Language, culture, rhetoric:
Cultural and rhetorical perspectives
on communication
Utgiven av Cornelia Ilie
Papers from the ASLA symposium
in Örebro, 6-7 November 2003
Language, culture, rhetoric:
Cultural and rhetorical perspectives
on communication
Utgiven av Cornelia Ilie
Papers from the ASLA symposium in Örebro, 6-7 November 2003
ASLA ingår i den internationella huvudorganisationen AILA som har med-lemmar i drygt trettio länder världen över. Föreningen har som huvndsyfte att på olika vägar främja och sprida information om språkvetenskaplig forskning med anknytning till praktiska språkproblem i samhället. Detta syfte ska ASL_A söka uppnå genom att:
- anordna konferenser, symposier och seminarier, - publicera ett medlemsblad,
- ge ut symposierapporter och andra skrifter, - distribuera meddelanden och skrifter från AILA,
- delta i AILA:s vetenskapliga kommissioner, arbetsgrupper och kongresser. Medlemsbladet ASLA-Information utkommer med två nummer per år. Där in-formeras om litteratur, konferenser etc. Ett nummer per år innehåller dessutom en avdelning med utförligare presentationer av pågående forskning och utveck-lingsarbete inom den tillämpade språkvetenskapen.
Årligen anordnas ett symposium omkring ett tema som har intresse för såväl forskare som praktiker. Rappotterna från dessa höstsymposier publiceras i ASLA:s skriftserie. Böckerna i skriftserien är årsböcker och dish·ibueras gratis till ASLA:s medlemmar.
Medlem i ASLA blir man genom att betala avgiften (200:- för medlemsåret 04/05, för utlandsbetalningar 260:-) till Svenska föreningen för tillämpad språk-vetenskap, postgiro 40 32 86-8. Medlemmar får årsboken i ASLA:s skriftserie, ASLA-Information och AILA Review. Bland övriga medlemsförmåner kan nämnas att till rabatterat pris delta i föreningens symposier samt att - också till nedsatt pris - köpa tidigare nummer i ASLA:s skriftserie. Beställning av ASLA:s skrifter sänds till följande adress: ASLA, c/o FUMS, Box 527, 751 20 UPPSALA.
Language, culture, rhetoric: Cultural and rhetorical perspectives on conununica-tion. Papers from the ASLA symposium in Örebro, 6-7 November 2003. Corne-lia Ilie (utg./ed.) ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Stockholm 2004.
ISBN 91-87884-17-8 ISSN 1100-5629
© ASLA och författarna
Akademihyck Valdemarsvik 2004
PREFACE ... .
LANGUAGING, RHETORICAL THINKING, CULTURAL A WARENESS
Michael Hoey
Interactivity in text: committed, shallow and targeted readings ... 3
Jens Allwood
Språk och världsbilder ... 21
Rafael Jimenez Catano
Wishful thinking and argumentation through metonymy ... 36
THE RHETORIC OF POLITICAL DISCOURSE
Tine Van Hecke
Grateful USA.: A speech act analysis ofthanking behaviour ... 49
Raphael Micheli
On rhetorically constructed emotions : The appeal
to fear in President Bush's address to the nation ... 59
Birgitta Almgren
Argumentationsstrategier i ideologiserande diskurser ... 72
Scott Cawelti
Rhetoric and Propaganda in Documentary Filmmaking:
Riefenstahl's Triumph oj the Will and Resnais' Night and Fog ... 83
Piotr Chruszczewski
Political discourse as a case ofpotential verbal aggression ... 91
Paul Dan/er
SE-<:onstructions in Spanish and Portuguese from a
Birgit Hoffinann
The presentation of self in everyday job ads - emotiva utt1yck
i tyska och svenska företags självpresentationer i platsannonser ... 117 Maria Bonner
Different styles, different image(s), different cultures?
Preferences in German and Swedish advertising style ... 131 Margot van Mulken, Natasja Boon and Saskia Kleijer
Verbal Anchoring and Implicit Meaning in Magazine Adve1iisements .... 143 Nadine Lucas
The enunciative stmcture ofnews dispatches:
A contrastive rhetorical approach ... 154
THE RHETORIC OF ARGUMENTATIVE DIALOGUE
Asa Brumark
Ironi som maktmedel vid middagsbordet? ... 167 Asta Cekaite
"Titta, jag klar" [Look, I ready]
Rhetorical devices in an immersion classroom ... 178 Karolina Wirdenäs
Kan man argumentera som man vill?
Om ungdomar som ogiltigförklarar resonemang ... 190 Ibolya Maricic
Facework in cyber-conflict:
TonyBastow
'Friends and allies': Binomials in a corpus ofUS defence speeches ... 223 Leszek Berezowski
The pragmatic underbelly of English:
Nickname granllllar and rhetoric ... 233 Maria Kela
From a mistranslation to a theological term ... 243
THE RHETORIC OF SCIENTIFIC DISCOURSE
MonaBlåsjö
"Blir du logisk, lille vän?" Medierande redskap i nationalekonomi ... 257 Philip Shaw
Rhetorical prescriptions and types of cultural difference ... 267 Gunvor Nilsson
Kan du använda din medicin när du ammar?
Applied linguistics is steadily gaining ground and is increasingly practiced in an interdisciplinary fashion and in ever-expanding multicultural settings. More than ever before, the 2003 edition of the ASLA Conference• at Örebro University was the meeting place for schalars of many nationalities from fourteen different countries: Austria, Belgium, Denmark, Finland, France, Holland, ltaly, Norway, Poland, Spain, Sweden, Switzerland, U.K. and U.S.A. Furthermore, the participants represented different disciplinary backgrounds.
The theme of the conference, "Language, culture, rhetoric: Cultural and rhetorical perspectives 011 communication", elicited a great variety of
conference papers on a wide range of topical issues. Many of them are based on interdisciplinary and cross-cultural approaches to language use and to communication practices. The expertise of the contributors covers the following fields and orientations: linguistics (semantics, pragmatics, discourse analysis), rhetoric, philosophy, as well as translation and film studies.
The contributions selected for the present volume represent several areas of rhetoric-based and/or cross-cultural studies of language use in a variety of theoretical and methodological approaches. They explore different types of linguistic communication in terms of discourse genres, semantic choice, argumentation pattems, figures of speech, rhetorical practices and socio-cultural traditions. Some of the major questions raised by several of the conference papers are the following: In what way is linguistic and extralinguistic communication culture-specific? How should linguistic and non-linguistic communication be studied in a holistic approach? Which are the functions fulfilled by various rhetorical devices and argumentation strategies in casual and institutional communication?
Rhetoric as theory and method plays an essential role in problematising and exploring the relation between the written and the spoken word, between culhire-based writer and reader understanding patterns, between thinking and communicating, between overt and covert communication, between institutional and conversational communication strategies, between fictional and non-fictional language contextualisation, between culture-specific and language-based conventions, between source language and target language constraints in terms of translation goals.
