Hälsofrämjande arbete vid diabetes mellitustyp 2 – en litteraturstudie

Hälsofrämjande arbete vid diabetes mellitus

typ 2 – en litteraturstudie

Health promotion work for diabetes mellitus

type 2 – a literature review

Författare: Martina Avstranden och Sara Olsson

HT 2017

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Samal Al Gilani, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro universitet

2

Sammanfattning

Bakgrund: Diabetes mellitus är en allvarlig sjukdom över hela världen. Sjukdomen är indelad i diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Personer med diabetes typ 2 har en

insulinresistens, kroppen kan producera insulin men kan inte tillvarata insulinet.

Litteraturstudien fokuserade på hur sjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande för vuxna personer med diabetes typ 2. Genom att förbättra hälsan hos personer med diabetes typ 2 kan följdkomplikationer undvikas.

Syfte: Syftet var att beskriva hälsofrämjande arbete för vuxna personer med diabetes mellitus typ 2.

Metod: En litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna CINAHL Plus with Full Text och MEDLINE. Totalt ingick nio artiklar i litteraturstudien.

Resultat: Resultatet presenterades i tre olika kategorier som ingår i det hälsofrämjande arbetet; utbildning, information om fysisk aktivitet och information om förbättrad kosthållning. Både vuxna personer med diabetes typ 2 och sjuksköterskors åsikter är presenterade.

Slutsatser: Det hälsofrämjande arbetet visar att sjuksköterskor och vuxna personer med diabetes typ 2 behöver ytterligareutbildning och informationom diabetes typ 2, fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. På så sätt kan sjuksköterskan stötta personerna att förbättra sina egenvårdshandlingar.

Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, hälsofrämjande arbete, fysisk aktivitet, förbättrad kosthållning, sjuksköterskor och utbildning.

3

Innehållsförteckning

1. Bakgrund...4

1.1. Diabetes...4

1.2. Hälsofrämjande arbete ...4

1.3. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ...5

1.4. Teoretisk ram ...5 2. Problemformulering ...6 3. Syfte ...6 4. Metod ...6 4.1 Design ...6 4.2. Datainsamling ...6 4.3. Urval ...7 4.4. Granskning ...7

4.5. Bearbetning och analys ...7

5. Forskningsetiska överväganden...8

6. Resultat ...8

6.1. Utbildning ...8

6.2. Information om fysisk aktivitet ... 9

6.3. Information om förbättrad kosthållning ...10

6.4. Resultatsammanfattning ...10 7. Diskussion ...11 7.1. Metoddiskussion ...11 7.2. Resultatdiskussion ...12 8. Slutsats ...14 9. Klinisk nytta ...15 10. Referenser ...16 Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris

4

1. Bakgrund

1.1 Diabetes

Två av världens folkhälsosjukdomar är diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Globalt beräknas idag cirka 350 miljoner personer vara drabbade av antingen diabetes typ 1 eller diabetes typ 2, och om 15 år är siffran beräknad till cirka 500 miljoner personer (Quittenbaum, 2013). I Sverige är cirka 414 792 personer diagnostiserade med diabetes mellitus och cirka 85–90 % har diabetes mellitus typ 2. Antalet drabbade av diabetes typ 2 verkar öka för varje år (Nationella diabetesregistret [NDR], 2017).

Personer med diabetes typ 1 saknar helt en egen insulinproduktion. Däremot har personer med diabetes typ 2 en insulinproduktion men kroppen kan inte tillgodose sig insulinet, personen har utvecklat en insulinresistens (Quittenbaum, 2013). Insulinresistens innebär att kroppen har ett motstånd mot insulinets effekt och av den orsaken stiger kroppens behov av insulin (Frid, & Annersten Gershater, 2016). På grund av insulinresistensen kan individer med diabetes typ 2 ha en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar (Rector, 2007; Sagen, 2013) och en förtidig död (NDR, 2017; Vermunt et al., 2012). Identifierade riskfaktorer som kan öka risken att utveckla diabetes typ 2 kan vara övervikt, fysisk inaktivitet (Davies et al., 2015; Johansson et al., 2009; Tuomilehto et al, 2001), rökning och ohälsosamkost (Lakerveld et al., 2013).

1.2 Hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande arbete kan innebära att individen får hjälp med att hitta resurser som gör att hen kan förbättra sin hälsa och välbefinnande. Det kan bland annat vara att hjälpa individen att inte bara tänka på det negativa och sjuka utan också fokuserar på det friska. Det kan få hen att se det positiva och på så sätt stärka personens känsla av välbefinnande (World Health Organization [WHO], 1986).

Hälsofrämjande arbete är ett samarbete mellan individen och hälso- och

sjukvårdspersonalen, där båda tar ansvar för vilka hälsofrämjande åtgärder som bäst passar individen (WHO, 1984). Det hälsofrämjande arbetet kan lägga fokus på att hjälpa personen att stärka sin känsla av hälsa. De bör få hjälp att hitta motivation till att göra en

livsstilsförändring (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Ett sätt att arbeta hälsofrämjande kan vara att arbeta förebyggande, som att förebygga vissa följdkomplikationer. Det kan exempelvis vara att förebygga hjärt-kärlsjukdomar hos personer med diabetes typ 2 (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2014).

5

1.3 Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete

Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete kan innebära att ge individen förståelse för sin

livssituation. Förståelsen som personen får kan bidra till att dem känner sig mer delaktiga i sin vård. Därför behöver sjuksköterskan aktivt lyssna på vad personen har att berätta. Inom det hälsofrämjande arbetet ingår det att respektera individen samt att arbeta utifrån delaktighet, rättvisa och autonomiprincipen (Hedelin et at., 2014). I det hälsofrämjande arbetet bör

sjuksköterskan sträva efter att respektera människors lika värde (Hälso- och sjukvårdslag, SFS 2017:30, kap. 3, 1 §). Personer bör få likvärdig vård oberoende av individens kön, etnicitet och/eller sexuell läggning (Määttä & Öresland, 2014). Genom att sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande kan lidande lindras, hälsa återställas, sjukdom förebyggas och hälsa främjas. De här fyra punkterna är grundläggande i sjuksköterskeprofessionen (Svensk

Sjuksköterskeförening, 2014). En av sjuksköterskans uppgifter i det hälsofrämjande arbetetär att stärka individen till egenvård, ge stöd till personen om hur hen kan få insikt om sin egen sjukdom och därmed kunna utföra egenvårdsåtgärder (Hedelin et al., 2014).

1.4 Teoretisk ram

Den teoretiska teorin som användes i litteraturstudien var Dorothea E. Orems

omvårdnadsteori, som handlar om egenvård och fokuserar på den enskilda individens kapacitet att med hjälp av sjuksköterskan förbättra livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Orems egenvårdsteori bygger på tre grundpunkter: varför och hur personer ska ta hand om sig själva, hur personer kan bli hjälpta av omvårdnad och vilka relationer som ska bildas för att omvårdnad ska kunna ges (Orem, 2001).

