Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Idrott och hälsa Va, inriktning gymnasieskolan, avancerad nivå Självständigt arbete, 15 hp
HT 2015
Hälsa är mer än kvarg och muskler
En studie om elevers upplevelser om hälsaPontus Hultén
Sammanfattning
Denna studie handlar om gymnasieelevers upplevelser om hälsodelen i idrottsundervisningen för kursen Idrott och Hälsa 1. Samt hur eleverna beskriver begreppet hälsa. Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag om hur eleverna beskriver begreppet hälsa och hur de upplever hälsodelen i idrottskursen. En kvalitativ metod har används för att genomföra studien. För att samla in data har intervjuer genomförts. För att analysera data om elevernas upplevelser har en fenomenologisk metodansats lagt grunden för att analysera materialet. Resultatet för studien visar att eleverna ser hälsa utifrån ett salutogent perspektiv, vilket innebär att flera olika faktorer skapar elevernas definition av vad hälsa är. Samt att eleverna upplever att hälsodelen i idrottsundervisningen behandlas teoretiskt. De slutsatser som kan göras är att eleverna upplever att den fysiska hälsan dominerar idrottsundervisningen samt att de andra delarna av hälsa behandlas teoretiskt. Elevernas definition av hälsa utgår utifrån sex olika kategorier som till exempel att orka med vardagssysslor.
Nyckelord: hälsa, idrottsundervisning, beskrivningar och upplevelser
Innehållsförteckning
1. Inledning………4
2. Tidigare forskning………6
2.1Perspektiv på hälsa och begreppet hälsa………..6
2.2 Hälsa i ämnet idrott och hälsa………..8
2.3 Sammanfattning av tidigare forskning………..11
3. Studiens syfte och kunskapsluckor i tidigare forskning………...12
3.1 frågeställningar………....………..12 4. Metod………..13 4.1 Metodologi………...………..13 4.2 Urval………..15 4.3 Semi-strukturerade intervjuer………..15 4.4 Procedur……….15 4.5 Rigor……….16 4.6 Forskningsetiska överväganden………16
5. Resultat och analys del 1………..17
5.1 Att orka med vardagssysslor och träning………....17
5.2 Hur man mår………18
5.3 Relationer till vänner och familj………...19
5.4 Kost och träning………19
5.5 Resultat och analys del 2………20
5.5.1 Teoretiskt……….21 5.5.2 Fysisk hälsa………...22 5.6 Sammanfattning av resultatet………...23 6. Diskussion……….24 6.1 Resultatdiskussion frågeställning 1………..24 6.2 Resultatdiskussion frågeställning 2………..25 6.3 Resultatdiskussion frågeställning 3………...26 6.4 Metoddiskussion……….27 7. Studiens kunskapsbidrag………..28 8. Slutsats………29 9. Källförteckning………..30 10. Bilaga………32
1. Inledning
Idrottsämnet har under slutet av 1900-talet genomgått en förändring. Från att vara ett prestationsämne i färdigheter har ämnet utvecklats till ett hälsoinriktat motionsämne. Enligt skolinspektionen har ett hälsofokus börjat prägla idrottsämnet. Ämnet har även bytt namn till Idrott och Hälsa för att visa en tydlig förskjutning mot ett mer hälsoformat ämne.
Anledningen till att göra ämnet hälsofokuserat grundar sig i en försämrad folkhälsa. En samhällsuppfattning att elever inte är lika fysiskt aktiva och en ökad fetma bland
skolungdomar var orsaken till ämnets förändring. Forskning visar dock att implementeringen av de nya hälsoinriktade styrdokumenten skapade tidsbrist för lärarna. Istället för att enbart fokusera på fysisk aktivitet skulle även hälsa och livsstil behandlas i ämnet. Forskning menar att det dilemma som skapades i ämnet var tidsbrist, samt hur man skulle definiera begreppet hälsa.1
I syftet för ämnet idrott och hälsa kan man läsa att undervisningen ska bidra med att eleverna utvecklar hälsomedvetenhet, samt att eleven utvecklar intresse för att arbeta med hälsofrågor i samhället. I kursen Idrott & Hälsa 1 (100 poäng) ska även eleverna behandla och utveckla deras kunskaper om hälsa.2 Det centrala innehållet tar upp att eleverna ska behandla och utveckla följande:
• Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa
• Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.
• Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
• Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.3
Som det centrala innehållet anger ska eleverna utveckla och behandla området hälsa. Problematiken med begreppet hälsa är att det inte finns en entydig bild av begreppets
innebörd. Begreppet innehåller många dimensioner, vilket gör begreppet svårt att definiera. I forskning definierades ofta begreppet utifrån ett patogent perspektiv. Det patogena
perspektivet utgår ifrån att människan har hälsa eller ohälsa. Men andra ord frisk eller sjuk. Men ny forskning definierar inte enbart hälsa som avsaknad av sjukdom.
Det finns flera aspekter som påverkar individers hälsa som till exempel fysiska, psykiska och sociala aspekter.4
1 Skolinspektionen (2011), Litteraturöversikt inför kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i grundskolan, s. 8 f. 2 Skolverket (2011), Syftet för ämnet idrott och hälsa, s. 1.
Hälsa är ett svår definierat begrepp, media förmedlar en bild av vad hälsa är och forskning förmedlar en annan bild. World Health Organization (WHO), beskriver den mest använda definitionen av begreppet hälsa, enligt följande:5
Ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp.6
På hemsidan ”L&E hälsa” förmedlas en annan definition av hälsa, hälsa beskrivs som pigg, sund och lycklig. På hälsohemsidan ges olika tips för att vara sund, pigg och lycklig. Ett sätt för att skapa en hälsosam livsstil är att äta mycket protein, gärna i form av kvarg. Kvarg ses som ett bra livsmedel när man ska optimera muskel uppbygganden, vilket leder till hälsa enligt ”L&E hälsa.7
Som inledningen visar är begreppet svårt att definiera. Begreppets komplexitet leder in på studiens problemområde, studiens problemområde är att undersöka hur elever upplever hälsodelen i idrottsundervisningen. Eftersom hälsa är ett brett och komplicerat begrepp, är det svårt att veta hur elever beskriver och upplever hälsodelen i idrottsundervisningen. Vilka perspektiv av hälsa belyser elever när de beskriver begreppet hälsa och hur upplevelser eleverna att hälsodelen behandlas i undervisningen? Det finns relativt mycket forskning om begreppet hälsa och hur lärarna arbetar med hälsa i undervisningen. Men elevernas syn på hälsa är ett område som det inte finns lika mycket forskning om. Studiens ambition är att ge nya kunskaper om hur elever beskriver begreppet hälsa och hur elever upplever hälsodelen i idrottsundervisningen. Kan det vara så att eleverna beskriver och upplever begreppet hälsa som mer än kvarg och muskler?
4 Larsson, Håkan (2007), idrottsdidaktiska utmaningar, s. 176 f.
5 Folkhälsomyndingheten (2014), Skolbarns hälsovanor i Sverige, s. 16. 6 WHO (1948), Constitution of the World Health Organisation. New York.
