Inventering av skogliga värdekärnor, lavar och mossor i Söderåsens nationalpark

(1)

D O K U M E N TAT I O N AV D E S V E N S K A N AT I O N A L PA R K E R N A

NR. 23

ANDREAS MALMQVIST OCH HENRIK WEIBULL

Inventering av skogliga

värdekärnor, lavar och mossor

(2)

Naturvårdsverket

Inventering av skogliga värdekärnor, lavar

och mossor i Söderåsens nationalpark

Av AndreAs MAlMqvist och henrik Weibull, nAturcentruM Ab

sAMt oddvAr Fiskesjö (red.), länsstyrelsen i skåne län

(3)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00 (växel)

Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm E-post: natur@naturvardsverket.se

För information om nationalparken: www.nationalpark-soderasen.lst.se

Projekt: Dokumentation av Sveriges nationalparker Projektledare: Christina Frimodig, Naturvårdsverket

Författare: Andreas Malmqvist och Henrik Weibull, Naturcentrum AB Digitalisering: Jeanette Persson, Länsstyrelsen i Skåne län

Fotografier: Andreas Malmqvist, Naturcentrum AB Redigering och kartor: Oddvar Fiskesjö, Länsstyrelsen i Skåne län

Typografi och Layout: IdéoLuck AB, #071123 Papper: Inlaga Silverblade 115 g Upplaga: 500 ex

Tryck: Alfa Print, 2007

isbn 978-91-620-5795-4 issn 0282-7298

(4)

innehåll

Förord

. . . .

5 Inledning

. . . .

7 metod

. . . .

8 resultat

. . . .

11 Områdesbeskrivningar

. . . .

25 referenser

. . . .

136 Bilaga 1 Kartor

. . . .

137 Bilaga 2 Naturvårdsintressanta mossor

. . . .

148

(5)

(6)

Söderåsens sydvästra del med Skäråns dalgång, Ugglerödsdalen och Nackarpsdalen

med Odensjön är sedan gammalt känt som ett av Sveriges artrikaste områden med

avseende på lavar, mossor, svampar och vedlevande skalbaggar. Trots det har det

saknats systematiska och utförliga inventeringar av dessa växt- och djurgrupper.

Söderåsens nationalpark bildades 2001 och Naturvårdsverket fastställde en

skötselplan för området. Målet med dokumentationen av Söderåsens nationalpark

är att såväl publicera intressanta uppgifter om nationalparkens natur och kultur

som att långsiktigt dokumentera natur- och kulturvärdena i parken. Skötselplanen

understryker att en av grundidéerna med nationalparker är att de bland annat ska

tjäna som orörda referensområden för forskning och miljöövervakning. Därför

är det angeläget för såväl forskning som nationalparkens skötsel och förvaltning

att naturförhållandena blir väl kartlagda.

Länsstyrelsen i Skåne län initierade år 2002 en inventering av skogliga

värde-kärnor i Söderåsens nationalpark. Syftet var att avgränsa områden med höga eller

mycket höga naturvärden. Samtidigt inventerades rödlistade och andra

naturvär-desintressanta lavar och mossor i de kärnområden som identifierats.

Resultatet av inventeringen av skogliga värdekärnor, lavar och mossor

pre-senteras integrerat i denna rapport. Synpunkter och åtgärdsförslag som framförs

i rapporten är författarnas egna.

Naturvårdsverket är förvissat om att ökad kunskap leder till såväl bättre

skötsel av våra värdefullaste naturområden som ökad förståelse och intresse bland

allmänheten för natur och miljö.

Stockholm i december 2007

björn risinger

Direktör Naturresursavdelningen

(7)

Figur 1. Den vackra mossan pyrpurmylia Mylia taylorii har sin huvudutbredning i de allra västligaste

delarna av landet. I Skåne är den mycket sällsynt med en handfull kända lokaler. I nationalparken

förekommer den främst i de öppna och fuktiga blockmarkerna.

(8)

P

å uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne

län har en naturvårdsinventering av

skogliga värdekärnor samt en

inven-tering av naturvårdsintressanta lavar

ge-nomförts i Söderåsens nationalpark under

2002-2003. Inventering och artbestämning

har genomförts av Andreas Malmqvist på

Naturcentrum AB. Svante

Hultengren/Na-turcentrum AB och Henrik

Weibull/Natur-centrum AB har bistått med artbestämning

av vissa kritiska lavar och mossor. Sigvard

Svensson i Lund kontrollerade fyndet av

narrtagging Kavinia himantia och Rickard

Andersson i Höör har bekräftat fyndet av

kolsvart brunbagge Melandrya barbata.

inledning

Efter att naturvärdesinventeringen

genomförts, utförde Henrik

Weibull/Na-turcentrum AB under oktober-december

2003, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne

län, en inventering av mossor i de skogliga

värdekärnorna som framkom vid

natur-värdesinventeringen. Även om ett mycket

stort antal mossor kom att noteras låg

fokus på naturvårdsintressanta arter. Ida

Bruggeman-Nannenga, Holland (Fissidens),

Ricardo Garilleti, Spanien, (Orthotrichum

alpestre), Kell Damsholt, Danmark

(lever-mossor), Lars Hedenäs, Sverige (pleurokarp

bladmossa) har hjälpt till med

kontrollbe-stämning av ett antal mosskollekter.

(9)

lighet med Naturvårdsverkets vägledning

(Naturvårdsverket 2003):

Kategori A: ”delområden med en

doku-menterad förekomst av för naturtypen

påtagligt många rödlistade arter,

sig-nalarter och andra skyddsvärda arter.

I normalfallet präglar förekomsten av

äldre träd, grova träd, lövträd och död

ved delområdet”.

