Analys av integreringen av jämställdhet i regional transportplanering i Dalarna : Regional systemanalys Dalarna och Länsplan för regional transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029

VTI rapport 1002

Utgivningsår 2019

Analys av integreringen av jämställdhet i regional

transportplanering i Dalarna

Regional systemanalys Dalarna och Länsplan för

regional transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029

Lena Levin

VTI rapport 1002

Analys av integreringen av jämställdhet i

regional transportplanering i Dalarna

Regional systemanalys Dalarna och Länsplan för

regional transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029

Författare: Lena Levin, VTI, http://orcid.org/0000-0002-1577-8793

Diarienummer: 2018/0301-7.3 Publikation: VTI rapport 1002

Omslagsbilder: Michael Erhardsson och Madelen, Mostphotos Utgiven av VTI, 2019

Referat

Syftet med studien var att analysera integreringen av det transportpolitiska jämställdhetsmålet i den regionala transportplaneringen i Region Dalarna. Projektet genomfördes med kvalitativ innehålls-analys av dokumenten ”Regional systeminnehålls-analys Dalarna – underlag för transportinfrastrukturplanering” och ”Länsplan för regional transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029” samt intervjuer med åtta

nyckelpersoner som medverkat i arbetsprocesserna med att ta fram de båda dokumenten. Dokumenten uppvisar en bra bild av transportinfrastrukturen i regionen men ger en ganska allmän bild av

befolkningen, som bland annat kan hänskjutas till att det i flera avseenden saknas uppdelning mellan olika befolkningsgrupper i den statistik som presenteras. Forskarna föreslår att den kunskap som finns om transportinfrastrukturen och befolkningen regionalt, används mer systematiskt för att analysera olika gruppers (såsom kvinnor och män, äldre och yngre) resande samt deras inflytande och möjligheter att påverka sin egen mobilitet. I intervjuerna framkommer att både jämställdhet och mångfald uppfattas som svårt i den regionala transportplaneringen och att det behövs mer kunskap och erfarenhet. Intervjupersonerna hänvisar till att det finns en del kunskap men att det saknas strukturer för hur den kan tas in i planeringsprocessen. Vissa uttalanden pekar på att det pågår ett pionjärarbete. Jämställdhet och mångfald beskrivs av vissa som ”nya” inslag i den regionala transportinfrastruktur-planeringen, jämfört med frågor som framkomlighet, tillväxt och miljö. De saknar utvecklade rutiner för att integrera jämställdhet och mångfald i sina arbetsprocesser. Genomgående när det gäller jämställdhet erfordras en tydligare inriktning – till exempel att integrera könsuppdelad statistik på regional nivå och analyser av den egna regionen kopplad till målformuleringarna på nationell nivå (transportpolicy och nationella jämställdhetsmål). Ett exempel på metod skulle kunna var

jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB), men även en bredare social konsekvensbedömning (SKB) där man inkluderar olika grupper med utgångspunkt i grunderna i diskrimineringslagen.

Titel: Analys av integreringen av jämställdhet i regional transportplanering i Dalarna: Regional systemanalys Dalarna och Länsplan för regional transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029

Författare: Lena Levin (VTI, http://orcid.org/0000-0002-1577-8793)

Utgivare: VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut www.vti.se

Serie och nr: VTI rapport 1002

Utgivningsår: 2019

VTI:s diarienr: 2018/0301-7.3

ISSN: 0347–6030

Projektnamn: Jämställdhetskonsekvensanalys Dalarna

Uppdragsgivare: Region Dalarna

Nyckelord: Jämställdhet, mångfald, jämställdhetskonsekvensanalys, regional transportplanering.

Språk: Svenska

Abstract

The aim of the study, which is reported in this publication, was to analyse the integration of the transport policy’s equality objective in the regional transport planning in Dalarna. The project was carried out based on qualitative content analysis of the two documents "Regional system analysis Dalarna - basis for transport infrastructure planning" and "County plan for regional transport

infrastructure Dalarna 2018–2029" and interviews with eight key persons who participated in the work processes in developing the two documents. The documents show a good picture of the transport infrastructure in the region, but a quite general picture of the population – there is some statistics but no distribution between different population groups. The researchers suggest that the knowledge that exists about the transport infrastructure and the population regionally, should be used more

systematically to analyse different groups (such as women and men, older and younger) as transport users, their power of the transport system and their opportunities to influence their own mobility. It appears from the interviews that both gender equality and diversity mainstreaming are perceived as difficult in regional transport planning and that more knowledge and experience are needed. It is pointed out that there is some knowledge but that there are no structures for how it can be incorporated into the planning process. Some statements indicate that pioneering work is ongoing. Gender equality and diversity are described by some as "new" elements in regional transport infrastructure planning, compared to issues such as accessibility, growth and the environment. Interviewees said they lacked developed routines for integrating gender equality and diversity into their work processes. Regarding gender equality a clearer focus is required – for example, to integrate gender-disaggregated statistics at regional level and analyses of the region linked to the target formulations at national level (the

transport policy and the national gender equality goals). An example of a method could be gender equality impact assessment (GIA), but also a broader social impact assessment (SIA) where different groups are included based on the Discrimination Act.

Title: Analysis of the integration of gender equality in regional transport planning in Dalarna

Author: Lena Levin (VTI, http://orcid.org/0000-0002-1577-8793)

Publisher: Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) www.vti.se

Publication No.: VTI rapport 1002

Published: 2019

Reg. No., VTI: 2018/0301-7.3

ISSN: 0347–6030

Project: Jämställdhetskonsekvensanalys Dalarna [Gender impact assessment Dalarna]

Commissioned by: Dalarna County Council

Keywords: Gender equality, diversity, gender impact assessment, regional transport planning.

Language: Swedish

No. of pages: 38

Förord

Under hösten 2018 genomförde VTI på uppdrag av Region Dalarna en utvärdering av integreringen av jämställdhetsmålet i den regionala transportplaneringen.

Studien baserades på textanalys av planeringsdokument och intervjuer med regionala

transportplanerare. Textanalysen har genomförts av forskaren Lena Levin (VTI) och intervjuerna genomfördes av Lena Levin och forskningsassistent Jonas Ihlström (VTI).

I denna rapport redovisar vi projektets resultat och pekar på saker i arbetet med jämställdhet (och i viss mån även andra sociala aspekter) som skulle kunna vidareutvecklas av Region Dalarna.

Stort tack till de transportplanerare i Region Dalarna som bidrog med sina erfarenheter och synpunkter i intervjuerna och vid det uppföljande seminariet 29 oktober 2018 då resultaten presenterades. Tack även till Charlotta Faith-Ell, forskare vid WSP, för kvalitetsgranskning av rapportmanus.

Linköping, november 2018

Lena Levin Projektledare

Kvalitetsgranskning

Extern peer review har genomförts 30 november 2018 av Charlotta Faith-Ell, WSP. Lena Levin har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Forskningschef Åsa Aretun har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 17 januari 2019. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning.

Quality review

External peer review was performed on 30 November 2018 by Charlotta Faith-Ell, WSP. Lena Levin has made alterations to the final manuscript of the report. The research director Åsa Aretun examined and approved the report for publication on 17 January 2019. The conclusions and recommendations expressed are the author’s and do not necessarily reflect VTI’s opinion as an authority.

