Miljöövervakning berättar om hur miljön mår

SAMORDNAD NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING I SVERIGE

INNEHÅLL

Miljöövervakning följer tillståndet i miljön

3

Samordning av miljöövervakningen och dess aktörer

4

Så går miljöövervakningen till

6

De tio programområdena

8

Landskap

8

Fjäll

9

Skog

10

Jordbruksmark

11

Våtmarker

12

Luft

13

Miljögiftssamordning

14

Hälsorelaterad miljöövervakning

15

Kust och hav

16

Sötvatten

17

Viktiga årtal i miljöövervakningens historia

18

UTIVEN AV NATURVÅRDSVERKET

Redaktion: Emma Granqvist, Jeanette Frykner, Maria Larsson Redaktör: Maria Larsson

Grafsk produktion: Typoform

Omslagsfoto: Lövgroda, foto: Pär Brännström

BESTÄLLNING:

Arkitektkopia, ordertel: 08-505 933 40. Orderfax: 08-505 933 99. E-post: natur@cm.se Postadress: Arkitektkopia AB, Box 110 93, 161 11 BROMMA

www.naturvardsverket.se/publikationer ISBN 978-91-620-8818-7

©Naturvårdsverket 2018 Tryck: Arkitektkopia AB, 2000 ex.

Miljöövervakningen kan förändras. För aktuell information,

FOTO: JAKOB BERGENGREN

Miljöövervakning följer

tillståndet i miljön

Den svenska miljöövervakningen är en förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete och

omfattar regelbundna och systematiskt upplagda undersökningar som visar miljöns tillstånd.

Vad som övervakas styrs av uppsatta miljömål, krav i lagstiftning och EU-direktiv samt av

Sveriges åtaganden inom internationella konventioner.

RESULTAT FRÅN MILJÖÖVERVAK-NINGEN behövs för att kunna beskriva tillståndet, upptäcka förändringar och bedöma hot-bilder i miljön. Det är viktiga underlag till miljömålsuppföljning och internationell rapportering. Resultat från de systematiska undersökningarna ligger till grund för beslut om åtgärder och kan ofta användas eller kombineras med uppföljning av effekter av beslutade åtgärder.

Sverige har ett väl utbyggt system för att övervaka landets miljötillstånd. De svenska tidsseriernas längd är i många fall unika i världen. De långa tidsse-rierna ger miljöarbetet och forskningen en grund för nya analyser och en baslinje att stämma av nya insikter mot.

Ett exempel är tidsserierna på olika miljögifter i sillgrissleägg. Mätningar av industrikemikalierna PCB i sillgrissleägg från Stora Karlsö har pågått sedan 1969 och visar på en nedåtgående trend sedan 1978, då PCB förbjöds i nya produkter i Sverige. Ämnena bryts ner långsamt och förekommer fort-farande i låg dos. Sillgrisslan är bra att övervaka för att mäta miljögifter i marin miljö, eftersom den äter fisk, övervintrar i Öster-sjön och har en hög och stabil fetthalt.

Miljöövervakningen finansieras från många håll men kärnan är de medel Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten fördelar från anslaget Miljööver-vakning mm, vilket uppgick till 410 miljoner kronor 2018.

FAKTA: Miljöövervakning I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Verksamheten ska:

• beskriva tillståndet i miljön • bedöma hotbilder • lämna underlag för åtgärder • följa upp beslutade åtgärder • ge underlag för analys av olika

utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan.

Samordning av miljöövervakningen

och dess aktörer

För en heltäckande bild av miljösituationen krävs god samordning av övervakningen.

Naturvårdsverket samordnar den svenska nationella miljöövervakningen, som är

upp-delad på tio programområden. Av dem ansvarar Naturvårdsverket för åtta och Havs- och

vattenmyndigheten för två. Det praktiska arbetet med provtagning, analyser och lagring

av data utförs främst av av experter vid universitet, högskolor, fackmyndigheter och

konsulter på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

FÖR-DELNING av medel för miljööver-vakning, uppföljningen av övergripande standardiserings-arbete (till exempel begrepp och mätstationer), samordning av systemet med datavärdskap för lagring och tillhandahållande av resultat och vissa gemensamma presentationsvägar (som Miljö-dataportalen). Samordningen genomförs via dialog och upp-drag till berörda aktörer.

Samordning och samverkan mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är av särskild vikt eftersom det finns områden där ansvarsområdena har mycket nära koppling till varann. Dit hör nationell miljö-giftsövervakning i akvatiska

miljöer och nationella indikatorer för fågel enligt havsmiljödirektivet.