Kategori B: ”delområde där inga eller

en-dast enstaka rödlistade arter påträffats

men där en påtaglig förekomst av äldre

och/eller grova träd, lövträd och död ved

samt signalarter och andra skyddsvärda

arter motiverar klassificering som

vär-dekärna”.

På grund av nationalparkens generellt

mycket höga naturvärden har ribban lagts

ganska högt för att ett bestånd ska

kvalifi-Inventering av skogliga

värdekärnor

Samtliga bestånd som idag kan räknas som

värdekärna enligt Naturvårdsverkets

”Pla-nering av naturreservat” (Naturvårdsverket

2003) har inventerats. För att översiktligt

kunna söka efter bestånd med

förutsätt-ningar för höga naturvärden användes

or-tofotobilder i färg. Därefter besöktes ett

stort antal kandidatbestånd för inventering

och utvärdering.

Bedömningen i fält har grundats på

värdefulla strukturer som gamla träd, död

ved, moss- och lavrika klippväggar samt

på fynd av rödlistade och andra sällsynta

arter. Fåglar, kärlväxter, mossor, svampar,

vedlevande insekter och lavar har noterats

med särskild tyngdpunkt på den sistnämnda

gruppen där skyddsvärda arter inventerats

mer systematiskt (se nedan).

Värdekärnorna har kategoriserats som

antingen kategori A eller kategori B i

en-Figur 2. Skuggmossa

Dicra-nodontium denudatum, första

gången med sporkapslar i

Sverige. Den växer tämligen

allmänt i nationalparken och

hittades med sporkapslar i två

områden.

(10)

cera sig som värdekärna. Detta har gjorts

i samråd med nationalparksförvaltningen

för att få en bra upplösning av materialet.

Delområden som bedömdes som

värde-kärnor markerades sedan för hand på en

ortofotokarta. De markerade delområdena

har sedan digitaliserats av Länsstyrelsen,

vilka återfinns på bifogade kartor (Bilaga

1). Samtliga övriga lövträdsbestånd med

en ålder över 60 år bör klassificeras som

utvecklingsmarker och alla andra

trädbe-stånd som antingen utvecklingsmark eller

skyddszon.

Inventering av

epifytiska lavar

Parallellt med inventeringen av

värdekär-nor genomfördes en mer fördjupad

inven-tering av naturvårdsintressanta epifytiska

lavar. Särskilt intressanta trädstammar

un-dersöktes mer noggrant och målet var att

finna samtliga rödlistade epifytiska lavarter

i respektive område. I nationalparken har

flera skyddsvärda lavar tidigare hittats i

samband med projektet ”Skyddsvärda

la-var i sydvästra Sverige” (Arup m.fl. 1997).

För flera av de mer sällsynta arterna har

beläggexemplar tagits. Dessa förvaras tills

vidare i Andreas Malmqvist privata

herba-rium. För flera hotade eller annars mycket

sällsynta arter har noggranna markeringar

gjorts på kartor som överlämnats till

Läns-styrelsen. Namnskicket följer Santesson

m.fl. (2004).

Inventering av mossor

Vid inventeringen noterades förekomsten

av de naturvårdsintressanta arterna på en

förtryckt artlista vilket gjorde att de

efter-söktes systematiskt i alla områden. För ett

stort antal av mossorna har

beläggexem-plar tagits och dessa förvaras tills vidare i

Henrik Weibulls privata herbarium, men

utvalda kollekter kommer att sändas till

Naturhistoriska riksmuseet. För flera

ho-tade eller annars mycket sällsynta arter har

noggranna markeringar gjorts på kartor

som överlämnats till Länsstyrelsen.

Namn-skicket följer Hallingbäck m.fl (2006).

På den förtryckta listan fanns det även

med ett par negativa indikatorarter som

också eftersöktes. Det var särskilt

Campy-lopus introflexus som är en art som visat

sig vara en mycket expansiv nykomling som

förekommer naturligt på södra halvklotet.

Men 1941 upptäcktes den i Storbritannien

och har sedan dess spritt sig explosionsartat

och kom till Sverige (Halland) 1976 och

före-kommer idag så långt upp som i Stockholms

skärgård. Den växer på bar jord med lågt

pH, och är torktålig, lättspridd och mycket

konkurrenskraftig. Därför ansågs det vara

viktigt att ta reda på hur vanlig den är i

nationalparken 2003, för att kunna göra en

jämförelse vid en framtida återinventering.

Trots att inventeringen egentligen inte är

någon totalinventering uppfördes parallellt

med inventeringen av naturvårdsintressanta

mossor en lista över samtliga mossor som

noterades i parken.

Rödlistade arter

I den svenska rödlistan som publicerades i

maj 2005 (Gärdenfors 2005) klassificeras

arter i endera av kategorierna

Kunskaps-brist (DD – Data Deficient), Försvunnen

(RE – Regionally Extinct), Akut hotad (CR

– Critically Endangered), Starkt hotad (EN

– Endangered), Sårbar (VU – Vulnerable)

och Missgynnad (NT – Near Threatened).

Rödlistade arter som kategoriseras som

Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) eller

Sårbar (VU) benämns hotade. Kategorin

Kunskapsbrist (DD) omfattar arter som med

(11)

största sannolikhet skulle kategoriseras i allt

från Försvunnen (RE) till Missgynnad (NT).

I denna rapport presenteras rödlistade arter

i enlighet med dessa förkortningar.

Almsjukan

Sedan inventeringarna genomfördes har

almsjukan spridits till i stort sett alla

de-lar av nationalparken, vilket inneburit att

nästan samtliga gamla och grova almar nu

dött. Särskilt i Kvärkabäckens dalgång var

förekomsten av alm tidigare stor, varför

skogen struktur där nu ändrats betydligt.

Även i Ugglerödsdalen har almarna dött.

Arter som i inventeringen endast hittats på

äldre almar har därför sannolikt minskat

betydligt och i något fall kanske försvunnit.

