MOLNET - att föreläsa om feministisk forskning

ANNA WAHI,

MOLNET - att föreläsa om

feministisk forskning

Föreläsare i feministisk teori möts av genusordningen i ru mmet

som tar sig uttryck i föreställningar om feminism. Här presenteras en

modell som kan användas för att förbättra förutsättningarna för lärande och

konstruktiv dialog. Aktuella begreppsdiskussioner inom feministisk

forskning tas också upp.

Mitt forskningsområde är organisations- och ledarskapsteori utifrån könsperspektiv. J a g har bl a forskat om kvinnors villkor i organi-sationer, o m kvinnliga chefers villkor och 0111 manliga chefers föreställningar o m kvinnliga chefer. Jag har vid m å n g a tillfällen återfört re-sultaten till just chefer och personer som ar-betar m e d chefsutveckling. Jag har föreläst i olika s a m m a n h a n g ; i den akademiska värl-den, i näringslivet, inom offentlig sektor, i fackliga organisationer, i politiska organisatio-n e r och i organisatio-n o m ideell sektor. Det kaorganisatio-n vara för enbart kvinnor, e n b a r t män, majoritet kvin-nor, majoritet män, både m ä n och kvinkvin-nor, allt från u n g a studenter till människor som är väl etablerade i arbetslivet. Reaktionerna är m å n g a och delvis olika, m e n också förvånans-värt lika. Ä m n e t sätter oftast igång en livlig de-batt vilket lärt mig att nästan oavsett typ av å h ö r a r e sä behövs det tid för frågor, kom-m e n t a r e r och dialog. O c h det är inte så kon-stigt. Alla människor k ä n n e r sig personligen b e r ö r d a av ä m n e t kön, dvs kvinnlighet och manlighet. Det går att referera b å d e till d e n egna identiteten och till e r f a r e n h e t e r av rela-tioner till andra. Det är j u också en sak som är lätt att planera för. Att ha tid för korta frågor kontinuerligt och att avsluta m e d en längre stund för frågor och diskussion. Men, d e n sto-ra frågan för mig har blivit; h u r inleder man?

J a g har i föreläsandet stött på vissa åter-k o m m a n d e p r o b l e m och frågeställningar vil-ka påvervil-kat mitt sätt att tänvil-ka och föreläsa. Det är o m dessa e r f a r e n h e t e r och insikter

som d e n n a artikel handlar. Det är inte ett in-lägg i utvecklingen av feministisk pedagogik, vilket är ett o m r å d e där j a g inte har tillräckli-ga kunskaper. Snarare då reflektioner kring frågan: på vilket sätt kan m a n undervisa i fe-ministisk forskning? En f r å g a som b e r ö r m å n g a kvinnoforskare som också bedriver un-dervisning på universitet och högskolor, och som i likhet m e d mig själv ser en u t m a n i n g i att föra ut kunskaper från vårt forskningsfält b å d e i n o m och u t a n f ö r d e n akademiska värl-den. Jag har tagit fasta pä Eva Ersons o r d nät-h o n nät-hävdar att "varje feministisk lärare bara kan ta itu m e d sitt undervisningsämnes per-spektiv och sin klassrumspraxis på de sätt h o n / h a n värkt f r a m g e n o m egen e r f a r e n h e t , givetvis biträdd av litteratur oc h kollegors er-farenheter".1 Arbetet m e d modellen Molnet

har också ställt mig inför frågor när det gäller begrepp. Vad ska vi kalla detta kunskapsområ-de? H u r ser kopplingen ut mellan feminism och feministisk forskning? Syftet m e d artikeln är att presentera ett sätt att f ö r m e d l a kunska-per från feministisk forskning. Som avslut-ning bidrar jag också m e d m i n a reflektioner kring d e n p å g å e n d e begreppsdiskussionen.

Att inte få utrymme

för det väsentliga

I föreläsningar undvek j a g ibland b e g r e p p som var teoretiska eller som k u n d e verka pro-vocerande pga sin värdeladdning, utan att n ä r m a r e analysera detta inför mig själv. Det

h a n d l a d e mest om att i kunskapsförmedling-en hitta ett språk som a n k n ö t till d e m som lyssnade, varför empiri snarare än teori foku-serades. J a g k o n c e n t r e r a d e mig kring be-g r e p p som ledarskap, kvinnor eller möjlibe-gtvis kön. Efter en kort presentation av mig själv och det aktuella forskningsprojektets upp-läggning följde forskningsresultat. Ibland gick det bra, och ibland gick det inte alls, Vad som avgjorde var då oftast f ö r k u n s k a p e r n a i grup-pen och h u r könsfördelningen såg ut. Ju fler medvetna, kunniga, erfarna, intresserade och motiverade kvinnor desto bättre gick det. Bättre i m e n i n g e n att j a g h a n n m e d att före-läsa om det jag h a d e tänkt, och att föreläs-ningen avslutades m e d en diskussion som an-knöt till det j a g talat 0111. H u r avlöpte det när det inte gick så bra? Precis tvärtom; j a g fick li-te u t r y m m e för det väsentliga, det j a g hade tänkt föreläsa om. O c h diskussionerna som följde, en r e d a n av frågor och k o m m e n t a r e r u p p h a c k a d föreläsning, h a d e sällan direkt m e d mitt o m r å d e att göra. Inte direkt, m e n på vilket sätt indirekt?

Jag tolkade det som att det var avsaknaden av en inledande presentation av forsknings-o m r å d e t sforsknings-om fattades. Föreställningarna sforsknings-om fanns i r u m m e t , ofta "tysta", ersatte en inled-ning och fick d ä r m e d konsekvenser för d e n fortsatta framställningen. Föreställningar om detta kunskapsområde finns, och de kan akti-veras av b e g r e p p som kvinnor eller kön. Jag b ö r j a d e d ä r f ö r att inleda m e d att tala o m vad d e n här typen av forskning hör h e m m a inom vetenskapen. Detta ställde mig inför ett antal val av b e g r e p p och definitioner.

De avvägningar jag gjorde ledde fram till ungefär följande innehåll i den inledande in-ramningen: Det här är en teoribildning som medför ett visst perspektiv och en koppling till ett särskilt vetenskapligt samtal. Begreppet kön eller genus är centralt för denna teoribildning, liksom teori 0111 könsordning/genussystem/pat-riarkat på samhällsnivå. Feministisk forskning innebor kritik mot den traditionella vetenska-pen. Efter en sådan inledning på ca tio minuter försökte jag sedan sakligt påböija min egentliga föreläsning om t ex kvinnors villkor i organisa-tioner, eller könsperspektiv på ledarskap. Det gick oftast inte. Att döma av de frågor och

kom-mentarer som bromsade mig så hade det m e d laddningen i ordet feministisk att göra. Givetvis var fortfarande reaktionerna olika i olika typer av grupper, m e n oavsett relevansen i de kom-m e n t a r e r / f r å g o r sokom-m följde så kokom-m jag inte vi-dare i min föreläsning.

Undvika eller klargöra ?

