Möten på akutmottagningar : En allmän litteraturöversikt om patienters upplevelser

Akademin för hälsa, vård och välfärd

M

ÖTEN PÅ AKUTMOTTAGNINGAR

- En litteraturöversikt om patienters upplevelser

H

D

S

S

Huvudområde: Vårdvetenskap med

inriktning mot omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

med inriktning mot omvårdnad

Kurskod: VAE 209

Handledare: Sofia Skogevall

Jana Stenås

Examinator: Jessica Holmgren Seminariedatum: 2021-02-05 Betygsdatum: 2021-03-03

SAMMANFATTNING

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten

på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar.

ABSTRACT

Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff

in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and

participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Keywords: encounter, experience, general literature review, patients

INNEHÅLL

2.2 Lagar och styrdokument ... 2

2.3 Tidigare forskning ... 3 2.3.1 Vårdpersonalens upplevelser ... 3 2.3.2 Anhörigas upplevelser ... 4 2.4 Vårdvetenskapligt perspektiv ... 5 2.4.1 Människan ... 5 2.4.2 Lidande... 6 2.5 Problemformulering ... 6 3 SYFTE ... 7 4 METOD ... 7 4.1 Val av metod ... 7

4.2 Urval och datainsamling ... 7

4.3 Genomförande och analys... 9

4.4 Etiska överväganden ... 10

5 RESULTAT ... 11

5.1 Likheter och skillnader i studiernas syfte... 11

5.2 Likheter och skillnader i studiernas metod ... 12

5.3 Likheter och skillnader i studiernas resultat ... 14

5.3.2 Upplevelser av samtalet ... 15

5.3.3 Upplevelser av möten med vårdpersonal från de olika yrkeskategorierna ... 15

5.3.4 Upplevelser av respektfullt bemötande som skapar tillit ... 16

5.3.5 Betydelsen av att få information ... 16

5.3.6 Upplevelser av delaktighet ... 17

6 DISKUSSION ... 17

6.1 Metoddiskussion ... 18

6.2 Resultatdiskussion ... 20

6.2.1 Studiernas syfte och metod ... 20

6.2.2 Studiernas resultat ... 21

6.3 Etikdiskussion ... 23

7 SLUTSATS ... 24

8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 24

REFERENSLISTA ... 25

BILAGA A SÖKMATRIS

BILAGA BKVALITETSGRANSKNING

1

1

INLEDNING

Författarna till examensarbetet innehar ett intresse gällande patienters upplevelser av möten i vården. Examensarbetet riktar sig mot akutvården och valdes på grund av engagemang i anknytning till frågan om hur vårdpersonalens bemötande på akutmottagningar är relaterat till patienters välmående. Författarna till examensarbetet önskar därför utöka kunskapen om patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Förförståelse har uppkommit genom att författarna själva varit patienter på akutmottagningar samt genom anställning inom verksamheter och tidigare verksamhetsförlagd utbildning på avdelningar i anslutning till akutmottagningar. Således har författarna till examensarbetet personliga erfarenheter av möten på akutmottagningar utifrån både patient- och

vårdpersonalperspektiv vilket utgör en förförståelse inom området.

Utifrån författarnas intresse valdes ett ämne i en ämneslista som tagits fram av Mälardalens Högskola. Ämnet som valdes var betydelsefulla möten på akuten. Ämnet hade i grunden tagits fram av forskargruppen Vård, återhämtning och hälsa, förkortning CaReHel. Detta examensarbete kan bidra med en bättre översiktlig syn på vad patienter upplever i möten med vårdpersonal på akutmottagningar.

2

BAKGRUND

I bakgrunden finns begreppsdefinitioner där centrala begrepp i detta examensarbete beskrivs: möten i vården, akutmottagning, patient, vårdpersonal samt anhörig. Tidigare forskning där utgångspunkter från vårdpersonalens och anhörigas perspektiv beskrivs samt vårdvetenskapligt perspektiv och examensarbetets problemformulering och syfte.

2.1

Begreppsdefinitioner

Nedan följer begreppsdefinitioner som är centrala i examensarbetet.

2.1.1 Möten i vården

Meningsfulla möten skapas genom att vårdpersonalen finner en balans mellan det personliga samtalet och omvårdnaden. I möten avser vårdpersonalen skapa trygghet och tillit för

2

har betydelse för att kunna främja patienters hälsa i helhet samt stärka patienters välbefinnande (Dahlberg & Segesten, 2010).

2.1.2 Akutmottagning

På en akutmottagning ges kortvarig, vanligtvis intensiv medicinsk vård till patienter med sjukdomar eller traumatiska skador (Merriam-webster, 2019). Alla akutmottagningar är öppna för patienter dygnet runt. Till en akutmottagning skickas även patienter som fått remiss från andra avdelningar (Bagge, 2007). När ordet akutmottagning används i detta examensarbete menas en mottagning dit patienter kommer med sjukdomar och skador i akuta tillstånd.

2.1.3 Patient

En patient är en individ som drabbats av sjukdom eller kroppsskada (Svenska Akademins Ordbok, 2019). En patient kan även beskrivas som en person som är i behov av omvårdnad utifrån egna önskningar, upplevelser och villkor (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). Detta examensarbete fokuserar på patienter som vårdats på akutmottagningar.

2.1.4 Vårdpersonal

Begreppet vårdpersonal innebär en person som har särskilt förordnande eller som har en legitimation. Samt att personen är delaktig i vården av en patient genom att till exempel arbeta på en vårdinrättning, larmcentral eller inom sjukvårdsrådgivning. Vårdpersonal utan legitimation kan inkluderas, till exempel undersköterskor (Socialstyrelsen, 2019). Detta examensarbete fokuserar på vårdpersonal som arbetar på akutmottagningar. När begreppet vårdpersonal används i examensarbetet innefattas undersköterskor, sjuksköterskor samt läkare.

2.1.5 Anhörig

En anhörig är en person i patientens sociala krets eller familj. En anhörig kan finnas som stöd och medhjälpare till patienten vid sjukdom eller om patienten inte förmår kunna förse sina vardagliga behov. En anhörig kan till exempel vara en nära vän, barn, förälder eller partner (Anhörigas riksförbund, u.å). När begreppet används i examensarbetet innefattas anhöriga till patienter på akutmottagningar.

2.2

Lagar och styrdokument

I detta avsnitt beskrivs lagar och styrdokument inom hälso- och sjukvården som anses vara relevanta till examensarbetet eftersom det beskriver vårdpersonalens ansvar inom vården såväl som patienters rättigheter.

3

En legitimerad sjuksköterska har ansvar att vårda personcentrerat. Sjuksköterskan ska arbeta för att involvera patienten och dess anhöriga i planering och omvårdnad för att värna om deras integritet och värdighet. Detta eftersom patienten och dess anhöriga har

individuella behov, förväntningar och resurser (Svensk sjuksköterskeförening, 2020). För att vårda patientsäkert ska vårdpersonal ge information till patienten och anhöriga (SFS 2010:659). Patienten har rätt till att få information om sitt hälsotillstånd, behandling, väntetid, vårdförlopp, risker, biverkningar samt eftervård. Vidare ska vården även utformas och kontinuerligt genomföras i samråd med patienten i största möjliga mån (SFS 2014:821). Vården ska ges med respekt för patienten (SFS 2010:659; SFS 2017:30). Vården ska även ges på lika villkor samtidigt som patienter med störst behov av vård ges företräde. Hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den är kostnadseffektiv, om den är offentligt bekostad (SFS 2017:30).

2.3

Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning om vårdpersonalens upplevelser av möten med patienter på akutmottagningar. Även anhörigas upplevelser av möten med vårdpersonalen på akutmottagningar beskrivs.

2.3.1 Vårdpersonalens upplevelser

Vårdpersonal på akutmottagningar beskriver sin arbetsplats som stressig och att

kompetensen kan vara bristande. Vårdpersonalens upplevelser av stress kan även påverkas av var enheten befinner sig. På ett sjukhus i en tätbefolkad stad upplever vårdpersonalen en högre grad av stress, jämfört med små städer, på grund av ett större antal patienter (Xu m.fl., 2019). Vårdpersonal utsätts för påfrestande situationer, till exempel om en patient blir akut sjuk eller avlider. En sådan situation kan leda till att kvaliteten på vården som ges blir bristfällig (Adriaenssen m.fl., 2012; Healy och Tyrrell, 2011; Mak m.fl., 2013).

