Belt and Road Initiative - Den Nutida Marshallplanen?

Belt and Road Initiative - Den Nutida

Marshallplanen?

Oscar Angestav

Statskunskap C (Kandidatuppsats) Statsvetenskaplig Institutionen

Uppsala Universitet, vårterminen 2019 Handledare: Anna Michalski

Antal sidor: 44 Antal ord: 13 425

Innehållsförteckning

2.2 Belt and Road Initiative 12

2.3 Likheter och skillnader 14

3. Teori 16 3.1 Världsordning 16 3.2 Pax Americana 17 3.3 Mjuk makt 20 3.4 Normspridning 21 3.5 State socialization 23 3.6 Teoriernas syfte 24 4. Metod 25

4.1 Diskussion av val av fall 25

4.2 Inom- och utomvetenskaplig relevans 26

4.3 Validitet och reliabilitet 27

4.4 Diskussion om det empiriska materialet 28

4.5 Analysverktyg 29

5. Analys 34

5.1 Finansiella medel som morot 34

5.2 Införlivande i intressesfär 36

5.3 Riktlinjer för det politiska styrandet av den inhemska politiken 37

6. Slutsats 38

7. Diskussion 40

8. Referenslista 41

8.2 Vetenskapliga artiklar 41

1. Introduktion

Detta avsnitt inleds med en längre inledning till studiens kärna samt vad studien ämnar att undersöka. Därefter presenteras studiens frågeställningar, vilket följs av en presentation av denna studies syfte. Avslutningsvis följer en del där dispositionen för denna studie presenteras.

1.1 Inledning

“[The BRI] is neither a Marshall plan nor a geostrategic concept… [It is an attempt to] build a community with a shared future for mankind together with other countries around the globe”1

Följande uttrycktes av Kinas nuvarande utrikesminister, Wang Yi, som en kommentar till vad den kinesiska staten anser att Belt and Road Initiative (BRI) är och vad dess utformande kommer bidra till, dels utifrån ett globalt perspektiv och dels för de stater som är involverade i utformandet av BRI:s framväxt. BRI är det största infrastrukturprojektet, under kinesisk ledning, i världshistorien, där det uttalade syftet är att bygga samman och sammanlänka handel, transport och utbyten mellan Asien, Afrika och Europa, både via sjövägen och landsvägen. Emellertid delas inte detta synsätt på BRI av, bland annat, USA. Pentagon, det amerikanska försvarsdepartementets högkvarter, uttryckte följande gällande eventuell problematik i utbyggnaden och utformandet av BRI:

“China’s leaders are leveraging China’s growing economic, diplomatic, and military clout to establish regional preeminence and expand the country’s international influence”2

I huvudsak bottnar denna kollision av perspektiv i den alltmer globaliserade och sammankopplade tid som världen i dagsläget befinner sig, vari de största aktörerna och staterna har kommit att alltmer påverka den utveckling som världen utvecklats i.3 Intressesfärer, allianser och vänliga förbindelser har kommit att definiera och utforma hur det

1

Mitchell, 2018-09-25

2_{theguardian.com}

globala samspelet har fördjupats och formats, i huvudsak, sedan det andra världskrigets slut. I de olika krig och konflikter som utspelar sig på olika platser och områden över världen finns det nästintill alltid olika, utomstående, aktörer som påverkas och, därigenom, är involverade i konflikten eller krigets fortsatta utveckling. Med andra ord har det kommit att bli fundamentalt att inneha vänskapliga förbindelser och allianser med de stater och aktörer som innehar de största resurserna, i form av exempelvis militära, finansiella eller materiella medel, för att kunna bistå eller hjälpa en när hjälpen efterfrågas. Samarbete och den fördjupade samverkan mellan de olika involverade aktörerna kan, vid en första anblick, ge utseendet av att vara ömsesidigt, till följd av att de involverade och samverkande aktörerna generellt har ett ömsesidigt samarbete med syfte att generera en avkastning av positivt värde för samtliga involverade parter.4

Emellertid, finns det dock exempel från världshistorien där det ömsesidiga samarbetet har utvecklats till att utmynna i en situation där den ena, något svagare, parten snarare är ensidigt beroende av den större och mäktigare parten. Ett exempel av den karaktären är Marshallplanen där Robert W. Cox, tidigare professor vid York University i Toronto, har analyserat och diskuterat hur Marshallplanen i reella termer innebar att de stater som mottog finansiella medel, från USA, införlivades i den amerikanska intressesfären och därigenom förändrades i grunden. Neoliberala normer, tankar och idéer institutionaliserades i de involverade staternas statsformer, de som mottog finansiella medel från Marshallplanen, i kombination med att de införlivades och knöts närmare till den amerikanska intressesfären.5 Med andra ord finns det konkret evidens gällande att Marshallplanen inte enbart användes för att understödja och finansiera uppbyggnaden av det Europa som låg i ruiner efter andra världskrigets slut, utan även som en form av mjuk makt för att underlätta och bedriva en normspridning av de normer, tankar och idéer som ansågs mest eftersträvansvärda att etablera på en global nivå, utifrån ett amerikanskt synsätt på det globala systemet och världsordningen.6

Emellertid har dock världen och det globala samspelet kommit att utvecklas och förändras sedan andra världskrigets slut, då nya makter och krafter vuxit fram som dominerande aktörer

4 _{sakerhetspolitik.se} 5_{Cox, 1987: 213–217} 6_{alphahistory.com}

inom den globala världsordningen. Ett exempel av den karaktären är, som tidigare exemplifierat, Kina, som under de senaste decennierna kommit att växa fram och etablera sig som en de mest aktiva och dominerande aktörerna i världspolitiken.7 _{Det som huvudsakligen}

exemplifierar denna framväxt för den kinesiska staten, på en global nivå, är utformandet och bygget av BRI, vilket är det största och mest sammankopplande infrastrukturprojektet i världshistorien. I reella termer innebär BRI att Asien, Afrika och Europa ska byggas samman och sammanlänkas, såväl till lands som till sjöss. Vidare ska BRI även bidra till att varor ska kunna fraktas och transporteras över de tre nämnda kontinenterna.8

Dock är projektet BRI inte endast begränsat till ett infrastrukturprojekt där transport av varor är det huvudsakliga motivet, utan det sker även ett politiskt samarbete mellan Kina och flera av de länder som befinner sig inom det område där det byggs. Det kan exempelvis urskiljas utifrån det faktum att EU inte, gemensamt som en enskild aktör, kunnat kritisera Kina för deras brist på och avsaknad av respekt för mänskliga rättigheter, då Grekland valde att motsätta sig det eventuella beslutet. I dagsläget är uppemot 70 stater involverade och en del av utbyggnaden av BRI, geografiskt lokaliserade i både Europa, Asien och Afrika, vari kinesiska företag och aktörer har etablerat en närvaro utanför den kinesiska statens gränser. Till exempel ägs Piraeushamnen, i Aten, numera av kinesiska aktörer.9 Vidare är det även Kina som har lånat ut finansiella medel till ett antal av de involverade staterna, av vilka flertalet stater tillhör de som innehar lägst bruttonationalprodukt på respektive kontinent. Med andra ord etablerar och väcker det frågan gällande hur dessa stater, vid en given tidpunkt, ska kunna och inneha möjligheten att återbetala de lån som de erhållit från den kinesiska staten.