Föreläsningarna kom d ä r f ö r en tid att anting-en sakna inledning, för att undvika debatt, el-ler att kretsa kring just vad feministisk forsk-ning är. Jag blev i bästa fall bättre på att arti-kulera m i n a kunskaper och ståndpunkter. I värsta fall urartade diskussionerna i att j a g ha-de som e n d a uppgift att försöka fånga u p p och bolla tillbaka irrelevanta och felaktiga på-ståenden 0111 feminism. All energi gick då till att förklara vad feminism inte är. Diskussio-n e r Diskussio-n a h a Diskussio-n d l a d e oftast o m vad femiDiskussio-nism i vid bemärkelse ä r / inte är. Däremot fanns sällan tid till att diskutera vad feministisk forskning är. Dessa tillfällen blev ur mitt perspektiv både fragmentariska, istället för sakligt strukturera-de och frustreranstrukturera-de, pga fokuseringen på vad feminism inte är. Jag tyckte ofta att j a g varken lyckades föreläsa o m mitt eget forskningsom-råde eller ge en tillfredsställande beskrivning av vad feministisk forskning är. Ändå var des-sa föreläsningar mycket intensiva och energi-krävande.

Nästan alltid kom det fram någon i pausen och efter föreläsningen som ville ställa frågor eller bara säga att det varit intressant. Att dra fram feminism på tavlan väckte alltid känslor och tankar. Inte sällan gavs j a g det goda rådet från någon i auditoriet att inte kalla detta för feministisk forskning. Det vore mer strategiskt att kalla det något annat, för ämnet är ju intressant.... Alla dessa reaktioner fick mig att f u n d e r a . Be-greppet feminism väcker utan tvekan före-ställningar till liv, och dessa är övervägande negativa. Ska vi forskare undvika begreppet feminism, eller ska vi ta som uppgift att reda ut begreppen?

Modellen värker fra m

Efter ett speciellt f r u s t r e r a n d e seminarie-tillfälle kom j a g äntligen på d e t klara m e d att

j a g måste göra n å g o t åt detta f e n o m e n . Jag h a d e föreläst för s t u d e n t e r o m d e n utred-n i utred-n g som j a g deltagit i, Mäutred-ns föreställutred-niutred-ngar om kvinnor och chefskap, m e n hela tiden ham-nat i konstiga diskussioner om feminism." Ef-tersom det ständigt å t e r u p p r e p a d e s såg j a g f e n o m e n e t , och då var d e t j u också enklare att som forskare få struktur på skeendet. Det som h ä n d e var för det första att en akade-misk föreläsning h a m n a d e på e n allmän prat- och skvallernivå, där allt gjordes tillåtet och relevant att ta in i samtalet; e g n a erfa-r e n h e t e erfa-r som geneerfa-rella sanningaerfa-r, en insän-d a r e i en tiinsän-dning eller helt enkelt bara före-ställningar och åsikter i en total avsaknad av r e f e r e n s e r och saklighet, vilket n o r m a l t krävs i en seminariesituation. För d e t a n d r a kom innehållet i samtalet att skifta mellan det som j a g talade om och d e t som n å g o n åhö-rare tyckte att j a g talade om. O m jag talade om sociala skillnader i villkor k o m k o m m e n -tarer som utgick f r å n biologiska skillnader. O m j a g talade o m teori k u n d e samtalet plöts-ligt h a n d l a o m ideologi eller politik. Att kun-skapen på o m r å d e t inte är så allmänt spridd är e n sak. Det är j u d ä r f ö r det behövs före-läsningar och diskussioner. Att d e t d ä r e m o t trots bristande k u n s k a p e r blir tillåtet i r u m -m e t att uttala sig u t i f r å n åsikter blir proble-matiskt i en akademisk situation. F o r m e n för föreläsningen blir fel, och d e t är inte rätt typ av samtal som följer. Det skapas ingen g o d f ö r u t s ä t t n i n g för varken l ä r a n d e eller reflek-tion.

För att åtgärda f e n o m e n e t f u n d e r a d e j a g kring h u r jag skulle k u n n a bemöta, eller helst f ö r e k o m m a det redan i min inledning. Jag ut-f o r m a d e en interaktiv modell där ut-f e n o m e n e t skulle k u n n a åskådliggöras och struktureras så att förutsättningen för själva föreläsningen för-bättrades. Modellens innehåll bidrog deltagar-n a med. Ideltagar-ndeltagar-nehållet strukturerades och tolka-des av mig. Det var m e d andra ord viktigt att börja i de r å d a n d e föreställningarna om femi-nism, att tidigt få f r a m alla föreställningar och k o m m e n t a r e r som i vanliga fall b r u k a d e kom-ma u n d e r föreläsningens gång. Utifrån mo-dellen placerades det pågående samtalet så att alla närvarande k u n d e bli överens o m var vi b e f a n n oss och i vilket samtal vi deltog.

Föreställningar om feminism

Eftersom b e g r e p p e t feminism så tydligt vi-sat sig sätta igång f e n o m e n e t s reaktioner an-vände j a g det som inkörsport till modellen. Jag ställde helt enkelt frågan; Vad tänker ni på då jag säger feminism ? Deltagarna u p p m a n a d e s sedan att fritt ur huvudet och hjärtat säga vad de tänker på. Det kan ibland behövas poäng-teras att de inte behöver vara försiktiga eller artiga (vilket konstigt n o g ibland inträffar just för att ordet är fritt). Jag placerade sedan alla ord på en tavla, utifrån m i n egen modell som dock ej ä n n u är synlig för andra.

Vilka o r d är det d å som dyker u p p i huvu-det n ä r b e g r e p p e t feminism uttalas? Se fig 1.

(på s. 37) Vanligast är negativt laddade ord som aggressivitet, ensidighet, särintresse, m a n s h a t , p r o b l e m s k a p a n d e , r ö d s t r u m p a (som skällsord), kvinnodominans, okvinnligt, f ö r n e k a n d e av skillnader. O r d m e d anknyt-ning till kvinnorörelsen f ö r e k o m m e r också som kvinnokamp, kvinnors rättigheter, jäm-ställdhet. O r d m e d positiv laddning är m e r ovanliga, m e n kan f ö r e k o m m a som styrka, rättvisa, h u m a n i s m . Ibland n ä m n s helt enkelt kvinnor och kvinnlighet. Bland d e negativt laddade o r d e n handlar b e g r e p p e n snarare o m föreställningar om feminister, än o m fe-minism. Feminister som problemskapande, svaga, fula, bittra, aggressiva, m a n s h a t a n d e osv. Där finns också b e g r e p p som inte längre har n å g o n anknytning till sitt u r s p r u n g som t ex rödstrumpa, G r u p p 8. De flesta som näm-n e r dessa ord vet inäm-nte vad d e egenäm-ntligenäm-n står för historiskt. Begreppen lever n u sina egna liv och betecknas snarast som skällsord för nå-got extremt och obehagligt. Många föreställ-ningar om feminism handlar o m feminism som kvinnodominans eller särintresse.

Det är också vanligt att tro att feminism g r u n d a r sig på en beskrivning av kvinnor som svaga och bristfälliga, att kvinnor utgör pro-blemet. Att feminism skulle stå för uppfatt-ningen att kvinnor behöver hjälp (jämställd-hetsåtgärder) i sin otillräcklighet, något som d ä r f ö r t ex kvinnor som har en god självkäns-la ibsjälvkäns-land tar avstånd ifrån. Över huvudtaget representeras de flesta föreställningar av ord som markerar avståndstagande. Eller som en

man uttryckte det; 'Jag kan inte riktigt for-mulera vad jag tänker på, men det är något negativt".