Orem menar att personen bör stöttas och guidas av sjuksköterskan för att kunna utföra egenvårdsåtgärder. Personen får då bättre kunskaper om hur hen kan utföra egenvårdsåtgärder för att kunna förbättra och bibehålla hälsa och välbefinnande. En stor del i Orems

egenvårdsteori är hur individen har förmågan att utföra egenvård. Egenvårdsåtgärder kan göra att personen tar hand om sig själv och sin sjukdom på ett bättre sätt. (Orem, 2001). Orem menar att vuxna personer utför egenvårdshandlingar utifrån personens eget intresse och motivation för att bibehålla känslan av välbefinnande och hälsa. Egenvårdshandlingar innebär att personen själv utför aktiviteter som de anser kan främja deras hälsa (Orem, 2001).

6

2. Problemformulering

Diabetes mellitus typ 2 är en allvarlig sjukdom som sprids fort över världen. Tidigare

forskning visar att rökning, ohälsosam kost och fysisk inaktivitet kan vara orsaker som bidrar till att personer utvecklar diabetes typ 2. Sjuksköterskan kan hjälpa personen att fokusera på att hitta sin motivation för att utföra egenvårdsåtgärder. Då många beräknas bli drabbade och personer med diabetes typ 2 finns i hela vårdkedjan, kan ett ökat medvetande hos

sjuksköterskor bidra till ett bättre hälsofrämjande arbete. Eftersom många komplikationer är förknippade med sjukdomen kan ett hälsofrämjande arbete hjälpa personen med diabetes typ 2 att öka sin känsla av hälsa. Av den orsaken behövs ytterligare kunskaper inom området.

3. Syfte

Syftet var att beskrivahälsofrämjande arbete för vuxna personer med diabetes mellitus typ 2.

4. Metod

4.1 Design

Metoden som valdes var en litteraturstudie med en deskriptiv design och systematisk sökning. Artiklarna söktes i vetenskapliga databaser, granskades och sammanställdes (Kristensson, 2014).

4.2 Datainsamling

För att få fram relevanta vetenskapliga artiklar till litteraturstudien togs meningsbärande ord ut från syftet. De meningsbärande orden som valdes ut var ”diabetes, typ 2” och

”hälsofrämjande arbete”. Svenska MeSH användes som ett hjälpmedel för att översätta de meningsbärande orden till engelska, ”diabetes mellitus, type 2”och ”health promotion”. De meningsbärande orden blev sökorden (Kristensson, 2014).

Databaserna CINAHL Plus with Full Text och MEDLINE valdes ut då de två databaserna innehåller vetenskapliga artiklar inom områdena medicin och omvårdnadsvetenskap. För att få en systematisk sökning användes sökorden som ämnesord i samtliga databaser

(Kristensson, 2014).

Booleska sökoperanden AND användes ihop med ”health promotion” och ”diabetes mellitus, type 2”. Begränsningarna som valdes var att artiklarna inte fick vara äldre än 10 år, de skulle vara på engelska och ha deltagare som var över 18 år. I CINAHL Plus with Full Text användesbegränsningen peer review, se bilaga 1 (Kristensson, 2014).

7

4.3 Urval

Inklusionskriterierna som valdes till litteraturstudien var att deltagarna skulle ha diagnosen diabetes mellitus typ 2, att populationen i artiklarna skulle vara både män och kvinnor och artiklar som inkluderade sjuksköterskor och/eller patienter. Exklusionskriterierna till litteraturstudien var personer med typ 1 diabetes och prediabetes.

Urvalet i litteraturstudien utfördes i fyra steg. I urval ett lästes 566 titlar. I urval två lästes 281 abstrakt som ansågs utifrån titeln svara mot syftet. Författarna läste samtliga abstrakten på var sitt håll, därefter jämfördes artiklarnas abstrakt för att kunna bestämma vilka artiklar utifrån syfte och inklusionskriterier som skulle läsas i sin helhet. I urval tre lästes 80 artiklar i sin helhet, för att sedan i urval fyra besluta att nio av artiklarna skulle ingå i litteraturstudien, se bilaga 1 (Kristensson, 2014).

4.4 Granskning

De nio kvarvarande artiklar som ansågs relevanta och svarade mot syftet, granskades enligt Kristenssons (2014) frågor om kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar. Olika frågor användes utifrån om artikeln var kvalitativ eller kvantitativ. Författarna granskade artiklarna gemensamt och frågorna ställdes i mallens ordningsföljd. Samtliga frågor ställdes och besvarades med ja eller nej, studierna ansågs vara tillförlitliga eller trovärdiga om frågorna besvarats med fler ja än nej.

Bedömningen att nio artiklar kunde användas till litteraturstudien gjordes då de ansågs ha en god kvalitet och svarade mot litteraturstudiens syfte, se bilaga 2 (Kristensson, 2014).

4.5 Bearbetning och analys

I litteraturstudien användes en integrerad analys för att bearbeta och sammanställa artiklarnas resultat. Analysen utfördes i olika steg efter Kristenssons (2014) beskrivning om hur en integrerad analys ska genomföras. I steg ett lästes alla artiklars resultatdel noggrant, likheter och skillnader identifierades. Steg två bestod av att artiklarnas resultat skrevs in i en tabell för att få en tydligare bild. Med hjälp av tabellen kunde sedan lämpliga kategorier tas fram. Det tredje och sista steget bestod av att artiklarnas resultat ställdes samman under de olika kategorierna. Kategorierna som valdes ur den integrerade analysen var utbildning, information om fysisk aktivitet och information om förbättrad kosthållning, se tabell 1 (Kristensson, 2014).

8

5. Forskningsetiska överväganden

Artiklarna som användes i litteraturstudien hade alla genomgått en etisk prövning och blivit godkända av en etikkommitté. Deltagarna i samtliga studier hade gett informerat samtycket och fått information om att de fick hoppa av studien närsomhelst utan anledning (Kristensson, 2014). Det resultat ur de valda artiklarnas resultatdel som svarade mot litteraturstudiens syfte, har presenterats i litteraturstudien. Författarna har försökt bortse sina egna åsikter, värderingar och förförståelse för att inte påverka litteraturstudiens resultat och hålla det neutralt. En stor vikt via att en korrekt översättning från engelska till svenska har gjorts för att inte förvränga eller ändra studiernas resultat. (Kristensson, 2014).

6. Resultat

Studierna som inkluderades var från olika delar av världen bland annat Thailand, USA, Finland och Storbritannien. De nio artiklar som låg till grund för resultatet i litteraturstudien var av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Efter analys och sammanställning framkom tre kategorier; utbildning, information om fysisk aktivitet och information om förbättrad

kosthållning, se tabell 1.

6.1 Utbildning

Utbildning sågs som en stor del i samtliga artiklar för att främja hälsa och förbättra det hälsofrämjande arbetet för vuxna personer med diabetes typ 2 (Diedrich, Munroe & Romano,

9 2010; Dyson, Beatty & Matthews, 2010; Lin., Anderson., Hagerty, & Lee, 2008; Patja et al., 2012; Pham & Ziegert, 2016; Tucker et al., 2014; Walker, Stevens & Persaud, 2010;

Wattanakorn, Deenan, Puapan & Karaenzle Schneider, 2013; Wu, Tung, Liang, Lee & Yo, 2014).Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att utbilda personer med typ 2 diabetes om sjukdomen i hälsofrämjande syfte. Utbildning kan öka känslan av välbefinnande och livskvalitet (Pham & Ziegert, 2016; Wu et al., 2014). Enligt Pham och Ziegert (2016) ansåg sjuksköterskorna att det var viktigt att utbildningen var individanpassad och gavs enskilt till personerna, för att det hälsofrämjande arbetet skulle bli mer anpassad till den enskilda personen. Enligt sjuksköterskorna ansåg de själva behöva fördjupad utbildning om sjukdomen. Personer med diabetes typ 2 kunde få bättre förståelse för sin sjukdom om sjuksköterskan hade bättre utbildning. Sjuksköterskorna ansåg också att en stor del inom det hälsofrämjande arbetet var att utbilda personernas anhöriga (Pham & Ziegert, 2016).

