Upplevelsen av hopp vid olika tillstånd av ohälsa : En litteraturöversikt

__________________________________________________________________________ Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

Avdelningen för omvårdnad

BOX 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING

Upplevelsen av hopp vid olika tillstånd av ohälsa

En litteraturöversikt

Sara Ferm

Anna Holmertz

Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats

Omvårdnad

Jönköping, januari 2014

__________________________________________________________________________ School of health science, Jönköping University

Department of nursing science BOX 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING

The experience of hope in various states of ill health

A literature overview

Sara Ferm

Anna Holmertz

Thesis, 15 credit points, bachelor degree

Nursing science

Sammanfattning

Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshän-delse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upp-levas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en föränd-ring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa. En kvalitativ ansats val-des där 10 artiklar inkluderaval-des. En analys genomförval-des av datan enligt Fribergs fem analys-steg. Huvudfynden visar hoppet som en livskraft, dels som aktivt hopp men också passivt och realistiskt hopp. Dessutom kan en drivkraft inom hoppet vara att återfå förlorade förmågor. Det framkommer också att källor till hopp kan vara fysisk utveckling, stöd från omgivningen och en andlig tro. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan använda realistiskt hopp i omvårdnaden samt hur sjuksköterskan kan anpassa informationen till en person med ohälsa. Upplevelsen av hopp behöver inte vara kopplat till vilken typ av ohälsa en person lider av. Hopp upplevs på liknande sätt av olika människor.

Summary

People affected by ill health (caused by sickness, or injury) can believe that the feeling of hope is a strength that contributes to their coping of the situation. Hope can be defined as a multidimensional concept and is often a necessary part of the adjustment or transition process to a new situation. Transition involves the process of change or development in an individual who is suffering from ill health, where hope is an essential part of the process. Hope can be experienced in different ways. Therefore it is of value that health care professionals can pro-vide person-centered care, or also known as individual designed care. The purpose of this literature overview was to present individual’s experiences of hope in various states of ill health. A qualitative approach was chosen with 10 studies examined. After data collection, analysis of these studies, according to Friberg’s five-step analysis, was undertaken. The main findings of the literature overview show that hope for some, is a life force, and is an active condition/state. It has also been shown to be passive and realistic. In addition, having hope can also provide individuals with the opportunity to regain lost abilities. It also appears that the sources of hope can be from; personal physical development, environmental support and spiritual beliefs. The implications for clinical practice highlight how nurses can use realistic hope, to assist in the care of their clients. It also demonstrates how nurses can adapt infor-mation to a person with ill health. The clients’ experiences of hope need not be linked to any specific type of illness. Finally, hope is experienced in a similar way by many individuals. Keywords: experience, hope, ill health, person-centered care

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Syfte ... 3

Material och metod ... 3

Design………..………..3

Urval och datainsamling……….………..……….3

Dataanalys……….………..……….4

Etiska överväganden ...5

Resultat ... 5

Hoppet som livskraft………..………..………..…..5

Hopp ur två perspektiv……….6

Mer eller mindre hopp………...……….…….7

Hopp om att bli som förr………...……….….…7

Realistiskt hopp………...………..…7

Källor som kan frambringa hopp……….………….8

Framsteg i återhämtningsprocessen……….…...9 Stöd från andra……….…9 Andlig tro………..….…9

Diskussion ... 10

Slutsatser ... 13

Referenser ... 14

Bilaga 1 ...

Bilaga 2 ...

1

Inledning

Troligen strävar de flesta människor efter välmående och hälsa i livet. Hälsa kan innebära att hitta en form av balans, harmoni och tillfredsställelse i livet men också att tillfredsställa de mänskliga behoven såsom trygghet, närhet och säkerhet. När personer upplever lidande blir hälsa mer synligt och värdefullt (Wärnå, Lindholm, & Eriksson, 2007). Då människor upple-ver ohälsa och lidande beskrivs tro, hopp och kärlek vara upplevda styrkor som personen kan använda sig av (Wärnå et al., 2007). Hopp kan ses som en värdefull del i anpassningsproces-sen till en ny situation, exempelvis under en period av upplevd ohälsa (Hammer, Mogenanpassningsproces-sen, & Hall, 2009b). När personen hamnar i en ny situation som kräver anpassning i livet definie-ras detta som en transition (Ludin, Arbon, & Parker, 2013; Schumacher & Meleis, 1994). Hoppet utgör en väsentlig del av transition för personer som drabbats av sjukdom eller annan ohälsa. För att bevara hoppet när ohälsa uppstår kan personcentrerad omvårdnad som ett för-hållningssätt hos vårdpersonal vara värt att tillämpa. Utmaningen är då att göra vårdtagare och närstående aktivt involverade och delaktiga i omvårdnaden (Leplege et al., 2007). För att vårdpersonal ska kunna bidra med omvårdnadsåtgärder som kan stärka personers resurser när upplevelsen av ohälsa är ett faktum, krävs kunskap och förståelse av hopp som ett fenomen i olika tillstånd av ohälsa.

Bakgrund

Troligen har varje enskild människa en önskan att leva ett bra liv med god hälsa. Hälsa kan förklaras som livslust och medvetenhet om egna värderingar. Det finns ett behov inom varje person av att få sin upplevelse av hälsa, ohälsa och lidande bekräftad, att få känna att det är någon som lyssnar (Wärnå et al., 2007). Ohälsa kan innefatta en känsla att inte må väl, såsom när sjukdom inträffar eller olyckor sker, när livet av någon orsak förändras. Personer kan dessutom uppleva ohälsa när en känsla av otrygghet uppstår i den sociala miljön (Strandmark, 2004). När personer genomgår en period av ohälsa och lidande kan tro, kärlek och hopp vara styrkor som bidrar till att lättare klara av en krävande situation (Wärnå et al., 2007).

Hopp

Begreppet hopp kan definieras på olika sätt. Davidson, Dracup, Philips, Daly och Padilla (2007) anser att hopp kan vara en positiv framtidsorientering för människor. De beskriver att frånvaro av hopp tros ha en negativ påverkan på den fysiska hälsan samt på det psykiska väl-måendet. Hopp kan anses ha en nyckelfunktion mot fruktan av icke önskavärda företeelser i livet då personer fokuserar på framtiden med hjälp av hopp. Kylma och Vehvilainen-Julkunen (1997) anser i likhet med Davidson et al. (2007) att hopp och förtvivlan är nära kopplat till sjukdom och hälsa, där hoppet kan fungera som en copingstrategi, ett strategiskt sätt att klara av en krävande situation.

Hopp kan också beskrivas via tre nyckelord: temporärt, önskvärt och förväntat (Davidson et al., 2007). Kylma och Vehvilainen-Julkunen (1997) beskriver även begreppet hopp som en känsla, upplevelse och ett mänskligt behov. Hoppet kan ses som en dynamisk process, då det inte är konstant utan föränderligt, där personen själv kan påverka denna process liksom andra personer i dess omgivning. Kylma och Vehvilainen-Julkunen (1997) nämner att ytterligare faktorer som kan påverka denna process är känslor, fysisk samt psykisk aktivitet, relationer,

2 tidsmässiga aspekter och människans livssituation. Relationen mellan hopp och mänsklig ak-tivitet kan ses som två olika perspektiv. Det ena där det betonas att hopp kräver akak-tivitet av personen och det andra att hopp är ett nödvändigt tillstånd för aktivitet. Dessa två ting kan alltså vara beroende av varandra. Tidsmässiga aspekter belyser dåtid, nutid och framtid, varpå dåtid kan vara en kraftkälla till hopp, genom att minnas de positiva upplevelserna och nutid kan ge möjlighet till framtida hopp. Kylma och Vehvilainen-Julkunen (1997) belyser att fram-tiden kan vara den viktigaste delen i hopp genom att ha en tro om en möjlig framtid.

Hammer et al. (2009b) beskriver hopp som en nödvändig del i processen för anpassning till en ny situation. Vid en ny situation har personen genomgått en förändring i sitt liv vilket Ludin, Arbon och Parker (2013) samt Schumacher och Meleis (1994) definierar som en transition. Med andra ord utgör hoppet en väsentlig del av transition för den person som drabbats av ohälsa.

