Tidsbegränsning, en nyckel för effektiv övning? : En kvalitativ studie om trumslagares upplevelser av strukturerad övning

Örebro universitet Musikhögskolan

Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Inriktning: Musikpedagogik

___________________________________________________________________________

Tidsbegränsning,

en nyckel för effektiv övning?

En kvalitativ studie om trumslagares

upplevelser av strukturerad övning

___________________________________________________________________________

Kurs: Musiklärare fördjupning IV, Självständigt arbete, 15 Högskolepoäng Vårterminen 2020

Sammanfattning

__________________________________________________________________________________ Författare: Emanuel Laago Antal sidor: 20 Handledare: Anders Ekman

Titel:

Tidsbegränsning, en nyckel för effektiv övning?

En kvalitativ studie om trumslagares upplevelser av strukturerad övning

Title in English:

Time limitation, a key to efficient practice?

A qualitative study on drummers experiences of structured practice

___________________________________________________________________________

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som pekar på att en effektiv övning bör vara regelbunden, utföras systematiskt och styras av en lämplig struktur. Studiens syfte är att undersöka hur användandet av strukturerad övning påverkar trumslagares egen övning och inlärningsprocess. En kvalitativ metod har använts och empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre trumslagare. Intervjuerna behandlar trumslagarnas upplevelse av en veckas strukturerad övning, vilket innefattar tillämpandet av prioriterat övningsschema och övningslogg samt användandet av timebox-metoden. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga av undersökningens respondenter ansåg att strukturerad övning har påverkat deras egen övning och inlärningsprocess i en positiv riktning. Respondenterna uppgav flera positiva effekter med den struktur som övningsschemat innebar. De här effekterna kan sammanfattas med att schemat genererade en mer regelbunden, effektiv och roligare övning. Samtliga respondenter förklarade att tidsbegränsad övning sänkte tröskeln för att påbörja övningspasset. Ytterligare positiva effekter av tidsbegränsningen var ökad koncentration samt känslan av belåtenhet efter övningspasset. Således indikerar studiens resultatet att strukturerad övning kan höja kvalitén på trumslagares övning, vilket i förlängningen kan leda till fördjupade musikaliska färdigheter.

__________________________________________________________________________________ Sökord: trummor, övning, struktur, instrumentalundervisning, övningsschema, loggbok, timeboxing __________________________________________________________________________________

Förord

Inledningsvis vill jag rikta ett stor tack till alla respondenter för er medverkan. Det är tack vare er som den här studien har varit möjlig att genomföra. Vidare vill jag rikta ett tack till min handledare Anders Ekman som har bidragit med värdefull vägledning under arbetets gång. Slutligen vill jag tacka Klara, som har stöttat mig under hela den här processen.

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 1

PROBLEMFORMULERING ... 1

SYFTE &FRÅGESTÄLLNING ... 1

BAKGRUND ... 2 DEFINITIONER AV ÖVNING ... 2 METAKOGNITION ... 2 STRUKTURERAD ÖVNING ... 3 Övningsschema ... 3 Pauser ... 4 Timebox-metoden ... 4 Övningslogg ... 4 METOD... 5

DESIGN & METODVAL ... 5

URVAL... 5 STUDIENS GENOMFÖRANDE ... 5 ETISKA PRINCIPER... 7 RESULTAT ... 8 RESULTATPRESENTATION ... 8 JOHN,17 ... 8 Intervju 1 ... 8 Intervju 2 ... 9 STEFAN,52 ...10 Intervju 1 ...10 Intervju 2 ...10 MALIN,31 ...11 Intervju 1 ...11 Intervju 2 ...12 RESULTATANALYS ...14 TIDSBEGRÄNSNING ...14 HINDER ...14 STRUKTUR ...15 SJÄLVREFLEKTION ...16

ATT SPELA ELLER ATT ÖVA? ...16

DISKUSSION ...17 REFLEKTION ...19 METODREFLEKTION ...19 FRAMTIDA FORSKNING ...20 KÄLLFÖRTECKNING ...21 BILAGOR ...23

1

Inledning

Övning är ett krav för den som vill utveckla en hög musikalisk kompetens. För en musiker är övningen därmed en central del av livet (Lehmann, Sloboda & Woody, 2007). Den som önskar bemästra ett instrument, spenderar följaktligen timmar och åter timmar ensamma i sitt övningsrum. Personer i alla åldrar och med olika ambitionsnivåer investerar således både tid och ansträngning på sin övning.

Instrumentalövning bedrivs som regel i ensamhet och det finns stöd för att övning enligt tradition varit ett autodidaktiskt område (Fostås, 2002). I en studie på ett amerikanskt college, uppgav samtliga lärare att de hade undervisat om övning och diskuterat övningsstrategier med sina elever, men endast 69 procent av studenterna menade på att lärarna hade gjort detta (Kostka, 2002). Det finns de som hävdar att den mest betydelsefulla färdigheten en instrumentallärare bör besitta, är kunskap om övning, praktiskt och teoretiskt. Musiklärare borde således tillägna sig denna kunskap för att sedan lära elever att öva, inte bara att spela (Fostås, 2002). Ett väsentligt mål för undervisningen torde vara att eleven utvecklas till sin egen lärare i övning (Jørgensen, 2011).

För min egen del är det av vikt, att om jag investerar mycket tid på någonting, vill jag att det ska ge önskad effekt. Överfört på övning innebär det här att det som sker i övningsrummet generar resultat på ett ändamålsenligt och effektivt vis. Det här är något som följt med mig sedan min tid som elitsatsande längdskidåkare. En essentiell del inom elitidrott handlar om att optimera sitt träningsupplägg vilket görs genom kontinuerlig planering, dokumentering och utvärdering. Det här har på ett naturligt sätt följt med mig in i min roll som trumslagare. I mitt arbete som trumlärare har jag därtill en viktig uppgift i att förmedla de kunskaper som krävs för att elever ska kunna planera, anpassa och bedöma sin egen övning. Frågan är om ett fokus på struktur även kan hjälpa andra i sin övning?

Problemformulering

Det behövs mer kunskap kring hur valet av övningsstruktur påverkar trumslagares egen övning och inlärningsprocess.

Syfte & Frågeställning

Studiens syfte är att undersöka hur användandet av strukturerad övning påverkar trumslagares egen övning och inlärningsprocess.

Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats:

2

Bakgrund

I följande del presenteras de centrala begrepp som studien vilar på. Därtill beskrivs den tidigare forskning som undersökningen tar sin utgångspunkt i.

Definitioner av övning

Enligt nationalencyklopedin definieras övning som ”metodiska försök att förbättra ngn färdighet genom särskilt anpassade (upprepade) aktiviteter” (NE, u.å.). När du ägnar dig åt seriös övning, till skillnad från att planlöst spela för att det är roligt, försöker du i grund och botten lära dig repertoar eller förbättra dina funktionella förmågor och genom den processen bli en bättre artist. Övning är således den avsiktliga, kreativa processen för att förbättra musikalisk förmåga och att bemästra musik inför framträdande (Klickstein, 2009). Även Ericsson & Lehmann skiljer övning från att spela men också från arbete (spelningar) och beskriver så kallad avsiktlig övning (deliberate practice) på följande vis:

Structured activity, often designed by teachers or coaches, with the explicit goal of increasing an individual’s current level of performance. In contrast to other activities such as work and play, it requires the generation of specific goals for improvement and the monitoring of various aspects of performance. Furthermore, deliberate practice involves trying to exceed one’s previous limit which requires full concentration and effort. Consequently, it is only possible to engage in these activities for a limited amount of time until rest and recuperation are needed (Ericsson & Lehmann, 2011, s. 488).

Robert Schenck menar att spel och övning inte är två skilda saker utan att övning är en tid avsedd för lustfyllt och kvalitativt musicerande (Schenck, 2006). Det här påståendet står i motsats till de tidigare definitionerna av övning. Då Schenck använder ordet barn synonymt med elev, är det dock oklart huruvida hans påstående att ’övning likställs med spel’ endast gäller barn eller om det även gäller äldre elever och vuxna1.