Vuxna personer med diabetes typ 2uttryckte att stöd från familjemedlemmar och anhöriga var av betydelse för att lättare kunna hantera sin diabetes. Anhöriga som fick utbildning om sjukdomen kunde lättare hjälpa, stötta och påminna den närstående att ta hand om sig själva och sin sjukdom (Lin et al, 2008).

Personerna med diabetes typ 2 som fick utbildning hade bättre kunskaper om sin sjukdom än personerna som inte fick utbildning. Ökade kunskaper gjorde att personerna fick mer förståelse av att hantera och kunna ta hand om sin diabetes typ 2 (Dyson et al., 2010; Walker et al., 2010). I studien av Wu et al. (2014) upplevde personerna med diabetes typ 2 ett mindre behov av utbildning om sjukdomen, de ansåg att de redan hade tillräckligt med kunskaper för att utföra egenvårdshandlingar (Wu et al., 2014).

6.2. Information om fysisk aktivitet

Sjuksköterskorna i en studie (Pham och Ziegert, 2016) ansåg att det var viktigt för personer med diabetes mellitus typ 2 att utföra fysisk aktivitet som en hälsofrämjande åtgärd för att främja personernas hälsa. Fysisk aktivitet ansågs också förebygga komplikationer samt förbättra personernas hälsa både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskorna tyckte att alla personer med diabetes typ 2 skulle ha möjlighet till fysisk aktivitet, inklusive personer som var sängbundna (Pham och Ziegert, 2016). Informera vikten av att utföra fysisk aktivitet till personerna ansåg sjuksköterskorna vara av stor betydelse för att förbättra egenvårdsåtgärder (Wu et al., 2014).

10 Enligt Wu et al. (2014) berättade personerna med diabetes typ 2 att det är viktigt att få information om fysisk aktivitet, för att öka förståelsen att det kan ge en förbättrad känsla av ökad livskvalitet och välbefinnande. I en studie av Walker et al. (2010) upplevde personerna flera fördelar med fysisk aktivitet, såsom en ökad känsla av välbefinnande och hälsa samt att de kände sig mer hälsosamma och trivdes mer med sin egen kropp. En annan fördel var att personerna kände att fysisk aktivitet kunde bidra till en ökad känsla av egenvård (Walker et al., 2010). Hälsofrämjande arbetet att ge information och öka kunskapen om fysisk aktivitet gjorde att personerna efteråt börjat motionera mer, resultatet har visat sig genom att deras diastoliska blodtryck hade blivit lägre (Diedrich et al., 2010; Patja et al., 2012; Tucker et al., 2014). Vuxna personer med diabetes typ 2 som fått information om fysisk aktivitet rörde på sig mer per vecka (Diedrich et al., 2010; Dyson et al, 2010; Walker et al., 2010) och hade börjat gå fler steg per dag (Diedrich et al., 2010; Dyson et al., 2010)

6.3.

Information om förbättrad kosthållning

Både sjuksköterskor och personerna med diabetes typ 2 ansåg att det var viktigt med information om ändrad kosthållning för att främja hälsan (Wu et al, 2014).

Personerna ansåg i en studie av Walker et al., (2010) att information om hälsosammare kosthållning gjorde att de kunde förbättra kontrollen över sin sjukdom, och om dieten följdes skulle deras hälsa främjas under en längre tid.

I en annan studie upplevde personerna att det var komplicerat att ändra och upprätthålla sina kostvanor. Ökad information och kunskap om kosthållning ansågs vara en stor del i det hälsofrämjande arbetet för personer med diabetes typ 2, för att förhindra

diabeteskomplikationer och främja känslan av hälsa (Lin et al., 2008).

Personer med diabetes typ 2 hade ett lägre Body Mass Index (BMI) efter att de fått information om en förbättrad kosthållning (Tucker et al., 2014; Wattanakorn et al., 2013). I en annan studie förbättrades inte personernas kosthållning efter att ha fått information om att ändra till hälsosammare kostvanor (Dyson et al., 2010)

6.4. Resultatsammafattning

Resultatet visade att utbildning om diabetes mellitus typ 2, information om fysisk aktivitet och information om förbättrad kosthållning är stora delar i det hälsofrämjande arbetet för vuxna personer med diabetes typ 2. Sjuksköterskor behöver utbildning om diabetes typ 2 för att öka sina kunskaper om sjukdomen. Med hjälp av utbildning kan sjuksköterskorna stötta

11 personerna med diabetes typ 2 så de lättare förstår sin sjukdom. Vuxna personer med diabetes typ 2 behöver få information av sjuksköterskan om fysisk aktivitet samt information om förbättrad kosthållning. Informationen kan hjälpa personerna att utföra egenvårdshandlingar som kan minska riskerna för diabetesrelaterade komplikationer och öka känslan av hälsa.

7. Diskussion

7.1. Metoddiskussion

Litteraturstudie med en deskriptiv design användes för att beskriva och sammanställa redan befintligt resultat. Designen studien använde anses vara en styrka, då en deskriptiv design är beskrivande och syftet var att beskriva hälsofrämjande arbete (Kristensson, 2014). Styrkor i datainsamlingen var att relevanta meningsbärande ord togs fram utifrån syftet och översattes till korrekt engelska i Svenska MeSH. De meningsbärande orden fanns som ämnesord i de valda databaserna, vilket anses som ytterligare en styrka. Flera ämnesord kunde ha valts och kombinerats för att eventuellt få fram fler relevanta artiklar som svarande mot syftet.

Eftersom ytterligare ämnesord kunde ha specificerat sökningen mer, och eventuellt få bort artiklar som handlade om att förebyggande diabetes typ 2 och personer med prediabetes. Databaserna valdes med tanke på litteraturstudiens syfte, CINAHL Plus with Full Text och MEDLINE användes eftersom båda innehåller vetenskapliga artiklar om medicin och omvårdnadsvetenskap. Databasen PubMed kunde också ha använts för att få en bredare systematisk sökning, eftersom PubMed innehåller artiklar om medicin och

omvårdnadsvetenskap (Kristensson, 2014). Den booleska sökoperanden ”OR” har inte använts vilket kan ses som en svaghet i litteraturstudien. Hade fler ämnesord hittats kunde de ha kombinerats med ”OR” för att göra sökningen mer specifik. Begränsningen att artiklarna som valdes inte var äldre än tio år anses vara väsentlig då det resultat som presenterats kommer från den senaste forskningen. I CINAHL Plus with Full Text användes peer review som också anses som en styrka för litteraturstudien, då artiklarna har blivit granskade av forskare inom det specifika området innan de publicerades (Kristensson, 2014).

