EXAMENS
ARBETE
Lärarexamen 210 hp
Stress
Elevers stressupplevelse i provsammanhang
Elin Rogersson
Utbildningsvetenskap 30 hp
Abstrakt
Studien undersöker hur elever upplever stress i provsammanhang och vad det kan vara som påverkar stressen, hur eleverna i årskurs sex känner inför och hur eleverna i årskurs sju känner efter proven. Studien har genomförts med enkätundersökning där 46 stycken elever
medverkat, 24 från årskurs sex och 22 från årskurs sju. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår hur eleverna besvarat frågorna och efter varje diagram analyseras frågan för att förtydliga frågorna och elevernas åsikter. I diskussionen besvaras syftet om hur elever upplever stressen i relation till nationella proven, hur eleverna i årskurs sex känner inför proven och hur sjuorna kände under och efter proven. Sexorna och sjuorna beskriver att de vill få höga resultat på nationella proven. Sexorna känner också att det är viktigt för deras lärare att de får bra resultat medan sjuorna inte känner av det från sin lärare. Sjuorna upplever däremot att deras föräldrar skulle blivit besvikna om de fått svaga resultat på nationella proven men sexorna inte kände detta från sina föräldrar.
Förord
Jag vill tacka mina handledare Jens Lerbom och KG Hammarlund vid Halmstads Högskola för all hjälp jag fått genom arbetet. De har gett mig vägledning och även tips så att man kan utveckla sin studie. Vilket gett mig olika synsätt att se skrivprocessen.
Ett stort tack till alla elever som deltog i enkätundersökningen som gjort det möjligt för mig att genomföra min studie. Vill dessutom tacka lärarna som gett mig tid att genomföra enkätundersökningen på eleverna och hjälpt med att skicka hem talongen.
Vill även passa på att tacka Andrea Johansson och Jessica Nilsson som har tagit sig tid att läsa och ge kommentarer på mitt arbete. Det har varit till väldigt stor hjälp.
Den sista jag vill tacka är min kära pojkvän som gett mig stöd, läst och varit min klippa som lyssnat på mitt gnäll när man varit trött. Utan Martin och Andrea hade jag inte kunnat genomföra mitt arbete.
Innehållsförteckning
Abstrakt ... 0
Förord ... 1
Innehållsförteckning ... 2
1. Inledning/ Problemområde ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 3
Syfte ... 3
Frågeställning ... 3
2. Bakgrund ... 4
2.1 Tidigare forskning ... 5
2.1.1 Elevers upplevelse av stress ... 5
2.1.2 Stress vid provsammanhang ... 6
2.1.2 Nationella proven ... 7 3. Teoretiskt perspektiv ... 9 4. Metod ... 10 4.1 Metodval ... 10 4.2 Urval ... 12 4.3 Bortfall ... 13 4.4 Genomförande ... 13
5. Resultat och analys ... 14
5.1 Redovisning av enkätsvaren och analys ... 14
6. Diskussion ... 30 6.1 Metoddiskussion ... 30 6.2 Resultatdiskussion ... 31 6.3 Slutsatser ... 35 7. Vidare forskning ... 36 8. Didaktiska implikationer ... 37 Referenslista ... 38
Referens från insamlad undersökning ... 40
Bilagor ... 41
Bilaga 1 ... 41
Bilaga 2 ... 42
1. Inledning/ Problemområde
En anledning till att jag har valt stress vid provsammanhang som problemområde är att efter att ha varit ute i skolorna under praktik och som vikarie har jag upplevt att många elever blir oroliga, får huvudvärk och ont i magen vid provsammahang. Detta har märkts speciellt inför de nationella proven då många beklagat sig för att må dåligt, ha ont i magen samt huvudvärk precis innan de ska utföra proven. En annan anledning till mitt val av problemområde är att jag själv kan känna igen mig i elevernas stressrelaterade känslor vid provsammahang. Mina erfarenheter stämmer överens med den forskning som återfinns bland annat hos BRIS (Barnens Rätt I Samhället) i Göteborg. De påpekar att en hel del barn ringer och beklagar sig att de utsätts för mycket press och krav och får magont och huvudvärk.1 Den ökade pressen
från skolan och samhället där elever ska få bra betyg och eleverna pressar även varandra att följa med i den tekniska utvecklingen. PISA bevisar att Sveriges prestationer har sjunkit i både matematik, läsförståelse och naturkunskap. Lärare behöver få mer resurser,
förutsättningar och ansvar att höja kvalitén i undervisningen.2 Inför prov är det vanligt att elever känner av stress och det är naturligt för de flesta eleverna. Enligt Ellneby är det inte bra när stressen pågår under en längre period vilket kan leda till stressymptom som huvudvärk, magont och sömnproblem.3
Skolverket har i sin skrift ”Attityder till skolan” bland annat undersökt hur ofta elever känner sig stressade på grund av prov eller läxförhör. I deras undersökning som var en
forskningsstudie har 2404 elever i årskurs 4-6 deltagit och 1441 i årskurs 7-9 och gymnasiet.4 Det framgår inte hur många elever från varje årskurs som har deltagit, varken från 4-6 eller 7-9 och gymnasiet. Skolverket fann att 22% av eleverna i årskurs sex upplever en eller flera gånger i veckan att de blir stressade. 27% upplever en eller flera gånger i månaden att de blir stressade på grund av prov och läxförhör.5 För eleverna i senare grundskolan var det 35% om ansåg att de aldrig eller mer sällan kände sig stressade på grund av prov.6
1 Sandelin, 2000 2 Skolverket, 2013c 3 Ellneby, 1999 4 Skolverket 2013d 5 Skolverket, 2012a 6 Skolverket, 2012b
I denna uppsats väljer jag att definiera de nationella proven som ett av de provtillfällen som eleverna utsätts för under sin skoltid. De nationella proven är ett unikt provsammanhang i Sverige som eleverna i årskurs sex inte är bekanta med sen tidigare och årskurs sju har genomfört det en gång. I och med elevernas ringa erfarenheter kring nationella proven är det ett bra tillfälle att undersöka hur de upplever stress eftersom de inte liknar andra prov. Jag har inte funnit mycket tidigare forskning kring de nationella proven, har sökt både på Internet samt på bibliotek. Jag har försökt få hjälp av personal på bibliotek och andra personer som jag tror kan finna tidigare forskning. Jag har däremot funnit mycket forskning hur elever upplever press och stress under provtillfällen. Eftersom jag har definierat ett av dessa tillfällen som nationella proven anser jag det vara en relevant undersökning.
1.1 Syfte och frågeställning
Utifrån denna problembakgrund har följande syfte skapats.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka om elever upplever stress i samband med de nationella proven samt att undersöka vilken stress elever i årskurs 6 upplever inför de nationella proven och hur elever i årskurs 7 i efterhand beskriver den stress de upplevde inför de nationella prov de hade i årskurs 6.
Frågeställning
Hur upplever eleverna provsammanhang i skolan?
2. Bakgrund
Vi i däggdjurssläkten har sedan omkring 100 miljoner år skyddat oss med hjälp av stress. När vår kropp upplever fara slår det autonoma nervsystemet (sympatikus och parasympatikus) (B) och det hormonella systemet (C) om sig. Det resulterar i att beteendet (A) blir så maximalt som möjligt för att hantera situationen. B och C samarbetar för att optimera A.7 I ordet stress finns det fyra beståndsdelar som beskriver stressen, stressorer, stressupplevelsen, reaktionen samt återkoppling på stressreaktionen. Det menas att när en person utsätts för stress reagerar personen utifrån tidigare erfarenheter på handlingar, händelser och konsekvenser kring situationen. 8
När upplevelsen sker, registrerar vår hjärna händelsen och blir mer skärpt och vaksam.