Vårdpersonal på akutmottagningar blir sällan befriade från den stress som uppkommer på arbetet då situationer kan uppstå plötsligt. Vårdpersonalen kan även uppleva sig vara

oförberedda inför en situation då de anser sig sakna kunskap (Adriaenssen m.fl., 2012; Healy och Tyrrell, 2011; Mak m.fl., 2013). Det finns skillnader mellan den upplevda

arbetsbelastningen hos läkare respektive sjuksköterskor. Dock är en gemensam faktor för all vårdpersonal att den upplevda arbetsbelastningen ökar när patienter på akutmottagningar avlider. Vidare beskriver vårdpersonalen att de använder flera hanteringsstrategier på arbetet för att minska denna stress. Detta har visat sig vara positivt för att minska den stress som vårdpersonalen upplever på arbetet (Abraham m.fl., 2018).

Vårdpersonalen upplever även att oro och ångest kan uppstå på grund av de svåra situationer som ibland förekommer i arbetet på akutmottagningar. Detta leder till att mardrömmar kan uppkomma och att vårdpersonalen har en tendens att vara extra försiktiga i sina

4

akutmottagningar utvecklat en högre standard om vad som de anser som allvarligt och inte. Detta påverkar vårdpersonalens beteende i möten med patienter på akutmottagningar. Till exempel kan detta leda till att patienter inte får den uppmärksamhet eller reaktion som vanligtvis infaller sig naturligt för ett tillstånd eller situation. Vårdpersonalen beskriver även att de upplever att interaktionen med anhöriga är en stressfaktor (Berg m.fl., 2016).

Vidare beskriver vårdpersonalen att de prioriterar sitt dagliga arbete på akutmottagningar utifrån den tid som finns. För att vårdpersonalen ska hinna med alla patienter finns en begränsad tidsram vilket skapar hinder för att kunna ge en personcentrerad vård. Detta gör att möten med patienter vanligtvis blir kortvariga. Vårdpersonalen upplever att akuta symtom och smärta kan skapa en känsla av otrygghet hos patienter. För att dämpa denna otrygghet belyser vårdpersonalen betydelsen i att ge fullständig och tydlig information till både patienter och anhöriga (Andersson m.fl., 2011; Mak m.fl., 2013). Vidare beskriver vårdpersonalen att de, trots korta möten, strävar efter att skapa förtroendefulla relationer med patienter där det finns en tillit till vårdpersonalen. Detta genom att ta användning av både verbal och icke verbal kommunikation i möten med patienter (Andersson m.fl., 2011).

2.3.2 Anhörigas upplevelser

Anhöriga upplever att de inte delges tillräcklig information på akutmottagningar

(Emmamally m.fl., 2020; Nikki m.fl.,2012; Rúbio Soares m.fl., 2017). Anhöriga förklarar att den information som vårdpersonalen ger tidigt i vistelsen på akutmottagningar är otydlig, hastig och objektiv, vilket gör den bristande och svår att förstå. Dock beskriver de

anhöriga ändå att den information som de fick skapade en känsla av lugn (Emmamally m.fl., 2020; Rúbio Soares m.fl., 2017). En del anhöriga upplever informationen som bristande i anknytning till patienters fortsatta vård i hemmet medan andra anhöriga upplever att

informationen de fick var fullständig (Nikki m.fl., 2012). Anhöriga beskriver att de emellanåt förekom att de ofrivilligt fick ta del av sekretessbelagd information om andra patienters diagnos och behandling då vårdpersonalen kunde samtala och ge besked i hög ton och inför andra patienter (Nikki m.fl., 2012). Anhöriga upplever även att vårdpersonalen var bristande gällande kommunikation, vilket gjorde att anhöriga inte upplevde sig synliggjorda och respekterade (Emmamally m.fl., 2020).

Vidare beskriver anhöriga att de önskar hjälpa patienten men att det kan vara en obekväm situation de ställs inför om de förväntas utföra intima omvårdnadsåtgärder. De anhöriga önskar istället en kommunikation med vårdpersonalen där även deras behov tillgodoses (Emmamally m.fl., 2020). Följaktligen beskriver anhöriga att vårdpersonalen vanligtvis var upptagna och tenderade att prioritera bort patienter som inte behövde vård lika akut som andra (Rúbio Soares m.fl., 2017). Anhöriga förklarar hur känslosamma tillstånd uppkommer då de upplever frustration och sorg vid akuta situationer när de inte tillåts närvara hos patienter. Detta eftersom de vill följa, bekräfta och utvärdera det som sker med patienten. Dock beskriver anhöriga att de i efterhand förstår varför de separerades från patienten i vissa situationer och att vårdpersonalen gjorde allt i sin makt för patientens hälsa (Emmamally m.fl., 2020; Rúbio Soares m.fl., 2017).

5

2.4

Vårdvetenskapligt perspektiv

Författarna till examensarbetet önskar belysa människan ur en helhetssyn relaterat till det som framkommer i resultatet om patienters upplevelser. Därför väljs Katie Erikssons

omvårdnadsteori med fokus på de centrala begreppen människan och lidande. I detta avsnitt presenteras dessa begrepp.

2.4.1 Människan

Begreppet människa inom vårdvetenskapen utgör en helhetsbild av patienten, där kropp, själ och ande synliggörs. Med det menas att människan är mer än en biologisk varelse. Alla vårdprocesser är olika då alla människor är unika och har en individuell syn på livet och hälsan. Den humanistiska vården grundar sig i att visa ödmjukhet och respekt inför varje individ. Sjuksköterskan ska kunna möta patienten i dennes lidande vilket skapar möjlighet till en förtroendefull vårdande relation där människan får möjlighet att utvecklas. Begreppet patient kan uppfattas olika av olika vårdenheter och beskrivs som en person som är i behov av eller har uppsökt vård hos en vårdenhet eller vårdgivare. När en människa blir patient blir bemötandet beroende av vårdenhetens syn på människan samt sjuksköterskans kunskap om den unika människan (Eriksson, 2014).

Den unika människan har olika begär, behov och problem. Sjuksköterskan bör möta hela människan, oberoende om människans hälsohinder är centraliserat till en utav dessa tre. Begär gestaltas av människans innersta önskan och åtrå till olika ting. Det som är det

bärande och fundamentala begäret hos människan är längtan efter kärlek och liv. Vidare har människan olika behov som kan brytas ned i olika former och kategorier. Det biologiska behovet är bland annat behovet av att äta och dricka. Det emotionella behovet är människans behov av tröst och hopp. Det sociala behovet påverkas av kulturen och andra människor som omger människan. Det sociala behovet omfattas även av bland annat makt, identitet och tradition. De utvecklingsbehov som människan har är behovet av kontakt, relationer, fysisk aktivitet samt skapandet av nya upplevelser genom livet. I utvecklingsbehovet innefattas även människans behov av nyfikenhet och att vidare undersöka, att stimuleras mentalt samt behovet av spänning och annan känslomässig aktivitet. I det andliga behovet innefattas behovet av estetik, moral, etik samt religiositet. Uppfyllandet av dessa behov ger förbättrad kvalitet av liv och hälsa. De som vårdar människan måste därför ha kunskap för att kunna observera och identifiera de behov som inte ter sig manifesta för blotta ögat. En vanlig orsak till att patienten inte upplever tillfredsställelse i vården är på grund av sjuksköterskans bristfälliga kunskap i att se och möta patienten andliga behov. Vidare beskrivs ett problem som något som människan själv inte längre kan klara av, detta kan tydligast ses när det dagliga livet påverkas och människan inte kan klara sig själv. Ett problem som inte löses kan bli ett hinder för människans liv (Eriksson, 2014).