Inklusionskriterierna och exklusionskriterierna som valdes anses vara en styrka då de beskriver vad som ska ingå i artiklarna och vad som exkluderas. I urval två och urval tre var det många artiklar som föll bort och det kan ses som en svaghet. Artiklarna som föll bort svarade inte mot litteraturstudien syfte eller inklusion- och exklusionskriterier, till exempel studier som handlade om att förebygga diabetes.

12 I litteraturstudien ingick artiklar som var av både kvalitativ och kvantitativ ansats, vilket kan ses som en styrka och ge litteraturstudien ett mer omfattande resultat. Att ha med kvalitativa och kvantitativa artiklar gör att både personerna med diabetes typ 2 och

sjuksköterskornas åsikter kommer fram samt visar vilka effekter utbildning och information har på personernas levnadsvanor. Två av studierna var kvalitativa, ytterligare studier med kvalitativ ansats kunde ha valts för att få fram fler åsikter om hälsofrämjande arbete vid diabetes typ 2 (Kristensson, 2014). Granskningsfrågorna som användes anses vara en styrka för litteraturstudien då de tar reda om artikeln är av god kvalitet. Ytterligare en styrka var att alla frågor i granskningsmallen besvarades. De valda kvalitativa artiklarna ses som trovärdiga och de valda kvantitativa artiklarna ses som tillförlitliga, efter att artiklarna granskats.

Artiklarna anses vara av god kvalitet och ingår därför i litteraturstudien. I samtliga artiklar där mätinstrument använts har de diskuterats och testats för att ta reda på om instrumenten är validerade och reliabla (Kristensson, 2014)

Den valda analysmetoden ses som en styrka då artiklarnas resultat har bearbetats och likheter och skillnader tagits fram (Kristensson, 2014). Relevanta kategorier kunde tas fram med hjälp av den integrerade analysen och det ses också som en styrka.

Resultatet kan eventuellt överföras till vuxna personer med diabetes typ 2 och inte till barn, personer med diabetes typ 1 eller prediabetes. Artiklarna som valdes till litteraturstudien är från olika länder, det kan ha påverkat resultatet. Det kan både ses som en svaghet och en styrka. De anses som en styrka då artiklarna har ett liknande resultat, det kan göra att resultatet går att överföras till andra länder. En svaghet kan vara att artiklarnas resultat har påverkats av deltagarnas kulturella bakgrund.

7.2. Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat visar att stora delar i det hälsofrämjande arbetet är utbildning, information om fysisk aktivitet och information om förbättrad kosthållning.

Sjuksköterskor behöver utbildning och fördjupade kunskaper om diabetes typ 2,

utbildningen bör bland annat innehålla kunskaper om följdkomplikationer och riskfaktorer för att kunna utföra ett hälsofrämjande arbete. Det styrks av Nilsson Kajermo, Johansson & Wallin (2014) som beskriver att utbildning bör ske fortlöpande för hälso- och

sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor som får fördjupade kunskaper kan ge bättre utbildning till personer med diabetes typ 2, vilket kan förbättra personernas känsla av livskvalitet och minimera riskerna att drabbas av diabetesrelaterade komplikationer. Ett sätt att få mer

13 kunskap är att redan på grundutbildningen till sjuksköterska fokusera mer på diabetes typ 2, eftersom sjuksköterskor träffar på personer med diabetes typ 2 både inom slutenvården och primärvården (Hedelin et al., 2014).

Personer med diabetes typ 2 som får utbildning kan ha bättre förutsättningar för att utföra egenvårdsåtgärder. Genom att få en ökad förståelse för sin sjukdom kan personerna öka sin medvetenhet om vad som kan påverka deras sjukdom. Beroende på hur utbildning ges kan personerna ta emot budskapet på olika sätt. Det kan vara av betydelse då det är personerna själva som bestämmer om vilka egenvårdsåtgärder som ska utföras. Sjuksköterskan bör hitta personens motivation eftersom det ligger i personens eget intresse att utföra

egenvårdsåtgärder (Orem, 2001). Egenvård kan stärka individens känsla av hälsa och välbefinnande. I det hälsofrämjande arbetet har egenvård en stor roll. Orem beskriver i sin egenvårdsteori att personen bör veta hur och varför de ska ta hand om sig själva, för att kunna utföra egenvårdsåtgärder. Personer med diabetes typ 2 bör ta hand om sig själva och sin sjukdom för att minimera risken att drabbas av följdsjukdomar och kan leda till en ökad känsla av förbättrad livskvalitet (Orem, 2001). Autonomi och delaktighet är båda två aspekter som sjuksköterskan bör tänka på vid det hälsofrämjande arbetet. Personer med diabetes typ 2 bör vara delaktiga och vara med och bestämma över sin egen vård (Sandman och Kjellström, 2014). Därför bör genusaspekter tänkas på i det hälsofrämjande arbetet, eftersom män och kvinnors anatomi ser olika ut. Vård bör därför vara individanpassad och inte ges ut beroende på personens kön.

Ökad information om fysisk aktivitet kan hjälpa personer med diabetes typ 2 att motionera mer i vardagen, exempelvis cykla till jobbet eller ta trapporna istället för hissen. Att få

information om hur fysisk aktivitet kan påverka kroppen kan personerna få hjälp att hitta motivation till ett mer aktivt liv. Fördelar som kan upplevas vid utövande av fysisk aktivitet är att känna av ett hälsosammare liv och ökad känsla av hälsa. Ett hälsosammare liv kan

innebära att personen har hälsosamma rutiner som de utför i vardagen. Personer som utför hälsosamma rutiner behöver inte alltid känna att de har en god hälsa. Känslan av att ha en god hälsa kan påverkas av hur personen mår, då det är subjektivt. En person som har sjukdom kan känna att de har en god hälsa, och personer som inte är sjuka kan känna att de inte upplever att de har god hälsa (Jakobsson Ung och Lützen, 2014). Sjuksköterskan bör därför i det hälsofrämjande arbetet respektera individens integritet, då det är personen själv som kan berätta och avgöra hur de mår. Den ökade informationen om fysisk aktivitet kan hjälpa personerna med diabetes typ 2 att utföra egenvårdsåtgärder. I Orems egenvårdsteori bör

14 sjuksköterskan stötta, guida och informera för att hjälpa personer hitta balans i tillvaron (Orem, 2001).

Sjuksköterskor behöver få fördjupad information om hur kosten kan påverka kroppen vid diabetes typ 2. Kost ingår i dietistens yrkesområde, men det finns inte alltid möjlighet att få träffa en dietist. Det kan vara att de har mycket att göra eller att det kanske inte finns någon på arbetsplatsen. Av den anledningen är sjuksköterskor i behov av att få mer kunskaper inom det området. Personer med diabetes typ 2 bör få kunskaper om hur deras sjukdom kan påverkas av en förbättrad kosthållning, oavsett om det finns en dietist att tillgå eller inte. Det styrks av Jansink, Braspenning, van der Weijden, Elwyn och Grol (2010) som beskriver att

sjuksköterskorna ansåg att de behöver mer kunskaper om kost för att hjälpa personer med diabetes typ 2 att utföra bättre egenvård och göra livsstilsförändringar. Förbättrad kosthållning kan hjälpa personer med diabetes typ 2 att återfå känslan av ökad livskvalitet och hälsa. Orem (2001) menar att informationen som sjuksköterskan ger kan hjälpa personerna att utföra egenvårdshandlingar, om de tar till sig och förstår informationen.