Transition

Begreppet transition kommer ifrån det latinska verbet ”transire” och betyder ”gå igenom” (Ludin et al., 2013). Ludin et al. (2013) samt Schumacher och Meleis (1994) definierar tran-sition som en förändring från en viss livsfas/tillstånd eller status till en annan livsfas/tillstånd och status i livet. Transition innefattar både själva processen i förändringen samt slutproduk-ten av den, hur personen blir påverkad av förändringen. Transitioner är komplexa och flerdi-mensionella menar Meleis, Sawyer, Im, Messias och Schumancher (2000). De nämner fem aspekter som påverkar transitionens process: medvetenhet, engagemang, tidsperiod, kritiska situationer samt känslan av de förändringar som skett. Ludin et al. (2013), Meleis et al. (2000) samt Schumacher och Meleis (1994) definierar dessutom olika typer av transitioner såsom utvecklingstransition, situationstransition och hälsa- och sjukdomstransition. Den första typen av transition är utvecklingstransition och kan innebära förväntade förändringar i livscykeln exempelvis kvinnans menopaus (Meleis et al., 2000). Situationstransition är den andra typen av transition och kan innebära förändringar i en persons privata sfär till exempel förlust av partner, hemlöshet eller att fly från ett våldsamt förhållande (Schumacher & Meleis, 1994). I en annan studie av Meleis et al. (2000) beskrivs den tredje formen av transition, hälso- och sjukdomstransition, som en förändring i hälso- eller sjukdomstillståndet. Transition kan inne-bära sjukdom men kan även innefatta från att vara inskriven på en vårdavdelning till att komma hem eller att bli överflyttad till exempelvis ett rehabiliteringscenter (Schumacher & Meleis, 1994). Meleis et al. (2000) anser att personer som genomgår en hälso- och sjuk-domstransition riskerar att bli mer sårbara vilket kan ha en negativ påverkan på hälsan. För att minska risken för sårbarhet förespråkar Meleis et al. (2000) att personer ska ges möjlighet till delaktighet i vården.

Personcentrerad omvårdnad

Ekman et al. (2011) beskriver personcentrerad omvårdnad som ett partnerskap som bör finnas mellan sjuksköterskan och den vårdsökande personen. Sjuksköterskan bör ha ett individuali-serat och holistiskt perspektiv för att bidra till personcentrerad omvårdnad (Leplege et al., 2007). Leplege et al. (2007) menar också att personer bör ses som unika och att skillnader finns mellan varje människa, samt att en förståelse bör finnas kring människors unikhet. Ek-man et al. (2011) anser att det är hälso- och sjukvården som bör ta hänsyn till personens be-hov, upplevelse av hopp och på vilket sätt hälsa ska nås, i stället för att vårdsökande personen ska anpassa sig till sjukvårdssystemet.

Socialstyrelsen (2005) belyser att sjuksköterskan bör ha förmåga att synliggöra och stärka personens egna resurser till att nå hälsa vilket överensstämmer med vad Ekman et al. (2011)

3 beskriver i artikeln om personcentrerad omvårdnad. Det krävs av sjuksköterskan att vara flex-ibel och kunna anpassa sitt arbete utifrån olika personers livsberättelser (Leplege et al., 2007). Det beskrivs också att sjuksköterskan bör ha förmåga att bevara det friska hos personen samt att kunna samtala med vårdsökande och närstående med lyhördhet (Socialstyrelsen, 2005). Inom personcentrerad omvårdnad ses det som viktigt att vara medveten om personen bakom patienten, att se den vårdsökande personen, att synliggöra varje människas individuella mål, vilja, känslor och hopp (Ekman et al., 2011). Eftersom alla personer har egna resurser och förmågor till egenvård bör sjuksköterskan kunna identifiera dessa utifrån personens livsberät-telse (Socialstyrelsen, 2005). Personcentrerad omvårdnad beskriver värdet av att bevara eller synliggöra hopp om framtiden för människor som har drabbats av ohälsa (Leplege et al., 2007).

Syfte

Syftet är att beskriva hur personer upplever hopp vid olika tillstånd av ohälsa.

Material och metod

Design

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika till-stånd av ohälsa. En kvalitativ ansats lämpade sig bäst på grund av att personers subjektiva upplevelser studerades (Dahlborg Lyckhage, 2012). För att synliggöra hur kunskapsläget ser ut inom valt område genomfördes en litteraturöversikt (Friberg, 2012b).

Urval och datainsamling

Databaser som användes vid litteratursökning var CINAHL (Cumulative Index to Nursing & Allied Health) vilket är en omvårdnadsdatabas och sökning gjordes även i Medline (Östlundh, 2012). Sökorden som användes utformades utifrån syftet vilket innebar upplevelsen av hopp. Begränsningar som gjordes vid sökningen var: peer reviewed, research article, english langu-age samt med årsbegräsningen från 2003, vilket gav 738 träffar. Trunkering av orden ”hope” och ”patient” har används för att få fram ordens alla olika böjningsformer (Östlundh, 2012). Tabell nedan visar en översikt på sökning som gjordes.

4 Tabell 1

Sökmotor Sökord Datum för sök-ning Antal träffar Antal titlar som lästes Antal abstract som läs-tes

Antal valda artiklar till kvalitetsgranskning Antal valda artiklar till resul-tat CINAHL experiences of hope* NOT palliative 2013-10-04 86 86 43 7 7 Medline hope* in patient* NOT palliative NOT end of life* 2013-10-04 652 652 62 5 3

Inklusionskriterierna för urvalet var att artiklarna beskrev upplevelsen av hopp i samband med en förändring i hälso- och sjukdomstillståndet samt att ordet ”hope” skulle ingå i titeln. Ytter-ligare inklusionskriterie var att artiklarna skulle beskriva upplevelsen av hopp ur vuxna och ungdomars perspektiv. Det ställdes krav på samtliga artiklar som ingick i analysen att de skulle vara godkända av en forskningsetisk kommitté. Artiklar skrivna om palliativ

vård/erfarenheter och vård/erfarenheter vid livet slutskede exkluderades samt artiklarna som hade ”palliative” eller ”end of life” i sina titlar exkluderades också. Därefter lästes artiklarnas sammanfattningar igenom för att säkerhetsställa att innehållet handlade om personers upple-velser av hopp, vilket gav 23 utvalda artiklar. Efter ytterligare en genomgång av artiklarna, exkluderades ytterligare 11 artiklar på grund av avsaknaden av forskningsetiskt godkännande. Detta medförde att 12 artiklar genomgick kvalitetsgranskning. Granskningsprotokoll som användes se bilaga 1. Efter kvalitetsgranskningen av studierna blev 10 av dessa godkända. Två av artiklarna exkluderades efter kvalitetsgranskningen på grund av att de inte svarade på den här litteraturöversiktens syfte.