Vidare väcker även, bygget av BRI, frågan om det, likt vad som framkommit i efterhandsanalysen av Marshallplanen, finns några normer, tankar eller idéer som den kinesiska statens önskar att sprida, etablera och utveckla bland de stater som är involverade i utbyggnaden av BRI. Exempelvis en avsaknad av kritik gentemot Kina gällande deras hantering av mänskliga rättigheter. Därav är inriktningen för denna kandidatuppsats tänkt att rikta sig mot en form av komparativ jämförelse mellan Pax Americanas expansion, med hjälp av Marshallplanen som en idealtypisk modell för normspridning av mjuk makt, och Kinas

7_{Shen och Chan 2018}

8_{Chatzky och McBride, 2019-02-21} 9_{Melén, 2017-12-08}

nuvarande framväxt som konkretiseras med och av BRI. Med Marshallplanen, ett gigantiskt projekt med syfte att rekonstruera de dåtida europeiska staterna som låg i ruiner efter andra världskrigets slut, kunde neoliberala ideal och idéer institutionaliseras i västeuropeiska länder. Det väcker frågor och tankar gällande vilken utkomst BRI kommer och kan ha för de stater som är involverade i byggandet och utformandet av projektet. Därav är det av vikt för denna kandidatuppsats att försöka klarlägga och undersöka vilken roll som BRI spelar i Kinas globala påverkansstrategi. Vilka ideal, idéer eller tankar är det som medföljer, mjuk makt, när BRI byggs och etableras, i kontrast till den institutionalisering av neoliberala ideal hos västeuropeiska länder med hjälp av Marshallplanen? För att kunna gå in på djupet och finna kärnan i BRI finns boken “China’s Belt and Road Initiative - Changing the Rules of

Globalization” av Wenxian Zhang, Ilan Alon och Christoph Lattemann att tillgå som material

att utgå ifrån.

Till följd av de neoliberala normer som institutionaliserades bland statsapparaterna hos västeuropeiska stater efter Marshallplanens implementering och verkställande, väcker det även frågan om andra normer, idéer och tankar medföljer, som en form av mjuk makt, i utformandet av BRI. Således kommer ett undersökande av normspridning av mjuk makt vara av intresse i utformandet av denna studie, främst till följd av den komparativa jämförelse som kommer ske mellan BRI och Marshallplanen. Utfallet av Marshallplanen har, som tidigare nämnt, visat upp evidens på att ha innehållit ett normspridning av neoliberala ideal, således är det av vikt att undersöka ifall andra ideal medföljer i BRI:s framväxt, i syfte att undersöka ifall BRI är den nya och samtida Marshallplanen.

1.2 Frågeställning

Den huvudsakliga och primära frågeställningen för denna kandidatuppsats studie lyder enligt följande: På vilket sätt utgör Belt and Road Initiative en samtida och modern form av

Marshallplanen?

Vidare kommer denna kandidatuppsats studie att behandla och undersöka två ytterligare frågor, frågor som är underliggande frågor för denna studies primära frågeställning. Den första lyder enligt följande: Vilka former av mjuk makt medföljer vid byggandet och

Den andra frågan lyder enligt följande: Är en normspridning av mjuk makt ett underliggande

syfte i byggandet och utformandet av BRI?

1.3 Syfte

Syftet med denna kandidatuppsats är att försöka klarlägga och utröna vilken roll och syfte som BRI innehar i det nuvarande globala systemet. Ska det ses som en samtida och modern form av Marshallplanen, eller ska det ses och urskiljas som ett projekt av en annan karaktär. Vidare ska även denna kandidatuppsats diskutera och analysera vilken form av mjuk makt som medföljer vid bygget och utformandet av BRI, i kontrast till Marshallplanens institutionalisering av neoliberala ideal på en global nivå. Det leder till att undersökningen för denna kandidatuppsats blir av komparativ karaktär, där Marshallplanen kommer tillämpas som en idealtyp för normspridning av mjuk makt, medan BRI kommer tillämpas som ett jämförande fall, i syfte för att jämföras och vägas gentemot Marshallplanen. Detta sker huvudsakligen i syfte för att kunna urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de två fallen samt för att urskilja ifall BRI motsvarar och uppfyller de grundläggande och kärnfulla dimensionerna av en framgångsrik normspridning av mjuk makt.

1.4 Disposition

Studien för denna kandidatuppsats kommer inledningsvis att presentera och diskutera en genomgripande bakgrund till de två fallen som ligger till grund för denna studie. Därefter följer ett avsnitt gällande studiens teori, vari teorimaterial, operationaliseringar av grundläggande koncept samt en teoretisk ingång till Pax Americana kommer presenteras. Sedan följer ett avsnitt gällande studiens metod, där de valda fallen ska diskuteras utifrån sitt tillämpande, där fokuset kommer vara riktat mot att diskutera vad de valda fallen är fall av, vilken inomvetenskaplig och utomvetenskaplig relevans som denna studie fyller samt vilken validitet och reliabilitet som denna studie innehar. Här kommer även studiens analysverktyg att utformas, operationaliseras och presenteras, i syfte för att kunna besvara och adressera studiens frågeställning, där Marshallplanens delar och resultat ska användas för att kunna utforma en idealmodell för hur normspridning av mjuk makt ska gå tillväga. Därefter följer studiens analys där de olika dimensionerna av analysverktyget ska vägas och jämföras gentemot mot BRI. Avslutningsvis följer en resultatredovisning av de slutsatser som erhållits samt en diskussion av studiens resultat.

Bakgrund

I detta avsnitt kommer bakgrundsinformation till både Marshallplanen och Belt and Road Initiative presenteras, exempelvis orsakerna till dess uppkomst, vad de innebar eller innebär samt vilket utfall de fick eller kan få. Likheter och skillnader mellan de två projekten kommer även att presenteras, i syfte att undersöka kontrasterna mellan två projekt av denna karaktär.

2.1 Marshallplanen

Vid andra världskrigets slut låg stora delar av Europa i ruiner, där krigets konsekvenser, med tydlighet, kunde urskiljas i det faktum att en majoritet av de europeiska staterna behövde rekonstrueras. De saknade folkvalda ledare, ekonomin var icke-existerande eller bristfällig och delar av populationerna hade antingen drivits på flykt eller tillintetgjorts. Med andra ord fanns det ett tydligt maktvakuum, vari en hegemon hade möjligheten att utveckla och upprätta ett inflytande, i termer av makt. Vid denna tidpunkt, vid andra världskrigets slut, var de två huvudsakliga och dominerande aktörerna USA och Sovjetunionen - två aktörer som var allierade i kampen mot Axelmakterna, trots deras olika syner och perspektiv på ett samhälles konstruktion och uppbyggnad. Sovjetunionen hade gjort stora industriella framsteg, huvudsakligen till följd av de femårsplaner som Stalin genomfört och, via, fört Sovjetunionen till att bli en dominerande aktör på en global nivå.10 Kommunismen hade, därav, vuxit i inflytande och popularitet bland de europeiska staterna, vilket dels kan förklaras utifrån det faktum att det klassiska kapitalistiska systemet hade genomgått misslyckanden i form av den stora depressionen.11 Det resulterade i en hög arbetslöshet och en framväxt av missnöjespartier på både vänster- och högerkanten av det politiska spektrumet. Det huvudsakliga syftet bakom Marshallplanens konstruktion och etablering var, därigenom, att rädda kapitalismen från att marginaliseras och förminskas inom världsordningen på den globala nivån.12

En omedelbar konsekvens av Marshallplanens implementering var det faktum att det uppstod en ekonomisk uppgång bland de västeuropeiska länderna, vari de flesta mottagarna av finansiell hjälp från Marshallplanen gick att återfinna, vilket ledde till att dollarn utvecklades till att bli en global valuta till följd av den amerikanska exporten av dollarn bland de stater

10_{Shen och Chan 2018} 11_ibid

som mottog stöd från Marshallplanen.13 För att den amerikanska ekonomin, som i mångt och mycket var den ekonomi som bidrog till att andra världskriget slutade framgångsrikt för de allierade makterna, skulle kunna fortsätta leverera i likartad nivå med nivån under det andra världskriget krävdes det att den amerikanska exporten skulle inbringa ett överskott i handel för en tid framöver.14 Dollarn blev helt enkelt den huvudsakliga valuta som det handlades med och förflyttades med mellan marknaderna. Med andra ord gick efterkrigstidens Europa till att bli en konsumtionsbaserad ekonomi där handel, med amerikansk involvering, skulle främja och etablera fred mellan de inblandade aktörerna. Marshallplanen blev därigenom ett incitament för mottagarländerna att ansluta sig, både medvetet och undermedvetet, till den amerikanska intressesfären till följd av att de amerikanska statsfinanserna försedde och erbjöd dem möjligheten att återuppbygga sin infrastruktur, och samtidigt riskera att återigen inte hamna i en krigssituation.15