Innehållsförteckning

2. Utgångspunkter i politik och forskning...12

2.1. Jämställdhet och jämlikhet ...12

2.2. Jämställdhetsintegrering ...13

2.3. Jämställdhetskonsekvensbedömning ...13

2.4. Mångfald – I ntersektionalitet ...15

3. Metod och material ...16

4. Arbetsprocessen i Dalarna ...17

4.1. Hur arbetet med systemanalysen och länsplanen har gått till ...17

5. Textanalys – Hur jämställdhet och mångfald har beaktats ...18

5.1. Systemanalysen ...18

5.1.1. Transportsystemet, förutsättningar och målbild ...19

5.2. Länsplanen ...23

5.3. Slutsatser av textanalysen ...26

6. Intervjuer – Hur jämställdhet och mångfald har beaktats ...27

6.1. Hur arbetet med systemanalysen och den regionala transportplanen har gått till ...27

6.2. Kunskapen kring jämställdhet och mångfald ...27

6.3. Kunskapsmaterial/data ...29

6.4. När har jämställdhet diskuterats i arbetet med systemanalysen och länsplanen? ...30

6.5. Dokumentation ...30

6.6. Samråd ...30

6.7. Hinder och framgångsfaktorer ...31

6.8. Slutsatser av analys av intervjuer ...33

7. Diskussion ...34

Sammanfattning

Analys av integreringen av jämställdhet i regional transportplanering i Dalarna: Regional systemanalys Dalarna och Länsplan för regional transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029

av Lena Levin (VTI)

Syftet med föreliggande rapport är att analysera integreringen av det transportpolitiska

jämställdhetsmålet i den regionala transportplaneringen i Dalarna. Projektet genomfördes som en studie baserad på kvalitativ innehållsanalys av de två dokumenten ”Regional systemanalys Dalarna – underlag för transportinfrastrukturplanering” och ”Länsplan för regional transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029” samt intervjuer med åtta nyckelpersoner som medverkat i arbetsprocesserna med att ta fram de båda dokumenten.

I inledning ställdes fyra frågor som har väglett studien:

• Hur har jämställdhet hanterats som ett delmål i systemanalysen och länsplanen?

• Vilka undersökningar och beskrivningar har gjorts vad gäller jämställdhet i systemanalysen och länsplanen?

• Hur beskriver nyckelpersoner som arbetat med systemanalysen och länsplanen uppgiften att integrera jämställdhet i planarbetet?

• Vilka hinder och möjligheter framträder för arbetet med jämställdhet och mångfald i den regionala transportplaneringen?

Dokumentanalysen visar att arbetet med den regionala systemanalysen och länsplanen har integrerat data om befolkningen inom teman såsom trafiksäkerhet, utbildnings- och arbetspendling men att analysen av data har svag kontextuell koppling till jämställdhet och även till mångfald. I dokumenten återupprepas ofta målformuleringar från nationella mål utan att ha en regional ansats eller att bidra med en egen analys. Forskarna föreslår att den kunskap som finns om transportinfrastrukturen och befolkningen regionalt, används mer systematiskt för att analysera olika gruppers resande, samt deras inflytande över det regionala transportsystemet och möjligheter att påverka sin egen mobilitet.

Det framkommer i intervjuerna att både jämställdhet och mångfald uppfattas som svårt i den regionala transportplaneringen och att det behövs kunskap och erfarenhet. Man hänvisar till att det finns en del kunskap men att det saknas strukturer för hur den kan tas in i planeringsprocessen. Vissa uttalanden pekar på att det pågår ett pionjärarbete. Jämställdhet och mångfald beskrivs av vissa som ”nya” inslag i den regionala transportinfrastrukturplaneringen, jämfört med frågor som framkomlighet, tillväxt och miljö. Intervjuerna visar att det saknas utvecklade rutiner för att integrera jämställdhet och mångfald i arbetsprocesserna. Genomgående när det gäller jämställdhet erfordras en tydligare inriktning – att till exempel arbetat systematiskt med könsuppdelad statistik på regional nivå och analyser av den egna regionen kopplad till målformuleringarna på nationell nivå (transportpolicy och nationella

jämställdhetsmål).

I rapportens slutsatser föreslås att systemanalysen och länsplanen bör utvecklas genom att nulägesbeskrivningen tydligare kopplas ihop med den regionala inriktningen vad gäller

jämställdhetsmålet. Ett exempel på metod skulle kunna var jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB), men även en bredare social konsekvensbedömning (SKB) där man inkluderar olika grupper med utgångspunkt i grunderna i diskrimineringslagen.

Summary

Analysis of the integration of gender equality in regional transport planning in Dalarna

By Lena Levin (VTI)

The aim of the present report is to analyse the integration of the gender equality goal in the regional transport planning in Dalarna. The project was conducted as a study based on qualitative content analysis of the two documents “Regional system analysis Dalarna – basis for transport infrastructure planning” and “County plan for regional transport infrastructure Dalarna 2018-2029” and interviews with eight key persons who participated in the work processes in developing the two documents. In the introduction, four questions were asked that led the study:

• How has gender equality been handled as an objective in the system analysis and the county plan?

• What surveys and descriptions have been made regarding gender equality in the system analysis and the county plan?

• How do key people who have worked with the system analysis and the county plan describe the task of integrating gender equality into the planning work?

• What obstacles and opportunities arise for the work on gender equality and diversity in regional transport planning?

The document analysis shows that in the work with the regional system analysis and the county plan, data on the population have been integrated into themes such as road safety, education and work commuting, but the analysis of population data has weak contextual connection to gender equality and also to diversity. In the documents, goal formulations are often repeated from national goal documents without having a regional approach or an own analysis.

It appears from the interviews that both gender equality and diversity are perceived as difficult in regional transport planning and that more knowledge and experience are needed. It is pointed out that there is some knowledge but that there are no structures for how it can be incorporated into the planning process. Some statements indicate that pioneering work is ongoing. Gender equality and diversity are described by some interviewees as “new” elements in regional transport infrastructure planning, compared to issues such as accessibility, growth and the environment. There, appears a lack of developed routines for integrating gender equality and diversity into their work processes. Primarily when it comes to gender equality, a clearer focus is required – to integrate, for example, gender-disaggregated statistics at regional level and analyses of the region linked to the goal formulations at national level (transport policy and national gender equality goals).

In the conclusions, it is proposed that the system analysis and the county plan should be developed by linking the baseline description more clearly to a regional focus and the gender equality goals. An example of a method could be gender impact assessment (GIA), but also a broader social impact assessment (SIA) where different groups are included based on the objectives stated in the Discrimination Act.

VTI rapport 1002 10

1.

Inledning

1.1. Bakgrund

Region Dalarna deltog tillsammans med Västra Götalandsregionen under perioden 2013–2015 som pilotlän i forskningsprojektet ”Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering”. Projektet ingick i Vinnovas program för

behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet (Heikkila 2016).

I projektet utvecklades förslag till en målinriktad analys. Fokus var på att utveckla en metod för konsekvensbedömning av jämställdhet baserad på det transportpolitiska målet om jämställdhet och det nationella jämställdhetsmålet med de fyra (numera sex) nationella jämställdhetspolitiska delmålen. Metoden kallas för Jämställdhetskonsekvensbeskrivning (JKB) (Levin et al. 2016).

Föreliggande projekt är en uppföljning av Vinnova-projektet som har initierats av Region Dalarna inom ramen för projektet ”Jämställd regional tillväxt i D alarna 2016–2018”.

Projektet har genomförts som en studie baserad på en innehållsanalys av de två dokumenten ”Regional systemanalys Dalarna – underlag för transportinfrastrukturplanering”1 _{och ”Länsplan för regional}

transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029”2 _{samt intervjuer med åtta nyckelpersoner som medverkat i}

arbetsprocesserna med att ta fram de båda dokumenten. Denna rapport redovisar projektets resultat och pekar på saker i arbetet med jämställdhet (och i viss mån även andra sociala aspekter/mångfald) som skulle kunna vidareutvecklas av Region Dalarna i framtiden.