När k o m m e n t a r e r n a började tryta förkla-rade jag modellen som jag ritat. Jag satte då rubriker ovanför de tre staplar av ord som bil-dats på tavlan. Ovanför staplarna svävar oftast en mängd ord, vilka jag ringar in i ett moln. Se fig 2. (på s. 40)

Därpå följde en genomgång av modellen i sin helhet. Jag kompletterade då både molnet och staplarna med ord som inte tagits u p p av deltagarna. Molnet innehöll oftast mest ord. Även stapeln u n d e r politik brukade vara gan-ska välfylld. U n d e r forskning var det oftast tomt, medan något ord brukade hamna u n d e r ideologi. Jag definierade rubrikerna på sta-plarna, Forskning, Politik och Ideologi. Mol-net analyserades. O m det fanns utrymme gjor-des ett antal utvikningar m e d definitioner av begrepp, empiriska exempel och kopplingar till pågående debatt. Utifrån modellen, som jag kallat Molnet, placerades dagens

ning u n d e r rubriken Forskning. Och föreläs-ningen kunde bölja. Ibland har Molnet blivit själva formen för föreläsningen, istället för att endast fungera som en inledning. Via model-len blir det då möjligt att föreläsa om feminis-tisk forskning som kunskapsområde och ve-tenskapsteoretiskt perspektiv mer ingående.

De tre rubrikerna över de staplar av ord som bildats representerar alla feminism på oli-ka sätt. Sammanblandningar mellan dessa sker ofta, och det är viktigt att se skillnaderna, och att se eventuella samband för att k u n n a fö-ra en konstruktiv dialog. Feminism är både forskning, politik och ideologi. Det finns kopplingar mellan forskning och politik ge-n o m att det krävs kuge-nskap för att kuge-nge-na arbe-ta för förändring. Forskningen kan bidra med beskrivningar, förklaringar och tolkningar för förändringsarbetet. I feministisk forskning finns kunskap om en maktobalans mellan kö-nen. Det gemensamma temat i feministisk ide-ologi kan definieras som lika villkor för kvinnor

och män. På så sätt finns också ett samband mellan politik och ideologi. Feministisk forsk-ning är dock inte mer politisk eller ideologisk än annan forskning. Forskningen består i pro-duktion av deskription och teori.

Politik

Politik definieras i modellen som arbete för förändring i vid bemärkelse. Det finns något u p p e n b a r t i att just d e n n a rubrik har "fått" ord. Feminism är kanske först och främst en rörelse, nämligen kvinnorörelsen. Jag brukar dock definiera det bredare än så. Jag kallar allt arbete för förändring i syfte att skapa lika villkor för kvinnor och män för feministisk po-litik. Då inkluderar j a g f ö r u t o m kvinnorörel-sen och kvinnoorganisationer även politiska partiers arbete i d e n n a fråga, t ex kvinnoför-b u n d e n , jämställdhetsarkvinnoför-bete i arkvinnoför-betslivet, an-nat jämställdhetsarbete, informella nätverk osv. U n d e r rubriken feministisk politik finns det m a o många olika grupperingar och me-toder. Gemensamt för dessa är arbetet för att öka kvinnors inflytande på olika nivåer i sam-hället. Jag brukar exemplifiera m e d olika me-toder som används i förändringsarbete inom arbetslivet, eftersom del ligger närmast mitt eget forskningsområde; mentorprogram, nät-verk för kvinnor, könsperspektiv i chefsutbild-ning. U n d e r rubriken politik placeras således både formella organisationer av olika slag och informella nätverk och grupperingar.

Ideologi

Ideologi i modellen får stå för idéer om hur det borde vara liksom föreställningar 0111 hur det "är". Ett gemensamt tema i olika feminis-tiska ideologier är en strävan efter lika villkor för kvinnor och män. Det finns flera feminis-tiska ideologier i olika delar av den feministis-ka rörelsen. Det finns också ideologier på ett individplan, där var och en kan tänka kring frågan om h u r ordningen mellan könen bor-de vara. På något sätt anknyter bor-de indivividu-ella ideologierna till huruvida män och kvin-nor anses ha lika eller olika värde som män-niskor. I undervisningssammanhang är det lämpligt att göra en utvikning kring några hu-vudspår inom feminsitisk teori, där koppling-en till ideologi utgör koppling-en del t ex; liberalfemi-nism, radikalfemiliberalfemi-nism, marxistisk/socialistisk feminism och poststrukturalistisk feminism.' Det kräver utrymme i tid, eller möjlighet att k o m m a tillbaka. I mitt användande av

model-Annika von Hauswolff, A Landscape Study, 1996. Från utställningen "How the Land Liess" på Hales Gallery som ingick i utställningsserien "I am Curious", hösten 1996. Se recension p å sid 128.

len lämnas ideologierna oftast därhän. Det viktiga är att se skillnaden mellan t ex forsk-ning och ideologi, vilket inte alltid görs i den allmänna debatten. Begreppsparet likhet/sär-art, som ett uttryck för olika synsätt på h u r det "är", kan behandlas här. Begreppen har fått spridning utanför forskningen u n d e r senare tid, ofta framställt på ett förvirrande sätt. Be-g r e p p e n bör diskuteras utifrån kön som socia-la konstruktioner snarare än essentialism för att se bidraget från forskningen. I d e n n a framställning behandlas likhet/särart u n d e r rubriken Forskning n e d a n .

Forskning

Rubriken forskning får oftast skrivas ovanför ett tomt u t r y m m e . Ibland har dock ord som patriarkat, teori, k u n s k a p eller statistik nämnts. Rubrikens definition är vetenskaplig produktion av beskrivningar, förklaringar och tolkningar. Empiri och teori. Det är viktigt att p o ä n g t e r a skillnaden mellan beskrivning och f ö r k l a r i n g / t o l k n i n g . S a m m a empiriska

be-skrivningar om kvinnor och män kan tolkas på helt olika sätt. Detta är också det som ofta blir synligt i vardagsdebatten, där sociala skill-n a d e r mellaskill-n kviskill-nskill-nor och m ä skill-n förklaras av biologi. Att göra m e r komplexa tolkningar än att olikhet beror på olikhet kräver teori. I fe-ministisk forskning är teori om en könsord-ning m e d manlig överordkönsord-ning/kvinnlig un-d e r o r un-d n i n g central. Forskning görs utifrån köns/genusperspektiv vilket innebär att bety-delser av kön u p p m ä r k s a m m a s och proble-matiseras i såväl beskrivningar som förklaring-ar och tolkningförklaring-ar av världen. Feministisk forskning kallas också kvinnoforskning, ge-n u s f o r s k ge-n i ge-n g och köge-nsteoretisk forskge-nige-ng. Maktperspektivet är centralt eftersom köns-o r d n i n g e n kköns-onstitueras av m a k t r e l a t i köns-o n e n mellan m ä n och kvinnor. Feministisk forsk-ning innebär också kritik mot könsblind teori, och överhuvudtaget vetenskapsteoretisk kritik. Forskning är d e n rubrik i modellen som för s a m m a n h a n g e t är viktigast, eftersom det är där empiri och teori och d ä r m e d d e n ak-tuella föreläsningen b e f i n n e r sig. En

möjlig-het för att visa på bredden inom området är att börja med exempel från samhällsveten-skap, naturvetenskap och h u m a n i o r a som skilda fält. Därefter kan t ex samhällsveten-skapen delas in i analysnivåer och exemplifie-ras utifrån olika discipliner på samhälls-, or-ganisations- respektive individnivå (detta är förstås en följd av att detta utgör mitt eget forskningsområde). Det är viktigt att ge empi-riska exempel på hur den här forskningen ser ut i just beskrivningar, förklaringar och tolk-ningar. Att beskriva och förklara vad ett köns/genusperspektiv i forskningen kan in-nebära i kontrast mot könsblind teori på olika områden. Det är viktigt att behandla vad kriti-ken mot könsblind teori innebär och d ä r m e d diskutera den vetenskapsteoretiska aspekten i forskningen. Med ett köns/genusperspektiv i forskningen räcker det inte med att addera kvinnor till könsblind teori.