MÅNGA AKTÖRER VERKAR INOM MILJÖÖVERVAKNINGEN:

• Naturvårdsverket ansvarar för

samordningen av miljöövervak-ning i Sverige samt driver det nationella miljöövervaknings-programmet.

• Naturvårdsverket ansvarar för

och driver de nationella delarna av miljöövervakning på land och i luften, miljögifter i vattenmiljö samt den hälsorela-terade miljöövervakningen.

• Havs- och vattenmyndigheten

ansvarar för samordning av vattenrelaterad miljöövervak-ning i Sverige samt driver de

limniska och marina delarna i det nationella miljöövervak-ningsprogrammet.

• Länsstyrelsernas uppgift är att

driva regional miljöövervakning samt samordna regional och lokal/kommunal miljöövervak-ning. Nationell och regional miljöövervakning samverkar.

• Kommunernas

miljööver-vakning bedrivs för att

till-godose deras behov av informa-tion om miljön. Genom natio-nella föreskrifter och förord-ningar ansvarar kommunerna för att samla in uppgifter om badvatten- och luftkvalitet i tätorter, undersöka brunnar och buller, mäta halten organiska miljögifter i fisk och

annan livsmedelskontroll samt inventera arter, bestånd, bio-toper eller ekosystem. Kommu-nerna har via miljöbalken skyldighet att ställa krav på egenkontroll av företag i kom-munen. Dessa data kan ge viktig information om miljön och används också för internationell rapportering.

• Övriga myndigheter med ansvar

för miljöövervakning inom sina sakområden. Exempelvis gör

Skogsstyrelsen inventeringar som ger kunskap om hur skogen mår och hur det står till med såväl skogsproduktion som miljö.

• Näringslivet. Företag utövar

egenkontroll och tillsyn enligt miljöbalken.

• Lärosäten. Högskolor,

universi-tet, forskningsinstitut genomför miljöövervakning och datavärd-skap på uppdrag av Naturvårds-verket och Havs- och vatten-myndigheten.

Forsknings-samhället gör en hel del lång-liggande försök i egen regi.

• Ideella föreningar till exempel

Håll Sverige Rent, Naturskydds-föreningen och Luftförorenings-och klimatsekretariatet (AirClim) bidrar med viss datainsamling.

• Enskilda personer, ofta

verk-samma i ideella föreningar, bidrar också exempelvis genom medborgarforskning.

DATAFÅNGST BEARBETNING _ANALYS TOLKNING SAMORDNING Naturvårdsverket driver delprogrammmet, SLU utför. TEKNISKT STÖD

Data lagras i provbank på Naturhistoriska

riksmuséet.

FIGUR 1. Exempel på miljöövervakning.

Övervakningen av små-gnagare i Vindeln. Det började som ett forsknings-projekt vid SLU 1971 och blev ett delprojekt i den nationella miljöövervakningen 1979/1980. Forskargrupp mäter smågnagarna.

Övervakningen visade tidigt att antalet sorkar och lämlar varierar i 3–4-årsintervall (sorkcykler) och efter hand att störningar i snö-täckets kvalitet, till exempel isbildning, försämrar deras möjlighet att överleva vintern.

LEVERANSER

Data används till exempel i miljömålsuppföljningen. Antalet smågnagare påverkar den biologiska mångfalden av deras predatorer rovfåglar, ugglor, fjällrävar och andra rovdjur.

Så går miljöövervakningen till

Miljöövervakningen utförs genom att studera biologiska, kemiska och fysikaliska

förändringar i luft, vatten och mark, effekter på ekosystem och dess funktion samt

specifika miljöförhållanden som kan påverka människors hälsa. Utförare genomför det

praktiska genom långa obrutna serier av regelbundna mätningar vid fasta stationer eller

provytor. Bland annat räknar Lunds universitet varje höst flyttfåglar på väg till vinterkvarter.

Det görs med hjälp av frivilliga.

MÄTSYSTEM, ANALYSER OCH mo-deller utvecklas och förändras ständigt. Ett exempel är arbetet med nya nationella marktäckedata för landskapsövervakning, statistik om markanvändning samt i arbetet med grön infrastruktur och skydd och skötsel av mark. En heltäck-ande marktäckekartering med grundläggande marktyper både med och utan vegetation tas fram via fjärranalys från det europeiska Copernicusprogrammet. Ett annat exempel är användning av miljö-DNA (miljö-DNA som har spritts i miljön från en växt eller ett djur) för att bland annat hitta invasiva arter på ett tidigt stadium.