Det kan noteras att trots att Marshallplanen i huvudsak riktade sig mot att erbjuda finansiellt stöd till de krigsdrabbade europeiska staterna, sträckte sig även Marshallplanens inflytande och påverkan till samhälleliga och politiska områden och frågor. Till exempel formades de västtyska fackföreningarna under amerikansk inflytande, i enlighet med den ekonomiskpolitiska inriktning som det ökande amerikanska inflytandet innebar.16 Ett annat exempel är det faktum att de italienska och franska fackföreningarna splittrades i form av att de minoritetsgrupper inom fackföreningarna, som var lojala mot genomförandet av Marshallplanen, separerades från de mer radikala och kommunistiskt inriktade elementen inom fackföreningarna. Det kan tilläggas att de var i majoritet, i form av stöd och utbredning inom fackföreningarna, i kontrast till de minoritetsgrupper inom fackföreningarna som stöttade Marshallplanen. När Marshallplanen sedermera skulle förhandlas mellan de amerikanska representanterna och representanterna för respektive europeiskt land, lämnades majoritetselementen inom fackföreningarna, de som motsatte sig Marshallplanen, utanför förhandlingsrummet medan de minoritetsgrupper inom fackföreningarna, som stöttade Marshallplanen, gavs tillträde till respektive lands regering och förhandlingsrum.17 Därigenom medförde Marshallplanen att den europeiska politiska kartan och agendan

13_ibid

14_{Cox, 1987: 213} 15_{Cox, 1987: 215} 16_ibid

förflyttades och ritades om till att bli mer höger-mitten-orienterad, vilket utgjorde ett fundament för etableringen av den neoliberala staten.18

Till följd av att dollarns närvaro ökade i den västerländska omvärlden, ökade även, i samförstånd, den amerikanska närvaron. Den amerikanska statsskulden blev en statsskuld på en global nivå, främst till följd av faktumet och situationen där en ökad proportion av dollarn innehades och ägdes av icke-amerikanska aktörer. Den amerikanska utrikespolitiken och dess kostnader bekostades till stor del av det seigniorage som de erhöll så länge utländska aktörer och intressenter accepterade att inneha ett ägande i dollarn.19 _{Med andra ord, desto mer dollar}

en aktör ägde desto mer ökade dennes beroende till den amerikanska staten och dess politik. Exempelvis valde det dåvarande Västtyskland att acceptera mer dollar, i syfte att fortsätta upprätthållandet av amerikansk militär närvaro i landet och i Europa.20 För USA innebar verkställandet av Marshallplanen, i konkreta termer, att deras handel förflyttade sig och etablerade sig på nya marknader, att de etablerade trovärdiga handelsrelationer med olika handelspartners och att de stöttade och bidrog till etableringen och framväxten för stabila demokratier bland de involverade staterna i Västeuropa.21

Vidare presenterade USA även utförliga och detaljerade krav som mottagarstaterna var tvungna att uppfylla för att kunna behålla sitt finansiella stöd från Marshallplanen. Om dessa direktiv och krav inte uppfylldes, kunde USA dra tillbaka stödet omgående. Bland dessa direktiv och krav återfanns krav på en implementering av frihandelsvänliga policys, främst till följd av att innan andra världskrigets utbrott tillämpade de flesta europeiska staterna en form av protektionistisk handelspolitik, vari det var problematiskt och komplicerat för utomeuropeiska aktörer och stater att exportera sina varor till Europa.22 _{Med införlivandet av}

ett frihandelsvänligt tänkande, ökade, således, handeln med omvärlden, däri USA och amerikanska företag drog nytta då en stor del av de finansiella medel som delats ut via Marshallplanen, användes, av de europeiska staterna, till att handla från amerikanska företag och aktörer. Ett annat direktiv och krav som USA riktade mot mottagarstaterna, var det 17_ibid 18_{Cox, 1987: 216} 19_{Cox, 1987: 217} 20_ibid 21_{ourdocuments.gov} 22_{alphahistory.com}

faktum att de politiska systemen skulle anta och rikta sig mer mot den liberala demokratins principer. Med andra ord, förflyttades fokuset till att fokusera sig mer på perspektiv kring handel och frihet, vari USA presenterade och delgav hur ländernas produktion av varor och material skulle effektiviseras i syfte för att kunna öka produktionen.23 Således presenterade USA direktiv och krav, som blev likt ett tvång för de europeiska staterna att uppfylla i syfte för att kunna erhålla finansiella medel från Marshallplanen.

2.2 Belt and Road Initiative

Belt and Road Initiative är det största infrastrukturprojektet i världshistorien, med dess huvudsakliga och primära syfte i att sammanlänka och bygga samman Afrika, Europa och Asien, både via sjövägen till havs och via landsvägen till land i form av tågförbindelser.24 För närvarande är 70 länder involverade och en del av BRI:s konstruktion, länder som är geografiskt lokaliserade i både Afrika, Europa och Asien. BRI har benämnts vid flertalet olika namn, exempelvis den kinesiska Marshallplanen, en statsfinansierad kampanj i syfte att erhålla och uppnå global dominans och påverkan, samt ett stimuleringspaket för en avtagande, kinesisk, ekonomi. Dessa benämningar är huvudsakligen en följd av det faktum att BRI i sin helhet och kärna innebär kinesiska investeringar, både globalt och transnationellt. Ett exempel på infrastruktur, lokaliserat utanför Kinas geografiska gräns, som köpts upp och numera ägs av kinesiska aktörer är Piraeushamnen i Aten som för närvarande ägs, till en majoritet, av det statliga kinesiska bolaget COSCO.25 I dagsläget är ungefär 70 länder involverade och en del av utformandet av BRI. Dessa 70 länder motsvarar i sin tur ungefär 65% av världens totala population, samt även ungefär en tredjedel av världens totala bruttonationalprodukt. Den största delen av investeringarna sker från kinesisk håll, emellertid ska det dock även tilläggas att det i huvudsak är kinesiska företag som erhållit en stor del av kontrakten för byggandet av infrastruktur längs BRI. I konkreta termer beskrivs det som att de kinesiska företagen har erhållit kontrakt värda motsvarande 340 miljarder dollar. Således lånar Kina ut finansiellt stöd till flertalet av de stater som är involverade i utformandet av BRI, stöd som sedan öronmärks och används till att betala de kinesiska företag som erhållit byggnadskontrakten, för att bygga och verkställa den infrastruktur som är av intresse för BRI:s framväxt.

23_ibid

24_{Zhang, Alon och Lattemann, 2018: 12–13} 25_{Melén, 2017-12-08}

Xi Jinping, den nuvarande kinesiske presidenten, uttryckte vid det andra internationella samarbetsforumet för BRI följande om den roll och syfte som utformandet och uppbyggnaden av BRI innehar:

“[T]he joint pursuit of the Belt and Road Initiative (BRI) aims to enhance connectivity and practical cooperation. It is about jointly meeting various challenges and risks confronting mankind and delivering win-win outcomes and common development.”26

I mångt och mycket representerar detta citat de positiva fördelar och lönsamhet som medföljer med utformandet av BRI, samt vilken funktion som BRI kommer att fylla på en global nivå, utifrån den kinesiska statens perspektiv. Emellertid finns det dock även sidor som problematiserar situationen gällande BRI:s framväxt, däribland Erik Berglöf, verksam vid London School of Economics, som uttryckte följande:

“These kinds of infrastructure projects must be owned and embraced by the

countries and fit into their overall development plans — otherwise they will not work out— and they must not create additional vulnerabilities, many of the countries involved are already strained in terms of debt capacity […] Respecting these principles is in China's own interest."27

En aspekt av intresse gällande BRI är det eventuella scenario som kan komma att uppstå gällande återbetalandet av de kinesiska lån som erhållits av flertalet av de stater som är involverade i BRI. Kina har lånat ut finansiella medel till flertalet av de länder som är involverade i utformandet av BRI, däribland några av de länder med lägst bruttonationalprodukt i Afrika, Europa och Asien, exempelvis Djibouti och Montenegro.28

Dessa är även länder som, i dagsläget, konstaterat att de eventuellt ej kommer kunna återbetala de erhållna kinesiska lånen, vilket möjliggör främjandet av en diskussion gällande de tänkbara scenarion som kan uppstå till följd av detta. Dessa länders utlandsskuld kommer till mer än hälften av dess totala summa vara till Kina. I ett tidigare fall från år 2011, där

26_{beltandroadforum.org}

27_{Mingjie, 2019-05-10}

Tadzjikistan ej hade möjligheten att återbetala de finansiella medel som de var återbetalningsskyldiga till Kina, löstes situationen genom att en bit landområde tillföll Kina.