Dataanalys

För samtliga artiklar som analyserades i litteraturöversikten, se bilaga 2. Dataanalysen geno m-fördes utifrån Fribergs (2012a) analysmodell vilket innebar att i det första steget i analysen lästes artiklarnas resultat igenom ett flertal gånger, för att skapa en känsla av vad artiklarna beskrev. Det som eftersöktes i resultaten var upplevelser av hopp, utifrån litteraturöversikten syfte. Därefter färgmarkerades delar som besvarade litteraturöversiktens syfte. I nästa steg sammanställdes text som färgmarkerats i varje artikel. Ur varje sammanställning identifiera-des nyckelfynd som skrevs upp på post-it-lappar. Utifrån sammanställningarnas nyckelfynd identifierades likheter och skillnader i artiklarnas resultat, varpå subteman och teman skapa-des med utgångspunkt i artiklarnas likheter, med stöd av ytterligare post-it-lappar. Därefter färgmarkerades text som beskrev personers upplevelser av hopp samt källor till hopp, med en gul och en rosa överstrykningspenna. Den rosa pennan användes vid markering av när perso-ner uttryckte olika källor till hopp. Den gula överstrykningspennan användes vid beskrivning-ar av personers upplevelser av hopp. De teman som bildades vbeskrivning-ar: Hoppet som livskraft, med följande subteman, Hopp ur två perspektiv, Mer eller mindre hopp, Hopp om att bli som förr och Realistiskt hopp, tema II: Källor som kan frambringa hopp, med följande subteman:

5

Etiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (2011) ska forskning bedrivas att de vetenskapliga vinsterna, alltså att kunskap framträder ur studien, väger tyngst och att forskning bedrivs med respekt för mänsk-liga rättigheter och människovärdet. Etisk grund inom examensarbeten bör vara att undvika att människor utnyttjas, skadas eller såras (Kjellström, 2012). Enligt Vetenskapsrådet (2011) behöver studien inte prövas enligt lag om studien inte kommer i kontakt med känsliga person-uppgifter eller inte riskerar fysisk/psykisk påverkan/skada. Det bör ändå finnas ett etiskt re-flekterande i åtanke, det vill säga att uppmärksamhet på studiernas tillvägagångssätt tas i be-aktningen samt ska all relevant data som framkommer i analysen presenteras i resultatet. Kon-fidentialitet innebär att de personer som inte är behöriga inte får ta del av känsliga uppgifter som kan förekomma i studier (Vetenskapsrådet, 2011). För att verka för god etisk sed ska alla resultat som svarar på syftet framkomma i denna litteraturöversikt, vilket Forsberg och Weng-ström (2013) betonar vara viktigt. Det anses vara oetiskt att endast presentera de artiklar och resultat som endast stödjer studiens hypotes eller liknande (Forsberg & Wengström, 2013). Då detta anses vara oetiskt kommer det i denna litteraturöversikt sträva efter hederlighet vilket Forsberg och Wengström (2013) förespråkar vilket exempelvis innebär att inte exkludera ar-tiklar som beskriver upplevelsen av hopp ur ett oväntat perspektiv.

Materialet som använts är etiskt godkänt och ingen personlig kontakt har skett med personer-na som ingår i artiklarpersoner-na. Inga känsliga data ska kunpersoner-na spåras till en enskild person som före-kommit denna litteraturöversikt, vilket innebär att artiklarna är konfidentiellt behandlade. Detta gör att ingen etisk prövning krävs utan endast etiska reflektioner ska kontinuerligt ge-nomföras (Vetenskapsrådet, 2011).

Resultat

Under analysens gång framkom det två teman med fyra respektive tre subteman. Följande teman är presenterade i resultatet där första temat är: Hoppet som livskraft, med följande sub-teman, Hopp ur två perspektiv, Mer eller mindre hopp, Hopp om att bli som förr och

Realist-iskt hopp. Andra temat i resultatet är: Källor som kan frambringa hopp, med följande

subte-man: Framsteg i återhämtningsprocessen, Stöd från andra och Andlig tro.

Hoppet som livskraft

Hopp kan beskrivas vara någonting inuti en människa och något som bidrar till ett gott själv-förtroende. Detta menar kvinnor som nyligen drabbats av gynekologisk cancer som ingår i studien av Hammer, Mogensen och Hall (2009a) samt beskriver de dessutom upplevelsen av hopp som en personlig, inre positiv känsla vilken är kopplad till styrka och viljestyrka. I Lohne och Severinsson (2006) och Vitale och Genge (2007) belyser personer på liknande sätt som kvinnorna i Hammer et al. (2009a) studie att hoppet kan upplevas som en personlig och inre drivkraft till att vara aktivt i livet. Vidare beskrivs också, av personer som drabbats av ett trauma som har orsakat en ryggmärgsskada, att hoppets styrka kan innebära att inte ge upp vilket då ger motivation till att fortsätta kampen i exempelvis en återhämtningsprocess. De menar också att hoppet symboliseras som livets flamma och att ett svagt hopp kan orsaka att denna flammas ljus minskar, vilket då kan innebära att en viss situation upplevs som mindre kontrollerbar. Alltså med mindre hopp kan personer uppleva mindre kontroll av en situation (Lohne & Severinsson, 2006). De personer med afasi som ingår i Bright, Kayes, McCann och

6 McPherson (2013) studie menar att utan hopp ökar risken för en snabb död. Dessa personer beskriver dessutom att frånvaro av hopp är ett tillstånd av fruktan. Detta kan bekräftas av hur kvinnorna i Hammer et al. (2009a) studie framställer hoppet som en vilja att leva, att vara en del av livet och att finna mening med en ny situation.

I en tidigare studie av Lohne och Severinsson (2004b) beskriver deltagarna med ryggmärgs-skada, hoppet som en styrka, förväntning, vilja och ett mål. I Bright et al. (2013) studie be-skriver personerna dock att det finns en skillnad mellan hopp och förväntning. Hopp enligt dem är bredare i sin betydelse och är relaterat till prioriteringar i livet och därför behöver inte slutresultatet av hoppet vara mätbart. Däremot har förväntningar ett klart mål exempelvis att kunna samtala med närstående, samt är mätbara och är ofta relaterade till hälso- och sjuk-domsperioden (Bright et al., 2013).

Hopp ur två perspektiv

Hopp kan delas in i två tillstånd beroende på vilken nivå personer upplever hopp, svagt eller starkt. När hoppet upplevs som starkt och närvarande benämns detta på olika sätt såsom: det aktiva hoppet och det avsiktliga hoppet (Bright et al., 2013; Juvakka & Kylmä, 2009). Det andra tillståndet av hopp benämns som passivt, en inre resurs men också som ett tyst eller generellt hopp (Bright et al., 2013; Juvakka & Kylmä, 2009; Lohne & Severinsson, 2006; Tutton, Seers, Langstaff, & Westwood, 2012). De två tillstånden av hopp kommer fortsätt-ningsvis benämnas som det aktiva och passiva hoppet.

Personerna med cancer i Juvakkas och Kylmäs (2009) studie beskriver att det aktiva hoppet innebär att hoppas på något och att vara riktat mot framtiden. Personerna i studien förklarar det aktiva hoppet som att kunna drömma om framtiden såsom att studera, gifta sig eller skaffa barn (Juvakka & Kylmä, 2009). Personer med afasi beskriver att det aktiva hoppet kräver gagemang samt ett hopp om framtiden. Ett fastställande av vad hoppet innebär för den en-skilde personen måste ske för att han eller hon sedan ska kunna välja rätt handlingsväg för att uppnå det planerade målet (Bright et al., 2013).

Det andra tillståndet av hopp är, som tidigare nämnts, det passiva hoppet. Personer i Bright et al. (2013) studie beskriver detta tillstånd då endast en känsla av hoppets närvaro finns, vilket kan jämföras med hur personerna i Juvakkas och Kylmäs (2009) studie också beskriver det passiva hoppet. Personer i Bright et al. (2013) studie beskriver att det passiva hoppet inte krä-ver lika stort engagemang som det aktiva hoppet, utan är ett tillstånd där det räcker att bara finnas vid liv. De menar att det passiva hoppet kan ge en känsla av stabilitet samt förhopp-ningar om ett förbättrat hälsotillstånd. Stabiliteten som det passiva hoppet kan ge kan utgöra grunden för det aktiva hoppet, då stabiliteten möjliggör mer engagemang och mod i det aktiva hoppet. Det passiva hoppet verkar också vara kopplat till att personer inte har någon tanke om måluppfyllelse men kan bidra till ett generellt bättre hälsotillstånd (Bright et al., 2013). Perso-nerna med cancer menar att passivt hopp skapar själslig och fysisk kraft inom dem. De menar att detta kan leda till att en bättre bemästring av olika krävande situationer kan ske såsom un-der behandlingar eller förändringar i ohälsans förlopp (Juvakka & Kylmä, 2009). Personerna med ryggmärgsskada beskriver däremot att det passiva hoppet förblir outtalat om den fysiska utvecklingen avstannar, dock är hoppet fortfarande närvarande (Lohne & Severinsson, 2006). Det kan vara svårt att handla mot ett brett och passivt hopp men samtidigt kan detta tillstånd av hopp ha en lugnande effekt samt ge en känsla av att vara normal menar personerna i Bright et al. (2013) studie.

