Kall återanvändning av bituminösa material. Provverksamhet 1983-88

VTInotat

Nummer: V 115

Datum: 1989-11-15

Titel: Kall återanvändning av bituminösa material

_{Provverksamhet 1983-88}

Författare: Torbjörn Jacobson

_{Lars Johansson}

Avdelning: Vägavdelningen, M-sektionen

_{Projektnummer: 42361-6}

Projektnamn: Proportioneringsmetodik vid återanvändning av bituminösa be-

_{, läggningsmaterial}

Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution:fri/begrängetdk/

, 2 Pa: 5__81 01 Linköping. Tel:_013-2(_)40__0q. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

Institutet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

I N N E H Å.L L s F ö R T E C K N I N G

1 INLEDNING OCH SYFTE

2

PROVVÄGSFÖRSÖK

2.1 Kall återanvändning av oljegrus till slitlager 2.2 Kall återanvändning av oljegrus till bärlager 2.3 Kall återanvändning av asfaltbetong till bärlager

3 KOMMENTARER

Bilagor:

1 Kallt genbruk av bituminösa material; föredrag vid

VTI:s och Veglaboratoriets seminarium i Oslo

1985-04-17.

2 Genbruk av oljegrus - provsträckor utförda 1983;

byggnadsrapport

3 Återanvändning av oljegrus - besiktningar av

prov-sträckor

4 Prov med kallt genbrukad MAB-beläggning använd som

förstärkningslager på vägrenar på väg 47 i

Skara-borgs län 1984

5

Uppföljning av kall återanvändning på väg 184 (47),

Skara - Lidköping

6 Förslag på verksamheter under 1990 - återanvändning

1 INLEDNING OCH SYFTE

Föreliggande sammanställning behandlar de försök med kall

återanvändning av bituminösa material som gjorts på VTI

under åren 1983 - 1988. Lars Johansson var då projektledare för verksamheten och det är i huvudsakligen hans dokumenta-tion från olika fältförsök som här sammanställs och publi-ceras. En sammanfattning av provvägsförsöken ges dock i

kapitel 2. Under senare år har på VTI ingen verksamhet

bedrivits med inriktning på kallt genbruk av

asfaltmate-rial. En litteraturundersökning angående varm

återanvändn-ing med inriktnåteranvändn-ing på provtagnåteranvändn-ing och proportioneråteranvändn-ing pågår

förnärvarande (Said Safwat).

I bilaga 1 redovisas ett föredrag från VTI:s och

Veglabora-toriets seminarium i Oslo, 1985, där svenska erfarenheter av kallt genbruk med bituminösa material presenteras

(Johansson, Lars: VTI Meddelande nr 446, sid 14-27).

2

PROVVÄGSFÖRSÖK

2.1

Kall återanvändning av oljegrus till slitlager

Objekt l: Väg 1107. Nvtorp - Sjöbäcken, P-län. Bindemedel: VO 500

Utförande:

* Fräsning av oljegrus

* Transport till upplag vid asfaltverk

* Tillverkning av återvunnet oljegrus i stationärt as-faltverk

* Tillverkning av nytt oljegrus i samma asfaltverk

* Utläggning med läggare och packning

Provtagning och laboratorieprovning på genbrukat OG:

* Prov före fräsning; bindemedelshalt, kornkurva,

mjuk-punkt på återvunnet bindemedel

*

Prov från upplag; bindemedelshalt, kornkurva, vattenkvot

* Prov på frånsiktat oljegrus; bindemedelshalt, kornkurva

* Prov på genbrukad massa i upplag efter tillverkning:

bindemedelshalt, kornkurva

* Prov efter läggare på vägen; bindemedelshalt, kornkurva

Provsträckor:

* 1, nytillverkat OG, 94 kg/m2

* 2, genbrukat OG, +1.5 % VO 500, 87 kg/m2 * 3, genbrukat OG, +1.0 % VO 500, 96 kg/m2

Dokumentation av utförandet: bilaga 2, sid 10 - 23.

Utför-lig byggnadsbeskrivning med kommentarer (Johansson Lars: lägesrapport 1984).

Uppföljning: Besiktning 1984, 1985 och 1986 som redovisas i bilaga 3, sid 1 - 3 (Johansson Lars: slutrapport 1987). Objekt 2: Väg 353, norr om Nordmaling, AC-län.

Bindemedel: V0 300, V0 500,vidhäftningsmedel

bitumenemulsion BE 60 S spec.

Utförande:

* Fräsning av gammalt oljegrus

* Transport till upplag intill vägen

* Tillverkning av återvunnet oljegrus i mobilt

oljegrus-verk

* Tillverkning av nytt oljegrus i samma verk

* Utläggning med läggare och packning

Provtagning och laboratorieprovning på genbrukat OG:

* Prov före fräsning; bindemedelshalt, kornkurva,

*

Prov från upplag; vattenkvot

*

Prov på frånsiktat oljegrus, mtrl < 22 mm ;

bindemedels-halt, kornkurva, vattenhalt

* Prov på genbrukad massa i upplag efter tillverkning:

bindemedelshalt, kornkurva, vattenhalt

* Prov efter läggare på vägen; bindemedelshalt, kornkurva, vattenkvot

* Bindemedelsprov; mjukpunkt, viskositet, brytindex,

bindemedelshalt, PH Provsträckor:

*

1, Nytillverkat OG, V0 500, 98 kg/m2

* 2, Genbrukat OG, +2.0 % V0 300, 90 kg/m2 * 3, Genbrukat OG, +1. % V0 300, 96 kg/m2 * 4, Genbrukat OG, +2. % VO 500, 84 kg/m2

* 5, Genbrukat OG, +1. % v0 500, 92 kg/m2

U I U ' I O U ' l

*

6, Genbrukat 0G, +2.

% emulsion, 95 kg/m2

* 7, Nytillverkat OG, V0 300, 96 kg/m2

Dokumentation av utförandet: bilaga 2, sid 23 - 37. Utför-lig byggnadsbeskrivning med kommentarer (Johansson Lars:

lägesrapport 1984).

Uppföljning: Besiktningar 1983, 1984, 1985 och 1986 som redovisas i bilaga 3, sid 4 - 8 (Johansson Lars: slutrap-port 1987).

2.2 Kall återanvändning av oljegrus till bärlager

Obiekt: Väg 1108, Kracksvad - N:a Bäckefors.

Bindemedel: V0 500 på ytan följd av makadam (YlG).

1. Fräsning av gammalt oljegrus.

2. Hyveljustering, packning och vattning av det frästa

oljegruset.

3. Ytbehandling med YlG.

Provtagning och laboratorieprovning:

* Prov av grusbärlager; kornkurva

Provsträckor: 800 m enligt förfarandet ovan och 284 m med

genbrukat oljegrus från väg 1107, med +1.5 % VO 500, 87

kg/mz.

Dokumentation: bilaga 2, sid 5 - 9. Utförlig byggnads-beskrivning med kommentarer (Johansson Lars: lägesrapport 1984).

Uppföljning: VTI har inte gjort någon långsiktigt

uppföljn-ing av försöket. Provvägen finns dock kvar.

2.3 Kall återanvändning av asfaltbetong till bärlager

Objekt: Väg 47, Skara - Lidköping, R-län,

förstärkninqs-arbeten på väqrenar.

Bindemedel: Bitumenemulsion, BEGOS spec., BE60M, Utförande:

* Borttagning av befintligt asfaltlager

* Transport till upplag

* Borttagning av cementstabilisering

* Utläggning av bärlagergrus eller inblandning av makadam

* Krossning och siktning av den gamla beläggningen

* Tillverkning av genbrukad massa i mobilt oljegrusverk

* _{Hyveljustering och ny topp med MAB}

Provtagning och laboratorieprovning på genbrukad massa:

* _{Prov på befintlig beläggning; bindemedelshalt,}

penetra-tion

Prov på uppbruten beläggning; kornkurva

Prov på krossad beläggning; bindemedelshalt, kornkurva

Proportionering av torr krossad massa; två bindemedel, makadaminblandning; separationsbenägenhet,

täcknings-grad, stabilitetsprovning enligt Asphalt Institutes metod "Stabilometer S-value" (utfördes av Nynäs).

Prov från tillverkningen; bindemedelshalt, kornkurva, vattenkvot, bindemedelsanalyser av emulsionen,

Provsträckor: Sammanlagt 20 delsträckor på båda vägrenarna

ingår i försöket. Fyra olika massatyper utlades, nämligen: Typ 1. Typ 2. Typ 3. Typ 4. 75 % krossad beläggning 0-20 mm

25 % krossat åsgrus 8.20 mm

3.0 % emulsionskvot (BEGOS (special) 3 % vatten (extra vatten)

Lika som typ 1 men med BE60M istället för BE6OS special.

90 % krossad beläggning 3-20 mm 10 % krossad beläggning 0-3 mm 3.0 % emulsionskvot (BE60M) 3 % vatten (extra vatten)

Krossad beläggning 3-20 mm utlades direkt. Ytan förseglades med ca 0.5 kg/m2 BE60M och stängdes

sedan av från trafik.

Dokumentation av utförandet: bilaga 4, utförlig byggnads-beskrivning med kommentarer (Johansson Lars: lägesrapport

1984).

Uppföljning: En ordentlig uppföljning gjordes 1984 och

1987, då förutom besiktning även borrkärnor togs ur vägen.

Borrkärnorna analyserades på laboratoriet med avseende på

hålrum och press-draghållfasthet, dels på fuktiga prov,

dels på torra prov. Det konstaterades bl a att

hållfast-heten förbättrats med tiden troligen beroende på efter-packning från trafiken. I bilaga 5 redovisas uppföljningen samt kommentarer och slutsatser av försöket (Johansson Lars, 1988).