Det är problematiskt och komplicerat att försöka resonera kring eventuella konsekvenser ifall dessa länder inte kan återbetala de lån som de är skyldiga Kina, emellertid existerar det dock tänkbara eftergifter som skulle kunna ske och som i viss mån redan har skett. Exempelvis har Grekland, vid ett tillfälle, lagt in sitt veto gentemot ett eventuellt EU-uttalande där Kina skulle kritiseras för sina handlingar och brott gentemot mänskliga rättigheter. Vidare öppnade även Kina sin första utländska militärbas i Djibouti år 2017, vilket även främjar en diskussion gällande huruvida BRI endast ska ses utifrån ekonomiska och handelsmässiga perspektiv eller ifall säkerhetspolitiska och försvarspolitiska perspektiv även ska adderas till synen och analysen av BRI. Exempelvis menar Pentagon att Kina, via BRI, kommer att anlägga och upprätta flertalet militärbaser över världen, i syfte att skydda de investeringar i infrastruktur som gjorts från kinesiskt håll.29 De ska även tilläggas att Kina i dagsläget har, förutom sin militärbas i Djibouti, anlagt och etablerat en militär närvaro på omtvistade atoller i det sydkinesiska havet, en situation och konflikt som involverar flertalet stater i Sydostasien.30

2.3 Likheter och skillnader

I fallet BRI går det att härleda eventuella likheter och skillnader i jämförelse med Marshallplanen, vilka kommer att utgöra fundamentet i grunden för denna kandidatuppsats analys. Exempelvis går det att urskilja att båda fallen är likartade i termer av påverkan, mot mindre inflytelserika länder, genom finansiella styrmedel. Vidare går det även att utkristallisera en tänkbar försvarspolitisk aspekt i de båda fallen, då antingen en etablering av militära baser eller en närvaro av militära trupper går att urskilja.

Det som huvudsakligen särställer BRI, i kontrast och i jämförelse med Marshallplanen, är det faktum att BRI involverar fler stater över flera kontinenter, medan Marshallplanen var begränsad till de västeuropeiska staterna.31 Vidare involverar BRI ett större omfång av kapital än Marshallplanen, till följd av att enbart den mängd kapital, som kinesiska företag erhållit i kontrakt, omfattar uppemot 340 miljarder dollar, medan den totala summan som USA

29_{theguardian.com} 30_ibid

öronmärkte som finansiellt stöd i Marshallplanen var, mellan åren 1947–1951, ungefär 13 miljarder dollar.32 Emellertid bör det dock tilläggas att den faktiska siffran för Marshallplanen behöver bli inflationsjusterad för att kunna vara ekvivalent och anpassningsbar till en nutida komparativ jämförelse. 13 miljarder dollar, mellan åren 1947–1951, är år 2019, efter inflationsjustering, jämförelsebar med 130 miljarder dollar. Dock ska det ytterligare nämnas att 13 miljarder dollar motsvarande 7% av det dåvarande amerikanska BNP:t, vilket, ifall USA hade skänkt 7% av sitt nuvarande BNP, hade motsvarat omkring 1,4 biljoner dollar.33

Dessutom ska det tilläggas att BRI, utifrån kinesiska akademikers perspektiv, är mer gränslös än Marshallplanen, i termer av att Marshallplanen menas ha varit begränsad till de västeuropeiska staterna samt ha haft antisovjetisk-karaktär inbyggt i sin utformning, medan BRI riktar sig till en mångfald av länder över tre kontinenter.34 Det handlar om att gemensamt ta sig an och möta de utmaningar som världen står inför, medan Marshallplanens huvudsakliga syfte ska ha varit att stimulera återuppbyggnaden av infrastruktur i Västeuropa.

Det är fem huvudsakliga förenande faktorer mellan Marshallplanen och BRI, med en utgångspunkt i de dominerande aktörernas synsätt och påverkan på respektive projekt.35 Till att börja med ökar respektive projekt respektive aktörs export till de övriga involverade staterna. Det medföljer även att den inhemska valutan exporteras globalt i respektive fall. I båda fallen motverkas och motsätts även en rivaliserande aktör/aktörer, för Marshallplanen var det Sovjetunionen medan BRI motsätter sig USA och övriga västeuropeiska staters påverkan på de områden och stater som är involverade i BRI:s utformning. Båda projekten främjar också en form av strategiskt uppdelning, där allianser och vänskapliga förbindelser främjas och utvecklas. Till sist leder även båda projekten om och omfamnar diplomatiskt stöd, huvudsakligen från de stater som påverkats och påverkas av respektive projekt.

32_{Mitrovich, 2019-04-25}

33_ibid

34_{Bin, 2018-08-07} 35_{Shen och Chan 2018}

3. Teori

Detta avsnitt inleds med en presentation av konceptet världsordning. Därefter följer en diskussion om Pax Americana. Sedan presenteras de två begreppen mjuk makt och

normspridning som följs av en presentation av vad state socialization är och innebär. Till sist följer en del där dessa perspektivs syfte presenteras. Det ska även tilläggas att vid flertalet av dessa koncept används de tre grundläggande perspektiven inom internationell politik – realism, liberalism och konstruktivism – för att erhålla ett mer mångfacetterat perspektiv på dessa koncept.

3.1 Världsordningen

Världsordning är ett koncept som kortfattat kan definieras som ett system, styrt av en eller ett flertal aktörer, som styr över de händelser som sker i världen. Det huvudsakliga syftet är främst att etablera och bevara en global stabilitet, dock kan det även existera andra bakomliggande syften. Det behöver inte nödvändigtvis existera endast en världsordning samtidigt, utan det kan existera flera vid samma tidpunkter vilket var ett faktum under det kalla kriget, när världen var bipolär och uppdelad i dels ett amerikanskt läger och dels ett sovjetiskt läger. Under de senaste årtiondena har både den amerikanska och den kinesiska synen på världsordningen förändrats, utvecklats och nyanserats. År 2000 uttryckte den amerikanske statsvetaren David Shambaugh den amerikanska synen på världsordningen enligt följande:

“[W]hile the United States seeks global ‘leadership’ and works to expand the family of democracies, market economies, and to build a global-security architecture conducive to stability and favourable to US and Western interests…. The United States has been working to expand and strengthen bilateral and multilateral security alliances in the post-Cold War period”36

Vidare uttryckte Shambaugh följande gällande den kinesiska synen på världsordningen:

“Beijing is sharply critical of what it terms American ‘hegemony’ and US attempts to create a unipolar world. Instead, China seeks a ‘multipolar world’ in which

36_{Shambaugh 2000}

eminent American power is diluted and constrained… [O]fficial Chinese policy calls for the abrogation of all such alliances and military pacts.”37

Det ska dock, emellertid, tilläggas att den kinesiska statens syn på världsordningen och det globala systemet inte är statiskt, utan snarare i fokus för ständiga justeringar och ständig utveckling, i syfte att anpassa sig efter de skiften och förändringar som sker inom den globala världsordningen.38 _{Det kan tydligast belysas i det faktum att kinesiska vetenskapsmäns}

beskrivning och syn på världsordningen förändrades i och med finanskrisen år 2008, då de menar att det, sakteliga, kommer ske en förändring i världsordningen där unipolaritet kommer ersättas av multipolaritet. Med andra ord menar de att den globala makten kommer förflyttas, från att vara koncentrerad inom den amerikanska intressesfären, till knytas mer till den asiatiska delen av världen. Därav ska det noteras, i syfte av vad denna studie ämnar undersöka, att både Marshallplanen och BRI var och är fall som ämnat att försöka omforma världsordningen i en viss riktning.