7

Mer eller mindre hopp

I Lohnes och Severinssons (2004a) studie illustrerar deltagarna hoppets dynamik genom att beskriva att bra och sämre dagar förekommer i återhämtningsprocessen. På de dagar då per-sonerna med ohälsa upplever bra dagar kan de passera milstolpar medan de på de sämre da-garna upplever en minskad utveckling i den fysiska återhämtningen. Personerna i Lohnes och Severinssons (2004b) studie beskriver även att på de bättre dagarna upplever de sig starka jämförelsevis med hur de uppfattar sig de sämre dagarna då de kan uppleva känslor av ökad ohälsa, psykiskt och fysiskt svaghet samt sårbarhet. Personerna som drabbats av ortopedisk skada beskriver att hoppets föränderlighet påverkas positivt när utveckling och framsteg i återhämtningsprocessen sker (Tutton, Seers, & Langstaff, 2012). De personer med rygg-märgsskada liknar hoppet som en berg- och dalbana med upp- och nedgångar. Därför menar de att hopp som fenomen aldrig kan försvinna utan är ständigt närvarande, dock kan det ibland upplevas som starkt och andra gånger som svagt (Lohne & Severinsson, 2004b). Där-emot menar personerna med afasi att hoppet kan vara frånvarande och att denna frånvaro ökar risken för en snabb död (Bright et al., 2013). I Tuttons, Seers och Langstaffs (2012) studie beskriver personerna att upplevelsen av hopp kan sjunka om de känner sig deprimerade i det vardagliga livet men hoppet är fortfarande närvarande.

Hopp om att bli som förr

Hopp kan förklaras som en längtan i livet med känslor av lycka, frihet, rörlighet, säkerhet, oberoende och normalitet. Längtan kan även betonas som att personer längtar tillbaka till sina tidigare liv och återhämtningsprocessen kan ge möjlighet att återgå till hur livet var innan händelsen som gav ohälsa (Lohne & Severinsson, 2005).

Personer menar att önskan att återgå till hur livet var innan händelsen som gav ohälsa är ett sätt att uttrycka hopp (Bright et al., 2013; Hammer et al., 2009a; Lohne & Severinsson, 2004b; Tutton, Seers, Langstaff, et al., 2012). Personerna som drabbats av ryggmärgsskada beskriver detta genom att de hoppas på att återfå det tidigare hälsotillståndet och vardagslivet. Inom denna typ av hopp fokuseras det på de fysiska förlusterna som en ohälsa kan medföra och ett hopp att återfå de förmågor som förlorats (Lohne & Severinsson, 2004b). Deltagarna i studien av Tutton, Seers, Langstaff, et al. (2012) betonar att det kan finnas en bestämdhet inom personer till att göra förbättringar för att på så vis återgå till ett normalt liv. I Bright et al. (2013) studie menar deltagarna dock att hopp även kan framställas som negativt om denna bestämdhet saknas och hoppets mål förblir ouppfyllt. Detta dubbelsidiga hopp kan ge upphov till en hotande känsla av besvikelse och misslyckande, att inte kunna återgå till hur livet var innan händelsen som orsakade ohälsa. Detta perspektiv på hopp kan vara påverkat av tidigare negativa upplevelser av ouppfyllt hopp. Personer som har det negativa perspektivet av hopp är mer benägna att anta en mer passiv form av hopp vilket kan leda till emotionell stress, då de inte kan göra fysiska framsteg (Bright et al., 2013). Personerna i Lohnes och Severinssons (2004b) studie beskriver också denna rädsla av det ouppfyllda hoppet som kan medföra be-svikelser och bakslag. Genom detta negativa perspektiv av hopp kan känsla av osäkerhet upp-stå (Lohne & Severinsson, 2004b).

Realistiskt hopp

För att hitta en balans mellan hopp och ohälsans allvarlighetsgrad kan realistiskt hopp använ-das, att personer inser sina kvarvarande förmågor vid ohälsan och på ett realistiskt sätt arbeta i rehabiliteringsprocessen (Tutton, Seers, Langstaff, et al., 2012). Personerna med ryggmärgs-skada menar att det realistiska hoppet kan skapas som ett försvar mot osäkerheten och rädslan för ett eventuellt ouppfyllt hopp (Lohne & Severinsson, 2004b). Däremot upplever en del av

8 personerna i studien av Lohne och Severinsson (2006) senare i återhämtningsprocessen, att det realistiska hoppet är en förhoppning om att ha ett gott hälsotillstånd i stället för hopp om fullständig återhämtning. Deltagarna i studien av Vitale och Genge (2007) vilka har drabbats av amyotrofisk lateral skleros (ALS), lyfter fram det realistiska hoppet ur ett annat perspektiv. De beskriver att det realistiska hoppet kan upplevas då de hoppas att sjukdomens förlopp ska ske långsamt. Detta kan leda till att personerna får möjlighet till anpassning av den nya, för-ändrade situationen. Dessa personer menar att genom det realistiska hoppet läggs fokus på det som fortfarande är möjligt snarare än det som är förlorat (Vitale & Genge, 2007). Dock menar personerna i Lohnes och Severingssons (2004b) att ett realistiskt hopp kan resultera i en be-gränsad framtidstro av den egna förmågan, vilket då kan leda till en bebe-gränsad utveckling. De strokedrabbade personerna i Tuttons, Seers, Langstaffs et al. (2012) studie föreslår att delmål kan användas för att bevara hoppet realistiskt, då dessa finns inom en snar framtid och är uppnåeliga. Ett annat sätt att bevara ett realistiskt tänkande kan vara att ändring av planer inför framtiden krävs. Detta genom att personer inser sina nya förmågor och begränsningar vilket leder till att de planerar samt handlar utifrån dessa (Tutton, Seers, Langstaff, et al., 2012). Om framtiden präglas av osäkerhet läggs fokus från framtiden till nutiden vilket leder till ett mer nutidsfokuserat hopp, menar personerna med afasi i Bright et al. (2013) studie. De beskriver även att uppfattningar om framtiden som präglas av osäkerhet påverkar upplevelsen av hopp och kan omvandlas till ett mer instabilt hopp. Anledningen till känsla av osäkerhet om framtiden grundas i kampen om identifiering av en faktisk framtid (Bright et al., 2013). Även personerna Lohnes och Severinssons (2004a) studie belyser detta faktum, för att undan-hålla osäkerheten om framtiden läggs fokus på nutiden vilket leder till ett mer realistiskt hopp. De beskriver framtiden ur två aspekter: en osäker och negativ framtidsbild där känsla av fruk-tan dominerar medan en positiv framtidsorientering präglas av upplevelsen av hopp.

Källor som kan frambringa hopp

Genom vilja skapas en styrka att fortsätta hoppas och tron på att en morgondag blir synlig-gjord varpå viljan och hopp frambringar och förstärker varandra (Lohne & Severinsson, 2006). Viljestyrka och vilja beskrivs vara väsentliga komponenter i personers återhämtnings-process och i upplevelsen av hopp (Lohne & Severinsson, 2004b). Personer med ryggmärgs-skada, i Lohnes och Severinssons (2006) studie beskriver att viljan guidar hoppet och skapar dess styrka. Dessa personer belyser även att motivation och bestämdhet kan vara delar i vad som frambringar hoppets upplevelse (Lohne & Severinsson, 2006). Det beskrivs också att personer som har motivation och bestämdhet har lättare att uppleva hopp i jämförelse med de personer som har mindre motivation och bestämdhet (Tutton, Seers, Langstaff, et al., 2012). Ytterligare komponenter i hoppets upplevelse kan vara inre resurser/styrkor hos personer såsom positiv attityd, humor och drömmar då dessa också kan fungera som källor som fram-bringar hopp beskriver personerna med cancer i Juvakkas och Kylmäs (2009) studie. Även goda nyheter om personers hälsa samt positiva resultat kan verka som källor till upplevelsen av hopp (Hammer et al., 2009a; Juvakka & Kylmä, 2009; Lohne & Severinsson, 2005). Där-emot beskriver personer med ortopedisk skada i Tutton, Seers och Langstaff (2012) studie att information av god kvalitet, både positiv och negativ information, är en källa som kan bidra till en ökad upplevelse av hopp. Detta genom att det då ges möjlighet till en mer realistisk syn på framtiden samt kan god informationskvalitet ge stöttning av konfrontationer av personers förväntningar. Deltagarna i Tuttons, Seers, Langstaffs (2012) studie betonar också att god vårdkvalitet kan vara en källa som frambringar hopp genom att personers sammanhang i livet påverkas.

