Trä och fukt dokumentation från Träteks interna seminarium 1988-01-19

(1)

p

iEÄ[HP(n)mir

Dokumentation från Träteks interna seminarium

Trä och fukt

1988-01-19

Trätek

(2)

Dokumentation från Träteks i n t e r n a seminarium TRÄ OCH FUKT 1988-01-19 TräteknikCentrum, Rapport P 8802007 Nyckelord commercial con^straction durability education lumber maintenance moisture cont^-mt quality control residential construction treatments Stockholm f e b r u a r i 1988

(3)

Sid Sammanfattning 3 Program 4 I n l e d n i n g 5 Redovisade p r o j e k t 6 Sammanfattning av d i s k u s s i o n 20 Deltagarförteckning 23

(4)

SAMMANFATTNING

Skador på träkonstruktioner är o f t a förknippade med f u k t . Fuktskador, röta e l l e r mögel, är o f t a dyra a t t åtgärda. Orsakerna t i l l skadorna kan vara många; i debatten nämns energisparande, täthetsiver, dålig grundläggnings-t e k n i k , s l a r v i g a b y g g p l a grundläggnings-t s e r , ogrundläggnings-tillräcklig u grundläggnings-t grundläggnings-t o r k n i n g , olämpliga ygrundläggnings-tbehand- ytbehand-l i n g s s y s t e m , förändringar av råvaran o s v . Träbyggandet behöver u t v e c k ytbehand-l a s så a t t träanvändaren känner förtroende för beständighet och k v a l i t e t .

Trätek har t i d i g a r e g j o r t p u n k t i n s a t s e r på detaljområden. Dessa i n s a t s e r har v a r i t små och begränsade och de h a r i n t e a l l t i d v a r i t sammanhållna av den övergripande målsättningen. Trätek har därför t i l l s a t t en "tvärgrupp Fukt" som tvärs över s t y r g r u p p e r n a s i n t r e s s e s e k t o r e r bevakar a t t r e l e v a n t a fuktfrågor t a s upp i FoU-arbetet.

Tvärgrupp Fukt h a r som övergripande mål a t t kunna tillhandahålla fuktsäkra funktionslösningar genom a t t :

Utveckla säkra k o n s t r u k t i o n e r med k v a l i t e t s d e k l a r a t i o n .

Utveckla träanvändningen för o l i k a ändamål med f u n k t i o n s g a r a n t i och underhållsanvisningar.

Utveckla trämaterialet och dess behandling för o l i k a ändamål. öka kunskaperna om trä under f u k t b e l a s t n i n g .

Ta fram underlag för i n f o r m a t i o n och medverka i u t b i l d n i n g .

Som e t t l e d i d e t t a a r b e t e anordnade därför tvärgrupp Fukt e t t Trätek-i n t e r n t semTrätek-inarTrätek-ium t Trätek-i l l v Trätek-i l k e t berörda s t y r g r u p p e r och några näralTrätek-iggande samarbetspartners inbjöds. A v s i k t e n med s e m i n a r i e t vara a t t v i s a g l i m t a r från pågående p r o j e k t och a t t genom den därpå följande diskussionen få stöd i programarbetet.

Omdömet om s e m i n a r i e t var p o s i t i v t och tvärgrupp Fukt har för a v s i k t a t t anordna e t t större öppet seminarium hösten 1988. För d e t t a avser gruppen a t t söka samarbete med STU, BFR och andra berörda.

(5)

Trä och Fukt

Inom Trätek a r b e t a r en tvärgrupp Fukt med u p p g i f t a t t k o o r d i n e r a f u k t -f o r s k n i n g om trä inom i n s t i t u t e t . Gruppen har b l a t a g i t -fram e t t -för i n s t i t u t e t s o l i k a s t y r g r u p p e r gemensamt program för den verksamhet som l i g g e r inom fuktområdet. Gruppen har b e s l u t a t anordna e t t i n t e r n t semi-narium, v i d v i l k e t pågående p r o j e k t a v r a p p o r t e r a s i k o r t a r e d o v i s n i n g a r och r e s u l t a t e n d i s k u t e r a s . Seminariet s k a l l också b i l d a bakgrund för kom-mande f o r s k n i n g s p r o g r a m .