The three introductory papers of this volume highlight central issues of the conference theme, namely the writer-reader interaction in the transmission of cultural and scholarly knowledge through different reading practices in mono-lingual and plurimono-lingual environments (Hoey), the relationship between language usage, thinking processes and socio-cultural practices (Allwood), and the culture-specific metonymic pattems of reasoning and arguing with valid/fallacious definitions (Jimenez).
Political discourse has been the central topic of several papers. Some of them analyse patticular rhetorical strategies, such as the speech act of thanking by official USA representatives (Van Hecke), the rhetorically constructed emotions in President Bush's address to the nation (Micheli), verbal aspects of verbal aggression in President Truman's inaugural addresses (Chruszczewski) and the use of the Romance SE-diathesis in Franco's and Salazar's speeches (Danler). Two closely related papers expose ideology-based propaganda mechanisms in political writings about Nazi Germany and G.D.R. (Almgren) and reveal manipulative rhetorical appeals in Leni Riefenstahl's propaganda documentary films about Nazi Germany (Cawelti).
The rhetoric of the media has been investigated cross-culturally by examining German and Swedish job ads (Hoffmann), German and Swedish magazine ads (Bonner), the uptake of Dutch and French magazine ads (van Mulken et al.), as well as English and Japanese news dispatches (Lucas).
A number of dialogic argumentation strategies have been explored in various contexts of casual conversation, namely in family dinner conversations (Brumark), in young children's conversational practices in immersion classrooms (Cekaite), in teenagers' argumentative discussions (Wirdenäs), and in online confrontational discussions (Maricic).
Another group of authors have concentrated on the rhetoric of particular co-occurring lexical items, examining the rhetorical functions of binomials (Bastow), exploring nicknames in a speech act perspective (Berezowski) and analysing the gradual change of a Hebrew expression into a metaphorical Finnish loan translation (Kela).
Several types of rhetorical practices in the field of scientific discourse have been examined by analysing the cognitive and integrative use of mediational means in the academic training of critical reasoning (Blåsjö), cross-cultural pattems and cultural differences in the rhetorical standards of academic writing between Danish and Anglo-Saxon authors (Shaw), and the readability and pragmatic effects of patient information texts accompanying pharmaceutical products (Nilsson).
As the reader will easily note, two major ideas emerge from many of the contributions: (i) in spite of the diversity of topics, there is significant overlap and/or convergence between linguistic and rhetorical approaches in terms of analytical scope and practical goals; (ii) the empirical investigations of parallel culture-specific communication practices (ads, documentary films, political speeches, institutional and non-institutional texts) highlight a number of topical issues worth pursuing in comparative cultural studies.
The contributions published in this volume are meant to sharpen our awareness about some of the current concems related to interdisciplinary methodology and cross-cultural studies, as well as to open up new avenues for further theoretical enquiries and data-based empirical studies on language, culture, rhetoric.
Comelia Ilie
Stockholm, August 2004
* Punds for printing costs were provided by Östersjöstiftelsen (The Baltic Foundation), the sponsor of several research projects at Södertörn University College, including the project "Citizens in the making: Deliberative dialogues in Swedish, Hungarian and Romanian schools". Additional funding was provided by ASLA (Association suedoise de linguistique appliquee).
Interactivity in text: committed, shallow and targeted
readings
Michael Hoey
University of Liverpool ltoeymp@Jiverpool.ac.uk
On the edge of Chinatown in San Francisco can be found the following road sign:
1. XING.
As a visitor to the city, I assumed because of its location that it was an alphabetic transcription of a Chinese character, possibly meaning STOP or SLOW. It was only when a tram rushed in front of my nose that I realised that it in fäet meant 'crossing', with X being used not as a letter of the alphabet but as a symbol (in a manner indeed not unlike Chinese orthography) for 'cross'.
This miniscule text exemplifies several key features of text. Firstly, text is interactively produced and processed, and the reader has as large a part in this interaction as the writer. 'Crossing' is neither statement, waming nor instruction, but a driver will utilise a great deal of local, cultural and linguistic knowledge to understand it as all three. Relevant local knowledge includes the fäet that San Francisco has a tram system and that therefore there are crossings in the city. Cultural knowledge common to all drivers
includes the knowledge that road traffic regulations require certain actions from drivers at crossings. Linguistic knowledge includes the knowledge that road signs make use of iconic symbols as well as words and syllables; they also advertise themselves as being road signs by their shape, size and positioning. I was the wrong reader for the text - a pedestrian foreigner in San Francisco and someone unused to communications roade up of a mixture of iconic symbols and syllables (nota British practice).
Bringing appropriate knowledge to bear is not the only active role that a reader performs when interpreting a text. When interacting with a text, a reader is bringing to bear a constant stream of changing expectations about the text. An illustration of such interaction can be given by reference to the following two paragraphs which begin a short text taken from a magazine aimed at company conference organisers. The headline of the articie is printed over a photograph of mountains:
2. Destination Report
It's high time
Wherever you visit in Switzerland a majestic mountain backdrop will grace your business and leisure activities. With a dizzying summit of 4,634 metres, the DuFour peak is the highest point in Europe, and with several other peaks also towering over 4,000 metres, Switzerland is truly the roof of the continent.
Tumed brilliant white in winter by deep snows that powder their slopes, these mountain ranges are a blank canvas for thousands of skiing and snowboarding addicts to sashay and carve their designs into. In spring melting snows trickle away revealing lush alpine
pastures carpeted with flowers and lined with thousands of snaking miles of hiking trails. As well as their popularity with hikers climbing towards the ice-capped peaks, Switzerland's mountains also attract many other leisure-seekers such as hang gliders that spiral slowly earthwards and mountain bikers and off-road skaters that descend more rapidly in their pursuit ofbumpy thrills.
A careful reader of this text is likely to interact with it in something like the following manner:
3. It's high time
Text: Wherever you visit in Switzerland a majestic mountain backdrop will grace your business and leisure activities.
Reader: Question a: Give us an example of this. Question b: What is the effect ofthis?
Question c: What kind of business and leisure activities might it grace?
Text: With a dizzying summit of 4,634 metres, the DuFour peak is the highest point in Europe, and with several other peaks also towering over 4,000 metres, Switzerland is truly the roof of the continent. [ANSWERS QUESTION a]
Reader: Question c (canied forward): vv11at kind of business and leisure activities might it grace?
Question d: What activities might the mountains provide? [given the magazine in which the article appears]
Question e: What do the mountains look like?
Text: Turned brilliant white in winter by deep snows that powder their slopes, these mountain ranges are a blank canvas for thousands of skiing and snowboarding addicts to sashay and carve their designs into. [FIRST HALF ANSWERS QUESTION e; SECOND HALF ANSWERS QUESTIONS d (and c)]
Reader:
Text:
Reader:
Question d (continued): What other attractions do the mountains provide?
Question e (continued): What else do they look like? Question f: What about the other seasons?