6 2.4.2 Lidande

Vårdens kärnpunkt är att inneha kunskap om hälsa och lidande. Vårdandets drivkraft är att lindra patienters lidande. Lidandet är unikt för varje människa och utformas av hennes omgivning och henne själv. Lidandet är ont men människan kan skapa mening med sitt lidande då hälsa och lidande balanserar varandra genom livet. Människans lidande kan beskrivas som livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande innebär ett lidande som påverkar patienters livssituation då människans inlärda vana och liv påverkas.

Sjukdomslidande innebär ett lidande som uppkommer på grund av en behandling eller sjukdom till exempel om människan upplever smärta. När det finns ett hålrum mellan sjuksköterskans förhållning, kunskap och patienters behov kan ett vårdlidande uppkomma. Ett vårdlidande kan uppkomma när rådande kultur och rutiner på en vårdavdelning hindrar vårdpersonalen från att se och bemöta hela människan. Ett vårdlidande kan även uppkomma då sjuksköterskan besitter mer kunskap om hälsa och ohälsa än patienten, och därigenom befinner sig sjuksköterskan i en maktposition medan patienten befinner sig i en

beroendeposition. Dock behöver inte ett maktförhållande vara negativt, utan det är utifrån eventuella konsekvenser från ett maktförhållande som ett vårdlidande kan uppkomma. Till exempel om patienten inte tas på allvar. Det kan även förekomma att sjuksköterskan utifrån sina egna antaganden gör en egen bedömning av patienters upplevelser. Detta kan beröva patientens möjlighet till att framhäva sina inre hälsoresurser vilket kan kränka patientens värdighet och integritet. Vårdlidande betraktas i vården som ett onödigt lidande och kan minskas om sjuksköterskan strävar efter en god vård utifrån kärlek och ansvar för patienten (Eriksson 1994).

2.5

Problemformulering

Tidigare forskning visar att vårdpersonal på akutmottagningar brister i kunskap för att kunna bemöta patienter utifrån deras egna unika behov. Vidare beskrivs det även att vårdpersonal upplever att de är oförberedda för den arbetsbelastning som uppkommer vid den uttalade tidsbristen i arbetet på en akutmottagning. I tidigare forskning beskrivs det även att anhöriga har ett behov av att tillåtas var delaktiga samtidigt som de i vissa avseenden vill ta avstånd till delaktighet av patienters omvårdnad. Erikssons omvårdnadsteori belyser den lidande

människan och ger beredskap för vårdpersonalens arbete, genom att förstå och se hela människan. Erikssons omvårdnadsteori beskriver att varje unik människa har behov som behöver uppfyllas för en ökad livskvalitet och hälsa. Lagar och styrdokument beskriver att vårdpersonal ska informera patienter och anhöriga samtidigt som patienten ska behandlas med respekt. Vidare ska även sjuksköterskan bedriva en personcentrerad omvårdnad där varje unik individs behov tillgodoses. Med bakgrund i anhöriga och vårdpersonalens

upplevelser ämnar därför patienters perspektiv beskrivas. En vård med hög kvalitét kan inte skapas om inte patienters perspektiv uppmärksammas. Detta eftersom vården som

vårdpersonalen tillhandahåller ska utgå från patienten. Detta examensarbete kan bidra till uppmärksammande av patienters upplevelser vilket kan skapa en beredskap för vårdpersonal inför möten med patienter på akutmottagningar.

7

3

SYFTE

Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar.

4

METOD

I metoden redovisas val av metod, urval och datainsamling, kvalitetsgranskning samt

tillvägagångssättet för examensarbetets genomförande och analys. Slutligen redovisas etiska överväganden om hur ett etiskt förhållningssätt upprätthölls genom examensarbetet.

4.1

Val av metod

Metoden i detta examensarbete är allmän litteraturöversikt och valdes för att denna metod ansågs vara passande för att besvara examensarbetets syfte. Metoden skapar en möjlighet för användning av både kvalitativt och kvantitativt material som ger en kombination av

djupgående och bredare data (Friberg, 2017). Detta är ett arbetssätt som författarna till examensarbetet ansåg vara relevant för att skapa en översiktlig bild av patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Denna metod användes för att kunna skapa en översikt av befintlig kunskap, det vill säga överskådligt beskriva det kunskapsläge som råder.

Interaktionen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning ger möjlighet till att testa olika tolkningar, vilket fördjupar och stärker trovärdigheten (Polit och Beck, 2020). Med denna metod kunde frågan om patienters upplevelser synliggöras i ett nytt spektrum med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ forskning. Detta skapade en möjlighet för starkare och säkrare belägg för examensarbetet.

4.2

Urval och datainsamling

Vid insamling av data i en allmän litteraturöversikt kan helikopterperspektivet användas för att få en överblick över materialet. Det innebär att ha ett öppet och kreativt arbetssätt för att inte fastna vid vissa ämnen. Helikopterperspektivet är till hjälp för att finna forskning som är relevant till det som ska undersökas i examensarbetet och det är därför viktigt att förhålla sig kritiskt vid läsning av material under insamlingen av data (Friberg, 2017).

Insamling av data genomfördes i databaserna CINAHL Plus och PubMed. Valet av dessa databaser grundade sig i att de har vårdvetenskapliga artiklar som kunde svara på syftet.

8

Utifrån valt ämne gjordes en sökning i databaserna för att få en översiktlig bild över den forskning som fanns. Det valda ämnet avgränsades och formade syftet till detta

examensarbete. Vid första sökningen anlades detta helikopterperspektiv för att sedan kunna arbeta vidare och avgränsa urvalet av studier. Ett dominerande antal studier inom området vid de första sökningarna var inte ur patientperspektivet och var av kvalitativ metod. Inklusionskriterierna var att studierna var peer reviewed, engelsk text, vetenskapliga, publicerad tidigast år 2011 samt att de skulle vara ur patientperspektivet.

Exklusionskriterierna var patienter under 18 år samt där tillgång till artikeln innebar kostnader. Sju sökningar genomfördes där tio artiklar valdes för examensarbetet. Sex

sökningar genomfördes i CINAHL plus och en sökning genomfördes i PubMed. Sökningarna genomfördes mellan den fjärde november år 2020 och den 17e november år 2020. Vid urval av material i sökningarna värderades i första hand titeln för varje studie. Värderingen

genomfördes utifrån studiens rubrik och huruvida det svarade på examensarbetets syfte eller inte. I de sökningar som gjordes i databasen CINAHL Plus värderades även CINAHL

Headings som gav en överblick av vilket perspektiv och ämne som varje studie behandlade. För de studier som värderats utifrån titel eller CINAHL Headings och som skulle kunna svara på syftet gick processen vidare med dessa och vidare lästes även studiernas abstract (bilaga A). I databasen PubMed värderades endast titel då det inte fanns ämnes-sökord i denna databas. Vid läsning av abstract skedde även en värdering om den kunde svara på

examensarbetets syfte. Värderades studien kunna svara på syftet lästes sedan studien i full text. För de databaser som inte gav full text till studien men som ändå ansågs möjligen kunna svara på syftet gjordes en sökning på studien i Google Scholar. Författarna till

examensarbetet valde detta tillvägagångssätt eftersom studier kunde gå förlorade om fulltext valdes som inklusionskriterie i sökningen. När studien väl funnits i fulltext kunde hela studien läsas och sedan värderas ifall den vidare kunde svara på examensarbetets syfte. Flera studier lästes flera gånger för att ge en klarare bild över om de möjligen kunde svara på syftet och användas i examensarbetet.

Sökorden valdes utifrån examensarbetets syfte samt med stöd av förslag på översatta sökord i svenska MeSH och Karolinska institutets bilaga med erfarenhetsbegrepp (2013). Sökorden översattes från svenska till engelska i ett svenskt-engelskt lexikon. För att öka träffsäkerheten i sökningarna i databasen CINAHL Plus användes CINAHL Headings. För att finna nya relevanta sökord lästes andra studiers CINAHL Headings för att få inspiration till nya sökord som förekom inom ämnet. För att få fram studier som kunde svara på syftet genomfördes sökningarna med användning av AND som avgränsade sökningen och gav sökresultat där två sökord var anknutna till varandra. Utvidgning av sökningarna gjordes med användning av OR där fler sökord som var synonyma användes för att få fram ett bredare sökresultat. Användningen av AND och OR anpassades till varje sökning efter hur många träffar sökningen gav. Valda studier som användes förekom sedan åtskilliga gånger vid olika sökningar. Slutgiltiga sökord för de studier som valdes var patient's perspective, emergency department, patients’ experience, trauma care, hospitalization, encounters, affecting patient satisfaction, interrelationship och acute ward.