Innehåll

I n l e d n i n g : Pågående f o r s k n i n g och u t v e c k l i n g i Sverige L a r s - E r i k Nevander

Tema 1: "Behandlingar av trä"

- Testmetoder för v a t t e n a v v i s n i n g på trä, Ralph Nussbaum - Temporärt y t s k y d d , Ralph Nussbaum

- Ändträförsegling, Jan Ekstedt

Tema 2: "Målning"

- Fuktdynamik hos ytbehandlingssystem för trä utomhus, Jan Ekstedt

- Nedbrytning av trä under en målningsfilm, 3an Ekstedt - F a b r i k s g r u n d n i n g , Jan E k s t e d t

- Rötskador på y t t e r p a n e l , Tore Hansson - Y t s t a b i l i s e r i n g , Ingvar Johansson Tema 3: " F u k t u t s a t t a byggnadsdelar"

- Krypgrunder, Sture Samuelsson - Trä-syll-system, Tore Hansson

- Balanserad v e n t i l a t i o n i småhus, U l f Bergström - A t t bygga t o r r t , Tore Hansson

Sammanfattning och d i s k u s s i o n Ordf Arne Elmroth

T i d : Tisdagen den 19 j a n u a r i 1988, k l 13.00 - 16.00

P l a t s : STFI, D r o t t n i n g K r i s t i n a s väg 6 1 , Sundbladssalen, Stockholm ( F l y t t a t t i l l s a l 225 v i d KTH)

(6)

PÄGAENDE FORSKNING OCH UTVECKLING I SVERIGE

Lars E r i k Nevander, Lund

Forskning om trä och f u k t försiggår på många ställen i Sverige och har ganska s t o r o m f a t t n i n g . Med utgångspunkten a t t kunna dimensionera en trä-k o n s t r u trä-k t i o n ur f u trä-k t s y n p u n trä-k t synes de största b r i s t e r n a föreligga inom följande områden.

V i l k e t k l i m a t kan v i utsätta trä för? R e l a t i v f u k t i g h e t , temperatur, hur länge? D e t t a problem o m f a t t a r hela mögelfrågan och d e l v i s träets f y s i k , kemi, b i o l o g i , tillväxt, b e a r b e t n i n g och h a n t e r i n g . E v e n t u e l l t annan s o r t e r i n g än e f t e r "Gröna Boken".

Skyddsbehandling av trä. Målning, ändträbehandling m m och dessas samver-kan med träet. Krav på skyddsbehandlingen m m.

M a t e r i a l d a t a för trä och för andra byggnadsmaterial för a t t kunna förut-säga fukttillstånd. Duger våra t r a d i t i o n e l l a f u k t t r a n s p o r t m o d e l l e r för a t t b e s k r i v a f u k t v a n d r i n g e n ? Egenskapsredovisning för träskivor och andra trä-p r o d u k t e r .

Fältmätningar för a t t dokumentera de v e r k l i g a förhållandena ( f u k t k v o t e r ) och försöka förklara varför det går b r a i b l a n d och dåligt i b l a n d .

ö v r e gräns | Rums temperatur Principiellt samband mellan fukttillstånd, tempe-ratur och expone-ringstid för trä - veckor Tiotals är Undre gräns - 9 8 w (kg/m^) (%)

(7)

TESTMETODER FÖR VATENAVVI5NING PA TRA P r o j e k t l e d a r e : Ralph Nussbaum, Trätek

Kemisk behandling kan göra trä v a t t e n a v v i s a n d e . Hur ska man mäta en v a t -tenavvisande e f f e k t ?

P r o j e k t e t avser a t t kartlägga och utvärdera de metoder som används i n t e r -n a t i o -n e l l t för mät-ni-ng av vatte-navvisa-nde e f f e k t . Mätning av vattenavvisande e f f e k t - o l i k a p r i n c i p e r . 1. Cykler av d o p p n i n g / u t t o r k n i n g WOM-test 1 Viktökning mäts 2. Svällning - Swellometer 3. Ytspänning

4. Mäta t i d t i l l s pålagd vattendroppe trängt i n i träet

Exempel på r e s u l t a t för träprover e f t e r e t t a n t a l c y k l e r av vattendopp-n i vattendopp-ng/u t t o r k vattendopp-n i vattendopp-n g . Viktsoknlng. % Obehandlat Viktsokning efter 1,5 timmé I vatten per cykel Lösningsbaserat V a t t e n b a s e r a d 2 V a t t e n b a s e r a d 1 antal cykler

(8)

TEMPORÄRT YTSKYDD

P r o j e k t l e d a r e : Ralph Nussbaum, Trätek

K o n s t r u k t i o n s v i r k e kan v i d u p p l a g r i n g på b y g g a r b e t s p l a t s e r t a upp f u k t . — > F u k t byggs i n —>Uppkomst av mögel.

V i l k e n vattenavvisande e f f e k t kan e t t temporärt kemiskt ytskydd ge v i r k e t ? Välja u t lämpligt vattenavvisande system.

Fördelning av vatteninträngning mellan ändyta och f l a t y t a .