3 Kommentarer

Försöken visar att bituminösa asfaltmaterial med framgång

kan återanvändas. Erfarenheter från norra Sverige visar att

återanvänt oljegrus kvalitetsmässigt verkar ha likvärdig

kvalitet som nytillverkat oljegrus. Av de två försöken med genbrukat oljegrus erhålls det bästa resultatet på väg 353 i AC-län där samtliga 7 provsträckorna efter 3 års trafik i stort sett var oskadade. Någon skillnad mellan nytillverkat

och genbrukat oljegrus konstaterades ej. På väg 1107 i P-län uppvisar dock provsträckorna något sämre resultat än

kontrollsträckan med nytillverkat oljegrus. Ytan är

skrov-ligare och stensläpp förekommer vilket tyder på brist på

bruk (bindemedel + finkorningt material).

Provvägsförsöket med kallt genbruk av asfaltbetong till

bärlager visar att utlagt material efter två år fått bättre

egenskaper än från början beroende på efterpackning från

trafiken. Hålrumshalten har sjunkit samtidigt som press-draghållfastheten förbättrats enligt undersökningar från borrkärnor. Bäst resultat erhölls för den blandning av krossad asfaltbetong och bitumenemulsion där en del av det finaste materialet (0-3 mm) tagits bort.

En rundringning hösten 1989 till respektive Vägförvaltning i berörda län visar att provsträckorna finns kvar och ej

behövts åtgärdas. En förnyad uppföljning är därvid möjlig varvid den långsiktiga effekten av åtgärderna bättre kan

bedömas. Förutom besiktning vore det intressant att ta

prov för bedömning av bindemedelshalt, hålrum och

hållfast-het.

Intresset hos Vägverket är stort för fortsatt forskning

inom detta område. VTI planerar en del aktiviteter för 1990, se bilaga 6. En mer omfattade litteraturstudie

angående kall återanvändning vore betydelsefull, liksom laboratoriestudier av bl a proportioneringsmetoder, mate-rialets mekaniska egenskaper och vattenkänslighet etc.

Bilaga 1

lt; 1

KALLT GENBRUK AV BITUMINÖSA MATERIAL

Föredrag vid VTIs och Veglaboratoriets seminarium i 0510 1985-04-17 av Lars Johansson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

1 INLEDNING

Prisutvecklingen på bitumenprodukter under den senaste tioårsperioden har medfört att intresset för att kunna genbruka eller återanvända bituminösa beläggningsmaterial har stigit.

I Sverige har intresset för kall återanvändning varit relativt stort. I första hand är det tekniken för genbruk av oljegrus som utvecklats och

använts.

Stora delar av det lågtafikerade vägnätet är belagt med oljegrus sedan 1960- och 1970-talet. Många av dessa vägar uppbär i dag ett betydligt större trafikarbete, vilket innebär att oljegruset och/eller hela vägkon-struktionen kan vara i behov av renovering eller förstärkning.

Eftersom oljegruset på dessa vägar många gånger är av god kvalitet, medan vägkroppen i många fall är i sådan kondition att det förekommer omfattande deformationer i form av kraftiga hjulspår, krackeleringar, sättningar och ojämna lyftningar är kall återanvändning av oljegruset ofta ett intressant åtgärdsalternativ. Utvecklingen av hyvelburna kall-fräsar har dessutom skapat förutsättningar för en rationell återvinning av gammalt oljegrus.

Vägverket har i norra Sverige under senare år i relativt stor skala arbetat med kall återanvändning av oljegrus. Uppföljningen av ett antal objekt i Västerbottens län under 1981 visade en kostnadsbesparing på ca

40 96 jämfört med kostnaderna för ett nytillverkat oljegrus.

Kvalitets-mässigt verkar det genom återanvändning tillverkade oljegruset vara likvärdigt med nytillverkat.

Under senare år har såväl återanvändning av andra material som andra återanvändningstekniker provats.

15 2

2 KALLT GENBRUK AV OLJEGRUS TILL SLITLAGER

Den vanligaste tekniken har varit att återanvända oljegrus genom att

lägga tillbaka det som nytt slitlager. Återblandningen har normalt utförts i ett oljegrusverk. Vissa försök har dock gjorts med återbland-ning direkt på vägen med Midland Mix-Paver.

2.1 Genbruk genom återblandning i oljegrusverk

Den största erfarenheten av detta förfarande har man i norra Sverige

(Västerbottens och Norrbottens län) där tekniken provades första

gången 1975.

Normalt består arbetet av följande moment: - Fräsning

- Strängläggning och lastning - Transport till mellanupplag

- Siktning, materialkomplettering och aktivering

- Eventuellt justering och/eller förstärkning av vägkroppen - Utläggning av oljegrusef

Fräsningsarbetet har i regel gjorts med en hyvelmonterad fräs typ Tonstad både med och utan lastningsaggregat. Frästrumman drivs från väghyvelns hydraulsystem. Fräsbredden har normalt varit l.5-l.9 m. Vid en produktionsuppföljning som Vägverket har gjort var

fräsnings-kapaciteten ca 944 ton/timme.

Försök har också gjorts med en Wirtgen 1900 C, vilken är en självgå-ende fräsmaskin med eget lastningsaggregat. Denna typ av fräs används normalt vid fräsning i asfaltbetong och cementbetong. Fräsbredden för denna maskintyp är 1.9 m. Långtidskapaciteten hos Wirtgen var ca

128 ton/timme.

Fräsningsarbetet underlättas om lufttemperaturen är +15 till +20°C.

16 3

Till lastningsarbetet har normalt två hjullastare använts, en som lägger strängen och en som lastar på bil. Det blad som har använts för strängläggning har varit utrustat med isrivarstål för att förbättra sönderdelningen av oljegruset. Det är viktigt att man vid fräsning, strängläggning och lastning tillser att så lite "främmande" material som möjligt följer med oljegruset. Detta gäller speciellt material från vägkant, diken etc.

Det frästa materialet har siktats i ett tvådäckat sorterverk. Sâllduken på det övre däcket var 50 mm och på det undre däcket 20-30 mm. Efter siktning har prov tagits ut och analyserats varefter proportionering gjorts med kompletteringsgrus, i regel 6-12 mm, och ny vägolja. Sikt-ningen har utförts i anslutning till tillverkSikt-ningen dvs utgående material från sikten har med lastmaskin direkt matats i en av oljegrusverkets doseringsfickor. Blandningsarbetet har gjorts på samma sätt som vid nytillverkning.

Ett recept för tillverkningen kan se ut som nedan:

Återvunnet oljegrus

91 96

Nytt stenmaterial 7.5 96

Vägolja och amin 1.5 96

Kvaliteten på en beläggning utförd med återanvänt oljegrus beror på ett flertal faktorer:

l. Kvaliteten på den beläggning som skall återanvändas - bindemedelshalt - bindemedelsegenskaper - kornstorleksfördelning 2. Borttagningsteknik - fräsning - rivning

- upplastning och krossning

17 4

3. Temperatur vid fräsning eller rivning

- styckefall

4. Upplag för fräst oljegrus - separationer

- föroreningar - övertäckning

5. Kvaliteten på det frästa oljegruset - styckefall

- kornstørlek - bindemedelshalt

6. Siktning av det frästa Oljegruset

- siktstorlekar

åriazeahstsrjzån :iäxezkaiagsm

Erfarenheterna från tillverkningen med återvunnet oljegrus kan sammanfattas i följande punkter:

- Det är viktigt att man vid fräsning, strängläggning och lastning tillser att så lite "främmande" material som möjligt följer med oljegruset. Detta gäller speciellt material från vägkant, diken etc. - Det är viktigt att noga undersöka de fräsmassor som ska

återan-' ändas. bindemedelshalt och kornfördelning måste vara kända för

att veta vilka tillsatser som behövs.

- Kornstorleksfördelningen på extraherat fräst oljegrus ligger normalt över (dvs är tätare än) BYA:s gränskurvor i materialdelen som är mindre än 4 mm. För att få ett normenligt material kan upp till ca 30 96 nytt stenmaterial behöva tillsättes. Vanligtvis har man dock

18 5

tillsatt 5-15 96 nytt stenmaterial. Troligen inverkar den höga fin-halten ej menligt på kvaliteten beroende på att kornen ligger inbakade i det gamla bindemedlet och sålunda inte verkar som fria

korn.

- Större klumpar och stenar måste siktas bort från fräsmassorna. Vanligen har fyrkantsåll 32 mm använts.

- Uppsiktat material skall lagras på ett sådant sätt att separation i möjligaste mån förhindras. Upplagen bör inte trafikeras av last-maskiner eller dylikt eftersom klumpar lätt bildas om materialet

komprimeras.

- Rätt vattenhalt i fräsmassorna är av betydelse för att få en god blandning. Ibland har vatten fått lov att tillsättas.

- Ca 1.5 96 nytt bindemedel, V0 500, har tillsatts för att få en

bindemedelshalt på ca 3.7-4.0 vikt-96. Troligen kan det vara fördel-aktigt att använda en "mjukare" vägolja om det gamla bindemedelt är mycket hårt.

grgvstgägkgr

Under 1983 utförde VTI och Vägverket ett antal provsträckor i två län (Västerbottens och Älvsborgs län). Avsikten var att få svar på vad följande parametrar har för inverkan på kvaliteten:

- Mängden nytt bindemedel

- Bindemedelstyp (V0 300, V0 500 och bitumenemulsion med V0 500) - Vattenhalten i blandningsögonblicket

- Korngraderingen

Referenssträckor med oljegrus tillverkat av enbart nytt stenmaterial och bindemedel utfördes i anslutning till provsträckorna.

Provsträckorna följs upp regelbundet.

19 6

2.2 Genbruk genom återblandning på vägen

Under 1981 gjorde Skanska tillsammans med Vägförvaltningen i

Gävle-borgs län ett försök med återanvändning av oljegrus på vägen med hjälp

av en Midland Mix-Paver.