7 Le & Hälsa (2016), http://xn--lehlsa-dua.se/2014/01/27/vad-man-ska-ata-att-bygga-muskler/. Hämtad
2. Tidigare forskning
Forskningsläget innehåller två delar. Den första delen kommer att lyfta fram perspektiv på hälsa och hur begreppet hälsa definieras. Den andra delen kommer att fokusera på hälsa i ämnet Idrott & Hälsa. De eventuella kunskapsluckorna i forskningen om mitt problemområde kommer lyftas fram och diskuteras. I slutet av forskningsläget kommer den tidigare
forskningen att sammanfattas och forskarnas slutsatser kommer att belysas, vilket kommer att leda vidare till studiens syfte och frågeställningar. I sökandet av tidigare forskning har
sökandet fokuserat på forskning rörande den svenska skolan. Endast ett fåtal studier från övriga Europa har inkluderats i forskningsläget. Jag har gjort avgränsningar för att jag enbart undersöker idrottsundervisningen i den svenska skolan. För att hitta tidigare forskning har jag sökt i databaser efter forskning från Sverige rörande begreppet hälsa och
idrottsundervisningen. Referenslistan i redan befintlig forskning om hälsa och idrottsundervisningen har använts för att hitta mer relevant litteratur för studien. 2.1 Perspektiv på hälsa och begreppet hälsa
Mikael Quennerstedt har genomfört forskning om undervisnings innehållet i ämnet Idrott & Hälsa. Hans övergripande syfte var att undersöka meningsskapandet av hälsa i ämnet Idrott och Hälsa. För att tolka begreppet hälsa använder Quennerstedt två uppdelningar av
begreppet, det patogena och salutogena perspektivet på hälsa. Det patogena perspektivet fokuserar på en normalitet. Därför blir aspekter som avviker från det normala motsatsen mot hälsa. Quennerstedt beskriver att det patogena perspektivet på hälsa kan definieras som
frånvaro av sjukdom. Det salutogena perspektivet beskriver hälsa som en helhet. Psykiska och fysiska aspekter i relation till varandra. Med andra ord påverkas individens helhets hälsa med hjälp av fysisk aktivitet, vilket innebär att den psykiska, sociala och fysiska hälsan påverkas av fysisk aktivitet. Hälsa ses inte som något oföränderligt, man kan få bättre hälsa och hälsan kan försämras.8 Det salutogena perspektivet påminner om WHO:s definiering av hälsa. WHO definierar också hälsa som en helhetsbild. Hälsa ses som ett fullkomligt välbefinnande både fysiskt, psykiskt och socialt.9 I resultatet för Quennerstedts forskning konstaterar han att det patogena perspektivet dominerar undervisningen i Idrott och Hälsa. Med det menar han att undervisningen ska stimulera till goda vanor inom hälsa. Kunskaper om kost, fysisk aktivitet konditions- och styrketräning handlar om att förhindra samt att förebygga att eleverna
8 Quennerstedt, Mikael, (2006), Att lära sig hälsa, s. 41-51.
utvecklar sjukdomar på grund av en stillasittande livsstil.10 Forskaren Britta Thedin Jakobsson konstaterar även hon likt Quennerstedt att det finns svårigheter i att definiera begreppet hälsa. Thedin Jakobsson menar att styrdokumentens hälsobegrepp är influerat av WHO:s definition av hälsa.11 Thedin Jakobssons syfte är att undersöka hur idrottslärare definierar begreppet hälsa. Även lärarna i ämnet idrott och hälsa tycker begreppet hälsa är svår definierat. I studiens resultat kan man läsa att lärarnas svar är svävande om vad hälsa innebär. Men de flesta lärarna konstaterar att hälsa är något som man lär sig teoretiskt. Som till exempel undervisning om kosthållning, doping, avslappning och skadeverkningar. Undervisningen ska förmedla sunda levnadsvanor menar lärarna i studien. Vidare menar lärarna att fysisk aktivitet leder till hälsa. Resultatet i Thedin Jakobssons studie visar att lärarna önskade att styrdokumenten konkretiserade begreppet hälsa.12 Quennerstedt
konstaterar dock i hans artikel om hälsa att det inte går att erhålla en helt tillfredsställande konkretisering av begreppet. Eftersom begreppet har varierande betydelse i olika kontexter. Media skapar en bild av hälsa via olika hälsotips och olika metoder i kvällstidningar och bantningsbilagor. Även att begreppet fokuserar på skiljaktigheter från det normala. De två normaliteterna som Quennerstedt tar upp i hans artikel är moralisk normativt och vetenskaplig normativt. Den moraliska aspekten innebär att samhällsnormer och ideal i samhället
bestämmer vad som är hälsa. Normal kroppsvikt och kroppsform påverkar vad som ses som hälsa. Inom den vetenskapliga aspekten påverkar medicinvetenskapen vad som ses som hälsa. Denna aspekt liknar det patogena perspektivet. Hälsa ses som motsatsen mot det onormala (sjuk), därför definieras ofta hälsa som frånvaro av sjukdom. Därför blir det primära målet med hälsa att förebygga sjukdom och övervikt.13
Quennerstedt och Thedin Jakobsson belyser begreppet hälsa utifrån ett nationellt perspektiv. Forskaren Claes Annerstedt belyser begreppet hälsa utifrån ett skandinaviskt perspektiv. Han konstaterar i hans resultat att alla skandinaviska länderna har svårigheter att definiera
begreppet. Men begreppet betonas frekvent i den svenska och finska kursplanen. Medan begreppet inte betonas lika mycket i Norges och Danmarks kursplan.14
10 Quennerstedt (2006), s. 244.
11 Thedin, Jakobsson, Britta (2005), Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa?.s. 20. 12 Thedin, Jakobsson (2005), s. 48 ff.
13 Quennerstedt, Mikael (2007), Hälsa eller inte hälsa – är det frågan?, s. 39.
14 Annerstedt, Claes (2008), Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a comparative perspective, Physical Education and Sport Pedagogy Vol. 13, No. 4, October 2008, pp. 303–318, s. 311.
Den tidigare forskningen om begreppet hälsa visar sig vara rådande överens om att begreppet är svårt att definiera. Annerstedt lyfter fram att begreppet används frekvent i styrdokumenten för ämnet Idrott och Hälsa. Vilket är problematiskt, eftersom Thedin Jakobssons forskning visar att idrottslärarna också anser att begreppet är svår definierat, och de önskade att
begreppet i styrdokumenten konkretiserades. Quennerstedt konstaterat i hans forskning att det inte går att skapa en helt tillfredställande definition av begreppet, eftersom begreppet har en varierande betydelse i olika sammanhang.
2.2 Hälsa i ämnet Idrott och Hälsa
I Redelius, Quennerstedt och Öhmans artikel om ämnet idrott och hälsa konstaterar forskarna att ämnet präglas av starka traditioner. Lärare i ämnet har ofta en rädsla att lektionen inte kommer att vara roliga. Forskarna konstaterar i deras resultat att idrottsundervisningen har en stark tradition av att den ska innehålla roliga fysiska aktiviteter. Det har visats leda till att läraren är rädd för att prata om mål och kunskaper i ämnet, för då kan undervisningen upplevas som tråkig. Det problematiska med bristande kommunikation om målen är att eleverna inte vet vad de ska lära sig i ämnet. I resultatet framgår att eleverna inte vet vad de ska lära sig. De konstaterar att undervisningen genererar bra hälsa och att de lär sig om hälsa. Men eleverna kan inte berätta mer specifikt om vilka kunskaper de får.15 I en studie från Skottland beskriver forskarna Thorburn, Jess och Atencio utmaningarna med att läroplanerna fokuserar på hälsa och välbefinnande i ämnet Idrott och Hälsa. I deras resultat konstaterar forskarna att det är svårt att definiera och identifiera vilka ämneskunskaper som läroplanen vill förmedla. Samt poängterar forskarna svårigheter i att översätta ämneskunskaperna om hälsa till undervisningen.16 Vidare konstaterar även Quennerstedt att det finns en viss
otydlighet om ämneskunskaperna i hälsa. Men för att förklara hälsa i ämnet använder han sig av olika förklaringsmodeller. De hälsoperspektiv som kommer till uttryck till stor del i verksamheten är fysiologi- och riskdiskurserna. Dessa diskurser handlar om fysik träning samt fysisk status menar Quennerstedt. Man kan se det som att eleverna lär sig om hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Förbättra sin kondition, och få kunskaper om hur man tränar sin kondition. Riskdiskursen handlar om risker med till exempel stilla sittande.17 I en studie från England av Jo Harris undersöker Harris idrottslärares kunskaper och upplevelser
15 Redelius, Karin, Quennerstedt, Mikael & Öhman Marie (2015), Communicating aims and learning goals in physical education: part of a subject for learning?, s. 645-653.