9

Sökningarna gav totalt 416 träffar och 82 abstract lästes. Därefter lästes 26 studier varav tio studier ansågs svara på examensarbetets syfte. Av dessa studier var fem kvalitativa och fem var kvantitativa. Det går inte att förlita sig på att varje studie i PubMed är Peer reviewed trots om detta används som inklusionskriterie i sökningen (Östlundh, 2017). Därför användes en kontroll-sökning av de valda studierna i Ulrichsweb för att kunna bekräfta att de var peer reviewed. Ulrichsweb är en sökmotor med detaljerad information om mer än 300 000 tidskrifter av alla slag där vetenskapliga tidskrifter och titlar med peer reviewed är inkluderat (Ulrichsweb, 2020). De valda studiernas kvalitet granskades sedan utifrån förslag på

granskningsfrågor för kvalitetsgranskning (Friberg, 2017). De frågor som användes i detta examensarbete var 13 granskningsfrågor för kvalitativa studier och 12 granskningsfrågor för kvantitativa studier (se bilaga B). Detta för att identifiera och undersöka vilken kvalitet som studierna hade. Varje studie granskades var för sig. En fråga i kvalitetsgranskningen

diskuterades mellan författarna till examensarbetet angående dess relevans och beslöts uteslutas i kvalitetsgranskningen av studierna. Frågan berörde vilka argument som användes i studierna och ansågs av författarna till examensarbetet vara tolkningsbar för varje studie enskilt och därmed ofullkomlig att kunna ge en fullständig kvalitetsgranskning.

Poängsättning fördes in i matris för redovisning av studiernas kvalitet (se bilaga C).

4.3

Genomförande och analys

I första steget av dataanalysen ska studierna läsas för att få en ökad förståelse för helheten. I denna del kan varje studie kort sammanfattas i text och användas som stöd i analysen. I steg två dokumenteras varje studie i en översiktstabell. Studiernas syfte, metod och resultat förs in. I steg tre identifieras studiernas likheter och skillnader inom olika områden genom att sammanfatta varje studies viktiga punkter utifrån valt fokus. I steg fyra sammanfattas det som analyserats fram i steg tre där innehållet sorteras in i lämpliga teman. Varje studie refereras sedan under de teman de hör till och ger en översikt och uppfattning för hela området. Detta steg karaktäriseras av en form av pendling mellan helhet för varje studie individuellt, och delar i form av tidigare sammanfattningar och den slutgiltiga nya helheten som ger en översikt för området (Friberg, 2017).

I första steget skrevs två kopior av varje studie ut i skrivare till pappersform och därefter lästes studierna individuellt av författarna till examensarbetet flertalet gånger för att få en överblick av varje studiens innehåll samt för att förstå sammanhanget. Vid läsning av studierna förhöll sig författarna till examensarbetet kritiskt mot studierna i förhållande till examensarbetets syfte. Fortsatt vid individuell läsning av studierna användes

överstrykningspennor för att markera fynd i anslutning till studiernas syfte, metod och resultat. Särskiljande färger för överstrykningspennor användes för att separera varje studies syfte, metod och resultat. De olika fynden som framställts individuellt utifrån studiernas syfte, metod och resultat jämfördes och diskuterades vidare mellan författarna till examensarbetet i förhållande till examensarbetets syfte. I steg två sammanfattades

studiernas slutgiltiga fynd i ett dokument med cirka 300–400 ord för varje studie samt med indelning av underrubriker i form av studiens syfte, metod och resultat.

10

I steg tre inleddes jämförandet av studiernas innehåll med stöd av den tidigare

sammanfattningen. Först delades varje studies innehåll, gällande syfte, upp i punkter i ett nytt dokument. Detta för att tydligare kunna se likheter och skillnader mellan studiernas syfte. Efter detta övergick analysen till steg fyra genom att likheter och skillnader mellan studierna skrevs upp och när allt i studiernas sammanfattning gällande syfte hade beaktats startade samma process för sammanfattningen av studiernas metod. Varje studies

sammanfattning av specifik metod fördes in i ett nytt dokument och delades upp i punkter. Likheter och skillnader gällande studiernas metod identifierades och skrevs upp och när alla delar av sammanfattningarna för varje studies metod beaktas startade analysen av studiernas resultat. Likheter av studiernas resultat behandlades först och sedan det som särskilde studierna. Slutligen sorterades studiernas likheter och skillnader gällande resultatet in i olika relevanta teman. Teman bestämdes utifrån de olika område som behandlades i studiernas resultat och som ansågs skapa en översikt över resultatets innehåll. De teman som

framställdes utifrån studiernas resultat var upplevelser av det första mötet, upplevelser av samtalet, upplevelser av möten med vårdpersonal från de olika yrkeskategorierna,

upplevelser av respektfullt bemötande som skapar tillit, betydelsen av att få information samt upplevelser av delaktighet. Under examensarbetets gång granskades examensarbetets

genomförande och analys av externa granskare.

4.4

Etiska överväganden

Att förhålla sig etisk i ett vetenskapligt skrivande innebär att kontinuerligt inneha ett etiskt tankesätt kring vad som innefattar god moral i forskning. Det innebär att forskaren har ansvar över att den egna texten samt att genomförandet erhåller en god etisk kvalitet (CODEX, 2020). Innan forskare startar sin forskning ska de förbereda sig på de etiska problem som kan uppstå i relation till deras forskning samt vidare ha en planering över hur de kan tänkas förhålla sig till dessa (Polit & Beck, 2020).

Med ett etiskt förhållningssätt har forskaren ett ansvar över de personliga och professionella värdena som framkommer i en studie (Rooddehghan m.fl. 2018). En viktig etisk faktor som forskare bör förhålla sig till är integriteten och ägandet av en annan forskares material. Med det menas att forskaren inte får hänvisa till någon annans forskning som sin egen

(Vetenskapsrådet, 2018). Detta anammades genom att författarna till examensarbetet inte använde direkta personliga uttalanden från intervjuerna i det kvalitativa materialet som sedan påträffades. Genom att ta användning av APA (Göteborgs universitet APA-lathund, 2020) i detta examensarbete kan plagiat undvikas då det tydligt går att följa vart

informationen primärt kommer ifrån. Det är viktigt att forskaren förhåller sig ärligt genom forskningsprocessen för att studien inte ska bli missriktad (Polit & Beck, 2020). Beaktat att examensarbetet är en allmän litteraturöversikt är det av vikt att materialet inte förvanskas eller förskönas utifrån den kunskap som framkommit mot en självgynnande utgång. Studierna var skrivna på ett annat språk än författarnas modersmål vilket hade kunna leda till att studierna blivit felaktigt översatta och att materialet blivit förvanskat. Under

11

Att vara påläst inom sitt ämne inför genomförande och analys av en studie kan vara negativt då tankar och minnen söker sig till det som redan är bekant istället för att vara öppen för nya perspektiv inom området. Lösningen är att kontinuerligt reflektera över den förförståelse som finns hos den egna personen och hur detta kan påverka arbetet (Polit & Beck, 2020). För att förhålla sig till detta eftersträvade författarna till examensarbetet att aktivt reflektera över hur förförståelsen kan påverka examensarbetet. Författarna till detta examensarbete

reflekterade över att egna erfarenheter av att vara patient kunde ha påverkat framhävandet av resultatet. Till exempel kan en positiv upplevelse påverka examensarbetet genom

framställning av material i positiv toning samt omvänt vid en negativ upplevelse. Den

förförståelse som författarna till examensarbetet har av området är något som potentiellt kan ha påverkat examensarbetet. Men genom bland annat dessa reflektioner kunde ändå

författarna med bästa möjliga medel försöka förhålla sig etiskt till det som framställs från studierna till detta examensarbete.