Det aktuella vägavsnittet var en grusväg, som under årens lopp försetts med oljegrusbeläggning i flera omgångar. Avsikten med försöket var att fräsa oljegruset och blanda om det med .tillsats av ett lämpligt bindemedel. Efter omfattande laboratorieundersökningar bestämdes att

0.7 vikt-96 bitumenemulsion (AEK-SI) skulle tillsättas det uppfrästa

oljegruset.

Oljegruset frästes med en hyvelmonterad fräs, varefter materialet stränglades med en väghyvel. Det stränglagda materialet plockades upp

i Mix-Paverns tråg med hjälp av en speciell utrustning (CMI Pick-Up),

varefter oljegruset och bindemedlet blandades och utlades med

Mix-Pavern.

Vid fräsningen och strängläggningen medföljde grusmaterial från under-laget och material från vägrenarna. Insunder-laget av obundet material medförde att tillsatsen av bindemedel måste höjas från 0.7 till 1.5 vikt-96. I vissa fall där grusinslaget var speciellt stort måste tillsatsen av AEK-SI höjas till 2.0 vikt-96.

Ett ihållande regn tvättade bort en del emulsion från materialet och gjorde att några ytor kom att se "torra" ut. Ungefär 1/6 av den totala ytan förseglades därför med emulsion.

Av försöket har följande preliminära slutsatser dragits:

- Utförandet av fräsning och strängläggning var inte helt lyckat med tanke på det varierande inslaget av grusmaterial från underlaget. Sönderfallet av det frästa oljegruset var inte heller tillräckligt. - AEK-Si fungerade bra som bindemedel så länge inte inslaget av

grusmaterial blev för stort. Om det inte går att undvika inblandning

20 7

av obundet material bör man använda en mindre regnkänsiig emul-sion av exempelvis medelbrytande slag.

- I övrigt fungerade produktionen bra med tanke på att detta var ett pilotförsök. Merparten av vägytan bedömdes som helt

tillfredsstäl-lande omedelbart efter utförandet.

En slutlig värdering av beläggningen kommer att göras under sommaren 1985.

21 8

3 KALLT GENBRUK AV OLJEGRUS TILL BÄRLAGER

3.1 Genbruklenom återblandning på vägen

I samband med försök med stabilisering av grusbärlager med bitumen-emulsion i två län (Västerbottens och Älvsborgs län) gjordes även försök med nedfräsning av befintligt oljegrus i grusbärlager.

Försöket gjordes 1983 i samarbete mellan VTI och Vägverket°

Vid utförandet användes en hyvelburen fräs typ Tonstad. Det totala fräsdjupet var ca 10 cm, 5 cm oljegrus + 5 cm grusbärlager:

Arbetet utfördes i följande moment:

- Fräsning och inblandning av oljegruset i befintligt grusbärlager gjordes i ett moment.

- Avjämning med väghyvel.

- En överfart med vattenspridare.

- Spridning och inblandning av bitumenemulsion, BE6OS, i fyra drag,

ca 3.5 kg/m2. Fräsdjupet vid inblandningen var 5-10 cm.

- Ytterligre en överfart med vattensPridare.

- Spridning och inblandning av emulsion upprepades, denna gång spreds

ca 3.2 kg/m2.

- Fräsning i fem överlappande drag. - Avjämning med väghyvel.

- Packning med sex vibrerandeöverfarter.

22 9

Totalt inblandades 6.7 kg/m2 emulsion, vilket räknat på 5 cm fräsdjup

motsvarar ca 3.7 vikt-96 restasfalt.

Senare lades ett slitlager av oljegrus på den stabiliserade ytan.

Erfrenheterna från utförandet av objekten är att fräsningen bör utföras i varm väderlek. Om temperaturen är lägre än +15 grader sönderdelas inte oljegruset i tillräckligt små stycken. Dessutom slits fräsens tänder avsevärt mer vid låg temperatur.

Fräsningen bör inte göras ända ut till beläggningskanten utan ensmal remsa kan lämnas som stöd vid stabiliseringsarbetet.

Vägen bör också kantskäras före fräsning. På grund av att material kastas ut mot vägkanten vid fräsningen måste en väghyvel användas för att föra in det på vägen. Därvid kan det inte undvikas att material från

dikeskanten kommer in i det frästa materialet.

Den utrustning som användes förmådde inte fördela och blanda in binde-medlet på ett tillfredsställande sätt. Det stabiliserade skiktet blev ej heller jämntjockt. Under 1985 kommer försök att göras med en utrust-ning som är bättre anpassad för denna uppgift (BOMAG-fräs).

23 10

4 KALLT GENBRUK AV ASFALTBETONG TILL BÄRLAGER

4.1, Genbruk genom återblandningi oljegrusverk

âizumeaemulsion som Eindsmsdslâtillsetå

Vägverket utförde 1980 ett försök med kall återanvändning av asfaltbe-tong i samband med förstärkningsarbeten av vägrenar på väg 47 i Skaraborgs län. VTI medverkade vid proportionering, tillverkning och utläggning av de tillverkade massorna.

Syftet med försöket var att utreda om tekniken med kall återanvänd-ning kan vara ett bra tekniskt och ekonomiskt alternativ.

De skador som föranledde åtgärden var bärighetsskador på vägrenarna och slitageskador i körfälten. Skadorna på vägrenarna uppträdde i form av krackeleringar och sättningar. På körbanan var det slitageskador i form av ca 20 mm djupa spår.

Arbetet med förstärkning av vägrenarna omfattade följande moment: Med hjälp av ett roterande skär monterat på en väghyvel skars beläggningen upp längs vägkantmarkeringen.

- Borttagning av befintligt bituminöst lager på vägrenarna (3800 ton) skedde med grävmaskin och lastmaskin, varefter beläggningsstycke-na transporterades till upplag. Lagrets tjocklek varierade mellan 4 och 8 cm i tjocklek.

- För att få plats med förstärkningskonstruktionen avlägsnades den underliggande cementstabiliseringen ned till ca 13 cm under befint-lig körbanebeläggning. Arbetet gjordes med en kallfräs typ Barber-Greene.

- Utläggning av ca 5 cm makadam 16-32 mm som infrästes i befintligt bärlager med en hyvelburen fräs typ Tonstad i avsikt att erhålla ett normenligt bärlagergrus. Fräsdjupet var ca 15 cm.

24l ' ll

- Justering och packning av bärlagergruset till en nivå 5 cm under befintlig körbanebeläggning.

- Krossning och siktning av den återvunna beläggningen. Beläggningen krossades med en s k flistugg som var monterad på ett lastbilschassi. Krossens kapacitet var ca 50 ton/timme. Efter krossning gick mate-rialet via en bandtransportör till ett sorteringsverk av fabrikat Power-Screen. Sorteringsverket var försett med ett fyrkants 30 mm såll vars lutning var inställd så att material större än 20 mm

siktades bort. Det frånsiktade materialet matades åter in i krossen.

- Massan tillverkades i ett mobilt oljegrusverk.

- Utläggning av 5 cm återanvänd beläggning (typ AG) upp till nivå med befintlig körbanebeläggning.

- Hyveljustering och nytt slitlager av asfaltbetong, tillverkad av

100 96 nytt material.

Vid tillverkningen användes krossad beläggning uppsiktad i tre fraktio-ner, 0-20, 3-20 och 0-3 mm. Dessutom fanns ett krossat åsgrus 8-20 mm tillgängligt.

Som bindemedel användes två olika emulsionstyper, BEGOS special och BE60M.

Vatten tillsattes vid blandningen för att emulsionen lättare skulle fördelas i massan.

Tre olika massatyper tillverkades:

Typ 1 75 96 krossad beläggning 0-20 mm 25 96 krossat åsgrus 8-20 mm 3 96 emulsionskvot, BE605 special

3 96 vattenkvot

Typ 2 Samma som typ i men med BE60M som bindemedel

25 12

Typ 3 90 96 krossad beläggning 3-20 mm 10 96 krossad beläggning 0-3 mm 3 96 emulsionskvot, BEGOM 3 96 vattenkvot

Dessutom utfördes ett försök där krossad beläggning 3-20 mm utlades direkt utan tillsats av nytt material. Ytan förseglades med ca 0.5 kg/m2 BEGOM. Denna yta trafikerades ej omedelbart.

Det genomgående problemet vid utläggningen av massorna var att bemästra separationen. Försök gjordes med att variera både bindeme-delshalt och vattenhalt utan nämnvärt resultat. Massatyp 3 såg dock mycket bra ut efter utläggning med en relativt homogen och bindeme-delsrik yta.

Efter en veckas trafikering såg alla ytor bra ut. De skador som kunde noteras var stensläpp i separerade partier på avsnitten med massatyp i och 2. Ytorna med utlagd krossad beläggning, utan tillsats av nytt material, såg relativt bra ut men hade endast trafikerats under det sista dygnet.

Försöket visar att det med befintlig teknik går att kallt återanvända en asfaltbetong med relativt gott resultat, åtminstone vad gäller tillverk-ning och utläggtillverk-ning. Framtiden får utvisa om beläggtillverk-ningarna ur för-stärkningssynpunkt är jämförbara med nytillverkad AG.

JCC har under åren 1981 och 1984 genom kall återanvändning av både frästa och krossade beläggningsmassor tillverkat massor som ersättning

för AG. Tillverkningen har skett i Jönköping (2620 ton), Karlskoga

(300 ton) samt i Örebro (175 ton). Vid samtliga tillfällen har emulsion,

BE65M, använts som bindemedelstillsats. Den tillsatt: mängden har varierat mellan 2 och 3 vikt-96. Massorna har tillverkats i ett mobilt kallblandningsverk av typ Midland Mix-trailer.

26 13

åkgmmasi Eilumea _0._ äiadsmsdslgtillsâtâ

Skanska har tillsammans med Vägförvaltningen i Hallands län gjort försök med kall återanvändning genom skumasfaltteknik.

Uppbrutna beläggningsmassor krossades under vintertid i en konventio-nell krossanläggning och lades i upplag för senare behandling i ett ombyggt oljegrusverk.