Fysiologiska och biokemiska förändringar inträffar i det centrala nervsystemet, muskulaturen, beteendet, det sympatiska, parasympatiska nervsystemet, hormonsystemet och
immunsystemet påverkas. Denna händelse är normal och betraktas som en alarmreaktion. Upplevelsen av stressreaktionen är en del av processen som sker och är det som orsakar att vi känner oss stressade. Vid upplevelsen av stress kan vi känna hur hjärtat slår snabbare och hur vi blir varma och svettiga. Reaktionen kan upplevas som obehaglig på grund av dess syfte som varningsklocka, men reaktionen uppfattas inte alltid så.9 Ifall vi individer inte skulle ha stressreaktionen skulle livsprocessen upphöra eftersom det är på grund av reaktionen som vi reagerar vid krissituationer.10
Stress kan både vara positiv och negativ, det är en balans mellan de krav som ställs på oss och hur vi hanterar kraven som stressen kan upplevas som en positiv eller negativ utmaning.11 Positiv stress kan tillföra extra energi inför en ny uppgift, utmaning eller inför matcher.12 Negativ stress kan skapas genom två orsaker, antingen på grund av krav som är över vår förmåga eller om de är för låga vilket resulterar i understimulans för oss.13 Den negativa stressen kan leda till att vi presterar sämre i utmaningar eller uppgiften, vilket kan leda till
7 Ahmad, Ekman & Arnetz, 2005 8 Ekman & Arnetz, 2013
9 Ekman & Arnetz, 2013,
10 Ahmad, Ekman & Arnetz, 2005 11 Frankenhaeuser, 1995
12 Klingberg, 2011, Lundborg och Malmqvist m.fl., 2000, Brimm, J, 1983 13 Frankenhaeuser, 1995
huvud- och magbesvär.14 Man kan också uppleva känslor av osäkerhet, hjälplöshet och desperation när man upplever negativ stress under en längre period.15
2.1 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer det förklaras elevers tidigare upplevelser av stress och den stress de kan uppleva i provsammanhang.
2.1.1 Elevers upplevelse av stress
Vi möter ständigt nya kravfyllda livssituationer och elever ställs dagligen inför krav som påverkar dem genom att göra dem stressade.16 Elever upplever stressen olika utifrån tidigare erfarenheter från sin uppväxt, utifrån familjens socioekonomiska situation samt miljön de hade runt sig under sin uppväxt.17 Upplevelsen av höga krav, låg självkänsla, sömnstörningar och undermåligt socialt stöd är de största orsakerna till ungdomarnas stress.18 Helms och Gable anser att akademisk stress är en primär källa till stressen i skolan på grund av den stigande akademiska prestation och kontinuerliga uppföljning av en elevs prestation i skolan som sker i from av prov samt läxförhör.19
Ifall stressen pågår under en längre period kan eleverna få svårare att koncentrera sig, lära sig nya saker, minnas och fattar svårare beslut. Det kan också leda till att de drar förhastade slutsatser och blir mer lättirriterade.20 Stress som pågår under en längre period påverkar oss
inte bara psykiskt utan även fysiskt. När en människa utsätts för akut stress samlas en rad fysiologiska mekanismer som ger skydd genom ökad beredskap hos immunförsvaret och rörelseapparaten. Stressymptom kan ses genom kroppsliga symtom som irritabilitet, kraftlöshet, sömnproblem, huvudvärk, matsmältningsproblem och så vidare.21
Vid stress utan att vila eller förbränning av de stresshormoner som samlas i kroppen kan dessa symtom bli en följd. Det är väldigt viktigt att eleverna i skolan vilar eller utför en fysisk aktivitet för att förbränna dessa hormoner. Vila tar längre tid än om du utför en fysisk aktivitet
14 Ahmad, Ekman & Arnetz 2005, Lundborg och Malmqvist m.fl., 2000 15 Brimm, J, 1983
16 Barnombudsmannen, 2003, Cassidy, 2003 17 Whärnborg, 2009, Ahmad, Ekman & Arnetz 2005 18 Utbildningsdepartementet, 2006
19 Harpell &Andrews, 2013 20 Assadi & Skansen, 2000 21 Cassidy, 2003
som till exempel fotboll. Att vara fysisk aktiv bidrar inte bara till bättre aktivitetsmönster utan ger även barnen bättre koncentration i skolan. Det påverkar både humöret, självkänslan och inlärningen. Detta genom att när man är fysiskt aktiv så frisätts hormoner i kroppen som ökar känslan av välbefinnande. Efter ett träningspass så blir eleverna avslappnade och det bästa tillståndet för inlärning är en blandning av muskulär avslappning och mental koncentration.22 Grundskoleungdomar anser att det är skillnad mellan press och stress. Press är något
nödvändigt, med hjälp av pressen skapar det en fartgivare för eleverna. Stressen upplever eleverna som något negativt och något som man utsätter sig själv för. Det görs genom att man skjuter upp skolarbeten som är viktiga för att göra något man själv anser som roligare. Det framhålls också att vi lever i ett prestationssamhälle vilket skapar stress. Vi har många val som ska göras som påverkar vår framtid vilket kan skapa stress, men få vill ändra på att dessa val inte ska få finnas för oss.23
2.1.2 Stress vid provsammanhang
Stress sker oftast när vi utsätts för påfrestningar som är främmande och gör oss osäkra, så stress är olika för varje person eftersom vi inte är precis likadana. Det som en person kan anse är farligt, hotfullt, lockande eller krävande kan en annan tycka är lätt att handskas med.24 Vad en människa upplever som påfrestande behöver inte någon annan hålla med om, eftersom vi har olika fysiska, psykiska, andliga, materiella och sociala förutsättningar att motarbeta stress.25 Därför är det viktigt att ta hänsyn till att alla elever är olika då det kan göra att vissa elever kan bli stressade och de kan försvåra deras inlärning.26 Vi kopplar oftast inte att våra problem hör samman med saker som sker utanför oss själva, att vi kan känna en press från skolan, högljudda miljöer, jobbiga livshändelser och komplicerade kompisrelationer och att det påverkar oss genom att göra oss stressade.27 En stor del av eleverna upplever att skolan är den främsta stressfaktorn eftersom de behöver utföra skolarbeten hemma. Ofta har de flera prov och läxor under samma vecka och det leder till att eleverna måste prioritera bort sin fritid. Ämnes- och betygskriteriet är också en faktor till stress.28
22 Raustorp, 2004 23 Bremberg, 2006
24 Ahmad, Ekman & Arnetz, 2005
25 Assadi & Skansen, 2000; Brey och Clark, 2012 26 Ahmad, Ekman & Arnetz, 2005
27 Jeding, 2010
”Attityder till skolan” är rapport från Skolverket om elever, lärares och föräldrars attityder till skolan som genomförs var tredje år. I undersökningen får elever bland annat svara på frågor angående trivsel i skolan och stress.29 Hur ofta eleverna känner sig stressade, om de upplever stress på grund av läxor, läxförhör eller vid provsammanhang. Av eleverna i årskurs sex upplever 22% att de en eller flera gånger i månaden upplever sig stressade. 31% känner mer än sällan sig stressade och 24% av eleverna upplever sig aldrig stressade. I en av frågorna framgår det hur eleverna upplever stress på grund av läxor, 21% av eleverna i sexan
besvarade att de en eller flera gånger i veckan blir stressade på grund av läxor. 23% upplever en eller flera gånger i månaden att de blir stressade över läxor, 28% känner mer sällan och 20% aldrig att de blir stressade. Eleverna fick även besvara hur ofta de känner sig stressade över läxförhör och prov. Där upplever 22% att de blir stressade en eller flera gånger i veckan över prov och läxförhör, medan 27% känner att de blir stressade en eller flera gånger i
månaden. 28% stycken upplever mer sällan att de blir stressade över dessa händelser och 16% blir aldrig stressade på grund av läxförhör eller prov.30
Eleverna som går den senare grundskolan fick också besvara dessa frågor i ”Attityder till skolan”. Deras svar på hur ofta de känner sig stressade i skolan blev 20% av eleverna ofta stressade, 36% upplever då och då, 26% mer sällan och 11% aldrig. Det fanns även en till kategori där 37% stycken ansåg aldrig eller sällan. På frågan om hur eleverna känner av stressen av läxor och hemuppgifter besvarade 35% av eleverna att de minst en gång i veckan upplevde stress över läxor och hemuppgifter. 26% kände minst en gång i månaden och 19% mer sällan. 9% stycken av eleverna känner inte av stressen, de valde aldrig och 29% valde aldrig plus mer sällan om stressen på grund av läxor och hemuppgifter. I en av frågorna hur eleverna känner stress på grund av prov besvarade 34% stycken att de varje dag plus minst en gång i veckan känner sig stressade över prov. 9% ansåg varje dag och 25% minst en gång i veckan. 29% av eleverna tyckte minst en gång i månaden och 26% mer sällan. 9% upplevde aldrig stressen och 35% kände aldrig plus mer sällan.