Det arter som berörs i första hand är slät

fjällav Agonimia allobata, grov

baronmos-sa Anomodon viticulosus och narrtagging

Kavinia himantia.

Områdesbeskrivningarna

För varje värdekärna har en kortfattad

om-rådesbeskrivning upprättats. Den kopplas

till kartan (Bilaga 1) med ett

områdesnum-mer som består av ett namn som anger

ungefär var i parken det ligger (Röstånga,

Uggleröd, Härsnäs, Skäralid eller Kvärk),

flygbildens löpnummer samt nummer för

det enskilda objektet.

I områdesbeskrivningen anges vilken

typ av värdekärna (A eller B) området

utgör. Naturvårdselement som död ved,

hålträd m. m. har bedömts i en tregradig

skala där 1 = sparsamt, 2 = allmän och 3

= riklig. En artlista är upprättad för varje

område där vetenskapliga och i de flesta

fall svenska namn anges. I artlistan

note-ras hotkategori för rödlistade arter med

gängse förkortningar enligt den svenska

rödlistan 2005 (Gärdenfors 2005) i

ko-lumnen ”Röd”. I koko-lumnen ”Signal” finns

en notering om arten är signalart i

Skogs-styrelsens nyckelbiotopinventering (Nitare

2000). I kolumnen ”Frekvens” anges artens

förekomst i området med samma skala som

naturvårdselementen ovan.

I listan med Mossor är levermossor

lis-tade först, därefter bladmossor. En asterisk

(*) vid frekvenssiffran betyder att mossan

hittats med sporkapslar.

(12)

resultat

Värdekärnor och

rödlistade arter

Totalt avgränsades 74 värdekärnor

omfat-tande 408 ha som inventerades på

skydds-värda arter. Av värdekärnorna tillhör 37

kategori A (190 ha) och 37 kategori B (218

ha). Värdekärnorna utgör således 25 % av

nationalparkens totala areal på 1625 ha.

Ett stort antal mycket sällsynta och

rödlistade arter noterades vid

inventering-arna. Den höga och jämna fuktigheten, den

stora arealen av gammal ädellövskog, den

kuperade topografin och varierade geologin

samt en lång skoglig kontinuitet är starkt

bidragande till den mycket rika

kryptogam-floran i nationalparken.

Sammanlagt noterades 62 rödlistade

arter varav 1 kärlväxt, 2 fåglar, 33 lavar,

17 mossor, 7 svampar och 2 skalbaggar.

Av dessa klassificeras 6 som starkt hotade

(EN), 17 som sårbara (VU), 37 som

miss-gynnade (NT) och 2 som kunskapsbrist

(DD) (Tabell 1).

Mossinventeringen resulterade i totalt

300 arter varav 1 nålfruktsmossa, 77

lever-mossor och 222 bladlever-mossor samt för ett antal

arter, några olika varieteter och underarter

(Bilaga 2 och 3). Ett mindre antal av

moss-arterna har endast påträffats utanför de 74

värdekärnorna men inom nationalparken.

Nya arter/varieteter för Skåne

I samband med inventeringarna noterades

flera för Skåne nya arter/varieteter. Bland

mossorna har Barbilophozia atlantica,

Dicranum flexicaule, Fissidens bryoides

var. gymnandrus, Leucobryum

juniperoi-deum, Metzgeria fruticulosa, Ortotrichum

alpestre, Rhizomnium pseudopunctatum

och Zygodon conoideus tidigare inte

upp-givits från Skåne. Två lavar som var nya

för Skåne noterades, Porina leptalea och

Thelotrema suecicum.

(13)

tabell 1.

Särskilt skyddsvärda arter som har noterats i samband med naturvärdesinventeringen och inventeringen av mossor. Rödlistade arter noteras med aktuell rödlistningskategori (Gärdefors 2005), signalarter (S) enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering och övriga naturvårdsintressanta arter (-).

Organismgrupp Svensk namn Vetenskapligt namn Hot

Fåglar skogsduva Columba oenas NT Fåglar mindre hackspett Dendrocopos minor NT Kärlväxter skärmstarr Carex remota S Kärlväxter gullpudra Chrysosplenium alternifolium S Kärlväxter kärrfibbla Crepis paludosa S Kärlväxter tandrot Dentaria bulbifera S Kärlväxter rödlånke Lythrum portula NT Kärlväxter strutbräken Matteuccia struthiopteris S Mossa gul nålfruktsmossa Phaeoceros laevis ssp. carolinianus NT Mossa västlig lummermossa Barbilophozia atlantica -Mossa stor revmossa Bazzania trilobata S Mossa torvmikromossa Cephaloziella spinigera -Mossa rutlungmossa Conocephalum conicum coll. S Mossa späd frullania Frullania fragilifolia -Mossa klippfrullania Frullania tamarisci S Mossa höstöronmossa Jamesoniella autumnalis -Mossa blåsfliksmossa Lejeunea cavifolia S Mossa stigrostmossa Marsupella funckii -Mossa stor bandmossa Metzgeria conjugata NT Mossa kornbandmossa Metzgeria fruticulosa NT Mossa purpurmylia Mylia taylorii S Mossa långfliksmossa Nowellia curvifolia S Mossa pepparporella Porella arboris-vitae EN Mossa stenporella Porella cordaeana S Mossa trädporella Porella platyphylla S Mossa bäckradula Radula complanata ssp. lindenbergiana -Mossa flikbålmossa Riccardia multifida -Mossa blockskapania Scapania gracilis VU Mossa dunmossa Trichocolea tomentella NT Mossa skugglobmossa Tritomaria exsecta VU Mossa vedlobmossa Tritomaria exsectiformis -Mossa piskbaronmossa Anomodon attenuatus S Mossa liten baronmossa Anomodon longifolius S Mossa grov baronmossa Anomodon viticulosus S Mossa fällmossa Antitrichia curtipendula S Mossa sipperblindia Blindia acuta -Mossa kalkgräsmossa Brachythecium glareosum -Mossa kalkspärrmossa Campylophyllum calcareum -Mossa gul hårgräsmossa Cirriphyllum crassinervium -Mossa skvalpmossa Dichodontium pellucidum -Mossa skuggmossa Dicranodontium denudatum S Mossa flagellkvastmossa Dicranum flagellare S Mossa skogskvastmossa Dicranum flexicaule -Mossa sydkvastmossa Dicranum fulvum NT Mossa murlansmossa Didymodon vinealis VU Mossa åkerkoppmossa Entosthodon fascicularis NT Mossa skuggsprötmossa Eurhynchium striatum S Mossa näckfickmossa Fissidens bryoides var. gymnandrus NT Mossa stubbspretmossa Herzogiella seligeri S