Utifrån det realistiska perspektiv på internationell politik ses världsordningen och samspelet mellan olika stater som en konsekvens av att världen verkar i ett anarkisttillstånd, vari den enskilda staten, på egen hand, dikterar sin framtida utveckling och överlevnad. Det är de dominerande staterna som har möjligheten att dominera den internationella agendan och, därigenom, den fortsatta utvecklingen på en global nivå. Det sker huvudsakligen i termer av intressesfärer, allianser och andra olika sätt där möjligheter till makt är koncentrerade. Med andra ord existerar samarbete, stater emellan, primärt i syfte för att maximera den egna statens intressen och vinster, där den stat som innehar den mest dominerande maktpositionen kommer vara den dominerande kraften. Det beror helt enkelt på att stater anses agera på det sätt som främjar den egna statens intressen främst, till följd av att det anses, i statens fundamentala struktur, att agera på ett sätt där intressen prioriteras framför ideologier.39

3.2 Pax Americana

Med Pax Americana åsyftas en världsmaktsordning, med USA i dominerande och framstående ställning, innehållandes en relativ fred där de som enas bakom de dominerande

37_ibid 38_ibid

amerikanska idealen och tankarna samt, står på samma sida, som USA åtnjuter en relativ fred, medan de andra, de som inte står på samma sida som USA och som inte förenas bakom de dominerande amerikanska idealen och tankarna, kan godtyckligt angripas. Med andra ord tillämpas och utövas makten utifrån ett konsensustänkande, vilket i sin tur främjar framväxten av hegemonier. Den neoliberala staten var central för Pax Americana, det har sagts att den neoliberala staten medlade mellan en oligopolitisk världsmarknad, som bestämde de politiska prioriteringarna, och inhemska aktörer, som utropade olika krav och påståenden om dess politiska trohet.40 _{Denna roll som medlande aktör, mellan den oligopolitiska världsmarknaden}

och inhemska aktörer, rättfärdigade övergångsbestämmelser till ideal, tankar och idéer sprungna från liberalismens lära. Cox definierar den neoliberala staten enligt följande:

“The neoliberal state sought its security as a member of a stable alliance system and its economic growth as a participant in an open world economy. Its task was to adjust the national economy to the growth of the world economy, to facilitate adaptation rather than to protect existing positions.”41

Det kan uttryckas att genombrottet för Pax Americana skedde efter andra världskriget, när i princip hela Europa låg i ruiner och det huvudsakligen var amerikanska råvaror och material som hade kapaciteten till att kunna rekonstruera Europa. Dessutom ska det tilläggas att de olika västeuropeiska staterna var angelägna om att USA skulle medverka till deras återuppbyggande, då de vill motverka att USA skulle återfalla i isolationism. Med hjälp av Marshallplanen, den amerikanska statsfinansierade initiativet med det huvudsakliga syftet att bidra ekonomiskt till Europas återuppbyggnad efter andra världskrigets slut, knöts de stater som mottog stöd från Marshallplanen, närmare USA. Det uttryckte sig främst i det faktum att mottagarländerna blev beroende av de amerikanska statsfinanserna för att kunna rekonstruera sig själva, samt att därigenom införlivades i den amerikanska intressesfären där de internationella finansiella institutionerna skulle komma att agera och reagera utifrån de amerikanska politiska riktlinjerna. Utan den amerikanska ekonomiska hjälpen hade de inte haft möjligheten till att investera de medel som var nödvändiga och nästintill ett måste för att kunna återuppbygga den infrastruktur som förstördes under det andra världskriget. Med andra

40_{Cox, 1987: 220} 41_{Cox, 1987: 219–220}

ord ritade Marshallplanen om världsordningen och främjade framväxten av Pax Americana, där den neoliberala staten och det neoliberala tänkandet blev centralt i dess intressesfär.

Utifrån ett liberalt perspektiv på internationell politik går följande att säga om Pax Americana och den liberala ordningen. I huvudsak menas att det huvudsakliga nyckelordet är interdependens. Med interdependens åsyftas ett ömsesidigt beroende, det vill säga en händelse där inblandade stater och aktörer samarbetar för att i sin tur kunna gynnas och främjas av det utbyte som uppstår som en produkt av deras samarbete. Med interdependens skapas och etableras, därav, gemensamma intressen, normer och idéer mellan de inblandade aktörerna och staterna, vilka de vill upprätthålla och skydda. Till följd av möjligheten till att eventuellt erhålla avkastning i positivt värde är interdependens en grundbult i liberalismens synvinkel på den globala världsordningen, eftersom samarbete, mellan flertalet aktörer, är en nyckel för att kunna maximera en positiv avkastning.42

Det realistiska perspektivet menar däremot att stater innehar en vilja att dominera genom traditionella maktresurser, vari det centrala konceptet är relativ makt, det vill säga att sätta maktpositioner och maktbalans i förhållande och jämförelse med andra stater. Till följd av att stater prioriterar och värdesätter den interna säkerheten och makten blir ökad militär kapacitet ett tillvägagångssätt för att dels öka den egna maktpositionen, men också för att distansera sig från andra stater. Stater med högst militär kapacitet blir en avskräckande faktor för övriga stater. Därigenom upprätthålls freden primärt och huvudsakligen av hur staters militära kapacitet format den globala maktbalansen, stater med lägre militär kapacitet och förmåga kommer inte att vara de stater med högst och tydligast förmåga till påverkan. Det beror på att de stater, med störst militär förmåga, kommer agera som en avskräckande faktor. Ifall en situation eller incident inträffar kommer den fortsatta utvecklingen och agerandet i situationen primärt påverkas och dikteras av de stater med den största militära förmågan. Dock ska det tilläggas att möjligheten och hotet om ett eventuellt krig är ständigt närvarande, främst på grund av att det anarkiska systemet, som realister anser att världen är konstruerad kring, i mångt och mycket är uppbyggd på osäkerhet.43

42_{sakerhetspolitik.se}

3.3 Mjuk makt

Mjuk makt är ett koncept som exemplifierar en form av makt där makten utgår ifrån ens kapacitet och möjlighet i att påverka andra, i syfte att kunna uppfylla och tillmötesgå ens egna preferenser, i kontrast till att använda sig av tvång eller fysisk styrka för att kunna få ens egna preferenser uppfyllda.44 Mjuk makt får helt enkelt människor att samarbeta och samverka mot en önskad utgång, istället för att tvinga de att verka mot den önskade utgången. Konceptet etablerades till en början av Harvardprofessorn Joseph Nye. Nye menar att mjuk makt kan delas in i tre huvudsakliga kategorier: kultur, politiska värderingar samt utrikespolitik.45 _Av

dessa anser han att kultur är den mest kraftfulla, till följd av att begreppet kultur innefattar de praxis och de värderingar som i stora drag utgör grunden i och för ett samhälle. Vidare delar han även in begreppet kultur in två olika läger - dels “högkultur” (high culture) som främst åsyftar den utbildning och litteratur som traditionellt sett främst varit riktad mot och tilltalande för samhällseliterna, dels “populärkultur” (popular culture) som främst åsyftar den television och musik som, utan urskiljning, tillhandahåller underhållning till både samhällseliterna och de breda folkmassorna.46 Nye menar även att mjuk makt kortfattat kan definieras som att stapla vardagliga ideal, baserade på demokratisk politik, på varandra, främst till följd av att makt, historiskt och generellt sett, vuxit fram utifrån möjligheterna till att styra agendan och bestämma vilka ramverk som ska precisera samhällsdebatten. Emellertid existerar det dock kritiker gentemot konceptet “mjuk makt”. De menar att konceptet är smalt, begränsat och endast tillämpbar på de större dominerande aktörerna, till exempel USA.