In spring melting snows trickle away revealing lush alpine pastures carpeted with flowers and lined with thousands of snaking miles of hiking trails. [ANSWERS ALL THREE QUESTIONS]
Question d (continued): Any other attractions? Question g: Where do these trails take you? Question h: Where do these trails start from?
Text: As well as their popularity with hikers climbing towards the ice-capped peaks, Switzerland's mountains also attract many other leisure-seekers such as hang gliders that spiral slowly earthwards and mountain bikers and off-road skaters that
descend more rapidly in their pursuit of bumpy thrills. [ANSWERS QUESTION d]
This is not the only way to read the text - other ways will be considered later in the paper - but it is one way, and the reader who does read it this way is engaged in an elegant dance with the writer, the writer leading but having to anticipate the reader's moves, the reader following hut safe in expecting that the writer will take account of his/her needs.
Orre way in which a writer may simplify the dance and partly control the reader's expectations is by using what I have termed a culturally popular pattem (Hoey, 1983, 2001). Such pattems are agreed sequences of questions that are regularly used by writers to organise a text. These include the problem-solution pattem (Winter, 1976, Hoey, 1979, 1983, Jordan, 1980, 1984), which at its simplest has the components Situation -Problem - Response- Result and/or Evaluation. A second such pattem is the goalachievement pattem, the components of which are Situation -Goal - Means of achievement - Result and/or Evaluation, and other pattems include the Gap in Knowledge-Filling pattem, the Opportunity-Taking pattem and the Desire Arousal - Desire Fulfilment pattem; see Hoey (200 I) for a full account of each.
These recurrent pattems of questions assist careful readings of text. As an instance of how they organise our readings of passages in complex ways, consider the news item found as appendix A to this aiiicle. A careful reading might produce a complex dialogue, as follows:
4.
What was the problem? He !ost his hand
~
What goal did he try to achieve in order to solve this problem? He looked for a surgeon willing to give him a transplanted hand.
Did he achieve this goal? He "finally achieved his dream"
.---What solution was adopted to solve the problem?
"The hand of a ... Frenchman was attached below his own right elbow"
~
What was the result ofthis? Did this work?
What potential problem was there with this?
The hand was "almost useless"
Risk ofrejection
i
What was the response to this potential problem?
Anti-rejection drugs
•
What was the result of this? Did it work?
It "made him prone to infection and had given him diabetes" = Problem
What was his response to this problem? He "stopped taking the drugs"
•
What was the result of this?
It "caused the arm to be rejected irreversibly''
There is nothing wrong with this dialogue as a representation of the reader and writer's interaction except that it is unlikely to be true! As an analysis of the text, the above dialogue is, I hope, insightful, but as a way of showing how a reader gets sense out of a text it is psychologically implausible.
O'Halloran (1999, 2003) argues that much critical discourse analysis has been flawed by the assumption that every reader gives every text a committed reading. In fäet, though, as he points out, much text is only given a shallow reading. The 'amputated hand' text comes from a newspaper and as such will be read quite quickly by the vast majority of readers. We have a choice when reading of giving the text a committed reading, where every implication is teased out and where the questions the reader asks of the text are highly specific and take full account of everything the writer has so far written, or of giving it a shallow reading, where our only concem is to get enough sense out of the text to guarantee continued coherence. Serious literature, especially when read as part of literary studies, scientific text-books, works of philosophy and theology and (if one is the examiner) academic dissertations may on occasion get committed readings, but I suspect shallow readings are the more common across the whole range oftexts.
Shallow readings are not bad readings, and pejorative overtones should not be read into the word 'shallow', drawn from negative collocations such as 'a shallow person'. Under many circumstances, committed readings would be bad readings. A search on the internet, for example, that threw up many hundreds of si tes would be unmanageable if every text was subjected to a committed reading. As a positive example, consider again our Alpine text. It came from a free magazine that landed uninvited on the desks of
busy conference organisers. The analysis offered for passage 2 was one associated with a committed reading, and the text was drawn from a magazine for which a shallow reading would be more characteristic. Such a reading might produce a dialogue such as the following:
5. A shallow reading of lt's high time
Text: Wherever you visit in Switzerland a majestic mountain backdrop will grace your business and leisure activities.
Reader: Text: Reader: Text: Reader: Text:
Question: Tel1 me something about Switzerland
With a dizzying summit of 4,634 metres, the DuFour peak is the highest point in Europe, and with several other peaks also towering over 4,000 metres, Switzerland is truly the roof of the continent.
Question: Tel1 me something about the Swiss mountains
Tumed brilliant white in winter by deep snows that powder their slopes, these mountain ranges are a blank canvas for thousands of skiing and snowboarding addicts to sashay and carve their designs into.
Question: Tel1 me something else about the Swiss mountains.
Reader:
Text:
pastures carpeted with flowers and lined with thousands of snaking miles of hiking trails.
Question: Tel1 me something else about the mountains
As well as their popularity with hikers climbing towards the ice-capped peaks, Switzerland's mountains also attract many other leisure-seekers such as hang gliders that spiral slowly earthwards and mountain bikers and off-road skaters that descend more rapidly in their pursuit ofbumpy thrills.
Simple and repetitive as the questions are, they are sufficient to permit a reader to make sense of a text which is of little importance to him or her. Such a reading would be a good reading.
The culturally popular pattems are subject to the same simplification arising out of shallow readings. Given that the 'amputated hand' text falls into a category of news that is really a kind of glorified gossip (as opposed to texts which are taken with great seriousness by different readerships, such as the political news, the business news and football reports), it is probable that it will be read with inattention. In such circumstances, the likely interaction between reader and writer will not be as in example 8 but as in example 10 below:
6. Text: Reader: Text:
Surgeons cut offworld's first transplanted hand Why
Reader: Text: as
What was the problem with it?
Mr Hallam was in real danger of dying from blood poisoning
the donar hand gradually decayed. He bad become "mentally detached" from it. The tendons bad fused at the back of the hand, making it almost useless. [The anti-rejection drugs] made him prone to infection and bad given him diabetes. The fäet that the patient bad not been on drugs for 60 days caused the arm to be rejected irreversibly.
In the development of good reading practices amongst our students, we need to bear the distinction between committed and shallow readings in mind. In some language learning materials, reading passages are provided, which are then followed with detailed comprehension questions. These questions often assume a committed reading. There is nothing wrong with this in some circumstances, but given that shallow readings do not necessarily require the understanding of every word, and given that one of the barriers we seek to overcome in our learners is their belief that the only good reading is one in which every word has been understood, there are circumstances in which it would be better to ask questions that assume a shallow reading.
Under many circumstances, though, comprehension questions can be answered without any normal reading of the text at all. Most people have bad the experience of reading the comprehension question first and then scanning the passage looking for the answer. Such a strategy also involves a type of reading, though it is neither a committed nor a shallow reading. It is in fäet a targeted reading.