2.1.2 Nationella proven
Huvudsyftet med nationella proven är att stödja en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning samt ge grund för en analys av hur och i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls. Proven bidrar även till att kartlägga elevernas kunskaper i respektive ämne och det
29 Skolverket, 2013d
kan vara underlag för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Detta är dessutom ett stöd för läraren, där man kan upptäcka elevens behov i sin utveckling och därmed få tips om områden där mer undervisning är nödvändig. Ifall planeringen för lektionen fungerar eller behöver läraren ändra sitt utlärningssätt för att öka elevernas förståelse. Frågorna på proven är konstruerade utefter kunskapskraven som eleverna ska uppnå, det är dem som ligger till grund för hela undervisningen. Eleverna ska med hjälp av proven få en ökad måluppfyllelse och även kunna få bevisa sin kunskap under ett tillfälle.31
Funktionen med proven är att det är en avstämningspunkt i slutet av en årskurs och ska framställa elevers kunskaper i de ämnen som proven genomförs i, på grund av detta blir proven en summativ bedömning. Provresultaten ger information till läraren om de kunskaper som är starka samt svaga hos en elev och därigenom påpekar vad i undervisningen eleven behöver hjälp med. Proven ger då en bild på hur undervisningen har fungerat, vilket kan ge förslag på utvecklingen av undervisningen. Eftersom proven inte bara påverkar elevens prestation blir det även en formativ bedömning då läraren kan få hjälp med undervisningen samt får veta elevens svagheter och därigenom ge eleven feedback så att de kan utvecklas och stärka eleven.32
Alli Klapp beskriver i artikeln ”Formativ bedömning stärker lärandet” att summativ bedömning är bra för de högpresterande eleverna eftersom de oftast gillar pressen under exempelvis prov och läxförhör. 33 Även lågpresterande elever kan uppskatta summativ bedömning på grund av att de gillar pressen och kan med hjälp av pressen utföra bättre på proven eller läxförhören. Formativa bedömningen är mer för elever som inte uppskattar pressade situationer. För under formativ bedömning ska du främja elevers lärande,
kommunicera med eleverna och ge dem respons så att dem kan utvecklas. I skolan ska vi både ge eleverna summativ och formativ bedömning för att kunna ge alla elever den utveckling de behöver. Genom att ha prov och kunna ge betyg men samtidigt ge eleverna en respons på hur dem ska kunna utvecklas utifrån sin kapacitet. Detta skapar både en formativ och summativ bedömning.34 31 Skolverket, 2013a 32 Skolverket, 2013b 33 Klapp, m.fl, 2010 34 Klapp, m.fl, 2010
3. Teoretiskt perspektiv
Studien är inspirerad av fenomenografisk metod. Fenomenologin är när man försöker finna vad som är kärnan i ett fenomen och fenomenografi när insamling från olika uppfattningar av fenomenet sker.35 Fenomenografi används för att identifiera, formulera och uppmärksamma forskningsfrågor. Det uppmärksammar även frågor som är betydelsefulla för lärande och uppfattning i en pedagogisk miljö.36 Med hjälp av fenomenografi kan man beskriva hur något framstår för människor och inte hur något egentligen är. Verkligheten kan tolkas på flera olika sätt och när jag genomför min undersökning kan det upptäckas ytterligare sätt att tolka
liknande fenomen.37 Människan kan inte veta mer om sin verklighet än verkligheten själv,
exempel på detta är om en teori om skolans vardag skulle överträffa skolvardagen själv.38
Problem kan ses på olika sätt beroende på personers tidigare erfarenheter och upplevelser. Genom att studera empirin om hur en grupp människor föreställer, erfar och förstår ett fenomen i omvärlden genomförs en fenomenografisk metod. Datainsamlingen kan till exempel ske genom intervjuer, enkätundersökningar, gruppintervjuer och observationer.39 Jag anser det vara relevant att studien inspireras av fenomenografi eftersom syftet med studien är att få en överblick hur elever upplever stress i relation till de nationella proven. I arbetet kommer jag använda delar av fenomenografin för att få fram elevernas erfarenheter och upplevelser av provsammanhang. Hur sexorna upplever och föreställer sig hur det kommer att vara och hur sjuorna erfarade och upplevde provsammanhanget.
35 Claesson, 2002 36 Marton & Booth, 2000 37 Larsson, 1986
38 Kroksmark, 2007 39 Khilström, 2007
4. Metod
I följande del beskrivs vilket tillvägagångssätt jag valt att använda för att få fram det
empiriska materialet som ligger till grund för min studie, samt en motivering till de val som genomförts även varför jag inte valde någon annan metod. Här redogörs den metod som studien grundas på och det urval som avgränsat studien.
4.1 Metodval
En enkätundersökning är genomförd i två klasser, en i årskurs sex och en i årskurs sju. Fördelen med enkäter är att undersökningsgruppen får frågorna samtidigt och kan svara på dem under samma förutsättningar.40 Genom enkätundersökning kan man komma åt personers åsikter, upplevelser och erfarenheter.41 Eftersom jag vill ta reda på elevers upplevelse av stress i relation till nationella proven och anser då att en enkätundersökning är lämplig för att få reda på elevers åsikter kring ämnet.
De flesta frågorna har indelade svarsalternativ i olika skalor, från stämmer inte, stämmer lite, stämmer nästan och stämmer verkligen. Det är enbart fyra svarsalternativ på grund av att utesluta mittenvalet går det att undvika att eleverna enbart väljer svar utan att egentligen ta ställning i frågan.42 På några av frågorna ska eleverna beskriva med egna ord sina åsikter,
detta gör dem på grund av att alla uttrycker sig olika och jag vill fånga upp så många av elevernas olika sätt att uttrycka sig. I en av frågorna får de även välja mellan 1-5 där 1 är lite och 5 är mycket. Detta sker på fråga 9 eftersom jag upplever att det är svårt att uttrycka sin åsikt med svarsalternativen och därmed lättare med en 5 skala. Anser dock inte att 1-5 skalorna passar till de andra frågorna och därför har jag endast på fråga 9. Valde 1-5 skala eftersom det är det jag mest är bekant med gällande enkätundersökningar samt fick tips från min handledare att använda mig av den metoden kring fråga 9.