Vidare menar de även att mjuk makt egentligen i slutändan endast är en förlängning av hård makt. Traditionellt sett har de klassiska verktygen för utövande av makt varit antingen militär styrka eller ekonomisk styrka.47 _{Gällande mjuk makt i termer av ekonomiska inslag menar}

Nye att ekonomisk påverkan är en påverkansoperation av hård makt-karaktär, varifrån aktörer, historiskt sett, visat upp sin styrka gentemot andra, svagare stater eller aktörer. Emellertid inflikar Nye även att en kombination av mjuk och hård makt, exempelvis att

43_ibid 44_{Nye 2008} 45_ibid 46_ibid 47_ibid

kombinera ekonomiska inslag med kulturella inslag, går att benämna som smart makt.48 För denna studie är detta begrepp, smart makt, av intresse till följd av att det ena projektet, Marshallplanen, kombinerade ekonomiska stöd och lån med en överföring av vissa normer, idéer och tankar. Vidare är det en kombination av den karaktären som denna studie delvis ska försöka undersöka med fokus på Kina och BRI, och se om en liknande kombination av överföringar och utbyten går att urskilja.

Det konstruktivistiska perspektivet på internationell politik menar att uppkomsten för intressen är hämtad och erhållen från olika egenintressen, vilka i sin tur konstrueras och främjas utifrån hur, exempelvis, idéer och normer uppfattas. En gemensam och koherent identitet, på en nationell nivå, främjas när en stats befolkning definierar och ser sig som en gemensam enhet, vari ett visst antal idéer och normer delas av den givna befolkningen. Dessa idéer och normer blir sedermera konstruerade till gemensamma värden för den givna befolkningen, vilka de arbetar för att etablera, upprätthålla och utveckla.49

3.4 Normspridning

Normspridning är ett koncept som exemplifierar spridandet, på en transnationell eller global nivå, av vissa värderingar, tankar, idéer eller ideal som anses vara eftersträvansvärda av en eller flera aktörer.50 Spridandet kan ske i en mängd olika former. Exempelvis kan det ske genom kulturella inslag, vilket Hollywoods historiska porträttering och beskrivning av olika amerikanska ideal är ett exempel på. Det kan även tilläggas att den amerikanska federala staten tidigt insåg värdet och vikten i att inneha en nära relation och samspel med de dominerande krafterna och aktörerna inom Hollywood, därav har de infört lagstiftning som underlättar och assisterar Hollywood i deras kommersiella spridning till utländska marknader.51 _{Ett annat nutida exempel på normspridning är den Europeiska Unionen (EU)}

som till stor del blivit en informell symbol för demokratin, vilket kan urskiljas utifrån det faktum i att de stater som är medlemmar i EU, till stor del, anses vara demokratiska. Det kan även vidare belysas och uppmärksammas i det faktum att när protesterna mot den dåvarande ukrainska staten, under ledning av Viktor Janukovytj, genomfördes under Euromajdan var

48_ibid

49_{sakerhetspolitik.se} 50_{Greener 2012} 51_{Lovric 2016}

närmandet till EU och övriga Europa något som belystes av de aktörer som förespråkade ett avsättande av Janukovytj och dennes regering. Med andra ord är fokuset, gällande konceptet normspridning, riktat mot tanken och kraften i att, oftast undermedvetet, sprida särskilda ideal eller idéer till de berörda parter och aktörer som, utifrån den normspridande aktörens perspektiv, är i fokuset för dennes eftersträvansvärda ideal och idéer.

För denna studies omfång är dock normspridning via ekonomiska och finansiella medel primärt av intresse, huvudsakligen till följd av att både Marshallplanen och BRI involverar utbyten av ekonomiska stöd och lån mellan de dominerande aktörerna och övriga involverade stater. En normspridning av den karaktären kan främjas utifrån både de direktiv och krav som ligger till grund för att utbytet av finansiella medel sker, men även vilka scenarion som kan uppkomma vid misslyckanden av att antingen inte kunna efterleva direktiven och kraven eller av att inte inneha kapaciteten att återbetala de erhållna lånen. De dominerande aktörerna lånar ut eller ger bort finansiellt stöd med vissa syften, och om dessa syften misslyckas att uppfyllas av de aktörerna som erhållit stöd och lån behöver de dominerande aktörerna en form av försäkring för sin insats.

Konstruktivismen menar att samtliga intressen är konstruerade i syfte att enskilda aktörer ska uppfatta en enskild situation och agera därefter på ett lämpligt tillvägagångssätt. Till följd av detta anses det inte existera givna värden för olika aktörers maktinnehav, eftersom detta värde endast är konstruerat utefter hur andra aktörer uppfattar en annan aktörs nivå av makt. Därav kan enbart ett land med en stor och utbyggd militär endast komma att definieras som en militärstat, med en stor och utbyggd militär, ifall andra stater uppfattar den staten som en sådan, till exempel ifall andra stater eventuellt upplever att de är hotade av den staten på grund av, exempelvis, dennes resurser. Till följd av detta är därav värden, för olika måttstockar, ständigt i fokus och föremål för förändring, och inte givna ett konstant värde.52

Det liberala perspektivet menar däremot att gemensamma intressen, normer och idéer kan institutionaliseras, eftersom internationella institutioner och organisationer kan användas och verka för att säkerställa att de stabiliseras och sprids mellan flertalet aktörer och stater. Det är utifrån denna institutionalisering av särskilda intressen, normer och idéer som en eventuell

normspridning av efterlängtade normer är möjlig, då det med ett intåg i en internationell institution eller organisation medföljer att vissa eftersträvansvärda normer och idéer efterföljs.53

3.5 State Socialization

State socialization är ett koncept som är omdiskuterat i termer av dess definition och operationalisering i olika sammanhang. Forskare inom disciplinen för internationella relationer anses vara oense gällande dess huvudsakliga betydelse och hur det, därav, ska komma att användas och operationaliseras. Konceptet har tidigare, bland annat, kommit att användas för att beskriva homogeniseringen av ekonomiska och sociala system, ombildandet och omstruktureringen av länder med olika statsapparater (Benämns och definieras i artikeln som bland annat “Rogue States”), till exempel Irak, samt de fördolda krafterna i hegemonisk makt.54 Den definition som kommer användas och tillämpas i denna kandidatuppsats är, emellertid, erhållen från Kai Alderson, textförfattare till artikeln “Making sense of state socialization” som publicerats av Cambridge University Press, som i huvudsak menar att state socialization syftar till att stater, i en process, internaliserar normer, idéer, tankar och ideal som uppkommer på andra platser inom den globala världsordningen. Genom denna definition av state socialization, menar Alderson, att det går att erhålla en gemensam grund och en gemensam enhetlighet inom forskningen, vilket motverkar att eventuella konceptuella olikheter och skillnader uppstår genom att olika operationaliseringar möjliggör olika resultat avhängigt av en artikelförfattares definition.55 Därav förflyttas fokuset, inom forskningsområdet, från att diskutera vad state socialization egentligen är till att diskutera reella frågor gällande vilka orsaker som medföljer state socialization.

Inom en diskussion av state socialization behöver fokuset lyftas till att adressera två olika områden - dels ett perspektiv inifrån och dels ett perspektiv utifrån. Med ett inifrånperspektiv menas att undersöka de olika fält inom vilka utländska normer, idéer och tankar inkorporeras till att införlivas inuti, exempelvis, den inhemska lagstiftningen och de mandat som de olika byråkratiska aktörer innehar.56 Med andra ord, hur utländska normer, idéer och tankar

53_ibid

54_{Alderson 2001} 55_ibid

genomtränger de olika statsformer som i mångt och mycket det globala systemet utgör och är uppbyggt kring. Med ett utifrånperspektiv menas att reellt adressera och undersöka de mekanismer som påverkar vilka normer, idéer och tankar som internaliseras av olika statliga aktörer, samt att inte se det som att endast enskilda mekanismer påverkar olika områden, utan att en mekanism kan även påverka eller utlösa en annan mekanisms verkan och funktion.57 Alderson nämner att det inte existerar särskilt mycket vinning i ett antagande om att påverkan från miljöfaktorer på processen gällande state socialization kan inordnas under en enskild kausal mekanism, till exempel att en högre koldioxidnivå i luften medverkar till att olika policys antas för att motverka och sänka halten av koldioxid i luften, utan snarare att det finns fler kausala mekanismer kopplade till hur state socialization utvecklas och fortgår.