Miljöövervakningen fördelas på tio programområden: Landskap, Fjäll, Skog, Jordbruksmark, Våtmarker, Luft, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning (som drivs av Naturvårdsverket) samt Kust och hav respektive Sötvatten (som drivs av Havs- och vattenmyndigheten). Naturvårds-verket ansvarar för miljögiftsdelen i Kust och hav och Sötvatten.

Det är viktigt att samla in referensuppgifter om miljötillstån-det i relativt opåverkade områden för att ha som jämförelse till människans påverkan. Utifrån skillnaden kan trender och hotbilder urskiljas.

Förutom övervakning som sker inom programområdena bedrivs en omfattande utveckling av nya metoder för övervakning och dataanalys. Dessutom bedrivs övervakning som är styrd direkt av EU-direktiv och som skiljer sig från traditionell långsiktig över-vakning. Den övervakning som går på tvärs genom de olika program-områdena, eller inte ingår i dagens programområden, omfattar exempelvis främmande och invasiva arter samt biologisk mångfald. I tillägg övervakas marint buller och utförs en omfattande kartering av marina livsmiljöer i svenska vatten. För

FIGUR 2. Uppföljning av åtgärder.

MILJÖÖVERVAKNING _{FÖR ÅTGÄRDER} STRATEGI

ÅTGÄRDER I PÅVERKADE OMRÅDEN JUSTERING AV STRATEGIN UTVÄRDERING: HAR ÅTGÄRDERNA HAFT EFFEKT?

Miljöövervakningen ger till exempel referenspunkter från opåverkade områden. De används sedan i cykeln som följer upp åtgärder i påverkade områden.

grundvatten och grundvattenbero-ende ekosystem finns ett omfat-tande övervakningsprogram, som dessutom är under utbyggnad.

Till miljöövervakningens uppgifter hör också att ta hand om den data som samlas in, lagra den på ett säkert sätt och göra den tillgänglig. I dag är den största delen av data så kallad öppen data, tillgänglig för alla och finns lagrad hos utsedda datavärdar. Miljööver-vakningssystemet används för att utveckla bedömningsgrunder, miljökvalitetsnormer och miljömål i det nationella miljömålssystemet samt ger underlag för uppföljning-en av miljökvalitetsmål. Data ger underlag som indikatorer till

miljömålsuppföljningen. Indikato-rerna visar förändringar i faktorer som är viktiga för uppföljningen av miljömålen. Ett exempel på en indikator är Täckning av fjäll-vegetation som bygger på data från NILS-programmet (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige): http://sverigesmiljomal.se/ miljomalen/storslagen-fjallmiljö/ fjallvegetation/

Ett exempel på internationell rapportering är den rapport om tillståndet för de svenska växt- och djurarterna samt naturtyper, som sker vart sjätte år till EU av artikel 17 i Art- och habitatdirektivet.

FAKTA: Biogeografisk uppföljning

Biogeografisk uppföljning är ett till-lägg till nationell miljöövervakning för att samla in information i Sveri-ges fem biogeografiska regioner till EU:s art- och habitatdirektiv. Data samlas in för de cirka 90 naturtyper och drygt 160 arter som är listade i direktivet. Uppföljningen är uppde-lad i 14 art- och naturtypsgrupper som samordnas av universitet och länsstyrelser. Den ger också underlag för miljömålsuppföljning och utveck-ling av miljöarbetet i Sverige.

Programområde Landskap

Innehåller två typer av delprogram: (A) sådana som övervakar landmiljön på samma

vis oavsett om naturtypen är skog, jordbruksmark, våtmark eller fjäll. (NILS, SFT,

Svensk dagfjärilsövervakning, Nationell kustfågelövervakning) (B) Delprogram som

övervakar flyttfåglar under flyttningen (Sträckfågelräkning vid Falsterbo, Fågelräkning

och ringmärkning vid Ottenby, Svensk sjöfågelinventering.) Resultaten används för såväl

miljömålsuppföljning som internationella samarbeten och rapportering, exempelvis för

EU:s Art- och habitatdirektiv.

DELPROGRAM:

• NILS-programmet (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Övervakar alla landmiljöer genom stickprov på drygt 600 permanenta rutor (25 km² stora) över hela landet.

• Svensk Fågeltaxering (SFT). Organiserar övervakning av häckfåglar samt stannfåglar vintertid, till stora delar baserat på frivilliga insatser.

• Svensk Dagfjärilsövervakning. Baseras på att fjärilsintresserade personer rapporterar in observa-tioner av dagfjärilar från samma plats 3–7 gånger mellan 1 april och 30 september varje år. • Nationell kustfågelövervakning.