Targeted readings occur when a text is accessed with a specific purpose in mind. Take again the 'Alpine' text. It was produced by a trave! magazine with a specialist market of conference organisers and would normally be read by such organisers. As linguists, looking at it as data, we are eavesdroppers on their interaction. The job of such organisers, I was informed by the editor of the magazine, includes the creation of team-building and the offering of incentives to the workforce, presumably so that staff give of their best and do not migrate to other companies. The conference and event venues described in each issue of the magazine will be scanned by the company conference organisers with these needs in mind. In other words, they will give the text a targeted reading, one designed to extract exactly that information from the text relevant to their needs. There will be only one or two questions that they will ask ofthe text, but they will be precise questions. So, for example, the intended reader of the travel text might ask of it 'What leisure facilities will present themselves if I bring people to this place?' The answers to this question will be found emboldened in example 11:
7. Destination Report
lt's /tig/, time
Wherever you visit in Switzerland a majestic mountain backdrop will grace your business and leisure activities. With a dizzying summit of 4,634 metres, the DuFour peak is the highest point in Europe, and with several other peaks also towering over 4,000 metres, Switzerland is truly the roof of
the continent.
Tumed brilliant white in winter by deep snows that powder their slopes, these mountain ranges are a blank canvas for thousands of skiing and snowboarding addicts to sashay and carve their designs into. In spring melting snows trick.le away revealing lush alpine pastures carpeted with flowers and lined with thousands of snaking miles of hiking tralls. As well as their popularity with hikers climbing towards the ice-capped peaks, Switzerland's mountains also attract many other leisure-seekers such as hang gliders that spiral slowly earthwards and mountain bikers and off-road skaters that descend more rapidly in their pursuit of bumpy thrills.
Such a reading will probably take in other features of the text - the beauty of the area, for example - but it will focus on answers to the question. Of course the text has been designed to provide answers to just such a question. Here again we have this fitness of purpose affecting the writer's decisions as to what to include and exclude, as with the road sign in San Francisco.
Some texts have evolved to such an extent to cater for targeted readings that they seem quite distinct from other kinds of texts. Examples include telephone directories, encyclopaedias and catalogues. Here committed readings of the whole text would nonnally be unnecessary and shallow readings unfruitful. Instead the reader brings very precise questions to bear on a specific part of the text, found by virtue of an alphabetic or indexing system. I have elsewhere labelled such texts 'colony texts' (Hoey, 1986,
2001 ), drawing on an analogy with anthills and beehives in which each of the creatures is physically separate but only exists to serve the needs of the whole colony. A defining feature of colony texts is that they are not intended to be read sequentially. Put another way, it is not necessary to read an element of a colony in eon text in order to understand it. Thus if I want to read the entry in a telephone direct01y for D Williams I am not required to read the preceding entry for C Williams in order to make sense of it.
Once one gets to the unit one wants in a colony, the reading it gets may continue to be targeted or it may be committed or shallow. So on finding the name a reader wants in a telephone directory, the reader may not bother to read the accompanying address. On finding an item on Dickens in an encyclopaedia, on the other hand, the reader may choose either to search for the answer to a particular question ( e.g. Was Pictures from Italy written in serial form?) or to read committedly the whole or part of the entry. Newspapers are a rather special kind of colony, and the elements are, as we have seen, often given shallow readings.
Problems arise, however, when there is a mismatch between the kind of reading a text is designed for and the kind of reading it gets. Certain types of academic text-book, particularly those designed for students in science, engineering and law faculties, look as if they are intended to be given committed readings but are in fäet expected to be given targeted readings. The proliferation of headings, numbered points, and orthographically highlighted terms are all indications that the texts have been planned for targeted readings. Some students, though, convinced that a text is only truly read if it is read in its entirety, attempt to give such texts committed readings (or, worse still, shallow readings). Such readings are often unprofitable.
A second example is that of dictionaries, which are archetypical colonies. Entries in dictionaries for native speakers are rarely read in their entirety; the targeted reading that brought the reader to a particular lexicographical entry will be applied to the entry itself - a check on spelling, an interest in the word's etymology, an enquiry about one of the word's senses. Likewise, entries in bilingual dictionaries are, for the most part, designed to answer the question: 'What does word A in language A mean in language B?'
With such models in mind, it is no wonder that the language learner typically uses monolingual advanced learners' dictionaries in the same way. But modem, corpus-based dictionaries are not designed only for targeted reading. In a typical entry, a number of other questions will be answered, e.g. 'What are the typical collocations of word A?', 'What pattems of use does word A occur in?', 'Give me some characteristic instances of word A's use', 'What idioms does word A participate in?', 'How frequent is word A?', 'Are there any restrictions on the contexts of use of word A ?' Because, however, the language learner brings targeted reading strategies to bear on a text that offers this plethora of riches, s/he gets little more out of the entry than what could have been got from a bilingual dictionary. Suppose, for example, a leamer comes to a dictionary with the question: 'What does estimate mean?' If s/he looks at the Macmillan Essential Dictionaiy for Learners of American English, a dictionary designed for intermediate leamers of English, s/he will find the following pair of entries. The formatting has been slightly changed for considerations of space:
8 es·ti-mate1 /'esti,melt/ verb [T]
**
to guess or calculate an amountor value by using available information: It is impossible ta estimate
how ma11y af the residents were affected. ♦ estimate sth at sth The
total cost was estimated at $600,000. ♦
+ (that)
We estimate that 20 percent af the harvest has been lastes·ti-mate2 /'estim8t/ noun [C]
*
1 an amount that you guess or calculate by using the information that is available: The jigure mentioned is justa rough estimate.
2 a statement that tells a customer how much money you will charge if they employ you to do a particular piece of work: Can you give us an estimate for the repairs ta the roof
Words often used with estimate
Adjectives ofte11 used with estimate (1101111, se11se 1)
■ accurate, realistic, reliable + ESTIMATE: used about an estimate that is likely to be correct
■ approximate, rough, unofficial + ESTIMATE: used about an estimate that might not be correct
Faced with all this, the leamer will characteristically home straight in on one of the three senses in the two entries, ignoring the rest. But the entry shows the grammatical pattems of the word in the abbreviations that tel! us that the verb is transitive and the noun a count noun, in the exemplification (patticularly in the emboldened bits in the first entry) and, more subtly, in the definitions themselves. It also provides common collocates in the emboldened parts of the example in the second entry and in the special box undemeath (coloured in the original dictionary). In the box, there are guidelines provided as to when the collocates are used. Furthermore the
two stars in the top line of the first entry indicate that the verb use is very common; the one star in the second entry indicates a fairly common word. In the definition of sense 2 of the noun there is information about the social · situation in which this sense occurs - in a service encounter in which a reasonably !arge piece ofwork is planned for the future. This is definitely a text which would benefit from a committed reading!