F u k t g r a d i e n t e n i behandlat trä bestäms med d a t o r t o m o g r a f i >mått på mögelbenägenheten.

Försök i f u l l skala - I n d u s t r i e l l tillämpning. Sprayning "on l i n e " e f t e r h y v e l .

(9)

ANDTRAFORSECLING

P r o j e k t l e d a r e : 3an Ekstedt, Trätek

A r b e t s p l a n :

1. F o r t s a t t arbete med penetrerande ändträförseglingssystem, både l a c k -n a f t a - och vatte-nbaserade. Laboratorieförsök.

2. Utarbeta lämpliga produktanpassade a p p l i c e r i n g s m e t o d e r för dessa system.

3. Undersökning av ändträförseglingssystem i 60 s t fönster i e t t provhus. I dessa fönster är karmbottenstyckena löstagbara, för a t t f u k t -kvotsmätning genom vägning och med d a t o r t o m o g r a f i s k a l l kunna

genom-föras.

4. Utvärdering av de t r e mest i n t r e s s a n t a systemen " i n s i t u " .

E f f e k t e n av ändträförsegling har b l a s t u d e r a t s av M i l l e r och B o x a l l i England. De har t a g i t fram följande diagram, som v i s a r vattenupptagningen i träbitar. Dessa träbitar har d e l s v a r i t målade med alkydfärg på f l a t -sidorna men e j i ändträt ( ) , d e l s obehandlade men med ändträförseg-l i n g ( ) . Figuren v i s a r den s t o r a e f f e k t som änträförsegändträförseg-lingen har på f u k t u p p t a g n i n g e n .

E. R. Miller i n d J . Boxall: I m p f o v i r g pami p ^ r f o r T j r . c e ol' lOfi'AOod jOir:or>

10 20 _•O

W a « k i f i o o t u ' t

Fig. 8. Moisture content of L-joint$ versus exposure time, determined by weight change. A l k y d paint without end ><al. and unpainied with end seal

BUd S. Holzfeuchtigkeit in den R a h m e n e c k e n wahrend der Freibewiiierung. A l k y d h a r z - A n s t n c h o h n c Endversiegelung sowie ungestnchen mit Endversiegelung

(10)

FUKTDYNAMIK HOS YTBEHANDLINGSSYSTEM FÖR TRA UTOMHUS

P r o j e k t l e d a r e : Jan Ekstedt, Trätek

I vädersimulatorn i Skellefteå har fuktdynamiken för t i o kommersiella färgprodukter och t r e i n d u s t r i e l l a fönsterfärger s t u d e r a t s . Fuktfördel-ningen under färgskikten har s t u d e r a t s med hjälp av d a t o r t o m o g r a f i .

V i har s e t t s k i l l n a d e r i f u k t a n s a m l i n g under o l i k a t y p e r av färger. Akry-l a t e n t a r i r e g e Akry-l upp mer f u k t som ansamAkry-las d i r e k t under färgytan. Men de s t o r a ansamlingarna av f u k t fann v i i samband med s p r i c k o r . Det var betyd-l i g t större s k i betyd-l betyd-l n a d e r i f u k t u p p t a g n i n g mebetyd-lbetyd-lan skadade färgfibetyd-lmer och oskadade färgfilmer än d e t v a r mellan o l i k a t y p e r av färger.

Figuren v i s a r medelfuktkvoten i området 0-4 mm under färgfilmen för o l i k a typer av färg och för skadad färgfilm ( c r a c k s ) r e s p e k t i v e oskadad färgfilm ( i n t a c t ) .

FuMkvni 1 -»rapaneler e<»er a r t i f i c i e l l expöTienrig. _. Fukt kvot 1 \ . 3Ui M I I -r+-r • i / Hlkydolie•t^krul a l -la text arg — L i r o l t e -targ 1 ^ 3 4 5 6 7 8 ? 10 arital exFOTierircascykler ^. Moisture content 3u

Moisture content in uood-panels ätter a r t i f i c i a l exposure. EHect of cracks in coatings 0-4 wii beluu coated surt'ace.

V. c rac ks cracks • uet intact intaci akrylat vindu alkyd/'akrylat Typ-e ot surtace coating.

(11)

NEDBRYTNING AV TRA UNDER EN MÄLNINGSFILM P r o j e k t l e d a r e : Jan E k s t e d t , Trätek

A r b e t s p l a n :

1. Undersökning av m o r f o l o g i s k a förändringar i träsubstansen under målade y t o r e f t e r exponering.

2. Undersökning av i färgsystem ingående komponenters e n s k i l d a och syner-g i s t i s k a e f f e k t e r på träsubstansen.