Innebär årlig räkning av häckande sjöfåglar längs Sveriges kust i både ett antal fasta och rörliga rutor.

• Sträckfågelräkning vid Falsterbo. Görs på alla rovfåglar och ett

stort antal andra utsträckande fågelarter varje höst.

• Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby. Småfåglar fångas huvudsakligen med nät för räkning och ringmärkning under tiden 15/3–15/6 och 25/7–15/11.

• Svensk sjöfågelinventering. Är den svenska delen av en inter-nationellt samordnad räkning av simfåglar, framför allt andfåg-lar, på övervintringsområden.

Programområde Fjäll

Beskriver tillståndet för de terrestra ekosystemen i fjällområdet. För fjällen

spelar NILS-programmet en särskilt viktig roll för rapportering av gynnsam

bevarandestatus till EU:s Art och habitatdirektiv. Detta eftersom den för

övriga landmiljön viktiga datakällan Riksskogstaxeringen inte samlar in några

fältdata ovan skogsgränsen. Data används även till miljömålsuppföljning.

• Miljögifter i biota – fjäll. • Övervakning av fjäll. Genom Material från ren samlas in NILS-programmet följer i samband med renslakten från effekter av rennäring, turism två områden i södra och norra och klimatförändringar. Lappland. Delprogrammet bidrar också till

rapporteringen av fjällhabitat • Smågnagarövervakning – fjäll.

enligt EU:s habitatdirektiv. Följer sorkars och lämlars

populationsfluktuationer och ger underlag för miljögifts-analyser.

FOTO: NATURVÅRDSVERKET

Programområde Skog

Följer upp tillståndet i skogen med undantag för fjällbjörkskogen. Fokus ligger dels på

markkemi och markförhållanden, dels på biologisk övervakning (fältskiktsväxter,

smådägg-djur). Resultatet används som underlag för rapportering till Klimatkonventionen

(skogs-markens kolförråd) och till åtaganden enligt Kyotoprotokollet, samt enligt EU:s Art- och

habitatdirektiv (vegetationsdata) och till Luftkonventionen (CLRTAP).

DELPROGRAM: den, markkemi och vegetation analyserats med avseende på

• Integrerad övervakning (IM). inom cirka 23 500 objektivt metallhalter. Nu lagras materia-Omfattande mätningar av utlagda provytor spridda över let endast i Miljöprovbanken. miljötillstånd och omsättning hela landet, förutom i fjäll- _{• Smågnagarövervakning – skog.} av olika ämnen inom fyra små trakterna. _{Följer sorkars och lämlars} avrinningsområden med tonvikt • Miljögifter i biota – skog. populationsfluktuationer och på effekter av långtransporte- Prover av lever, njure och ger underlag för miljögifts-rade luftföroreningar. _{muskel från älg samlas in vid analyser.}

• Markinventeringen. Innebär Grimsö forskningsstation i kartläggning av markförhållan- Västmanland och har tidigare

Programområde Jordbruksmark

Syftar till att ta fram underlag för att bedöma inverkan av miljöproblem inom

jordbruks-området som övergödning, bekämpningsmedelsrester, tungmetaller, markpackning och

minskad biologisk mångfald. Programmet följer åkermarkens tillstånd vad gäller innehåll

och kemiskt tillstånd. Belastning från gödsling kvantifieras på en nationell och regional

skala. Inom området ingår även övervakning av tillståndet i gräsmarker. Med

jordbruks-mark menas här områden som används, eller nyligen har använts, för åkerbruk, bete (med

tamdjur) eller ängsbruk. Hit hör även småbiotoper i eller intill sådan mark, till exempel

dikesrenar, åkerholmar, alléer och stenmurar. Resultat från miljöövervakning används för

miljömålsuppföljning och internationell rapportering.

DELPROGRAM:

• Inventering av mark och gröda. Den svenska åkermarken karteras systematiskt på innehållet av humus och de viktigaste markkemiska egen-skaperna undersöks.

• Jordbruksmark i

NILS-programmet. Huvudsyftet är att följa hur förändringar i det svenska landskapet påverkar den biologiska mångfalden. • Markpackning. Strukturen

i alven (undre lagret av kultur-jordmånen) studeras för att avgöra om förutsättningar finns för normal rotutveckling, optimalt utnyttjande av växt-näring och effektiv dränering. • Mätningar av växtskyddsmedel.