Det hälsofrämjande arbetet kan påverkas av vilken ekonomisk status personen har och var personen bor. Personer med diabetes typ 2 har olika förutsättningar för att ta hand om sig själva och sin sjukdom. Ekonomiska förutsättningar kan ha en betydande roll i personens kost, då alla inte har råd att handla hälsosam mat. Att bo i stan eller ute på landet kan ha en

betydelse vilket utbud den lokala mataffären har att erbjuda. Det kan exempelvis vara att det inte finns nyttigare och hälsosammare mat i personens mataffär. Möjligheten till fysisk aktivitet kan påverkas av personens ekonomiska status och var hen bor (Hedelin, 2014; Strömberg, 2010). Personer som bor långt ifrån en gymanläggning eller där det inte finns möjligheter att utöva fysisk aktivitet utomhus, bör kanske erbjudas ett individanpassat träningsprogram som kan utföras i personens hem.

I det hälsofrämjande arbetet kan sjuksköterskor endast stötta och ge råd till personer med diabetes typ 2 i vad de kan göra, men i slutändan är det personerna själva som bestämmer över sin egen kropp (Hedelin, 2014). Orems egenvårdsteori om hur och varför personer bör utföra egenvård kan påverka hur vuxna personer med diabetes typ 2 tar hand om sig själva.

8. Slutsats

Litteraturstudien visar att utbildning om diabetes typ 2, information om fysisk aktivitet och information om förbättrad kosthållning beskrivs som stora delar i hälsofrämjande arbetet. Utbildning och information bör ges till både sjuksköterskor, för att kunna stötta och ge råd,

15 och till personer med diabetes typ 2 för att de ska få bättre kunskaper och verktyg att utföra egenvårdsåtgärder.

Ytterligare forskning inom det berörda området är viktigt eftersom så pass många är och kommer bli drabbade av diabetes mellitus typ 2. Eftersom sjuksköterskor träffar på personer med diabetes typ 2 i hela vårdkedjan, behövs ytterligare underlag för vad som är viktigt vid ett hälsofrämjande arbete. Mer information behövs om vad sjuksköterskor och personer med diabetes typ 2 behöver utbildning och information om, samt vad som är problematiskt vid att göra en livsstilsförändring.

9. Klinisk nytta

Resultatet från litteraturstudien kan både sjuksköterskestudenter och legitimerade sjuksköterskor ha nytta av. Hälsofrämjande arbete är en stor del i omvårdnaden som

sjuksköterskan ger, därför behövs ytterligare kunskaper om ämnet. Sjuksköterskor kan på så sätt lära ut och ge information till personer med diabetes typ 2, för att de ska kunna utföra egenvårdsåtgärder och ha möjlighet att förbättra livskvaliteten. Diabetes typ 2 är en stor och omfattande sjukdom, med ett stort antal drabbade och många följdkomplikationer som är förknippande med sjukdomen. Då många är beräknade att drabbas av sjukdomen, behöver sjuksköterskor mer kunskaper för att kunna utföra ett hälsofrämjande arbete och hjälpa vuxna personer med diabetes typ 2 att öka sitt medvetande om sjukdomen och hur de kan påverka den.

16

10. Referenser

Davies, M. J., Gray, L. J., Troughton, J., Gray, A., Tuomilehto, J., Farooqi, A., & ... Yates, T. (2016). A community based primary prevention programme for type 2 diabetes integrating identification and lifestyle intervention for prevention: the Let's Prevent Diabetes cluster randomised controlled trial. Preventive Medicine, 8448-56. doi:10.1016/j.ypmed.2015.12.012 Diedrich, A., Munroe, D. J., & Romano, M. (2010). Promoting physical activity for persons with diabetes. The Diabetes Educator, 36(1), 132-140. doi:10.1177/0145721709352382 Dyson, P. A., Beatty, S., & Matthews, D. R. (2010). An assessment of lifestyle video

education for people newly diagnosed with type 2 diabetes. Journal Of Human Nutrition And Dietetics: The Official Journal Of The British Dietetic Association, 23(4), 353-359.

doi:10.1111/j.1365-277X.2010.01077.x

Ekstrand, P., & Saarnio, L. (2010). Patientens makt och vanmakt i vården. I H. Strömberg & H. Eriksson (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad (s. 169-185). Lund:

Studentlitteratur AB.

Frid. A., & Annersten Gershater. M. (2016). Diabetes mellitus. I A. Ekwalld., & A M. Jansson (Red.), Omvårdnad och medicin (s. 337–352). Lund: Studentlitteratur AB. Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg. P. (2014). Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg., & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (s. 361–385). Lund: Studentlitteratur AB.

Jakobsson Ung, E., & Lützen, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I A. Ehrenberg., & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 27-45). Lund: Studentlitteratur AB.

Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G., & Grol, R. (2010). Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 1141. doi:10.1186/1471-2296-11-41

17 Johansson, P., Ostenson, C., Hilding, A. M., Andersson, C., Rehnberg, C., & Tillgren, P. (2009). A cost-effectiveness analysis of a community-based diabetes prevention program in Sweden. International Journal Of Technology Assessment In Health Care, 25(3), 350-358. doi:10.1017/S0266462309990079

Kristensson. J. 2014. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.

Lakerveld, J., Bot, S. D., Chinapaw, M. J., van Tulder, M. W., Kostense, P. J., Dekker, J. M., & Nijpels, G. (2013). Motivational interviewing and problem solving treatment to reduce type 2 diabetes and cardiovascular disease risk in real life: a randomized controlled trial. The International Journal Of Behavioral Nutrition And Physical Activity, 1047. doi:10.1186/1479-5868-10-47

Lin, C., Anderson, R., Hagerty, B., & Lee, B. (2008). Diabetes self-management experience: a focus group study of Taiwanese patients with type 2 diabetes. Journal Of Nursing &

Healthcare Of Chronic Illnesses, 17(1), 34-42. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.01962.x Nationella diabetesregistret. (2017). Nationella diabetesregistret: Årsrapport 2016. Göteborg: Nationella diabetesregistret Registercentrum.

Nilsson Kajermo, K., Johansson, E., & Wallin, L. (2014). Kunskapsbaserad omvårdnad – från kunskap till säker och effektiv vård. I A. Ehrenberg., & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 297–329). Lund: Studentlitteratur AB.

Orem, D.E. (2001). Nursing: Concepts of practice (6th ed.). St. Louis: Mosby.

Patja, K., Absetz, P., Auvinen, A., Tokola, K., Kytö, J., Oksman, E., & ... Talja, M. (2012). Health coaching by telephony to support self-care in chronic diseases: clinical outcomes from The TERVA randomized controlled trial. BMC Health Services Research, 12(1), 147.

18 Pham, L., & Ziegert, K. (2016). Ways of promoting health to patients with diabetes and chronic kidney disease from a nursing perspective in Vietnam: A phenomenographic study. International Journal Of Qualitative Studies On Health And Well-Being, 1130722. doi:10.3402/qhw.v11.30722

Quittenbaum, S. (2013). Diabetes. I N. Grefberg (Red.), Medicinboken: orsak, symtom, diagnostik och behandling. (s. 375–421). Stockholm: Liber AB.