1.2. Syfte

Syftet med studien var att göra en analys av integreringen av jämställdhet i den regionala systemanalysen och länsplanen för regional transportinfrastruktur Dalarna 2018–2029. Följande frågeställningar har väglett arbetet:

• Hur har jämställdhet hanterats som ett delmål i systemanalysen och länsplanen?

• Vilka undersökningar och beskrivningar har gjorts vad gäller jämställdhet i systemanalysen och länsplanen?

• Hur beskriver nyckelpersoner som arbetat med systemanalysen och länsplanen uppgiften att integrera jämställdhet i planarbetet?

• Vilka hinder och möjligheter framträder för arbetet med jämställdhet och mångfald i den regionala transportplaneringen?

1.3. Rapportens disposition

Efter en inledning med bakgrund och syfte, redovisas i avsnitt två studiens utgångspunkter i aktuell jämställdhetspolitik och forskning, det teoretiska ramverket som studien baseras på. I avsnitt tre beskrivs metoder och material. De empiriska resultaten, som baseras på textanalys och intervjuer återfinns i avsnitten fyra, fem och sex. Dessa åtföljs av en diskussion i avsnitt sju.

1 _{Härefter förkortat: systemanalysen.} 2 _{Härefter förkortat: länsplanen.}

2.

Utgångspunkter i politik och forskning

Utgångspunkterna för analysen är hämtade i aktuell policy och teorier om jämställdhet/jämlikhet. Några relevanta begrepp som tas upp här är jämställdhet, jämlikhet, jämställdhetsintegrering, jämställdhetskonsekvensanalys samt mångfald och intersektionalitet.

2.1. Jämställdhet och jämlikhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämlikhet är ett vidare begrepp än jämställdhet eftersom det avser lika möjligheter, skyldigheter och rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället oavsett till exempel kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, ålder, funktionalitet, sexuell läggning och klass.

Begreppen jämställdhet och jämlikhet används ibland synonymt i dagligt tal, men de betyder inte samma sak. Jämställdhet är avsett för att beskriva förhållandet mellan kvinnor och män. Ibland använder organisationer som arbetar för ökad jämlikhet andra begrepp såsom: lika rättigheter, lika villkor och möjligheter, eller mångfald. Mikael Almén (2016) vid Nationella sekretariatet för genusforskning menar att för att det ska råda jämlikhet krävs jämställdhet. ”Det går inte att nå ett jämlikt samhälle, utan att det är jämställt (eftersom kön är en av de kategorier inom vilken det ska finnas lika rättigheter och möjligheter för att jämlikhet kan sägas råda). Jämställdhet är därmed en viktig jämlikhetsfråga.” (Almén 2016:5).

I samhällsplanering och transportplanering syftar jämställdhet i första hand på relationen mellan kvinnor som grupp och män som grupp. När jämställdhet råder har kvinnor och män samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och samma makt över samhället och sitt eget liv. Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål. Det är de sex delmålen i kombination med transportpolicyn som utgör grunden för hur transportplaneringen angriper uppgiften om att planera för ett jämställt transportsystem.

• En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

• Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

• Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.3

Transportpolitiken är uppdelad i funktionsmål och hänsynsmål. Jämställdhet finns inom funktionsmålet.

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods.

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

3 _{www.regeringen.se}

VTI rapport 1002 12

utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

För att förtydliga vad detta innebär har funktionsmålet preciseringar. För jämställhet har politiken formulerat följande precisering: ”Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.” Det innebär att arbetsprocessens alla delar och utfallet

(transportsystemet) ska medverka till ett jämställt samhälle. Transportsystemet måste därmed ses som en del i ett större samhälleligt sammanhang där arbete, utbildning, fritidsaktiviteter, service, med mera, blir genomförbara. Transportsystemet är med andra termer en möjliggörare eller facilitator (Faith-Ell & Levin 2013; Levin & Faith-Ell 2018/2019).

2.2. Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra

verksamheters resultat så att de blir mer jämställda. Fokus är på likvärdighet i service och tjänster gentemot medborgare/kunder/brukare (extern jämställdhet) och inte på personalfrågor som löner eller könsrepresentation bland chefer (intern jämställdhet) – även om det interna och det externa

jämställdhetsarbetet självklart hänger ihop. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin som Sverige har för att nå regeringens jämställdhetspolitiska mål (Almén 2016). Jämställdhetsintegrering har varit en inriktning i svensk offentlighet sedan tidigt 1970-tal (Alnebratt & Rönnblom 2016; Jämställdhetsmyndigheten 2018) och det är också vedertagen inriktning i Europa: ”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” (Almén 2016:1).

Sveriges kommuner och landsting (SKL) som erbjuder sina medlemsorganisationer stöd och utbildning för styrning och ledning i kommuner, landsting och regioner har tagit fram en modell för hur en organisation kan utveckla sitt övergripande styr- och ledningssystem för att erbjuda mer jämlika och jämställda välfärdstjänster och service. Modellen är framtagen för dem som arbetar med styrning och ledning inom exempelvis hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten. Huvuddragen i modellen kan överföras till andra sektorer.

SKL pekar på fem förutsättningar för att jämställdhetsintegrering ska bli av (SKL 2011):

• Ett systematiskt synliggörande och analyser av förhållanden och villkor för kvinnor och män. • Könsuppdelad statistik.

• Medvetenhet om normer som begränsar.

• Medvetenhet om sina egna föreställningar om kön och kunskap om hur samhället organiseras kring de föreställningarna.

• Ett tydligt uppdrag från chefer och ledning att arbeta med jämställdhet.

2.3. Jämställdhetskonsekvensbedömning

Utifrån de politiska mål som formulerats för transportplaneringen kan man konstatera att

jämställdheten utgör en kärnfråga på samma vis som exempelvis miljö och ekonomi och med den utgångspunkten ska även jämställdhet behandlas, dvs. konsekvensbedömas och hanteras som ett kunskapsområde (Halling, Faith-Ell & Levin 2016).

Jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) innebär att redovisa statistik och andra uppgifter uppdelat på kön och att i exempelvis ett beslutsunderlag beskriva vilka effekter förslaget har för: kvinnor, män, flickor, pojkar. JKB är en procedur med olika steg som beskriver: avgränsningen, nuläget, berörda grupper, påverkan på planens eller projektets innehåll, konsekvensbedömning av föreslagna åtgärder och hantering av konsekvenserna. En JKB görs med fördel integrerat och i samband med andra konsekvensbedömningar. I mindre projekt samordnas kanske alla processer till en arbetsgrupp medan

större, mer komplexa projekt eller planer har olika arbetsgrupper för olika teknik- eller

verksamhetsområden. Det är viktigt att jämställdhet finns med i hela processen och att den skrivna JKB-rapporten kan integreras i slutdokumentationen av planen eller projektet. I slutdokumentationen för JKB:n ska det framgå hur planen påverkar jämställdheten och om det är negativ påverkan ska det finnas förslag på åtgärder.

JKB-metoden (så som den beskrivs i handboken Transportplanering i förändring. En handbok om

jämställdhetskonsekvensbedömning i transportplaneringen) innehåller ett stort antal frågor och

indikatorer som man kan arbeta med i sin planering. Det poängteras att arbetet med jämställdhets-konsekvensanalyser bör göras med hänsyn till den aktuella kontexten, det finns inte en universell

metod som kan appliceras på alla fall utan man måste analysera jämställdhet (och andra sociala

aspekter) i relation till den aktuella planen, projektets omfattning och regionens specifika struktur. Vikten av att göra en nulägesbeskrivning poängteras också. Målet för JKB:n bedöms i relation till nuläget och till framtida behov. Både de behov som framkommer i nulägesbeskrivningen och de behov som kan uppstå i och med planen, behöver beröras i analysen. De indikatorer som föreslås i boken ska fungera som inspiration och det behövs alltid en bedömning av vilka indikatorer som kan och ska användas i relation till uppgiften, dvs. fallet som utreds eller planeras.