Ombyggnaden av oljegrusverket bestod i att insprutningsrampen försågs med en injektionsanordning för vatten, vilket tillfördes under reglerat tryck. Den med vatten injekterade asfalten får under blandningsförlop-pet med det övriga materialet en volymökning av storleksordningen 15-20 gånger, vilket underlättar asfaltens fördelning i det övriga mate-rialet och ger en massa som kan lagras i upplagshögar i flera veckor. Trots en nominellt låg penetration kan massan tillverkas och bearbetas i kallt tillstånd. Vid försöken i Hallands län användes ett bitumen med

penetrationen 700 1/10 mm.

Den skumrecyklade massan orsakade inte några problem vid utlägg-ningsarbetet. Vältningen fick dock göras med en viss försiktighet på grund av den låga initialhållfastheten.

Den färdigvältade beläggningen hade acceptabel tryckhållfasthet men dålig rivhållfasthet. Den låga rivhållfastheten och det faktum att vissa kom inte fick en "egen" bindemedelshinna visade ett klart behov av en ytförstärkning som exempelvis försegling eller heating.

Beläggningen hade relativt dålig stabilitet, omedelbart efter utföran-det, vilket innebar risk för spårbildning.

Draghållfastheten ökade med tiden oberoende av trafikens inverkan. Hållfasthetstillväxten ökade dock snabbare vid trafikering.

Försök har visat att beläggning som värmebehandlats genom heating

uppvisar lägre hålrum och högre draghållfasthet än ytor som enbart har

27

14

förseglats. På grund därav kan man förmodligen förvänta sig mindre

omfattande deformationer i det förra fallet.

BHagaZ

GENBRUK AV OLJEGRUS - PROVSTRÄCKOR UTFÖRDA 1983

BYGGNADSRAPPORT

I N N E H A L L s F ö R T E C N N I N G Sid 1_ INLEDNING 2 TIDIGARE ERFARENHETER

3

PROV I P-LÄN

3.1 Beskrivning av objekten 3.2 Prov på väg 1108 3.2.1 Förundersökningar 3.2.2 Utförande 3.2.3 Kommentarer 3.3 Prov på väg 1107 3.3.1 Förundersökningar 3.3.2 Utförande 3.3.3 Kommentarer

4

PROV I AC-LÄN

4.1 Beskrivning av objektet 4.2 Prov på väg 353 4.2.1 Förundersökningar 4.2.2 Utförande 4.2.3 Kommentarer Bilagor

1 INLEDNING

Genom de kraftigt stigande oljepriserna har det blivit

aktuellt att försöka återanvända gamla bituminösa

beläggningar.

Utvecklingen på senare år av enkla hyvelburna kall-fräsar har gjort det intressant att i större skala nyttja tekniken med genbruk av oljegrus.

I bl a AC-län har Vägverket sedan ett antal år

använt sig av tekniken. Uppföljning av några objekt 1981 visade en kostnadsbesparing här på ca 40 % jämfört med nytillverkat oljegrus.

Vad gäller kvaliteten på utförda arbeten så är det för tidigt att ännu säga något. Beläggningarna i AC-län tyder dock på god kvalitet.

VTI har under sommaren 1983 deltagit i två objekt utförda i Vägverkets regi dels i P-län och dels i AC-län. VTI har medverkat vid utförandet och kommer dessutom att följa upp kvaliteten på längre sikt. Arbetet ingår i ett större projekt kallat "Återan-vändning av beläggningsmaterial".

DDa har också medverkat med uppföljning av

kapaci-teter och kostnader.

2 TIDIGARE ERFARENHETER

I bl a AC-län har Vägverket utfört ett antal objekt där oljegrus återanvänts.

OG-slitlagret har då frästs och transporterats till upplag där det genbrukats i oljegrusverk.

Analysresultat på prov tagna på tidigare utförda objekt i AC-län ses i tabell 1 och figur 1.

Tabell 1. Analysresultat, tidigare utförda objekt i

AC-län.

Analys av Väg nr 633 846 849 1007 550 Bindem.halt, vikt-% 3,3 2,5 2,8 3,2 2,5 Återvunnet bindemedel

temp. vid 500 mmZ/s, oc

85

82

86

79

73

Kornstorleksfördelning pass. mängd på 0,074 mm, 8,4 6,8 6,8 8,0 7,8

U.5. siandord sik'rar U 0 Håldiame'rer för såll , mm

nr:

200

man 50 40 30 20 I6 10

2 :I 'P [521013,030Å1P930

.OO ElL :1 I_1 '_1 z : ,1157.1511r

90 *i E E 5 5 E I 2 5 E

15

_{3 80}

§-

_{§--- §8YA:5§ grqnsåçumorê ;år §06,}

.. =-

,

_{5 45 I ,15}

z-// 5

_E få. 70 5 5 5 5 ','/./// 5 > 5 5 5 5 5 5 51' ,475' i 5 '

§50

5,'

' i

e

/ø

1

--3 40 //Z/ j!! e g 5 5 5 5 /Å ,,/5 1/5 ä 5 5 5 ' L . : : :f : l : ' : i : § 20 r a'la: 'O : ;I :7 E : E . 5

=--ø-" E-'

.-

:- I

0 :musa-M? 5 = 5 5 5 , 5. . . 5 . i 1

F r III I' FIIIT'II I I I' I *I TYTIIYI'I T I I T] T i. 4] 'T'UTTW T fl '

0.05 0.076010 OJ: 0.2 0.: 0.405 Lo IJ 'L' ?J 14 5 IOI li 20 39 40 5069

Goa 0.062 Om 0.25 5.5 8 ILZ :6 52 64

Figur 1.

D Fn moskvidd för siktar, mms

Kornstorleksfördelning på tidigare utförda objekt.

Ett antal problem har då uppstått vid utförandet av dessa objekt, bl a:

1. Hur mycket och vilken typ av bindemedel bör tillsättas?

2. Behöver stenmaterial tillsättas för

att kornstorleksfördelningen ska bli enligt BYA?

3. Ska vatten tillsättas?

4. Hur ska man undvika separationer? För att få lite klarhet i dessa problem utfördes 1983 ett antal provsträckor.

3 PROV I P-LÄN r.. ' - . " ' ' Kallby 44

å

..

s; *s ,i

' :ma: v

/ n.

Mmm

m'

nn/?I "' x . tf , ä 172 I' ' ax,.nm ;så Vq'ncrxnäs/ ' -g A '- ' ' " *é r . . '_ n ma J *v V V . 162 ?W 5-' Å A' n - / :frun 35 ' «? :LM ?24

W..

' ' --

d» -- vä \ b .i

-- z.

Slip'F r; no ' av ,a . V _ , m __ ' . Mmm ' Ä- v» & 'M4 'M 31735' sam on 43

1. SHM A2- - 'EM i D 1 l - Spar!

-i_i Av_:of0 _{I 1,} v_T än, 7 W ' 186 _4!? LL_{Bra lungan.}mm

* G \\ . _ T _ __ R - m _{. å 1 I - *I [}

l ' ,. D

i m RW .a 3 5, 50805 .. _rv_ N.. 1 vi. _ VW _ .

.Ä ,- ,fb ' / u.: 1; - _ KS] T f d

7 Guunom _ ..._'rYaJM-a. a. - . VW r 71mm: "' Eb" Gino

Figur 2. Karta.

enbart beläggningen behövde åtgärdasoch dels väg 1107 där även underliggande GBL behövde förstärkas.

a..

3.1 Beskrivning av objekten

Proven utfördes på väg 1107 Nytorp-Sjöbäcken och på väg 1108 Kracksvad-N:a Bäckefors.

\ \§\

\. \

SKARV oe/MAB mboo _\ \ _{x_} \_\\

Q ' _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ; 4 7 -< * _ « -ni .. 1/300

/)

.i / //r\v 2/200 BETONGFABGK

Några data om vägarna: Väg nr 1107 1108 ÅDT 100-260 160 Längd, km 3,2 1,1 Bredd, m 6 6,2 Belagd, år 1975 1975

00, kg/m2

100

100

Då en betongfabrik är belägen vid väg 1107

före-kommer relativt mycket tung trafik.

Vägarna är under tjällossningen avstängda för

tung trafik. Betongstationens bilar har dock dispens.

P 9 a en svår tjällossning 1976 fick man oljeanrika och justera om oljegruset på väg 1107.

Själva provsträckorna är belägna inom följande

sektioner: Vä nr Sektion 1108 0/000-0/800 1107 0/000-1/300 3.2 Prov gå väg 1108 3.2.1 Förundersökningar

Fallviktsmätning utfördes av VFY 1983-04-25 och utföll enligt följande:

Sektion Bärighetsklass 0/000-0/922 2

0/922-1/084

Skadekartering (se bilaga 1) och fotografering

utfördes före fräsning. Krackeleringar och potthål

förekom i stor omfattning.

Prov togs på befintligt GBL (se figur 4). (Prov på befintligt oljegrus togs enbart på

väg 1107, detta kan dock även gälla för väg 1108 då de belades samtidigt). :00 8 M G 0 0 -L -L -0 * _C) 0 J_| | i J i 0 J 0 l 0 4 c I I J₀ 0 0 .J 0 ä 8 :8 I. -L - _L -L -L -Pa ss er on de m ön q d , vi ki proc en f L H C D 8 m _ __ -G D 0.074 0.115 0.25 0.5 1.0 2 4 5.6 8 11.2 16 2025 32 5064 H3 Koranen'ch mm m Q -_mv.. ._ .. ._.._ _ _. .. o-

'-Figur 4. Prov på befintligt GBL, väg 1108. @ 3 st 0-5 cm

3.2.2 Utförande

Arbetena utfördes av Vägverket (VFP) 1983-06-08.