5

RESULTAT

I detta avsnitt presenteras likheter och skillnader i de tio studiernas syfte, metod och resultat. Studiernas resultat presenteras i sex teman. De teman som framkommit behandlar patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar.

5.1

Likheter och skillnader i studiernas syfte

Tio studier analyserades där fem använde en kvalitativ metod och fem använde kvantitativ metod. Studierna av Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) och Olofsson m.fl. (2012) syftade att undersöka äldre patienters upplevelser av vård på akutmottagningar. Däremot syftade Olofsson m.fl. (2012) till att undersöka patienters upplevelse av det första mötet vid triage samt kommande möten mellan patient och vårdpersonal. Medan Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) syftade till att finna all information om äldre patienters upplevelser på akutmottagningar. Även studien av Swallmeh m.fl. (2018) syftade till att finna all tillgänglig information om patienters upplevelser på akutmottagningar, men i alla åldersgrupper över 18 år. Studierna av Esposito m.fl. (2014), Marca-Frances m.fl. (2020) och McCarthy m.fl. (2013) syftade alla tre till att undersöka hur patienters upplevelse

påverkades av vårdpersonalens kommunikation i bemötandet på akutmottagningar. Studierna av Esposito m.fl. (2014) och McCarthy m.fl. (2013) syftade till att undersöka patienters upplevelse av kommunikation och bemötande med de olika yrkeskategorierna på akutmottagningar generellt medan Marca-Frances m.fl. (2020) jämförde vilken

yrkeskategori som patienter föredrog i olika aspekter av kommunikationen i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Schultz m.fl. (2014) och Skene m.fl. (2017) syftade båda i sina studier till att beskriva patienters upplevelse av möten med vårdpersonal på

12

akutmottagningar. Dessa två skiljer sig däremot genom att de fokuserade på olika

patientgrupper. Skene m.fl. (2017) specificerade sig på upplevelser hos patienter som var i behov av vård vid trauma medan Schultz m.fl. (2014) undersökte kroniskt sjuka patienters upplevelser av möten med vårdpersonalen vid inläggning via en akutmottagning. Både Ekwall (2011) och Messina m.fl. (2014) syftade till att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningar. Ekwall (2011) syftade i sin studie till att undersöka hur patienter upplever och påverkas av vårdpersonalens bemötande samt att beskriva hur patienters nivåer av ångest påverkades av möten under vårdtiden. Detta medan Messina m.fl. (2014) endast undersökte hur patienter upplever och påverkas av

vårdpersonalens bemötande.

5.2

Likheter och skillnader i studiernas metod

Fem studier hade en kvantitativ metod och fem hade en kvalitativ metod. För dem kvantitativa studierna var lägst antal deltagare 72 stycken i studien av Ekwall (2011) och högst antal var 259 stycken i studien av Messina m.fl. (2014). För dem kvalitativa studierna var lägst antal deltagare 8 stycken i studien av Marca-Frances m.fl. (2020) och högst antal deltagare 42 stycken i studien av Swallmeh m.fl. (2018). De flesta studierna hade

inklusionskriteriet att deltagarna skulle vara 18 år eller över, dock fokuserade Olofsson m.fl. (2012) på deltagare över 70 år. Marca-Frances m.fl. (2020) hade inklusionskriterie där deltagarna skulle ha vissa specifika sjukdomar som är överrepresenterade vid en högre ålder. Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) utförde sin studie på en geriatrisk

akutmottagning. Messina m.fl. (2014), Olofsson m.fl. (2012), Schultz m.fl. (2014), Skene m.fl. (2017) och Swallmeh m.fl. (2018) hade alla inklusionskriterie där patienter skulle kunna modersmålet flytande i landet där studierna genomfördes. Messina m.fl. (2014) var de enda med kvantitativ metod som även hade krav på språkkunskap medan Marca-Frances m.fl. (2020) var de enda med kvalitativ metod som inte hade detta inklusionskriterie. Flera av studierna hade inklusionskriterie angående triagenivåer. I studierna fanns olika krav på triagenivåer som innebär hur allvarligt eller akut ett tillstånd är som patienten befinner sig i. Krey (2009) beskriver att nivå fem eller blå kod är den lägsta nivån och betraktas som ett säkert tillstånd för patienten att befinna sig i medan nivå ett eller röd kod är den högsta nivån och innebär att patienten befinner sig i ett akut tillstånd. Swallmeh m.fl. (2018) hade krav på att patienter skulle ha en triagenivå mellan tre och fem medan Olofsson m.fl. (2012) hade krav på triagenivåer mellan tre och fyra, Ekwall (2011) hade krav mellan två och fem och slutligen Messina m.fl. (2014) mellan triagenivåer fyra och fem. De resterande studierna hade inte triagenivåer som kriterium för deltagande däremot hade Linqvist Leonardsen och

Jelsness‐Jørgensen (2017) inklusionskriteriet att patienter måste ha överlevt sin vårdvistelse. Skene m.fl. (2017) hade krav att deltagarna skulle ha haft en traumatisk skada samt 13 eller över i Glasgow coma scale som är en skala för att bedöma patienters medvetandegrad och används internationellt. Schultz m.fl. (2014) hade kriterium att patienter skulle haft akut buksmärta medan Marca-Frances m.fl. (2020) hade krav på att deltagarna skulle haft ett akut kroniskt sjukdomstillstånd. Esposito m.fl. (2014) var de enda som inte hade några

13

tydliga inklusionskriterier förutom kriteriet att de inkluderade patienter som fått vård på en akutmottagning. Exklusionskriterier varierade även mellan studierna. Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) och Schultz m.fl. (2014) beskrev båda krav där deltagarna i studierna inte fick ha någon form av kognitiv nedsättning. McCarthy m.fl. (2013), Messina m.fl. (2014) och Skene m.fl. (2017) hade alla tre exklusionskriterie att patienter inte fick vara under arrest vid ankomst till sjukhuset. McCarthy m.fl. (2013), Messina m.fl. (2020) och Schultz m.fl. (2014) hade krav att deltagarna i deras studie inte fick ha en psykiatrisk diagnos. Ekwall (2011), McCarthy m.fl. (2013), Schultz m.fl. (2014) och Skene m.fl. (2017) exkluderade deltagare som var i ett alldeles för kritiskt medicinskt tillstånd medan Swallmeh m.fl. (2018) exkluderade deltagare som var i smärta under den tid som datainsamlingen ägde rum. Esposito m.fl. (2014) och Olofsson m.fl (2012) var de enda som inte angav några

exklusionskriterier för sina deltagare. Marca- Frances m.fl. (2020) var de enda som angav exklusionskriterier i förhållande till deltagarnas hemsituation där kriteriet var att deltagarna inte fick bo på särskilt boende.

Av studierna med kvalitativ metod hade Marca-Frances m.fl. (2020), Olofsson m.fl. (2012) och Swallmeh m.fl. (2018) valt att samla in data genom djupintervjuer där forskarna styrde frågorna för att nå information på djupet. Schultz m.fl. (2014) utförde däremot en fältstudie där forskarna utförde observationer samt genomförde intervjuer med öppna frågor. Skene m.fl. (2017) använde sig av semistrukturerade intervjuer där frågorna var förutbestämda men forskaren valde att ställa vissa spontana följdfrågor. Gällande de kvantitativa studierna utförde Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen m.fl. (2017) och Messina m.fl. (2014) en pilotstudie innan den riktiga enkäten gavs ut för att kunna justera och prova sina frågor för att uppnå ett resultat som bättre svarar på syftet. Ekwall (2011), Esposito m.fl. (2014),

Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen m.fl. (2017), McCarthy m.fl. (2013) och Messina m.fl. (2014) utförde enkätstudier. De fem kvantitativa studierna använde mätinstrument för att forma sina enkäter för att genom ett strukturerat tillvägagångssätt undersöka hur

patienter upplever möten med vårdpersonalen på akutmottagningar. Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) använde sig av Picker Patient Questionnaire som består av ett antal avsnitt med frågor om patienter och deras tillstånd samt demografiska detaljer och aspekter av deras hälsa. Messina m.fl. (2014) använde sig av Consumer emergency care satisfaction scale som är ett instrument som används internationellt och erhåller reliabilitet och validitet och består av 19 frågor uppdelat på två delskalor, Caring and Teaching.