Enkätstudien är en standardstrukturerad studie eftersom frågorna har ett genomarbetat frågeschema samt frågorna ställs i samma ordning. En enkätundersökning är standardiserad därför att alla i studien får svara på frågorna samtidigt.43
40 Patel & Davidson, 2003 41 Trost, 2001
42 Patel & Davidson, 2003 43 Holme & Solvang, 1997
När frågorna är rätt utformade för att få fram det som ska undersökas blir värdet på
informationen mer exakt och det ökar validiteten i undersökningen. Forskning ska använda sig av tillförlitliga metoder för att få fram valid data.44 Frågorna i enkäten ska besvara syftet och frågeställningen i forskningen. I början av enkäterna (se bilaga 2 & 3) finns det frågor som är till för att göra eleverna bekväma men kommer inte tas med i resultatet. Resten av frågorna är till för att upptäcka hur eleverna upplever och upplevde nationella proven samt hur de upplever provsammanhang. Jag valde att inte definiera ordet ”stress” i enkätformuläret då det är en tolkning som jag ska dra slutsatser från.
Jag genomförde en sammanställning och bearbetning av enkätundersökningen för att få fram elevernas svar. Jag anser att det är viktigt att sammanställningen och bearbetningen sker korrekt och att man inte framställer elevernas svar på ett felaktigt sätt. Reliabiliteten ökar när bearbetningen av en undersökning sker korrekt, att man får ner det som sägs och att det är så verklighetstroget som möjligt.45 Resultatet av studien ska kunna uppnås av en annan forskare och få samma resultat för att uppnå en hög reliabilitet.46 På grund av att studien genomförs på just elever kan reliabiliteten inte bli så hög eftersom alla är olika och kan uppleva saker skilda utefter tidigare händelser. Däremot avkodningen av den insamlade empirin ska bli den samma oavsett vem som bearbetat den vilket ger lite reliabilitet i undersökningen.
Studien kommer innefatta både kvalitativ och kvantitativ forskning. När man utför en strukturerad enkätstudie blir det oftast en kvantitativ datainsamlingsmetod. Den insamlade data som framkommit från enkäterna blir den kvantitativa forskningen i undersökningen och på grund av att det ska genomföras en analys på den information som kommit fram blir det även en kvalitativ undersökning. I en studie används oftast en kombination mellan kvalitativ och kvantitativ forskning.47 Efter att ha analyserat den data som kommit fram från
undersökningen blir det den empiri som kommer att användas för att besvara syftet. Jag påbörjade min studie med att göra syftet och valde därefter att jag ville genomföra en enkätundersökning. När valet av insamling för min empiri blev gjort behövdes en teori för att kunna analysera och identifiera elevernas svar. Jag valde därför att inspireras av
fenomenografi och ha det som teori för att kunna genomföra denna identifiering och
uppmärksamma elevernas svar. Genom att utföra min forskning på detta sätt genomför jag en
44 Denscombe, 2004 45 Patel & Davidson, 2003 46 Denscombe, 2004 47 Trost, 2001
induktiv forskning. När man genomför en induktiv forskning samlar man in empiri utifrån ett upptäckande perspektiv, man samlar in empiri innan man utgår från teori.48 På grund av att man redan tror sig veta hur någonting ska vara, har tolkningar och egna värderingar men dock ingen djupförståelse i det. Forskaren finner stöd i sina egna uppfattningar när man undersöker någonting.49 Antingen så falsifierar eller verifierar man studien utefter sina förutfattade meningar. När man falsifierar en hypotes bevisar man att den inte stämmer medan verifierar då stödjer man hypotesen.50 Med hjälp av min empiri från enkäterna ska jag antingen verifiera eller falsifiera mina egna uppfattningar eftersom jag tror att eleverna upplever eller upplevde stress kring nationella proven men jag har ingen djupgående kunskap i det vilket jag nu ska försöka skaffa mig.
4.2 Urval
Populationen som valts till denna studie har blivit utvald genom bekvämlighetsurval och det är ett icke slumpmässigt urval. Skolan är känd för mig sedan tidigare och de medverkande har valts ut genom ett subjektivt urval. Med subjektivt urval menas att forskaren har tidigare kunskap om gruppen och väljer dem eftersom man tror gruppen ger mest värdefull data.51 Genom tidigare erfarenheter med deltagarna har jag kännedom om deras upplevelse kring prov. Det kan göra så att det blir lättare för mig att tolka elevernas svar eller så kan det göra att jag läser in mer av svaren än vad som framkommit.
Skolorna som valdes är från södra delen av Sverige och inför undersökningen togs det kontakt med lärarna till de tre klasser, en för årskurs sex och två för sju, som jag ville utföra min undersökning på. Lärarna fick information om studiens syfte och meningen med
genomförandet av undersökningen. Eleverna är under arton år och på grund av det behövs föräldrarnas medgivande, jag åkte därför ut till skolorna och informerade eleverna om syftet med undersökningen och gav dem en talong (se bilaga 1). Talongen förklarade det som jag föreläste om när lappen lämnades ut. Nästkommande möte med eleverna skulle dem ha med sig lappen med antingen godkännande eller icke godkännande från deras föräldrar. Ifall en elev inte hade med sig lapp räknades det som ett icke godkännande.
48 Birkler, 2008
49 Holme & Solvang, 1997 50 Birkler, 2008
4.3 Bortfall
Undersökningens totala population var 46 stycken, varav 24 var från årskurs sex och 22 från årskurs sju. Helheten som skulle ha kunna deltagit var 81, där det var 24 från årskurs sex och 52 från årskurs sju. Anledningen till att det endast blev 46 var på grund av eleverna inte medtagit talongen som dem fick medskickat hem och utan medgivande från förälder kan jag inte utföra undersökningen på eleven.
4.4 Genomförande
Genom mailkontakt bestämdes tiden med lärarna för klasserna som undersökningen skulle utföras på. Vid genomförandet fick författaren till denna studie in talongerna som skickats med hem för på skrivning och godkännande från föräldrarna. Innan utlämnandet av enkäterna var det en kort genomgång om anonymiteten i undersökningen, ingen kommer kunna veta att de genomfört undersökningen, att deras ärlighet är viktig samt har de några funderingar kring frågorna var det enbart att fråga om hjälp. Eleverna fick sina enkäter att fylla i,
undersökningen tog ungefär en kvart till tjugo minuter. När man som elev genomfört enkäten lämnade dem in den till författaren av denna studie och återgick till sitt skolarbete.
5. Resultat och analys
Under denna del ska resultatet av enkätundersökningen redovisas. Det finns 14 frågor men frågorna 1-5 kommer inte redovisas, på grund av att de inte är relevanta för studien. För att förtydliga svaren kommer de att presenteras via diagram. Siffrorna som står i värdeaxeln visar hur många personer och i staplarna visar det hur många elever som valt vilket svarsalternativ. Under varje diagram görs en kort redogörelse över elevernas svar. Frågorna kommer att visas både från sexornas och sjuornas efter varandra, därefter kommer en analys på deras svar tillsammans. Jag analyserade elevernas svar genom att tolka vad jag tror eleverna menar med sina svar och utgår ifrån deras svar och mina uppfattningar av deras svar.
5.1 Redovisning av enkätsvaren och analys
Årskurs sex: Fråga 6: Tycker du att du får tillräckligt med hjälp av din lärare?
62,5% (15 elever) av eleverna i årskurs sex anser att de nästan får den hjälp de behöver från sin lärare, 29,1% (7 elever) tycker att de verkligen får hjälpen och 8,3% (2 elever) känner att de inte får så tillräckligt med hjälp av läraren.
0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 6
Antal elever n=24
Årkurs sju: Fråga 6: Tycker du att du får tillräckligt med hjälp av din lärare?