Likhet/särart eller väsen/villkor?

Några andra utvikningar som kan göras är de-finitioner och tillämpbarhet av centrala be-grep]) inom forskningen. Det kan ibland räcka att b e n ä m n a och placera begreppen i förhål-lande till modellen. O m den används i under-visning kan det vara bra att rita u p p vad som kommer tas u p p i kursen framöver. Jag har of-ta of-tagit u p p begreppsparen likhet/särart, som jag låter gå vidare i mina begrepp

väsen/vill-kor.4 Begreppen hör till dem som ofta är

om-spunna med missförstånd, vilka behöver redas ut. Det finns, eller har funnits, olika synsätt på om kvinnor och män är eller bör varalika eller olika. I forskningen har begreppen oftast an-vänds för att beskriva hur utsagor om kön har behandlat konstruktioner av kön utifrån ett likhets-eller särartssynsätt. De används med andra ord för att förstå h u r kön tolkats i olika sammanhang. Det dominerande synsättet in-om feministisk teori är, och har varit även före den postmoderna kritiken, att kön är sociala konstruktioner som förändras i tid och rum. Dessutom finns i definitioner av kön nästan alltid en koppling till makt genom anknyt-ningen till någon form av könsordning. Kön definieras därför också som position. Att vara

kvinna kan betraktas som att vara i en viss po-sition, vid ett visst tillfälle och på en viss plats.5

Jag brukar tillföra ett begreppspar som an-vändbart då utsagor om kön ska tolkas, i syn-nerhet i den allmänna debatten, men även i viss teori, nämligen begreppen väsen och vill-kor.1' Begreppen är relevanta i debatten om

skillnader mellan könen. Det går alltid att stäl-la frågan: syftas till kvinnors och mäns skilda väsen eller till mäns och kvinnors olika vill-kor? I vardagslivet görs oftast inte någon skill-nad mellan dessa nivåer, vilket förvirrar dis-kussionen betydligt. Väsen syftar på det som i forskning kallas essentiella skillnader mellan könen, eller essentiella definitioner av man-ligt och kvinnman-ligt. Utifrån väsen skulle skillna-der g r u n d a sig på eviga och sanna skillnaskillna-der mellan könen. Utifrån villkor är egentligen inte väsen intressant överhuvudtaget eftersom det inte är varför som är centralt utan hur. H u r görs könen olika respektive lika u n d e r olika omständigheter, hur förändras konstruktio-nerna (oavsett vad som eventuellt finns i bot-ten)? Skillnader mellan könen relateras till kvinnors och mäns olika villkor, inte väsen.

Ett aktuellt exempel som är lämpligt att be-handla är debatten om kvinnors och mäns oli-ka språk. Samma beskrivningar, nämligen av hur män och kvinnor uttrycker sig och tar plats, kan tolkas på olika sätt utifrån väsen och villkor. Att påstå att kvinnor och män i grun-den är olika och att detta i sin tur medför att kvinnor och m ä n har olika språk är en tolk-ning utifrån väsen. Att se beskrivtolk-ning om oli-ka språk som ett uttryck för olioli-ka position i maktrelationer mellan könen är en tolkning av samma beskrivning utifrån villkor.

Begreppen kön och genus kan benämnas och kommenteras. Att båda förekommer, och att de syftar till det socialt och kulturellt ska-pade könet. I anslutning till utvikningen om begreppen k ö n / g e n u s görs också en beskriv-ning av olika sätt att b e n ä m n a och beskriva hur kön är organiserat på samhällsnivå. Detta görs via teorier utifrån begreppen könsord-ning, genussystem, patriarkat. Teori som of-tast har maktaspekter, genom att könsord-ningen beskrivs som präglad av manlig över-ordning och kvinnlig underöver-ordning. Dessa teorier utgår också från definitioner av kön

patriarkat Fig 1. Föreställningar o m f e m i n i s m kamp grupp 8 kvinnorörelse sufragetter pappamånad stödstrumpor lesbianism jämställdhet rättvisa lika värde jämställdhet

som sociala konstruktioner, där det är viktigt att se att dessa, kvinnlighet och manlighet, konstrueras i relation till varandra.

Molnet

Molnet kan rubriceras som allt ifrån anti-fe-minism till föreställningar, missförstånd och okunskap. Alla ord som finns i molnet har för-stås sin historiska förklaring och sin anknyt-ning till området. Jag brukar säga att molnet finns, även som föreställningar är det något som existerar och har betydelse. Det går att analysera molnet. Det går att forska om mol-net, diskutera, härleda och reda ut. Frågan som måste ställas vid varje föreläsningstillfälle är dock: har vi tid m e d det nu?

I n o r m a l a fall, utan modellen, dyker mol-net bara upp, regnar n e r några utsagor och svävar vidare. Ibland är det störtskurar, och ibland är det i f o r m av ett stilla, ganska

likgil-tigt duggregn. Utan modellen på tavlan är det sällan som molnet analyseras eller diskuteras som företeelse i sig. Det typiska är att det bara finns där, och får konsekvenser. Föreställning-ar finns utan att frågan ställs o m deras ur-sprung. Därför skulle modellen k u n n a använ-das också för att verkligen gå in i molnet; ana-lysera det, problematisera det och sortera dess innehåll efter n å g o n intressant struktur. J a g har dock aldrig använt modellen på d e t sättet. Jag använder modellen för att synliggöra och definiera molnet, för att sedan k u n n a l ä m n a det d ä r h ä n . Syftet m e d modellen är att ge de-finitioner av b e g r e p p e n feminism och femi-nistisk forskning och att se kopplingen mellan dem. D ä r m e d uttrycks också vad d e inte inne-bär, i skapandet av m o l n e t som begrepp.

Ibland har o r d h a m n a t på två platser, oftast då b å d e u n d e r politik och i molnet, t ex ordet lesbisk. Detta kan k o m m e n t e r a s som att det finns i n o m feministisk politik en lesbisk

sepa-ratistisk rörelse, men föreställningen om att alla feministiska kvinnor är lesbiska är inte rimlig. Vid genomgång av modellen kan kom-pletteringar göras av ord som brukar förknip-pas m e d feminism. När det gäller placeringen av ord i modellen är det oftast inte svårt att av-göra när det är forskning, politik eller ideolo-gi. Däremot är det ibland känsligt att skriva in ord i molnet, då det en stund senare k o m m e r att rubriceras som "missförstånd" eller "okun-skap". Ett sätt att hantera detta är att skriva or-det på två ställen, och att sedan vid genom-gången diskutera placeringen.

Sakfrågor eller mytiska personligheter?

Det vanligaste är att molnet innehåller ord som beskriver feminister, t ex "aggressivitet". Det är möjligt att diskutera aggressivitet som en del av politik, f ö r u t o m som en föreställ-ning i molnet. Det vanligaste har varit att j a g placerat samtliga utsagor om feminister i mol-net, och sedan förklarat varför jag gjort detta. Orsaken är framförallt att modellen har som syfte att skilja ut texter och utsagor i femi-nism; teori, politik och ideologi, från utsagor om feminism och feminister. Utsagor om fe-minister handlar oftast inte om feminism i sak, utan om en tillhörighetsproblematik. Många kvinnor känner sig inte som feminis-ter av olika skäl. Det kan vara därför att de in-te tycker sig höra till den g r u p p e n kvinnor, g r u n d a t på föreställningar om beteende, livs-stil, utseende osv. Detta utesluter dock inte att de i sak tycker att kvinnor b o r d e ha lika villkor som män. Detsamma kan sägas om en del män. De upplever feminister som t ex an-klagande, eller som att utesluta män, och tar därför avstånd, oavsett ställningstagande till villkoren i samhället för kvinnor och män. Diskussionen om feminister, och vilka som kallar sig för feminister, bör därför skiljas från kunskapsinhämtandet från feministisk forskning.