I de fall som är av aktualitet för denna studie, går state socialization att vikta gentemot hur en stat internaliserar en viss mängd normer, idéer och tankar via utbyten på en global nivå, men även de forum och områden, inom vilka, dessa utbyten uppkommer och, sedermera, införlivas i en nationell lagstiftning och statsapparat. Därav är state socialization av intresse för att undersöka vilken eventuell påverkan som de lån som Kina lånat ut till övriga stater, kan komma att ha och vilka eventuella normer, idéer och tankar som kan tänkas medfölja i utbyten av lån mellan Kina och övriga stater.

3.6 Teoriernas syfte

Genom att kombinera de olika perspektiven gällande hur det globala systemet ska ses och tolkas utifrån tillsammans med att anknyta och koppla det till de olika områden som lyfts i denna teoridel går det erhålla en bred grund att utgå ifrån i den analys som ska komma att adressera den forskningsfråga som denna kandidatuppsats är skriven utifrån - om BRI ska ses och definieras som en modern version och form av Marshallplanen, och, ifall det antagandet är korrekt, vilka eventuella normer, idéer och tankar som medföljer som en normspridning i konstruerandet och uppbyggandet BRI. Dessa perspektiv kan bidra till förståelsen för både BRI och Marshallplanen, främst genom det faktum att perspektiven, gemensamt, bildar ett mångfacetterat analysverktyg i analysen av de båda fallens kärnor och värden.

57_ibid

4. Metod

Denna del inleds med en diskussion av studiens val av fall. Därefter sker en diskussion av den inomvetenskapliga och utomvetenskapliga relevans som denna studie fyller, som sedan följs av en diskussion av studiens validitet och reliabilitet. Sedan följer en diskussion om hur det empiriska materialet, för denna studie, valts ut. Avslutningsvis presenteras studiens analysverktyg och dess operationalisering av de mest centrala dimensionerna i dess utformande.

4.1 Diskussion av val av fall

Denna kandidatuppsats studie ämnar undersöka huruvida BRI ska ses som en samtida och modern form av Marshallplanen. Därav är studien av komparativ karaktär, där det ena fallet, Marshallplanen, tillämpas som ett idealfall av en normspridning av mjuk makt, medan det andra fallet, BRI, fungerar som ett jämförande fall som, komparativt, ska undersökas gentemot de grundläggande dimensionerna av Marshallplanen, i form av ett analysverktyg. Dessa dimensioner utgör i huvudsak de mest grundläggande och kärnfulla delarna av en framgångsrik normspridning av mjuk makt.

För denna kandidatuppsats har Marshallplanen valts som idealfall för att beskriva en hegemons förmåga att använda sig av mjuk makt för att, med normspridning, kunna bestämma och fastslå de dominerande normerna på en global nivå i världsordningen. Marshallplanen blir även ett representativt fall i termer av en hegemons framgångsrika normspridning av mjuk makt, huvudsakligen baserat på att Marshallplanen var en del i framväxten av USA som en global stormakt inom det globala systemet.

För denna kandidatuppsats har BRI valts som jämförande fall för att beskriva en hegemons förmåga att använda sig av mjuk makt för att, med normspridning, kunna bestämma och fastslå de dominerande normerna på en global nivå i världsordningen.

De här två fallen, Marshallplanen och BRI, kommer i denna kandidatuppsats studie att användas och tillämpas för att dels erhålla en idealtypisk modell gällande hur en normspridning av mjuk makt framgångsrikt har och, därigenom, kan tillämpas för att erhålla ett positivt resultat, och dels för att sätta i relation och, komparativt, jämföra med nutida fall. Därigenom ska eventuella likheter och skillnader urskiljas för att, således, kunna säkerställa

och frambringa evidens för att nutida fall även kan, framgångsrikt, använda sig av historiska modeller för analys. Det eventuella resultatet kommer kunna frambringa ifall det nutida fallet, i detta fall BRI, innehar de karaktärsdrag som kännetecknar en lyckosam normspridning av mjuk makt och, således, ska ses och definieras som något mer än enkom världshistoriens största infrastrukturprojekt.

I generella termer är valet av BRI som fall, ett fall av ett most-likely-case. Det vill säga ett kritiskt fall som verkar under gynnsamma omständigheter.58 _{De två dominerande aktörerna i}

respektive fall, USA och Kina, kan likställas vid flertalet punkter, däribland i termer av ekonomi, storlek och påverkan på det globala systemet. Emellertid kan de även särskiljas i termer av den politik och världsliga synsätt som respektive part förespråkar, deras perspektiv på hur världen ska vara uppbyggd och verka samt i termer av den form av medborgerligt inflytande som respektive part förespråkar. Dock är båda två fall av hegemonier, som i mångt och mycket försöker påverka sin omgivning, alternativt likartade allierade parter, och därigenom försöka skifta den globala världsordningen i den riktning och utveckling som är mest gynnsam för de själva. Emellertid ska det dock tilläggas att det är delvis problematiskt att försöka generalisera utifrån en komparativ studie av dessa fall, främst i syfte av att det inte har varit ofta, i historien, som denna typ av projekt har kunnat urskiljas och utformats. Därav ska det noteras att de eventuella slutsatserna, som denna studie kan komma presentera, inte nödvändigtvis behöver kunna appliceras och generaliseras till andra projekt, som syftar till att understödja och sammanlänka flertalet länder, till följd av att dessa projekt är unika i sin utformning och karaktär. Kronologiskt sett går Marshallplanens utfall att se, diskutera och analysera, till följd av att den verkställdes för ungefär 70 år sedan. Emellertid är BRI ett projekt som, för närvarande, verkställs och utvecklas, vari utfallets faktiska påverkan inte går att definitivt fastslå i dagsläget.

4.2 Inom- och utomvetenskaplig relevans

Till följd av att denna studie är av intensiv karaktär, till följd av att ett fåtal fall används och appliceras för att kunna erhålla ett eventuellt svar, är det av vikt att underbygga den inomvetenskapliga relevansen i utformandet av materialet och diskussionen kring de aktuella fallen. Därav bygger denna studie på material från ett brett spektra, där båda sidors perspektiv

av denna fråga lyfts, används och appliceras. Vidare går även den inomvetenskapliga relevansen att urskilja och hämta utifrån de studier och material som existerar rörande konceptet maktbalans, inom främst internationell politik och, däri, främst realismens lagda vikt vid konceptet. Det finns mycket teoretiskt material kring maktbalans och dominerande aktörers påverkan på maktbalansens utformande, emellertid är BRI ett konkret exempel på hur en dominerande aktör försöker etablera och utveckla sin position på en global nivå. Med andra ord är BRI ett verkligt fall där teoretiska termer, inom forskningen och materialet gällande internationell politik, går att konkretisera och urskilja. Den utomvetenskapliga relevansen för denna fråga är relaterad till att det inte finns ett brett material i den dåtida och nutida forskningen kring BRI som ett eventuellt projekt där det existerar underliggande motiv i utformandet av infrastrukturen. Med andra ord finns det en lucka i forskningen, där aktualiteten för omvärlden är relaterad kring det faktum att Kina, under de senaste decennierna, kommit att växa fram och etablera sig som en av de mest dominerande och starkaste aktörerna inom det globala systemet.

4.3 Validitetet och Reliabilitet

Till följd av den politiska laddning som existerar bland båda sidors perspektiv gällande synen på BRI, är det av vikt att diskutera och analysera vilken validitet och reliabilitet som ska tillägnas det eventuella resultat som denna kandidatuppsats kan producera. Validiteten, denna studies träffsäkerhet mellan de olika teoretiska definitionerna och operationaliseringarna59, i denna studie återfinns i det faktum att, utifrån det inhämtade akademiska materialet, har analysverktyget för denna kandidatuppsats formats utefter. Flertalet av de använda källorna har i sina material formulerat och presenterat de dimensionerna, som analysverktyget är uppbyggt kring, som de mest tongivande och av vikt för att förstå kärnan i ett utbyte av mjuk makt via normspridning. Med andra ord är det den tillämpade akademiska litteraturen som utgör grunden för denna kandidatuppsats studie. De mest centralt använda koncepten inom denna studie har i huvudsak inhämtats från litteratur och material som legat till grund för konceptens framväxt och etablering. Emellertid bör dock noteras, i termer av studiens validitet, att ett visst material har inhämtats från källor som, till viss del, innehar en agenda i deras spegling av deras presenterade material. China Daily och Pentagon är exempel på källor av den karaktären, som båda avser att spegla situationer utifrån ett givet syfte.