Metakognition

Metakognition innebär en medvetenhet om, eller förståelse av den kunskap man har. Följaktligen handlar det om att vara medveten om sitt eget tänkande och vilka val av strategier som görs när man möter olika problem. Vidare innebär det att det valda tillvägagångsättet kontinuerligt övervakas, kontrolleras och utvärderas så att önskat resultat kan uppnås (Lundberg, u.å.). Utvecklandet av metakognitiva färdigheter är centralt för en effektiv och ändamålsenlig övning. Professionella musiker har välutvecklade metakognitiva färdigheter som bland annat innefattar lärande, koncentration, interpretation, planering, övervakning och utvärdering. Nybörjare å andra sidan visar på mindre metakognitiv medvetenhet. I deras fall tenderar övningens mängd och struktur att bestämmas av externa åtaganden såsom examinationer (Barry & Hallam, 2002).

1 _{Schenck skriver exempelvis att lärare ska: ”göra allt vad vi kan för att för att inspirera och motivera eleverna till så mycket} lustfylld och kvalitativ musicerande som möjligt. Då förstärks ”snöstigarna” hos barnen” (Schenck, 2006, s. 204).

3

Strukturerad övning

Det finns ingen entydig definition gällande strukturerad övning. I den här studien görs en åtskillnad mellan strukturerad övning och övningsstruktur. Övningsstruktur kan ses ur både positiv och negativ bemärkelse, det vill säga att en musiker kan ha en ineffektiv respektive effektiv övningsstruktur. Strukturerad övning å andra sidan avser strategier för hur ramarna för övningen kan optimeras. I den här studien kommer fokus att vara på strukturerad övning, vars upplägg kan skilja sig åt. Tyngdpunkten kommer att läggas vid användandet av prioriterat övningsschema och övningslogg samt betydelsen av metakognition.

Enligt Barry & Hallam (2002) är övning som mest effektiv när den utförs systematiskt och styrs av en lämplig ram eller struktur. Lif (1998, s.25) menar att ”Om vi vet exakt vad vi ska öva på och hur vi skall öva, kan 10 minuter ge bättre resultat än en timme”. Flera studier har visat på vikten av att använda ett strukturerat tillvägagångsätt vid övning. Exempelvis fann Barry (1990) att studenter som följde en detaljerad övningsprocedur över hur de skulle gå till väga för att lära in ett nytt stycke musik, gjorde större musikaliska framsteg än de studenter som övade utan att dra nytta av en specifik struktur. I en studie av Nielsen (2004) undersöktes i vilken grad förstaårsstudenter inom högre musikutbildning i Norge använde sig av olika studie- och inlärningsstrategier. Resultatet visar att studenterna inte tycks planera sin övning, vilket innefattar sådant som schemaläggning av övning och att säkerställa en effektiv användning av övningstiden samt att sätta och genomföra mål relaterade till övning. Resultatet antyder således att studenterna har potential att förbättra sitt strategiska lärande vad gäller instrumentalövning.

Övningsschema

Den som planerar in sina studier i ett fast schema uppnår vanligtvis de bästa resultaten. Vid etablerandet av ett övningsschema kan det upplevas som ett tvång att ha fasta övningsrutiner, men allt eftersom kommer det istället kännas som ett behov. Vilja är viktigare än inspiration när det gäller övning och många gånger kommer övningslusten automatiskt när övningen väl påbörjats. Schemat bör konstrueras efter den tid som finns att disponera inklusive vilopaus och andra viktiga åtaganden. Många upplever det som svårt eller till och med svårare att öva de dagar när det finns obegränsat med tid. Paradoxalt nog, verkar det som att övningsdisciplin behövs mest när det finns gott om tid att disponera (Lif, 1998).

Ett prioriterat övningsschema innebär att de olika övningsmomenten prioriteras utefter dess svårighetsgrad. Det moment som upplevs som svårast eller går sämst, har alltid högst prioritet och ska övas varje dag. Prioritering 1 ska inleda övningspasset och även ges mest tid. Därefter följer resterande moment i fallande prioriteringsgrad. Om exempelvis moment 1 går bättre än moment 2, prioriteras de om och byter plats. Således kommer alltid det moment som går sämst befinna sig främst i prioritering (Lif, 1998). Det här leder även till att övningspasset kommer att avslutas med de moment som musikern kan bäst. Det möjliggör i sin tur att övningen kan avslutas med ett positivt resultat. Schenck (2006, s. 167) skriver: ”I övning såsom i undervisning: Ju roligare det är desto bättre går det. Ju bättre det går desto roligare blir det”.

4 Pauser

Övning bör vara regelbunden och bestå av relativt korta sessioner fördelade över tid (Barry & Hallam, 2002). Gerald Klickstein hävdar att konstnärlig utveckling bäst främjas av en jämn och förnuftig övning. Med det menas att en liknande mängd övning genomförs varje dag, men med en dag reserverad för vila samt att musikern är uppmärksam på eventuella signaler som tyder på överansträngning (Klickstein, 2009). Pauser är av vikt för att minimera risken för skador och för att ge nervsystemet tid till att ’komma ihåg’ så mycket som möjligt av det som övats på (Jørgensen, 2011). Altemüller och Schneider hävdar att övningen bör avbrytas vid uppvisad trötthet. I annat fall riskerar de motoriska program som utvecklats under övningen att försämras på grund av mental och kroppslig trötthet. Pauser är således lika viktiga som övningen i sig (refererad i Jørgensen, 2011). Enligt Klickstein (2009) är det allmänt rekommenderat av lärare och medicinska experter att öva högst 25–30 minuter i sträck för att sedan pausa för en 5-minuters vila. Som en generell regel bör varje timme som spenderas i övningsrummet innefatta 10 minuter vila.

Timebox-metoden

Termen timebox användes först av företaget DuPont i deras process att skapa en automatiserad tillverkningsmiljö. En timebox är en överenskommen tidsperiod under vilken en person eller en grupp arbetar för att fullfölja sitt mål. Till skillnad från att arbeta på något tills målet är uppnått och utvärdera hur lång tid arbetet tagit, syftar timebox-metoden till att arbetet avbryts när tidsgränsen nås och därefter utvärderar man vad som åstadkommits (Martin, 1991). Timebox-metoden eller timeboxing används numera inom många områden, däribland musik. Förespråkarna anser bland annat att metoden motverkar prokrastinering och tvingar användaren till att precisera sina mål och strukturera upp vad som ska göras (e.g. Jazzadvice, 2010; Music theory for musicians, u.å.).

Övningslogg

Vid förändringar av övningsvanor kan det vara användbart att anteckna när, vad och hur man övar i en loggbok. Få musiker använder en övningslogg regelbundet över en längre tid. När övningsmönster ändras kan dock tillämpandet av loggboksanteckningar i en vecka eller mer, belysa vanor och mönster och på så sätt hjälpa till att lyfta produktiviteten (Klickstein, 2009). En musiker bör kontinuerligt fånga upp feedback från det den gör, vilket bör knytas till en kontinuerlig utvärdering. Vid slutet av övningspasset bör musikern fråga sig vad som har skett och vad den har lärt sig, för att sen tänka framåt (Jørgensen, 2011).

5

Metod

I kapitlet som följer presenteras de val som ligger till grund för studiens design och urval. Vidare beskrivs undersökningens planering och genomförande samt de etiska aspekter som studien tar i beaktande.

Design & metodval

Studiens underlag samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer, som i sin tur tog sin utgångspunkt i en genomförd pedagogisk verksamhet gällande strukturerad övning. Enligt Hartman har kvalitativa undersökningar som syfte att tolka människors beteende. Det är följaktligen en förståelse för på vilket sätt människan upplever sin situation och relation till omgivningen som eftersöks (Hartman, 2004).

Studiens syfte är att undersöka hur användandet av strukturerad övning påverkar trumslagares egen övning och inlärningsprocess. Det finns många olika faktorer som kan påverka övning, både negativt och positivt. Studien har avgränsats genom att den undersöker ramarna och den yttre strukturen för övning. Således behandlar studien inte några metoder eller strategier för hur ett visst moment kan utövas som mest effektivt, inte heller hur trumslagare kan angripa olika problem som uppstår under övningspasset.