16 Atencio, Matthew, Jess, Mike & Thorburn, Malcolm (2011), Thinking differently about curriculum: analysing the potential contribution of physical education as part of ‘health and wellbeing’ during a time of revised curriculum ambitions in Scotland, Physical Education and Sport Pedagogy Vol. 16, No. 4, October s. 383– 398. 17 Quennerstedt (2006), s. 188.
om hälsa. I hennes resultat poängterar hon att lärarna saknar kunskaper för att främja en sund och aktiv livsstil. Istället för att fokusera på hälsorelaterad undervisning, blir det primära målet att utveckla färdigheter i olika sporter menar Harris. Harris konstaterar även att
idrottslärarutbildningen inte förmedlar de kunskaper om hälsa som krävs för att undervisa om hälsa i ämnet.18
Redelius m.fl. förklarar att ämnet Idrott och Hälsa i Sverige är präglat av traditioner och därför finns en rädsla för att undervisa om teoretiska delar i ämnet.19 Harris belyser att idrottslärarna i England saknar kunskaper om att undervisa om hälsa och istället fokuserar undervisningen på att utveckla färdigheter i sporter.20 Forskningen visar ett tydligt mönster i att undervisningen om hälsa inte är det primära målet. Även Quennerstedt belyser att
idrottsundervisningen oftast utgår ifrån fysiologidiskursen.21
Forskaren Gray m.fl., beskriver att idrottsundervisningen ansvarar för att ungdomars utbildning om hälsa. Läroplanerna i flera länder beskriver att undervisningen ska utveckla psykisk, fysisk och socialt välbefinnande. Gray m.fl. beskriver att läroplanerna vill förmedla en holistisk hälsa, men i praktiken riktas framför allt fokus till att utveckla god kondition och fysiskt välbefinnande.22 Vidare förklarar Thedin Jakobsson att en holistisk hälsa är en
kroppslig syn där handlingsförmågan kan förverkliga elevernas vitala mål. Eleverna har själv ansvaret att utveckla en god fysisk hälsa.23
Thedin Jakobsson har även undersökt lärarnas bild av hälsa med hjälp av intervjuer. I
forskningen konstaterar hon att tre aspekter framgår i lärarnas svar om hälsa i idrottsämnet. I det första perspektivet på lärarnas svar, anser lärarna att hälsa är något teoretiskt, vilket innebär traditionell klassrumsundervisning, där man diskuterar hälsa och svarar på frågor. Det andra perspektivet anser lärarna är att hälsa det lär man sig i andra ämnen också. I
naturkunskap lär man sig om kroppen, och kost lär man sig om i hemkunskapen. Lärarna konstaterar att dessa ämnen integreras med idrott och hälsa, men det sker ytterst sällan. Den sista aspekten om lärarnas bild av hälsa handlar om fysik aktivitet kopplat till hälsa. Lärarna förklarar vidare genom att förklara att fysik aktivitet främjar hälsan. Man informerar och
18 Harris, Jo (2013) Physical education teacher education students' knowledge, perceptions and experiences of promoting healthy, active lifestyles in secondary schools, s. 466 ff.
19 Redelius m.fl. (2015), s. 645. 20 Harris (2013), s. 466 ff. 21 Quennerstedt (2006), s. 188.
22 Gray, S, MacIsaac, S & Jess, M (2015), Teaching ‘Health’ in Physical Education in a ‘Healthy’ Way, s. 165ff. 23 Thedin, Jakobsson (2005), s. 58 ff.
berättar för eleverna varför man ska träna och vilka övningar som leder till en bra hälsa. Lärarna tar även upp begreppen social hälsa och psykisk hälsa, men lärarna konstaterar att den fysiska hälsan är i fokus för undervisningen.24 Forskningen visar att stor del av
undervisningen läggs på aktiviteter som bidrar till en bra fysisk hälsa. Även att lärare beskriver att hälsa oftast förmedlas med hjälp av teorilektioner. Men att de fysiska aktiviteterna leder till en god hälsa och motverkar sjukdomar.
24 Thedin, Jakobsson (2005), s. 58 ff.
2.3 Sammanfattning tidigare forskning
Det framgår tydligt att begreppet hälsa är svårt att definiera enligt Quennerstedt och Thedin Jakobsson. Forskarna konstaterar även att begreppet hälsa är brett och därför kan inte en tillfredställande definition av begreppet skapas. Thedin Jakobsson lyfter även fram att WHO:s definition präglar styrdokumentens utformning. Quennerstedt tillägger även att media
förmedlar ett synsätt av hälsa vilket skapar svårigheter att skapa en bra definition av
begreppet i alla samanhang. Thedin Jakobsson belyser att lärarna också har problem med att definiera begreppet. Lärarna önskade att begreppet konkretiserades för skapa en ökad förståelse. Forskningen visar också att begreppet oftast definieras utifrån WHO:s definition. Men Quennerstedt lyfter även fram att hälsa kan ses som motsatsen mot sjuk utifrån ett patogent synsätt. WHO:s definition utgår ifrån ett salutogent synsätt. Det salutogena perspektivet kopplar samman psykisk, fysisk och social hälsa till ett totalt hälsosamt välbefinnande. Om hälsa i ämnet Idrott & Hälsa kan man se att forskarna poängterar att det finns otydligheter om vad eleverna ska lära sig. Eleverna vet inte riktigt vilka kunskaper de ska utveckla. Det finns traditioner som skapar en bild av att lektionerna ska vara roliga, vilket leda till att läraren inte vill undervisa teoretiskt och om målsättningar. Quennerstedt och Redelius m.fl. poängterar att undervisningen om hälsa oftast utgår ifrån den fysiska hälsan. Med det menar forskarna Redelius m.fl. och Quennerstedt att undervisningen fokuserar på att utveckla en god kondition. I Thedin Jakobsson forskning fick vi även ta del av lärarnas syn på hälsa i ämnet. Lärarna beskriver att hälsa förmedlas teoretiskt till eleverna, med hjälp av traditionell klassrumsundervisning. Lärarna lyfter även fram att hälsa behandlas i andra ämnen också, som till exempel kunskaper om kost i hemkunskapen och fakta om kroppen i naturkunskapen. Lärarna belyser även att hälsa får man genom att delta i aktiviteterna på lektionen. Undervisningen utvecklar den fysiska hälsan menar lärarna i Thedin Jakobssons forskning.
Det som främst kommer ligga till grund för min diskussion är vetenskapen om att tidigare forskning konstaterar att begreppet hälsa är svårt att definiera och att begreppets innebörd kan variera beroende på vilken kontext begreppet används i. Lärarna beskriver att begreppet hälsa är svårt att definiera, och att de upplever att hälsodelen är något som genomförs teoretiskt i undervisningen. Lärarna poängterar även att praktiska moment dominerar undervisningen. Den tidigare forskningen visar också att idrottslärare är ofta rädda för att genomföra teoretiska moment eftersom det finns traditioner att undervisningen ska vara rolig. Den tidigare
3. Studies syfte och kunskapsluckor i tidigare forskning
Den tidigare forskningen tar inte upp eller behandlar hur elever beskriver begreppet hälsa, eller hur eleverna definierar begreppet hälsa. Den tidigare forskningen förmedlar en bild av hur lärarna ser på hälsa och definierar begreppet. Forskningen tar även upp en
samhällsövergripande bild av begreppet hälsa. Mitt syfte är att undersöka hur elever beskriver begreppet hälsa dels generellt och i skolämnet Idrott och Hälsa. Till det kommer en
fenomenologisk ansats användas där elevernas upplevelser analyseras. Denna studie kommer bidra med en bild av hur elever definierar hälsa samt hur eleverna upplever att de arbetar med hälsodelen utifrån styrdokumentens riktlinjer i kursen Idrott och Hälsa 1. Undersökningen syftar till att få en förståelse för hur eleverna beskriver begreppet hälsa, samt kommer
elevernas upplevelser om hälsodelen att analyseras. Elevernas upplevelser och beskrivningar om hälsa kommer vara studiens huvudsakliga syfte.
3.1 Frågeställningar
• Hur beskriver gymnasieeleverna begreppet hälsa?