3. I d e n t i f i e r i n g av sura o c h / e l l e r r e a k t i v a n e d b r y t n i n g s p r o d u k t e r i färg-s k i k t e t och träytan.

4. Undersökning av möjligheten t i l l pH-mätning i trä i mikrovolymelement med kärnmagnetisk resonanstomografi.

5. Om d e t v i s a r s i g s a n n o l i k t a t t sura n e d b r y t n i n g s p r o d u k t e r från mål-n i mål-n g s f i l m e mål-n m m b i d r a r t i l l träytamål-ns mål-n e d b r y t mål-n i mål-n g umål-ndersöks o l i k a möj-l i g h e t e r a t t b u f f r a trämateriamöj-let, t ex med a möj-l k a möj-l i s k a s a möj-l t e r t i möj-l möj-l s a t t a t i l l grundfärgen.

Ämnen med nedbrytande e f f e k t på träsubstansen: 1. M e t a l l - o r g a n i s k a f u n k t i o n s k e m i k a l i e r

( s i c k a t i v , torkmedel) 2. P o l y m e r i s a t i o n s i n i t i a t o r e r

( r e s t e r från e m u l s i o n s t i l l v e r k n i n g e n )

3. Dispergeringsmedel som v i d n e d b r y t n i n g b i l d a r sura p r o d u k t e r .

4. Förtjockningsmedel i färger som näringskälla för tränedbrytande mikro-organismer.

5. Vatten

(förhöjd temperatur) 6.

The o-f^ed n^f hot ualer treatment on ihe lerisile strerigth oi Pick tO'C. . '•; strength Keienuor. IIJUI US-m i'.v IT i i i 12 Tine months (BäTiks Evaris. 1994? Sur'tace tefiporalures. flir tewperaiure -26*C 'Surface tew-erature

Degree cent igrade.

• Vit

o V ä r t

(12)

11

FABRIKSGRUNDNING

P r o j e k t l e d a r e : Jan E k s t e d t , Trätek

Norska undersökningar har v i s a t e f f e k t e n av a t t vänta med målning av u t -vändigt trävirke. R e s u l t a t e n v i s a r a t t redan e f t e r 1/2 års väntan med yt-behandling kommer färgskikten a t t få en väsentligt k o r t a r e hållbarhet än om man målar d i r e k t v i d uppsättningen av v i r k e t . Annu bättre är d e t a t t måla v i r k e t före uppsättningen (fabriksmålat).

ng pé u n o v l e t g r a n s o m har vaert eksponerl uOehandlet tra O til 4 år lor den bic malt. Fig 3 Ma

ehandlet

2 3 4 ^ år med maling —

I USA är f a b r i k s g r u n d a t v i r k e v a n l i g a r e än i Sverige. I större utsträck-ning används lösutsträck-ningsmedelsbaserade g r u n d n i n g s p r o d u k t e r . Exempel på metod för påläggning av grundfärg. ( Q u a l i t y Machine S t a i n i n g I n c . )

(13)

RÖTSKADOR PÅ YTTERPANEL Tore Hansson. Uppdrag

Lockbräda står pa f o d r e t . Bleck saknas.

Skarvar i panel-brädor med dropp-näsa .

Färgen bubblar röta under.

En lockbräda i en fönsterbröstning har e f t e r 6 år fått ökad p e r m e a b i l i t e t (blånad) i över- och under-ände men i nte mi t t på.

(14)

13

YTSTAEII.ISERING

5-145 Ingvar Johansson

Målningssystem för trä med längre underhållsintervall är e t t sedan länge u t t a -l a t önskemå-l. 20 - 30 års underhå-l-lsinterva-l-l s k u -l -l e stärka träets konkurrens-k r a f t som f a s a d m a t e r i a l . Dessutom t o r d e en under lång t i d i n t a konkurrens-k t färgfilm mot-verka oönskade höga f u k t k v o t e r i träunderlaget.

I p r o j e k t e t studeras e f f e k t e n av en d i m e n s i o n s s t a b i l i s e r i n g av träets y t s k i k t , s k y t s t a b i l i s e r i n g , på färgers v a r a k t i g h e t .

Som " m o d e l l k e m i k a l i e " har en vattenlösning av r e s o r c i n o l i f o r m a l i n i o l i k a k o n c e n t r a t i o n e r använts. Furusp]intbräder har y t s t a b i l i s e r a t s t i l l 1 - 3 mm

r e s p e k t i v e 3 5 mm d j u p t i l l 20, 60 och 80 d i m e n s i o n s s t a b i l i t e t . S t a b i l i s e -rat r e s p e k t i v e o s t a b i l i s e r a t m a t e r i a l har målats och u t s a t t s för såväl

natur-l i g som a c c e natur-l e r e r a d ånatur-ldring (upp-f u k t n i n g / t o r k n i n g , (upp-f r y s n i n g / t i n i n g , UV-strålning.