Urval

Ett målinriktat urval har tillämpats och respondenterna har valts ut med forskningsfrågorna som utgångspunkt (Bryman, 2016/2018). Initialt kontaktades trumlärare på två olika estetiska gymnasium på skilda orter samt en lärare på kulturskola. Lärarna fick information om studiens syfte och genomförande genom en inbjudan (bilaga 1), som de sedan förmedlade vidare till sina elever. De kriterier som ursprungligen ställdes på urvalet var att det skulle innefatta elever som studerar på ett estetiskt gymnasieprogram med inriktning musik med trummor som huvud- eller bi-instrument. På grund av ett bristande intresse hos eleverna kontaktades istället andra potentiella deltagare via direktkontakt. Det resulterade i att studiens fokus skiftade till att gälla trumslagare från gymnasieålder och uppåt. Totalt visade fyra personer intresse för att delta, varav tre av dessa hade möjlighet att delta inom de givna tidsramarna för undersökningen. Med anledningen av de modifierade urvalskriterierna, har urvalet fått en större spridning och variation, men kärnan i undersökningen är densamma. Enligt Bryman (2016/2018) leder en variation i urvalsgruppen till att de utvalda respondenterna skiljer sig från varandra vad gäller viktiga egenskaper och aspekter. Däremot går det inte att utifrån ett målstyrt urval, vilket är den grundläggande principen för urval inom kvalitativ forskning, att generalisera resultatet till en population.

Studiens genomförande

Undersökningens planering innebar en utformning av den pedagogiska verksamhet som gick ut på att introducera deltagarna till strukturerad övning. Vidare skapades en intervjuguide samt mall för prioriterat övningsschema och övningslogg (bilaga 2, 3 & 4). De båda mallarna utformades i linje med den litteratur som denna studie presenterar. Det prioriterade

6

övningsschemat baserades efter Lif men med några tillägg. Pauser inkluderades i schemat, vilket medförde att den sammanhängande övningen aldrig överskred 30 minuter samt att varje heltimme som regel innefattade 10 minuter vila. Både övning och pauser reglerades med hjälp av timebox-metoden. De olika momenten var således indelade i boxar med bestämda tidsramar, som varken bör under eller överskridas. Därav klockades tiden. Schemat bestod av en relativt enkel veckoplanering, där övningen var förlagd till fem eller sex av veckans dagar. Detta gjordes för att främja en regelbunden övning men även för att det skulle finnas med minst en vilodag. Vilka av veckodagarna samt vilken tid på dygnet som övningen genomfördes på, var inte specificerat i schemat. Istället gavs frihet till respektive deltagare att bestämma dag och tid själv. Det dokumenterades sedan i övningsloggen, vilken utformades efter en mall av Klickstein och fungerade som ett redskap för metakognition.

Studien genomfördes i tre led: 1) En pedagogisk verksamhet som var uppdelad i två delar. En inledande intervju kring respektive deltagares uppfattning om övning och dennes övningsrutiner. Därefter genomgång av undervisningsmaterialet för strukturerad övning, det vill säga prioriterat övningschema och övningslogg. Undervisningsmaterialet användes för att planera och strukturera deltagarnas övning. Planeringen skedde i samförstånd och deltagarna fick själva bestämma sitt eget övningsinnehåll. Vid önskemål gavs förslag på konkret och passande övningsmaterial. Den totala övningsmängd som bestämdes baserades på deltagarnas ambitionsnivå samt underlaget från den inledande intervjun, gällande deras tidigare övningsupplägg. Deltagarnas respektive övningsschema utformades med avsikt att upplägget skulle kunna fungera på lång sikt, det vill säga efter undersökningen var avslutad. 2) Deltagarna tillämpade materialet på sin egen övning under en veckas tid. 3) En uppföljande intervju genomfördes gällande deltagarnas upplevelser av strukturerad övning.

Det empiriska underlaget samlades in genom kvalitativasemi-strukturerade intervjuer fördelat på två intervjutillfällen per respondent. Frågorna som ställts utgick från intervjuguiden. Utrymme gavs till flexibilitet, vilket innebar att frågornas ordningsföljd varierade samt att följdfrågor användes. Vid det andra intervjutillfället förekom även ett antal uppföljande frågor, som baserades på respondenternas svar från den första intervjun. På så sätt kunde vissa svar förtydligas. Enligt Bryman (2001/2002) innebär en semistrukturerad intervju en flexibel process där det avgörande är att de frågor som ställs möjliggör att forskaren får information om hur de intervjuade upplever sitt liv och sin värld.

Vid studiens genomförande ägde ett globalt utbrott av virussjukdomen covid-19 rum. Därmed genomfördes både undervisning och intervjuer på distans via videotjänsten Zoom. Tidslängden för den inledande intervjun var mellan 9 och 14 minuter och mellan 18 och 24 minuter för den andra uppföljande intervjun. Samtliga intervjuer spelades in för att säkerställa en korrekt återgivning och analys av vad respondenterna sagt.

Enligt Bryman är inspelning av kvalitativa intervjuer många gånger fördelaktigt då det möjliggör en full redogörelse av de utbyten som ingått i intervjun, det vill säga både vad som sagts och hur det sagts. Samtidigt är transkribering av intervjuer en tidsödande process och intervjupersonerna kan även hämmas av inspelningsutrustningen (Bryman, 2001/2002). I och

7

med att intervjuerna genomfördes via en videotjänst kunde även inspelning ske via det programmet. Det fanns således inte någon fysisk inspelningsapparat synlig vilket hade varit fallet om intervjuerna genomförts genom ett fysiskt möte. På så sätt blev inte heller respondenterna påminda i samma utsträckning om att inspelningen ägde rum och därmed finns det anledning att tro att de inte heller hämmats i samma utsträckning. På grund av den korta tidsramen för arbetet transkriberades inte intervjuerna i sin helhet, utan ordagrann transkribering gjordes i samtliga fall där innehållet stämt överens med syfte och forskningsfråga.

Etiska principer

Bryman presenterar följande fyra grundläggande etiska principer inom svensk forskning: Samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet (Bryman 2001/2002). Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor, får forskning endast utföras om deltagaren gett sitt samtycke till den forskning om avser honom eller henne. Ett samtycke gäller enbart om informationen enligt 16 § dessförinnan delgetts till forsknings-personen2. Ifall deltagaren har fyllt 15 men inte 18 år och inser forskningens innebörd, ska hon eller han själv informeras om och ge sitt samtycke till studien. Samtycket ska vara uttryckligt, preciserat och frivilligt till viss forskning och det ska dokumenteras (SFS 2003:460). Samtliga deltagare i studien fick ta del av en inbjudan (bilaga 1) där de etiska principerna ovan konkretiserats. Deltagarna fick information om undersökningens syfte och utformning. Vidare tydliggjordes det att de när som helst kunde avbryta sin medverkan, att det insamlade materialet endast skulle användas till den här studien samt att inspelningen ämnades att raderas efter arbetets publikation. Samtliga respondenter gav sitt samtycke till sin medverkan genom underskrift.

2 _{Enligt 16 § etikprövningslagen (SFS 2003:460) skall forskningspersonen informeras om: ”den övergripande}

planen för forskningen, syftet med forskningen, de metoder som kommer att användas, de följder och risker som forskningen kan medföra, vem som är forskningshuvudman, att deltagande i forskningen är frivilligt och forskningspersonens rätt att när som helst avbryta sin medverkan”.

8

Resultat

Studiens resultat presenteras utifrån den formulerade frågeställningen. Respondenternas svar kommer att redovisas separat för att deras olika berättelser och erfarenheter tydligare ska kunna ställas mot varandra i den påföljande resultatanalysen. För att möjliggöra en utförlig analys presenteras initialt en bakgrund gällande hur respektive deltagares övningsstruktur såg ut innan studiens början. Det baseras på den insamlade empirin från den första intervjun med respektive deltagare och benämns här som intervju 1. Därefter följer den insamlade empirin från intervju 2, som ägt rum efter att deltagarna genomfört sin strukturerade övning under en veckas tid. Samtliga namn är av forskningsetiska skäl fingerade.