Här ansåg 72,7% (16 elever) av eleverna i årskurs sju att de verkligen får tillräckligt med hjälp från sin lärare, 18,1% (4 elever) känner att det nästa stämmer och 9% (2 elever) tycker att de inte får riktigt den hjälp de behöver.
Det framstår för mig genom elevernas svar att de själva upplever att de får den hjälp de behöver av sin lärare. Eleverna i årskurs sex upplever däremot att de nästan får den hjälp de behöver och det kan bero på olika faktorer. De två klasserna har olika lärare vilket gör att de inte får samma förutsättningar. Eleverna kan uppleva hjälpen från läraren på olika sätt utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser och det är hur dem själva upplever det som är det som är rätt för dem själva. Saker kan ses på olika sätt beroende på personers tidigare erfarenheter och upplevelser.52
Årkurs sex: Fråga 7: Vad tycker du om läxor?
52 Khilström, 2007 0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 6
Antal elever n=22 0 5 10 15 20Fråga 7
Antal elever n=24I denna fråga fick eleverna besvara de svarsalternativ de ansåg stämde in på sin upplevelse kring läxor. Här upplever 66,66% (16 elever) att läxor är jobbigt, 41,66% (10 elever) anser det vara stressande och 41,66% (10 elever) irriterande. Det är också en del som upplever det som positivt vilket är 16,66% (4 elever), 41,66% (10 elever) utmanande och lärorikt 16,66% (4 elever). Det var somliga av eleverna som tillförde under frågan vad de menade med när de kände så som de gjorde, eleverna beskrev att de ansåg att läxor är stressande och jobbiga men det är på grund av att de redan har varit i skolan hela dagen vilket gör det till ett extra
moment. De tycker även att läxor är något positivt och lärorikt men ett extra moment efter en hel dag i skolan.
Årskurs sju: Fråga 7: Vad tycker du om läxor?
Även på denna fråga fick eleverna i årskurs sju besvara med fler svarsalternativ, för att beskriva sin känsla kring läxor. 63,63% (14 elever) anser att det är jobbigt med läxor, 59% (13 elever) tycker det är stressande och 45,45% (10 elever) upplever det onödigt. Några elever betraktar läxor som positivt, utmanande och lärorikt. 18,8% (4 elever) anser det vara positivt, 27,27% (6 elever) tycker det är utmanande och 9% (2 elever) lärorikt. Även här beskrev somliga elever under frågan för förtydliga deras svarsalternativ. Eleverna anser som de i sexan att läxorna är jobbigt, stressande och onödigt. De anser att de inte riktigt har tid för läxorna efter skolan på grund av deras fritidsaktiviteter. Det är lärorikt och utmanande men jobbigt efter en lång skoldag att inte enbart kunna få gå hem och umgås med kompisar. Denna grupp elever beskriver att läxor är något jobbigt och stressande, de förklarar även att det är lärorikt samt roligt men vill också bevara sin fritid. Eleverna erfar därför att det är något
0 5 10 15 20
Fråga 7
Antal elever n=22onödigt och irriterande med läxor. Det som framstår för mig då är att eleverna upplever läxor som ett stressmoment, något extra de behöver utföra under dagen.
Årskurs sex: Fråga 8: Vad tycker du om nationella proven?
Utav de 24 eleverna i årkurs sex var det åtta stycken som tycker nationella proven är jobbigt, tråkigt och blö. En av de åtta tycker ”jag har dåligt självförtroende så jag gillar inte prov överhuvudtaget”. 14 av eleverna beskriver att de ”inte vet”. Resterande två tycker att det skulle bli kul men nervösa ifall de inte skulle fatta/kunna något och att proven skulle bli jobbiga men belönande. En av de två skrev att ”jag älskar att göra dem, men är rädd för att inte fatta frågorna”.
Årskurs sju: Fråga 8: Vad tycker du om nationella proven?
Två av de 22 eleverna tyckte nationella proven var bra för att se hur man ligger till i ämnena. Fyra stycken tyckte nationella proven var onödiga eftersom de redan har så många prov i skolan men att man samtidigt kan se nationella proven som ett vanligt prov. De resterande 16 av eleverna tyckte nationella proven var jobbiga, stressande och gjorde dem nervösa. Elever förklarade ”Jag gillar inte nationella proven, jag tycker det är jobbigt och jag blir närvös”, ”Det är jobbigt när man känner sig stressad”, ”Svårt att inte veta vad som skulle komma på proven. Vissa svåra, vissa lätta”, ”Jag tycker att det är lite oskysst att sätta så stor press på 6;or” och ”Svåra, jobbiga. Men bra att kolla hur elever ligger till i ämnena”.
Större delen hos sjuorna beskriver att nationella proven är jobbiga, stressande och gjorde dem nervösa. Medan den större delen hos sexorna inte upplever något alls, de skrev ”vet inte”. Åtta av eleverna i årskurs sex hade liknande svar som de flesta i årkurs sju att de är jobbigt, tråkigt och blö med nationella proven. Två från årskurs sex tycker det ska bli kul med nationella, en av dem till och med älskar det men båda är rädda för att de inte ska förstå eller kunna svaren på frågorna. I årskurs sju är det också två som tycker det är bra med nationella proven eftersom då kan man se hur man ligger till i ämnena. Fyra i sjuan tycker proven är onödiga på grund av att de redan har så många prov men att man kan se nationella proven som ett vanligt prov.
Ur elevernas svar uppfattar jag att eleverna upplever stress och ett obehag när det kommer till nationella proven, eftersom det är ett provsammanhang som sätter press på dem. Alla
upplever vi olika eftersom verkligheten kan tolkas på flera olika sätt.53 Årskurs sex: Fråga 9: Tror du nationella proven påverkar betygen?
Eleverna upplever att nationella proven påverkar deras betyg inför kommande betygsättning i årskurs 6. Hela 45,8% (11 elever) ansåg att nationella proven påverkar deras betyg mycket och 37,5% (9 elever) upplevde att betygen kommer bli påverkade ganska mycket av deras resultat i nationella proven.
Årskurs sju: Fråga 9: Tror du nationella proven påverkade ditt betyg?
Här upplever större delen av elevgruppen att nationella proven påverkar deras betyg ganska mycket, 54,5% (12 elever) av eleverna upplevde detta. 27% (6 elever) menar dock att nationella proven påverkar i förhållande till betygen en del.
53 Larsson, 1986 0 5 10 15 20 1 2 3 4 5
Fråga 9
Antal elever n=24 0 5 10 15 20 1 2 3 4 5Fråga 9
Antal elever n=22Eleverna beskriver att de upplever att nationella proven påverkar deras betyg. Sexorna föreställer sig att det kommer påverka deras betyg och sjuorna erfarar att det kan ha påverkat betyget. Det som jag upplever och tolkar är att eleverna kan fått veta att betygen påverkas av nationella proven från antingen kompisar eller lärare. Sjuorna kan ha kännedom kring betygen om de påverkat deras slutbetyg i sexan utefter nationella proven eller om det är en slump. Det är dock det eleverna upplever som är det som är rätt för dem vilket gör det svårt att tolka och veta exakt hur eleverna tänker kring denna fråga. Jag kan inte veta hur det egentligen är för eleverna utan endast tolka att det är på grund av att de fått veta från kompisar att nationella proven påverkar betyget. Eleverna i årskurs sju kan dra slutsatser från sitt slutbetyg i sexan från betyget på nationella proven.
Årkurs sex: Fråga 10: Det är viktigt för mig att få bra resultat på nationella proven.