(14)

Mossa trind spretmossa Herzogiella striatella S Mossa trubbfjädermossa Homalia trichomanoides S Mossa guldlockmossa Homalothecium sericeum S Mossa klängmossa Homomallium incurvatum -Mossa skirmossa Hookeria lucens VU Mossa lundkrypmossa Hygroamblystegium varium -Mossa mörk husmossa Hylocomiastrum umbratum S Mossa praktfläta Hypnum imponens -Mossa blåmossa Leucobryum glaucum S Mossa dansk blåmossa Leucobryum juniperoideum DD Mossa västlig husmossa Loeskeobryum brevirostre NT Mossa uddstjärnmossa Mnium marginatum -Mossa blek stjärnmossa Mnium stellare S Mossa platt fjädermossa Neckera complanata S Mossa grov fjädermossa Neckera crispa S Mossa bokfjädermossa Neckera pumila NT Mossa nordlig hättemossa Orthotrichum alpestre -Mossa parkhättemossa Orthotrichum pallens -Mossa rödtandad hättemossa Orthotrichum pulchellum NT Mossa trådkällmossa Philonotis caespitosa S Mossa bandpraktmossa Plagiomnium elatum -Mossa bågpraktmossa Plagiomnium medium S Mossa alsidenmossa Plagiothecium latebricola -Mossa vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum S Mossa filtrundmossa Rhizomnium pseudopunctatum -Mossa stennäbbmossa Rhynchostegium murale -Mossa västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus S Mossa skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus S Mossa kantvitmossa Sphagnum quinquefarium S Mossa kalksidenmossa Taxiphyllum wissgrillii -Mossa kruskalkmossa Tortella tortuosa S Mossa vridmossa Trichostomum tenuirostre -Mossa krusig ulota Ulota crispa S Mossa atlantärgmossa Zygodon conoideus VU Mossa liten ärgmossa Zygodon viridissimus -Lav slät fjällav Agonimia allobata NT Lav glansfläck Arthonia spadicea S Lav rostfläck Arthonia vinosa S Lav grynig lundlav Bacidia biatorina NT Lav savlundlav Bacidia incompta VU Lav rosa lundlav Bacidia rosella NT Lav lönnlav Bacidia rubella S Lav liten lundlav Bacidina phacodes NT Lav liten sönderfallslav Bactrospora corticola VU Lav klosterlav Biatoridium monasteriense NT Lav guldorangelav Caloplaca chrysodeta -Lav korallorangelav Caloplaca herbidella -Lav alléägglav Candelariella reflexa VU Lav gulpudrad spiklav Calicium adspersum S Lav gulnål Chaenotheca brachypoda S Lav kornig nållav Chaenotheca chlorella S Lav dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT

(15)

Lav sotlav Cyphelium inquinans S Lav kvistlav Fellhanera bouteillei NT Lav blek kraterlav Gyalecta flotowii NT Lav almlav Gyalecta ulmi NT Lav bokkantlav Lecanora glabrata NT Lav traslav Leptogium lichenoides S Lav dvärgtufs Leptogium teretiusculum S Lav lunglav Lobaria pulmonaria NT Lav örtlav Lobaria virens EN Lav ädellav Megalaria grossa NT Lav liten ädellav Megalaria laureri EN Lav pulver-ädellav Megalaria pulverea VU Lav flikig sköldlav Melanelia laciniatula -Lav hållav Menegazzia terebrata VU Lav stor knopplav Mycobilimbia pilularis NT Lav mussellav Normandina pulchella NT Lav orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila NT Lav mjölig klotterlav Opegrapha sorediifera -Lav stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera VU Lav ädelkronlav Pachyphiale carneola VU Lav korallblylav Parmeliella triptophylla S Lav ådrig torsklav Peltigera leucophlebia -Lav violettgrå porlav Pertusaria multipuncta VU Lav dvärgporina Porina leptalea DD Lav bokvårtlav Pyrenula nitida NT Lav askvårtlav Pyrenula nitidella EN Lav grå skärelav Schismatomma decolorans NT Lav sydlig blekspik Sclerophora amabilis VU Lav liten blekspik Sclerophora peronella NT Lav korallav Sphaerophorus globosus -Lav röd pysslinglav Thelopsis rubella VU Lav havstulpanlav Thelotrema lepadinum S Lav liten havstulpanlav Thelotrema suecicum EN Svamp oxtungsvamp Fistulina hepatica NT Svamp koralltaggsvamp Hericium coralloides NT Svamp sydlig sotticka Ischnoderma resinosum NT Svamp skillerticka Inonotus cuticularis VU Svamp narrtagging Kavinia himantia NT Svamp vedlavklubba Multiclavula mucida VU Svamp rutskinn Xylobolus frustulatus NT Insekter gråbandad trägnagare Anobium costatum NT Insekter enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor -Insekter bredhuvad mögelbagge Latridius brevicollis -Insekter kolsvart brunbagge Melandrya barbata EN Insekter ”halvknäppare” Melasis buprestoides -Insekter rödhalsad svartbagge Neomida haemhorroidalis -Insekter jättesvampmal Scardia boletella