Resultatpresentation

John, 17

Intervju 1

John är uppvuxen i ett musikaliskt hem och studerar för närvarande sitt andra år på det estetiska programmet, inriktning musik med trummor som huvudinstrument. Han har spelat trummor i totalt fem år, vilket innefattar tre års trumundervisning på kulturskola följt av två år på det estetiska programmet.

Enligt John handlar övning om att man försöker lära sig något som man inte kunde tidigare. Vidare beskrev han övning som ett relativt vitt begrepp.

Jag skulle säga att jag är mer fokuserad på en läxa och inriktad på nu ska jag klara just det här, medan övning till en lite mindre konsert, är mest: Nu spelar jag igenom dom här låtarna och, som jag tycker är roliga att spela till.

John övar normalt två till tre gånger i veckan och övningstiden varierar beroende på om övningen sker på trumset eller övningsplatta. För tillfället har han olika notläsningsövningar och etyder på platta i läxa och då har övningstiden landat på mellan 20 och 25 minuter per övningstillfälle. Att öva trumset och lära sig olika komp tycker han är betydligt roligare. Då är han inte medveten om klockan på samma vis, men uppskattningsvis kan övningen pågå i 45 minuter utan några problem. John har inte använt sig av något övningsschema. Däremot brukar han skriva checklistor för olika läxor, då han tycker om känslan av att kunna bocka av och se att saker försvinner. Det leder också till att han lättare kommer ihåg vad som behöver göras. John för ingen loggbok men ibland skriver han enstaka anteckningar i noterna, utifall att han stöter på problem och behöver ta upp det på nästkommande trumlektion.

John förklarade att andra saker såsom idrottsträning och läxor ibland kommer i vägen, vilket medför att övningen inte alltid hinns med. Allt görs på fritiden och då måste kanske något gå före.

Det känns lite som att trummorna ofta blir det som prioriteras sist av någon anledning. Mycket gällande läxor då typ. Ifall jag har fyra andra läxor så sätter jag mig ner ofta

9

och försöker göra dom först och sen, okej nu tar jag en paus på 20 minuter och kör typ trummor. […] Jag tror jag ser det andra lite som såhär, viktigare. […] det känns lite mer som en, att man tar en liten paus när man gör trumläxan.

Intervju 2

Efter att ha genomfört en veckas strukturerad övning, förklarade John att han var positivt överraskad. Han uppskattade att de olika momenten i övningsschemat (bilaga 3) prioriterades efter dess svårighetgrad. I och med att övningspasset slutade med det som för honom var både enklast och roligast, kunde han gå ifrån passet med en positiv känsla. Vidare förklarade John att övningen blev lättare att genomföra i och med att han hade koll på hur lång tid övningspasset varade. Tröskeln för att sätta sig ner och påbörja övningspasset blev således mindre.

Det var också roligare tyckte jag. Jag tycker alltid det är roligare att så här planera grejer, att så här ha saker planerat, som jag sa innan då att checka av grejer det tycker jag är gött, så det var också skönt, till skillnad från då innan kanske när jag inte hade en sån här plan och bara: okej nu kör jag lite typ, då vart det inget man checkade av liksom utan då var det bara, någonting man gjorde.

Johns övningsschema innebar fem dagars övning och en effektiv övningstid på sammanlagt tre timmar3. De första fyra dagarna genomfördes övningen enligt planeringen. Därefter infann sig helgen och det femte övningspasset hanns av olika anledningar inte med och uteblev. För att undvika att ett sådant här scenario återupprepar sig, menar John att en inplanerad fast övningstid skulle kunna hjälpa. ”…att man gör det varje dag efter sista lektionen, att skoldagen är liksom 40min längre typ. Sen på helgerna […] att man gör det kanske direkt efter att man vaknat”.

John tyckte att timeboxing-modellen fungerade bra i och med att den minimerade risken för att han skulle fastna vid en övning för länge och därmed tappa suget och avbryta övningen. Han förklarade även att: ”när man övade så pass regelbundet med den taktiken att, a men att sätta timer liksom så, så kändes som att man fick till det snabbare och var mer effektiv”. Vidare berättade John att det var större risk att sväva iväg och tänka på någonting annat, under de moment där boxen var 15 minuter lång. Det kunde i så fall resultera i att någon övningsminut försvann, innan han så att säga ”kom på sig själv” och påminde sig om att övningstiden är begränsad och därmed återtog sin koncentration. För att undvika det här föreslog John ett schema uppbyggt av enbart 10 minuters boxar varvat med korta pauser på någon enstaka minut innan nästa box tar vid.

Genom att titta tillbaka på den genomförda övningen i loggboken, kunde John se att det hade skett en förändring, vilket han också känt under veckans gång. Nämligen att han dag för dag blivit stabilare i respektive övning och att han vid sista övningspasset satte momenten ”helt okej”, vilket inte varit fallet från början. Han berättade även att hans målsättning är att fortsätta med någon slags liknande struktur, i och med att den typen av övningsstruktur som praktiserats gett resultat. Det kommer kanske inte att ske dagligen, men han ämnar åtminstone att skriva in

3 _{Med effektiv övningstid menas den faktiska tiden som genomförts på varje moment i form av en timebox. Det}

vill säga att övrig tid som spenderas i övningsrummet, som består av exempelvis förberedelser, pauser eller att titta på en instruktionsfilm, inte räknas med som övningstid.

10

övningen i sin dagliga planering. ”Jag gillade ju det här med o skriva, alltså lägga upp det på ett sätt som man, som man kör alla dom gånger när man övar. Så man vet liksom”.

Stefan, 52

Intervju 1

Stefan är i grund och botten en sportkille. Han har alltid lyssnat mycket på musik, men inte spelat något instrument i någon större utsträckning. För ungefär tre och ett halvt år sedan kände han behovet av att göra något annat och köpte ett eget trumset. Han har sedan dess gått en kurs i trummor via medborgarskolan och tagit en handfull privatlektioner.

Stefan associerar övning med repetition och att man på så sätt ska klara av att lära sig en viss teknik eller koordinationsmönster. Applicerat på trummor kan det handla om att kunna spela med fötter och händer parallellt och i olika kombinationer. För tillfället har Stefans övning legat nere helt. Senast övningen skedde regelbundet var i samband med att han tog privatlektioner och även fick konkreta moment att öva på. Under den perioden kunde han öva på övningsplatta nästan dagligen och tiden varierade mellan 10 och 30 minuter.

Den var ju väldigt lätt att ha med sig och det var ju under semestern och då kunde man ju sitta framför TV:n eller ta med den till sommarstugan och sitta och hamra liksom. […] Hindret är väldigt lätt att gå över med den där trumplattan, det är så enkelt. Det är ju bara egentligen ett moment, det handlar ju om att få in en serie kombinationer, inget annat. Då är tröskeln låg för att få till det [övningen].

När Stefan övar trumset brukar han försöka att öva på ett visst moment, det kan exempelvis vara ett specifikt komp. Ibland har det gått bra och ibland mindre bra. Hur länge övningen pågår beror många gånger på hur bra det går. ”Om jag känner att jag inte riktigt får till det då kanske man tappar lusten och då kanske jag bara kör improviserat och bara slår på trummorna i lite olika kombinationer, lite lust sådär”.

Stefan har inte använt någon form av övningsschema eller loggbok i samband med sitt musicerande. Han förklarade även att han egentligen vill spela oftare, men att det inte riktigt blir av. Han pekade på att det kanske behövs någon form av yttre inspiration för att trumspelandet ska bli mer regelbundet. Lektionerna som han tog fungerade som en sådan inspirationskälla, men inspiration kan också komma av att se andra trummisar spela live. ”Det kan liksom skapa den där, nä men nu ska jag hem och testa och köra lite”.