• Hur beskriver gymnasieeleverna hälsodelen i idrottsundervisningen? • Hur upplever gymnasieeleverna hälsodelen i idrottsundervisningen?
4. Metod
För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden gör det möjligt att bearbeta ett mindre material, men på ett djupare plan. Eftersom studiens syfte är att undersöka upplevelser ger den kvalitativa metoden möjligheten till djupare information om elevers upplevelser. För att samla in data har kvalitativa intervjuer använts, intervjuerna har varit utformade enligt en semistrukturerad mall. Vilket innebär att mallen innehöll
grundfrågor men även förutsättningar för eleverna att utveckla deras svar. Denna metod valdes för att få djupa och utvecklade svar om elevernas upplevelser och beskrivningar om hälsa.
4.1 Metodologi
För att undersöka studiens syfte kommer en fenomenologisk metodansats att användas. Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser om hälsa. Denna ansats har valts för att söka gemensamma mönster och kategorier i elevernas upplevelser om hälsa. Fenomenologi som teori och metodologi inriktar sig på människors upplevelser. I denna studie är det elevernas upplevelser om hälsa som kommer att undersökas. Undersökningen kommer även att vara förståelseinriktad vilket innebär att mitt intresse är tolkningen av mänskliga upplevelser. Intresset ligger inte i rätt eller fel fakta om fenomenet utan upplevelser om fenomenet. Studien kommer även att vila på ett induktivt förhållningssätt vilket innebär att empirin (data från intervjuerna) är utgångspunkten för studien. Det innebär att studien är teorigenererande och inte teoritestande. Utifrån mitt syfte kommer fenomenologi användas för att undersöka upplevelser om fenomenet hälsa i idrottsundervisningen.25
För att analysera materialet om elevers upplevelser om hälsa kommer en fenomenologisk analysmodell att användas. Giorgis analysmetod kommer att användas för att analysera gymnasieelevernas upplevelser. För att analysera materialet användes följande punkter.
§ Bestämningen av helhetsbetydelsen § Avgränsning av meningsbärande enheter § Transformering av vardagliga beskrivningar § Framställning av fenomenets situerade struktur § Framställning av fenomenets generella struktur § Slutlig verifiering av fenomenets essens26
25 Fejes Anders & Thornberg Robert (2012), Handbok i kvalitativ analys, s. 106 ff. 26 Fejes (2012), s. 113.
Ovanstående punkter användes som mall för att analysera mitt material och fastställa de mest värdefulla beståndsdelarna av fenomenet. Det första steget var att får en bild av
helhetsbetydelsen av den insamlade data. Det vill säga att data från intervjuerna är begripligt och att det fokuserar på upplevelsen om hälsa i undervisningen. Det andra steget blir att analysera intervjuerna på ett djupare plan, för att dela in transkriberingarna mindre delar. Det gör jag för att hitta meningar som beskriver fenomenet. Det tredje steget blir att tolka
meningarna för att förstå innebörden av vad respondenterna förmedlar. I det fjärde steget kommer jag sammanställa matningsenheterna till en mer enhetligare beskrivning av fenomenet. Det femte steget blir att identifiera kategorier om hälsa. Det sjätte steget är att kontrollera materialet med hjälp av kompletteraanden datainsamling. Vilket inte kommer genomföras i studien, eftersom vi har begränsat med tid.27
I det första steget läste jag igenom alla transkriberingar för att skapa mig en bild av helheten. Jag insåg efter läsningen att helheten handlade om upplevelser om hälsodelen och
beskrivningar om begreppet hälsa. Efter att jag hade skapat mig en förståelse av helheten delade jag transkriberingar i olika högar, och gick in på djupet av varje enskild intervju. Jag letade efter meningar om elevernas beskrivningar om hälsa och deras upplevelser om hälsodelen i undervisningen. Jag markerade beskrivningar med siffran ”1” och upplevelser med siffran ”2”, på samtliga transkriberingar. Jag markerade meningar som beskrev fenomenet med hjälp av en markeringspenna. När det var genomfört började jag tolka vad eleverna förmedlade om hälsa, när jag tolkade transkriberingarna återkom vissa beskrivningar om hälsa. Jag klippte ut alla meningar som beskrev begreppet hälsa och placerade meningarna på ett och samma ställe. Samma procedur gjorde jag med upplevelserna om hälsodelen i undervisningen. Efter det hade jag skapat en enhetligare bild om beskrivningarna och
upplevelserna. Jag började tolka och analysera de olika enheterna, och såg återkommande ord och beskrivningar av fenomenet. De mest frekvent återkommande beskrivningar från samtliga transkriberingar var, hur man mår, att orka med vardagssysslor, relationer till kompisar, och familj, teoretiskt, fysisk hälsa och bra kost och träning. Eftersom beskrivningarna ovan var mest frekventa i elevernas beskrivningar skapade jag kategorier med samma benämning. Meningarna om elevernas beskrivningar placerades sedan in under respektive kategori. Efter det började jag analysera helheten av varje kategori. Vad elevernas beskrivningar och
upplevelser förmedlade för bild av begreppet hälsa och deras upplevelser om hälsodelen.
27 Fejes (2009), s. 112 ff.
4.2 Urval
I studien har ett målstyrt urval använts, vilket innebär att individer har valts med direkt koppling till forskningsfrågorna. 28 De individer som har valts till studien är gymnasieelever. Eleverna skulle ha läst kursen Idrott och Hälsa 1 för att medverka. Eleverna som valdes går i årkurs 2 och läser samhällskunskap och naturkunskap. I urvalsprocessen informerades två klasser en samhällsklass och en naturklass om studiens syfte. Det var fem elever som frivilligt ville medverka i studien. Tre elever från det samhällsvetenskapliga programmet och två elever från det naturvetenskapliga programmet. Fyra av intervjuerna genomfördes, men en elev ställde in intervjun på grund av sjukdom. Eleverna som medverkade i studien var 17 år och alla personerna var pojkar.
4.3 Semi-strukturerade intervjuer
För att samla in data användes semi-strukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna utgick ifrån specifika teman och en intervjumall användes. Men eleverna fick stor frihet att formulera svaren på deras egna sätt. De tre teman som användes i intervjuerna var, elevernas beskrivningar av begreppet hälsa samt, elevernas upplevelser om hälsa i
idrottsundervisningen och hur eleverna upplever att de arbetar med det centrala innehållet i kursen. Under intervjuerna följdes intervjuguiden men inte alltid i rätt ordningen. Elevernas svar blev fylliga och därför svarade de ofta på två frågor samtidigt, vilket ledde till att frågorna inte alltid kom i rätt ordning.
4.4 Procedur
Efter genomgång av aktuell forskning kontaktades en gymnasieskola. Kontakten med rektorn skedde över telefon, han hänvisade mig att kontakta idrottslärarna på skolan. Idrottslärarna erbjöd sig att hjälpa till med tid och plats för att träffa eleverna. Två klasser informerades om studiens syfte, efter informationen om studien ville fem elever delta i intervjustudien.
Intervjuerna genomfördes på två dagar i ett grupprum på gymnasieskolan. Vi valde att
genomföra intervjuerna i ett grupprum för att undvika störande moment. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagare. Innan intervjuerna informerades eleverna om de etiska
riktlinjerna. Intervjuerna transkriberades för att kunna analysera resultatet, i transskripten framgår inte intervjupersonernas identitet. Resultat och diskussion framställs med hjälp av text. Där citat om elevernas upplevelser framgår och skapar resultatet för studien.
4.5 Rigor
I studien har jag försökt att undvika att mina egna värderingar och förkunskaper ska påverka resultatet. Studien ambition är att resultatet enbart ska utgå utifrån respondenternas svar. Elevernas upplevelser och beskrivningar av fenomenet är det som skapar resultatet. I resultat delen har elevernas åsikter och upplevelser framställts på ett rättvist sätt. Information har inte undanhållits för något egen intresse. Studiens målsättning har varit att förmedla en rättvis bild av elevernas upplevelser. För att öka trovärdigheten har jag frågat respondenterna om mitt resultat överensstämmer med deras verklighet. Jag har även diskuterat studiens resultat med handledare och kurskamrater för att se om andra personer anser att resultatet är rimligt. Tyvärr har inte någon annan datainsamlingsmetod använts för att styrka resultatet, detta på grund av begränsat med tid för studien.