9

Framsteg i återhämtningsprocessen

Kvinnorna med gynekologisk cancer i Hammer et al. (2009a) studie menar att om en före-ställning av en aktiv och tillfredsställd framtid finns frambringar och förstärker detta också hoppet. Att ha hopp om förmåga till dagliga aktiviteter såsom träning och äta hälsosamt för-stärker hoppet (Hammer et al., 2009a). Personer beskriver de egna framstegen i återhämt-ningsprocessen som en källa till ökad upplevelse av hopp vilket i sin tur införlivar mer hopp, motivation och bestämdhet till att fortsätta göra ytterligare förbättringar (Bright et al., 2013; Lohne & Severinsson, 2006; Tutton, Seers, & Langstaff, 2012). Deltagarna i Lohnes och Se-verinssons (2005) studie förklarar att upplevelsen av hopp kan vara beroende av hur långt personen är i sin återhämtningsprocess. De menar att framsteg kan bidra till hopp medan en långsam utveckling eller en känsla av misslyckande kan leda till minskat hopp (Lohne & Severinsson, 2005). De personer med afasi som deltog i Bright et al. (2013) studie beskriver även att hopp kan frambringas av andra personers fysiska återhämtning som är/har varit i samma situation.

Stöd från andra

Personer med ohälsa upplever att det sociala nätverket har en påverkan på hoppet, att umgås med närstående kan inge en känsla av att personligheten bevaras (Juvakka & Kylmä, 2009). Deltagare i Bright et al. (2013) studie beskriver i likhet med de i Juvakkas och Kylmäs (2009) studie att närstående har en stor påverkan på hoppet, de kan frambringa hoppet men samtidigt äventyra hoppets närvaro hos personer med ohälsa. De menar att närstående kan äventyra hoppet genom exempelvis olämpliga samtalsämnen (Bright et al., 2013). Betydelsen av när-stående beskrivs även av kvinnorna i Hammer et al. (2009a) studie, genom att de ger bekräf-telse till personens närvaro i ett socialt sammanhang vilket gör att personer känner sig be-hövda och att de duger till. Detta kan leda till en medvetenhet om att närstående finns om-kring dem vilket kan ge möjlighet till ett förstärkt hopp, genom att finnas i en relation

(Hammer et al., 2009a). Deltagarna med ALS i Vitales och Genges (2007) studie beskriver att relationer är en viktig aspekt i främjandet av hopp genom att de värdesätter givandet av käns-lor och närhet före tagandet av det som erbjuds i en relation. Däremot belyser kvinnorna i Hammer et al. (2009a) studie att personer med ohälsa både värdesätter ett givande och ta-gande i umgänget med närstående.

Personerna med afasi i Bright et al. (2013) studie menar att vårdspersonal kan vara en del av ett socialt nätverk som kan frambringa hopp. Denna relation mellan vårdpersonal och person påverkas av hur den medicinska utvecklingen av personens situation framskrider. Om vårds-personal fungerar som ett stöd åt personer kan detta leda till en mer positiv och hoppfull fram-tidssyn (Bright et al., 2013). Om vårdpersonal ger information av god kvalitet beskrivs även detta öka upplevelsen av hopp menar personer i Tuttons, Seers och Langstaffs (2012) studie. Vårdpersonal och närstående kan därav förstärka personens egna resurser genom att fungera som ett stöd (Bright et al., 2013; Hammer et al., 2009a; Juvakka & Kylmä, 2009; Tutton, Seers, & Langstaff, 2012; Vitale & Genge, 2007).

Andlig tro

Personer beskriver att hopp också kan frambringas ur kärlek och relation till en spirituell tro (Hammer et al., 2009a). Personerna med ALS menar att en tro på en gud eller en tillit till andra högre makter kan vara en källa som frambringar hopp (Vitale & Genge, 2007). I flera studier beskriver personer att en tro på en gud kan vara en viktig del i källor som kan öka upp-levelsen av hopp (Bright et al., 2013; Hammer et al., 2009a; Juvakka & Kylmä, 2009)

10

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med olika tillstånd av ohälsa upp-lever hopp. I analysen ingick två artiklar som beskrev både personers upplevelser av hopp men också vårdpersonalens erfarenheter om hur hoppet kan upplevas av människor (Tutton, Seers, & Langstaff, 2012; Tutton, Seers, Langstaff, et al., 2012). Då intresset för denna littera-turöversikt endast var personer med ohälsa och deras upplevelser av hopp, gjordes en särskilj-ning av vem som upplevde vad i artiklarna. På detta vis kunde en analys av endast personers upplevelser av hopp göras. Dessutom ingick en artikel med mixad design (Vitale & Genge, 2007) i analysen trots att denna litteraturöversikt hade en kvalitativ design. I analysen av Vita-les och Genges (2007) studie analyserades endast material från den kvalitativa delen av resul-tatet. Studien inkluderades på grund av att den belyste ytterligare en form av ohälsa vilket bidrog till en bredare datainsamling. I Hammer et al. (2009a) deltog endast kvinnor, vilket kan ha påverkat litteraturöversiktens resultat. Eftersom litteraturöversiktens syfte inkluderade både män och kvinnor, kan det anses som fördelaktigt att ge kvinnors upplevelser större plats i re-sultatet. Det visar sig dock i resultatet att ingen större skillnad finns mellan mäns och kvinnors upplevelser av hopp.

I urvalsförfarandet förekom fyra olika studier av samma författare (Lohne & Severinsson, 2004a, 2004b, 2005, 2006). Då dessa använde sig av samma målgrupp kan detta ha påverkat litteraturöversiktens resultat på grund av att Lohnes och Severinssons studier och resultat ut-gör en större del av detta arbetes resultat. Hoppet inom denna målgrupp kan vara att återfå förlorade fysiska förmågor vilket inte nödvändigtvis stämmer överrens med målgrupperna i övriga studier, då förmågor inte har förlorats. Risken med flera studier med samma målgrupp kan vara i detta fall att hoppet beskrivs ensidigt, vilket kan ge en falsk bild av hopp. Samtliga artiklar inkluderades dock för innehållande av en god kvalitet av information samt för tidsa-spekten då studierna sträckte sig genom hela återhämtningsprocessen hos personerna. Att kvalitativ ansats valdes till litteraturöversikten ansågs som lämplig då syftet var att besk-riva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa. Efter vald ansats påbörjades litteratursökning, vilket gav en bredd av hur hopp kan upplevas vid olika hälsotillstånd. I en del av studierna hittades mer beskrivningar av hur hopp kan upplevas, som kunde analyseras vilket kan ha påverkat resultatet då dessa studier utgör en större del av resultatet. Detta kunde ha undvikts om en ny sökning av artiklar genomförts för att på så vis skapa ett mer balanserat resultat. Dock kan det redovisade resultatet tolkas som ett bevis på att hederlighet har före-kommit i analysen just för att det finns en obalans mellan studiernas plats i resultatet. Detta säkerhetsställer att det inte har förekommit urplock av information ur de olika studierna för att skapa en balans i resultatet. Urplock av information anses vara ohederligt (Roberts, Priest, & Traynor, 2006). Detta bevisar också att resultatet inte har vinklats för att stödja en underlig-gande hypotes.