Intervju 2

Vid summeringen av veckans övning, berättade Stefan att den har rullat på och gett effekt. Med hjälp av övningsloggen förklarade han att: ”I början är man ju ringrostig och sen så blir det bättre och det går enklare och man kan spela snabbare liksom. Det har man ju sett under den här veckan att det skett en förändring liksom, på så sätt”. Övningen har genomförts enligt schemat (bilaga 3) och en bidragande orsak till det är att övningstiden varit begränsad och att han vetat om det innan övningspassets början. Han jämförde med känslan som han kan ha innan

11

han ska ut och springa, att han vet om att det är bra för honom, men att lusten kanske inte finns där och att det då handlar om att genomföra det ändå.

Om inte motivationen är på topp så vet man: a det är den här avgränsade tiden så att nu kör jag det här liksom då, sen när man väl sätter sig ner och vid trummorna då är det ju kul liksom, men ibland kan just den här uppstarten vara lite seg. Då vet man att det är det här, då är det en begränsad tid så att det finns ett slut på det. Det har ju varit bra med att ha den här strukturen.

Trots att Stefan tyckte att Timebox-metoden har fungerat bra har han haft lite svårt att följa tiden exakt. Han har försökt att snegla på timern, men eftersom han använder hörselskydd har han inte alltid märkt att det ringt när uppmärksamheten varit fullt riktad på själva utövandet. När övningsschemat diskuterades kom Stefan åter igen in på vikten av att ha motivation till att spela. I samband med att han införskaffade sina trummor bestämde han säg för att han endast ska spela när han har lust.

Men ibland kan det vara perioder när man går och väntar på att lusten ska infinna sig och, jag vet att ibland så kommer inte den lusten, utan ibland måste man liksom försätta sig i någonting, man måste sätta sig ner och, inte tvinga fram lusten, men man måste sätta sig ned och göra det och då kommer lusten.

Utifrån det förklarade Stefan att det kan vara bra med ett övningsschema. Det vill säga att ha bestämda saker att öva på. Till skillnad från i vanliga fall, då han mestadels spelar improviserat på trummorna, har han nu haft vissa saker att hänga upp sin övning på. ”Har man en grej som man ska nöta och köra då är det lite lättare. […] Jag gör det av ett annat syfte för att jag ska utveckla min förmåga”. Även framöver kan Stefan tänka sig att skriva upp olika saker som han övar på och vill förbättra. Det grundas i att han känner en glädje i att klara av de saker, som han tidigare bestämt sig för att lära sig.

Malin, 31

Intervju 1

Malin fastnade för trummor som 15-åring och på gymnasiet studerade hon på det estetiska programmet, inriktning musik med trummor som huvudinstrument. Därefter har hon spelat i flera olika band samt tagit trumlektioner av några olika privatlärare.

Malin förklarade att övning till stor del handlar om repetition.

Jag försökte söka in till folkhögskola några gånger. […] Då var det väldigt mycket övning bara. Jag satt och repeterade bara samma grej, dubbelslag och, så det är väldigt mycket sånt bara, sitta och nöta, som inte är det roligaste men, väldigt nödvändigt. Så det är väldigt mycket, a repetition tänker jag bara.

Utformningen av Malins övningspass har varierat relativt mycket, men vanligtvis börjar hon med någon form av uppvärmning för händerna. Sedan brukar hon gå över till att öva ur olika trumböcker. Utefter vad hon känner att hon vill lära sig just då har hon många gånger valt ut två böcker och spelat ur dem parallellt. Vanligtvis har hon fokuserat på någon sida ur vardera bok, under kanske fyra till fem veckor, tills de olika momenten sitter. Hon brukar även spela

12

mycket till låtar. Malin har aldrig använt sig av loggbok eller övningschema. Hon förklarade att hon tycker bäst om att öva en liten stund varje dag. Den senaste tiden har den självständiga övningen däremot inte blivit av särskilt ofta. Istället har hon kanske gått till replokalen en eller max två gånger i veckan för att repa med banden.

För att Malin ska få till en regelbunden övning, är hon i behov av motivation framåt. Motivation får hon många gånger av att ha ett mål med sitt trumspel. Det kan till exempel handla om att ha en inbokad spelning som hon vill öva upp sig till, för att där kunna prestera så bra som möjligt.

Bara jag har det [motivation & mål] så brukar det gå lättare o komma dit [till övningslokalen] och sen så kan jag bestämma då hur länge jag känner att jag vill öva typ, kanske en timme om dagen eller lite mer.

Intervju 2

Malin berättade att övningen har gått bra, men att det har varit lite jobbigt att hålla i övningen hela veckan ut. Det resulterade i att hon har genomfört fem av de sex planerade övningspassen. Hon förklarade att när hon väl hade bestämt sig för att genomföra övningspasset och var på plats i övningslokalen har det känts jättebra. Det var svårt rent fysiskt för henne att ta sig till lokalen, vilket förstärktes av det blev många dagar i rad som hon behövt ta sig dit. Det sjätte övningspasset hade hon planerat att genomföra innan ett rep med bandet, men hon orkade helt enkelt inte gå dit innan. I efterhand kände hon att fem dagar i veckan kanske är maximum för henne, men att hon skulle kunna förlänga tiden för vardera övningspass något. Avståndet mellan Malins hem och replokalen där hon övar är ingen lång sträcka. Instrumentet var uppställt och övningsmaterial låg framme och hon visste vad hon skulle göra när hon kom dit. På grund av det trodde hon inte att det hade gjort någon större skillnad om hon istället haft trummorna hemma.

I övrigt tyckte Malin att övningsschemats uppbyggnad (bilaga 3) passade henne bra och hon förklarade att det är skönt att veta att hon med hjälp av schemat får saker gjort. Hon uppskattade att schemat var uppdelat i mindre delar, i hennes fall som mest 15 minuters boxar samt totalt 20 min övning innan paus. Framförallt några dagar in i övningsveckan upplevde hon att tidsbegränsningen hjälpte henne att hålla i övningen ”A men jag vet att det bara är 15 minuter och det e a, så kändes det helt okej”. Därtill gjorde det faktum att det första momentet (uppvärmningen) bara var 5 minuter att hon fort fick känslan av att något blev fullgjort. Hon såg även fördelar med att de två resterande momenten prioriterades efter dess svårighetsgrad.

Jag tyckte det kändes bra det andra också eftersom att koordinationen [prio 1] var det svåraste, så var det bra att börja med det, och sen det andra, [prio 2] a det här fill-in och då kunde jag lägga ut det på trummorna, det vart som att det vart lite roligare att öva det typ.

Enligt Malin har regelbundenheten i övningen gett effekt. ”Det gick lättare, bara på dom här fem gångerna så har man ju liksom ökat upp i tempo och säkerhet och så, alltså det har hänt ganska mycket i alla fall liksom, det märks skillnad”. Hon förklarade även att utvecklingen blir väldigt tydlig tack vare loggboken och att den borde kunna hjälpa övningen i längden.

13

Malin tyckte det var skönt att använda sig av timebox-metoden och bara följa timern.

Timern höll koll på mig typ. Alltså, dels behövde jag inte tänka på hur länge jag hade suttit och om jag gjorde rätt saker och sen så tyckte jag det var skönt att […] att jag visste också att: okej men när jag har gjort alla dom här 40 minuterna så kan jag känna mig nöjd.

Att pausen var tidsreglerad var enligt Malin extra viktigt, då det resulterade i att hon inte höll på med annat för länge. Malins övning blev mer avsiktlig och hon fick bättre koncentration med hjälp av timebox-metoden samt det faktum att det var förutbestämt vad hon skulle öva på och att materialet därmed redan var framplockat. Hon upplevde även att tiden gick relativt snabbt under övningspasset.

Att strukturera upp övningen med hjälp av ett prioriterat schema och timeboxing är något Malin tror att hon kommer fortsätta med. Hon förklarade att hon ser vinster i att applicera det här konceptet även på andra områden som hon är intresserad av.

14

Resultatanalys

I det presenterade resultatet har ett antal övergripande teman identifierats, vilka kommer att redogöras för och analyseras i följande avsnitt. De olika respondenternas redogörelser och upplevelser kommer även att i viss mån ställas emot varandra. För att resultatet ska kunna placeras in i ett större sammanhang ställs det i relation till den presenterade litteraturen.