För 70,8% (17 elever) av eleverna är det betydelsefullt att få bra resultat på nationella proven. 29,2% (7 elever) ansåg det var det stämde nästan helt att de ville få bra resultat på proven men ingen ansåg att de inte ville prestera bra och få bra resultat på nationella proven.
0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 10
Antal elever n=24
Årskurs sju: Fråga 10: Det var viktigt för mig att få bra resultat på nationella proven.
Många av eleverna tyckte det var viktigt att få bra resultat på nationella proven när dem genomförde proven. 63,6% (14 elever) av eleverna ville få bra resultat på nationella proven, 27,2% (6 elever) ansåg det stämde nästan att det var betydelsefullt för dem att få bra resultat. Det fanns en del av sjuorna som upplevde att de inte stämmer helt utan bara är lite viktigt för dem att de presterar bra på proven. 9% (2 elever) var det som inte tyckte det var viktigt att få bra resultat.
Det framgår i undersökningen att majoriteten av eleverna känner att det är viktigt för dem att få bra resultat på nationella proven. Genom att tolka sexornas svar kan de uppleva att det är viktigt med nationella proven på grund av att de tidigare inte genomfört proven samt har fått kännedom från andra att proven är viktiga. Eleverna kan själva tolka nationella proven som viktigt genom att ha fått höra av sin omgivning hur viktiga proven är samt tvärtom. Helms och Gable anser att den stigande akademiska prestationen som elever försöker prestera i skolan kan skapa stress för eleverna.54 När eleverna föreställer proven som viktiga kan de
sätta stor press på sig själva vilket kan leda till att de upplever stress och press.
Sjuorna beskriver också att det är viktigt för dem att få bra resultat på nationella proven, däremot har sjuorna tidigare erfarenheter kring proven vilket gör att deras svar kan baseras på deras erfarenheter. Eleverna kan ha föreställt sig nationella proven som viktiga innan de genomförde proven, vilket gör de till viktiga för eleverna. Med hjälp av proven ska eleverna få en ökad måluppfyllelse och även kunna få bevisa sin kunskap under ett tillfälle.55 Genom att tolka elevernas erfarenhet av genomförande av nationella proven så upplever eleverna att
54 Harpell & Andrews, 2013, s.74-‐75 55 Skolverket, 2013a 0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 10
Antal elever n=22
proven är viktiga vilket gör att antingen har eleverna satt hög press på sig själva eller fått höra hur viktiga proven är.
Årskurs sex: Fråga 11: Jag upplever att det är viktigt för min lärare att jag får bra resultat på nationella proven.
Sexorna känner att det är viktigt för läraren att de får bra resultat på nationella proven. 70,8% (17 elever) tror att deras lärare anser detta, 20,8% (elever) förmodar att läraren verkligen vill att eleverna presterar bra på proven. Det var endast en lite del av eleverna, 8,3% (2 elever) tror inte att läraren tycker det är så viktigt att de får höga resultat på proven.
Årskurs sju: Fråga 11: Jag upplevde att det var viktigt för min lärare att jag fick bra resultat på nationella proven.
Resultatet i frågan blev likvärdig mellan svarsalternativen. 22,7% (5 elever) och 22,7% (5 elever) trodde det var viktigt för läraren att eleverna presterade bra. 36,3% (8 elever) och
0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 11
Antal elever n=24 0 5 10 15 20Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 11
Antal elever n=22
18,2% (2 elever) kände att det inte var viktigt för deras lärare att de fick bra resultat på nationella proven.
Resultatet som framgick i frågan går att tolka på olika sätt. Antingen upplever eleverna frågan som att deras lärare anser att de ska få bra resultat på proven. Eleverna kan också uppleva att det är bra för läraren där han eller hon kan upptäcka om deras pedagogik fungerar. Det är nu svårare att granska denna fråga eftersom jag inte vet om eleverna upplever frågan ur olika synvinklar när de besvarat frågan. Upplever eleverna det jag vill få fram att de känner press från läraren att prestera så bra som möjligt, känner sexorna stor press från läraren då de flesta där besvarat att de upplever att det är viktigt för deras lärare. Anser eleverna att det är för att se hur lärarens pedagogik fungerar så känner nog eleverna att deras lärare har stor press på sig själv eftersom det är han eller hon som bli bedömd utefter elevernas prestation.
Sjuornas resultat är det skillnad på, resultatet är mer fördelat och ska jag utgå från de att eleverna beskriver attpress från läraren är det inte många som känner av den pressen. Ungefär 45,4% (10 elever) av eleverna känner av press från läraren. Resterande i klassen upplever inte så mycket press att de ska ha bra resultat på proven. Läraren kan sätta press på sig själv vilket kan uppmärksammas av eleverna och därför upplever de press att få bra betyg på proven. Sjuorna kan ha erfarenhet från att läraren diskuterat med eleverna kring nationella proven och förklarat meningen med proven. Nationella proven är ett stöd för läraren, där man kan
upptäcka elevens behov i sin utveckling samt om lärarens undervisning fungerar eller behöver utveckla sitt utlärningssätt för att öka elevernas förståelse.56 Eleverna kanske inte upplever att det är viktigt för deras lärare på grund av att de inte förstår att proven är en slags bedömning på deras undervisning. Sexorna förställer däremot att det stämmer nästan att det är viktigt för deras lärare att de får bra resultat på nationella proven och det kan bero på hur eleverna tolkar lärarens förhållningssätt till nationella proven.
Årskurs sex: Fråga 12: Jag tror att mina föräldrar kommer bli besvikna om jag får dåligt resultat på nationella proven.
Här var svaren jämlika, inget svarsalternativ som var mer besvarat än de andra. 29% (7 elever) upplevde att deras föräldrar skulle bli besvikna, 29% (7 elever) kände att de troligtvis skulle bli besvikna om de fick sämre resultat på nationella proven. 25% (6 elever) av eleverna trodde inte att deras föräldrar skulle bli besvikna, de trodde endast att de skulle bli lite
besvikna. 16,6% (4 elever) upplevde inte alls att deras föräldrar skulle bli påverkade och besvikna utifrån deras resultat.
Årskurs sju: Fråga 12: Jag trodde mina föräldrar skulle bli besvikna om jag fick dåligt resultat på nationella proven.
Här blev svaren nästan lika, stapeln med ”stämmer nästan” är lite högre än de andra, där ansåg 40,9% (9 elever) att deras föräldrar skulle bli besvikna. 18,2% (4 elever) trodde att deras föräldrar skulle bli väldigt besvikna ifall de får sämre resultat på nationella proven.
0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 12
Antal elever n=24 0 5 10 15 20Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 12
Antal elever n=22
Resterande av eleverna upplevde däremot inte att deras föräldrar skulle bli besvikna på deras prestation. 18,2% (4 elever) kände ”stämmer lite” och 22,7% (5 elever)”stämmer inte”. Det framgår att elevernas svar var skilda, vissa känner inte av någon press eller besvikelse från föräldrar av deras resultat och prestationer medan andra upplever att föräldrarna kommer bli besvikna utefter resultaten. Skillnaden eleverna erfarar kan bero på deras olika
erfarenheter kring sina föräldrar. Eleverna kan uppleva att föräldrarna ska bli besvikna om de får/fick dåliga resultat på nationella proven utifrån sina egna tolkningar av föräldrarnas förhållningssätt kring proven eller hur deras tidigare erfarenheter eleverna har kring provsammanhang med föräldrarna.
Årkurs sex: Fråga 13: Läraren pratar mycket om nationella proven.
Majoriteten av eleverna anser att läraren inte upplyser dem om nationella proven, det
diskuteras inte mycket om nationella proven över lag. Hela 45,6% (11 elever) anser att läraren pratar lite om nationella proven. Men 37,5% (9 elever) upplever ändå att läraren pratar en del om proven. 0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 13
Antal elever n=24
Årskurs sju: Fråga 13: Läraren pratade mycket om nationella proven.