4.6 Forskningsetiska överväganden
Studien förehåller sig till de fyra etiska grundprinciperna för forskning. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att studiedeltagarna informeras om studiens syfte, samt att det är frivilligt att delta i studien. Det är även okej att avsluta deras deltagande när studiedeltagarna vill. Samtyckeskravet innebär att respondenterna själva får bestämma om de vill delta eller inte. Om personen är under 15 år krävs målsmans godkännande. Konfidentialitetskravet betyder att studiedeltagarnas ska behandlas med sekretess. Personuppgifter ska vara hemliga för obehöriga och förvaras på ett sätt så att inte utomstående kan komma åt personuppgifterna. Nyttjandekravet innebär att studiens resultat enbart ska användas till studiens syfte.29 När jag träffade respondenterna informerades eleverna om undersökningens aktuella syfte. Eleverna informerades även om att deras deltagande är frivilligt, och att de har rätten att avsluta deras deltagande när de vill. Alla mina respondenter var över 15 år därför hade eleverna rätten att besluta om deras deltagande själva utan målsmans godkännande. I studien behandlades respondenternas personuppgifter med största sekrets. Alla uppgifter hölls hemliga för utomstående och ljudupptagningar raderades efter transkriberingen. Detta
genomfördes för att inte någon av respondenterna skulle ta skada av studien. I studien nämns inte respondenterna vid namn för att skydda respondenterna. All data jag samlade in användes enbart till studiens syfte.
29 Bryman (2011), s. 131 f.
5. Resultat och analys del 1
I resultatdelen kommer resultatet presenteras utifrån sex olika kategorier. De sex kategorierna innefattar elevernas upplevelser och beskrivningar av hälsa. Den första kategorin är att orka med vardagssysslor och att orka träna. Den andra kategorin handlar om hur man mår. Den tredje kategorin belyser relationer till vänner och familj. Fjärde och sista kategorin belyser elevernas upplevelser om en kost och träning. För att analysera materialet utgår denna analys från Giorgis analysmetod. Den första delen i resultatet kommer att besvara syftet samt
frågeställning 1. Resultat del 2 kommer att fokusera på frågeställning 2 och 3. I del 2 kommer kategorierna teoretiskt och fysisk hälsa att analyseras.
5.1 Att orka med vardagssysslor och träning
Den första aspekten som identifieras i studien, var att eleverna upplevde att hälsa var att orka med vardagssysslor och träning. Att orka med vardagssysslor var ett tecken på bra fysisk hälsa. Vardagssysslorna kan tolkas från allt till diska, städa och laga mat. Även att förflytta sin kropp utan att fysiska hinder upplever eleverna är en viktig indikator för god hälsa. Intervjupersonerna beskriver fenomenet enligt följande:
En god fysisk hälsa är nog när man kan göra vardagliga sysslor utan problem. Nu säger jag inte att personer med handikapp har dålig hälsa, det är annorlunda. Man kan gå och träna några gånger i veckan och man klarar livet. Man blir inte helt genomsvettig när man går upp för trappen. Man klarar sådana grejjor.30
Respondenten belyser att god hälsa är att klara av livet samt att man kan göra vardagliga sysslor. En tolkning av intervjupersonens upplevelser av fenomenet är att hälsa kan beskrivas som att orka med det vardagliga livet och att träna några gånger i veckan. Vidare identifieras aspekten träning som en viktig beståndsdel i fenomenet. Träning belyser eleverna är viktigt för att skapa en god hälsa och ett välbefinnande. Respondenterna upplever fenomenet hälsa enligt följande, ” Man mår ju bättre av att träna vilket leder till en bättre hälsa”31. I denna aspekt av fenomenet, är träningen viktig för att skapa en god hälsa enligt elevernas
upplevelser. Träning och hälsa ses ofta som sammankopplade i fenomenet. Intervjupersonerna beskriver beståndsdelen träning enligt följande:
30 Intervjuperson 4
Aaa, den fysiska hälsan tänker jag på att man tränar mycket och mår bra. Man håller på med varierad träning som gör att kroppen mår bra. Till exempel konditionsträning, styrketräning och smidighetsträning kombination gör så du får en bra fysisk hälsa.32 Analysen visar att träning och att klara av vardagssysslor är två beståndsdelar som beskriver hur respondenterna beskriver hälsa. Träningen ska även vara varierande för att skapa en bra fysisk hälsa, genom en bra fysisk hälsa skapar man även en bättre helhetshälsa så man mår bra enligt respondenterna.
5.2 Hur man mår
Aspekten ”hur man mår” är en del av fenomenet som samtliga respondenter belyser. Analysen visar att eleverna beskriver att ”hur man mår ”är en viktig del av fenomenet hälsa.
Beskrivningen återkommer frekvent när eleverna förmedlar deras syn på hälsa. Respondenterna gör kopplingen att den psykiska hälsan påverkar hur man mår. Intervjupersonerna beskriver upplevelsen av fenomenet enligt följande:
Joo, eftersom alla de här delarna hänger ihop är den psykiska hälsan en stor del. Med det menar jag att. Ja hur man mår psykiskt, ifall du är deprimerad påverkar det hälsan. Psykisk hälsa handlar om hur man mår för mig. Om man mår dåligt påverkar det ens vardag.33
Respondenterna visar en tydlig struktur där man kan se att hur man mår är en viktig del av hälsa. Samtliga respondenter konstaterar och förmedlar en bild av, att hur man mår är en viktig beståndsdel i fenomenet. Även avsaknaden av sjukdomar är en viktig aspekt i hur man mår. Intervjupersonerna beskriver hälsa enligt följande ” Mår bra, bra miljö och inga psykiska sjukdomar. ”34 Avsaknaden av psykiska sjukdomar och depression är aspekter som pekar på att det är viktigt att må bra för att skapa en god hälsa. Eleverna belyser även att goda
relationer är viktigt för hur man mår, enligt följande:
Ja, det definierar jag mer som hur man mår i sociala kretsar. Psykisk och social hälsa ser jag som sammankopplade.35
32 Intervjuperson 1
33 Intervjuperson 1 34 Intervjuperson 2 35 Intervjuperson 2
Intervjupersonerna belyser att social och psykisk hälsa är två delar som är viktiga för att man ska må bra. Respondenterna lyfter även fram aspekten om man mår bra har man bra hälsa. Hur man mår påverkas av sociala kretsar, det är även viktigt att inte ha psykiska sjukdomar som påverkar vardagen för att må bra menar respondenterna.