Vägen åtgärdades mellan sektion 0/000 och 0/800

enligt följande:

1. Fräsning av oljegruset.

2. Hyveljustering, packning och vattning av det frästa oljegruset.

3. Ytbehandling med YlG.

Fräsning av oljegrus

Oljegruset frästes med en hyvelburen fräs typ

Tonstad II. Frästrummans bredd var 1,80 m, fräsdjupet ca 5 cm och fräsens hastighet ca 30 m/min.

Fräsen behövde fyra drag för att täcka hela vägbredden på 6,2 m.

I början innehöll det frästa oljegruset en del

större klumpar (ca 10 cm i fyrkant). Detta kunde

bero dels på för hög fräshastighet och dels på att vägbanan ej var tillräckligt varm.

I och med att man fräste ända ut till vägkanten fick

man upp en del grästorvor i vägbanan.

Hyveljustering, packning och vattning

Efter fräsningen hyveljusterades ytan varefter

packning utfördes med en 2-valsvält av märket

Välten förmådde inte pressa sönder de större

oljegrusklumparna utan dessa trycktes endast ned i det underliggande frästa oljegruset.

På den packade ytan erhölls en del håligheter, som välten ej lyckades få bort.

Efter vältning vattnades ytan sparsamt och därefter gjorde välten ytterligare några överfarter.

Ytbehandling med YlG

Då vältning och vattning var utförd spreds

binde-medel i form av V0 500 på oljegruset. Mängden var

1,0 l/m2 och temperaturen på vägoljan var ca lOOOC. Strax efter följde en självgående grusspridare som

spred ca 10 l/m2 av fraktion 0-18 mm. I mitten av

varje drag uppstod separationer. Viss separation förekom även i kanten på draget. Prov togs på

på-gruset och analysresultatet ses i figur 5.

Vältning utfördes med Dynapac CA 15 R dvs gummi-klädd vals.

E E

'8

g.

.

. . .W W W \ _w 8

0

L. .- L-q. -L -q .-L. . c ... I . m m -M um 0 | . L a u -L o j -L o q -ut -d o o l n d -t od 0 . 5 . 1 | U I ' uu-' I i ' -' '. . .. ' uu-w .. .v u. . §; ; : W o o t . 1 o -L o q øo sc q o o " u v ' v ' -' v ' v ' ' i ' ' U I ' ' 7 . ' 2 \' . \ . . . . I U U U ' U " ' I 3 \ \ c 5 I I : Q L Q q Q Q L -. 0L 0 4 0 0 L 0 4 -L 0 4 0 0 L0 -o b o q o o t o w . . D _ . i D I . '11:

rT "I" '1''UU III' 'r'rr

4 5.6 I 11.) 1620251! 5064 \

2

'W

w-E -m vf m &

Figur 5. _{Kornstorleksfördelning, pågrus till YlG} streckad linje, heldragna linjer är BYA:s gränskurvor.

3.2.3 _Kommentarer

Packningen av oljegruset upplevdes ej vara tillräcklig.

Man bör försöka spara en remsa gammalt oljegrus i

kanten, vilket dels skulle förhindra att grästorvor förs upp i vägen och dels skulle de tjäna som

stöd både vid justering och packning.

Hela åtgärden utfördes mellan kl 06.50 och 11.30, vilket innebär ca 1000 mz/tim.

(Resten av väg 1108, sektion 0/800-1/084, är utförd på liknande sätt som provsträcka 2 på väg 1107.)

10

3.3 Prov på väg 1107 3.3.1 Förundersökningar

-Fallviktsmätning utfördes av VFY 1983-04-25 och utföll enligt nedan:

Sektion Bärighetsklass 0/000-0/138 0/138-0/638 0/638-1/113 1/113-1/238 1/238-1/300 N W N W l -J

Skadekartering (se bilaga 2) och fotografering före fräsning utfördes.

Prov togs på oljegruset före fräsning, varvid följande analysresultat erhölls:

Bindemedelshalt 2,9 vikt-%

Temperatur vid 500 mmZ/s

ll

U.5. siandord siktar' C] 0 Håldiamefer för såll , mm

nr:

290

10990 53 410 3.0 210 llb

:0

i ? 'P [5 2,0 1 31011501 1 994810

IOO E E : : E : . a / 0 a 5 I W

§- - - .- .- ': .- _- / ,I

*_ : : : : . . . P :II

c §- i .. '- :- .n _5- E-I'?

1.'-SBC 5"_ EBYA:5: arom er: har 436 : i' ' /5 5

o 2 s :J 5 g 5 5 A /5 s 3_ E'_{c : : :} :'_{: : : g :}/ _{: :}

3": 70

_'3

s

s

_-

i

f y/

5-/ f - '

:-- 60

'

'-

I '

5

'O 5 : . : ,JE ' 5 v 5 ' F F 5 I: I? I = C 5 : : : I : I : _ 5 =°5° 2 s s s / = ir*s{

E

/5

U g , : :ll 6 v_{c 2}a _'; - _.i a _I/ y/r 4_{. / '} g ;_{: x} _ __:

g 30-

g

2/ /2/1

. é . =

E

0 ê ' = =; é ; ê ; 3 00 OPQA 3 608 /o 5 ' E 714:? i = x 5 5 I 0 L I ill' | . .

loJ

_s---t'f

4 ,1,14 g

_{" :- :- :-}

a s

_{:- .- -:}

i

i

_{i .}

0 _I I _{I II TIFF 11'] I} | ₇ .5 _{I I} .3_{I 1771 TI'I}3 _i l ₁ 5[_{T I I} : _{i: 'lr-T_}51I1UU5I1"_{'I I i I TI}

0.03 0.0740J0 0.15 0.2 [0.150.405 LO LS Z' 3 4 5 IO lå 20 39 405069

003 0.062 0.125 0.25 5.5 8 "2 16 32 64

C1 Fn moskvidd för siktar, mm*

Figur 6. Kornstorleksfördelning för OG. Prov

taget före fräsning.

3.3.2 Utförande

Fräsning av oljegrus

Fräsning utfördes med hyvelburen fräs typ Tonstad II av Vägverket (VFP) 1983-06-07.

Det frästa oljegruset stränglades med väghyvel

varefter det lastades med midjestyrd lastmaskin på

lastbil och transporterades ca 23 km till JCC:s

as-faltverk i Dingelvik.

Prov togs på fräst oljegrus i sträng, varvid

föl-jande analysresultat erhölls:

12

U5. siandord sikfar D 0 Håldiomeier för så" , mm

nr:

200

1

10050 50 40 30 20 Ib no

l i I 1 I 1 I

5 7 '0 '5 20 30 40 60 50

L 1 1 4 l 1 l 1 l 1 1.1 J_J

IOO g : : : : : i V11: t 5 I I I

;- .- :- .- r :- :- II .1

d_ 90

;

z

;

=

.

;

:f

:

;

3 80 §°-'- §8YA:5§ gran _ urvarg går 4=// /g 5

E E 5 E 5 5 5 ,75 I 5 E

1='

E

ê

;

g'

42 i

.§50

. s' '

/ä

i :

s 5 : /y , i e 5 D : : : , : I : : v_{5 30_} -_c =.₅ - =. =._{5 x'}I =. _{1/ =}4-. - I₁ =.₅ =_ E-L 9 'I - I, 9 § 20_ :?'5 ° ,//: _14' i -o . = 'r' 5 x' 5 5 i = ' = - 1 °' i E :' z' //E' A?" I ' å f

:01

i

"

i : ;

0' tr-'.- : j . Y . - : . j . 1 | :1 1 1

T I I I I [UI I'U7'|) I F' 1 I 'I I TT! 7770 I i I I] 1 0 I : IT'g'TTul ' | ;1.7

0.05 (1074010 0.15 0.2 0.3 0.405 LO IJ i! b 4 5 10' Ii 20 39 40 5069

0.031 0.062 OJZS 0.25 5.6 8 "1 lb 32 64

EI Fru moskvidd för siktar, mm_

Figur 7. Kornstorleksfördelning för fräst OG.

Prov taget i sträng på väg.

Tillverkning av massor

Tillverkning skedde i ett konventionellt asfaltverk (JCC, Dingelvik) med satsvis blandning och en

bland-ningstid på 15 sek.

Vid blandningen utnyttjades ej varmfickorna (= "by

pass").

Verket var av fabrikat Alfelder med 1 tons satsstorlek. Tillverkningen skedde under tiden l983-07-O4--08.

Totalt tillverkades:

1345 ton nytt oljegrus

2155 ton genbrukat oljegrus

13

Tillverkning av nytt OG

Det nytillverkade oljegruset sammansattes med

föl-jande fraktioner vid kalldoseringen:

0-18 mm 50 % krossat åsgrus 12-16 "- 15 %

"-8-12 "- 12 % "-0-8 "- 20 % "-filler 3 %

Vattenhalten i otorkat stenmaterial var 3,8 8 och

efter torktrumman var vattenhalten 0,8 %.

Temperaturen i stenmaterialet varierade mellan 50

och 93°C, men man strävade efter att hålla ned den

så lågt som möjligt.

Till stenmaterialet sattes 3,4 % VO 500. Temperaturen

på bindemedlet var ca 75°C.

Bindemedlet blandades med 1 % diamin (DHBG). Analys av massaprov gav följande resultat:

14

U.5. siandord :ikiar D 0 Håldiomefer för så" , mm

nr:

200

100 50 5.0 49 310 zp ap ID

ä Z 'P '_5 ?9 _3.141,9ng

lOO LL : : - : / 5/1. I ;_W 14.

" D i =' :' LI /: I' i"

.o- i 2 Z : ;ll i:

E ;Lu-- ;BE/A; :ara - mora-'Br ?hå :- Z/ê _Iu

°8°« L : i* e : : ,. r/= s

3

z

:

:-

2

-

x :- /z

'

370 'i 5 5 ' : 5 5 ",r' i ,I C :5 v 5 E 5 5 i 5 I 5 > T 5 5 5 5 5 5/ %r 5

1:' °°

a' ' : . :

..