Reaktioner på modellen

Vid genomgång av modellen blir det up-penbart hur viktigt det är att veta var man

be-finner sig inom området feminism. Det som oftast h ä n d e r är att vid en föreläsning utan in-ledning k o m m e r flertalet av de som lyssnar att g e n o m sina föreställningar om området be-finna sig i Molnet eller i Politik medan förelä-saren befinner sig i Forskning. Inte u n d r a på att föreläsningar utan introduktion h a m n a r i märkliga ordväxlingar när föreläsare och åhö-rare befinner sig på helt olika platser i samta-let. Detta f e n o m e n klargörs genom att det kommenteras och diskuteras i r u m m e t .

Jag har n u prövat modellen i många sam-manhang, i olika typer av "publik". Reaktio-n e r Reaktio-n a är övervägaReaktio-nde positiva. Jag får ofta hö-ra att det för första gången blivit klart vad forskning m e d könsperspektiv, eller feminis-tisk forskning, är för något. Och att det också blir tydligt vad det inte är för något. Molnet kan fortfarande sätta igång många diskussio-ner, men med modellen som redskap blir des-sa diskussioner om molnet istället för i molnet. Som föreläsare tycker jag att modellen har förbättrat förutsättningarna för en givande di-alog betydligt. Det blir lättare att föreläsa där-för att det finns en gemensam där-förståelse av vad det är för slags kunskap som presenteras. Dessutom gör eventuella utvikningar om be-grepp och definitioner det lättare att k o m m a vidare i den egna teoretiska och empiriska be-skrivningen. Synpunkter och diskussioner blir mer konstruktiva och relevanta.

Okunskap

Problematiskt har det ibland varit att rubrice-ra molnet som okunskap. Frubrice-ramför allt manli-ga deltamanli-gare m e d hög status har reagerat på att ha upplevt sig blivit avfärdade som okun-niga. Det har hänt att manliga akademiker gjort en privatisering av modellen. De har då refererat till den som något mycket privat kopplat till min person och mina erfarenhe-ter; Men, det där är ju bara din modell. Detta är speciellt intressant som uttalande just inom den akademiska världen där det i övrigt ses som meriterande att skapa egna modeller. Dessa måste dock bygga på vetenskapligt g r u n d a d e generella mönster, varför just pri-vatiseringen är ett sätt att avfärda modellens vetenskapliga relevans. Denna reaktion från

m a n l i g a a k a d e m i k e r h a r beskrivits av a n d r a feministiska forskare.'

Förfärad tystnad

Det liar också h ä n t att e n tystnad p r ä g l a d av f ö r f ä r a n h a r b r e d i t ut sig b l a n d d e l t a g a r n a , speciellt o m det är e n m a j o r i t e t kvinnor i r u m m e t . M å n g a kvinnor blir n ä s t a n c h o c k a d e av vilket välfyllt m o l n d e tillsammans h a r ska-pat, o c h h u r t o m t d e t är u n d e r övriga rubri-ker. Frågan inan ställer sig är var d e t t a m o l n av negativa föreställningar o m f e m i n i s m kom-m e r ifrån, o c h vad det får för konsekvenser. Det kan skapas en f ö r t ä t a d s t ä m n i n g av efter-tanke i r u m m e t .

En fråga som h a r k o m m i t u p p vid ett fler-tal tillfällen i s a m b a n d m e d m o d e l l e n är vad som vore motsatsen till f e m i n i s m . M å n g a som lyssnar till d e n i n o m f o r s k n i n g e n v e d e r t a g n a d e f i n i t i o n e n av f e m i n i s m som

1. m e d v e t e n h e t o m k ö n s o r d n i n g

2. strävan e f t e r lika villkor lör kvinnor o c h m ä n

upplever j u detta som relativt avdramatiserat och rimligt i f ö r h å l l a n d e till f ö r e s t ä l l n i n g a r n a i m o l n e t . Ar motsatsen maskulinism? f r å g a r nå-gon. Nej, lyder svaret. Motsatsen till f e m i n i s m kan inte beskrivas i n å g o t sådant motsatspar. Det är som i m å n g a situationer svårt att frigö-ra sig f r å n att tänka i dikotomier. Enligt defi-n i t i o defi-n e defi-n av f e m i defi-n i s m ser j a g två möjliga be-skrivningar av anti-feminism;

1. F ö r n e k a n d e av r å d a n d e k ö n s o r d n i n g m e d m a n l i g ö v e r o r d n i n g o c h kvinnlig u n d e r -o r d n i n g "samhället är helt jämställt". 2. Kvinnor b ö r inte ha lika villkor som m ä n

"kvinnors lägre värde i samhället är befogat ". Det b ö r också n ä m n a s att diskussionen så h ä r långt ibland l e d e r f r a m till e n rad positiva r e a k t i o n e r på att vara feminist. Då f r a m t r ä d e r d e n intressanta frågeställningen Vem får kalla sig feminist? Det blir u p p e n b a r t att d e kvinnor o c h m ä n s o m ser f e m i n i s m som positivt laddat också u p p l e v e r d e t som f ö r p l i k t i g a n d e . Kra-ven som ställs p å d e n som kallar sig feminist är b å d e f r å n p u n k t 1, k u n s k a p / i n s i k t , o c h f r å n p u n k t 2, h a n d l i n g . Det gäller att b å d e se sin e g e n del i g e n u s o r d n i n g e n och att försöka f ö r ä n d r a d e n . Diskussionen u t i f r å n m o d e l l e n

kan d ä r f ö r l e d a till f r å g o r som vilken k u n s k a p krävs, o c h vad är h a n d l i n g ? En a n n a n anslu-t a n d e f r å g a som dyker u p p är: kan m ä n vara feminister?

D e t h a r d o c k sällan varit n å g r a a v g ö r a n d e p r o b l e m i beskrivningen och h a n t e r i n g e n av m o l n e t n ä r j a g föreläst. Det verkar trots allt ganska lätt att ringa in och l ä m n a för s t u n d e n . Kanske är d e t ett tecken p å dessa föreställ-ningars motsägelsefullhet o c h ytlighet. De bygger inte p å n å g o n egentlig teori eller ens p å n å g o n k o n s e k v e n t g e n o m t ä n k t tanke.