5.3 Relationer till vänner och familj
Ett återkommande tema i respondenternas upplevelser och beskrivningar om hälsa är att starka relationer med vänner skapar en god hälsa. Samt att goda relationer inom familjen är viktig för att uppnå hälsa. Elevernas familjer har också bidragit elevernas definition av hälsa. Intervjupersonerna, belyser kategorierna vänner och familj enligt följande:
Min syn av hälsa tror jag kommer från familjen, där vi är medvetna om att
träning är bra, att man ska träna regelbundet. För att må bra. Vi har även bra relationer i familjen. Sen den sociala biten. Jag tycker det är viktigt med bra kompisar för att må bra.36
Relationerna är en viktig del av fenomenet för att skapa en hälsosam spiral. Genom goda relationer beskriver eleverna att man får en hälsosam livsstil från familjen. Även att kompisar är viktigt för att skapa ett hälsosamt välbefinnande Intervjupersonerna beskriver fenomenet enligt följande:
Men asså jag tror ju att när den sociala hälsan är god, kan jag hänga med mina kompisar och träna. Och det leder till att jag tränar med mina kompisar och får en bra fysisk hälsa. Det blir som en god cirkel, och när den fysiska hälsan är bra blir den psykiska hälsan också bättre. Det blir som en god cirkel.37
Samtliga respondenter belyser att deras bild och upplevelser av hälsa kommer ifrån familjen. Deras definition av hälsa är starkt präglad av familjens värderingar och den miljö
respondenterna är uppvuxna i. Intervjupersonerna beskriver enligt följande:
36 Intervjuperson 1
Jag tror det hänger på vilken miljö man är uppvuxen i. Min mor har nog påverkat mig mycket. Vi är ju formade olika.38
Det är väll vad jag personligen skulle definiera som hälsa, ööhh vet inte hur jag ska utveckla det, men det är mer personligt vad jag tror är hälsa. Har väll fått en bild av vad som är hälsa från familjen.39
Det finns ett mönster i respondenternas svar att sociala relationer med kompisar är viktiga för att skapa en bra hälsa och ett välbefinnande. Mönstret i analysen visar att goda relationer till vänner leder till en bra psykisk hälsa, enligt elevernas upplevelser av fenomenet. Det framgår att kompisar och familj dels skapar möjligheter för att skapa en hälsosam livsstil och att genom goda relationer blir även den psykiska hälsan bättre.
5.4 Kost och träning
Respondenterna poängterar att kost och träning är viktiga aspekter av fenomenet hälsa. En tydlig struktur där samtliga respondenter konstaterar att kost och träning generar en hälsosam livsstil. Respondenterna belyser att träna lagom och äta bra mat är deras definition av en hälsosam livsstil.40 Två exempel som intervjupersonerna lyfter fram lyder enligt följande.41
Kosten, inte röka eller dricka för mycket. Träna tre gånger i veckan liksom, inte slita ut kroppen eller slappa för mycket. En aktiv livsstil.42
Äta bra, inte äta för mycket socker och träna.43
Kosten lyfts fram som en viktig aspekt av hälsa, eleverna belyser även att det är viktigt att minimera konsumtionen av cigaretter och alkohol för att skapa en god hälsa. Äta bra kan tolkas som att äta nyttig mat som är näringsrik. Kost med mycket socker anser eleverna att man ska undvika. Respondenterna belyser även vikten av att träna, träning i lagom mängd skapar en god fysisk hälsa. Kroppen ska inte belastas för hårt men samtidigt beskriver eleverna att man inte ska slappa för mycket. I de andra kategorierna lyfts även där träningen fram som viktigt för att skapa en god fysisk hälsa.
38 Intervjuperson 4 39 Intervjuperson 2 40 intervjuperson 1-4 41 Intervjuperson 1 42 Intervjuperson 2 43 Intervjuperson 1
5.5 Resultat och analys del 2
Denna del av resultatet kommer att fokuserar på elevernas upplevelser om hälsodelen under lektionstid i kursen Idrott och Hälsa 1. De kategorier som har skapats för att analysera materialet är ”teoretiskt” och ”fysisk hälsa”.
5.5.1 Teoretiskt
Respondenterna upplever att undervisningen om hälsa behandlas teoretiskt, med hjälp av teorilektioner och prov. Under teorilektionerna behandlas dopingpreparat, droger och kost samt vilka effekter det har för hälsan. Respondenterna upplever att hälsa nästan enbart behandlas teoretiskt. Intervjupersonerna förklarar hur han upplever att de arbetar med fenomenet hälsa enligt följande:
Vi pratar mycket om hur det påverkar hälsan. Vi hade faktiskt ett prov ganska nyss om det. I provet fick vi svara på frågor om dopingpreparat, droger och kost. Hur det påverkar hälsan om man använde doping till exempel.44
Alla respondenterna upplever att de mesta om hälsa behandlas teoretiskt men att övningar som till exempel konditionsträning och styrketräningen genomförs praktiskt.
Intervjupersonerna upplever hälsodelen i idrottsundervisningen enligt följande:
Någon gång i månaden har vi ett teoripass, det handlar mer om hur man ska äta och träna, för att må så bra som möjligt. Sen har vi ju praktiska övningar jogging och styrkeövningar. 45
Respondenternas svar visar en tydlig struktur där hälsa behandlas teoretiskt. De framgår även i analysen att de behandlar betydelsen av dopingpreparat, droger och kost teoretiskt. Vilken är en del av det centrala innehållet för kursen. I studien identifierades även att de arbetar med förmågan att planera fysiska aktiviteter som befäster hälsa. Intervjupersonerna beskriver enligt följande:
Det vi håller på med nu, med träningsschema. Vi får planera själva hur vi ska utveckla träningen som utvecklar hälsan. Vilket är väldigt bra, då får aktiviteterna någon mening.46
44 intervjuperson 3
Analysen av respondenternas svar belyser att eleverna upplever att de behandlar hälsa teoretiskt. Det framgår även i analysen att de tar del av det centrala innehållet. Eleverna upplever att hälsa framkommer i undervisningen under teorilektionerna. Fysisk hälsa upplever eleverna under de praktiska momenten. 47
5.5.2 Fysisk hälsa
Intervjupersonerna upplever att fysisk hälsa dominerar idrottsundervisningen. Analysen visar att eleverna behandlar betydelsen av fysisk aktivitet som befäster och vidareutvecklar hälsa. Men att psykisk och social hälsa nästan aldrig behandlas i undervisningen. Intervjupersonerna beskriver fenomenet enligt följande:
Vi får ofta reda på varför den fysiska aktiviteten är bra, till exempel att löpträning är bra för att utveckla syreupptagningen. Så det blir mest fokus på den fysiska hälsan. Vi pratar nästan aldrig om den psykiska eller den sociala hälsan, bara om den fysiska hälsan.48
Respondenterna upplever även att undervisningen behandlar styrketräning. Även vilka hälsoeffekter det har på kroppen. Intervjupersonerna upplever fenomenet enligt följande:
Vi pratar mycket om styrketräning, varför det är bra för kroppen. När man blir äldre är det också bra med styrketräning.49
Man blir stark när man ska lyfta saker och det förebygger skador.50
Eleverna upplever att den fysiska hälsan dominerar idrottsundervisningen, genom löpträning och styrketräning. Eleverna beskriver att de får reda på olika hälsovinster om man har en bra fysisk hälsa. Man kan tolka respondenternas upplevelser om hälsa i undervisningen utifrån ett patogent synsätt. Där undervisningen syftar till att förebygga skador och att utveckla en god fysisk hälsa. I idrottsundervisningen visar även analysen att eleverna upplever att de inte genomför många moment om den psykiska hälsan och sociala hälsan.
46 Intervjuperson 3 47 intervjuperson 1-4 48 Intervjuperson 1 49 Intervjuperson 3 50 Intervjuperson 3
5.6 Sammanfattning av resultatet
I resultatet för studien kan man se att eleverna definierar hälsa utifrån kategorierna, hur man
mår, att orka med vardagssysslor, relationer till vänner & familj och kost & träning. Att må
bra är viktigt för att skapa en god hälsa även relationerna till vänner och familj stärker den psykiska hälsan. Att ha tillräckligt god fysisk hälsa är viktigt för att orka med vardagssysslor och att träna. Att äta bra kost är också viktigt för att skapa en hälsosam livsstil. I resultatet framgår det att eleverna definierar hälsa utifrån psykisk, fysisk och social hälsa, men
beskriver fenomenet utifrån kategorierna ovan. Resultatet visar även att eleverna upplever att de behandlar hälsa och styrdokumentens riktlinjer med hjälp av teoretiska övningar, genom prov och teorilektioner. För att planera deras egen hälsa ger undervisningen även utrymme för att planera deras hälsa med hjälp av träningsupplägg. I den praktiska undervisningen upplevde eleverna att fysisk hälsa dominerade undervisnings stoffet. Eleverna upplevde att de fick reda på varför det var viktigt att vara fysisk aktiv för att skapa en god hälsa. Men att
undervisningen nästan enbart syftade till att skapa en god fysisk hälsa.