(16)

-Fynduppgifter och

frekvensuppskattning av

röd-listade lavar och mossor

För flera av de rödlistade lavarna och

mos-sornas har frekvensen i nationalparken

no-terats. Ofta har antalet träd eller klippor

med arten uppgivits. För strikt trädlevande

arter har dessutom totalfrekvensen i

natio-nalparken uppskattats med utgångspunkt

från det noterade antalet fynd och

inven-teringens omfattning. Uppskattningen är

indelad i fem olika klasser:

Frekvens – 1 = 1-10 träd

Frekvens – 2 = 11-25 träd

Frekvens – 3 = 26-100 träd

Frekvens – 4 = 101-500 träd

Frekvens – 5 = > 500 träd

För några av arterna uppges även det

ex-akta antalet fynd som är gjorda under

in-venteringarna. Detta kan dock avvika från

den uppskattade frekvensen för arter som

antas vara mer förbisedda.

Lavar

Agonimia allobata – slät fjällav (NT)

Frekvens – 2

Slät fjällav är ganska nyligen uppmärksammad i Sverige och möjligen

förbi-sedd. Den växer på ädellövträd i fuktiga miljöer, ofta nere vid stambaser. Ett

fynd gjordes på basen av en gammal alm strax söder om Kvärkabäcken.

Bacidia biatorina – grynig lundlav (NT)

Frekvens – 2

En art som i Sverige har en västlig utbredning och förekommer i miljöer med

hög fuktighet. Den har hittats på ett fåtal ekar i Skäralid, i både norr – och

sydbranten, och på en ask utmed Kvärkabäcken. Samtliga fynd utgörs av

sterila individ.

Bacidia incompta – savlundlav (VU)

Frekvens – 3

Savlundlaven är sällsynt men spridd i Sverige och växer till största delen i

savflöden på gamla bokar och almar. Den är funnen i ravinerna utmed Skärån

och samtliga fynd är gjorda på gamla bokar. Den förekommer främst i den

södra branten men finns och i den norra.

Bacidia rosella – rosa lundlav (NT)

Frekvens – 2

Rosa lundlav är en bra signalart för värdefulla skogsmiljöer. Den är spridd i

södra Sverige och förekommer på flera olika trädslag, dock främst

ädellöv-Figur 3. Rosa lundlav

Baci-dia rosella växer sparsamt

på gamla senvuxna bokar,

främst i branterna och i

dal-botten utmed Skärån.

(17)

träd. Det finns ett förvånansvärt litet antal träd i nationalparken som hyser

arten. Vad detta beror på är osäkert. Den förekommer sparsamt i både norr-

och sydbranten utmed Skärån samt vid Korsskär.

Bacidina phacodes – liten lundlav (NT)

Frekvens – 3

Förekommer spridd i södra Sverige, främst i väster. Liksom andra arter som

ofta förekommer på bok trivs även liten lundlav bra i fuktiga miljöer. Den är

funnen på ett flertal av de gamla bokarna i ravinen utmed Skärån. Den finns i

båda branterna men är liksom savlundlaven vanligare i den södra.

Bactrospora corticola – liten sönderfallslav (VU)

Frekvens – 1

En sällsynt art med spridda fynd i södra Sverige och med ca 20 kända

loka-ler i Skåne. Den växer huvudsakligen i barksprickor på grovbarkiga ekar i

halvöppet till öppet läget. I nationalparken växer den på grova ekar som står

tämligen exponerade i kanterna av rasmassorna utmed Skärån. Den finns i

både norr- och sydbranten och har totalt noterats på 5 träd.

Biatoridium monasteriense – klosterlav (NT)

Frekvens – 3

En liten och lätt förbisedd art då den ofta växer bland mossa på

trädstam-marna. Klosterlaven förekommer på ädellövträd i både odlingslandskapet

och skogsmiljöer. Den noterades på flera bokar.

Candelariella reflexa – alléägglav (VU)

Frekvens – 2

Alléägglaven förekommer normal på ädellövträd i odlingslandskapet men

kan sällsynt hittas i fuktiga skogsmiljöer. Den är känd från drygt 30 lokaler i

landet varav knappt 10 i Skåne. Den hittades sparsamt växande bland mossa

på askar utmed Skärån i närheten av Korsskär.

Cladonia parasitica – dvärgbägarlav (NT)

Frekvens – 2

Spridd i hela Sverige med ved av tall som huvudsakligt substrat i norr medan

ekved tar över söderut. Den hittades på båda sidor av ravinen men framför

allt i branten norr om Skärån. Samtliga fynd noterades på ek, antingen på

stubbar eller på grova, avbarkade gamla grenar.

Fellhanera bouteillei – kvistlav (NT)

Kvistlav växer framför allt på kraftigt förvedat blåbärsris i fuktiga men inte

direkt skuggiga miljöer. Detta substrat finns det gott om i ravinsluttningarna

och kvistlaven är spridd i båda branterna men den verkar ändå inte vara

direkt vanlig i området. På ett par platser räknades årsringarna på det

för-vedade blåbärsriset och några av plantorna var runt 20 år gamla trots att

de har en diameter på endast ca 1 cm! Kvistlaven växte här med sin släkting

Fellhanera subtilis.

Gyalecta flotowii – blek kraterlav (NT)

Frekvens – 3

Blek kraterlav är spridd i södra Sverige och förekommer i ett stort antal

mil-jöer. I bokskogar växer den framför allt på riktigt gamla bokar med grov och

lite lucker bark. Förekommer i båda branterna utmed Skärån och är framför

allt noterad från bok men även från alm.