McCarthy använde sig av CAT-verktyg (Communication Assessment Tool) som bedömer patienters uppfattning om vårdpersonalens kommunikativa färdigheter genom en

enkätundersökning på 15 frågor som är utformad för att bedöma patienters uppfattning om vårdpersonalens kommunikationseffektivitet. Ekwall (2011) och Esposito m.fl. (2014) använde inga givna mätinstrument utan formade själva frågor som skulle svara på syftet, dock använde Ekwall (2011) en VAS-A skala som används för att bedöma deltagarnas ångestnivåer vid möten med vårdpersonal vid ankomst och vid utskrivning. Detta genom att patienter anger sin ångest antingen med en markering eller ett kryss utmed en linje från noll till tio som graderar vilken nivå av ångest patienter upplever.

14

Av de kvalitativa studierna använde sig Marca-Frances m.fl. (2020), Schultz m.fl. (2014), Skene m.fl. (2017) och Swallmeh m.fl. (2018) av kvalitativ innehållsanalys där de har framställt analysscheman och sedan beskrivit tillvägagångssätt för analysprocessen. I analysprocessen har forskarna utifrån texten utvunnit meningsenheter. Med hjälp av dessa meningsenheter skapades koder utifrån likheter i innehåll som sedan bildat olika

subkategorier, kategorier och teman. De teman som framkommit presenteras därefter i resultatet. Olofsson m.fl. (2012) systematiserade även data genom meningsenheter men syntetiserade istället meningsenheterna till en generell beskrivning. Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017), McCarthy m.fl. (2013) och Messina m.fl. (2014) använde alla en deskriptiv statistisk analys för kvantitativa data där data som framställdes visade på olika karakteristiska drag och summerades med en median, medelvärde och standardavvikelse. Ekwall (2011) använde sig av en inferentiell statistisk analys med hjälp av The Statistical Package for the Social science som är ett mjukvaruprogram som används för att se, testa och jämföra olika variabler.Esposito m.fl (2014) använde sig av Pearson korrelationskoefficient där de mätte korrelationen mellan olika variabler med hur patienter upplevde möten med vårdpersonal. Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) var de enda som angav att de själva valde bort data som inte gav något relevant svar, det vill säga inte är relevant till studiens syfte. Analyserade data presenterades av Ekwall (2011) Esposito m.fl. (2014) och McCarthy m.fl. (2013) i figurer och tabeller. Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017), Messina m.fl. (2014), Skene m.fl. (2017), Schultz m.fl. (2014), Olofsson m.fl. (2012) och Marca-Frances m.fl. (2020) presenterade analyserade data i enbart tabeller. Däremot använde Swallmeh m.fl. (2018) endast figurer och inte tabeller.

5.3

Likheter och skillnader i studiernas resultat

I denna del redovisas studiernas likheter och skillnader gällande resultat och presenteras i sex teman: Upplevelser av det första mötet, upplevelser av samtalet, upplevelser av möten med vårdpersonal från olika yrkeskategorierna, upplevelser av respektfullt bemötande som skapar tillit, betydelsen av att få information samt upplevelser av delaktighet.

5.3.1 Upplevelser av första mötet

Ekwall (2011) beskrev i sitt resultat ett mönster där de patienter som haft ett informativt och positivt första möte upplevde en större tillfredsställelse än de som i kontrast haft ett sämre och icke informativt första möte. Vidare beskrevs dock att det inte fanns någon signifikant skillnad i hur patienters upplevda ångest påverkades i förhållande till hur deras första möte med vårdpersonalen upplevdes (p <0.001). I studien av McCarthy m.fl. (2013) framkom det att 38% (p <0.05) av patienterna upplevde att de blev väl bemötta och att vårdpersonalen presenterade sig när patienter ankom till akutmottagningen. I studien av Marca-Frances m.fl. (2020) förklarades det att patienter inte kände till namnet på vårdpersonal som vårdade dem medan i studien av Olofsson m.fl. (2012) beskrevs det hur presentation med namn från vårdpersonalens sida var betydande för patienter. Följaktligen beskrevs det i studierna av McCarthy m.fl. (2013) och Olofsson m.fl. (2012) att det första mötet var betydande för

15

patienters vidare upplevelse av välbefinnande på akutmottagningar. Olofsson m.fl. (2012) förklarade att patienter upplevde det första mötet som positivt. De följande mötena med vårdpersonalen på akutmottagningar upplevdes som bristfälliga då patienter upplevde sig vara en börda för vårdpersonalen.

5.3.2 Upplevelser av samtalet

Flertal av både de kvantitativa och kvalitativa studierna beskrev känslor som uppstår hos patienter under samtalet i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. I studierna av Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017), Marca-Frances m.fl. (2020) och Skene m.fl. (2017) framkom det att patienter upplevde att vårdpersonalen inte tycktes vilja samtala om personliga saker som ångest och rädslor kring det akuta tillstånd som patienter befann sig i. Vårdpersonalen valde istället mer vardagliga och generella samtalsämnen. Det framkommer i studien av Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) att 47% av patienterna samtalade med sjuksköterskor om sina rädslor över sin situation och behandling. Vidare samtalade 53% av patienterna med läkare om sina rädslor över sin situation och behandling och 46% samtalade med vårdpersonalen om sina bekymmer överlag (p <0.05). I studierna av Marca-Frances m.fl. (2020) och Skene m.fl. (2017) framkom det att patienter upplevde att vårdpersonalen undvek djupare samtal. I studien av Schultz m.fl. (2014) framkom det specifikt att många äldre patienter uttryckt ett behov om att samtala om sina tankar och rädslor angående döden men att vårdpersonalen undvek samtalsämnet. Samtidigt som yngre patienter blev förvånade när vårdpersonalen berörde personliga samtalsämnen. I studien av Marca-Frances m.fl. (2020) framkom det att patienter upplevde att sjuksköterskor tenderar mer att undvika samtal om patienters tillstånd än andra yrkeskategorier. Vidare förklarades det hur sjuksköterskor istället hänvisade till läkarna om patienter hade frågor. I studien av Swallmeh m.fl. (2018) förklarades det att patienter upplevde att vårdpersonalen var ständigt upptagna och därmed inte hade möjlighet att samtala med patienter ordentligt.

5.3.3 Upplevelser av möten med vårdpersonal från de olika yrkeskategorierna I studien av Esposito m.fl. (2014) förklarades det att patienters känsla av välbefinnande hade ett betydande samband med möten med vårdpersonalen. Vidare beskrevs det hur beroende patienters upplevelse var av möten med vårdpersonal från de olika yrkeskategorier. Där 39% av kommunikationen med undersköterskan påverkade patienters upplevelse av

tillfredsställelse (p <0.025). Vidare var kommunikationen med läkare 31% (p <0.032), kommunikationen med sjuksköterskan 20% (p <0.008) och resterande 13% av upplevelserna var beroende av den vård de fick (p <0.004). Detta medan det i studien av Marca-Frances m.fl. (2020) beskrevs att patienter upplevde att sjuksköterskor var de utav vårdpersonalen som hade en djupare relation med patienter under vårdtiden. I studien av Esposito m.fl. (2014) uppmättes dock att patienter upplevde att kommunikationen samt relationen med undersköterskor var mest betydande, relationen upplevdes ge trygghet och välbefinnande. McCarthy m.fl. (2013), Messina m.fl. (2014) och Olofsson m.fl. (2012) beskrev att patienter upplevde att specifikt sjuksköterskor var genuint bekymrade och engagerad i patienters hälsa i helhet. I studien av McCarthy m.fl. (2013) framkom det att 74 % av patienterna upplevde att sjuksköterskor var engagerade och i studien av Messina m.fl. (2014) framkom det att 80% av

16

patienterna upplevde detta. Messina m.fl. (2014) beskrev att 79% av patienterna ansåg att sjuksköterskor var hängivna till att föra konversationer med dem (p <0.025). Vidare uppmättes att 56% av patienterna upplevde att vårdpersonalen överlag var engagerade (p<0.025). McCarthy m.fl. (2013) förklarade hur patienter upplevde att vårdpersonalen överlag visade omsorg och engagemang. Skene m.fl. (2017) är de enda som beskrev

patienters upplevelse av sjuksköterskors förmåga att lugna och göra patienter mindre oroliga vid en skrämmande situation genom att ta till inslag av humor i nära omvårdnadssituationer. Vilket patienter uppmärksammade och uppskattade.