Samtliga studier genomfördes i västvärlden bland annat från Norden, Nordamerika och Ocea-nien, vilket kan bidra till att en likartad beskrivning av hur hopp upplevs i dessa länder, däre-mot behöver inte denna beskrivning av upplevelsen av hopp vara sann eller överförbart till andra delar av världen.

11 Analysen av samtliga studier genomfördes med stöd av sammanställningar, vilket gav en god översikt över alla studier. Utifrån dessa sammanställningar skapades nyckelfynd som skrevs upp på post-it-lappar, vilket underlättade skapandet av subteman och teman. Post-it-lapparna utgjorde en översikt som utgjorde möjlighet till jämförelse av likheter och skillnader mellan studierna. Det strukturerade arbetssättet gjorde analysen mer tydlig med stöd av post-it-lapparna och färgmarkeringar.

Resultatdiskussion

Upplevelsen av hopp är individuellt och det kan upplevas som en livskraft. I resultatet fram-kom att delade meningar kring vad hopp innebär finns och det framfram-kom olika perspektiv på hur hopp och förväntningar förhåller sig med varandra, då vissa menar att dessa två begrepp motsvarar varandra medan andra skiljer på begreppen. Personer med ohälsa kan anta olika tillstånd av hopp, det aktiva och passiva hoppet. När en person upplever ohälsa kan hon eller han använda sig av ett realistiskt hopp som skydd mot osäkerhet och rädsla. För att bidra till ett realistiskt hopp använder personer sig av delmål exempelvis vid personlig hygien. I resul-tatet framkommer också att information av god kvalitet kan verka som en källa som fram-bringar hopp.

På grund av att upplevelsen av hopp är individuell och kan anta olika tillstånd är det nödvän-digt att sjuksköterskan kan identifiera tillståndet av hopp och vilka behov personen har. Detta för att verka för en god omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna anpassa sin omvårdnad utifrån den vårdsökande personen krävs ett samarbete och samsyn mellan dessa två parter, vilket också Ekman et al. (2011) beskriver i studien om det personcentrerade förhållningssätt-et. För att få denna samsyn krävs att vårdsökande personen får berätta sin livsberättelse vilket ger möjlighet för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Ekman et al. (2011) menar att det är viktigt att vårdpersonalen och vårdsökande utvecklar ett partnerskap för att skapa möjlighet till överrenskomna mål. Med partnerskapet i grund kan sjuksköterskan ge stöd åt den vårdsö-kande personen för att identifiera i vilket tillstånd hoppet är, aktivt eller passivt hopp, samt kan sjuksköterskan ge vägledning till möjliga mål. Dessa mål kan vara att uppleva det aktiva hoppet eller kan de också vara utformade ifrån det aktiva hoppet. Studier visar att varje per-sons situation är unik och därför behöver omvårdnaden kring denna person vara likaså (Leplege et al., 2007). Bidragande faktorer till den unika situationen som en person befinner sig i kan vara deras närstående, då dessa kan utgöra en bättre möjlighet till en god omvårdnad (Ekman et al., 2011). Närstående fungerar som ett socialt stöd som har visat sig vara en del i vad som kan öka upplevelsen av hopp. Det partnerskap som vårdpersonal och den vårdsö-kande personen bör utveckla innefattar även relationen till närstående (Ekman et al., 2011). Dock går det att ifrågasätta om utrymme i vården idag finns för att kunna arbeta personcentre-rat. Finns det en vårdmiljö som bidrar till att vårdpersonal kan utforma ett partnerskap med varje vårdsökande person?

Det intressanta som framkommer i resultatet är att personer i Bright et al. (2013) studie beto-nar att en skillnad finns mellan hopp och förväntning, då hoppet har en bredare innebörd me-dan förväntningar är specifikare. Detta i jämförelse med hur personerna i Lohnes och Se-verinssons (2004b) studie använder begreppet förväntning i beskrivningen av hopp. I bak-grunden framkommer det att i Davidson et al. (2007) studie beskrivs förväntning vara ett nyckelord i definitionen av hopp vilket kan liknas med hur personerna i Lohnes och Severins-sons (2004b) studie beskriver relationen mellan dessa begrepp. Då personer i Bright et al. (2013) studie betonar förväntning som att ha ett specifikt mål, relaterat till hälso- och sjuk-domsperioden kan det tolkas att förväntan fortfarande är en del av hoppet. Förväntan kan dock vara mer konkret, där personer accepterat omvårdnadsmålen och vårdpersonal stödjer och

12 vägleder till måluppfyllelse, vilket kan leda till att personer upplever en aktiv form av hopp när de har förväntningar. Att vårdpersonal arbetar för en omvårdnad där den vårdsökande delaktighet sker genom partnerskap och livsberättelser är något som bör eftersträvas för att synliggöra hoppet för den som har ohälsa. Hopp som det beskrivs i Bright et al. (2013) studie kan vara av en mer passiv form, då det är mer abstrakt. Hoppet kan utifrån resultatet liknas med vattnets olika former. Det passiva hoppet kan liknas med vattenånga, det går inte att ta på men en känsla av närvaro finns, medan när ett aktivt hopp formas bildas en vattendroppe som blir konkret, något personer kan identifiera och beskriva. Detta kan tillämpas i sjuksköters-kans profession genom att fastställa vilken typ av hopp den vårdsökande personen har. Om personen har ett mer passivt hopp kan det då vara sjuksköterskans uppgift att stödja personen i identifieringsprocessen av ett mer aktivt hopp, med mål och delmål. När den vårdsökande personen redan har ett fastställt mål, ett aktivt hopp eller en förväntning kan det då vara sjuk-sköterskans uppgift att stödja, vägleda samt att synliggöra de personliga resurserna för att ge personen möjlighet till att uppfylla hoppet.

Ett sätt att bevara ett realistiskt hopp kan vara att använda omvårdnadsmål. Studier visar att omvårdnadsmål kan utformas genom SMART-kriterierna (Bovend'eerdt, Botell, & Wade, 2009). Bovend’eerdt et al. (2009) framhäver att det är av stor vikt att specificera målet, att klargöra vad personen vill uppnå (SMART) för att sedan kunna arbeta mot målet samt identi-fiera om eventuellt behov av stöd i omvårdnaden finns, varpå sjuksköterskan kan verka som resurs. Detta bekräftas genom hur personerna i Bright et al. (2013) studie beskriver svårighet-er att arbeta mot ett brett hopp och oklart hopp, alltså det passiva hoppet. Med stöd av

SMART-kriterierna kan denna känsla av besvikelse och misslyckande undvikas genom att anpassa målet och hur målet ska uppnås av personen själv (Bovend'eerdt et al., 2009). Det beskrivs även att omvårdnadsmålen bör vara mätbara till exempel att klara av att sköta sin hygien själv eller att gå 100 meter utan stöd (SMART) för att på så vis kunna göra en utvärde-ring av framsteg och utvecklingsområden. För att målen ska uppnås krävs det att de är upp-nåeliga av personen med ohälsa och accepterade av alla parter som ingår i processen av att nå målet (SMART). Bovend’eerdt et al. (2009) beskriver också att målet bör vara realitsikt och relevant till ohälsan då det inte är realistiskt för en person med ryggmärgskada att gå utan att träna förflyttningar exempelvis mellan säng och rullstol (SMART). Målet bör också vara tids-bestämt (SMART) för att forma ett konkret mål, att personen och vårdpersonal bestämmer ett datum när utvärdering av utveckling ska ske.