6 Diskussion
Diskussionen är uppdelad i fyra delar. Studiens frågeställningar kommer att diskuteras i kronologisk ordning. I resultatdiskussionen kommer studiens resultat att diskuteras i relation till den tidigare forskningen. I den sista delen genomförs en metoddiskussion där studiens val av metod diskuteras.
6.1 Resultatdiskussion Frågeställning 1
Den första frågeställningen handlar om hur gymnasieeleverna beskriver begreppet hälsa. Som resultatet visar lyfter eleverna fram aspekter på fysisk, psykisk och social hälsa. Men eleverna förklarar fenomenet utifrån hur man mår och om man har bra relationer till vänner. Den fysiska hälsan definieras som att man ska orka med vardagssysslor. Resultatet visar att
eleverna beskriver hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Den tidigare forskningen lyfter fram att det salutogena perspektivet är en helhetsbild av hälsa, som inkluderar fysisk, psykisk och social hälsa.51 Elevernas beskrivningar av hälsa liknar även WHO:s definition av hälsa.
Eleverna definierar hälsa utifrån en helhetsbild, hur man mår och om man har bra relationer
till vänner och familj. Enligt elevernas beskrivningar om begreppet hälsa är det även viktigt
att äta bra kost och att träna för att upprätthålla en hälsosam livsstil.
Den tidigare forskningen visar att begreppet hälsa är svår definierat, även lärare i ämnet Idrott och Hälsa har svårigheter att definiera begreppet. Thedin Jakobsson beskriver att lärarnas svar om hälsa är svävande och att lärarna önskade att begreppet konkretiserades i styrdokumenten.
52 I denna studie framstår elevernas beskrivningar av hälsa relativt klar och inte svävande.
Fysisk hälsa ses som att orka med det vardagliga livet som att transportera kroppen mellan olika platser, samt att orka med aktiviteter som är nödvändiga för att överleva. Till exempel att diska och laga mat. Eleverna kopplar även den fysiska hälsan till träning. Eleverna beskriver att om man har god fysisk hälsa orkar man träna och så vidare. Men eleverna gör inte någon koppling till att man tränar för att få en god fysisk hälsa, eller att skapa en god fysisk hälsa för att orka med vardagssysslor. Den kopplingen gör dock eleverna till
idrottsämnet men inte i deras beskrivningar av begreppet hälsa. Den andra aspekten eleverna lyfter fram är den psykiska hälsan, men eleverna beskriver den psykiska hälsan utifrån hur man mår. Mår man bra har man god psykisk hälsa. Den tredje aspekten eleverna lyfter fram om deras definition av hälsa är social hälsa. De upplever att social hälsa är att ha goda relationer till vänner och familj.
51 Quennerstedt (2006), s. 41-51. 52 Thedin, Jakobsson (2005), s. 48 ff.
Eleverna lyfter även fram att deras definition av vad som är hälsa kommer från familjen. Forskaren Quennerstedt hävdar att begreppet hälsa betyder olika beroende på vilket sammanhang begreppet används. Därför finns det svårigheter i att skapa en helt
tillfredställande definiering av begreppet. 53 Men eleverna förmedlar en relativt tydlig bild av hur de upplever hälsa.
Studiens första frågeställning var att undersöka hur eleverna beskriver begreppet hälsa. Vad som visas i resultatet är att eleverna beskriver begreppet utifrån fysisk, psykisk och social hälsa. Men eleverna förklarar begreppens innebörd genom kategorierna, hur man mår, orka
med vardagssysslor och träning, bra relationer med vänner och familj samt att äta bra kost.
6.2 Resultatdiskussion frågeställning 2
Frågeställning 2 behandlar hur eleverna beskriver hälsodelen i idrottsundervisningen. I resultat delen framgår det att eleverna beskriver att hälsa behandlas teoretiskt i kursen Idrott och Hälsa 1. Genom prov och teorilektioner upplever eleverna att de behandlar hälsa. Proven handlar om hur doping, droger och kost påverkar hälsan. I Thedin Jakobssons forskning belyser hon att lärarna anser att hälsa är något teoretiskt, med hjälp av traditionell klassrumsundervisning behandlar man stora delar av stoffet för hälsa. I hennes studie
konstaterar hon även att i de praktiska momenten i form av fysiska aktiviteter, främjar hälsa.54 Elevernas beskrivningar överensstämmer väl med Thedin Jakobssons studie. Eleverna
beskriver att hälsa behandlas teoretisk i undervisningen. Eleverna planerar även träningsscheman för att behandla vidareutveckling av individens hälsa.
Thedin Jakobsson belyser även en till aspekt i ämnet idrott och hälsa, att den fysiska hälsan är det primära målet med undervisningen. Genom fysisk aktivitet främjar eleverna deras hälsa menar lärarna i hennes studie. Om vi kopplar det till denna studie kan vi se att eleverna också upplever att den fysiska hälsan är i fokus i undervisningen. Elevernas beskrivningar om hälsa i ämnet kan ses utifrån ett patogent synssätt, eleverna beskriver att undervisningens tonvikt riktas mot den fysiska hälsan och inte den psykiska och sociala. Undervisningen syftar därför för att motverka framtida sjukdomar och skador genom fysisk aktivitet.
Men om vi kopplar det till elevernas definition av hälsa, framgår det att eleverna har en salutogen bild av vad som är hälsa. Med flera aspekter utöver den fysiska hälsan.
53 Thedin, Jakobsson (2005), s. 58 ff. 54 Thedin, Jakobsson (2005), s. 58 ff.
Om vi återgår till min andra frågeställning, som syftade till att undersöka hur
gymnasieeleverna beskriver hälsodelen i idrottsundervisningen efter kursen Idrott och Hälsa 1, kan vi se att studien visar att eleverna beskriver att hälsodelen behandlas med hjälp av teoretiska moment. Men tonvikten i undervisningen läggs på att utveckla den fysiska hälsan med hjälp av fysiska aktiviteter.
6.3 Resultatdiskussion frågeställning 3
Den sista frågeställningen belyser hur eleverna upplever hälsodelen i undervisningen. Resultatet visar att eleverna upplever att de arbetar med delar ur det centrala innehållet som behandlar hälsa. Den första delen ur det centrala innehållet om dopingpreparat, droger och kosthållningens betydelse för hälsa upplever eleverna att de behandlar teoretiskt, med hjälp av prov och teoretiska lektioner. Men eleverna belyser även att den största delen av
idrottsundervisningen läggs på den fysiska hälsan via fysiska aktiviteter. Tidigare forskning hävdar att en orsak till att idrottsundervisningen präglas av fysiska aktiviteter, är att
undervisningen har en tradition av att den ska vara rolig.55 Därför kanske idrottslärare undviker att genomföra teoretiska moment i undervisningen. Men med de nya kursplanerna som är hälsoorienterande måste läraren genomföra teoretiska moment för att behandla hälsa. Men den största delen i undervisningen verkar fortfarande fokusera på fysiska aktiviteter enligt respondenternas upplevelser.
Eleverna upplever även att de jobbar med förmågan att planera fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar hälsan. Genom att använda sig av träningsscheman, får eleverna planera deras utveckling inom träning som leder till en bättre hälsa. Eleverna upplever att träningsschema som upplägg för att behandla planering av fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar hälsan är väldigt givande. Eleverna upplever att aktiviteterna får en mening med hjälp av träningsscheman. Tidigare forskning konstaterar att det finns en viss otydlighet i vad eleverna ska lära sig om hälsa i ämnet.56 Men i denna del av styrdokumentet upplevde eleverna att de hade fått en tydlig bild av läraren, att de arbetade med förmågan att planera fysiska aktiviteter när de genomförde deras träningsscheman. Vilket skapade en mening med de aktiviteter som genomfördes.