Molnet som redskap

M o l n e t finns och h a r betydelse skrev jag tidi-gare. J a g b r u k a r vända m i g till d e m s o m lyss-n a r o c h säga att d e lyss-n h ä r m o d e l l e lyss-n kalyss-n d e ta m e d sig och ha i b a k h u v u d e t . D e n h a r ett syf-te i r u m m e t u n d e r f ö r e l ä s n i n g e n , d e n h j ä l p e r till att placera samtalet på s a m m a nivå o c h plats. D e n h a r ytterligare ett sylte, n ä m l i g e n att finnas till h a n d s som ett r e d s k a p vid a n d r a situationer då feminism, kvinnofrågor, kvinn-lighet o c h m a n l i g h e t , jämställdhet osv kom-m e r på tal. M å n g a är d e kvinnor o c h kom-m ä n sokom-m upplevt e n o e r h ö r d f r u s t r a t i o n i vardagssam-tal då n i v å e r n a ej stämmer. Att h a m o d e l l e n Molnet att tillgå kan vara en h j ä l p d å t ex nå-g o n talar o m teori och en a n n a n o m ideolonå-gi, eller ö v e r h u v u d t a g e t d å n å g o n p a r t b e f i n n e r sig i m o l n e t . Det är inte i alla situationer möj-ligt att ställa sig vid en tavla och rita o c h struk-t u r e r a u p p estruk-tstruk-t p å g å e n d e samstruk-tal. M e n , var och en kan avstå f r å n ett samtal som ä n d å är d ö m t att misslyckas. Det går att u t i f r å n m o d e l l e n gö-ra s å d a n a avväganden, o c h d e s s u t o m att kun-na motivera d e m . För en givande dialog o m f e m i n i s m i n å g o n f o r m krävs d e t att m a n an-tingen b e f i n n e r sig p å s a m m a nivå i samtalet, eller å t m i n s t o n e h a r e n g e m e n s a m förståelse av att m a n b e f i n n e r sig på olika nivåer.

Molnets existens är k n a p p a s t n å g o n över-r a s k n i n g f ö över-r n å g o n som a över-r b e t a över-r m e d k ö n s / g e n u s f o r s k n i n g . M a u d E d u a r d s beskri-ver h u r d e n r å d a n d e k ö n s o r d n i n g e n f r a m s t å r som b e f r i a d f r å n n o r m e r , " m e d a n d e som ifrå-gasätter d e n n a o r d n i n g ständigt kritiseras för ensidighet, f ö r u t f a t t a d e m e n i n g a r och bris-t a n d e objekbris-tivibris-tebris-t".8 L e n a T r o j e r uttrycker

FORSKNING^ prod. av

deskription & teori

Beskrivning

Förklaring

Tolkning

POLITIK^

arbete för förändring

mot lika villkor

mellan kvinnor och män

IDEOLOGI

patriarkat Fig. 2 M o d e l l e n M o l n e t kamp grupp 8 kvinnorörelse sufragetter pappamånad stödstrumpor lesbianism jämställdhet rättvisa lika värde jämställdhet

h u r feministisk forskning h a r tilldelats en star-kare ideologisk laddning än a n n a n forskning, vilket h o n själv anser vara felaktigt. H o n före-drar att använda sig av b e g r e p p e t feministisk forskning pga dels att det är helt domineran-de i d e n anglo-amerikanska forskningsvärl-den, dels d ä r f ö r att förändringsprojektet är kopplat till definitionen, m e n h o n är "samti-digt smärtsamt medveten om att det oftast är strategiskt olämpligt att nyttja det".9

Feministspöket

F e n o m e n e t är inte heller f r ä m m a n d e för d e m som arbetar m e d jämställdhet i organisatio-ner. Aktörer i organisationer, t ex jämställd-hetsexperter, projektledare, konsulter, har

be-skrivit h u r de ofta får lägga n e r mest energi på att förankra, i n f o r m e r a och försvara ett pro-jekt för ökad jämställdhet i organisationen

pga de r å d a n d e negativa föreställningarna.1"

En aktör i n o m chefsutbildning för kvinnor, Carin Lann, har berättat om när h o n en gång gjorde en presentation av ett projekt som syf-tade till att öka antalet kvinnliga chefer inom den egna organisationen. H o n fick då av en av d e manliga chefer som h a d e lyssnat kom-m e n t a r e n ; Carin, inte visste jag att du var så'n!

D ä r e m o t är det inte alltid så att d e n enskil-de forskaren eller praktikern har hittat ett sätt att b e n ä m n a eller h a n t e r a m o l n e t på. Feno-m e n e t har b e n ä Feno-m n t s tidigare, fraFeno-mförallt i media. A n d r a n a m n på molnet har varit femi-nistspöket och feministmonstret. Det visar på en

"borde vara"

"är"

systematisk produktion av missförstånd om fe-minism och feminister. Vad detta är uttryck för är en stor forskningsuppgift i sig, som jag h o p p a s att någon tar sig an.

Det är dock alltid värt att påpeka i föreläs-ningssammanhang att det inte är någon slump att dessa missförstånd ständigt återskapas. Det är j u ett effektivt sätt att avhålla enskilda kvin-n o r fråkvin-n att säga jag är femikvin-nist. För vem vill sä-ga sig tillhöra d e n misslyckade, enkelspårisä-ga, aggressiva och på andra sätt eländiga skaran? Molnet håller helt enkelt m å n g a kvinnor från att ta reda på fakta, att ta till sig kunskaper o m vår r å d a n d e könsordning, där kvinnor utgör det u n d e r o r d n a d e könet. Det hindrar d ä r m e d också försök till förändring. O c h det ger m å n g a m ä n ett alibi från att över huvud taget bry sig, eftersom föreställningar o m kvinnodo-minans och manshat per definition utesluter män. Molnets existens är m e d a n d r a orcl in-tressant att analysera ur ett maktperspektiv.

Det "rätta " namnet

-en diskussion

om begrepp

Vad kallar vi detta kunskaps- och forsknings-o m r å d e frågade jag mig i början av arbetet m e d modellen. Uttrycket kärt b a r n har m å n g a n a m n passar som beskrivning. Ett forsknings-o m r å d e sforsknings-om i Sverige i slutet av 70-talet tforsknings-og fart u n d e r beteckningen kvinnoforskning kan idag kallas g e n u s f o r s k n i n g , könsteoretisk forskning eller feministisk forskning. Begrep-pet jämställdhetsforskning har också förekom-mit, främst på politiskt initierad forskning. Kvinnoforskning har dock oftast stått för att beteckna ett forskningsfält där kvinnor lyfts f r a m som analytisk kategori, och inte som en specifik teori. Centralt för detta fält har varit att synliggöra kvinnor och att utveckla kvinno-perspektiv inom forskningen där kvinnor ges tolkningsföreträdet. Begreppet finns kvar ock-så därför att de flesta verksamma forskare in-o m in-o m r å d e t kallar sig kvinnin-ofin-orskare.

Genusforskning och könsteoretisk forsk-ning har m e d tiden blivit vanligare som be-grepp än kvinnoforskning därför att maktrela-tionen mellan k ö n e n fokuseras i teorin snarare än kvinnorna i sig. För att se h u r

forskningsfäl-tet b e n ä m n s vill jag referera till två forskares bi-drag i den nyligen publicerade utredningen om högskolan." Maud Eduards diskuterar be-greppens kopplingar till teori och politik och ser på det sättet vissa skillnader. Genusteori, könsteori och feministisk teori f ö r e k o m m e r som begrepp, däremot inte kvinnoteori. "Bak-om d e n terminologiska förändringen ligger en växande forskning och en tydligare teorimed-vetenhet; en större vetenskaplig självständig-het, o m m a n så vill."12 Eduards ser m a o

teo-ribildningen som utmärkande för feministisk forskning. Dessutom poängterar h o n kopp-lingen till politik; "Den feministiska forskning-en är intimt förknippad m e d handling och so-cial förändring. Målet är att teori och praktik ska stå i ständigt samspel.11 I likhet m e d detta

uttrycker Eva Lundgren; "...feministisk forsk-ning är det e n d a akademiska kompetensområ-det som bygger på en systematisk insikt o m och via kön/genus."1 4 Kopplingen till politik och

ideologi beskriver hon: "För det andra är femi-nistisk forskning det e n d a kompetensområde som via d e n n a insikt, programmatiskt söker bi-dra till att d e n könshierarkiska strukturen i samhället upphävs och att de båda könen till-mäts samma värde".''