Gyalecta ulmi – almlav (NT)

Frekvens – 1

Förekommer spridd i södra Sverige och liksom släktingen blek kraterlav i

flera olika biotoper. Den växer på många slags ädellövträd men kanske

fram-förallt på ask och ek. Förekomster i bokskog indikerar ofta mycket höga

(18)

naturvärden. Den noterades endast på ett fåtal bokar på den södra branten

utmed Skärån samt på en bok vid Korsskär och är troligen mycket sällsynt i

området.

Lecanora glabrata – bokkantlav (NT)

Frekvens – 5

En utpräglad bokskogsart som förekommer spridd i bokskogar i södra

Sverige. Är tillsammans med bokvårtlaven en av de vanligast förekommande

rödlistade arterna i bokskogar. Den förekommer rikligt på bok och till viss del

på avenbok i stora delar av nationalparken där det finns gammal bokskog. På

vissa träd dominerar den lavfloran totalt. Trots att den är tämligen allmän i

området växer den endast på gamla träd.

Lobaria pulmonaria – Lunglav (NT)

Frekvens – 3

Lunglaven är spridd i stora delar av Sverige men har försvunnit från många

platser, inte minst i södra Sverige. I Skåne är den framför allt knuten till äldre

bokskogar. I nationalparken är den funnen på ca 20 bokar i främst den

nord-vända branten öster om Korsskär.

Lobaria virens – örtlav (EN)

Frekvens – 1

En stor och sällsynt bladlav med starkt sydvästlig utbredning i Sverige. Den

förekommer i ädellövskogar som befinner sig i nederbördsrika områden där

den kan växa på diverse ädla lövträd men främst ek och lind. I Skåne är

ört-laven mycket sällsynt och förekommer på fyra lokaler med endast ett eller

ett fåtal träd/lokal. I nationalparken noterades den från 3 bokar. Två fynd

gjordes i den södra branten utmed Skärån och ett i den norra. På två av

trä-den har trä-den s.k. apothecieinitialer, dvs. förstadier till apothecier. Dessa kan

förhoppningsvis utvecklas mer och leda till ökade förutsättningar till

sprid-ning av arten till fler träd. Utvecklingen av förekomsterna bör följas noga de

kommande åren.

Megalaria grossa – ädellav (NT)

Frekvens – 1

Arten förekommer framför allt på ädellövträd i odlingslandskapet samt på

asp i asp-/granskogar. Den är känd från ca 200 lokaler i landet men är mycket

sällsynt i Skåne där bara en handfull lokaler är kända. Den hittades på en

gammal bok långt upp i en brant strax öster om Korsskär.

Megalaria laureri – liten ädellav (EN)

Frekvens – 2

Den svenska utbredningen är starkt sydlig med endast ett fåtal fynd norr om

Halland. Liten ädellav är en sällsynt och en utpräglad bokskogsart som

upp-träder på de allra värdefullaste lokalerna. Den är spridd men sällsynt i den

södra branten utmed Skärån och noterad på en handfull träd i den norra

branten. Trots att den är en så utpräglad bokskogsart gjordes även ett oväntat

fynd på ek.

Megalaria pulverea – pulver-ädellav (VU)

Frekvens – 2

En art med starkt västlig utbredning och med fynd från ca 20 lokaler i landet.

Den förekommer på diverse trädslag i skuggiga och fuktiga miljöer. Den är

sedan tidigare känd från träd utmed Skärån. Det var också här som den nu

noterades på en handfull askar och alar.

(19)

Menegazzia terebrata – hållav (VU)

Frekvens – 1

Hållaven förekommer sällsynt i fuktiga miljöer i södra Sverige. Den har dock

mycket få förekomster i Skåne. Hållaven hittades på tre sälgar utmed stigen vid

Korsskär. Lavbålarna på träden är i mycket dåligt skick och det finns risk att

arten kommer att försvinna från området inom en snar framtid. Utvecklingen

för hållaven bör följas noga de kommande åren.

Mycobilimbia pilularis – stor knopplav (NT)

Frekvens – 3

En art som förekommer främst i sydvästra Sverige. Den växer på trädbaser

av äldre ädellövträd. Den noterades framför allt i den södra branten utmed

Skärån där den bitvis är tämligen riklig. Den är funnen på ask, alm, bok och

ek.

Normandina pulchella – mussellav (NT)

Frekvens – 3

En liten karaktäristiskt färgad bladlav med en starkt västlig utbredning i

lan-det. Den förekommer i miljöer med hög luftfuktighet och stor nederbörd.

Halland hyser flest förekomster och den finns knappt på en handfull lokaler i

Skåne. Mussellaven är spridd i dalbotten utmed Skärån men även sparsamt på

träd i branterna. De största förekomsterna återfinns i närheten av Korsskär.

Fynd är gjorda på al, ask, bok, och ek.

Opegrapha ochrocheila – orangepudrad klotterlav (NT)

Frekvens – 3

Orangepudrad klotterlav förekommer spridd i sydligaste Sverige. Den växer

huvudsakligen på hård och ofta regnskyddad ved av diverse lövträd. Ibland

hit-tas den även på bark. Den förekommer i stora delar av branterna utmed Skärån

och även ett fåtal fynd från Kvärkabäcken. Den är noterad från bok, avenbok,

lind, björk och sälg. Den har troligen en god population i nationalparken.

Opegrapha vermicellifera – Stiftklotterlav (VU)

Frekvens – 5

Stiftklotterlaven förekommer spridd i Skåne och de angränsande

kustland-skapen. Den växer på flera olika trädslag men dess huvudsakliga biotop är

äldre bokskogar. Den förekommer på ett stort antal träd utmed Skärån och

Kvärkabäcken både i dalbotten och i branterna.

