av vår studie var väl planerad och tidsplanen var tydlig. Den metod som vi valde att använda oss av i vår undersökning var bra men om det hade funnits mer tid att röra sig med hade det varit intressant att observera barnen under en längre period och se hur deras bildskapande hade sett ut under icke-lärarstyrda aktiviteter. Vi hade då kunnat se vilka lekar