E f t e r 23 c y k l e r a c c e l e r e r a d åldring är a n t a l e t s p r i c k o r i färgskiktet

(ett preliminärt mått på målnings-systemets v a r a k t i g h e t ) väsentligt färre i d e t y t s t a b i l i s e r a d e prov-m a t e r i a l e t (< 1 cprov-m/dprov-m2) än i d e t o s t a b i l i s e r a d e (> 20 cm/dm^). Arbe-t e Arbe-t h i Arbe-t Arbe-t i l l s förefaller bekräfArbe-ta vår hypotes a t t y t s t a b i l i s e r i n g l e -der t i l l längre un-derhålIsinter- underhålIsinter-v a l l .

En färgfilm på s t a b i l i s e r a t trä utsätts för s t o r a påfrestningar när träytan krymper och sväller. Detta leder t i l l s p r i c k b i l d n i n g och färgavflagning.

Påfrestningarna reduceras om träytan d i m e n s i o n s s t a b i l i s e r a t s .

Den valda " m o d e l l k e m i k a l i e n " r e s o r c i n o l / f o r m a l i n är dock ur miljösynpunkt knap past lämplig för p r a k t i s k tillämpning. V i försöker nu f i n n a en lämpligare y t -s t a b i l i -s e r i n g -s k e m i k a l i e med följande efter-strävade e g e n -s k a p -s p r o f i l :

den s k a l l tillföras i vattenlösning, den s k a l l vara o g i f t i g ,

men f i x e r a s ( b l i vattenolöslig) v i d n e u t r a l t pH (5--8)

och v i d låg, för v i r k e s t o r k n i n g normal, temperatur (40-50*)

d e t s t a b i l i s e r a d e y t s k i k t e t får i n t e b l i sprödare än d e t underliggande osta-b i l i s e r a d e träet.

(15)

(16)

15

i

(17)

TRÄ-SYLL-SYSTEM

Tore Hansson och Göran Hägglund, Trätek

L u f t s p o l t »

Trofyll iS>120 Cellplostskum OOmrn hog under lyllen ,

^bmn>

bred *id »»Ilen) • 7 ^ Byqqnadsteknisk u t f o r m n i n g E n l i g t B Golrang LTH i sam-a r b e t e med f y r sam-a byggföretsam-ag i Nordväst-Skåne (SBUE). u t v e c k l i n g av lämplig träprodukt

Målning minskar upp-t a g e upp-t av v a upp-t upp-t e n så a upp-t upp-t f u k t k v o t e n i n t e s k a l l behöva komma upp t i l l

r i s k a b l a nivåer.

10

(18)

U l f Bergström 17 ABV

DALANSEHAD VENTILATION I SMÅHUS

Reaultat f r A n nAgi-a f.'lltmJitningar i fuktakadade byggnader.

På senare t i d har d e t v i s a t s i g a t t man kan få f u k t p r o b l e m 1 d e t värme I s o l e r a d e y t t e r s k a l e t 1 småhus med balanserad v e n t i l a -t i o n . I d e -t följande redovisas mä-tningar Inom e -t -t område 1 N o r r l a n d där d e t t a Inträffat. (Se s i d 2 ) .

Vad kan orsaka Övertrycken 1 F T X - v e n t l l e r a d e BtnAhua? 1. F e l I n j u s t e r i n g v i d I n s t a l l a t i o n . 2. Iiansyn e j tagen t i l l t e m p e r a t u r s k i l l n a d i n s t a l l a t l o n s t l l l f a l l o - k a l l a r e Årstid. 3. F l a k t f e l . 1. A v f r o s t n l n g f e l a k t i g e l l e r e j pAkopplad. 5. B r i s t a n d e rengöring av f i l t e r och v S x l a r e . 6. Avstängd värfflevaxlare. 7. Vlndförhällanden.

De v i k t i g a s t e orsakerna t i l l övertryck t y c k s vara 1 första hand p k t 5 - b r l s t a n i l o rengöring -, men även p k t 2 - hansyn e j tagen t i l l t e m p . s k i l l n a d u t e inne p k t 7 - vindförhållanden - och p k t H - b r i s t e r 1 a v f r o s t n l n g , har k o n s t a t e r a t s medverka t i l l de uppkomna skadorna.

Åtgärder

A. FTX-vaxlare nAste i n b a l a n s e r a s så a t t u n d e r t r y c k Inomhus g a r a n t e r a s tillräckligt lång t i d för a t t denna t y p av kondens e j

s k a l l nå f a r l i g a värden.