Görs under växtsäsongen inom fyra så kallade intensivtyp-områden i Skåne,

Östergöt-FOTO: NA

TUR

VÅRDSVERKET

lands, Västra Götalands och Hallands län samt i två skånska

åar (Vegeå och Skivarpsån) för _{vilken betydelse odlingen och dominerar mäts och beräknas} att följa läckaget. _{klimatet har för mark och halter av näringsämnen och} • Observationsfält på åkermark. gröda samt studera jordbrukets rester av växtskyddsmedel i

yt-Grundvatten, dräneringsvatten inverkan på yt- och grund- och grundvatten under olika och ytvatten från 13 försöksfält vattenkvaliteten. perioder och i olika områden. (åkrar) i olika delar av landet _{• Typområden på jordbruksmark.}

Programområde Våtmarker

Följer långsiktigt utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet

och biologisk mångfald. Till våtmarker räknas myrmarker, sumpskogar och

våtmarks-stränder vid sjöar, vattendrag och hav. Den heltäckande satellitbaserade övervakningen

liksom övervakning av de nordliga palsmyrarna används för uppföljning av miljömål och

internationell rapportering. Den senare är dessutom speciellt inriktad mot

klimat-rapportering genom övervakning av effekter av ett förändrat klimat.

• Klimatrelaterad övervakning. Utförs på palsmyrar med palsar, det vill säga kullar av torv som innehåller en iskärna. Palsmy-rarna utgör viktiga livsmiljöer för många djur och fåglar. De är en prioriterad naturtyp i EU:s art- och habitatdirektiv men i ett varmare klimat tinar marken och palsarna bryts ner. I ett urval av palsmyrar dokumen-teras förändringar i volym och

vegetation med hjälp av laser-data och vegetationsanalyser. • Satellitbaserad övervakning.

Används för att upptäcka markanvändningsrelaterade vegetationsförändringar i öppna myrar. Hela landet från norr till söder analyseras med 10-års-intervaller. Det första omdrevet (inventeringsintervallet) av-slutades 2017.

• Biologisk mångfald i rikkärr. Ett gemensamt delprogram som

drivs av länsstyrelser men som har utvecklats i nära samverkan med Naturvårdsverket. Rikkärr är torvbildande våtmarker som är rika på mineraler, ofta kalk som kan ha sitt ursprung i underliggande berggrund eller i lösa sediment som inlandsisen transporterat över landet. Strukturella och biologiska indikatorer på miljötillståndet övervakas, med särskilt fokus på biologisk mångfald.

FOTO: NA

TUR

VÅRDSVERKET

Programområde Luft

Verksamheten övervakar och tar fram underlag om halter och deposition av luftföroreningar

som kan orsaka skador på hälsa, naturmiljö och kulturföremål samt bidra till

klimatföränd-ringar, ozonuttunning, försurning och övergödning. I första hand görs det i regional bakgrund.

Övervakningsprogrammet är till stor del utifrån krav i lagstiftning och konventioner.

DELPROGRAM:

• Försurande och övergödande ämnen. Löpande mätningar av bland annat svavel- och kväve-föreningar.

• Krondroppsnätet. Löpande mätningar av bland annat deposition av svavel- och kväveföreningar. • Partiklar i luft. Löpande

mätningar av bland annat PM10, PM2,5 och sot i regional bakgrund samt PM2,5 i urban bakgrund.

• Marknära ozon. Löpande mätningar av marknära ozon i regional bakgrund och förort samt VOC i urban bakgrund. • Metaller i luft och nederbörd. Löpande mätningar av metaller

till exempel kvicksilver, arsenik, kadmium, nickel, bly, krom, koppar och zink.

• Metaller i mossa. Löpande mätningar vart femte år, av nedfall av metaller i mossa. • Organiska miljögifter i luft och

nederbörd. Löpande mätningar av organiska miljögifter, till exempel PAH, PCB, HCB, PFAS, bromerade ämnen, flamskyddsmedel och dioxiner. • Pesticider i luft och nederbörd.

Löpande mätningar av halter av 139 substanser i nederbörd och 66 substanser i luft.

• Spridningsberäkningar med MATCH-modellen. Model-lering av halter, totaldeposition, våtdeposition och

torr-deposition av svavel- och kväveföreningar samt halter av marknära ozon.

• Ozonskiktets tjocklek. Löpande mätningar av ozonskiktets tjocklek.

• Ozonnedbrytande ämnen. Löpande mätningar av klor, fluor och HCFC.

• STRÅNG UV-indikator. Modellering av UV-strålning, direkt solstrålning, global-strålning, solskenstid och fytosyntetiskt aktiv strålning. • Partiklar och klimatpåverkande

ämnen på Svalbard. Löpande mätningar av bland annat koldioxid och partiklar.