5.3.4 Upplevelser av respektfullt bemötande som skapar tillit

I studien av McCarthy m.fl. (2013) framkom det att 74% av patienterna upplevde att de blev bemötta med respekt under möten med vårdpersonalen (p <0.05). I studierna av Skene m.fl. (2017) och Swallmeh m.fl. (2018) beskrevs det att patienter hade en vilja till att bli bemötta med respekt och värdighet. Vidare förklarade Skene m.fl. (2017) att patienter upplevde respekt från vårdpersonalen. Detta i kontrast till resultatet i studien av Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) där 77% av patienterna upplevde att de inte blev behandlade med respekt och värdighet samt att 17% av patienterna upplevde att läkaren inte talade direkt till dem (p <0.05). Återkommande i de studier som beskrev patienters upplevelser av respekt i möten med vårdpersonalen beskrevs det även hur respekt för vårdpersonalen relateras till uppbyggandet av tillit. I studierna av Marca-Frances m.fl. (2020) och Skene m.fl. (2017) framkom det hur patienter upplevde möten med vårdpersonalen i relation till miljön på akutmottagningar. Skene m.fl. (2017) beskrev i positiv anda att vårdpersonalens effektivitet och naturlighet kring vårdandet gav en positiv atmosfär som bidrog till att patienter kände en respekt för vårdpersonalens yrke och sedan en tillit till att vårdpersonalen fattade rätt beslut. Medan Marca-Frances m.fl. (2020) beskrev i negativ anda att patienter upplevde sig vara som åskådare för sin egen vård där de inte tillfrågades eller informerades av vårdpersonalen. Vidare förklarades att patienter ändå upplevde sig vara i goda händer och därmed kunde patienter uppleva en tillit till vårdpersonalen.

5.3.5 Betydelsen av att få information

I studien av Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) uppmättes det att 50% av patienterna förstod den information de fick av vårdpersonalen samt att de upplevde att de fick olika information av olika yrkeskategorier (p <0.05). I studierna av Marca-Frances m.fl. (2020), Schultz m.fl. (2014) och Skene m.fl. (2017) framkom det att patienter upplevde informationen de fick som bristfällig. Marca-Frances m.fl. (2020) nämnde specifikt att patienter flertal gånger sökte upp information på internet om sitt tillstånd då de inte förstått eller inte fått tillräcklig information. Däremot framkom det i studien av McCarthy m.fl. (2013) att 60% (p <0.05), samt i studien av Messina m.fl. (2014) att 93% (p <0.129) av patienterna var tillfreds med den information de fick och att de upplevde att vårdpersonalen talade i termer som de förstod. Även i studien av Olofsson m.fl. (2012) beskrevs detta. McCarthy m.fl. (2013) uppmätte att 50% (p <0.05) av patienterna blev uppmuntrade till att ställa frågor medan Marca-Frances m.fl. (2020) beskrev att de flesta patienter upplevde att de hade möjlighet att ställa frågor. I studierna av Schultz m.fl. (2014) och Skene m.fl. (2017)

17

framkom det att patienter inte kände tillit till vårdpersonalen på grund av informationsbrist. I studien av Skene m.fl. (2017) framkom det att patienter upplevde att vårdpersonalen kontinuerligt under vårdtiden upprepade att allt kommer att bli bra. Detta skapade

misstänksamhet hos patienter där de upplevde att de gavs falska förhoppningar. Schultz m.fl. (2014) beskrev hur patienter blev misstänksamma mot vårdpersonalen när andra patienter fick en annan form av vård då de hade liknande symtom och diagnos. Följaktligen beskrevs uppbyggnad av irritation hos patienter som gjorde att de inte ansåg vårdpersonalen som pålitlig. När patienter inte kände tillit till vårdpersonalen så valde de att undanhålla information om sig själva och sitt tillstånd. Esposito m.fl. (2014) förklarade vikten av att vårdpersonalen har en direkt kommunikation till patienter för att göra informationen tydlig utan mellanhänder. Swallmeh m.fl. (2018) beskrev även hur en fullständig kommunikation med information i möten med vårdpersonalen var en betydande del för patienters

bearbetning av ångest.

5.3.6 Upplevelser av delaktighet

I studierna av Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017), McCarthy m.fl. (2013), Schultz m.fl. (2014) och Swallmeh m.fl. (2018) framkom det i resultatet hur patienter upplevde delaktighet i möten med vårdpersonalen. Swallmeh m.fl. (2018) beskrev att patienter förväntade sig att bli delaktiga i beslutstaganden samt uppmärksammade för sina egna unika behov. Vidare beskrevs det hur patienter upplevde en rädsla inför att förlora sin autonomi ifall de uteslöts i beslutstagande. Medan Schultz m.fl. (2014) beskrev att patienter inte förväntade sig delaktighet i sin vård. Vidare förklarades att till följd av att patienter inte förväntade sig delaktighet blev de inte besvikna när de sedan inte blev delaktiga, specifikt visade studien att sjuksköterskor inte gjorde sina patienter delaktiga. Samtidigt som Linqvist Leonardsen och Jelsness‐Jørgensen (2017) uppmätte att 51% av patienterna var delaktiga så mycket som de önskade (p <0.05). McCarthy m.fl. (2013) uppmätte, gällande samma fråga, att 55% (p <0.05) av patienterna var delaktiga som de önskade. Schultz m.fl. (2014) beskrev att patienter uppskattade delaktighet men att de kände sig oförmögna till att ta beslut gällande deras vård och förlitade sig istället på vårdpersonalens kunskaper och kompetens.

6

DISKUSSION

I denna del diskuteras först examensarbetets metod. Därefter resultatdiskussion med studiernas syfte och metod samt studiernas resultat gentemot vårdvetenskapligt perspektiv och tidigare forskning. Slutligen presenteras en etikdiskussion.

18

6.1

Metoddiskussion

I detta examensarbete valdes metoden allmän litteraturöversikt utifrån Friberg (2017). Detta valdes för att få en översiktlig bild av det valda området genom både kvalitativa och

kvantitativa data. När både kvalitativ och kvantitativ data används ger det en större potential till att finna relevanta studier för valt syfte (Friberg, 2017). Detta var relevant för detta examensarbete eftersom det vid första sökningen inom det valda ämnet uppkom information om att det var brist av studier om patienters upplevelse av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Vid användningen av både kvalitativ och kvantitativ data kunde möjligheten till examensarbetets utförande ökas. När både kvalitativ och kvantitativ forskning används ger det möjlighet för olika tolkningar och fördjupningar samt stärker trovärdigheten (Polit & Beck, 2020). Examensarbetets syfte var att skapa en översikt av patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar vilket både kvalitativ och kvantitativ forskning besvarar.

Kritik finns mot allmänna litteraturöversikter då en begränsad mängd relevant forskning kan ligga som fundament i översikten och det finns även risk för selektivt urval (Friberg, 2017). Författarna till examensarbetet såg detta som en svaghet till vald metod eftersom detta examensarbete har tio studier som fundament vilket kan ge felaktiga vetenskapliga

utgångspunkter. Samtidigt som det finns risk för selektivt urval där författarna kan ha valt studier omedvetet som på något sätt stödjer, motsäger eller känns igen av författarna utifrån förförståelsen. Det är relevant att vid uppsats på kandidatnivå lära sig söka och analysera redan publicerad forskning för att öva det systematiska arbetssättet (Friberg, 2017). Detta kan ses som en styrka för författarnas eget lärande men också ses som en svaghet för

examensarbetet i helhet då en vetenskaplig allmän litteraturöversikt blir föremål för övning. De valda studiernas kvalitet granskades utifrån förslag på granskningsfrågor för

kvalitetsgranskning (Friberg, 2017). I beaktande av att dessa kvalitetsfrågor var förslag och inte vedertagna obligatoriska kvalitetsfrågor användes därför dessa kritiskt och därigenom fann författarna till examensarbetet en kvalitetsfråga som bedömdes vara irrelevant och uteslöts, vilket kan ses som en styrka.