B. I n s u g - och utblåsning måste p l a c e r a s så a t t da i n t e påverkas ogynnsamt under de t i d e r dä s k a d l i g a InvBndiga övertryck kan uppstå.

C. T r o l i g e n måste man också a r b e t a med större t r y c k s k i l l n a d e r Inom v e n t i l a t i o n s s y s t e m e t än raan gör för närvarande. S a n n a n f a t t n l n g

Balanserade v e n t i l a t i o n s s y s t e m 1 småhus måste u t f o r m a s så a t t övertryck Inomhus endast kan u t b i l d a s under k l i m a t

-förhållanden av k o r t v a r a k t i g h e t . Denna t y p av f u k t - och mögel-problem ar på många s a t t mer förradiska an andra t y p e r då de n o r m a l t I n t e upptäcks förrän e f t e r lång t i d v i d t ex f a s a d e r ned l u f t s p a l t .

A t t man i d e t t a a k t u e l l a f a l l upptäckte skadorna 1 t i d kan d e l v i s t i l l s k r i v a s d e t faktum a t t e n s k i k t s f a s a d användes. Det Innebar dock I n t e någon rekommendation a t t använda e n s k l k t a -f a s a d . Det undersökta området är i n t e något u n i k t -f a l l . Andra områden har d y k t upp 1 andra oammanliang. Tyvärr har dessa områden I n t e v a r i t tillgängliga för närmare undersökningar.

(19)

ruKT-K V O T 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 *0 10 o 10 20 ISOLf-^TJOCXLEK 170 WifJERALU'J. F i ; K r < v c r ; M A T ; j ! ; i c 8 5 , nx H'JS c Y T T T T V A C S 1 9 : 5 _{1 9 3 7} muu za uu AUG O C T U I M S 3 U U _{U A J} sa

69

uu 1 S E P T NOV 3 uu 1 7 U U X-NI II . Ii i l l 1 . ; i 1 1 1 - f I _{1 1 1 1}₁•i! . 1 1 1 1 1 1 1 1 ji - H 4 H 1 1 1 1 M 1 ^ ' • " * " J J A 3 0 H 0 1 8 M

J f U A U

J J A S 0 H 0 1 3 8 7 Nederbörd och v i n d r i k t n i n g . T a b e l l 1

t^imti; A V ntATJ- o a i T i u u p j v r a r r i L A T i o H i iius M E D F T X H ' / U Hus

Fine

F T tctKjöririg E f L e r F tenyticirKj T Amärkninq

A 53 54 1 / B B _45,5 _46,5 l / o C 9 2 1 3 0 1 7 0 1 6 0 Mycket smuts. F i l t e r o c h växlare D ₉₅ 99 E ₉₅ ₉₉ ^ 1 F, 158 175 _{Enl u p p g i f t n y l i g e n} r e n g j o r d 2 ₁₇₄ ₁₀₁ _{Seuiina hus e f t e r} G ₁₆₅ ₁₇₂ ny rengöring

(20)

ATT BYGGA TORRT

8-132 T o r e Hansson. S a m f i n a n s i e r i n g med BFR o c h SBUF

Trätek 19

Tore Hansson

\ \ \ \

Att bygga torrt

How to Limit Moisture in

Timber Frame Construction

Handbok. p r o j e k t o r e r , p l a n e r a r e , a r b e t s l e d n i n g LärarhandIedn i ng. a r b e t s 1edn i ng B r o s c h y r " H a n t e r a v i r k e t förnuftigt" k o l 1ekt i vanstä11 da

-K fliMlM. ^f^j^eÅ Pr AU/A luJUi

^ Tick U j ^ ^ . Mli. JM B«^(^^ Twed wtic* \^^\^

Allt virke även syllen, skall vara

under 18 % Innan du bygger in.

1

(21)

SAMMANFATTNING AV DISKUSSIONEN Ordf Arne Elmroth

Har Trätek t a g i t upp rätt p r o j e k t ? Saknas p u s s e l b i t a r för a t t man s k a l l kunna täcka större områden med heltäckande kunskap? Hur gör man kunskap tillgänglig?

På dessa inledande frågor följde en entimmesdiskussion. från denna saxas här väsentliga inlägg. De kommer a t t vara t i l l n y t t a i d e t förestående programarbetet.

Det är b r a a t t v i r k e t håller 18 % f u k t k v o t när d e t kommer t i l l a r b e t s -p l a t s e n , men h u r s k a l l man mäta f u k t k v o t e n , är d e t rätt k v a l i t e t -på v i r k e t och hur v e t man a t t d e t är rätt färg, hur t a r man reda på det?? Betong kan bättre d e k l a r e r a innehåll och k v a l i t e t .