Figur 4. Mussellav

Norman-dina pulchella är

subocea-nisk i sin utbredning och

trivs därför i den fuktiga

miljö som erbjuds i

natio-nalparken. Den hittas bland

mossor på trädstammar

utmed Skörån och

Kvärka-bäcken.

(20)

Pachyphiale carneola – ädelkronlav (VU)

Frekvens – 1

Ädelkronlaven förekommer sällsynt i södra Sverige med sin tyngdpunkt

i den sydvästra delen. Den växer huvudsakligen på äldre bok och ek.

Huvudutbredningen är i Halland där ett stort antal lokaler finns. I Skåne är

den endast känd från en handfull lokaler och i nationalparken noterades den

endast från en bok i branten sydost om Korsskär.

Pertusaria multipuncta – violettgrå porlav (VU)

Frekvens – 3

Violettgrå porlav förekommer sällsynt i Sydvästsverige. I Skåne är den känd

från ca 20 lokaler. Den växer på flera trädslag men framför allt på grova, ofta

solexponerade, grenar av bok i fuktiga miljöer. Detta är också det

huvudsak-liga substratet i nationalparken där den dessutom förekommer på avenbok

och rönn. Den finns i båda branterna utmed Skärån samt sparsamt utmed

Kvärkabäckens östbrant. De flesta fynden är gjorda på bokar som står i

kan-ten av rasbranter.

Figur 5. På blottad ved av

bok växer den sällsynta

orangepudrade klotterlaven

Opegrapha ochrocheila.

Den noterades även på

avenbok, lind, björk och

sälg.

Figur 6. Violettgrå porlav

Pertusaria multipuncta växer

främst på gamla och ganska

grova bokgrenar. Den verkar

föredra träd i solexponerade

lägen och hittades ofta på

bokar som växte i kanten av

rasbranter.

(21)

Porina leptalea – dvärgporina (DD)

Frekvens – 3

Dvärgporina är en liten och oansenlig skorplav. Den är tidigare endast funnen

på en alm i Bohuslän. I nationalparken förekommer den ganska rikligt på ett

flertal gamla slätbarkiga bokar, ofta tillsammans med sin betydligt vanligare

släkting Porina aenea. Ny för Skåne.

Pyrenula nitida – bokvårtlav (NT)

Frekvens – 5

Bokvårtlaven förekommer på äldre bokar i sydvästra Sverige. Det är den

van-ligast förekommande rödlistade arten i bokskogar. Den är utbredd i hela

ra-vinområdet och växer på ett stort antal gamla bokar och avenbokar. På flera

träd täcker den helt den nedre delen av stammarna.

Pyrenula nitidella – askvårtlav (EN)

Frekvens – 1

Askvårtlav förekommer i huvudsak på ask men fynd är även gjorda på bl. a.

avenbok, hassel och alm. Den är i Sverige mycket sällsynt och känd från ca

20 aktuella lokaler. I Söderåsens nationalpark förekom den på två närstående

askar på sydsidan av ravinbranten i den västra delen av Kvärkabäcken. På ett

av träden var arten riklig med drygt 20 bålar.

Schismatomma decolorans – Grå skärelav (NT)

Frekvens – 1

Grå skärelav förekommer främst på öppet stående ekar i odlingslandskapet,

gärna i låglänta, kustnära regioner. I vissa delar av landet växer den även

på gamla senvuxna ekar i rasbranter. Grå skärelav noterades endast på en

grov ek utmed Kvärkabäcken och den är uppenbarligen sällsynt i

nationalparken.

Sclerophora amabilis – sydlig blekspik (VU)

Frekvens – 1

En sällsynt art som är noterad från diverse ädellövträd i södra Sverige. Den

förekommer såväl i skogsmiljöer som i mer kultpräglade miljöer men är

över-allt sällsynt. I Skåne är den känd från ca 20 lokaler. Den hittades på veden av

en gammal bokhögstubbe i dalbotten strax öster om Korsskär.

Sclerophora peronella – liten blekspik (NT)

Frekvens – 2

Liten blekspik förekommer liksom sin släkting sydlig blekspik i både

skogs-miljöer och kulturpräglade skogs-miljöer. Liten blekspik noterades på veden av två

gamla bokar i den södra branten utmed Skärån.

Thelopsis rubella – röd pysslinglav (VU)

Frekvens – 3

En sällsynt liten skorplav som har sin svenska huvudutbredning i Halland.

Den är känd från en handfull lokaler i Skåne. Den växer främst på bok men

även på en del andra ädla lövträd. I Skäralid noterades den på 9 bokar i de

båda branterna utmed Skärån. Den växer på grovbarkiga, gärna senvuxna

och gamla bokar i partier med stor koncentration av andra rödlistade lavar.

Thelotrema suecicum – liten havstulpanlav (EN)

En mycket sällsynt art med få kända lokaler i världen. I Norden är den känd

från ett fåtal lokaler i Norge samt fyra aktuella lokaler i Sverige. Fyndet i

Skäralid är den femte nu aktuella lokalen i landet. Tidigare fynd är gjorda

på hassel i södra Mellansverige. Fyndet i nationalparken gjordes på det udda

substratet blåbärsris. Den växte tillsammans med den rödlistade kvistlaven

F. bouteillei på kraftigt förvedat blåbärsris i en bokdominerad miljö i norra

branten utmed Skärån tillsammans med flera andra rödlistade arter. Den är

(22)

troligen mycket sällsynt i ravinen men med mer riktat eftersök kunde den

möjligen hittas på fler platser. Ny för Skåne.

Mossor

Phaeoceros laevis ssp. carolinianus – gul nålfruktsmossa (NT)

En sällsynt jordbruksmarksart som växer i åtminstone tidvis fuktiga eller

blöta åkrar eller betesmarker. Den hittades i en källpåverkad betesmark som

inte ingår i någon av de skogliga värdekärnorna, men ligger mellan 1227.8-1

och 1227.7-2.