Ett exempel som kan vara relevant för den regionala planeringen är indikatorer som rör arbetsresor och regionförstoring. En sorts indikator kan då vara antal arbetsplatser och andra viktiga målpunkter som kan nås inom 15, 30, 45 och 60 minuter från en viss plats (ort/kommun/bostadsområde) med olika transportslag. En indikator kan också vara att det ska gå att kombinera olika ärenden på vägen till och från arbetsplatsen.

Frågor som sedan används i analysen är: Hur ser det ut i nuläget, hur många arbetspendlar från och till en viss ort eller över en kommungräns? Hur många av dem är kvinnor/män? Vilka sträckor reser kvinnor/män? Med vilka transportslag reser de och med vilka transportslag kommer de kunna resa enligt den nya planen? Vilka grupper gynnas, respektive missgynnas av den nya planen? Går det att utföra kedjeresor? Kombinationsresor med olika transportslag?

En enklare modell för konsekvensbedömning redovisas av Tillväxtverket som påpekar att det är bra att börja med att fundera kring hur förslaget påverkar människor, direkt och indirekt. Utgå till att börja med från jämställdhet och analysera förslaget utifrån kön. Om förslaget kan få mer omfattande effekter bör även andra faktorer som ålder och bakgrund inkluderas (se även nästa avsnitt om

mångfald/intersektionalitet och Swecos (2015) rapport ”Ett intersektionellt perspektiv på jämställd regional tillväxt: Från teori till praktik – en vägledning”. Även där påpekas att, vilka faktorer som bör tas med beror dels på ambitionsnivån, dels på vad som är aktuellt för det enskilda fallet.

Tillväxtverkets modell (2018) använder nedanstående punkter:

• Redovisa statistik om vilka som berörs med kön som övergripande indelningsgrund. • Inkludera vid behov uppgifter om ålder och bakgrund.

• Analysera statistiken och redovisa konsekvenserna för dessa olika grupper. • Analysera på vilket sätt förslaget påverkar jämställdheten.

• Om förslaget har en oförändrad eller negativ inverkan på jämställdheten, redogör för om det finns alternativa lösningar eller andra åtgärder som har en mer positiv inverkan.

• Om jämställdhet inte är relevant för förslaget, ange det och motivera din slutsats.

Gemensamt för modellerna (jämställdhetsintegrering och jämställdhetskonsekvensbedömning) är att de framhåller att kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund, även när den kombineras med andra faktorer. Redogör därför alltid för om förslaget berör kvinnor och män, flickor och pojkar. Samla in statistik som relaterar till individer, analysera den och presentera den efter kön. Målet är att synliggöra könsmönster, det vill säga olika villkor och förhållanden. Om det finns kända könsmönster bör förslaget utformas på ett sätt som främjar jämställdheten. Helst ska analysen även ta

VTI rapport 1002 14

hänsyn till personer med annan könstillhörighet, men eftersom det i Sverige idag endast finns två kategorier, två juridiska kön (man/kvinna) är det svårt att göra andra uppdelningar i den delen som rör offentlig statistik. När det gäller att samla in egna data om resenärer/användare/medborgare, i samband med planeringsprocessen, går det naturligtvis att utgå från fler kategoriseringar och utgå från hur människor själva väljer att definiera sig. Det finns alltid poänger med att försöka se bortom etablerade normer och betrakta till exempel familjebildning med andra perspektiv än kärnfamilj bestående av en kvinna, en man och barn.

2.4. Mångfald – Intersektionalitet

Det är viktigt att ha i åtanke att varken gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig. Alla män, och alla kvinnor, har till exempel inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Kvinnor är inte en minoritet i förhållande till män, men har inom många samhällsområden mindre makt än män. Det finns även gott om individuella undantag, till exempel enskilda kvinnor som är överordnade enskilda män. Det finns även kontextuella skillnader (Almén, 2016).

Faktorn kön spelar stor roll när det gäller levnadsvillkoren för äldre, barn, utrikes födda, personer med funktionsnedsättningar etcetera. Men kön är inte alltid den mest framträdande faktorn när det gäller individers och gruppers inflytande, deltagande, makt, rättvisa, och tillgänglighet. Därför är det i ett jämställdhetsarbete viktigt att se hur olika maktordningar kan samspela. På arbetsmarknaden används ofta termen mångfald med hänvisning till de olika diskrimineringsgrunderna dvs. etnicitet, ålder, könsidentitet eller könsuttryck, religion/trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och bristande tillgänglighet (SFS 2008:567 och SFS 2014:958; se även: SOU 2014:34).

Inom genusforskningen har frågor om hur olika maktordningar samspelar synliggjorts med hjälp av ett intersektionellt perspektiv (jfr. Lykke 2003, 2005). Intersektion betyder korsning och det illustrera att kategorier (såsom ålder, kön, etnisk bakgrund, funktionsförmåga) kan överlappa och samspela. Begreppet intersektionalitet har funnits med länge i den feministiska debatten. Ett intersektionellt perspektiv kan erbjuda nya sätt att utforska hur olika former av ojämlikhet interagerar och skapar specifika normer, föreställningar, värderingar och förhållningssätt kring människors o(jäm)lika positioner i samhället. Begreppet brukar tillskrivas juristen Kimberlé Crenshaw (1989) i den numera klassiska texten ”Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics and Violence Against Women of Color” som i första hand riktades mot USA:s antidiskrimineringslagstiftning, som genom att fokusera på antingen kön eller ras kraftigt begränsade afroamerikanska kvinnors skydd mot diskriminering.

3.

Metod och material

Studien har huvudsakligen varit retrospektiv eftersom systemanalysen och länsplanen var genomförda när uppdraget upphandlades av Region Dalarna. De metoder som har använts är kvalitativ textanalys (Hellspong & Ledin 1997) av systemanalysen och länsplanen samt kvalitativa intervjuer (Kvale 2014) med åtta personer som deltagit i arbetet med att ta fram dokumenten. Intervjuerna genomfördes via telefon. De som intervjuades arbetade som samhällsanalytiker eller planerare och hade sina

arbetsplatser på Region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna eller Trafikverket.

Textanalysen utgår från Lennart Hellspongs och Per Ledins modell för brukstextanalys och koncentreras på den ideationella strukturen, dvs. textens innehållsmönster eller teman, och på

propositioner, dvs. hur texterna framställer sina teman. ”Teman ger normalt en fokusering på bestämda aspekter av ämnet, medan propositioner tydligare vinklar texten och klargör dess huvudbudskap.” (Hellspong & Ledin 1997:122). Det innebär att genom propositionerna får vi inblick i vilket budskap texten har till sina läsare och i det här fallet handlar det om vilken inriktning som systemanalysen och länsplanen anger när det gäller de teman som behandlar jämställdhet och mångfald.

I textanalysen har vi också noterat vissa teman i dokumenten som skulle kunna utvecklas genom att lägga till ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och en tydlig inriktning. Genom en sådan analys framträder exempel på potentialer för att driva arbetet med jämställdhetskonsekvensarbetet vidare i regionens kommande arbete.

De personer som intervjuades valdes ut i samråd med Region Dalarna för att få kontakt med nyckelpersoner som varit aktiva i arbetet med systemanalysen och länsplanen. Personerna (sex kvinnor och två män) var samhällsanalytiker och planerare från Region Dalarna, länsstyrelsen och Trafikverket i regionen. I rapporten är de inte namngivna men ibland framkommer det via citat och referat från vilken organisation personen kommer.