I resultatet framgår det också att information av god kvalitet kan bidra till en ökad upplevelse av hopp, vilket är värt att beakta. Detta på grund av att informationen kan vara av både positiv och negativ karaktär (Tutton, Seers, & Langstaff, 2012). Detta bekräftas även av Verhaeghe, van Zuuren, Defloor, Duijnstee och Grypdonck (2007) att information av god kvalitet kan ge ett mer realitsikt hopp än vad otydlig information kan ge, då detta kan leda till ett falskt hopp. Det kan då tolkas att sjuksköterskan bör inse och anpassa sitt sätt att informera till personer med ohälsa och dess närstående, för att på så vis bidra till god informationskvalitet. I det akuta skedet av vårdsituationen bör sjuksköterskan anpassa sin information så att den blir kort och adekvat, att alla viktiga delar om ohälsan finns med som Verhaeghe et al. (2007) betonar. Vid det akuta skedet är det också av vikt att personens livsberättelse kommer fram och tas hänsyn till i omvårdnaden. I ett senare skede i en persons återhämtningsprocess i ohälsans transition, både den psykiska och fysiska, bör information om den nuvarande situationen del-ges för att skapa en möjlighet till anpassning av tillståndet, att personen vet vilka möjligheter till utveckling som finns (Verhaeghe et al., 2007).

13

Slutsatser

Efter vad som framkommer ur resultatet kan det tolkas att upplevelsen av hopp inte nämnvärt skiljer sig mellan personer med olika tillstånd av ohälsa. Upplevelsen av hopp är på liknande sätt, dock behöver personerna inte uppleva det aktiva och realistiska hoppet för att kunna be-skriva dessa utan de kanske endast upplever det passiva hoppet. Hoppet är en nödvändig del i både livet samt i anpassningen vid en transition, hoppet verkar som kraft till att leva och skap-ar självförtroende inom personer. Det framkommer också att fysisk utveckling hos personer med ohälsa, stöd från andra, andligt tro och sjuksköterskans personcentreradomvårdnad kan bidra till en ökad upplevelse av hopp.

Kliniska implikationer

Kunskap och medvetenhet om hur hopp kan upplevas kan skapa möjlighet för sjuksköterskan att utforma en relation till den vårdsökande personen i form av partnerskap, där personen får vara delaktig samt acceptera de överrenskomna målen i omvårdnaden. Att identifiera tillstån-det av hopp genom att ta del av vårdsökandes livsberättelse kan ge möjlighet för sjuksköters-kan att vägleda personen till ett mer aktivt hopp och till att också uppnå hoppets förväntningar och mål. Sjuksköterskan kan bidra till en ökad förståelse av hoppets betydelse genom att ut-veckla partnerskap med personen och därigenom verka för god informationskvalitet samt syn-liggöra personens egna resurser till en ökad upplevelse av hopp.

14

Referenser

Bovend'eerdt, T. J. H., Botell, R. E., & Wade, D. T. (2009). Writing SMART rehabilitation goals and achieving goal attainment scaling: a practical guide. Clinical Rehabilitation,

23(4), 352-361. doi: 10.1177/0269215508101741

Bright, F. A. S., Kayes, N. M., McCann, C. M., & McPherson, K. M. (2013). Hope in people with aphasia. Aphasiology, 27(1), 41-58. doi: 10.1080/02687038.2012.718069

Dahlborg Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. In F. Friberg (Ed.), Dags för uppsats - väglednings för litteraturbaserade examensarbeten (2 ed., pp. 23-35). Lund: Studentlitteratur.

Davidson, P. M., Dracup, K., Phillips, J., Daly, J., & Padilla, G. (2007). Preparing for the worst while hoping for the best: the relevance of hope in the heart failure illness trajectory. Journal of Cardiovascular Nursing, 22(3), 159-165.

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., . . . Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier (3 ed.). Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. In F. Friberg (Ed.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (2 ed., pp. 121-132). Lund: Studenlitteratur.

Friberg, F. (2012b). Att göra en litteraturöversikt. In F. Friberg (Ed.), Dags för uppsats -

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 ed., pp. 133-143). Lund:

Studentlitteratur.

Hammer, K., Mogensen, O., & Hall, E. O. C. (2009a). Hope as experienced in women newly diagnosed with gynaecological cancer. European Journal Of Oncology Nursing: The

Official Journal Of European Oncology Nursing Society, 13(4), 274-279. doi:

10.1016/j.ejon.2009.02.004

Hammer, K., Mogensen, O., & Hall, E. O. C. (2009b). The meaning of hope in nursing

research: a meta-synthesis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 549-557. Juvakka, T., & Kylmä, J. (2009). Hope in adolescents with cancer. European Journal of

Oncology Nursing, 13(3), 193-199. doi: 10.1016/j.ejon.2008.12.004

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. In M. Henricsson (Ed.), Vetenskaplig teori och metod -

från idé till examination inom omvårdnad (1 ed., pp. 69-92). Lund: Studentlitteratur.

Kylma, J., & Vehvilainen-Julkunen, K. (1997). Hope in nursing research: a meta-analysis of the ontological and epistemological foundations of research on hope. Journal of

Advanced Nursing, 25(2), 364-371. doi: 10.1046/j.1365-2648.1997.1997025364.x

Leplege, A., Gzil, F., Cammelli, M., Lefeve, C., Pachoud, B., & Ville, I. (2007). Person-centredness: conceptual and historical perspectives. Disability & Rehabilitation,

29(20-21), 1555-1565.

Lohne, V., & Severinsson, E. (2004a). Hope and despair: the awakening of hope following acute spinal cord injury -- an interpretative study. International Journal of Nursing

Studies, 41(8), 881-890.

Lohne, V., & Severinsson, E. (2004b). Hope during the first months after acute spinal cord injury. Journal of Advanced Nursing, 47(3), 279-286. doi:

15 Lohne, V., & Severinsson, E. (2005). Patients' experiences of hope and suffering during the

first year following acute spinal cord injury. Journal of Clinical Nursing, 14(3), 285-293. doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.01088.x

Lohne, V., & Severinsson, E. (2006). The power of hope: patients' experiences of hope a year after acute spinal cord injury. Journal of Clinical Nursing, 15(3), 315-323. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01301.x

Ludin, S. M., Arbon, P., & Parker, S. (2013). Patients' transition in the Intensive Care Units: Concept analysis. Intensive & Critical Care Nursing, 29(4), 187-192. doi:

10.1016/j.iccn.2013.02.001

Meleis, A. I., Sawyer, L. M., Im, E., Messias, D. K. H., & Schumacher, K. (2000). Experiencing transitions: an emerging middle-range theory. Advances in Nursing

Science, 23(1), 12-28.

Roberts, P., Priest, H., & Traynor, M. (2006). Reliability and validity in research. Nursing

Standard, 20(44), 41-45.

Schumacher, K. L., & Meleis, A. I. (1994). Transitions: a central concept in nursing. Image:

Journal of Nursing Scholarship, 26(2), 119-127.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Retrieved 4 oktober, 2013, from http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1 Strandmark, M. (2004). Ill health is powerlessness: a phenomenological study about

worthlessness, limitations and suffering. Scandinavian Journal of Caring Sciences,

18(2), 135-144.

Tutton, E., Seers, K., & Langstaff, D. (2012). Hope in orthopaedic trauma: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 49(7), 872-879. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2012.01.013

Tutton, E., Seers, K., Langstaff, D., & Westwood, M. (2012). Staff and patient views of the concept of hope on a stroke unit: a qualitative study. Journal Of Advanced Nursing,

68(9), 2061-2069. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05899.x

Verhaeghe, S. T. L., van Zuuren, F. J., Defloor, T., Duijnstee, M. S. H., & Grypdonck, M. H. F. (2007). How does information influence hope in family members of traumatic coma patients in intensive care unit? Journal of Clinical Nursing, 16(8), 1488-1497. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01807.x

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Bromma: CM-Gruppen AB.

Vitale, A., & Genge, A. (2007). Codman Award 2006: the experience of hope in ALS patients. Axone (Dartmouth, N.S.), 28(2), 27-35.

Wärnå, C., Lindholm, L., & Eriksson, K. (2007). Virtue and health - finding meaning and joy in working life. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(2), 191-198.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. In F. Friberg (Ed.), Dags för uppsats - vägledning

Granskningsprotokoll

DETTA ÄR EN DOKUMENTMALL FÖR EXAMENSARBETEN

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrunden? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej Förs det några etiska resonemang? Ja Nej Diskuteras tillförlitlighet och trovärdighet i metoddiskussionen? Ja Nej Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej Sker återkoppling till teoretisk utgångspunkt i diskussionen?