Om vi kopplar detta till frågeställningen som handlade om hur elever upplever hälsodelen i undervisningen, för kursen Idrott och Hälsa 1. Kan elevernas upplevelser tolkas som att
55 Redelius (2015), s. 645. 56 Quennerstedt (2006), s. 188.
hälsodelarna behandlas teoretiskt. I de flesta delarna som berör hälsa i ämnesplanen så upplever eleverna att läraren väljer teorilektioner och prov för att behandla området. När det gäller att planera deras egna hälsa, används träningsscheman som eleverna får planera individuellt.
6.4 Metoddiskussion
Studiens styrkor är att den kvalitativa metoden med hjälp av den fenomenologiska
metodansatsen, har gjort det möjligt att granska ett fåtal individers upplevelser. Det generade intressanta svar från respondenterna. Användningen av semistrukturerande intervjuer gjorde att eleverna kunde besvara frågorna fritt och eleverna kunde utveckla deras svar. Men om man hade mer tid för att genomföra studien hade jag önskat att intervjua flera respondenter. För att kunna få en bredare uppfattning om hur eleverna upplever att hälsa behandlas i undervisningen. En svaghet med studien är att respondenterna är en homogen grupp. Det skulle vara intressant att genomföra studien på en mångkulturell skola där eleverna har olika bakgrunder. Det hade eventuellt förändrat resultatet i studien. Det skulle även vara intressant att genomföra studien på kvinnliga studiedeltagare som skulle kunna leda till ett annat resultat.
För att stärka tillförlitligheten har jag försökt att utesluta mina värderingar och förkunskaper i studien. Studiens resultat grundar sig helt i elevernas upplevelser och beskrivningar. Men det finns självklart en risk att jag har påverkat eleverna under intervjusituationen. Men för att undvika det genomförde jag en pilotstudie för att kontrollera att frågorna inte var för ledande och för att träna på att ställa frågorna på ett bra sätt. Intervjuer valdes för att samla in data. Jag funderade även på att samla in data med hjälp av fokusgrupper, men valde vanliga intervjuer för att undvika att eleverna skulle påverka varandras svar. Den största svagheten med studien är att resultatet inte säger något om en större population. Men det var aldrig studiens syfte. Studien ger endast svar på hur respondenterna upplever hälsa. Studiens induktiva
förhållningssätt gör att fler studier på gymnasieelever måste genomföras för att kunna generalisera resultatet. Även studier på flera olika skolor med ett annat elevunderlag. Geografiska aspekter kan också påverka resultatet därför skulle det vara intressant med studier som genomfördes i flera svenska städer.
7. Studiens kunskapsbidrag
Studien har bidragit till kunskaper om hur elever beskriver begreppet hälsa samt hur de upplever hälsodelen i idrottsundervisningen. Vilket kommer vara till stor hjälp för kommande didaktisk yrkesverksamhet. Där man som idrottslärare måste vara medveten om att hälsa är ett begrepp som är komplext och kan tolkas på olika sätt beroende på individens tidigare
erfarenheter. Samt måste man själv som idrottslärare försöka skapa sig en definition av begreppet som man vill förmedla till eleverna. Om fallet är så att man måste genomföra teorilektioner för att behandla området hälsa, måste man som framtida idrottslärare våga frångå gamla traditioner och arbeta med hälsa efter rådande situation. Styrdokumenten är riktlinjer som lärare måste följa därför är det läraren som måste våga skapa möjligheter för att hälsa ska kunna behandlas i ämnet.
Eftersom denna studie vilar på ett induktivt förhållningssätt vilket innebär att studien är teorigenererande och inte teoritestande.57 Skulle det vara intressant om den framtida
forskningen undersökte om fler gymnasieelever har ett salutogent synsätt av hälsa eller om det enbart var respondenterna i denna studie som förmedlade den bilden. Den teori som har genererats via den här studien är att eleverna ser hälsa utifrån en helhetsbild som liknar WHO:s definition av hälsa samt det salutogena perspektivet av hälsa.
8. Slutsats
De slutsatser som studien visar är att gymnasieelever ser hälsa som en helhetsbild, där flera perspektiv på hälsa skapar begreppet hälsa. Elevernas syn på hälsa liknar WHO:s definition och det salutogena synsättet på hälsa. Elevernas upplevelser av hälsa förmedlas utifrån
psykisk, fysisk och social hälsa. Men när eleverna förklarar begreppen används förklararingar som till exempel att fysisk hälsa är att orka med vardagssysslor. I undervisningen för kursen Idrott och Hälsa 1 upplever eleverna att de behandlar hälsodelen med hjälp av teoretiska övningar. Men att fysiska aktiviteter dominerar undervisningen. Men eleverna upplever framför allt att hälsodelen i kursen behandlas teoretiskt. En slutsats som kan göras av elevernas beskrivningar och upplevelser är att undervisningen fortfarande domineras av fysiska aktiviteter och att hälsa inte får så stort utrymme i undervisningen. Enligt elevernas beskrivningar om begreppet hälsa är det flera olika faktorer som skapar definitionen av hälsa. De beskrivningar av begreppet som framgår i studien är kost och träning, hur man mår, orka med vardagssysslor och relationer till vänner och familj. Dessa kategorier skapar en
helhetsbild av begreppet, som liknar det salutogena synsättet av hälsa.
Om vi gör en återblick till min inledning där jag ställde frågan om eleverna ser hälsa som mer än kvarg och muskler? Resultatet i denna studie konstatera att eleverna ser hälsa som
betydligt mer än kvarg och muskler. Eleverna beskriver hälsa utifrån psykisk, fysisk och social hälsa, som skapar en helhetsbild av begreppet hälsa.
Källförteckning
Annerstedt, Claes (2008), Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a
comparative perspective, Physical Education and Sport Pedagogy Vol. 13, No. 4, October, s.
303–318.
Atencio, Matthew, Jess Mike & Thorburn, Malcolm (2011), Thinking differently about
curriculum: analysing the potential contribution of physical education as part of ‘health and wellbeing’ during a time of revised curriculum ambitions in Scotland, Physical Education and
Sport Pedagogy Vol. 16, No. 4, October s. 383– 398.
Bryman, Alan (2011), samhällsvetenskapliga metoder, kapitel 15 Kvalitativa metoder. Malmö Liber AB.
Fejes, Anders & Thornberg, Robert (2012), Handbok i kvalitativ analys, Stockholm Liber AB.
Folkhälsomyndingheten (2014), Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Grundrapport, s.1- 116.
Gray, Shirley, Macisaac, Sarah & Jess, Michael (2015), Teaching ‘Health’ in Physical
Education in a ‘Healthy’ Way. Nuevas tendenies en Educacion Fisica Deportes, Vol. 28 s.
165-172.
Harris, Jo (2013), Physical education teacher education students' knowledge, perceptions and
experiences of promoting healthy, active lifestyles in secondary schools, Physical Education and Sport Pedagogy, Vol 19. s. 466-480.
Larsson, Håkan (2007), idrottsdidaktiska utmaningar, Kapitel 12, att undervisa i hälsa. Stockholm Liber AB.
Quennerstedt, Mikael (2006), Att lära sig hälsa, Örebro Studies in Education 15, Universitetsbiblioteket. s. 1-298.
Quennerstedt, Mikael (2007), Hälsa eller inte hälsa – är det frågan?, Utbildning & Demokrati, vol 16, nr 2, s. 37–56.
Redelius, Karin, Quennerstedt, Mikael & Öhman, Marie (2015), Communicating aims and
learning goals in physical education: part of a subject for learning? Sport, Education and
Society. Vol. 20, nr 5, s. 641-655.
Skolinspektionen (2011), Litteraturöversikt inför kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i
Lgy 11(2011), Ämnesplanens syfte för ämnet Idrott och Hälsa. Stockholm, skolverket.
Thedin, Jakobsson, Britta (2005), Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa? Rapport nr 4 i serien Skola-Idrott-Hälsa. Idrottshögskolan i Stockholm, s. 1-75.
WHO (1948). Constitution of the World Health Organisation. New York.
Internetreferenser
Le & Hälsa (2016), http://xn--lehlsa-dua.se/2014/01/27/vad-man-ska-ata-att-bygga-muskler/. Hämtad: 2016-01-16.