Rector, R. S., Warner, S. O., Liu, Y., Hinton, P. S., Sun, G. Y., Cox, R. H., & ... Thomas, T. R. (2007). Exercise and diet induced weight loss improves measures of oxidative stress and insulin sensitivity in adults with characteristics of the metabolic syndrome. American Journal Of Physiology. Endocrinology And Metabolism, 293(2), E500-E506.

Sagen. J V. (2013). Sjukdomslära. I A. Skafjeld., & M. Graue (Red.), Diabetes: förebyggandearbete, behandling och uppföljning (s. 23–87). Lund: Studentlitteratur. Sandman, L., & Kjellström, S. (2014). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur AB.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Strömberg, H. (2010). Makt, sjukvård och diskriminering. I H. Strömberg & H. Eriksson (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad (s. 187-200). Lund: Studentlitteratur AB. Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Indikatorer för hälsofrämjande omvårdnad.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Tucker, C. M., Lopez, M. T., Campbell, K., Marsiske, M., Daly, K., Nghiem, K., & ... Patel, A. (2014). The Effects of a Culturally Sensitive, Empowerment-Focused, Community-Based Health Promotion Program on Health Outcomes of Adults with Type 2 Diabetes. Journal Of Health Care For The Poor & Underserved, 25(1), 292-307.

19 Tuomilehto, J., Lindström, J., Eriksson, J. G., Valle, T. T., Hämäläinen, H., Ilanne-Parikka, P., & ... Uusitupa, M. (2001). Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. The New England Journal Of

Medicine, 344(18), 1343–1350.

Vermunt, P. A., Milder, I. J., Wielaard, F., de Vries, J. M., Baan, C. A., van Oers, J. M., & Westert, G. P. (2012). A lifestyle intervention to reduce Type 2 diabetes risk in Dutch primary care: 2.5-year results of a randomized controlled trial. Diabetic Medicine: A Journal Of The British Diabetic Association, 29(8), e223-e231. doi:10.1111/j.1464-5491.2012.03648.x Walker, E., Stevens, K., & Persaud, S. (2010). Promoting diabetes self-management among African Americans: an educational intervention. Journal Of Health Care For The Poor & Underserved, 21(3), 169-186. doi:10.1353/hpu.0.0363

Wattanakorn, K., Deenan, A., Puapan, S., & Kraenzle Schneider, J. (2013). Effects of an Eating Behaviour Modification Program on Thai People with Diabetes and Obesity: A Randomised Clinical Trial. Pacific Rim International Journal Of Nursing Research, 17(4), 356-370.

WHO. (1984). Health Promotion: A Discussion Document on the Concept of and Principles. Geneva: World Health Organization.

WHO. (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion, First International Conference on Health Promotion. Ottawa, 21 November. Ottawa: World Health Organization

Wu, S. V., Tung, H., Liang, S., Lee, M., & Yu, N. (2014). Differences in the perceptions of self-care, health education barriers and educational needs between diabetes patients and nurses. Contemporary Nurse, 46(2), 187-196. doi:10.5172/conu.2014.46.2.187

Sökmatris

Bilaga 1

Databas Sökord Resultat av

sökningen Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Antal artiklar till studien Cinahl 2017-09-06 Kl. 12.00 1. Diabetes mellitus, type 2 43 244 Cinahl 2017-09-06 Kl. 12.00 2. Health promotion 45 643 Cinahl 2017-09-06 Kl. 12.00 3. 1 AND 2 649 Cinahl 2017-09-06 Kl. 12.00 4. 3 med begränsningarna - peer review - engelska - 2007-2017 - all adult 231 231 134 42 4 Medline 2017-09-07 Kl. 10.00 1. Diabetes mellitus, type 2 107 142 Medline 2017-09-07 Kl. 10.00 2. Health promotion 63 402 Medline 2017-09-07 Kl. 10.00 4. 1 AND 2 809 Medline 2017-09-07 Kl. 10.00 5. 4 med begränsningarna - engelska - 2007-2017 - all adult 335 335 147 38 5

Bilaga 2

Artikelmatris

Sida 1(9)

Författare Artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Diedrich, A., Munroe, D J., & Romano, M. (2010). Promoting Physical Activity for Persons With Diabetes. Diabetes Educator, 36(1), 132-140. USA

Syftet var att utvärdera effekten av ett fysiskt aktivitets program för personer med typ 2 diabetes. Kvasiexperimentell studie Population:

Inklusionskriterier: Personer med diagnosen diabetes mellitus typ 2.

Urval:

Studiegrupp: 18 män och 35 kvinnor. Deltagarna var mellan 23–89 år. Deltagarna blev slumpmässigt utvalda till

interventionsgruppen (27) och kontrollgruppen (26).

Bortfall: 20 deltagare hoppade av studien. Datainsamlingsmetod:

Två tillfällen av datainsamling, i början av studien och efter tre månader. Två olika frågeformulär, mätning av aktivitetsnivå och kardiovaskulära indikationer.

Analysmetod:

Deskriptiv och bivariat analys

Styrkor:

Tydlig struktur på hela artikeln och tydligt beskrivet syfte. Urvalets storlek och hur många deltagare som ingick i respektive grupp är beskrivet.

Svagheter:

Exklusionskriterier framgick ej.

Resultatet i studien visade att deltagarna som fick information om fysisk aktivitet har gjort att

deltagarna ökade antal steg de tog per dag. De uppvisade ett lägre diastoliskt blodtryck tack vara ökad kunskap.

Alla deltagare i studien ökade antalet träningstillfällen per vecka.

Artikelmatris

Sida 2(9)

Artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Dyson, P.A., Beatty, S., & Matthews, D.R. (2010). An assessment of lifestyle video education for people newly diagnosed with type 2 diabetes. Journal of Human Nurtrion and Dietetics, 23, pp. 353-359 Storbritannien

Syftet var att utveckla ett videobaserat livsstilsutbild ningsprogram för personer som nyligen diagnostiserat s med typ 2 diabetes och att utvärdera förändringar i kunskap, biomedicinsk a index och livskvalitet.

Kvantitativ, randomiserad kontrollerad studie (RCT) Population:

Inklusionskriterier: Deltagarna skulle vara över 18 år. Personer som blivit diagnostiserade med diabetes typ 2 inom de närmaste sex månaderna.

Exklusionskriterier: Personer med diabetes typ 1. Gravida eller kvinnor i fertilålder utan adekvat preventivmedel. Kvinnor som ammar. Allvarliga psykiska sjukdomar inkluderat ätstörningar, historia av alkohol eller droger. Kreatinin >150, onormal lever funktion eller känd malignitet.

Urval:

Studiegrupp: Totalt 42 deltagare, både män och kvinnor. Medelåldern var 60.8 år. Deltagarna blev slumpmässigt indelade till interventonsgruppen (21) och

kontrollgruppen(21).