: : I : : '

§50

E ,' ; åL'

:_{E i. .} ;. ,_. ._{. :.Il}I _{. ,I}r _16 40 i : /?//(1 t f i i i ? ? x?

8 30

.:

a

'w

U 1 r 5' I' ' 5' :i 20 :000711'6Jx 7 5,1 /§ 7145? ' §- o/: 5 'i' E .. - I '5 x/ 5 ,4? '0 : o' I : 'ri' : Lpo- I _'0'd: :. _. o' '.:E ' 5 5 5 5 g 1 : l '1 1

I I I 'Ill TTITII I I I' 'i 'I If I 'UU' I | I) 7% U I Il-II'S Ill|ñ T T

0.05 (1074 0.10 0.15 0.2 0.5 0.405 LO ID L' 5 i ID ii 20 3) 40 5069

ao: 0.062 0.125 0.25 55 8 II.2 Ib 32 64

D Fr's moskvidd för siktar, mm_

Figur 8. Kornstorleksfördelning på nytillverkat OG. Prov taget vid tillverkning ur upplag.

Genbrukat OG

Utgångsmaterial för genbruksmassorna var fräst OG

från väg 1107 (ca 1500 ton). I upplaget vid asfalt-verket var detta tyvärr uppblandat med ca 600 ton

OG från gammalt upplag. Vid tillverkningen togs prov

på denna "blandning" (se tabell 2 och figur 9).

Tabell 2. Analysresultat, proven tagna ur upplag

(fräst OG + OG från gammalt upplag).

Provning Prov nr Mv Stand.

l 2 3 4 5 aVV-B.halt, vikt-% 2,0 2,8 2,6 2,2 2,9 2,5 0,4 Pass. mängd vid 0,074 mm, vikt-% 7,0 9,4 10,3 9,4 8,5 8,9 1,2

15

U.5.siondord sikior C] 0 Håldiomeier för 56", mm

nr:

200

:0990 510 410 510 210 ha 10

53 7 'P [5 2930594910150

IOO_ ; . . r I . lll] 1,1. I :[7 Ii. / á_ 90 _ _ ' C 52' .' 5 H " ' | 2' L E' I!" ;'

3-80 "---' -BYA:$r mmm er: ;är :OG: : I I: =

0 i? E i q 5 E 5 I7 i 5 L r_{: :}r _:r r_. F_. F_: ?_{: 14}//-_: I r_' ä_: x_{-- ..}5 -_'. e _. . s_' ; , i'_{.. / :.}' _'.:

>

_-60

_.'

5

_-

.

_;

.

_'

:

5

_-

yr /G/

_:

_2'

5

_-

a

_:

'D ; : : : / 1' g ". i. = 1,:- ° lo 'r 5 r i 5 o 40 1- ; 2 'U . '. ' i - _ c 5 E E

E 30

.5

:

2

;

u :' "" F é .

ä 204--5019W 73 7

f

L

lG! : P'adf : .- '

0 I ' 'Wälr I I I' I I fT 'TI 'I'Ö I I I :I I I .UleTU' :Hill 'I'

aus ammo 0:502 a: 0.1.0.5

Lo L: 2 3: Ä

no :'q 20 3. 405059

ana 0.062 0st (125 5.5 8 ILz Ib 3 64

D Fri maskvidd för siktar, mm

Figur 9. Kornstorleksfördelning, proven tagna ur

upplag (fräst OG + OG från gammalt

upplag).

Prov togs även på det från Möckelnsikten

frånsorte-rade materialet, varvid följande analysresultat

erhölls:

16

U5. standard siktar D 0 Håldiamefcr för så" , mm

nr:

_{200 10990 sin 49 :lo 210 IP 10}

_{i .7 'P F ZP 139.410. . ?33°}

lOO. : ; :l 1 19 0 . : : /:I]|1:III : : : : r, ._ , ,- ' .' L' ' ." I ' s 5 = 2 s 5 5/4/

ma '

?ne 2' F//

*e

_{0 '}

n

_{' 0}

=

g 1 i .I _ '14] ,II I. - 4 .§70 ' § #4/: r 5 L _ _ _ - å// å/ - -§_/ i]

v' °°

_0'

'

5

_{I 5}

-

-*g 50 _{r' i}

E

/ 5'

u 40 i' 2 'D L. ;. -c ' : 3 30 u _:' a 2 I o 20 E i o. _r IO _{' . . ,L}

0 I r 1 T TIIUUF' Tg U U IT-III: IEI' i i

*PFWY

ID lå 20 :Si-'005069 6 8 ILZ |6 .32 64 D Fn moskvidd för siktar, mm ao: 0074 0.10 OJ: 0.2 ana (1062 0st

Figur 10. Kornstorleksfördelning på OG, prov taget på frånsiktat material vid Möckelnsikt.

I kalldoseringen proportionerades: 95 % fräst OG

17

U.5. Siondard sikiar C] 0 H Idiameicr för så" , mm

nr:

200

:0050 50 40 30 20 ti: 10

5:

₄7 ID6 _l IS 20 30 40 60 80_{i I . L4_l .1.144} IOO LD O M G N O Q O s e r a n d e m ön q d . vi kf pr oc en f .b 0

.2.4 7.

0 3 --N O O

0.05 OJO Q4

LO LS 5 I 0.03! 0.062 OJZS 0.25 5.6 8 ".2 Ib 32 64

D Fri moskvidd för siktar, mm_

Figur ll. Kornstorleksfördelning 8-12 mm, prov taget ur upplag vid asfaltverket.

Materialet gick sedan via torktrumman (utan värme)

till blandaren.

Vattenhalten i det frästa oljegruset varierade mellan 1,2 och 2,1 %.

Ca 2000 ton massa med tillsats av 1,5 % VO 500 och ca 150 ton massa med tillsats av 1,0 % V0 500

till-verkades.

Prov togs på färdig massa och analysresultaten visas i tabell 3 och figur 12.

18

Tabell 3. Analysresultat, proven tagna ur upplag.

Provning Recept

+1,5 % +1,0 %

V0 500 V0 500

Pass. mängd vid

U.5. siandard sikfor D 0 Håldiomeicr för så", mm

nr:

200

:0050 50 40 30 20 Ilb

:0

i I 'P [5 ?1013953153930

: 11 :L 1 l i: 5 /ênlalglll

:

"

"

,I/s/

'

.- w

s

i

.

E

i

2

7 Ti'

å

gran - urvnrêigr §0Ca

45 / '11?

0 !E : 5 E 5 II: I .

'a

'

s'

e'

_. I, '

:g 70 5; g 5 E '5 ,(I//: I : . . :- _?AI/J

á6°

så 50

_E

å

i

2

i

_GP

ä r' :r ,r :

_x

'2

§20.

PM' 7'

,r/ 2 ,r 'g

2

;

0. c. o :. ' I '. -. :. s :,ø' s ,af 5 s s l0₁ å--_E ::::Äê'_{§---' ha} _g;.'^' I_:- E _{'- :-}5 _{.- .} O 3- :r 5 : : : 5 5 1 1 L 5 Li L'

I I III I I r I'lnil I I I* I Ijl IYTIIII'U I I Tg I I I Ill: 'fl' I 1 r' 0.05 QOMOJO 0.150,2 0.5 0.405 Lo I.) 1' b I0 li 20 3.! 405069

* ana

(1062

om

0.25

.'15 a "2 Ib

32

64

D Fn moskvidd för siktar, mm_

Figur 12. Kornstorleksfördelning på genbrukat OG, prov .4 Temperaturen i På tillverkade taget i upplag. +1,5 % V0 500 +1,0 % VO 500

färdig massa var 20-250C.

2150 ton massa var spillet 20-25 m3.

P g a den höga fukthalten i det frästa oljegruset

uppstod ibland problem då materialet fastnade på väggarna i vågen.

19

Massorna transporterades till upplagsplatsen med

lastbil varefter en lastmaskin formade upplaget.

Väderförhållanden

Mycket torrt och varmt (25-300C) väder rådde under

tillverkningen. Utläggning

Utläggningen utfördes av JCC under tiden 1983-08-03--04, dvs ca en månad efter tillverkningen av massorna.

Maskiner som utnyttjades var

Läggare: Barber Greene SP lll

Vält: Advance, statisk trevalsvält,

total-vikt ll,5 ton

samt 4 st boggibilar med enaxligt släp. Transportavståndet var ca 23 km.

Prov togs på underlaget från noll till tio centimeters

20

Tabell 4. Analysresultat, makadaminblandat GBL, proven tagna på höger sida mellan hjulspår.

Prov- Sektion Fillerhalt Anm. sträcka (<0,074 mm) vikt-% 2 0/100 11,2 Ej godk. " 0/200 13,0 " " 0/300 9,2 Godk. " 0/400 10,6 Ej godk. " 0/500 11,9 " " 0/600 13,2 " " 0/700 9,3 Godk. 3 1/000 10,2 Ej godk. " 1/100 9,9 Godk. " 1/200 12,0 Ej godk.

Massorna utlades enligt figur 13.

O/m

0/375'

0/?00 (våg; #08)

7/35).0

i

2. .

.Yri

i

20

3

1:

O/?85

7/2 ?0

Figur 13. Provsträckor på väg 1107.

1.

Nytillverkat cc, 94 kg/m2

2. Genbrukat OG, +1,5 % VO 500, 87 kg/m2 3. Genbrukat OG, +1,0 % VO 500, 96 kg/m2

21

Prov togs på den genbrukade massan efter läggaren vid utläggningen (se tabell 5 och figur 14 och 15).

Tabell 5. Analysresultat, proven tagna vid

utläggning bakomläggaren.