Det f i n n s en lucka när det gäller v i r k e . Det behövs en annan s o r t e r i n g än "Gröna boken", bättre avpassad t i l l byggbranschens användning av v i r k e .

Träanvändningen behöver k l a s s a s i k l i m a t k l a s s e r och a t t v i r k e s k v a l i -t e -t e r och kemiska behandlingar anpassas däref-ter.

Man måste analysera kvalitetsfrågorna v i d användningen av trä i byg-gandet bättre. Det är för dålig ekonomi a t t köpa sågfallande och sor-t e r a själv.

BST jobbar idag med nya r e g l e r för k v a l i t e t på byggnadsvirke.

K v a l i t e t e n hos s k i v o r är i n t e tillräckligt väl bestämd. Kan s k i l l n a d e r komma från råvaran?

För v i r k e g e n e r e l l t är f u k t k v o t e n av största b e t y d e l s e . För v i r k e

utomhus bör v i r k e med m i k r o b i e l l t angrepp i n t e användas. Detta innebär en skärpning av den nuvarande v i r k e s s o r t e r i n g e n , en skärpning som nog måste införas s t e g v i s .

- Trähusbranschen köper rätt k v a l i t e t och målar i egna anläggningar. Byggarna är beredda a t t b e t a l a för k v a l i t e t men är hårt pressade eko-nomiskt. Kostnaderna måste ställas mot kraven.

Byggarna h a r v a r i t kända för a t t kunna pressa p r i s e r n a . Det liar a l l t i d v a r i t lägsta anbud som fått leveransen, även om d e t rört s i g om lägsta k v a l i t e t e n . Trähusbranschen t y c k s köpa bättre k v a l i t e t .

Byggbranschen behöver s t a r k a r e k o r t i diskussionerna med lånemyndig-heterna när d e t gäller kostnaderna för högre k v a l i t e t .

Hur s k a l l användarna ställa kraven så a t t u t v e c k l i n g e n d r i v s framåt och åt rätt håll? Kan någon ställa en k o r r e k t s p e c i f i k a t i o n på färg åt byggare?

(22)

21

V i l l något färgföretag u t v e c k l a färgsystem åt byggbranschen? 3a, färg-branschen svarar nog: om v i bara v e t ...

Vi söker färgsystem som har maximal hållbarhet och som i n t e a c c e l e r e -r a -r ackumule-ringen av f u k t . T-rätek kan i n t e u t v e c k l a fä-rgsystem men väl påverka färgbranschen i rätt r i k t n i n g .

1979 v a r två s t r y k n i n g a r l a t e x bästa behandling. Idag v e t v i bättre. A l k y d / o l j a som grund är bättre.

När d e t gäller skador så måste man nog lägga ansvaret på f l e r a händer. K o n s t r u k t i v t f u k t s k y d d är primärt, kemiskt kommer i andra hand som en g a r d e r i n g . Tyvärr är v i dåliga på k o n s t r u k t i v t f u k t s k y d d . Det gäller a t t göra f o r s k n i n g e n s kunskaper tillgängliga för användaren. FoU-r e s u l t a t måste beaFoU-rbetas, koncentFoU-reFoU-ras och ges u t i lämplig foFoU-rm, av-passad t i l l användarens behov.

Man får d r a s t i s k a förbättringar om man ändtätar och n y t t j a r bra grund-ningssystem. Det v i v e t idag räcker en b r a b i t .

för 10 år sedan beströk man trävirket med CCA v i l k e t ger fördubblade underhållsintervall. Kunskaperna om b r a underlag för målning tillämpas idag i n t e a l l s .

Impregnering t i l l 1 å 2 mm d j u p har s t o r b e t y d e l s e . Man s k u l l e kunna få d e t t a genom a t t impregnera gran. Beständigheten s k u l l e förbättras, fuktrörelserna dämpas och problemen med mögel på utomhuspaneler kunna e l i m i n e r a s .

Varför s k a l l man måla om trävirket rör s i g så a t t färgen s p r i c k e r ? Det borde vara bättre a t t ha en y t b e h a n d l i n g i b o t t e n som s t a b i l i s e r a r rörelserna.

R e s o r c i n o l som y t s t a b i l i s e r i n g är för d y r t . Man bör h e l l e r i n t e an-vända f u n g i c i d e r . Räcker det i n t e med doppning i o l j a ?

I USA används lösningsmedelsbaserade färger t i l l f a b r i k s g r u n d n i n g . I Sverige är medlen vattenbaserade av arbetarskyddshänsyn. Vattenbasera-de system är i n t e lämpliga för målning på k a l l t v i r k e , v i l k e t kan förekomma på v i n t e r n .