Bortfall: 3 deltagare hoppade av studien. Datainsamlingsmetod:

Två tillfällen av datainsamling, i början av studien och efter sex månader. Två olika frågeformulär, matdagbok, stegräknare och mätning av biomedicinska index. Analysmetod: Statistisk analys Styrkor: Tydliga inklusions- och exklusionskriterier. Tydligt beskrivet hur många deltagare som ingick i respektive grupp. Tydligt formulerat syfte. Svagheter: Bortfallet beskrivs otydligt och anledning till att deltagarna hoppade av beskrivs ej.

Resultatet visar att deltagarna som fick utbildning och information ökade sina kunskaper om diabetes typ 2, kosthållning och fysisk

aktivitet, samt ökade sina antal steg per dag och började röra på sig fler gånger i veckan. Studien visar inga skillnader mellan deltagare som fick information jämfört med deltagare som inte fick när det gäller ändrade kostvanor och intag av hälsosammare kost.

Artikelmatris

Sida 3(9)

Artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Lin, C-C., Anderson, R M., Hagerty, B M., & Lee, B-O. (2007) Diabetes self-management experience: a focus group study of Taiwanese patients with type 2 diabetes. Journal Of Nursing & Healthcare Of

Chronic

Illnesses, 17(1), 34-42 Taiwan

Syftet var att (1) utforska erfarenheter som deltagarna har för att hantera deras diabetes; (2) utforska efterenheten av hur deltagarna lär sig hantera sin diabetes; (3) utforska vilken information och färdigheter som behövs för en framgångsrik själv-hantering av diabetes.

Kvalitativ, deskriptiv, fokusgrupper Population:

Inklusionskriterier: Deltagarna skulle var minska 20 år gamla, kunna kommunicera verbalt på kinesisk mandarin eller taiwanesiska, haft typ 2 diabetes i fem år eller mer och ge samtycke till att delta.

Urval:

Studiegrupp: Totalt 41 deltagare; 19 kvinnor och 22 män. Deltagarna var mellan 42-81 år gamla. Deltagarna hade levt med diagnosen diabetes typ 2 mellan 9-19 år. Deltagarna delades in i fem fokusgrupper, 6-10 deltagare i varje grupp. Datainsamlingsmetod: Interjuver i fokusgrupper. Analysmetod: Innehållsanalys Styrkor: Syftet är tydligt formulerat.

Resultatet var lätt att följa då det är indelat i olika kategorier. Dataanalysen var tydligt beskriven. Svagheter: Beskrivningen om hur deltagarna rekryterades var svagt beskrivet.

Deltagarna upplevde att stöd från familj och anhöriga var viktigt för att lättare kunna hantera sin diabetes typ 2. Deltagarna uttryckte också att ge familjemedlemmarna utbildning om diabetes typ 2 kunde hjälpa och stötta sin anhörig på ett bättre sett.

Upplevde det svårt att ändra sina kostvanor och börja äta

hälsosammare.

Deltagarna ansåg att få

information och ökad kunskap i kosthållning var en stor del i att minska risken för

Artikelmatris

Sida 4(9)

titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Patja, K., Absetz, P., Auvinen, A., Tokols,K., Kytö, J., Oksman, E., Kuronen, R., Ovaska, T., Harno, K., Nenonen, M., Wiklund, T., Kettunen, R., & Talja, M. (2012). Health coaching by telephony to support self-care in chronic diseases: clinical outcomes from The TERVA randomized controlled trial

BMC Health Services Research 2012, 12:147 Finland

Syftet var att utvärdera effekten av en 12 månaders individualiserad hälsocoaching- intervention via telefonkontakt av kliniska resultat.

Randomiserad kontrollerad studie (RCT), open-label. Population:

Inklusionskriterier: Personer med diabetes typ 2, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller inte uppfyllt målen med sin behandling. Personer i åldern 45 år eller äldre. Exklusionskriterier: Oförmåga att samarbeta eller delta. Graviditet. Förväntad livslängd mindre än ett år. Patienter med större kirurgisk operationen planerad inom sex månader och patienter som har haft större kirurgisk operation för mindre än två månader sedan. Urval:

Klusterurval

Studiegrupp: Totalt 1535 deltagare. Både män och kvinnor. Interventionsgrupp (1034) och

kontrollgrupp(501).

Bortfall: 320 deltagare hoppade av studien. Datainsamlingsmetod:

Två tillfällen av datainsamling, i början av studien och efter 11-15 månader. Frågeformulär, mätning av kliniska parametrar och laboratorieresultat från elektroniska journaler. Analysmetod: Statistisk analys Styrkor: Inklusionskriterier och exklusionskriterier har redovisats tydligt. Urvalets storlek och hur många deltagare som ingick i respektive grupp har beskrivits. Baslinjedata är tydligt beskrivet. Svagheter: Eventuella bortfallsbias har ej diskuterats. Resultatet i studien visar att deltagare som Fått utbildning om diabetes typ 2 förbättrade sina kunskaper om sin sjukdom. Deltagarna som fått information om fysisk aktivitet sänkte deras diastoliska blodtryck.

Artikelmatris

Sida 5(9)

titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Pham, L., & Ziegert, K. (2016)

Ways of

promoting health to pa tients with diabetes and chronic kidney disease from a nursing perspective in Vietnam: A phenomenographic study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 2016, 11: 30722 Vietnam

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskan s uppfattningar om hur hälsa främjas, med särskild inriktning på fysisk aktivitet, för patienter med typ 2- diabetes och/eller njursjukdom i slutstadiet.

Deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats.

Population:

Inklusionskriterier: Sjuksköterskor som var utbildade och verksamma i Vietnam. Exklusionskriterier: Sjuksköterskor som utbildats i andra länder än Vietnam. Urval:

Studiegrupp: 25 sjukskötekor varav 23 kvinnor och 2 män, 18–55 år,

arbetserfarenhet mellan 4 månader till 20 år. Datainsamlingsmetod:

Individuella intervjuer med sjuksköterskorna. Intervjuerna var

semistrukturerade och varade mellan 15–40 minuter.

Analysmetod: Innehållsanalys

Styrkor:

Syftet var tydligt och väl formulerat.

Designen som användes i studien har beskrivits. Resultatet var lätt att följa.

Svagheter:

Beskrivningen om hur deltagarna rekryterades var otydligt.

Resultatet presenterades i olika kategorier. Två kategorier var att hälsa främjades genom att utbilda patienter och anhöriga och hälsa främjades genom att stödja patienterna att vara fysiskt aktiva.

Sjuksköterskorna ansåg att de var viktigt att utbilda patienter och anhöriga samt att

sjuksköterskorna behövde mer kunskaper om diabetes typ 2. De ansåg också att fysisk aktivitet var en stor del för att främja patienternas hälsa och gav möjligheterna för att patienterna skulle öka känslan av välbefinnande.

Artikelmatris

Sida 6(9)

tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Tucker, C. M., Lopez, M. T., Campbell, K., Marsiske, M., Daly, K., Nghiem, K., Rahim-Williams, B., Jones, J., Hariton., & Patel, A. (2014).

The effects of a culturally sensitive, empowerment-focused, community-based health promotion program on health outcomes of adults with type 2 diabetes Journal of Health Care for the Poor and Underserved, 25 (2014): 292-307

USA

Syftet med studien var att testa

effekterna av ett kulturellt känsligt, empowerment-fokuserat, samhällsbaserat hälsofrämjande program skräddarsytt för vuxna patienter med typ 2-diabetes på dessa patienters BMI, blodtryck och självrapporterade blodglukosnivåer, behandlingsföljsam het och

stressnivåer.