Provning Recept +1,5 % V0 500 +1,0 % V0 500 0/640V 0/640H l/lSOV 0/920H 0/970H l/O40H B.halt, 3,5 3,6 3,9 3,6 3,4 3,4 Pass. mängd vid 0,074 mm, 7,0 7,7 8,0 8,4 7,6 7,4 lOO 4; 5 : E _ 5 :1. 1 : 1 I I

.I

r

:-

:-

//E- /

f-90??

i

i

i

2

f

i

i/

5

i

§1 80? gu"- gBYAzsg gran orgib'r ?OG 5- %/ '11;

§70.

J *z'l

' 60

E

E

-

:

2

:-

;I

.

1

_{2' 50}

_s

a a

_å

_ä

L L

_å

L L

_/

,la

_{/ é}

,4:

_:

L

=°

_E

E

:

_r

_5'

é

_{:'z'/ /}

z' : f i

_e'

5

o 40

i

s

2

:

:

, i.

:/

z

;

v 2 L L a s. / g a; a i C i å å å ä 1/4 /E å E

E 30

i

E

5

=

: / =

.

I! i _ ' : I 5_ ä ZOr--l. -eotoy' ' 7: pg?? . 5 7

L

"

[E I" (L'VL', :

jr" :

: :

s

I | I IITI TIZI'IIII] I Ij I THF ITI. I ' I :T I 1 I I:VITT '1:147' I II' :

003 0074010 015 02 a: 040.5 I.0 l.: 2 3 Å 'g 10 131 20 3 40 5060

003: 0.062 0st 0.25 5.6 8 M 16 52 64

D Fri maskvidd för siktar, mm_

Figur 14. Kornstorleksfördelning på genbrukat OG +

1,5 % V0 500, proven tagna vid utläggning bakom läggaren.

22

IE ' : L : : : I] 5 »fo I : I 1 T

=.

=.

-

:-

:- I

:-ao

M

v 50 °--- ?BY/Ms arom ror-lår :0(1) : i '5 5

3 s ; 5 .IÃ/ s / a I 5 ' ' 5 5 I' 7 ' ' 32 70 c E E E i ; I,

--

-

=.

-

-

-

,

I.

-

-> 60 - 5 s/y 5,' i 5 i i - ; L i V7 ,E I i

-.§ 50

s

å

á?

é

'

_E

_2'

: 5

_'

5 s 5 I

_{51A] '}

5

_5'

5 40 E 3 s ,Ir 7 7 g 1C5 30 I ' //Ã' I ' ' O ' ' ' ' 1 ' ' L c 5 . E , ,I . . : :

°

_{3 20-°.°74=}

'-

_{7 5}

:-

:-

₅

_{2/5 /57}

:- ,

'

_{E ' .= 3 5}

q

;-

₅

o 0 ;I . I . . . F : . ;I s : ' ê : i i E ' å ä 1 1 : : : I : : 'i

i 0

I

W 'II '

{ rm: I :

:I

?HILgälff

I I I 1 I II VIII m I *' [_T I TVTI I 1 r I I I'-rTT? "I I I I |

1 0.05 0.0740J0 015 0.2 0.5 0.40: LO 1.5 2 b 4 g l0 li 20 3. 40 5060

(103 0.062 0.125 0.25 5.5 8 "1 Ib 32 64

D Fra moskvidd för siktar, mm

Figur 15. Kornstorleksfördelning på genbrukat OG + 1,0 % V0 500, proven tagna vid utläggning bakom läggaren.

Provsträckorna avsandades.

Stora problem med klumpar i massan uppstod vid utläggning av genbruksmassorna med en tillsats av 1,5 % V0 500.

Väderförhållanden

Torrt och soligt väder rådde vid utläggningen.

3.3.3 Kommentarer

Inblandning av oljegrus från gammalt upplag i de

uppfrästa massorna gjorde att provet förlorade en del

i betydelse. Inblandningen av det oanvända

oljegruset innebar att vissa delar av upplaget kom

23

Svårigheten vid utläggning av de genbrukade massorna

torde bero på att de lättare klumpar ihop sig vid

den packning av upplaget som lastmaskinen åstadkommer.

4 PROV I AC-LÄN

I AC-län utfördes proven på väg 353 strax norr om

Nordmaling. Samtliga arbeten utfördes av Vägverket

(VFAC ) .

JQNnLKkam

W

lå ' 21' Figur 16. Karta.

24

4.1 Beskrivning av objektet

Provsträckorna utfördes på väg 353, delen Olofsfors-Nyåker.

Några data om vägen: ÅDT 600 Längd 23 km

Bredd 6,5 m

Belagd, år 1969

Beläggn.typ 95 OG (PO 47)

Provsträckorna är utförda i objektets början mellan sektionerna 1/430 och 3/450.

(Sektion 0/000 = korsning väg 353/E4.) 4.2 Prov på väg 353

4.2.1 Förundersökningar

Fallviktsmätning utfördes av VFAC 1983-05-27 och utföll enligt nedan:

Sektion Bärighetsklass l/420-2/882

2/882-3/020

Provsträckorna skadekarterades (se bilaga 3) och fotograferades före fräsning. Ett antal tvärgående

sprickor samt några lagade potthål förekom. I stort sett såg sträckan dock bra ut.

25

(Under utförandet utökades antalet provsträckor,

varför sektion 3/020 passerades och proven slutar i sektion 3/450.)

Prov togs på oljegruset före fräsning, varvid följande analysresultat erhölls:

Bindemedelshalt 3,1 vikt-%

Temperatur vid 500 mm2/s

på återvunnet bindemedel 91°C 'OO 10_- l 4 g E :I: 0 T i I k å' ' ' ' ' " ' ' ,' i' 90 i - E 5 : : 1" ?I å ä . = e 5 5 §1 L g '

5 80 E--- EBYAzs nrdnsåcurvnñigr -' 5 IE 5

å å ä a s s 5 s i å g 0. c - :

:70

s

_å

_ä

'3

.'

å

'60 2 5 s 5 DO' E3 i5 _{L ;} .g 50 _{' 5} E i ' å ?

040

2

₅

_i

1! _ _{I- 5'}

5 30-

i

L . 2

2

0,0% = 8.5 /.

-82°:

;

:

°- %

_10;

2=

_,i-

_,Ago

_

_{F . .i}

E

i

*

_'

:

O ' r W'N W"W

_{omlaonmo 0;: 0.2 05:11.05}

I'Iw 'vi'ñ'm'i

_{Lo u.: Z' 3 4 sl}

I*T"'W Y 1'l°TW

_{no :3 20 39 405060}

0.03: (1052 0.125 0.25 5.6 8 II,2 Ib 32 64

E] Fn moskvidd för siktar, mms

Figur 17. Kornstorleksfördelning för OG. Prov taget före fräsning.

4.2.2 Utförande

Fräsning av oljegrus

Fräsning utfördes med hyvelburen fräs typ Tonstad I.

26

Frästrummans tänder (antal och typ) hade modifierats då man tidigare på säsongen inte var nöjda med

dem.

Det frästa oljegruset stränglades med väghyvel, varefter det lastades med midjestyrd lastmaskin på

lastbil och transporterades till upplag endast någon kilometer från provsträckorna.

Arbetena utfördes 1983-08-01. Tillverkning av massor

Tillverkningen skedde i ett mobilt oljegrusverk, tillhörande VFAC, under tiden l983-08-22--24. Till provsträckorna tillverkades totalt ca:

400 ton nytillverkat OG 800 ton genbrukat OG

(För senare provning av lagringsbarhet tillverkades: Ca 100 ton nytillverkat OG med 3,7 % VO 300 Ca 100 ton nytillverkat OG med 3,7 % VO 500

Ca 100 ton nytillverkat OG med 6,0 % BE 60 S spec) Efter blandaren fick massorna falla ned på backen,

varefter en lastmaskin körde dem på upplag. Nytillverkat OG

Stenmaterialet bestod av krossat åsgrus 0-16 mm med

en vattenhalt på 2,9 %.

27

1. 3,7 % V0 300 2. 3,7 % VO 500

3. 6,0 % BE 60 S spec (specialemulsion) Procentsatserna är på verket inställda s k

bör-värden.

Till vägoljan sattes l % fast diamin (DHBG).

Prov togs på nytillverkat oljegrus med dels VO 500 och dels BE 60 S spec. Erhållna analysresultat ses i

tabell 6 och figur 18 (massan med emulsion var endast ämnad för lagring; vad gäller egenskaper och

re-ceptur på emulsionen, se tabell 8 och sida32 ).

Tabell 6. Analysresultat, prov tagna ur upplag vid tillverkningen. Provning Recept 3,7 % V0 500 6,0 % BE 60 S (vikt-%) (vikt-%) Bindemedelshalt 4,2 3,8 Fillerhalt (<0,074 mm) 7,7 I Vattenhalt 0,4 ,

28 WC f ;II :'10 I W T

's'

'

'

'

' »x I

,

90 2 E : 5 5 : : 1 I 60 :'-_ gram alwibr i ' i ' s

_s

2

_-

5

_-

'

_-

_-

.

_-

_-

2

_{' I ;}

z 5

_-

' 70 E E §- - - - -lzg -60 _A I 0 1 7 0 1 . 0 " . 1 0 0 0 . 1 ! " \ I 0 I I I \ I .b 0 Pa ss er an de m ön q d, vi kt pr oc en f U ' ₀ un pr I q vn r s n l r 1 I I ' . . . n u I l" I I " vv" ' r uu' vvi v ' nu' ' I \ 1 3 . x \ \ |

20 /_W 7,/ 5:\vélb /o BE .f ,

'0

_,JL/L"

_{i i}

;i--g'p'_ui:" '§- - E- ' Q | 1 1 J'

I I I 'j IIIIIIIIII 'I Tj * I "Yllll'I I II I] II T'nT1111'II I I I [11711

005 00740I0 015 0.2 05 0.405 LO lb Z' 3 5 IOI Ii 20 30 40 5060

(103 (1062 0.125 0.25 5.6 8 "2 lb 32 64

D Fri moskvidd för siktar, mm_

Figur 18. Kornstorleksfördelning, prov tagna ur upplag vid tillverkningen.