Trovärdigheten är ett kriterium där olika steg under examensarbetets gång kan tas för att

åskådliggöra trovärdigheten (Polit & Beck, 2020). Detta kan utföras genom en redogörelse av författarnas förförståelse inom området innan och under examensarbetet samt genom

triangulering där kritiska granskare kan utvärdera examensarbetets analys samt vidare till resultat. Dock bygger denna utvärdering på subjektiva bedömningar, egna tolkningar samt bristande perspektiv av examensarbetet i sin helhet och kan därför också brista i sin trovärdighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Den förförståelse som författarna hade kring området beskrevs i inledningen av examensarbetet. Dock reflekterade och beskrev författarna till examensarbetet endast den förförståelse som författarna själva var medvetna om innan och under processen. Därför kan även detta brista ifall författarna till examensarbetet hade en förförståelse som genom det subjektiva perspektivet inte synliggjordes i examensarbetet. Vidare stärks trovärdigheten genom handledning och opponentskap med kritiska granskare. Opponenterna hade kunskap om metoden eftersom de under samma tidsperiod skrev ett examensarbete med samma valda metod. Opponentskapet och handledningen utgick ifrån

19

riktlinjer och beskrivningar för hur ett examensarbete ska genomföras. Dock kan

trovärdigheten brista i författarnas egen granskning, opponentskapet samt handledningen då varje enskild individs egen subjektiva tolkning kan påverka examensarbetets resultat. Med detta i beaktning förmodas ändå dessa olika steg stärka examensarbetets trovärdighet i helhet. Att ta användning av helikopterperspektivet kunde även ses som en styrka i

förhållande till trovärdigheten då sökningarna genomfördes i Pubmed och CINAHL plus som är två olika databaser där samma studier kunde finnas. Trovärdigheten av ett examensarbete ökar när de valda studier finnes i flera databaser då studiernas validitet och sensitivitet ökar (Henricson, 2017).

Pålitlighet påvisas genom stabilitet och reliabilitet av datainsamlingens utveckling över tid

och dess förutsättningar. Förförståelse kan påverka studien genom en tendens att söka sig till den fakta som redan är känd (Polit & Beck, 2020). Examensarbetet utfördes under en tid där författarna genomgående utvecklade sin förförståelse inom området. Efter första sökningen erhölls kunskap om vad området behandlade samt vad som kan tänkas påträffas senare i examensarbetet. Detta kan sedan leda till att författarna till examensarbetet omedvetet väljer ut det som ter sig vara intressant vid läsning av studierna. Detta togs i beaktning och

författarna rådfrågade varandra efter att de funnit individuella fynd i studierna. De olika fynden diskuterades och författarna fick öva sig genom denna diskussion för att sedan kunna förhålla sig objektivt till studiernas innehåll, i största möjliga mån. Dock kan inte detta fullt säkerställa examensarbetets pålitlighet men kan emellertid stärka det.

Bekräftelsebarhet innebär att inte förvränga eller ändra data och följs genom en tydlig

presentation av analysprocessen och dess tillvägagångssätt samt att författaren följer sina egna ställningstaganden i processen (Mårtensson och Fridlund, 2017). Detta anammades i examensarbetet genom att handledare samt opponenter granskade examensarbetets process i relation till syftet för att säkerställa att det fanns en tydlig analysprocess som steg för steg beskriver tillvägagångssättet. För att säkerställa att det fanns en röd tråd i relation till syfte.

Överförbarhet behandlar studiens möjligheter och förutsättningar att överföras till andra

gruppers situationer eller sammanhang (Polit & Beck, 2020). De kvantitativa och kvalitativa studierna som granskades utfördes på olika former av akutmottagningar samt hade

inklusionskriterier av olika diagnoser hos de patienter som deltog, vilket stärker

överförbarheten. Dock begränsas överförbarheten då examensarbetet behandlar data inom den akuta vården. Deltagarnas ålder varierade vilket kan öka överförbarheten. Samtidigt begränsas överförbarheten gällande barn då detta inte behandlas i examensarbetet. Även studiernas genomförande gällande dess varierande geografiska placering i världen kan ha ökat överförbarheten. Dock har studierna endast varierat i geografisk placering mellan olika industriländer vilket kan begränsa överförbarheten. Samtidigt kan det öka överförbarheten mellan industriländer. En litteraturöversikt grundar sig i sökningar i databaser som är föränderliga och detta kan ses som en svaghet (Polit & Beck, 2020). Dock ansåg författarna till examensarbetet att detta var något positivt för att finna mer aktuell forskning. Eftersom olika synvinklar belyses i resultatet ökade överförbarheten och trovärdigheten i

examensarbetet samt en styrka sågs av att det var ett jämnt antal kvalitativa som kvantitativa studier. En annan styrka som observerades var att studier med kvalitativ metod gav en

20

djupare förståelse av patienters upplevelser och blev ett komplement till de studier med kvantitativ metod som gav flera olika mätbara värden av patienters upplevelser.

6.2

Resultatdiskussion

I denna del diskuteras studiernas syfte, metod och det framkomna resultatet kopplat till tidigare forskning, vald vårdvetenskaplig utgångspunkt samt lagar och styrdokument.

6.2.1 Studiernas syfte och metod

De fem kvalitativa studiernas syfte beskrev patienters upplevelser och känslor i anknytning till möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De kvantitativa studiernas syfte mätte istället i procentenheter hur patienter upplevde dessa möten med vårdpersonal i olika avseenden. Samtliga studier i examensarbetet hade olika fokus i syftet. Ett exempel är två studier som båda fokuserar på äldre patienters upplevelser men som ändå har olika fokus i sina syften (Linqvist Leonardsen & Jelsness‐Jørgensen, 2017; Olofsson m.fl., 2012). Vidare har de olika fokus då en studie syftade till att specifikt identifiera äldre patienters upplevelser vid det första mötet (Olofsson m.fl., 2012) och en annan undersökte all tillgänglig

information av äldre patienters upplevelser av olika möten med vårdpersonal på

akutmottagningar (Linqvist Leonardsen & Jelsness‐Jørgensen, 2017). Ett annat exempel är de två studier som syftade till att undersöka patienters upplevelser av möten med

vårdpersonal på akutmottagningar (Schultz m.fl., 2014; Skene m.fl., 2017). Vidare hade en av dessa studier inget annat fokus (Skene m.fl., 2017) medan den andra studien syftade specifikt till vid inläggningen på akutmottagningar (Schultz m.fl., 2014). Detta är exempel på hur fokus i syfte utgör avsmalningar i olika riktningar i studierna. Studierna hade olika riktningar genom sitt fokus som sedan sammanfördes och jämfördes i detta examensarbete. En

litteraturöversikt genomförs då forskaren önskar skapa en helhetsförståelse för ett ämne (Friberg, 2017). Författarna till examensarbetet uppmärksammade denna förståelse för helheten i sammanhanget. Detta eftersom de valda studierna ansågs kunna svara på

examensarbetets syfte eftersom de alla berörde syftet men utifrån olika synvinklar. De olika synvinklarna gav olika former av perspektiv av möten med vårdpersonal på

akutmottagningar. Detta gav därmed möjlighet att öka förståelsen om patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De olika studierna utgav olika delar i detta sammanhang och skapade tillsammans en ny helhet.

I en av studierna som användes i examensarbetet söktes en kvot av deltagare med olika etnicitet med fokus att skapa ett brett spektrum av olika ursprung (Ekwall, 2011). Detta var en form av subjektivt kvoturval där forskaren i studien formade sitt urval för vad som forskaren ansåg mest kunna främja studien. Att använda kvoturval främjar en studies resultat och fler författare eller forskare bör använda subjektivt kvoturval och datainsamling (Polit & Beck, 2020). Författarna till examensarbetet ansåg att detta kunde gynna studien då kvoturval senare kunde bidra till resultat från flera olika ursprung i beaktande. Vidare reflekterade författarna till examensarbetet att ett kvoturval av deltagare möjligtvis kunde