Randomiserad kontrollerad studie Population:

Inklusionskriterier:18 år eller äldre, diagnostiserad med diabetes typ 2, förstå och kunna prata engelska, inga uppenbara kognitiva störningar, inga

sjukdomar/tillstånd som kunde förhindra att ej kunna motionera, ej vara gravid.

Exklusionskriterier: Ej tidigare diagnostiserad med diabetes typ 2 eller diagnostiserad med diabetes typ 1.

Urval:

Studiegrupp: 130 deltagare, 33 män och 91 kvinnor och sex stycken som inte rapporterat sitt kön. Bortfall: 35 stycken.

Datainsamlingsmetod

Två workshop tillfällen två veckor mellan varandra, och tre frågeformulär användes för att samla in data.

Analysmetod: Chi-test analys

Styrkor:

Syftet var tydligt formulerat. Tydliga

inklusionskriterier. Tydligt beskrivet hur många deltagare som ingick i respektive grupp.

Svagheter:

Randomiseringsproces sen var otydligt beskrivet. Otydliga

exklusionskriterier.

Resultatet i studien visade att deltagarna som fick information om fysisk aktivitet och kosthållning har förbättrat deras diastoliska blodtryck och BMI.

Deltagarna ändrade sina kostvanor och började motionera mer.

Artikelmatris

Sida 7(9)

titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Walker, E A., Stevens, K A., & Persaud, S. (2010). Promoting Diabetes Self-Management among African Americans: An Educational Intervention. Journal of Health Care for the Poor and

Underserved 21 (2010): 169-186

USA

Syftet med studien vara att öka kunskapen och självhanteringen av diabetes bland vuxna amerikaner med afrikanskt ursprung i åldern 40 eller äldre diagnostiserade med diabetes typ 2.

Kvasiexperimentell studie, pre-test/post-test jämförelsegrupp design

Population:

Inklusionskriterier: Diabetes typ 2, 40 år eller äldre och blivit diagnostiserad med diabetes som vuxen.

Urval:

Studiegrupp: Totalt 195 deltagare, både män och kvinnor. Deltagarna fick själva välja vilken grupp de skulle vara med i, interventionsgruppen (145) och

kontrollgruppen (50). Datainsamlingsmetod:

Tre tillfällen av datainsamling, i början av studien, efter interventionen och vid uppföljningen. Två frågeformulär, en skattningsskala, kliniska parametrar och själv-rapportering.

Analysmetod: Framkommer ej

Styrkor:

Syftet var tydligt och välformulerat.

Randomiseringsprocess en var tydligt beskrivet samt urvalets storlek. Svagheter:

Bortfall och exklusionskriterier framkommer ej. De statistiska

metoderna framkom ej. Otydligt när

datainsamlingen ägde rum.

Resultatet visar att deltagarna som deltog i utbildning om sin

sjukdom fick bättre kunskaper om diabetes typ 2. De upplevde fördelar med fysisk aktivitet och ökade känslan av egenvård. Fick bättre kunskaper i kosthållning och upplevde att förbättrad kosthållning under en längre period skulle främja deras hälsa. Deltagarna började motionera fler gånger i veckan. De fick en känsla av ökad kontroll över sin

Artikelmatris

Sida 8(9)

titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Wattanakorn, K., Deenan, A., Puapan, S., & Kraenzle Schneider, J. (2013).

Effects of an Eating Behaviour

Modification Program on Thai People with Diabetes and Obesity: A Randomised Clinical Trial. Pacific Rim International Journal Of Nursing Research, 17(4), 356-370. Thailand Syftet med studien var att modifiera ätbeteenden hos personer med diabetes och fetma i Thailand med hjälp av ett modifieringspr ogram för ätbeteende (EBMP).

Randomiserad klinisk studie Population:

Inklusionskriterier: Personer med diabetes mellitus typ 2, inga morbititeter, personer som kunde prata och läsa samt förstå det thailändska språket,

Exklusionskriterier: Personer med diabetes mellitus typ 2 som var gravida, medicinerades för

viktnedgång eller var i en hyper- eller hypoglykemikris.

Urval:

Studiegrupp: 20–60 år gamla, 12 män och 64 kvinnor, kvinnor och män blev randomiserade separerade för att få ungefär lika många män som kvinnor i de två grupperna.

Bortfall: fyra personer. Datainsamlingsmetod:

Fyra sessioner där deltagarna fick information och utbildning enskilt, sessionerna varade mellan 30–45 minuter.

Analysmetod:

Deskriptiv statistik, chi-kvadrat och t-test

Styrkor:

Syftet var tydligt formulerat. Tydliga inklusions- och exklusionskriterier. Tydligt beskrivet när datainsamling ägde rum. De statistiska metoderna framkom tydligt.

Svagheter:

Otydligt beskrivet hur många deltagare som ingick i respektive grupp.

Resultatet visade att deltagare som fått utbildning och vidare kunskaper om sin sjukdom och om ätbeteende och vanor hade förbättrat deras BMI värden och förbättrat deras kost och matvanor.

Artikelmatris

Sida 9(9)

titel, tidskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Wu, S. V., Tung, H., Liang, S., Lee, M., & Yu, N. (2014).

Differences in the perceptions of self-care, health education barriers and

educational needs between diabetes patients and nurses.

Contemporary Nurse, 46:2, 187-196. Taiwan

Syftet med studien var att undersöka skillnader i

perceptioner mellan patienter och sjuksköterskor som tar hänsyn till patienternas engagemang i egenvårdsaktiviteter, hinder för patientens deltagande i hälsoutbildning och patientens behov av utbildning för att främja en bättre vård för patienter med diabetes i Taiwan. Tvärsnittsstudie Population:

Inklusionskriterier: Diagnostiserade med diabetes typ 2, 18 år eller äldre, förmåga att förstå och kunna prata mandarin eller taiwanesiska. Patienternas sjuksköterskor blev också tillfrågade att vara med i studien.

Exklusionskriterier: Odiagnostiserad med diabetes typ 2 eller diagnostiserade med diabetes typ 1.

Urval:

Studiegrupp: 312 patienter, 165 kvinnor och 147 män, 202 sjuksköterskor varav 184 kvinnor och 18 män, deltagarna var mellan 20–93 år.

Bortfall: Inget bortfall. Datainsamlingsmetod:

Fyra frågeformulär som patienterna och sjuksköterskorna fick fylla i.

Analysmetod: Framkommer ej.

Styrkor:

Syftet var tydligt formulerat.

Datainsamling var tydligt beskrivet.

Bortfall och antalet deltagare var tydligt beskriven.

Svagheter:

Otydliga inklusions- och exklusionskriterier. De statistiska metoderna framkom ej.

Patienters och sjuksköterskors åsikter om vad som var av betydelse i vården av personer med diabetes typ 2, visade att sjuksköterskorna ansåg att patienternas behov av utbildning om sjukdomen var större än vad patienterna tyckte. Likheter var att både sjuksköterskor och patienter ansåg att utbildning och vidare kunskaper om fysisk aktivitet och förbättrad

kosthållning och att ändra matvanor var av stor betydelse för personer med diabetes typ 2.