Genbrukat OG

Utgångsmaterial var fräst OG från väg 353 (ca 9000 ton i upplag) med en vattenhalt på ca 0,5 %.

Fräsmassorna siktades under tillverkningen på Möckeln-sikt med fyrkant 22 mm sållduk.

Prov togs på massan efter siktning, se tabell 7 och figur 19.

29

Tabell 7. Analysresultat, prov tagna på fräst OG efter siktning. Analys av Prov nr l 2 1 3 Bindemedelshalt, vikt-% 2,2 2,5 2,6 Fillerhalt (<0,074 mm), vikt-% 9,1 9,0 11,6 Vattenhalt, vikt-% , 0,5 0,7 0,3 1 : l 1 : L 1 E ;L 1 E 1 E E E I . I : I l T ,- . - I.. - ' . I 5 : D I I ' F " \ '_ \_ \ \ \ I _u n u. LD O un vp uvun p ur * on 0 o l I

2?

vs en

5

o . -N O m 0 .b 0

i' é/e

: /. ,I : / . - . . . f .' = - o '. : = = : , i i /5/// E Al,l: E E : E 5 D D i r i i n . u n - : oo' : ' : : : : 'sn- 9" ;za/"45 :- :- :- g 2- , E :-- - .vid . . - - ' : _ o--Jr-w : : ' " ' = 14 I - I 1 ! U 0 N O Po sscr nn de m ön q d, vi kt pr oc en f U 0 * K n ut ' 0 1 7 . 1 ' 1 ' 1 7 1 . ' 0 ' I ' 1 ' 0 1 l l'0 ' 1 l l ' p ' n \ I l l l n \ n n ' l |. n| I' 'v II II I II I IU UI 'I VI U 'r v-'uuvv n u n u' I I I " _ö I

O ' I UlrI] IIITTTI rTIf . I 1.1fXIT-IYI- I .I _11 F1 0] 0' 'all'

0.05 0.074 0.10 OJS 0.2 0.5 0.405 LO 1.5 2 ?J 4 5 IO ISl 20 30 40 5060

003: (1062 0.125 0.25 5.6 8 "2 lb 32 64

C] Fru moskvidd för siktar, mm

T

Figur 19. Kornstorleksfördelning, prov tagna på

fräst OG efter siktning i Möckelnsikt.

Fem olika recept användes, varvid följande tillsat-ser gjordes till det frästa oljegruset:

l. +1,5 % V0 300 2. +2,0 % VO 300 3. +1,5 % V0 500 4. +2,0 % V0 500

30

Samtliga procentsatser är inställda börvärden.

Prov togs på de olika bindemedlen och analysresultaten ses i tabell 8.

Tabell 8. Analysresultat, prov på bindemedel.

Provning V0 300 V0 500 BE 60 S spec Temperatur vid

500 mmZ/s, 0C

53

59

-Viskositet vid 25°C STV 4 mm - - 16 Fillerbrytn.-index (1981 års ref.granit 0-1 mm) - - 138 Bindemedelshalt (snabbmetod), vikt-% - - 62,6 pH - - 2,2

Prov togs på de olika massatyperna och analysresultat

31

Tabell 9. Analysresultat, prov tagna ur upplag vid tillverkningen.

Provning Recept

+1,5 % +2,0 % +1,5 % +2,0 % +2,5 %

V0 300 V0 300 V0 500 V0 500 emulsion

(vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%)

B.halt 3,6 4,1 4,1 4,0 3,9 Fillerhalt (<0,074 mm) 8,4 10,1 11,5 10,7 10,8 Vattenhalt 0,4 0,3 0,4 1,3 1,7 m0

O N O L D 0 0 0 0 N U b O Q O Pa ss er on de mön qd , vl kt pr oc en f 0 o 6 is 40 5.6 8 ILZ Ib 32 .64 D Fri maskvidd för siktar, mn!

am cm m5 04

(101 0.062 0125 0.25

Figur 20. Kornstorleksfördelning, prov tagna ur upplag vid tillverkningen.

32

Recepturen på BB 60 S spec var följande: Ca 60 % V0 500 (ca 900C) Ca 40 % vatten Ca 0,60 % emulgator (Polyram S) Ca 0,50 % saltsyra (30 %-ig) Ca 0,10 % kalciumklorid Väderförhållanden

Lite regn föll natten till den 23 augusti. För

övrigt var det torrt väder med kyliga mornar (5-100C)

och ca 20-250C mitt på dagen.

Utläggningen

Läggningen utfördes 1983-08-29, dvs veckan efter

tillverkningen.

Maskiner man använde sig av:

Läggare: Barber Greene SB 131

Vält: Advance, statisk trevlasvält,

totalvikt 12 ton samt 3 st boggibilar.

33

,i 1/4130

Wo

7/920 2/1620 2/400 2/5110

3/705

3/450

I_

i

W---v---u 2.,---»-3.--r-

71.--g 5 I

1/6620

Figur 21. Provsträckor på väg 353.

l.

Nytillverkat OG, VO 500, 98 kg/m2

2.

Genbrukat OG, +2,0 % V0 300, 90 kg/m2

3.

Genbrukat oc, +1,5 % v0 300, 96 kg/m2

4.

Genbrukat OG, +2,0 % v0 500, 84 kg/m2

5. Genbrukat OG, +1,5 % VO 500, 92 kg/m2

6.

Gengrukat OG, +2,5 % emulsion, 95 kg/m2

7.

Nytillverkat 00, v0 300, 96 kg/m2

Prov togs på massan bakom skriden vid utläggningen på vänster (V) respektive höger (H) sida och

analys-resultaten framgår av tabell 10 samt figurerna 22-28.

Tabell lO. Analysresultat, proven tagna bakom laggaren.

Provning - Ptovstticka, nr r ' 1 2 3 5 6 7 5 va 500 v0 300 v0 300 v0 500 v0 500 enn. v0 300 2 3.7 0 +2,0 I +1,5 0 +2,0 0 +1,5 0 +2,5 0 3.1 0 | 1/560 1/300 2/040 2/520 2/760 3/300 ' V 8 V E 4 5 V E V 3 V 8 V B B.halt.vikt-| 7 3.9 4.1 4. 8 3.7 4,1 .3 3.9 3. 4.0 3.9 3.0 3.9 Pillethalt f. (<0,o74 un). ! vikt-a 2 9,0 10,7 10, 0 9,5 9 9 ,6 10.3 10, 11.3 11.1 7.3 7.7 ; Vattenhalt. ' ' ' ,i vikt-t . 0 0.0 0.3 0, 3 0,3 0 2 ,2 0,2 0.2 2.1 2 0 0.2 0 1 h

IOO k 5 5 - I 5 |]0 I I I I : : . ' I :1 ._ 90

_0:

_<-

_.-

:

_{u '-}

s

_{.- .}

s s

_{27,; A1}

s ,7 'I

-0 6-0 °--- :BYALS om unmrg För 01; = - L 8 s 2 ' = 5 E 45 x'

a-

:

_c

-

-

-

r

_I

r

_I

s

_I

,'- / -

_'

-SE 70 s ' s 5 /I ,6 s 60 c 5 4:; ? ;E i E '3-_{g 50 ,}s - - - - _s:- _{1 E},I :- _// .- g_{l i}:- -° . . ; . ,Ir I

E

₄₀

:'

_:

:

_{: : : .7}

?1 A n ' . e'

_{:1 1, T :}

'

3

_g

i

_{5 5 s 5}

(Q

_{E 1/ 5 v}

Å ; -. t i.

_{5 1 5}

_

|_ _S :_: :_: :_{: : I}: I :_: I_{. :}: :_:

3= 0074 * .

-' ,F

,ar

i

F

I

3 ' : /° . . 'I : l; : : T T ; i 0. F. - ,Är i I' i i ' =_ : _ = 5 'I'd' . l'*?' 5 E E ' i ° _ .JL/'O E "A"lr E E :...0- .. '.,,ø T. -_ :. :. L ; :. L : : -..our - ' : : > : : J 0 rum-dr'- : . . : : - r r 1 1 I i 1 '

V I I Ill F [TIII [I'll I I år T 1 'I TWT 7171 I | I T I I I Tñ'; TT! T Ill 7]

, 0.05 0.074010 0.15 0.2 0.5 0.405 LO Lö 1' b 4 5 IO IS. 20 SQ 40 5069

0.03! 0.062 OJZS 0.25 5.6 8 |I,2 lb 32 64 C1 Fn moskvndd för siktar, mm.

Figur 22. Kornstorleksfördelning, provsträcka l.

IOO

905

ad

hi p ! 0 0 ' . H -I I www-rr " | I I ' l I U V V C

_Q

1 I | _{"4 P [A 0 W}

5

_{p M-}a D: '\ D F \ 70 60 50 40 Po ss er on de md nq d, vi kf pr oc en f o r a n * o n p r . ' n f ' n i ' n h v 1 vn ' n u I v-øp ' n \ u\ ' -\ n n øq ur n 0 ' 0 | -\ l 1 ' I ' I I I v|vyi vvv vv" I I ' I vn ' ' vx' vvvv 1 1 ' -v' ' . vn . ' 1 . . . v

62 /4' ' i ' : I I 30 ,I I I 7 ' ; ' " F 20 om! s ; : i» ; '

5

5

5

ä

E

5

:

. L L L .. | r * i---dê-""":Ppø å . : 1 E 1 1 1 5 1 1 1 i 0 1

i

I I I '777 TTYT

I' 1'

'7 I ' I TI Yl'T I

I

7

N'

A' I

*2 W 1'1

. T I 7

II

1

00: 0074010 01502 0.50.40:

:.o 1.5 2 3 0 5: | ID I: 20 3, 405050

54 i 0.030 0.062 0.125 0.25 5.6 8 ILZ 16 32 CJ Fn moskvidd för Sikta-,áme