I trähusbranschen används idag endast vattenbaserade system av eko-nomiska skäl. Vattenbaserad a l k y d som grund och vattenbaserad a l k y l som färdigstrykning.

Nya anställningsformer kommer a t t i högre grad än idag göra det ange-läget a t t satsa på u t b i l d n i n g av p e r s o n a l . Bra u t b i l d a d personal är en bra r e s u r s . Det gäller u t b i l d n i n g av såväl högskoleutbildade, som gymnasieutbildade, som p r a k t i s k t verksamma. Det kommer a t t f i n n a s e t t behov av en samlad d r i v e inom 1-2 år.

Det f i n n s e t t behov av u t b i l d n i n g . Detta gäller både konstruktörer och a r b e t s l e d a r e . V i har besvärligare k o n s t r u k t i o n idag än t i d i g a r e sam-t i d i g sam-t som ekonomin är hårsam-t pressad. S y l l e n är s p e c i f i k sam-t svårsam-t u sam-t s a sam-t sam-t .

(23)

Varför f o r s k a , när man i n t e använder r e s u l t a t e n ?

På trä-fukt-området måste f l e r a vetenskaper samarbeta. Man v e t redan idag mycket. Vi måste i f r a m t i d e n satsa något mindre på f o r s k n i n g men så mycket mera på u t v e c k l i n g och u t b i l d n i n g , så a t t kunnandet om trä tränger fram t i l l användaren.

(24)

23

DELTAGARFORrECKNlNG

U l f Bergström, LB-Hus AB, S t o r g a t a n 2, 295 00 BROMÖLLA

Jonny Bjurman, SLU/Inst för Virkeslära, Box 7008, 750 07 UPPSALA J u l i u s B o u t e l j e , Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM

Sven C a s s e l b r a n t , Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM

Marie-Louise Edlund, Svenska Träskyddsinstitutet, Box 5607, 114 86 STOCKHOLM Sören Edmark, SCA Timber AB, Tunadals sågverk. Box 815, 851 23 SUNDSVALL Ingemar Ekdahl, Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM

Jan E k s t e d t , Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM

Arne E l m r o t h , KTH/Arbetsenheten för energihushållning i byggnader, 100 44 STOCKHOLM

Tore Falkenhaug, H u l t f r e d s h u s . Box 501, 577 00 HULTSFRED B e r t i l Grandinsson, SBUF, Box 16286, 103 25 STOCKHOLM

E r l i n g Gustafsson, Wästbobyggen AB, Box 150, 330 00 SMÄLANDSSTENAR M a r t i n Gustafsson, Trätek, Skeria 2, 931 87 SKELI EFTEÄ

Tore Hansson, Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM

Björn Henningsson, SLU/Inst för Virkeslära, Box 7008, 750 07 UPPSALA Ingemar Höglund, KTH/Inst för Byggnadsteknik, 100 44 STOCKHOLM

Ingvar Johansson, Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM

Gunnar Krakenberger, Statens Planverk, Box 12513, 102 29 STOCKHOLM Yngve L i n d s t r a n d , STU, Box 43200, 100 72 STOCKHOLM

B e r t i l Mattsson, KTH/Inst för Byggnadsteknik, 100 44 STOCKHOLM L a r s - E r i k Nevander, Grönegatan 8, 222 24 LUND

S t i g Nordin, Korsnäs-Marma AB, 801 11 GÄVLE Rune N o r r s e l l , Borgmästarvagen 9, 193 00 SIGTUNA

Rune Petersson, Traryds Fönster AB, Box 2062, 287 02 STRÖMSNÄSBRUK Roger Q v i s t , Götenehus AB, Box 17, 533 01 GÖTENE

Rune R y d e l l , Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM

Sture Samuelsson, KTH/Inst för Byggnadsmateriallära, 100 44 STOCKHOLM Claes-Håkan Sandberg, Diös AB, Box 116, 751 04 UPPSALA

E r i k T e l l , LB-Hus AB, Box 76, 295 00 BROMÖLLA Äke Thorn, Masonite AB, 910 02 RUNDVIKSVERKEN L i u Tong, Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM

Nils-Oskar Walther, AB Gustaf Kähr, Box 39, 382 00 NYBRO

Peter Zaunschirm, Trämaterialbyrån AB, Box 6214, 102 34 STOCKHOLM Kai ödeen, KTH/Inst för Byggnadsmateriallära, 100 44 STOCKHOLM

(25)

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troédssons forskningsfond

Trätekn i kCent ru m

INSTITUTET FOR TRATEKNISK FORSKNING

Box 5609,114 86 STOCKHOLM Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Asenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65