Tidsbegränsning

Deltagarna i den här studien är spridda i ålder, de besitter olika förkunskaper och deras tidigare övningsrutiner skiljer sig åt vad gäller struktur och utförande. Trots de här olikheterna förenas deltagarna i att de alla ser fördelar med tidsbegränsad övning. Flera positiva påföljder har kommit fram i deras berättelser. Något som alla respondenterna är överens om, är att på grund av att de var medvetna om hur lång tid varje övningspass varade, sänktes tröskeln för att börja öva. Exempelvis berättade Stefan att de gånger han haft låg motivation till att öva, har det faktum att han kunnat se ett slut på övningen gjort det lättare att komma igång med övningspasset. Om steget till att sätta sig ner och öva upplevs för stort, finns risken att övningen väljs bort för något annat mer lockande. Genom att tröskeln för att börja öva sänks, finns det anledning att tro att även risken för att övningen ska skjutas upp minskar. Det här överensstämmer med vad flera av förespråkarna för timeboxing ( e.g. Jazzadvice, 2010; Music theory for musicians, u.å.) säger om att metoden ska motverka prokrastinering.

Malin upplevde att timern höll koll på henne vilket gjorde att hon kunde hålla uppe sin koncentration och genomföra övningen enligt planering. Hon förklarade även att eftersom den schemalagda övningen var tidsbegränsad, kunde hon känna sig nöjd över sin insats när övningen var fullgjord. Enligt John ledde en regelbunden användning av timer till en mer effektiv övning och därmed till ett snabbare resultat. Ibland kunde han ”sväva iväg” under det moment som var 15 minuter långt. Det som fick honom att återta sin koncentration var att han påmindes om att övningstiden var begränsad. Utan en timer är det troligt att den här oproduktiva tiden hade fortsatt under längre tid än vad som nu var fallet. Således bidrog tidsbegränsningen, för både Malin och John, till högre koncentration och mer effektiv övning. Det här styrker Lifs (1998) påstående att 10 minuters övning kan ge bättre resultat än en timme om det är preciserat vad som ska övas och hur det ska utföras.

Hinder

Samtliga respondenter har en vilja att i någon mån spela och förbättra sig på trummor. Det här visas bland annat genom valet att vara med i den här studien, men även genom att alla av deltagarna tagit trumlektioner i olika sammanhang. Även om de alla vill spela är det inte alltid som det blir av. John förklarade det här genom att han prioriterar andra saker såsom läxor före trumspelandet då han tycker det är viktigare. Malin och Stefan å andra sidan pekade på behovet av motivation och yttre inspiration för att trumspelandet ska kunna ske mer regelbundet. Samtidigt förklarade Stefan att lusten att spela ofta kommer när han väl sätter sig ned och genomför övningen. Det här stämmer överens med det som Lif (1998) skriver om att vilja är viktigare än inspiration och övningslusten många kommer automatiskt när övningen påbörjas.

15

Det största hindret för Malins övning var enligt henne att ta sig till övningslokalen. Samtidigt sa hon att det hade varit en marginell skillnad om hon hade haft trumset hemma, därav går det att se motsägelser i hennes uttalanden. Det verkar således som att problemet egentligen inte är att fysiskt ta sig till övningslokalen, utan att helt enkelt ta steget att påbörja övningen. Det här bekräftas av att det känts jättebra när hon väl bestämt sig för att öva och varit på plats i övningslokalen. Även om Malin likt de andra respondenterna, uppgav att schemat och den tidsbegränsning som det innebar sänkte tröskeln för att påbörja övningen, verkar hon dessutom vara i behov av gripbara mål, för att bli motiverad. På ett liknande sätt förklarade Stefan att han även i fortsättningen mycket väl kan tänka sig att skriva upp saker som han vill öva på och förbättra, då han känner glädje i att kunna klara av sådant som han tidigare bestämt sig för att lära sig. Stefan fick även en ökad motivation till att öva i samband med att han tog privatlektioner. De konkreta moment som han fick i uppgift öva på, vilket kan tolkas som en form av mål, genererade en mer regelbunden övning.

Struktur

Malin och Stefan betonade vikten av motivation för att övningen ska bli regelbunden och båda gav uttryck för att mål är viktigt för att motivationen ska infinna sig. Den här undersökningen behandlar inte några omfattande metoder för målsättning. Däremot kan strukturerad övning fylla en viktig funktion för att de uppsatta målen ska kunna uppfyllas. När väl mål och eventuella delmål är bestämda, behövs det en plan för hur de ska kunna nås på ett effektivt sätt. Där kan ett prioriterat övningsschema fylla en viktig funktion. Enligt Barry och Hallam (2002) kännetecknas en effektiv övning av att den utförs systematiskt och styrs av en lämplig ram eller struktur. Malin gav uttryck för liknande tankegångar då hon med hjälp av övningsschemat visste att hon fick saker gjorda. Hon förklarade även att regelbundenheten i övningen, vilket schemat var en bidragande orsak till, resulterade i snabbare resultat. Det här var något som även John höll med om. Likaså pekar Lif (1998) på vikten av regelbunden övning. Han menar att de som använder sig av ett fast schema vanligtvis når de bästa resultaten.

John och Malin såg positivt på den prioritering som övningsschemat innefattade. De tyckte att det fanns fördelar med att det svåraste momentet inledde övningspasset och betonade den positiva effekten med att avsluta med det som var enklast. De upplevde att det sista momentet var roligast och John förklarade att det resulterade i en positiv känsla efter passets slut. Det går dock att ifrågasätta om det endast var den enklare svårighetsgraden som gjorde det avslutande momentet roligare. För Johns del handlade det sista momentet om att lära sig ett komp på trumset, vilket han tidigare förklarat att han tycker är roligare än notläsning, som de svårare momenten i schemat innebar. Malins första prioritet utgjordes av koordinationsövningar och prioritet två av olika fill-ins (bilaga 3). Således var hennes sista moment av mer musikalisk karaktär, vilket många trumslagare troligtvis skulle se som roligare än att öva koordination. Schenk skriver att: ”Ju roligare det är desto bättre går det. Ju bättre det går desto roligare blir det” (Schenck, 2006, s.167). Känslan av att något går bra och känslan av att något är roligt verkar således vara tätt sammankopplade. Det visar på fördelar med att övningsschemat prioriteras dels efter svårighetsgrad men även efter vad personen ifråga tycker är roligast.

16

Självreflektion

En effektiv och ändamålsenlig övning är beroende av utvecklandet av metakognitiva färdigheter (Barry & Hallam, 2002). Studiens deltagare visade prov på sådana färdigheter i deras förklaringar till den strukturerade övningens inverkan. Närmare bestämt genom att de pekade på hur olika strategier har påverkat deras inlärning i olika riktningar. Exempelvis uttryckte John att övningen blev lättare att genomföra i och med tidsbegränsningen. Samtidigt framkom det att han kunde ”sväva iväg”, under de moment där boxen varade i 15 minuter men att han såg en lösning på problemet genom att konstruera schemat efter enbart 10 minuters boxar, varvade med korta pauser.

En musiker bör kontinuerligt utvärdera sin övning (Jørgensen, 2011). Vidare kan användandet av loggbok belysa vanor och mönster och på så sätt hjälpa till att lyfta produktiviteten (Klickstein, 2009). Samtliga deltagare kunde med hjälp av övningsloggen tydligt se att deras övning gett resultat. Det verkar således som att en loggbok kan tydliggöra resultat och framsteg för dess användare. I den här studien framgick det däremot inte huruvida tillämpandet av loggbok i samband med övningspasset kan lyfta övningens produktivitet. Någon större grad av utvärdering från deltagarnas sida, gällande deras övning utifrån loggboken, verkade det heller inte vara tal om. Det är möjligt att det här hade sett annorlunda ut om övningsloggen hade använts under en längre period. Malin var inne på det här spåret då hon förklarade att loggboken borde kunna hjälpa övningen i längden.

Att spela eller att öva?