Inför intervjuerna upprättades en intervjuguide med 10 frågor och en uppsättning följdfrågor som kunde ställas vid behov. Personerna fick beskriva sin roll och hur de uppfattade arbetsprocessen och uppmanades att även komma med reflektioner och utvecklingar av sina svar. Intervjusvaren har kodats med utgångspunkt i frågorna och de teman som framträdde i svaren.

VTI rapport 1002 16

4.

Arbetsprocessen i Dalarna

4.1. Hur arbetet med systemanalysen och länsplanen har gått till

Arbetet med systemanalysen har drivits av en arbetsgrupp med tjänstemän vid Region Dalarna och i ett ”brett förankringsarbete som formaliserats genom dialoger i mindre och större grupper” (sid 9). I dialogerna har referenspersoner, tjänstemän med olika ansvarsområden internt medverkat och externa arbetsmöten har genomförts med referenspersoner från externa aktörer: Trafikverket, Region Mitt, Mellansvenska Handelskammaren/näringslivet och partnerskap/intresseorganisationer. Dessutom genomfördes en hearing som samlade cirka 50 deltagare från kommunerna och grannlänen. Arbetet med länsplanen har bedrivits i dialoger och workshops med politiska beredningar och referensgrupper med representanter från Trafikverket, länsstyrelsen, landstinget, näringsliv, kommuner, partnerskap/intresseföreningar med flera organisationer (sid 4).

Vi frågade även intervjupersonerna om organiseringen av arbetet, deras medverkan och hur de

uppfattade processen. Där framkom att systemanalysen varit en mer intern process, där det förekommit en arbetsgrupp med 4–5 personer som varit mer involverade och någon menade att det blivit en ännu tightare arbetsgrupp mot slutet. En del var inte riktigt säkra på vilka som ingått i arbetsgruppen och menade att de hade vag uppfattning om hur arbetsprocessen hade varit konstruerad.

Citat:

Ganska trevande. Det tillsattes en arbetsgrupp som blev lite trevande. NN (en ledande person) hade sin riktning, och var kanske inte van i det arbetssättet. Men på det stora hela var det ett bra steg i rätt riktning.

Enligt intervjuerna var arbetet med länsplanen en ”öppen process” med flera aktörer (såsom länsstyrelsen, landstinget, Trafikverket, näringslivet och kommunerna) men även där skedde det slutliga arbetet i en mindre grupp. Flera av intervjupersonerna upplevde att de inte var insatta i hur arbetsprocessen hade gått till eller hur analyserna hade gått till.

Några av intervjupersonerna (inte alla) hade deltagit i forskningsprojektet 2013–2015. De upplevde att de hade fått tillfälle att reflektera och diskutera då projektet genomfördes, men upplevde att det i praktiken är svårt att genomföra en konsekvensanalys av jämställdhet i regional transportplanering. En person uttryckte det så här:

Det blev ganska abstrakt från början. Vi hade hoppats att det skulle bli mer konkret sedan, men kom aldrig så långt.

5.

Textanalys – Hur jämställdhet och mångfald har beaktats

5.1. Systemanalysen

I början av dokumentet (avsnitt 1.4 Hur jämställdhets- och mångfaldsaspekten har beaktats) anges att: ”Utifrån de politiska mål som har formulerats för transportplaneringen kan man konstatera att

jämställdhet utgör en viktig fråga för transportplaneringen” (sid 10). Sedan nämns det transport-politiska funktionsmålet och dess precisering av jämställhet ”arbetsformerna, genomförandet och resultatet av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle”. Därefter följer en genomgång av fyra av de nationella jämställdhetspolitiska delmålen samt Region Dalarnas inriktning för respektive mål. Vi återger avsnittet om fyra av de nationella jämställdhetspolitiska delmålen i sin helhet nedan med en kort analys av respektive målinriktning.

De fyra jämställdhetspolitiska målen är:

1. Jämn fördelning av makt och inflytande – mellan män och kvinnor i besluts- och

genomförandeprocesser i systemanalysen, redovisas i följande tabell.

Grupp Kvinnor Män

Arbetsgruppen 1 5

Referenspersoner internt Region Dalarna 9 4

Referenspersoner externt 4 4

Rådet för kommunikationer och infrastruktur 2 3 Hearing den 2 september 2016 14 31

2. Ekonomisk jämställdhet – Transportsystemet ska bidra till lika tillgång till utbildning

och arbete för män och kvinnor. Det är därför viktigt att utifrån den regionala systemanalysens åtgärdsstrategier, beakta att möjliga färdsätt, under olika tider på dygnet, till kvinnligt och manligt dominerande arbets- och utbildningsplatser, är lika. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet – Transportsystemet ska

bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete. Målet handlar om vilka möjligheter transportsystemet skapar för en jämn fördelning av hem- och omsorgsarbetet. Målet har mest relevans och betydelse beträffande åtgärdsstrategier kring regional planering i tidiga skeden för en

transporteffektiv samhällsplanering.

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra – Målet handlar i mångt och mycket om risker

och rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor. Det är bland annat därför viktigt att den fysiska utformningen av transportsystemet kan påverka den upplevda känslan av trygghet.

De fyra delmålen utgör fyra centrala teman inom jämställdhetspolitiken: makt/inflytande, ekonomi, hem- och omsorgsarbete, våld/brott (trygghet).

VTI rapport 1002 18

Under det första målet ”Jämn fördelning av makt och inflytande” har man valt att redovisa det faktiska deltagandet i processen med att ta fram systemanalysen, medan texterna kring de andra tre målen framställer Region Dalarnas syn på eller inriktning för respektive mål.

Mål 1. Här framgår inte vilken inriktning man har eller vill ha i framtiden. Men av tabellen framgår att arbetsgruppen som tagit fram systemanalys hade en överrepresentation av män (ca 80 %), medan gruppen av referenspersoner som deltagit internt hade en överrepresentation av kvinnor (ca 70 %). Gruppen med referenspersoner externt bestod av lika många kvinnor och män (50/50 %) och rådet för kommunikationer och infrastruktur hade också en relativt jämn fördelning (40/60 %). En hearing som genomfördes i september 2016 samlade dubbelt så många män (31) som kvinnor (14).

Mål 2. Här har man valt att ange en inriktning: att i systemanalysens åtgärdsstrategier beakta att möjliga färdsätt, olika tider på dygnet, är lika för kvinnligt respektive manligt dominerade arbetsplatser och utbildningsplatser.

Mål 3. Här anges att målet handlar om vilka möjligheter transportsystemet skapar för en jämn fördelning mellan kvinnor och män, och att man anser att målet har mest relevans och betydelse i tidiga skeden för åtgärdsstrategierna kring regional planering.

Mål 4. Här anges att det är viktigt att den fysiska utformningen av transportsystemet kan påverka den upplevda känslan av trygghet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de synsätt eller inriktningar som anges här är olika till sin konkretisering. För att förstå hur detta avsnitt utgör grunden för och hänger samman med resten av systemanalysen skulle det behövas en utförligare beskrivning av hur man anser att arbetet med jämställdhetsmålen ska genomföras. Det är egentligen bara i mål 2 som det tydligt framgår att det handlar om att arbeta med olika färdsätt, olika tider på dygnet, för att tillgodose olika arbetsplatser med kommunikationer som gynnar både kvinnor och män.

Det framgår inte heller varför man valde att ange det faktiska utfallet av representationen i olika arbetsgrupper/möten i det här avsnittet i systemanalysen, medan det saknas en analys av utfallet och redovisning av vilken inriktning man vill ha. Här skulle en inriktning kunnat anges i procent av hur många kvinnor och män som bör ingå i arbetsprocessen. Att arbeta med jämställdhet ur ett kvantitativt perspektiv innebär att sträva efter jämn könsfördelning mellan män och kvinnor i arbetsgrupper, på maktpositioner och olika befattningsnivåer. En jämn könsfördelning brukar anses råda då andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 procent eller jämnare (Jämstall.nu 2018). Kvantitativt jämn fördelning mellan könen är bara ett av flera sätt att arbeta med jämställdhet.