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Patientkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna……….

Granskare sign:

Artikelmatris

Hope in people with aphasia

Aphasiology 2013 Nya Zealand Cinahl

Att beskriva hur hopp upplevs av personer med afasi följt av stroke under en postakut period av rehabilitering och att identifiera faktorer som påverkar upplevelsen av hopp.

Kvalitativ design.

Personer med vänstersidig stroke som resulterat i afasi.

Semistrukturerade intervjuer.

Visar att det finns två olika typer av hopp, att det helt enkelt finns närvarande och det aktiva hoppet. Studien visar också olika källor som kan frambringa hopp såsom andlig tro, omgivningen och vårdpersonal.

Hammer, Mo-gensen, Hall Hope as experi-enced in women newly diagnosed with gynaecological cancer European Journal of Oncology Nursing 2009 Danmark Medline

Att undersöka betydelsen av upplevelsen av hopp hos kvinnor som nyligen diagnostiserats med gyne-kologisk cancer.

Kvalitativ design.

Kvinnor som nyligen diagnostiserats med gyneko-logisk cancer.

Semistrukturerade intervjuer.

Visar att hopp var kopplat till både diagnos, bot, familje-livet och familje-livet självt samt nära kopplat till hopplöshet. Den nymottagna cancerdiagnosen gjorde att kvinnorna pendlade mellanhopp och hopplöshet, mellan positiva förväntningar av att bli frisk och skrämmande rädslor att sjukdomen ska ta över. Fem huvudfynd om hopp identi-fierades: hopp om att bli botad, att bli omhändertagen samt att återgå till det normala, hopp om att vara aktiv och må väl, hopp som inre styrka till att bevara samman-flätning, hopp om viktiga relationer och hopp som käm-par mot hopplöshet.

Juvakka & Kylmä Hope in adolescents with cancer European Journal of Oncology Nursing 2009 Finland Medline

Att beskriva hopp ur ett perspektiv av ungdomar med cancer.

Kvalitativ design.

Ungdomar med någon form av cancer. Semistrukturerade intervjuer.

Visar att ungdomarnas hopp är tvådimensionell: avsikt-ligt hopp som riktas mot någonting, och hopp som upp-levs som en inre resurs. Ungdomarnas hopp förstärktes av faktorer som var relaterade till deras upplevelser och det sociala nätverket samt av faktorer mellan deras upp-levelser och det sociala nätverket, exempelvis skolan och drömmar om framtiden.

Lohne & Severins-son

Hope during the first months after acute spinal cord injury Journal of Ad-vanced Nursing 2004 Norge Cinahl

Att utforska patienters upplevelser av hopp efter en ryggmärgsskada.

Kvalitativ design.

Patienter som var diagnostiserade med ryggmärgs-skada, över 20 år, nyligen intagna på ett rehabilite-ringscenter, mentalt orienterad samt tala ett skandi-naviskt språk.

Semistrukturerade intervjuer.

Visar att två tema har skapats: föreställningar om det förflutna och framtiden samt att balansera mellan inre emotionella motsatser exempelvis mod och osäkerhet.

Lohne & Severins-son

Hope and despair: the awakening of

hope following

acute spinal cord injury − an interpre-tative study

International Jour-nal of Nursing Stud-ies

2004 Norge Cinahl

Att utforska patienters upplevelser av hopp under de första månaderna efter en akut ryggmärgsskada, med fokus på deras tidi-gare upplevelser av hopp , två veckor efter intagning på rehabiliteringscentret.

Deskriptiv och utforskande kvalitativ design. Diagnostiserad med ryggmärgsskada, över 20 år, nyligen intagna på ett rehabiliteringscenter, mentalt orienterade, frivilligt medverkande samt tala ett skandinaviskt språk.

Semistrukturerade intervjuer.

Visar att hoppets uppvaknande uttrycktes genom två teman: hopp och fruktan, samt osäkerhet. Hoppet är det positiva uttrycket för framtida förväntningar, medan fruktan är uttrycket för negativa framtida förväntningar. Osäkerhet är en känsla mellan hopp och fruktan och är relaterat till den okända framtiden.

Lohne & Severins-son

Patients' experienc-es of hope and suf-fering during the first year following acute spinal cord injury Journal of Clinical Nursing 2005 Norge Chinahl.

Att utforska upplevelsen av hopp hos tio patienter som lider av en akut ryggmärgsskada under deras första år efter ska-dan inträffade.

Deskriptiv och utforskande kvalitativ design. Diagnostiserade med ryggmärgsskada, över 20 år, nyligen intagna till rehabiliteringscentret, mentalt orienterade samt tala ett skandinaviskt språk

Visar två teman: den onda cirkeln och längtan. Den onda cirkeln består av lidande, men hoppet hjälper människor ur denna cirkel. Längtan baseras på livet innan skadan och väcker ett nytt hopp som upplevs som tröstande.

Lohne & Severins-son

The power of hope: patients’ experienc-es of hope a year after acute spinal cord injury Journal of Clinical Nursing 2006 Norge Cinahl

Att beskriva patienters upplevelser av den bety-delsen de tillskriver hop-pet och att hoppas ett år efter akut ryggmärgsskada

Kvalitativ design som är en del i en större longitu-dinell studie.

Personer med diagnostiserad spinalskada, över 20 år, nyligen intagen på rehabiliteringscenter, mentalt orienterad samt tala ett skandinaviskt språk. Semistrukturerade intervjuer.

Hoppets styrka symboliseras genom vilja och även tro. Utvecklingen från lidande och svårigheter sker på grund av att inte ge upp hoppet, enligt deltagarna. Studien visar på hoppets inverkan på livet men också hoppets process.

Tutton, Seers &Langstaff Hope in orthopaedic trauma: A qualita-tive study International Jour-nal of Nursing Stud-ies

2012

Storbritannien Cinahl

Att beskriva upplevelsen av hopp utifrån personer med skada och vårdperso-nals perspektiv på en traumaenhet i Storbritan-nien.

Etnografi i kombination med kvalitativ design. Personer med ortopedisk traumatisk skada och medlemmar ut tvärprofessionellt team.

Djupintervjuer.

I det akuta skedet fokuserar personer på det nuvarande lidandet och hoppet fokuserades på den närmaste framti-den. Den osäkra återhämtningen kan ge svårigheter med hur lång tid den kommer att ta, vilket kan leda till ett falskt hopp. Vårdpersonal stödjer hoppet genom det realistiska hoppet, emotionellt stöd, fysiskt återhämtning samt använder vårdpersonal mål i det praktiska arbetet.

Tutton, Seers, Langstaff& West-wood

Staff and patient veiws of the con-cept of hope on a stroke unit: a quali-tative study Journal of Ad-vanced Nursing 2012 Storbritannien Cinahl

Att beskriva upplevelsen av hopp hos patienter och personal på en brittisk strokeenhet.

Etnografi i kombination med kvalitativ design. Personer med stroke och medlemmar ut tvärpro-fessionellt team på en strokeenhet.

Djupintervjuer

Deltagarnas hopp påverkades av strokens effekt på fysi-ken samt på deras liv. Utan hopp låg fokus på döden och depression är vanligt. Många hade hopp om att återgå till hur livet var innan stroken men också hitta anpassning till det nya livet. Det realistska hoppet användes som verktyg för vårdpersonal att kunna arbeta med hopp.

Vitale & Genge

Codman Award 2006: The experi-ence of hope in ALS patient Axone 2007 Kanada Medline

Att beskriva upplevelsen av hopp hos personer med ALS.

Deskriptiv och utforskande studie med en mixad design.

Deltagarna skulle vara över 18 år samt alla delta-gare skulle vara mentalt kompetenta.

Semistrukturerade intervjuer och 12 frågorsenkät.

Visar att hoppet anses vara en produkt av personen och komma inifrån samt visar det att relationer är viktiga i upplevelsen av hopp. Att sjukdomen är oförändrad och att vara vid liv främjar även hoppet