Sjuorna kände att läraren pratar ganska ofta om nationella proven, till och med 63,6% (14 elever) tycker att läraren pratar om proven.
Det framgår att sexorna och sjuorna har skilda uppfattningar om hur mycket deras lärare pratar och pratade om nationella proven. Sexorna tycker att läraren inte pratade så mycket om nationella proven medan sjuorna kände att deras lärare pratade ganska mycket om proven. Eleverna kan uppleva olika i detta beroende av vilken lärare de har, alla är vi olika och vi använder olika utlärningssätt för att få våra elever att förstå. Därför tolkar jag att det inte är konstigt att eleverna upplever olika i sådana här frågor eftersom man bör se utefter elevernas tidigare erfarenheter. Båda lärarna kan ha diskuterat och pratat en del om proven med
eleverna men det är inte alltid de har kännedom när man pratar om något eller tar in de som sägs i klassrummet.
Årskurs sex: Fråga 14: Så här känner jag när min lärare pratar om nationella proven. Nio stycken av sexorna känner ingenting när läraren pratar om nationella proven, de skrev ”vet inte” på denna fråga. Sex stycken blir stressade och nervösa när läraren börjar prata om nationella proven. Vissa skrev ”Jag blir jättenervös och får prestationsångest” och ”Jag blir nervös, när jag inte är förbered. Men jag klara mig ändå”. Tre stycken känner ”Jag blir nyfiken och vill veta mer om det”, ”Yay kul!” och ”Det ska bli roligt”. Två känner att nu är det viktigt att lyssna ifall läraren har något viktigt att berätta om de kommande nationella proven, de skriver ”Att jag ska lyssna noga om det är bra info läraren berättar”. Två andra beskrev det som normalt, eleverna känner inte något speciellt. De två resterande beskrev det som ”Tråkigt” och ”Lamt”
0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 13
Antal elever n=22
Årskurs sju: Fråga 14: Så här känner jag när min lärare pratar om nationella proven. I sjuan kände 15 stycken av 22 när läraren pratade om nationella proven att det var jobbigt, stressande, orolig och nervös. Vissa av eleverna skrev ”Att det är väldigt stressande och jobbigt när man fick höra om att det var så många”, ”Stressigt, för man har höga krav på sig själv för man vill ha bra betyg” och ”Stressigt och jobbigt. Det var också nervöst om man skulle klara det eller inte”. En av eleverna kände inte så mycket, ”Jag kände inte så mycket. Lite nervös”. Två kände att det var skönt att läraren hade informerat att det var som vilket prov som helst, ”Det var skönt att hon sa att det var som vilket prov som helst” och ”Jag kände att vi skulle se det som ett större test men läraren sa att se det som vilket som helst”. Två andra elever kände ”Att bara ”NEJ” Jag tycker de är tråkiga och onödiga. De är svåra!” och ”Svårt. Det kändes svårare innan jag hade gjort proven”. De resterande två tyckte det var bra att läraren hade informerat bra inför nationella proven, de skrev ”Tyckte de var bra att dem informerade bra” och ”Det var bra att hon berätta och det måste gå bra för mig”. På fråga 14 upptäcker jag att både i årkurs sex och sju upplever vissa elever när deras lärare pratar om nationella att det är jobbigt, de blir stressade och nervösa. Det vara sex stycken i årskurs sex som kände detta medan större delen av sjuorna upplevde det så. Sexorna kan uppleva det som jobbigt och stressande vilket kan leda dem till nervösa på grund av att de inte tidigare genomfört nationella proven. Eleverna vet inte hur proven ser ut eller hur de ska genomföras, så när läraren pratar för att ge eleverna förståelse kring proven kan det skapa oro för dem. Sjuorna däremot har redan genomfört proven och vet hur det var både innan och efter, självklart kommer inte alla ihåg lika väl men 15 stycken av eleverna i sjuan kände ändå att det var jobbigt, stressande och de blev nervösa när deras lärare pratade om nationella proven. Detta kan bero på deras tidigare erfarenheter kring nationella proven eller erfarar de känslan de upplevde när de utförde proven. En stor del i sexan besvarade ”Vet inte” och det kan tolkas att eleverna inte förstår frågan eller har de svårigheter att förställa sig situationen igen. Eleverna kan också ha svårt för att uttrycka sig i text och väljer därför att besvara frågan med ”vet inte”. Vissa elever från årkurs sex och sju blev intresserade att veta mer och att det skulle bli roligt att göra proven. De tyckte det var bra av läraren att informera dem om proven så att de visste hur de skulle gå till. Sen fanns det en del elever som kände att det var onödigt eftersom de tycker proven är onödiga, det vara bara tråkigt och lamt.
Årskurs sex: Fråga 15: Känner du dig ofta stressad i skolan?
Diagrammet visar tydligt att det inte är många som känner sig stressade i skolan. 54,2% (13 elever) upplever lite och 29% (7 elever) känner ingen stress i skolan. Besvarade man
”stämmer nästan” och ”stämmer verkligen” bad jag om en förklaring när de upplever stressen. Så eleverna som upplevde ”stämmer verkligen” 8,3% (2 elever) och ”stämmer nästan” 8,3% (2 elever) beskrev inte så utförligt. Deras motiveringar var korta och beskrev mer att de blir stressade, blir stressad av läxor samt om de har mycket i skolan. Många av eleverna kunde man se hade suddat ut ”stämmer nästan” eller ”stämmer verkligen” och valt en av de andra svarsalternativen. Det kan vara på grund av att de inte vill eller kan beskriva när de upplever stressen eller så ångrar de sitt första val av svarsalternativen.
Årskurs sju: Fråga 15: Känner du dig ofta stressad i skolan?
Sjuorna upplever stress i skolan, 36,3% (8 elever) känner sig stressade ofta i skolan och 27,3% (6 elever) upplever ganska ofta att de blir stressade. Resterande elever känner sig inte stressade skolan. Även till denna fråga tillkom en följdfråga där eleverna skulle motivera när
0 5 10 15 20
Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 15
Antal elever n=24 0 5 10 15 20Stämmer inte Stämmer lite Stämmer nästan Stämmer verkligen
Fråga 15
Antal elever n=22
de tycker de blir stressade, som för sexorna är det samma för sjuorna att endast de som besvarar ”stämmer nästan” och ”stämmer verkligen” behöver beskriva när de upplever stressen. Sjuorna beskrev mer tydligt som att de blir stressade i skolan när de har prov samt många läxor. De upplevde även stressen när det var en hel del att göra i skolan på en och samma gång och därefter hem och genomföra läxor.
Eleverna i årskurs sex beskriver att de oftast inte känner sig stressade i skolan. Sjuorna hade skilda upplevelser kring detta. En del av eleverna i årskurs sju upplever ofta och ganska ofta stress i skolan medan andra upplever mer sällan eller inte alls. Tolkar man de elever i årskurs sex som ändrat sina svarsalternativ kan det bero på olika skäl. Vissa av eleverna kan ha ändrat i sitt svar eftersom de inte förstått frågan eller för att eleverna har svårigheter med att beskriva i vilket sammanhang de upplever sig stressade. Eleverna kan också ha ångrat sitt val och bytt svarsalternativ eftersom de ringat in fel val. Sjuorna kunde mer beskriva sina svar när de upplever stressen och varför. Vilket beskrivs i resultatet på frågorna. Eleverna behöver inte heller uppleva stress utan kan också enbart råkat ringa in fel svarsalternativ.
Årskurs sex: Fråga 16: Hur känner du dig när du blir stressad?