Programområde Miljögiftssamordning

Samlar verksamheter som kompletterar den löpande miljögiftsövervakningen inom

övriga programområden genom att ge möjlighet till retrospektiva studier och studier av

nya ämnen samt analyser och undersökningar närmare källorna. Liksom resultaten från

miljögiftsövervakningen i övrigt används resultaten från programområdet för uppföljningen

av utvecklingen mot en giftfri miljö. De ger underlag för åtgärder, till exempel regler för

kemikalieanvändning, behov av efterbehandling eller för att kunna avgöra om ett ämne

ska införlivas i den löpande övervakningen.

FOTO: GÖRAN NYRÉN/JOHNÉR • Screening. Till skillnad från de

löpande mätningarna inom övriga programområden innebär screeningverksamheten enstaka undersökningar eller utredningar som syftar till att identifiera nya miljöförorening-ar som kan orsaka hälso- och miljöproblem. Det kan röra sig om både kunskapssamman-ställningar och mätningar i miljö och människa. En möjlighet är att göra breda undersökningar av många olika miljöföroreningar i utvalda områden. I detta fall ska så många ämnesgrupper som möjligt täckas in. Syftet är att få en uppfattning om den totala föroreningssituationen i områ-det och vilka ämnen som kan

DELPROGRAM: hället, spridningen av dessa behöva studeras ytterligare. En

• Miljöprovbank. Miljöprover kemikalier samt undersöka annan möjlighet är att studera som till exempel fisk, fågelägg kopplingar till effekter i miljön. något specifikt ämne eller en och slam från avloppsrenings- • Miljögifter i urban miljö. Halter grupp av ämnen taget i olika verk samlas in årligen och av många organiska ämnen och typer av prover för att under-sparas i en provbank på Natur- metaller samt hormonella söka spridning och förekomst historiska riksmuseet i Stock- _{effekter mäts årligen i slam och} i miljön. Screeningundersök-holm. Dessa sparade prover utgående vatten från nio kom- ningar kan även användas för möjliggör retrospektiva studier munala avloppsreningsverk och att kunna följa upp olika och tidstrendsstudier. Genom förändringar över tid noteras. internationella krav, från att man kan följa hur halterna _{Detta ger en bild av vilken} exempelvis direktiv och konven-av miljögifter i sparade prover belastning den bebyggda miljön tioner, som rör metaller och fördelar sig både geografiskt har på den omgivande miljön organiska miljöföroreningar. och över tid kan man följa och speglar vilka kemikalier som

FOTO: F

ANCY/JOHNÉR

Programområde Hälsorelaterad

miljöövervakning (HÄMI)

Följer långsiktigt människors exponering för miljöföroreningar,

halter av dessa i kroppen och eventuella påföljande besvär

och effekter. Målsättningen är att kunna följa trender i hur

den svenska befolkningen påverkas av faktorer i den

om-givande miljön.

RESULTATEN UTGÖR ETT underlag för miljömålsuppföljning och för att följa upp de krav som ställs internationellt, till exempel från EU, i konventioner som det Arktiska Samarbetet och Stock-holmskonventionen samt från vissa organisationer, som WHO.

Genom att följa exponering och effekter hos människan blir det tydligare vilka miljöfaktorer som behöver åtgärdas. Många studier inom HÄMI används på olika sätt av myndigheter och inom miljö-målsuppföljningen. Det gäller till exempel exponering för flyktiga

organiska ämnen, halter av organiska ämnen i modersmjölk, halter av metaller i blod och halter av organiska ämnen i serum.

DELPROGRAM:

• Biologiska mätdata – metaller. Undersöker blyhalten i blod, kvicksilver i hår samt halten av kadmium i urin och blod. • Biologiska mätdata – organiska

ämnen. Unga män och kvinnor följs vad gäller organiska ämnen. I prover från ammande mödrars bröstmjölk följs halter

av bland annat flamskydds-medel, pesticider och hög-fluorerade ämnen.

• Luftföroreningar – expone-ringsstudier. Personer i några tätorter, bland annat Göteborg, Lindesberg, Lund/Malmö, Umeå och Stockholm följs, vad gäller deras exponering för luftföroreningar.

• Luftföroreningar – hälsoeffekter. En studie av besök vid sjuk-husens mottagningar är en uppföljning av tidigare studier av hur akuta effekter av luftförore-ningar påverkar antalet personer som behöver sjukhusvård för sjukdomar i andningsorganen. • Fysikaliska mätdata – buller.

Uppskattar antalet boende i Sverige som utsätts för olika nivåer av buller från väg- och tågtrafik.