Jämställdhetsintegrering är inget som sker per automatik genom jämn könsfördelning, men det kan öka möjligheten att få med flera olika erfarenheter och perspektiv i processen (Trafikanalys 2017d; Wittbom 2018).

Mångfald anges som en aspekt tillsammans med jämställdhet men det följs inte upp med några konkreta målformuleringar i den inledande delen av systemanalysen. Senare i dokumentet finns aspekter av mångfald i en beskrivning av regionala mål för transportsystemet (s. 76).

5.1.1. Transportsystemet, förutsättningar och målbild

Efter texten där jämställdhet är fokuserat kring de fyra delmålen hittar vi ordet jämställdhet på ett ställe till i systemanalysen, på sidan 81. Aspekter på jämställdhet förekommer även i termer av kvinnor och män på sidorna 49, 54, 76, 78 och 84; samt i temat ”genussegregerade arbetsmarknader” på sidan 49.

På sidan 49 beskriver man arbets- och studiependlingsmönster och där framträder i texten att Dalarna har en genussegregerad arbetsmarknad:

Variationer i pendlarnas könssammansättning avspeglar näringsstrukturen och den genussegregerade arbetsmarknaden. I Dalarna är andelen kvinnor av inpendlarna till Borlänge klart mindre jämfört med inpendlingen till Falun. Ser man till kvinnornas andel av utpendlingen från nämnda kommuner är den större från Borlänge än från Falun. Borlänge har mer industriell prägel på näringslivet, medan Falun har större inslag av privata tjänster och statliga arbetstillfällen.

Men i figurer och diagram illustreras inte skillnaderna mellan kvinnors och mäns vardagsliv och aktiviteter. Exempelvis i figur 3.4 skulle kvinnors och mäns arbetspendling kunnat åskådliggöras genom att utveckla figuren med fler pilar med olika färger.

Figur 1. (Figur 3.4 hämtad från s. 49 i systemanalysen): Antal arbetspendlare över kommungräns.

Det finns också en beskrivning av mäns och kvinnors sysselsättning på sidan 54 i ett avsnitt om näringslivets utveckling:

Den succesivt ökande graden av specialiseringen riskerar att leda till obalanser mellan arbetsmarknaderna om restiderna mellan dem är för långa. Kvinnor arbetar närmare hemmet och reser mycket kortare sträckor än vad män gör. Män har tillgång till större och mer växande arbetsmarknadsregioner och reser generellt mer arbetsrelaterat.

Även här skulle beskrivningen ha kunnat styrkas med information uppdelat på kön i figuren på samma sida.

VTI rapport 1002 20

Figur 2. (Figur 3.10 hämtad från s. 54 i systemanalysen): Antalet sysselsatta i Dalarnas kommuner år 2014 fördelat på bransch.

Siffror som styrker beskrivningarna saknas, exempelvis i figurerna 1 och 2 ovan. Flera av figurerna i systemanalysen som redovisar arbetsmarknadsdata, utbildning och rörelsemönster skulle kunna innehålla könsuppdelad information. Informationen i figurerna om arbetspendling över

kommungränser (s. 49), regionala arbetskraftsfält (s. 50), antal sysselsatta i Dalarnas kommuner fördelat på bransch (s. 54) och procentuell förändring av antal sysselsatta 2007–2014, fördelat på bransch (s. 55) är helt könsblind (jfr. Lindberg 2010) och därför blir jämställdhetsmålen också svåra att uppnå.

På sidorna 76 och 78 (i tabellerna) i avsnittet Regionala mål, önskade funktioner, brister och

åtgärdsstrategier, tar man upp mäns och kvinnors resealternativ och kopplar ihop det med en önskad funktion. Kolumnen Regionala mål för transportsystemet (s. 76): ”Män och kvinnor har i lika hög grad kollektivtrafik som ett attraktivt resalternativ.” Sidan 78 i kolumnen Önskad funktion i

transportsystemet: ”Transportsystemet ska bidra till att skapa en jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.”

På sidan 81 står att:

Ett måttligt positivt bidrag till funktionsmålet om jämställdhet uppnås genom

åtgärdsstrategier för ökad delaktighet av fler grupper i transportinfrastrukturplaneringen samt samverkan för en transporteffektiv samhällsplanering som beaktar möjliga färdsätt till kvinnligt och manligt dominerande arbets- och utbildningsplatser.

Och på sidan 84 står att:

Förslagen medverkar till en lång rad åtgärder som förbättrar förutsättningarna för jobb, delaktighet och hållbar tillväxt i Dalarna. Satsningarna på strategiska investeringar i infrastruktur förbättrar tillgängligheten för kvinnor och män till bostäder, arbete, service och kultur samt möjligheten att leva i städer, tätorter och på landsbygden i Dalarna.

Som nämnts tidigare är flera av utsagorna i texten svåra att värdera eftersom det saknas statistik som exempelvis pekar på förekomsten av kvinnligt och manligt dominerade arbets- och utbildningsplatser, samt data och analyser som visar hur män respektive kvinnor rör sig i transportsystemet. I kapitel 3 som har en potential att svara på frågor om befolkningen redovisas befolkningsutvecklingen i Dalarna 1969–2015 (fig. 3.1, s. 46) fördelad på kvinnor/män men därefter saknas könsfördelning i den data

som visas. Några exempel: arbetspendling över kommungränser (fig. 3.4, s. 49), regionala

arbetskraftsfält (fig. 3.5, s. 50), gymnasieelever per kommun (fig. 3.6, s. 51), högskolenybörjare från Dalarnas län (fig. 3.7, s. 51), antal sysselsatta i Dalarnas kommuner fördelat på bransch (fig. 3.10, s. 54), procentuell förändring av antal sysselsatta 2007–2014, fördelat på bransch (fig. 3.11, s. 55), årssysselsatta i besöksnäringens delbranscher (fig. 3.14, s. 58), transportarbete i miljarder

personkilometer 1990–2014 med prognos till 2040 (fig. 3.19, s. 61).

Mångfald förekommer dels i rubriken på sidan 10, dels på sidorna 66, 68 och 78. Dessutom förkommer temat funktionshinder/funktionshindrade:

Sidan 39 om Kollektivtrafik (punktlistan):

Funktionshinderanpassade matarpunkter. All närtrafik och övrig svag trafik skall mata till knutpunkter i det överordnade trafiknätet, som är funktionshinderanpassade.

Prioritera tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade där många reser. I första hand anpassas tågtrafik, stadsbusstrafik och starka regionala busstråk.

I tabellen på sidan 74, Ökad funktion i transportsystemet:

Tillgängliga, funktionella, trygga och säkra rastplatser ska finnas för besöksnäringens behov och tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade.

I tabellen på sidan 76, Regionala mål för transportsystemet:

Ett jämställt transportsystem som likvärdigt svarar mot kvinnors och mäns behov med lika möjligheter för män, kvinnor, unga och funktionshindrade att kunna påverka utformningen av och ha likvärdig tillgänglighet i transportsystemet.

Sidan 81, Bidrag till funktionsmålet – Tillgänglighet:

Ett måttligt bidrag till funktionsmålet om funktionshindrade [kursiv i original] uppnås genom åtgärdsstrategier för anpassning av kollektivtrafikens fordon, resecentra, bytesplatser samt vägtrafikens rastplatser till funktionshindrades behov.