The implications of what I have been saying for language teaching are fourfold. Firstly, we need to be clear about what kind of reading strategies we are trying to inculcate in our leamers. Committed readings are needed in certain kinds of text (we do not want medical students giving 'life and death' texts a shallow reading, for example) but shallow readings and targeted readings are more natura! for other kinds of text and the leamer should be encouraged to identify for him or herself the appropriate reading for the appropriate text. Secondly, when assessing reading skills, we need to ensure that the assessment methods we use test the appropriate type of reading for the kind of text it is. Testing shallow readings with questions that presuppose a targeted reading, for example, will only encourage inappropriate reading methods in the students.
Thirdly, whatever the kind of reading that is needed, the leamer should be encouraged to think in terms of the questions s/he is seeking answers to, both before tackling the text and <luring the reading of it. The development of awareness of culturally popular pattems can be helpful in this respect.
Finally, we need to encourage leamers to use targeted reading as needed. Modem monolingual dictionaries, for example, are colonies and therefore invite targeted readings, but at the entry leve! a committed reading will yield greater benefits. Text-books on the other hand are mainstream discourses and appear to invite committed or shallow readings,
but a targeted reading might well prove more profitable.
References
Hoey, Michael. 1979. Signalling in Discourse. Discourse Analysis Monographs No 6. Birmingham: ELR, University ofBirmingham.
Hoey, Michael. 1983. On the Swface of Discourse. London: George Allen
& Unwin.
Hoey, Michael. 1986. 'The discourse colony: a preliminary study of a neglected discourse type' in M Coulthard (ed) Talldng about Text: Studies Presented to David Brazil on his Retirement, 1-26. Birmingham: ELR, University ofBirmingham.
Hoey, Michael. 2001. Textual Interaction. London: Routledge.
Jordan, Michael. 1980. 'Short texts to explain Problem-Solution structures - and vice versa' Instructional Science 9: 221-52.
Jordan, Michael. 1984. Rhetoric of Eve,yday English Texts. London:
George
Allen & Unwin.
O'Halloran, Kieran. 1999. Mystifying Discourse: A Critique ofCurrent Assumptions as an Alternative Framework of Analysis. Unpublished Ph.D.
thesis, University of London.
O'Halloran, Kieran. 2003. Critical J)iscourse Analysis and Language
Cognition. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Winter, Eugene. 1976. 'Fundamentals oflnformation Structure: Pilot Manual for Further Development according to Student Need' Unpublished manual, the Hatfield Polytechnic.
Surgeons cut off world's
first transplanted hand
Recipient begged for rem oval of 'hideous' limb
1'HE man wha received the
world 's fir.,t transplanted hand bas bad it surgicaUy r<,moved after begging
doc-tors to rid bitn of it.
Clint Hallam, 50, a New
Zealaoder who Ios1 his own ri gbt band in ao accident,
was given a oew ontrUJ 1900.
On Friday night, be
under-went a one.•and-a-half hour operation to amputate it.
Surg,!ons wbo worked on the pione.el'lug operation
blam"d Mr lfallam last nigbt for the lransplant's failure.
They said he bad not main-taiued conlact with bis doc-tors after the operation and
bad refused to follow the
course of anti•reje.~tion
drugs vital to kt>ep the Ila.ad healthy. Without the drugs, Mr Hallam was in real
dan-ger of dyiog from hlood poi-soning as the donar band gradually decayed. ·
The surgery was carried out at an.undisclosed private
hospital in Loodoo by Nadey Hakim, a Britisb transplant
surgeon wbo was one of the team who carried out the original operation in France.
Ptof Hakim's dedsion to
amputale tbe band - ao
operation wbich otbers OIJ
tbe transpJant team bad ear-lier refused to carry out - is thc )atest embarrassing twist
in the saga o[ a medical
"hreakthrÖugh" dogge.d by
controversv from tbe outset, Mr HaHain had ~?e.nt ye.ars ·(ooking for a surgeon willing
to give hlm a transp(anted
band, and finally acWeved bis dream in September 1998. lo a 14•hour operation at t!ie Edouard Herriot Hos, pi tal in L ,•ans, tbe hand o( an alcoholic middle-aged
Freochman kil\ed \n a motor.
by l.ORRAIKE FRA5Efl Medical Com!spor,de<tt
cyde accideol was attacbed below bis own right elbow by
ao internationaJ team of sur•
geons from Australia, Brit· aiu, France and ltaly.
Al the lime, Dr Guy
Poucher, the president of the
inte.roationa~ federation of
hand surgeoos, condemned tbe tra\nsplant as a "folly ". He said tåe new band would
aot wurk and the patient
would he al risk of disease
because of the anti-rejection
drugs be would bave to take
tbe tendoos bad fused al the back o/ lhe band, making it
aJmos\ useless. He had
stopped taking tbe anti· rejection drugs he bad been prescribed, saying tbey
made bim prooe lo infection
and bad given him diabetes. Pro( Hakim, wbo bad ear· lier pleaded with his patient not lo bave the hand removed, said be changed bis mind when be saw Mr Hallam on Friday.
"The faet !hat tbe patient
Flm ny. 1116 o<lglasl rtt.lmpt to sew bacl< hb own hand fallo<l
every day if it was to svc•
ceed. Tbis could not be justi-fied because tbe transplant
was not life-saving.
The Lyans hospital,
how-ever. said it ga\'e hope lo "millions of \'klims of acci-de.ots", \be transplant team,
led by JHn-Mirnel Duber• nard, dedar<:d the surgery a
medical success.
Then, last October, lllr ·Hallam said be wantcd !be
"hideous and withered"
band amputated, sayiog be bad become "mentally
detached" from it. Hc said
bas not been on any drugs for 60 days caused the arm to be r,,jecled irreversibly so there
was oo point in carrying an,"
he said. "It was decided with
the oatient and with tbe eoti!'e team tbat this was tbe
best way to go abead and deal with this p· oblem once and for all. The patient bas decided tbat be is not going
lo take tbe drugs any more
and yov can 't bave a success•
ful transplant - any trans• plant- w,:hout !bese.".
Mr Hallam, who is
expected to remaia in bospi•
tal over the weekend, was in "excellent spirits and doing
very well", be said. Pro/ Hakim confessed to being
"disappoiuted" by events,
but added: "Despite this [ai!ure - il you can call it tbat - otber people are still coosidering [sucb surgery]."
Prof Duberoard said be bad rejected a r,,quest from
Mr Hallam for an amputa• tian last August because there bad been anlr minima)
reversible signs of rejection.
despite Mr Hallam's
"neglect in prescribed carc".
Tbere bad been nathing then ·to indicate eitber that the band was useless or tbat Mr Hallam's life was in danger.
Since Mr Hallam's original surge'ry, tbe same team has carried au\ the world's first double•arm transplant. on a Frencb man wb, last both
\irnbs in an explosion.
Surgeons said they had cbosen Mr Hallam for the first band transplänt ~cause be bad been "very deter• mined and stable".
However, Earl Owen, an
· Australian mlCrosurgeon in
the intemational team that
transplanted the hand,
pointed oul: "None of the doctors invo\ved in the fast
two•and-a-half years has
ever been paid. This was not
something done for moncy.