Programområde Kust och hav

Samlar in miljöövervakningsdata till stöd för kunskap om havsmiljön inom nationell, regional

och lokal (egenkontroll) miljöövervakning. Bästa möjliga kunskapsunderlag, vetenskapligt

och praktiskt, används för att bedöma tillstånd och förändringar i havsmiljön.

Miljööver-vakningsdata används till rapportering enligt EU-direktiv (art- och habitatdirektivet,

vatten-direktivet och havsmiljövatten-direktivet), internationell rapportering (Ospar, Helcom, Ices, EEA

och FN) och till utvärdering av de svenska miljökvalitetsmålen. Data främjar uppföljning av

storskaliga förändringar, är underlag för åtgärder, långsiktigt hållbar förvaltning av biologisk

mångfald samt vatten- och fiskeresurser.

PROGRAMOMRÅDET OMFATTAR FÖLJANDE DELPROGRAM:

• Fria vattenmassan. Mäter hydrografi (temperatur, salt-halt), kemi (syre, pH, alkalini-tet, fosfor, kväve och kiselfören-ingar) och biologi (primärpro-duktion, växt- och djurplank-ton). Mätningarna visar variation mellan år och långsik-tiga förändringar i temperatur, salthalt, syre, siktdjup, tillgäng-lighet av näringsämnen, primär-produktion, växt- och djur-plankton. Dessutom undersöks syresituationen och förekomst

av svavelväte i djupvattnet i Västerhavet, egentliga Östersjön och Bottniska viken.

• Sedimentlevande makrofaunan. Ryggradslösa djur som beskri-ver mångfalden (antal taxa, individer och biomassa per taxa) och långsiktiga föränd-ringar. Förändringar i sediment-bottnar orsakas av belastningar av organiskt material och syrebrist, fysisk påverkan genom fiske och muddring/ dumpning samt omvärlsfaktorer som temperatur, salthalt och främmande arter.

• Vegetationsklädda bottnar. Utreder biologisk mångfald och förändringar i grunda solbelysta organismsamhällen, alltså möjliga effekter orsakade av direkt mänsklig påverkan som anläggningar, muddring/ dumpning, punktkällor (kväve, fosfor och föroreningar) och indirekt genom omvärldsfakto-rer som temperatur och salthalt. • Metaller och organiska

miljö-gifte. Undersöks i olika matriser för att följa förändringar av halterna i marin biota och sediment samt biologiska effekter hos utvalda organismer till exempel nätsnäcka, slam-snäcka och vitmärla i svenska kust- och havsområden. • Säl, tumlare och havsörn.

Redovisar förändring av bestånd och hälsotillstånd hos toppkonsumenterna säl och havsörn som ett mått på långsiktiga effekter av olika påverkansfaktorer (till exempel jakt/fiske, miljögifter och födotillgång).

Miljöövervakning gällande Belastningar på havet, Kustfisk – bestånd och Utsjöfisk ingår inte i något programområde i nuläget.

Programområde Sötvatten

Sötvattensövervakningen ska övergripande beskriva miljösituationen i Sveriges sjöar,

vattendrag och grundvatten för att kunna bedöma tillståndet och följa storskaliga

förändringar av ekosystemen. Mycket av provtagningen startade i samband med

över-gödningsproblemen under 1960- och 1970-talen vilket har gett några av de längsta

tidsserierna i världen. I mån av budget genomförs ibland metodutveckling och utbildning

inom programområdet. De viktigaste områdena för detta är genteknik (miljö-DNA)

auto-matisk provtagning, fjärranalys, nya fiskemetoder samt artbestämning.

FOTO: ANNA LARSSON/FOLIO

DELPROGRAM:

• Trend- och omdrevsstationer – grundvatten. Tillstånd och trender hos vattenkemin i Sveriges grundvattenmagasin. Sveriges Geologiska Undersök-ning (SGU) både planerar och utför mätningarna.

• Trendstationer Sjöar och Trendstationer Vattendrag. Trender i tillstånd och diffus påverkan mäts i lokalt opåver-kade vatten. I sjöar provtas 23 och i vattendrag 36 vatten-kemiska parametrar. Dessutom övervakas fisk, växtplankton, djurplankton, bottenfauna, påväxtalger och kärlväxter. • Flodmynningar. Mängden

näringsämnen och andra substanser som transporteras till havet från Sveriges 47 största älvar och åar. Mätningar görs varje månad sedan 1970-talet. • Omdrevsstationer Sjöar. En

årlig tillståndsbeskrivning av sjöar oavsett påverkan sedan 2007. Vattenkemi provtas en gång i 800 slumpvis valda sjöar, nästa år provtas 800 andra och så vidare i sex år, så det totala antalet undersökta sjöar blir 4800. Genom att mätpunkterna är så många kan data användas

för att visa utbredning av diffus påverkan, exempelvis försur-ning eller övergödförsur-ning.