Se även sidan 82 där funktionshindrade nämns tillsammans med barn, unga och äldre i relation till social hållbarhet.

Temat social/sociala förkommer också och kan sägas kommunicera jämställdhet och mångfald i viss mån:

Sidan 12 om det transeuropeiska transportnät (TEN-T) som ska

sammanlänka stora sociala och ekonomiska centra inom EU och att förbättra den inre marknaden, stärka territoriell, ekonomisk och social sammanhållning och minska utsläpp av växthusgaser inom hela EU.

Sidan 64 om IT-infrastruktur:

… använda IT för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar.

På sidan 68 om Dalastrategin:

En sådan plats präglas av socialt inkluderande mångfald, ett brett kulturutbud, ett varierande utbud av arbete, tillgång till livslång utbildning och goda kommunikationer samt inte minst en attraktiv fysisk miljö.

På sidan 82 om samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbar transportförsörjning:

Den sociala hållbarheten kan öka genom åtgärdsstrategier för förbättrad tillgänglighet och

VTI rapport 1002 22

trafiksäkerhet för näringsliv och medborgare. Barn, unga, funktionshindrade och äldre får med åtgärdsstrategierna ökade möjligheter att röra sig på egen hand i transportsystemet samt påverka utformningen av transportsystemet. Åtgärdsstrategier i Nollvisionens anda stöder den sociala hållbarheten.

Inriktningen på det sociala temat är också allmänt hållen och pekar inte i någon specifik riktning förutom på sidan 82 där budskapet är att barn, unga, funktionshindrade och äldre ska få ökad möjlighet att röra sig på egen hand i transportsystemet och ökad möjlighet att kunna påverka detsamma.

När det handlar om bedömning av brister står att det finns en andel av länets befolkning som, oavsett färdmedel, inte når grundläggande servicefunktioner (tex. apotek, vårdcentral, drivmedel,

dagligvaruhandel) inom 30 minuter (sidan 73). Men det framgår inte vilka grupper det handlar om. Är det specifika grupper (med avseende på t.ex. ålder, kön, etnisk härkomst, funktionsförmåga, och ekonomi) som är drabbade eller är det alla kategorier i befolkningen inom ett visst geografiskt område som har dessa tillgänglighetsproblem?

Även i beskrivningen av trafiksäkerhet, t.ex. med avseende på antal omkomna och platser för

dödsolyckor (s. 44) skulle statistiken kunnat vara mer tydlig med vilka som är drabbade: kvinnor/män, unga/äldre. På sidan 43 står att 700 allvarliga olyckor skett i Dalarna under perioden 2010–2015 och att 87 personer blivit dödade i trafiken, varav 74 % män och 26 % kvinnor. Därefter står att ungefär 600 personer blivit svårt skadade i trafiken. Här skulle vara intressant att titta närmare på

könsskillnader och även ålder på de skadade och dödade samt trafikslag.

5.2. Länsplanen

Länsplanen är i många stycken en upprepning eller sammandragning av systemanalysen. Vissa stycken är helt identiska.

Exempelvis återkommer samma tabeller som i systemanalysen (sid 47 och 49) för de regionala målen: ”Män och kvinnor har i lika hög grad kollektivtrafik som ett attraktivt resalternativ” och

”Transportsystemet ska bidra till att skapa en jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.”

Och på sidan 14 samma skrivning som på sidan 49 i systemanalysen men utan att nämna begreppet genussegregering:

I Dalarna är andelen kvinnor av inpendlarna till Borlänge klart mindre jämfört med inpendlingen till Falun. Ser man till kvinnornas andel av utpendlingen från nämnda kommuner är den större från Borlänge än från Falun. Borlänge har mer industriell prägel på näringslivet, medan Falun har större inslag av privata tjänster och offentliga arbetstillfällen.”

I länsplanen är det först i kapitel 8 om samlad effektbedömning (sid 36) som ordet jämställdhet nämns och nu i en frågeformulering: ”Fördelningseffekter för olika regioner eller grupper (exempelvis åldersgrupp, barn, kvinnor och män) samt jämställdhetseffekter anges för föreslagna åtgärder?” Frågan följs upp med en genomgång av det transportpolitiska funktionsmålet tillgänglighet där både jämställdhet och mångfald hanteras. I samma avsnitt hanteras temana tillgänglighet, tillförlitlighet, trygghet, bekvämlighet, samt transportsystemets användbarhet för personer med olika

funktionsvariation och för barn och unga:

Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillgänglighet, tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.

---Satsningar på länets prioriterade väg- och järnvägsstråk (nationell och regional plan), kompletterade med särskilda satsningar på regional kollektivtrafik genom åtgärder i resecentra, bytespunkter, busshållplatser, gång- och cykelvägar, förväntas bidra till en totalt ökad tillgänglighet i form av ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet för medborgarna.

Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.

Kvinnors och mäns resande skiljer sig generellt vad gäller pendlingsavstånd, val av transportsätt och attityder till miljö och trafiksäkerhet. Effekterna för kvinnor och män påverkas därför olika beroende på vilka åtgärder som prioriteras.

Kvinnor arbetar närmare hemmet och reser mycket kortare sträckor än vad män gör. Män har tillgång till större och mer växande arbetsmarknadsregioner och reser mer arbetsrelaterat.

Valet av åtgärder svarar mot både kvinnors och mäns behov. Satsningar i

järnvägssystemet förbättrar dock möjligheterna till långväga arbetspendling mera för män genom att de reser längre och får en större tillgång till växande

arbetsmarknadsregioner.

Samordnade åtgärder på det regionala och kommunala vägnätet inriktas mot att utveckla tillgängligheten i resecentra, bytespunkter m.m. i kollektivtrafiken och som även är attraktiva, trygga och säkra för cykelresenärer. Det är därför nödvändigt att utforma ett gång- och cykelsystem med hög tillgänglighet för olika brukargrupper inom

cykelpendlingsavstånd till resecentrum/bytespunkter.

Brister i tillgänglighet skapar handikapp, något om inte bara drabbar personer med funktionsnedsättning utan även barn, som alla har dålig trafikmognad, personer utan tillgång till bil, personer som upplever rädsla när de går eller cyklar efter mörkrets inbrott, m.fl. brukargrupper. Tillgänglighet är därmed också en jämlikhetsfråga och en jämställdhetsfråga.

Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.

I den nationella planen avsätts medel för riktade åtgärder för att anpassa och öka tillgängligheten i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Länsplanen stödjer åtgärder i den nationella planen genom medfinansiering av riktade åtgärder för regional kollektivtrafik i resecentra och bytespunkter m.m. för tåg- och busstrafiken. Satsningar i prioriterade kollektivtrafikstråk överensstämmer med det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning.

Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar.

Åtgärder för gång- och cykelvägar som är attraktiva, trygga och säkra genomförs på det regionala vägnätet. Det gjordes en ökad satsning för gång- och cykelvägar med cirka 50 % i tidigare länsplan 2014–2025. Satsningen i denna plan är i paritet med gällande

VTI rapport 1002 24

länsplan. Samordnade åtgärder med medfinansierade åtgärder på det kommunala vägnätet samt övriga trafiksäkerhetsåtgärder ökar barns möjligheter att vistas på ett säkert sätt i trafiken.

Förutsättningar för att välja kollektivtrafik, gång- och cykel förbättras.

Samordnade åtgärder på det regionala och kommunala vägnätet inriktas mot att utveckla tillgängligheten i resecentra, bytespunkter m.m. i kollektivtrafiken och som även är attraktiva, trygga och säkra för cykelresenärer. Det är därför nödvändigt att utforma ett gång- och cykelsystem med hög tillgänglighet inom cykelpendlingsavstånd till

resecentrum/bytespunkt.