Relationen mellan feminism i allmänhet och feministisk forskning kan också ge väg-ledning. Feminism definieras, b å d e i upp-slagsverk och av forskare som bestående av två dimensioner;

1. m e d v e t e n h e t / k u n s k a p o m k ö n s o r d n i n g m e d manlig överordning och kvinnlig un-d e r o r un-d n i n g på olika nivåer och o m r å un-d e n i samhället.

2. strävan efter f ö r ä n d r i n g i riktning mot lika villkor för kvinnor och män , dvs ökat infly-tande av kvinnor i samhället."' Kort sagt; det finns en maktobalans som. bör försvinna. Femi-nistisk forskning utgör sålunda produktio-n e produktio-n av sådaproduktio-n teori om k ö produktio-n s o r d produktio-n i produktio-n g e produktio-n som krävs för att k u n n a förändra.

Feminism omöjligt

utan maktanalys

Begreppet feministisk forskning kan d ä r f ö r enligt min m e n i n g betraktas som det som in-begriper de övriga. Feministisk forskning är

omöjlig att föreställa sig utan en teoriram om kön som sociala konstruktioner och maktrela-tioner mellan könen p å olika nivåer, en över-gripande teori o m k ö n s o r d n i n g / p a t r i a r k a t / genussystem. Dessutom finns någon slags ide-ologi om kvinnors och mäns lika villkor och li-ka värde, vilket m e d f ö r en strävan efter för-ändring, dvs politik. Av detta skäl valdes att i d e n i n l e d a n d e presentationen av forsknings-o m r å d e t rubricera mina föreläsningar sforsknings-om fe-ministisk forskning.

Begreppen k ö n / g e n u s b e f i n n e r sig för närvarande i ett flytande tillstånd. Min upp-fattning är att forskare väljer att oftast använ-da e n d e r a av b e g r e p p e n kön eller genus, m e n att det för närvarande råder en nästan total överensstämmelse mellan h u r b e g r e p p e n de-finieras i svensk feministisk forskning. Kopp-lingen till biologi är n u m e r a lika. J a g tror att det är d ä r f ö r som det blivit nästan regel att skriva k ö n / g e n u s .1 7 I a n v ä n d a n d e t av både

kön och genus hävdas att även biologin tolkas i ett socialt och kulturellt s a m m a n h a n g och att biologin påverkas av sociala omständighe-ter. Det finns olika synsätt på biologins rela-tion till konstrukrela-tioner av kön, m e n att femi-nistisk forskning i stort, både utifrån begrep-pet genus och b e g r e p p e t kön, e r b j u d e r a n d r a beskrivningar och förklaringar än d e n för n ä r v a r a n d e vanligt f ö r e k o m m a n d e , och stän-digt å t e r k o m m a n d e , biologismen som beskri-ver sociala könsskillnader som biologiskt g r u n d a d e . Det är det som är viktigt att poäng-tera i undervisning och på föreläsningar.

Det är dock intressant att se vilka övervä-g a n d e n som övervä-gjorts då e n d e r a av b e övervä-g r e p p e n ansetts vara m e r lämpligt. Yvonne H i r d m a n har varit en av d e m som konsekvent valt be-g r e p p e t be-genus. På en föreläsninbe-g förklarade h o n sitt val m e d att det analytiska begreppet genus gav h e n n e d e n distans som behövdes från de olika konstruktioner av kön som gjorts i historien. Det blev alltså ett sätt att teo-retisera "pratet om kön". Eva L u n d g r e n har motiverat a n v ä n d a n d e t av begreppet kön som i n n e h å l l a n d e både social konstruktion och kropp, där h o n ser k r o p p e n som en arena där det biologiska, sociala och symboliska könet möts, i sin forskning o m sexuellt våld mot kvinnor.18 Båda motiveringarna utgör kloka

och relevanta överväganden, vilka får mig att tänka att det är k a n h ä n d a viktigt att behålla båda b e g r e p p e n och d ä r m e d värna om möj-ligheten att välja b e r o e n d e av s a m m a n h a n g . Varje forskare får utifrån disciplin, empiri och forskningsfrågor göra den b e d ö m n i n g e n .

Att inte

manipuleras

till kunskap

Avslutningsvis vill jag diskutera vikten av att b e n ä m n a saker vid sitt rätta n a m n . Eller, det ostrategiska i att göra det. Som n ä m n d e s tidi-gare i artikeln har j a g vid u p p r e p a d e tillfällen fått det goda rådet från seminariedeltagare att undvika ordet feminism helt. Synpunkten har varit att eftersom ä m n e t är intressant är det synd att rubricera det m e d något som för de flesta står för något negativt. Detta kan tolkas som att det är ordet, inte f e n o m e n e t , som uppfattas negativt och som är föremål för alla dessa föreställningar. Det är inte självklart.

Jag har alltid svarat på d e n slags goda råd med att säga att den här teoribildningen fak-tiskt kallas för feministisk forskning, det är ett vedertaget b e g r e p p både i Sverige och inter-nationellt (i ä n n u högre grad internatio-nellt). Jag tycker att det vore manipulativt att kalla det något a n n a t i undervisningssam-m a n h a n g . Studenter ska inte undervisningssam-manipuleras el-ler lockas till kunskap. Att kalla feministisk forskning för just det det kallas inom veten-skapen är att visa respekt för sina studenter som tänkande människor, i mina ögon. Detta har då oftast även fått gälla då jag föreläser på a n d r a håll, t ex i näringslivet. Det är intressant att dra parallellen till just arbetslivet. Det vär-d e l a vär-d vär-d a vär-d e orvär-det är vär-där oftast inte feminism utan jämställdhet eller kvinnor. Jag har i min forskning sett h u r det ofta är nödvändigt för aktörer i organisationer att vara strategiska i valet av b e g r e p p för att få u t r y m m e för för-ändringsprojekt. Så här uttryckte sig en aktör: "Det är inte strategiskt att prata o in Jämställd-het, Kvinnnor och m ä n , Kön osv. Istället ska m a n arbeta m e d r u b r i k e r n a Företagskultur, Kompetens, Ledarskap (och u n d e r dessa rub-riker tala o m kvinnor och m ä n osv.)"19

akademi-ker kan m a n kalla saakademi-ker vid sitt rätta n a m n ef-tersom det finns en anknytning lill teoribild-ning. Ibland har dock inte teoriramen behövts artikuleras utan jag har kort redogjort för kvinnoforskningens perspektiv och sedan re-dovisat empiriska resultat. Jag vet inte o m det är m i n d r e provokativt, eller om det bara inte för u p p föreställningarna till ytan. Vi har ju a n d r a vedertagna begrepp, eller rubriker, som kanske lämpar sig bättre för att lära ut kunska-per och teori. Frågan som behöver diskuteras är om t ex rubriceringen genusforskningar bätt-re än feministisk forskning i m e n i n g e n att det ger ett större u t r y m m e för något nytt. Eller väcker b e g r e p p e t g e n u s f o r s k n i n g s a m m a moln av föreställningar, missförstånd och okunskap som stör själva lärandet? Och o m begreppet genusforskning inte väcker före-ställningarna till liv omedelbart, när och h u r k o m m e r dessa föreställningar om feminism få betydelse i lärandet då? Ar det viktigt att dra in begreppet feminism i sammanhanget? Eller kan vi som föreläser inom detta kunskapsfält välja olika rubriker för olika tillfällen utifrån en strategisk förkunskap om d o m i n e r a n d e och varierande reaktioner och föreställning-ar? Jag anknyter igen till Lena Trojer där h o n i sitt r e s o n e m a n g om det ostrategiska i att tala o m feministisk forskning också skriver: "Be-greppet könsteoretisk forskning är strategiskt väl f u n g e r a n d e särskilt i manliga forsknings-miljöer som tekniska högskolor, där d e n n a forskning ä n n u inte har någon tradition. 'ei)