Mr Ha!lam has managed lo
get all his post-operative care paid for by the media."
He added tha• Mr Ha!lam
le/t the eare of his doctors in Janua()' 1999 and l'anisbed
for more than two months.
'1He reappeared in London
and returned to Aus\ralia. but
set up a µattern af repeated
failure to stay in tbc regular care af team members,"
Språk och världsbilder
Jens Allwood Göteborgs u11il1ersitet
je11s@Ji11g.gu.se
Denna uppsats kan ses som en kortfattad introduktion till problematiken kring språk och världsbild och struktureras kring ett antal frågor som tjänar som instrument för att lyfta fram olika aspekter på problematiken. Vi börjar med två grundläggande frågor.
1. Vad är språk och vad är världsbild?
Eftersom huvudsyftet här inte är att karakterisera vare sig språk eller världsbild kan en relativt kortfattad karakterisering kanske vara tillräcklig.
Med ett "språk" avses ett system av konventioner för att med hjälp av beteenden, artefakter och påverkan av den fysiska omgivningen dela innehåll/förståelse med andra människor i olika situationer. Lingvister brukar för att förenkla diskussionen benämna den information som förmedlas och delas "innehåll" och de fysiska medel som används för förmedlingen "uttryck". Kommunikationssituationen kallas ofta för "kontext".
Begreppet "världsbild" är mindre genomanalyserat än begreppet "språk" och därför svårare att kortfattat karakterisera. Det är ett av orden i ett semantiskt fält som inrymmer ord som "uppfattning", "ideologi", "kultur", "synsätt", "tankesystem" och "teori". De begrepp orden står för
överlappar delvis och har varken i vardagsspråket eller i det vetenskapliga språket klara relationer till varandra. Låt oss försöksvis säga att en "världsbild" är ett relativt vagt artikulerat holistiskt system av tankar som används för att identifiera, karakterisera, kategorisera, förklara och förstå många (potentiellt alla) fenomen i omvärlden.
2. Vilken är relationen världsbild - kultur - tanke?
Om vi kan acceptera den kortfattade karakteristik som givits av "världsbild" har vi redan fått ett förslag på hur det skall relateras till begreppet "tanke". En världsbild är ett system av tankar. En snarlik karakterisering brukar ofta användas i definitioner av begreppet "kultur". "Kultur" kan i bred bemärkelse tex definieras som "de icke naturnödvändiga mönster för tänkande, beteende, artefakter och bruk av naturen som upprätthålles av en viss grupp människor. I vissa snävare kulturdefinitioner (se tex Clifford Geertz 1973) kan allt utom tänkande uteslutas. Eftersom en världsbild i betydelsen "system av tankar" uppenbarligen måste vara en sorts "mönster för tänkande" (även om det också kan finnas mindre systematiskt organiserade mönster för tänkande i en kultur) kommer "världsbilder" att vara en viktig del av en "kultur". Förbindelselänken mellan de båda utgörs av begreppet "tanke". För att komma åt relationen mellan språk och världsbild ser vi därför närmare på relationen mellan språk och tanke.
3. Hur förhåller sig språk till tanke?
Debatten om språkets förhållande till tanken har gamla anor både i västerländskt och österländskt tänkande (se Allwood 1983). Väldigt schematiskt kan man säga att det finns ett kontinuum av uppfattningar som
sträcker sig mellan följande två poler, där den ena utgörs av uppfattningen att "språk och tanke är oberoende av varandra" och den andra av uppfattningen att "språk och tanke är beroende av varandra".
(i) Språk och tanke är oberoende av varandra.
Den äldsta uppfattningen är troligen att språk och tanke är oberoende av varandra. I antik filosofi finns ofta en sorts oreflekterad universalistisk filosofi där man som oproblematiskt antar att människor i hela världen tänker i stort sett lika (vilket också råkar vara det sätt man själv tänker och talar). Traditionen är levande under upplysningstiden där den kommer till uttryck i ideema om ett universellt mänskligt förnuft. Den upplever i våra dagar återigen en ökande popularitet. Viktiga drag i denna hållning är till exempel att som oproblematiskt förutsätta att vad som kan utryckas och tänkas med hjälp av ett språk tex grekiska, latin eller engelska också måste kunna uttryckas och tänkas med hjälp av alla andra språk. Ett annat möjligt drag är att göra språket osynligt genom att diskutera tankar, handling och social organisation utan att problematisera språkets roll för dessa fenomen. En tredje möjlighet är att ge språket en relativt begränsad roll i människans liv. Detta gäller tex i den nord-amerikanske lingvisten Noam Chomskys teorier där språkets essens utgörs av dess syntaktiska organisation snarare än av något som berör organisation av begrepp eller innehåll.
(ii) Språk och tanke är beroende av varandra.
Uppfattningen att språk och tanke är starkt beroende av varandra artikuleras västerlandet första gången under medeltidens
universaliestrid där de s k nominalisterna ansåg att språk och tanke kunde identifieras. För att förstå tänkande och begrepp behövs egentligen inget utöver språk. En annan variant av tanken att språk och tanke är starkt beroende av varandra får på medeltiden ett storslaget uttryck i den "modistiska spekulativa grammatiken", där världens, tankens och språkets kategorier beskrivs som speglande (lat. speculum - spegel) varandra.
Det starka sambandet mellan språk och tanke tas åter upp inom 1 7 -1800 talets romantiska teoretiserande om etniska och nationella skillnader. De olika språken blir nu något så när lättåtkomliga inkörsportar för att komma åt ett "folks själ". Språk och tanke ses som ömsesidigt beroende. Den tyske filosofen Johann Herder skrev t ex att språkets och tankens uppkomst för människan var oskiljaktiga såväl fylogenetiskt som ontogenetiskt; utan språk ingen tanke och utan tanke inget språk.
4. Är språk olika ur innehållssynpunkt?
En av de frågor som spelat störst roll i debatten om språk och tanke (världsbild) är frågan om hur stora skillnaderna är mellan språk ur semantisk synpunkt. Denna fråga har hittills inte besvarats på något slutgiltigt sätt, utan vad som finns är ett antal mer eller mindre pålitliga exempel och analyser. En stor svårighet är att det finns mellan 4000 och 8000 språk i världen, men knappast är möjligt för en människa (inte ens en lingvist) att behärska mer än 10 - 30 språk. Det innebär att man får lita på omtolkningar och översättningar. Låt oss se på några av de typer av skillnader som finns mellan språks ordförråd.
har den ofta rört sig omkring två huvudteman:
1) Det första huvudtemat är att språk kan skilja sig åt beträffande vilka språkliga medel som används för att representera en viss företeelse. Följande är de medel som huvudsakligen kan komma ifråga (en noggrannare utredning finns i Allwood 1986).
(i) när det gäller ord kan man undersöka om det gäller sammansatta eller enkla ord, om det gäller rotmorfem, böjningsmorfem, avlednings-morfem eller prosodiska mönster såsom ordtoner.