Regionala mål för transportsystemet (sid 39) anger vilka mål man vill uppnå och i vilken mån dessa mål kan uppnås med de åtgärdsstrategier som omfattas av planen:

Ett stort positivt bidrag uppnås även för funktionsmålet om regional tillgänglighet, barn och unga samt kollektivtrafik, gång och cykel. Detta genom åtgärdsstrategier för bättre regional och nationell tillgänglighet, ökad delaktighet för barn och unga i

transportinfrastrukturplaneringen och utveckling av infrastrukturen för kollektivtrafiken med säkra och tillgängliga gång- och cykelstråk till bytespunkter i kollektivtrafiken, skola och fritidsaktiviteter.

Ett måttligt positivt bidrag till funktionsmålet om jämställdhet uppnås genom

åtgärdsstrategier för ökad delaktighet av fler grupper i transportinfrastrukturplaneringen samt samverkan för en transporteffektiv samhällsplanering som beaktar möjliga färdsätt till kvinnligt och manligt dominerande arbets- och utbildningsplatser. Ett måttligt bidrag till funktionsmålet om funktionshindrade uppnås genom åtgärdsstrategier för anpassning av kollektivtrafikens fordon, resecentra, bytesplatser samt vägtrafikens rastplatser till funktionshindrades behov.

I länsplanen knyter man också an till den regionala utvecklingsstrategin ”Dalastrategin – Dalarna 2020” (sid 18):

Att skapa förutsättningar för goda livs- och boendemiljöer är därför en central del i arbetet att stärka Dalarnas attraktionskraft. Där människor och kompetens väljer att samlas, där sker också utveckling och framsteg. En sådan plats präglas av socialt inkluderande mångfald, ett brett kulturutbud, ett varierande utbud av arbete, tillgång till livslång utbildning och goda kommunikationer samt inte minst en attraktiv fysisk miljö.

Sid 49 tabell, kolumnen Vägval för Dalastrategin:

Ta till vara mångfald som tillväxtfaktor. [---] Regionala mål för transportsystemet ska vara: ett hälsofrämjande livsmönster genom god tillgänglighet till målpunkter i

närområdet med gång- och cykelinfrastruktur och kollektivtrafikutbud och ett säkert och tryggt transportsystem där ingen dödas eller skadas allvarligt.

Här framträder också jämställdhet som ett regionalt mål:

Ett jämställt transportsystem som likvärdigt svarar mot kvinnors och mäns behov med lika möjligheter för män, kvinnor, unga och funktionshindrade att kunna påverka utformningen av och ha likvärdig tillgänglighet i transportsystemet.

Det regionala målet är ett direkt citat ur den transportpolitiska målformuleringen på nationell nivå ”jämställt transportsystem som likvärdigt svarar mot kvinnors och mäns behov”.

Upprepningen av en del målformuleringar visar att man har med sig ämnet i sin dokumentation, men frågan är hur mycket analys som ligger bakom dessa skrivningar. Länsplanen uppvisar samma problem med könsblindhet i statistiken, som vi visade angående systemanalysen. Kön har alltså inte beskrivits eller problematiserats i texterna.

Detta är inte särskilt märkligt, eftersom systemanalysen lägger grunden för arbetet med länsplanen. Länsplanens innehåll präglas av de analyser som genomförs eller uteblivit i systemanalysen.

5.3. Slutsatser av textanalysen

I det här avsnittet har vi gått igenom systemanalysen och länsplanen och noterat var och hur jämställdhet och mångfald har hanterats. Vi har också noterat avsnitt i dokumenten som man skulle kunna utveckla genom att lägga till ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv och en tydligare inriktning – t.ex. genom könsuppdelad statistik och egna analyser kopplade till målformuleringarna. I systemanalysens kapitel 3, 4 och 5–8 går att hitta text som relaterar till jämställdhet och mångfald men inte i kapitel 2 som utgörs av en slags nulägesbeskrivningen av transportsystemet. Könsuppdelad statistik saknas genomgående när man beskriver befolkningens sysselsättning och rörelsemönster över tid och även i de fall då man gör prognoser framåt – detta gäller för både systemanalysen och

länsplanen.

Systemanalysens kapitel 2 och 3 skulle kunna vara mer detaljerade med avseende på kategorierna kön och ålder: t.ex. trafiksäkerhetsanalyserna, analyser av arbetsmarknad, utbildning och när det gäller vilka som har respektive saknar tillgång till service inom acceptabel restid borde statistik redovisas nedbruten på flera grupper.

VTI rapport 1002 26

6.

Intervjuer – Hur jämställdhet och mångfald har beaktats

6.1. Hur arbetet med systemanalysen och den regionala

transportplanen har gått till

Det framträdde olika bilder av hur arbetsprocessen hade gått till och vad som hade fått mest utrymme. Flera personer uttrycker att arbetsprocessen och den regionala strategin, där man är van att arbeta med jämställdhet inom andra sektorer såsom utbildning och näringsliv, har varit en bra grund. Men det finns en frustration över att det ändå går trögt att få in jämställdhet i transportplaneringen:

Det har varit bra. Tydlig röd tråd. Vi har arbetat med Dalastrategin som grund för hur man ska utforma systemanalysen och planen efter det. Men ur ett jämställdhetsperspektiv, nej det har den inte fått så stor plats som man hade önskat. Dalastrategin ligger som grund där jämställdhet ingår, men frågan blir aldrig tagen på allvar. Den är svår och otydlig. Man behöver djupare komma fram till vad jämställdhet innebär i

transportsystem. Behövs mer kunskap om hur man kan jobba med jämställdhet. Blir lite floskler. Blir mest en sak som ska ha med.

Intervjuare: Varför?

Jämställdhet kanske inte betraktas som så viktigt. Man säger att vi har kommit långt i Sverige ändå. Det är också svårt att mäta. Svårt att se att man fått med. Systemanalysen har gått lite längre ner än själva planen, där hann vi inte riktigt. Fick kanske inte tid att få med allt. Hoppas på mer tid framöver. (IP6K)

Vissa menar att det är svårare att få in jämställdhet i planeringen eftersom det inte är lika konkret som exempelvis tillgänglighet, vilket kan vara fysiska åtgärder såsom att anpassa en hållplats eller vägyta för att personer med olika funktionsvariationer ska kunna ta sig fram.

Jag tror man får kämpa på med frågan. Det är väldigt individuellt, beror på vilken ledning man har och hur mycket man får arbeta med det [---] tillgänglighet har man ju jobbat med i några år (mer konkret). (IP5K)

Mest aktiva på miljösidan. Det avspeglas av att miljöarbetet har varit det som man har fokuserat, av de här så kallade tvärfrågorna, så ser det kanske generellt ut. Men så kommer de här andra målen lite bakom och så försöker man trycka in dem, på fel ställen ibland, man försöker kanske lite för sent få in tänket. Men det kräver ju att det finns personer som kan, eller har kunskap i frågan. (IP5K)

Intervjuare: Vad menar du med tvärfrågor?

Jaa, integration, folkhälsa, till exempel länsstyrelsen försöker få in dessa frågor på banan, men så kan det rinna ut i sanden eller komma i skymundan (på grund av att det inte finns någon som bevakar just det området). (IP5K)

6.2. Kunskapen k

ring j ämställdhet och m

ångfald

Det framkommer tydligt i intervjuerna att både jämställdhet och andra sociala aspekter (såsom integration och även när det kommer till tillgänglighet ur ett vidare perspektiv än att åtgärda lätt avhjälpta hinder) uppfattas som svårt i den regionala transportplaneringen och att kunskap men även bristande erfarenhet utgör problemen. Man hänvisar till att det är ett pionjärarbete. En av