Eleverna fick även i denna fråga välja flera svarsalternativ för att beskriva sin upplevelse av stress. De vanligaste kännetecken för elever när de upplever stress är förvirrad 41,66% (10 elever), yr 33% (8 elever), ont i magen 25% (6 elever), huvudvärk 25% (6 elever), irriterad 25% (6 elever)och snabb 25% (6 elever). Eleverna hade även möjlighet att skriva ett eget svar under ”Händer det något annat?”. Där förklarades mer utförligt hur deras upplevelse kring deras svarsalternativ upplevdes. Exempelvis: Jag blir yr och allt snurrar, blir irriterad och arg. Extra ord tillkom även som inte fanns med i svarsalternativen som Slarvig och Trött.
0 5 10 15 20
Fråga 16
Antal elever n=24Årskurs sju: Fråga 16: Hur känner du dig när du blir stressad?
I den här frågan fick eleverna välja fler svarsalternativ för att utveckla sin upplevelse av stress. De allmänna kännetecknen som eleverna upplevde när de känner stress är: Irritation 63,63% (14 elever), ont i magen 40,9% (9 elever) och blir deppig 40,9% (9 elever). Under frågan kunde eleverna på ”Händer det något annat?” beskriva fler svarsalternativ, ifall det fattades den känslan dem upplever vid stress. Här beskrev dock eleverna mer utförligt hur känslan kändes, att när de känner sig stressade blir de irriterade, yra och får ont i magen. Vissa beskrev även situationen som de upplevde stressen i och hur de upplever stressen, exempelvis när vi har prov blir jag illamående och får ont i huvudet, kan inte koncentrera mig och då blir jag yr.
Genom tolkningar av elevernas beskrivningar av hur de känner sig när de blir stressade beskriver eleverna att de upplever sig bli förvirrade, får yrsel, blir irriterade och får ont i magen. Eleverna fick även i en underfråga förklara om det var något annat som hände dem när de utsattes för stress, men där förklarade dem endast mer utförligt sin upplevelse. Deras förklaringar beskrevs exempelvis ”Jag får ont i huvudet och blir irriterad”. Två elever tillämpade två ord i sitt svar eftersom det är så de erfarar stress. De beskrev att när de blir stressade upplever de att de blir slarviga och trötta, de tappar orken i skolan eller tappar intresset under lektionen.
0 5 10 15 20
Fråga 16
Antal elever n=226. Diskussion
Syftet med den här studien har varit att undersöka om elever upplever stress i samband med de nationella proven samt att undersöka vilken stress elever i årskurs 6 upplever inför de nationella proven och hur elever i årskurs 7 i efterhand beskriver den stress de upplevde inför de nationella prov de hade i årskurs 6. Frågan som styrt arbetet har varit hur upplever eleverna provsammanhang i skolan?
Avsnittet delas in i tre delar, en metoddiskussion, en resultatdiskussion och slutsatser.
6.1Metoddiskussion
Jag känner mig nöjd med mitt val av metod eftersom resultatet gav mig möjlighet att identifiera och uppmärksamma elevernas olika upplevelser av stress i relation till nationella proven. Fenomenografi har använts för att identifiera, formulera och uppmärksamma
forskningsfrågor.57 Det var också därför jag blev inspirerad av fenomenografi, för med hjälp av den kan jag tolka och få fram elevernas upplevelser och beskrivningar. Om
undersökningen hade genomförts med intervjuer hade undersökningsgruppen kunnat vara mer omfattande och jag hade kunnat få reda på elevers upplevelse av stress i relation till
provsammanhang på en djupare nivå. Om jag hade valt en enkätundersökning igen hade jag utvecklat frågor där eleverna hade fått möjlighet att utveckla sina svar genom att tillföra fler följdfrågor. Eftersom eleverna i årskurs sex inte besvarat så detaljerat på de frågor som haft följdfrågor är det inte säkert att en enkätundersökning hade gett mig bättre svar från eleverna. Däremot hade det varit bra för sjuorna eftersom de var duktiga på att utveckla sina svar och det gav mig en klarar bild över hur eleverna upplever saker.
Om undersökningen skulle gjorts om eller genomförts på en ny grupp skulle jag velat göra en intervju istället eftersom då hade jag kunnat få en mer djupförståelse för hur de känner inför provsammanhang. Skulle jag ha gjort enkätundersökning igen hade jag ändra lite i
enkätformuläret. Jag hade fortfarande haft kvar 1-5 (se bilaga 2 & 3) trots att de inte är relevanta för undersökningen ville jag ha startfrågor så att eleverna skulle få en början och inte vara så nervösa eller känna sig pressade med att besvara frågorna. Det jag hade ändrat hade varit formuleringen på vissa av frågorna som exempelvis fråga 11, där man kan tolka frågan på olika sätt. Jag skulle också velat tillämpa motivering eller en varför fråga under vissa av frågorna för att få en större förståelse och för att jag ska veta att min tolkning av
deras svar är korrekt. Ett exempel på detta är fråga 12 där jag skulle vilja veta varför eleverna tror att deras föräldrar skulle bli besvikna ifall de får dåliga betyg på nationella proven.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet visar att eleverna i årskurs sex inte känner sig speciellt stressade i skolan där 83,2% har svarat att de inte alls eller lite känner sig stressade i skolan. Den mer omfattande
undersökningen från Skolverket ”Attityder till skolan” visar på samma resultat där
överhängande del av eleverna i årskurs sex har svarat att de aldrig eller mer sällan upplever stress i skolan.58 Resultatet från årskurs sju visar däremot att 63,6% känner sig ofta eller ganska ofta stressade i skolan. Sjuornas resultat skiljer sig med ”Attityder till skolan” för enligt den studien är eleverna i grundskolans senare år inte alls så stressade. Det fanns en del elever som upplevde stress vilket var 20% som besvarade att de upplever stress ofta. Däremot var det 36% av eleverna som besvarade då och då, 26% mer sällan, 11% aldrig och 37% som ansåg aldrig eller sällan.59 Vid frågan om läxor beskriver fler elever i årskurs sex att det är jobbigt och stressande. 66,66% svarade att det känns jobbigt eftersom det är ett extra moment efter en lång skoldag och att de behöver få vila eftersom deras hjärna varit aktiv hela dagen. Frågan kring läxor i Skolverkets studie visar på liknande resultat där 22% av eleverna upplever att de blir stressade en eller flera gånger i veckan över prov och läxförhör, medan 27% känner stress en eller flera gånger i månaden. 28% av eleverna upplever mer sällan att de blir stressade över dessa händelser och 16% blir aldrig stressade på grund av läxförhör eller prov.60 Även eleverna i årskurs sju svarade att det kändes jobbigt och stressande med läxor och hemuppgifter där 63,63% anser att det är jobbigt med läxor och 59% tycker det är
stressande. Resultatet från ”Attityder till skolan” visar även här att det var en övervägande del av eleverna som upplevde stress av läxor och hemuppgifter minst en gång i veckan.61
Resultatet av undersökningen stämmer också överens med regeringens utredning. Där framgick det att stress uppstår i skolans verksamhet eftersom eleverna behöver utföra skolarbeten hemma och att de ofta sätts flera prov och läxor under samma vecka.62.
Forskningen visar att om eleven sätter press på att prestera bra kan läxor bli en stressfaktor eftersom läxor ofta hör samman med prov och betyg.63 Om elever upplever stress kan det påverka att eleven inte vill genomföra sin läxa på grund av att man redan arbetat med hjärnan 58 Skolverket, 2012a 59 Skolverket, 2012b 60 Skolverket, 2012a 61 Skolverket, 2012b 62 Bremberg, 2006