59_{Teorell och Svensson, 2007: 55–59}

Reliabiliteten, denna studies tillförlitlighet60, i denna studie återfinns i tillämpandet av Marshallplanen som ett idealfall och grund för utformandet av studiens analysverktyg. Det är ett känt fall, där utfallet är analyserat och tillgängligt till följd av att Marshallplanen verkställdes för ungefär 70 år sedan. I mångt och mycket är det ett unikt fall i sin karaktär, då det inte finns några liknande fall som inträffat i världshistorien, och därav, genom att tillämpa fallet som en komparator, stärks reliabiliteten i denna studie, till följd av att studien ämnar undersöka det som Marshallplanen lyckades med.

4.4 Diskussion om det empiriska materialet

Materialet som denna kandidatuppsats har använt sig av och är härlett utifrån är hämtat ifrån en bred mångfald av akademiker, där båda sidors perspektiv diskuteras, presenteras eller argumenteras för. För att kunna inhämta och erhålla ett i huvudsak kinesiskt perspektiv, men även primärt sakligt perspektiv, har information och material från Palgrave Communications använts. Detta har skett främst till följd av att deras publicerade material, större och omfattande rapporter, använder sig av en bred flora av perspektiv, där material har inhämtats från flertalet olika kinesiska akademiker. För att erhålla ett tydligt och uttömmande perspektiv gällande Marshallplanen, dess syfte, dess genomförande och dess konsekvenser har material inhämtats från dels historiska analyser och dokument om Marshallplanens genomförande och vad det konkret medförde för de involverade aktörerna, och dels från akademikers analyser om vad Marshallplanen innebar, på en mer abstrakt och underliggande nivå, för de involverade aktörerna. Exempelvis har Robert W. Cox studie om den amerikanska hegemonins etablering, upprätthållande och utveckling använts för att urskilja hur enskilda värden, det vill säga normer och idéer, har kommit att institutionaliseras och införlivas i statsapparaterna hos de stater som mottog finansiella medel från Marshallplanen. Vidare har även historiska analyser av Marshallplanen, samt originaldokument från Marshallplanens upprättande använts i denna studie, främst i syfte att erhålla ett mångfacetterat perspektiv och synsätt gällande varför Marshallplanen verkställdes, vad Marshallplanen konkret innebar, både underliggande och överliggande, samt vilka konsekvenser Marshallplanen fick för de involverade staternas statsapparater och framtida utveckling. För att erhålla ett likartat, mångfacetterat perspektiv gällande BRI:s tillkomst och framtida utveckling har information

och material inhämtats från en bred flora av källor. Xi Jinpings, Kinas president, öppningsanförande vid det andra internationella samarbetsforumet för BRI har använts för att erhålla ett statligt, kinesiskt perspektiv på BRI. Analyser från medier, exempelvis Washington Post, The Guardian och Financial Times, har inhämtats och applicerats i denna studie, primärt i syfte att erhålla flertalet perspektiv gällande synsätt på BRI, och vad BRI kan komma att innebära för både de involverade staterna och för de stater som befinner sig utanför projektet.

4.5 Analysverktyg

Utifrån det erhållna materialet och informationen om Marshallplanens funktion och konstruktion, går det att urskilja vissa grundläggande faktorer som är av vikt för att en normspridning av mjuk makt ska vara lyckosam och framgångsrik, utifrån ett perspektiv med fokus på den aktör som är huvudsakligen involverad. Dessa dimensioner, tre till antalet, går att identifiera enligt följande - finansiella medel som en morot, införlivande i intressesfär och riktlinjer för det politiska styrandet av den inhemska politiken.

Till att börja med är det av värde och vikt att det existerar en form av maktvakuum, en situation eller ett scenario där oklarhet råder gällande den nutida och framtida utvecklingen för ett område/region av intresse, i likhet med den situation som existerade vid andra världskrigets slut i Europa. Denna situation ska vara av en sådan karaktär att flertalet aktörer är eller blir påverkade av den eventuella framtida utvecklingen. Vidare ska dessa aktörer även ha eller vilja ha ett behov av någonting, i huvudsak främst något materiellt. Ett dylikt exempel kan vara finansiella medel, i form av bistånd, bidrag eller riktat stöd mot något eller någonting, i likhet med hur de amerikanska statsfinanserna användes, vid Marshallplanen, för återuppbyggandet av Europa. Helt enkelt blev finansiella medel en morot, alternativt en belöning, för de europeiska mottagarstaterna av stöd från Marshallplanen, i utbyte mot deras lojalitet och införlivande i den amerikanska intressesfären.

För att konkretisera det här i termer av att anpassa det till ett analysverktyg går det att urskilja att finansiella medel är ett nyckelverktyg för en aktör i syfte av normspridning. Med finansiella medel uppstår en beroendesituation, där mottagarsidan befinner sig i en situation i vilken ytterligare finansiella tillgångar är avgörande för landets fortsatta eventuella utveckling. I mångt och mycket har den styrande makten i varje enskilt land som uppgift att se till att landet inte går under, vare sig politiskt, samhälleligt eller ekonomiskt. Därav är fokuset,

ifall landet skulle hamna i en icke-gynnsam situation, att adressera de faktiska utmaningarna och lösa dem. Ett ytterligare tillskott av finansiella tillgångar är, i flertalet fall, något som troligen inte negligeras av det eventuella mottagarlandet, främst till följd av att landet troligtvis är i behov av de ytterligare tillgängliga tillgångarna. Det finns förmodligen en given anledning till varför ett enskilt land blivit erbjuden och tillfrågad angående att mottaga ytterligare finansiella medel, vilket nödvändigtvis inte behöver uppenbara sig omedelbart.

Genom finansiella medel, som en given morot, uppstår därigenom en beroendesituation, där mottagarsidan är, utan några större valmöjligheter, tvingade att acceptera de villkor som presenterats av aktören som giver. Därigenom styrs, i mångt och mycket, de erbjudna finansiella medel hur en given stat kommer agera, utvecklas och styras i fortsättningen. Den mest omedelbara konsekvens blir ett införlivande i en intressesfär, där staten, som mottar, både medvetet och undermedvetet anpassas och införlivas i den dominerande statens normer, idéer och tankar. En vänskaplig förbindelse och allians uppstår, där krav, gällande olika aspekter och områden, är att vänta. Till exempel blir utvecklandet av den fortsatta ekonomiska politiken mer snäv och begränsad, till följd av att den behöver anpassas till de krav och förväntningar som den dominerande staten innehar, exempelvis att den ekonomiska politiken behöver inkludera en planering för hur en återbetalning, av de lån som mottagarstaten erhållit, ska fortgå och förverkligas. Med andra ord skapas och främjas, till en början, en viss form av interdependens där den positiva avkastningen för mottagarstaten är de finansiella medel som de erhåller, medan den dominerande staten utvecklar och markerar sin närvaro och inflytande i geografiska områden lokaliserade utanför sin egen gräns. Således blir finansiella medel en morot eller belöning för mottagarstaten, i syfte att de upprätthåller och möter de krav som presenteras av den dominerande staten.61

Emellertid ter sig dock den formen av interdependens att utvecklas och övergå i en form av ensidigt beroende, vilket är ett scenario som uppkommer när de finansiella medel, som erhållits, fullgjort sin funktion och förverkligats samt adresserats i de fall och områden där de varit nödvändiga och således använts. Därav är de tre mest centrala dimensionerna och delarna i en idealtypisk modell för normspridning av mjuk makt och normer följande - finansiella medel som en form av morot eller belöning, ett införlivande i en form av