Min slutsats efter arbetet med modellen Molnet är att innehållsmässigt kan g e n u s / könsteoretisk forskning likställas m e d femi-nistisk forskning g e n o m den u p p d e l n i n g av feminism i forskning, politik och ideologi som j a g ser som nödvändig. Feministisk forsk-ning beskriver ju inte nödvändigtvis föränd-ringsprojektet mot lika villkor för kvinnor och män. Det är inte heller troligt att d e feminis-tiska forskarna har d e bästa lösningarna på problemen vi beskriver. Det finns d ä r e m o t m å n g a olika aktörer i n o m det b r e d a o m r å d e t feministisk politik som behöver kritiskt gran-skande forskning för att k u n n a agera. Det är också en viktig forskningsuppgift att studera och kritiskt granska d e jämställdhetsprojekt som bedrivs inom arbetsliv, politik, ideell

sek-tor osv. Detta t ä c k s j u inte in m e d nödvändig-het in u n d e r b e g r e p p e t jämställdnödvändig-hetsforsk- jämställdhetsforsk-ning. På detta sätt står forskning och politik i ständig dialog.

Samspel och bidrag

till förändring

Min ståndpunkt är att feministisk forskning kan definieras som forskning m e d g e n u s / könsperspektiv, och där teori 0111 g e n u s / k ö n s -o r d n i n g skapas. Detta ömsesidiga b e r -o e n d e mellan b e g r e p p e n är m e r u t m ä r k a n d e för fe-ministisk forskning än beskrivningen av d e n som politisk och ideologisk. Detta tycker j a g överensstämmer m e d Eduards beskrivning av samspel mellan forskning och politik, samt m e d L u n d g r e n s uttryck om bidrag till föränd-ring. Detta utgör beskrivningen av forskarens h a n d l a n d e . Däremot tycker j a g alt det är själv-klart att del i m å n g a s a m m a n h a n g kan vara m e r strategiskt att kalla forskningsområdet för genusforskning eller könsteoretisk forsk-ning, om detta kan m e d f ö r a en bättre kun-skapsförmedling.

Kan m a n då tänka sig köns/genusforsk-ning som inte är feministisk i m e n i n g e n bi-d r a g a n bi-d e till hanbi-dling för föränbi-dring? Jag kan det egentligen inte. Skulle d e n inte ge detta bidrag, så skulle den inte heller k u n n a kallas k ö n s / g e n u s t e o r i enligt de kriterier som råder. Forskning där kön endast ingår som va-riabel b e n ä m n s knappast för könsteoretisk forskning eller genusforskning. Ja, j a g har ial-lafall svårt att föreställa mig d e n forskare i kri-tisk g e n u s / k ö n s t e o r i som skulle h ö r a till kate-gorin människor som förfärat brister ut i d e n klassiska reservationen men, jag är inte fe-minist!

Generell modell

för svåra ämnen

Modellen Molnet har utvecklats för att bemö-ta ett påbemö-tagligt problem i kunskapsförmed-lingen av feministisk forskning. G e n o m att ut-gå ifrån deltagarnas föreställningar om femi-nism, synliggöra och analysera d e m k o m m e r dessa att aktivt användas i kunskapsförmed-lingen istället för att passivt hindra. Utifrån

d e f i n i t i o n e r av f e m i n i s m i n o m fälten politik, ideologi oeli f o r s k n i n g kan d e n p å g å e n d e fö-reläsningen placeras i sitt s a m m a n h a n g . Före-ställningarna i m o l n e t kan ringas in och läm-nas för s t u n d e n .

Modellen h a r tagits f r a m för ett specifikt ä n d a m å l , att föreläsa o m feministisk forsk-ning, m e n kan troligen användas i a n d r a sam-m a n h a n g . Sosam-m en generell sam-m o d e l l kan an-v ä n d n i n g e n b r e d d a s till ä m n e n som aan-v olika skäl är t ex känsliga eller m y t o m s p u n n a . Mol-n e t som geMol-nerell m o d e l l är ett r e d s k a p f ö r att a r t i k u l e r a v a r d a g s f ö r e s t ä l l n i n g a r o m f e n o -m e n i relation till k u n s k a p o -m f e n o -m e n e t g r u n d a t p å forskning. NOTER 1 Erson 1994, sid 61. 2 SOU 1994:3. 3 Jaggar 1983, Wahl 1992. 4 Wahl 1996. 5 Alcoff 1988. 6 Wahl 1996. 7 Erson 1994. 8 Eduards 1995, sid 62. 9 Trojer 1995, sid 107. 10 Wahl 1994. 11 SOU 1995:110. 12 Eduards 1995, sid 60. 13 Eduards 1995, sid 62. 14 SOU 1995:110, sid 75-76. 15 SOU 1995:110, sid 76. 16 Bonniers, Prisma.

17 se t ex de många av bidragen i SOU 1995:110. 18 Lundgren 1995.

19 Wahl 1994, sid 110. 20 Trojer 1995, sid 107.

Trojer, Lena, "Teknikvetenskapliga utmaningar inom kvinnoforskningen" i Viljan att veta och viljan att förstå, Fritzes, Stockholm SOU 1995:110

Wahl, Anna, Könsstrukturer i organisationer, EFI, Stock-holm 1992

Wahl, Anna, "Att arbeta för förändring" i Mäns

föreeställ-ningar om kvinnor och chefskap, Fritzes, Stockholm SOU

1994:3

Wahl, Anna, "Företagsledning som konstruktion av

man-lighet" i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1, 1996

S U M M A R Y

In this article a model called "the cloud" has been developed in order to demonstrate a very concrete problem when trying to put across knowledge de-rived from feminist research. The cloud repre-sents all the preconceived notions that the audien-ce has in connection with the word "feminism". By bringing these into the open and analysing them, these ideas can be made to illuminate the presentation, not to hinder it. Starting with defi-nitions of feminism in the areas of politics, ideolo-gy or research the cloud of preconcieved notions can be penetrated at least for the time being The model originates from a specific situation, lec-turing on feminist criticism, but the model is ap-plicable also elsewhere. Generally it can be extded to cover other areas that are sensitive or en-meshed in populär mythologies. As a general mo-del the cloud is a tool that will help us to articulate common beliefs around phenomena to make way for knowledge based on research.

Anna Wahl Handelshögskolan

Box 6501 S-113 83 Stockholm LITTERATUR

Alcoff, Linda, "Cultural feminism versus poststructura-lism: the identity crisis in feminist theory" i Signs 1 3 / 3 1988

Eduards, Maud, "En allvarsam lek med ord" i Viljan att

ve-ta och viljan att förstå, Fritzes, Stockholm SOU 1995 .110

Erson, Eva, "Vad innebär det att vara en feministisk lära-re?" i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4, 1994

Jaggar, Alison M, Feminist Politics and Human Nature. The Harvester Press, Sussex 1983

Lundgren, Eva "Creating bodily gender in the fields of symbol and power" i NORA nr 2, 1995

SOU 1994:3 Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap, Fritzes, Stockholm

SOU 1995:11 OViljan att veta och viljan att förstå, Fritzes, Stockholm 1995.