• Stora sjöarna. Är den nationella delen av miljöövervakningspro-grammen för Vänern, Vättern och Mälaren. Sjöarna är viktiga vattentäkter, har kommersiellt fiske, är starkt påverkade och delas mellan flera län och kommuner. Vattenvårdsför-bunden ansvarar för att det nationella programmet utförs och samordnar det med regionala och kommunala program och med fiskerelaterad övervakning.

• Stormusslor. Övervakas eftersom de har höga krav på vattenkvalitet och fungerande ekosystem. Programmet är främst inriktat på de hotade arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla och utförs av länsstyrelserna. • Miljögifter – provbankning.

Metaller och organiska miljö-gifter i fisk, huvudsakligen abborre i söder och röding i norr. SLU gör provfisket och Naturhistoriska Riksmuseet gör analyserna. I den nationella provbanken bevaras fisk i -80° för eventuell senare analys.

Viktiga årtal i miljöövervakningens historia

Nationell miljöövervakning har bedrivits i Sverige i 40 år. Många av de enskilda

mätserierna har pågått ännu längre. Miljöövervakningen utvecklas kontinuerligt för

att anpassas till nya miljöproblem eller avslutas då specifika hot mot miljön minskar.

1978 Naturvårdsverket startar PMK, Programmet för

över-vakning av miljökvalitet. PMK tar över ansvaret för ett antal undersökningar som redan bedrivits i åratal och i vissa fall i decennier.

1990/91 Riksdagen beslutar om ett samordnat

miljöövervak-ningsprogram med utbyggd nationell övervakning. Varje län ska upprätta ett regionalt övervakningsprogram.

1991 Miljöövervakningsnämnden inrättas vid

Naturvårds-verket för att förfoga över anslag och ansvara för verksamhetens inriktning. Nationell och regional övervakning delas in i tio programområden med flera olika delprogram.

1999 Ett reviderat miljöövervakningsprogram antas av

Miljö-övervakningsnämnden. Inom det nationella programmet prioriteras uppföljning av miljökvalitetsmålen och rapportering av miljödata till EU och internationella organ. Ny övervakning av förutsättningar för biologisk mångfald: NILS-programmet Nationell inventering av landskapet i Sverige.

2001 Miljöövervakningsnämndens uppgifter övertas av

Miljö-målsrådet vid Naturvårdsverket. MiljöMiljö-målsrådet i den tappningen läggs ner 1 november 2010. Den hälso-relaterade miljöövervakningen och övervakning av miljögifter kompletteras med delprogram för pesticider samt screening.

2004 NILS-programmet etableras i full skala. 2011 Havs- och vattenmyndigheten bildas och övertar

ansvaret för vattenrelaterad miljöövervakning.

1996, 2009, 2015 Löpande vetenskaplig utvärdering av

övervaknings-programmet och revidering enligt schema. (2009 och 2015 reviderades regionala miljöövervakningsprogram).

BERÄTTAR OM HUR MILJÖN MÅR

MILJÖÖVERVAKNING FÖR MILJÖMÅLEN Resultaten från

miljöövervakning-en visar tillståndet i miljön och används för att bedöma om vi uppnår Sveriges miljökvalitetsmål.

De 16 målen är beslutade av Sveriges riksdag och beskriver

önskade tillstånd i miljön. Mer om miljöövervakningen naturvardsverket.se/ miljoovervakning havochvatten.se/miljoovervakning Mer om miljökvalitetsmålen sverigesmiljömål.se

SEDAN LÄNGE BEDRIVS en samordnad miljöövervakning i Sverige. Natur-vårdsverket samordnar och är tillsam-mans med Havs- och vattenmyndig-heten ansvarig för de nationella programmen. Länsstyrelser och kommuner ansvarar för regional och lokal miljöövervakning. Övervak-ningen utförs av både myndigheter, universitet och högskolor, företag, ideella föreningar och enskilda personer.

Resultaten från miljöövervakningen behövs för att kunna beskriva till-ståndet, upptäcka förändringar och bedöma hotbilder i miljön. De bidrar till miljömålsuppföljning och inter-nationell rapportering. Resultaten från de systematiska undersökningarna ligger också till grund för beslut om förvaltning och åtgärder.