Stefan berättade att hans övning på trumset vanligtvis utgörs av improviserat spel, det vill säga att han spelar det han känner för i stunden, vilket många gånger innebär att han slår på trummorna i lite olika kombinationer. Vidare förklarade Stefan att han under tiden för undersökningen spelade av ett annat syfte, nämligen att utveckla sin förmåga. Det Stefan gav uttryck för här, även om han kanske inte själv var medveten om det, är den åtskillnad som ofta görs mellan att spela och öva. En sådan åtskillnad gör bland annat Klickstein (2009) då han benämner övning som seriös och av Ericsson & Lehmann (2011) som skriver om avsiktlig övning.

Utifrån det här synsättet, att övning och spel är två olika saker, går det att peka på ytterligare en förklaring till varför deltagarna sett positiva effekter med strukturerad övning. Alla deltagare uttalade sig i någon form om sin tidigare övning, på ett sätt som tyder på att deras övningspass kunde bestå av både spel och övning. John berättade att han är olika fokuserad på en läxa, jämfört med om han spelar till låtar han gillar inför en konsert. Genom att utgå från Ericsson & Lehmanns (2011) benämning av avsiktlig övning, går det tänka sig att John i det här fallet övar på läxan och spelar till låtarna. Den ökade effektivitet som strukturerad övning inneburit för bland annat John, skulle till viss del kunna härledas till att hela övningstiden utgörs av just övning. På ett motsvarande vis förklarade Malin att de strategier som användes i undersökningen, resulterade i en mer avsiktlig övning.

17

Diskussion

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur användandet av strukturerad övning påverkar trumslagares egen övning och inlärningsprocess. Undersökningen fann flera teman som svarar på frågeställningen. Ingen av respondenterna har tidigare använt sig av ett medvetet eller planerat övningsupplägg, likt det upplägg som använts i den här studien. Samtliga respondenter upplever således att tillämpandet av strukturerad övning har påverkat deras egen övning och inlärningsprocess i en positiv riktning. Vidare kan de alla se fördelar med att använda ett prioriterat övningsschema. Det som skiljer dem åt är att de pekar på olika positiva effekter av strategin. De här effekterna går att sammanfatta med att övningsschemats struktur och upplägg kan generera en mer regelbunden, effektiv och roligare övning. Den mest anmärkningsvärda upptäckten är att samtliga respondenter var eniga om vinsterna med tidsbegränsad övning och även mer specifikt, timebox-metoden. Alla respondenter förklarade att tidsbegränsningen sänkte tröskeln för att påbörja övningspasset, vilket var ett resultat av att de var medvetna om hur långt tid övningspasset var, likaså vad övningen konkret innebar. Ytterligare positiva följder av tidsbegränsningen var ökad koncentration vilket genererade en högre effektivitet under övningen. Därtill verkar även tidsberäkningen kunna leda till en större känsla av belåtenhet efter övningens slut i och med att musikern vet att den har genomfört det den ålagt sig.

Resultatet från den här studien visar samhörighet med den presenterade tidigare forskningen. I Nielsens forskning framkom det att studenter på Norges musikhögskola inte tycktes planera sin övning och att det därmed fanns utvecklingspotential hos studenterna att förbättra sitt strategiska lärande (Nielsen, 2004). Likaså har deltagarna innan den här studiens genomförande, varken planerat sin övning eller använt sig av strategier för att effektivisera övningstiden. Vidare framhävde Malin och Stefan betydelsen av motivation för att övningen ska ske mer regelbundet och båda gav uttryck för att specifika mål är viktigt för att motivationen ska infinna sig. Det här indikerar att en viktig komponent för ett strategiskt lärande är att sätta och genomföra mål relaterade till övning.

En grundläggande form av målsättning inkluderades i den här studien, eftersom utformandet av övningsschemat innefattade att deltagarna preciserade vad de ville utvecklas på samt hur de skulle gå till väga för att ta sig närmre målet. Resultatet tyder på att preciserandet av ett långsiktigt mål, med tillhörande delmål, kan vara en stark motivationsfaktor vid en längre användning av övningsschema än vad som var fallet i den här undersökningen. Det verkar således finnas stora fördelar med att inkludera metoder för målsättning vid kontinuerlig användning av strukturerad övning.

Barry fann att tillämpandet av ett strukturerat tillvägagångsätt till övning leder till större musikaliska framsteg, än de som övar utan att använda sig en specifik struktur (Barry, 1990). Det Barry undersökte var effekten av användandet av specifika övningsmetoder applicerat på ett bestämt stycke. Därmed belyser hans undersökning strukturerad övning ur ett annat

18

perspektiv än den här studien, som istället helt fokuserar på övningens yttre ramar. Likväl visar båda studierna på vikten av en genomtänkt övningsstruktur.

Beroende på vilket instrument som ska bemästras så ställs olika krav på utövaren. Inom trumspel är bland annat koordination en viktig faktor, som enligt tradition många gånger får stor plats i övningen. Inom andra instrumentgrupper kan det vara andra faktorer som ges mer utrymme. Inom exempelvis sång är textbearbetning en viktig aspekt som inte förekommer inom trumspel. Samtliga respondenter i undersökningen är trumslagare. De positiva följder av strukturerad övning som framkommit i studien bör således förstås ur det perspektivet. Studien kan därav inte ge svar på hur andra musiker som spelar andra instrument påverkas av strukturerad övning. Det som undersökts har varit begränsat till övningens yttre ramar och instrumentspecifika övningsmetoder har inte behandlats. Vidare pekar tidigare forskning på att användandet av ett strukturerat tillvägagångsätt är fördelaktigt vid övning i allmänhet. Därav finns det anledning att tro att strukturerad övning, som den beskrivs i den här studien, bör kunna överföras till andra instrumentgrupper än trummor och därmed kunna tillämpas i undervisnings-sammanhang av instrumentallärare i allmänhet.

En regelbunden och kvalitativ övning är en förutsättningen för att en god musikalisk prestanda ska kunna uppnås. Övning måste läras, emellertid har det av tradition varit ett autodidaktiskt område (Lehmann et al., 2007; Fostås, 2002). Musiklärare har således en viktig uppgift i att fylla den här kunskapsluckan och därmed lära sina elever hur de bör gå till väga för att planera, strukturera och genomföra sin övning. Vidare bör elever få kunskaper om hur de kontinuerligt ska utvärdera och i förlängningen anpassa sin egen övning. Den här studien har gett ett bidrag till mer kunskap om hur trumslagares individuella övning kan påverkas av specifika övningsmetoder, i det här fallet vad som benämns som strukturerad övning. På så sätt kan den här studien även medverka till en fördjupad kunskap om på vilket sätt trumlärare men även instrumentallärare i allmänhet, kan undervisa om strukturerad övning samt lära sina elever att planera, strukturera och utvärdera sin egen övning och inlärningsprocess. I förlängningen kan det här möjliggöra en effektivare och mer regelbunden övning hos elever, vilket kan resultera i fördjupade kunskaper inom musikalisk gestaltning.

19

Reflektion

Metodreflektion

För studiens syfte var valet av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer lämpligt. Vidare har insamlad data utgjort en tillräcklig grund för att svara på frågeställningen. Ett större urval hade eventuellt visat på fler dimensioner av effekterna av strukturerad övning. Likaså kan en invändning mot studien vara, att deltagarnas tillämpning av de strategier som undersökts endast pågått under en veckas tid. Utifall att undersökningen hade haft en längre varaktighet är det möjligt att fler aspekter hade kunnat påvisas angående respondenternas upplevelse av strukturerad övning.

Studien genomfördes under en begränsad tidsram vilket har den logiska följden att studien som helhet blev avgränsad i sin omfattning. Svårigheterna med att finna respondenter enligt de ursprungliga kriterierna för det målstyrda urvalet resulterade i att urvalsprocessen drog ut på tiden. Det här kan delvis förklaras av den globala pandemin covid-19. Samtliga gymnasieskolor i Sverige bedrev under studiens genomförande undervisning på distans. Det här har försvårat möjligheten att få kontakt med respondenter. En av de kontaktade gymnasielärarna förklarade avsaknaden av visat intresse med att eleverna generellt var väldigt trötta på distansundervisning. När väl respondenter funnits enligt de modifierade urvalskriterierna var det endast möjligt att förlägga undersökningen över en vecka, istället för två som det initialt var planerat. På grund av den begränsade tidsramen och det faktum att transkribering är en tidsödande process, var det tre av de fyra intresserade personerna som fick möjlighet att delta i studien.