(ii) när det gäller kombinationer av ord kan man studera vad olika fras och satstyper uttrycker.
Allmänt sett brukar innehåll som representeras grammatiskt dvs med hjälp av böjning, avledning eller fras- och satstyper betraktas som mera integrerat i språk och kultur än sådant som uttrycks med enskilda ord eller beskrivningar. Om man inte beaktar skillnader av denna typ kan man nämligen hävda att alla innehåll kan uttryckas på alla språk. Det gäller bara att ta till tillräckligt goda beskrivningar eller omskrivningar eller att mynta nya ord.
2) Det andra huvudtemat gäller vilka innehåll som uttrycks med de ord, syntaktiska mönster och böjnings/avledningsmorfem som finns i språket. Här kan vi konstatera att åtminstone följande innehållsskillnader kan finnas mellan språk.
(i) Ett språk har ord för vad ett annat språk inte har ord för. Detta kan gälla t ex djur eller växter som inte finns i alla delar av världen. Det kan också gälla sociala företeelser som inte är universella. Det svenska ordet 'jämo" är, trots viss uppmärksamhet i omvärlden, troligen fortfarande unikt och står för en relativt unik svensk företeelse. Det svenska ordet "oppositionell" är inte lika unikt men tycks ändå sakna en direkt motsvarighet på t ex malajiska, där de närmaste motsvarigheterna blir ord som på svenska närmast betyder "ohövlig", "ouppfostrad" eller "grov". Ord för känslor tycks också variera. Ord för "ångest", "skadeglädje" och "sentimentalitet" finns knappast på många av världens språk. För andra tankeväckande exempel se Rheingold (1988).
Ett lite mer komplicerat exempel gäller avsaknad av konstruktionstyper. Man hart ex hävdat att kinesiska saknar möjlighet att på ett explicit sätt göra villkorade påståenden av typen "om du går (så) går även jag". Set ex Bloom (1981).
Detta påstående liksom även t ex påpekanden om att kinesiska saknar ändelser för tempus och numerus visar hur diskussionen om avsaknad av en viss typ av innehåll ofta kombineras med tema 1 -diskussion av på vilket sätt ett innehåll representeras. Villkor, tid och antal uttrycks på svenska med hjälp av böjningsändelser och syntaktisk konfiguration. På kinesiska däremot får de uttryckas med fristående ord eller mera underförstått framgå av sammanhanget.
(ii) Språk skiljer sig åt beträffande hur specifikt ordförrådet är för ett visst område av verkligheten. Det engelska ordet "grandmother" motsvaras t ex av de två svenska orden "mormor" och "farmor". Ett annat
omdiskuterat exempel är hur olika kulturer känt behov av olika fint specificerade sätt att klassificera snö. Medan spanskan har ett ord "nieve" i allmänt bruk har svenskan flera ord (snö, slask, driva, skare, nysnö, komsnö, kramsnö, tö etc) och samiska och eskimåspråk ännu fler ord.
Andra mycket kända exempel är de sätt på vilket olika språk delar upp färgskalan. Här finner vi enligt litteraturen en variation från språk med enbart ord for "ljust" och "mörkt" (tex tivspråket på Nya Guinea) till språk med en mycket specifikare indelning - nio-tio färgord i allmänt bruk (t ex svenska eller engelska). Ett ytterligare exempel rör födoämnen; engelska har ofta specialord för ett djurs kött "calf - veal", sheep - mutton", deer - venison" medan svenska här ofta tar djurets beteckning och lägger till "kött" - "kalvkött". "fårkött" och "hjortkött". Svenska har därför här ett mindre specificerat ordförråd.
(iii) Språk kan också skilja sig åt i gränsdragningen på en viss specificitetsnivå.
Även i detta fall kan färgorden tjäna som exempel. Två språk kan ha lika många färgtermer men kan ändå dra gränserna mellan färgerna på olika sätt.
(iv) Språk kan skilja sig åt med avseende på vilka företeelser de uttrycker med samma ord (ordens polysemistruktur är olika).
Det svenska verbet gå kan t ex användas på sätt som inte är möjligt för de engelska orden go eller walk.
Min prenumeration går ut Det går att se kyrkan härifrån Det går ut på att vinna
(*go, *walk) (*go, *walk) (*go, *walk)
På samma sätt motsvaras inte engelskans go alltid av svenskans gå.
go by bus go-between
(*go-> åka)
(*gå -> mellanhand)
(v) Språk kan skilja sig åt i grundläggande konceptualisering?
Mera spekulativt än vad som gäller för de skillnader som hittills diskuterats har man hävdat (se Whorf 1956) att språk kan tillhandahålla olika grundläggande konceptualisering av verkligheten.
Medan i västerländska språk ting ( entiteter) uppfattas som grundläggande ( de uppbär egenskaper och relationer och deltar i processer), har det hävdats att det finns kulturer där processer är mer grundläggande, t ex vissa indianspråk i sydvästra USA där man kan tänka sig yttranden av typen "springandet bufflar". Det vi normalt skulle betrakta som process görs till en reifierad utgångspunkt som i en process individueras till bufflar.
(vi) Språk kan också skilja sig åi pragmatiskt dvs beträffande vilka talhandlingar och interaktionsrelationer de stöder. Kan man t ex lova, svära, gratulera, beklaga på alla språk? Denna fråga kan uppfattas på två nivåer. Den mest grundläggande frågan gäller om man överhuvudtaget kan använda språket för att uppnå de effekter man
brukar uppnå genom att lova, svära, gratulera och beklaga och den mindre grundläggande frågan gäller om det finns ord på språket för att beskriva dessa företeelser.
Beträffande sociala relationer tvingas man av en del språk (tex japanska eller javanesiska) att i stort sett alltid klassificera både sig
själv och sin samtalspartner ur social, hierarkisk synpunkt. Denna typ av klassificering förekommer naturligtvis också ofta utan att språkligt markeras och frågan blir precis som i andra fall vilken betydelse det har att språket möjliggör eller som i detta fall nödvändiggör ett uppmärksammande av den.
Exemplen ovan har visat att språk kan vara innehållsmässigt olika på flera sätt. Språk är emellertid också lika och forskningen har presenterat en lång lista på kandidater till likheter mellan språk. I viss mån beror ens acceptans av likheter respektive skillnader mellan språk på hur abstrakt man tillåter sig vara. Man kan t ex på ett relativt högt abstraktionsplan säga att alla språk kan ange tidsförankring utan att gå närmare in på hur uppdelningen av tid sker, med vilka språkliga medel den sker eller om den måste uttryckas underförstått, implicit. På ett lägre abstraktionsplan kan man vara mera konkret och specifik och säga att inte alla språk har tempusändelser på verb.
Några exempel på semantiska universale skulle kunna vara att alla språk kan uttrycka
(i) påståenden, frågor, uppmaningar och utrop. (ii) negation
(iii) kvantifiering (alla, många, få) (iv) tids- och rumsförankring
(v) talar och lyssnarförankring
(vi) ting, egenskaper, processer, relationer, tillstånd, händelser och skeenden.