Den pedagogiska verksamheten samt de semi-strukturerade intervjuerna genomfördes via videotjänsten Zoom. Även om det här valet kan ha påverkat möjligheten att finna respondenter på det estetiska programmet, har det på andra sätt visat sig lämpligt för undersökningen. Genom att alla möten med respondenter skett på distans har tillgängligheten ökat. Det vill säga att träffarna har tagit mindre tid i anspråk än ett fysiskt möte, därtill försvann även eventuell restid till och från respektive möte. Den pedagogiska verksamheten har syftat till att främja en musikalisk utveckling genom en förändring i deltagarnas övningsstruktur. Således har undervisningen inte baserats på klingande moment, utan på planering och strukturering av deltagarnas egen övning. På så sätt har den problematik som tidsfördröjning många gånger utgör för distansundervisning inte varit aktuell.

I planeringsfasen för den pedagogiska verksamheten konstruerades två mallar till det prioriterade övningsschemat. Skillnaden dem emellan bestod av antalet övningspass per vecka, den ena fem och den andre sex pass. Den här utformningen baserades på Klicksteins argument om att övning bör vara regelbunden, vilket innebär att en liknande mängd övning helst genomförs varje dag, med undantag för en vilodag i veckan (Klickstein, 2009). Vid tiden för studiens utförande, övade ingen av deltagarna lika regelbundet som deras kommande schema skulle innebära. För att överbrygga det här steget, fick deltagarna själva bestämma huruvida de ville tillämpa ett schema på fem eller sex dagar. Vidare betonades det att det inte krävdes många minuters övning per dag, utan att det var regelbundenheten som var av betydelse. Den slutgiltiga

20

övningstiden som fastslogs var en tid som både jag och respektive deltagare upplevde som rimlig. Att endast en av tre deltagare fullgjorde sitt övningsschema kan ses som kritik till upplägget. Vad gäller Malins schema går det i efterhand se att sexdagars-schemat troligen var något för ambitiöst, vilket hon själv gav uttryck för. John sa att han inte hann med övningen under helgen. I och med att han tidigare förklarat att övningen ofta prioriteras bort, är det troligt att det i hans fall handlade om planering. Vid utformningen av schemat, gjordes bedömningen att det var av vikt att respektive deltagare skulle få frihet att själv bestämma vilka av veckodagarna samt vilken tid på dygnet som övningen skulle genomföras på. I efterhand tryckte dock John på att en fast inplanerad övningstid troligtvis skulle bidragit till en större infriandegrad av schemat för hans del. Vid planering och utformning av övningschema, är det här följaktligen något som den aktuelle läraren bör diskutera med respektive elev.

Framtida forskning

Den här studien har bidragit till kunskap om hur användandet av strukturerad övning påverkar trumslagares egen övning och inlärningsprocess. Deltagarna i den här studien har olika åldrar, de besitter olika förkunskaper och deras övningsrutiner ser olika ut. Likväl pekar de alla på positiva effekter av tidsbegränsad övning. På grund av det ringa urvalet, är det inte möjligt att generalisera resultatet från den här studien till en population. Icke desto mindre pekar resultatet i en sådan riktning att det vore intressant med vidare forskning inom området. Genom att undersöka effekten av tidsbegränsad övning på betydligt fler antal deltagare och under en längre tid, kan möjligtvis ett resultat med högre grad av tillförlitlighet påvisas.

Vad gäller vidare forskning om strukturerad övning, vore det intressant med ett annat urval än den här studien har förhållit sig till. Urvalet för den här undersökningen var relativt begränsat men adekvat med tanke på studiens omfattning och den tidsbegränsning som den inneburit. Därmed är det värt att begrunda användandet av ett mer omfattande urval. Det skulle även vara intressant med ytterligare avgränsningar i urvalskriterierna. Exempelvis hur gymnasie- eller folkhögskoleelever påverkas av strukturerad övning.

21

Källförteckning

Barry, N. H. & Hallam, S. (2002). Practice. I R. Parncutt & G.E. McPherson (Red.), The science & psychology of music performance (s.151-166) Oxford: Oxford University Press.

Barry, N. H. (1990). The Effects of Different Practice Techniques upon Technical Accuracy and Musicality in Student Instrumental Music Performance. Research Perspectives in Music Education, 1, 4-8.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers. 1. uppl.). Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2001)

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers. 3. uppl.). Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2016)

Ericsson K. A. & Lehmann A. C. (2011). Expertise I M. A. Runco & S. R. Pritzker (Red.), Encyclopedia of creativity (Second edition) Volume 1. USA: Academic Press

Fostås, O. (2002). Instrumentalundervisning. Oslo: Universitetsförlaget

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur

Jazzadvice (2010). Keep focus: Time blocking & spaced learning. Hämtad 2020-05-08, från https://www.jazzadvice.com/keep-focused-time-blocking-spaced-learning/

Jørgensen, H. (2011). Undervisning i øving: En innføring for sang- og instrumentallærere. Oslo: Norsk Musikförlag

Klickstein, G. (2009). The musician’s way: A guide to practice, performance and wellness. New York: Oxford University Press.

Kostka, M. j., (2002) Practice Expectations and Attitudes: A Survey of College-Level Music Teachers and Students. Journal of Research in Music Education, 50(2), 145–154. doi: 10.2307/3345818

Lehman, A. C., Sloboda, J. A., Woody, R. H. (2007). Psychology for musicians: Understanding and acquiring the skills. New York: Oxford University Press.

Lif, G. (1998). Konsten att undervisa i musik: 3. Konsten att öva. Stockholm: Gehrmans Musikförlag

Lundberg, I. (u.å.). Metakognition. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/metakognition

22

Martin, J. (1991). Rapid application development. New York: Macmillan Publishing Company

Music theory for musicians. (u.å.). Time Boxing: A Trick to Beat Practice Procrastination. Hämtad 2020-05-08, från, https://www.music-theory-for-musicians.com/time-boxing.html

Nationalencyklopedin, [NE]. (u.å.) övning. Tillgänglig: http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/

Nielsen S. G., (2004). Strategies and self-efficacy beliefs in instrumental and vocal individual practice: a study of students in higher music education. Psychology of Music, 32(4), 418–431. doi: 10.1177/0305735604046099

Schenck, R. (2006). Spelrum: en metodikbok för sång- och instrumentalpedagoger. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet

23

Bilagor

24 Bilaga 2 Intervjuguide Intervju 1 Bakgrund: - Ålder?

- Vilken musikalisk bakgrund har du? (Hur länge har du spelat trummor, tagit lektioner etc)

Övning:

- Vad tänker du på när du hör ordet övning? - Hur brukar ett vanligt övningspass se ut för dig?

o Hur länge brukar dina övningspass vara? o Hur många gånger brukar du öva på en vecka?

o Använder du eller har du tidigare använt dig av någon form av övningsschema?

o Använder du eller har du tidigare använt dig av någon form av loggbok (inkl. enkla anteckningar i samband med övning?)

- Finns det några hinder som påverkar din övning/möjlighet att öva?

Intervju 2

Samtal/intervju kring veckans övning och genomgång av elevens övningslogg:

- Hur har övningen gått i veckan? (har du kunnat se någon skillnad i din inlärning jmf med en vanlig vecka?)

- Hur fungerade de olika metoderna för dig?

o Övningsschema? (har du behövt prioritera om något i schemat?) o Timeboxing?

o Loggbok?

- Vad är din upplevelse av själva materialet? o Mall – Prioriterat Övningsschema o Mall – Övningslogg

- Det här sättet att strukturera upp övningen är det något du kan tänka dig att fortsätta med? (varför/varför inte?)

Stödfrågor:

- Varför tycker du så? - Vad tror du det beror på? - På vilket sätt?

- Hur menar du då? - Har du fler exempel?