5. Leder semantiska oliketer mellan språk till olikheter i sätten att tänka/handla hos språkens talare?
För att svara på denna fråga kan vi börja med att skilja på korttids- och långtidseffekter av semantiska skillnader mellan språk.
Med ett mycket kort tidsperspektiv kan man hävda alla semantiska skillnader mellan språk är viktiga för tänkandet eftersom man i tanken upplever betydelsen av det man säger medan man talar/lyssnar ( eller skriver/läser). Man tänker medan man talar (och ibland innan). Sådana "taltankar" måste med nödvändighet bli olika för olika språk eftersom inte alla språk är semantiskt/pragmatiskt lika. Frågan är bara vilka långtids-effekter detta :far. Ett sätt att studera denna fråga är just att reflektera lite mer över relationen mellan språk och tanke och denna relations förhållande till eventuella semantiska skillnader mellan språk.
Handlar och tänker människor med semantiskt olika språk på olika sätt? Svaret på frågan beror bl a på hur olika språk visar sig vara semantiskt sett och bl a på hur stark kopplingen mellan språk - tanke och handling anses vara. I nedanstående tabell ställer jag dessa två dimensioner mot varandra.
Tabell I. Semantiska skillnader mellan språk och beroende språk-tanke
Semantiska skillnader Beroende språk-tanke
små stora
Stort 1 2
Om man funderar lite på tabellen ser man att det egentligen bara är ruta 2 som är förbunden med "språklig relativism" i stark mening, dvs den åsikt där man antar att det finns stora semantiska skillnader mellan språk och vidare antar att språk och tanke är starkt beroende av varandra och att dessa två förhållanden får till följd att talare av semantiskt skilda språk kommer att tänka och handla på olika sätt. Denna ruta motsvarar därför den position som från medeltiden till våra dagar har intagits av nominalister som menar att språk och tanke inte kan skiljas åt. Den motsvarar också den position som intagits av s.k. "språkliga relativister", dvs. den tradition som inleddes av Johan Herder och sedan via Wilhelm von Humboldt, Franz Boas och Edward Sapir leder fram till Benjamin Lee Whorf, där man hävdar att olika folkgrupper tänker radikalt olika på grund av de språk de talar.
På samma sätt leder antagandet om små semantiska skillnader mellan språk och litet beroende mellan språk och tanke ganska direkt till slutsatsen att språkliga skillnader är oväsentliga för att förstå skillnader i tanke och handling mellan människor på olika ställen på jorden. Rutorna 1 och 4 är mer problematiska. Om man anser att de semantiska skillnaderna mellan språk är små men att beroendet mellan språk och tanke är stort förväntar man sig inte heller stora skillnader i tanke och handling mellan talare av olika språk, tvärtom kan man genom att studera de semantiska likheterna mellan språk troligen på ett effektivt sätt underlätta möjligheterna till kommunikation mellan människor från olika delar av jorden. Ruta 2 motsvarar därför den position som finns i den medeltida spekulativa grammatiken, där man antog ett starkt universellt samband mellan verklighetens kategorier, tankens kategorier och språkets kategorier. En liknande position finns under upplysningstiden i den franska Port Royal-grammatiken, som, liksom under medeltiden, antar ett starkt universellt
samband mellan tanke och språk, men till skillnad från den medeltida teorin inte hävdar anknytningen till verklighetskategorier.
Ruta 3 innebär att man hävdar att de semantiska skillnaderna mellan språk är små och att beroendet mellan språk och tanke är litet. Denna position antogs ofta oreflekterat under antiken, eftersom man inte problematiserat språkets inflytande på tanken. I våra dagar kan man säga att det är den position som intas av Noam Chomsky, som dels hävdar att det finns stora likheter mellan världens språk och dessutom hävdar att sambandet mellan språk och tanke är svagt. Språket är en egen förmåga som fungerar delvis oberoende av kognition och tänkande.
Ruta 4 bjuder på ytterligare en variation. Här anser man att de semantiska skillnaderna mellan språk är stora men att beroendet mellan språk och tanke är litet. De semantiska skillnaderna spelar i detta fall inte någon större roll eftersom de ändå egentligen inte påverkar tanke och handling. Denna syn kan troligen lätt leda till att man betraktar de mänskliga språken som en anakronistisk, irrationell kvarleva från ett tidigare stadium av mänsklighetens historia och att det vore bättre för mänskligheten att göra sig av med den språkliga mångfalden och övergå till ett enda språk. Detta språk skulle idag av realpolitiska skäl vara engelska. Denna position är, så vitt jag vet, inte företrädd inom vetenskapen, utan återfinns troligen oftast i affärsvärlden eller bland politiska administratörer som företräder stora nationer.
6. Kan de olika positionerna förenas?
Det lättaste sätt att förena de olika positionerna är att hävda att v1 fortfarande inte vet hur vi skall placera oss på de två dimensionerna. Vi vet inte hur stora skillnaderna mellan språk kan vara semantiskt/pragmatiskt
och vi vet inte hur beroende språk - tanke och handling är av varandra. Detta är i själva verket också den situationen som de facto råder och som lett till ett återuppväckt intresse för dessa frågor (se Gumperz och Levinson 1996). En av möjligheterna är här att bli mera specifik om den typ av semantiska skillnader, tankar, handlingar och beroenden det gäller och att studera de olika fallen noggrannare i detalj. Det skulle ju kunna vara så att det finns stora skillnader mellan språk inom ett semantiskt område utan att det därför finns det inom ett annat. Vi kanske t ex strukturerar "rummet" olika men "tiden" lika.
Det kan också vara så att olika kommunikativa och språkliga uttrycksmedel (jämför t ex gester, mimik, tonfall, ordfönåd, konstruktions-typer, idiom och ordspråk) med olika grader av medvetenhet och avsiktlighet är förbundna med tanke och handling. Dessutom är det troligt att olika mentala aktiviteter påverkas på olika sätt, (jämför t ex de ovan nämnda "taltankama" med varseblivning, känsla, minne, fantasi, dröm, reflektion och planering). Betydelsen av semantiska skillnader kan mycket väl vara olika stor för dessa aktiviteter.
Det kan alltså vara så att semantiska skillnader påverkar vissa typer av tankar och handlingar mer än andra och att påverkan kan vara av olika slag. Vi skulle tex kunna undersöka om skillnader i benämningar av födoämnen påverkar vårt sätt att äta och smälta maten i mindre grad än vad skillnader i släktskapsterminologi påverkar social organisation.
En närliggande tanke är här att grundläggande "kantianska kategorier" borde vara lika i alla språk men att språk mycket väl kan skilja sig beträffande aspekter som är mindre beroende av primära perceptuella och kognitiva mekanismer. Även om denna uppfattning fortfarande förefaller konekt har den i viss mån blivit ifrågasatt genom en rad studier som visar