Metzgeria conjugata – stor bandmossa (NT)

En sällsynt relativt kalkgynnad art som förekommer i näringsrika lövskogar,

oftast med kontinuitet av äldre rikbarksträd. Den växte spridd i

nationalpar-ken på klippor av diabas och vid basen av rikbarksträd och även senvuxna

bokar. I flera av områdena var den relativt spridd.

Metzgeria fruticulosa – kornbandmossa (NT)

Frekvens – 1

En sällsynt västlig art som uteslutande växer på bokstammar i bokskog med

hög luftfuktighet. Den hittades på en bokstam i ett mycket fuktigt parti av

Kvärkabäcken. Ny för Skåne.

Porella arboris-vitae – pepparporella (EN)

En mycket sällsynt art som är känd från ett 20-tal lokaler i Sverige. Den växer

dels på stammen av senvuxna gamla bokar och dels på relativt lättvittrade

klippor av t.ex. diabas i gamla ädellövskogar. Den hittades i så många som 16

områden på sammanlagt minst 49 bokar. Dessutom hittades den på 1 klippa

vid Odensjön, minst fem klippor vid Uggleröd, en klippa vid Skärån och på

en klippa nära Kvärkabäcken. Den ojämförligt största förekomsten var den

största klippan vid Uggleröd där det fanns uppskattningsvis över 20

kvadrat-meter av arten.

Scapania gracilis – blockskapania (VU)

En sällsynt art som växer på humustäckta block och klippor på lokaler med

hög luftfuktighet. Den hittades på flera platser i den öppna nordvända

block-marken närmast Skäralid, dels på humus mellan och på block, och dels på en

kraftigt lutande asp i den övre delen av branten. Dessutom hittades den på ett

par branta skogklädda klippor intill Skärån en bra bit in i nationalparken.

Trichocolea tomentella – dunmossa (NT)

En vacker art i svällande tuvor i mineralrika våta miljöer som källor och

källpåverkade bäckstränder. Den har en sydlig utbredning i Sverige. Den

hit-tades i ett flertal källpåverkade bäckar och relativt opåverkade sumpskogar

och förekom ofta rikligt. Dessutom hittades den med svepen på en lokal vid

Tostarpsbäcken. Tidigare har åtminstone sporkapslar bara hittats en gång

ti-digare i Sverige, i Huskvarna 1887 (Hallingbäck 1998)!

Tritomaria exsecta – skugglobmossa (VU)

En vedlevande art som mestadels växer på lågor av barrträd i skogar med hög

luftfuktighet. Den hittades i nederdelen av en öppen blockmark där

luftfuk-tigheten var mycket hög. Där växte den på små vedbitar mellan blocken.

(23)

Dicranum fulvum – sydkvastmossa (NT)

En sydlig art som växer på block i gammal bokskog, ofta med hög

luftfuktig-het. Den hittades sparsamt på tre platser på block i relativt gles bokskog.

Didymodon vinealis – murlansmossa (VU)

En mycket sällsynt art, med högst ett 40-tal fynd i landet, varav en handfull

moderna. Den är kalkgynnad och växer på bar jord som är fuktig under

vin-tern, men ofta torkar ut under sommaren. Den hittades bara på jordklädda

klippor i Uggleröd. Detta är det andra moderna fyndet i Skåne enligt Cronberg

(1992).

Entosthodon fascicularis – åkerkoppmossa (NT)

En relativt sällsynt jordbruksmarksart som växer i åtminstone tidvis fuktiga

eller blöta åkrar eller betesmarker. Den hittades i en källpåverkad sumpskog

med kraftiga körskador, men även på de störda ytorna intill den närliggande

Liagården.

Fissidens bryoides var. gymnandrus – näckfickmossa (NT)

En sällsynt art som växer på ved eller lättvittrade klippor, ofta på lokaler med

kalkpåverkan. Ny för Skåne.

Hookeria lucens – skirmossa (VU)

En vacker, skir och kraftigt glänsande art i mineralrika våta miljöer som

käl-lor och källpåverkade bäckstränder. Den har en sydvästlig utbredning och

förekommer bara på ca 20 moderna lokaler i Sverige. Den hittades spridd i

ett stort källpåverkat parti intill Skärån, där den varit känd sedan tidigare.

Dessutom hittades den i ett litet källflöde intill Skärån längre nedströms samt

på en helt ny lokal vid Tostarpsbäcken i norra delen av nationalparken. Den

har tidigare hittats med sporkapslar i nationalparken, men inga sådana kunde

påträffas vid denna inventering.

Leucobryum juniperoideum – dansk blåmossa (DD)

En sydlig art som tidigare bara hittats på två lokaler i Sverige och därför är

mycket dåligt känd. Den samlades senast i Blekinge 1917, men är p.g.a. likhet

Figur 7. På ett par platser

i nationalparken växer den

hotade Skirmossan

Hoo-keria lucens. Det är en art

med i huvudsak sydvästlig

utbredning och med krav på

mycket hög och jämn

luft-fuktighet

(24)

med L. glaucum troligen förbisedd. Rikliga förekomster hittades i flera

områ-den. Ny för Skåne.

Loeskeobryum brevirostre – västlig husmossa (NT)

En sydvästlig art som växer på block, och sällsynt även direkt på marken,

i gammal lövskog eller hagmark med hög luftfuktighet. Den växte dels på

block i relativt fuktig askrik sumpskog och dels i blockmarker med rikligt

med gamla rikbarksträd som ask och alm. Den hittades i relativt många

om-råden, men växte oftast bara på ett block på varje lokal, men på fyra platser

var den relativt riklig. På den rikligaste lokalen hittades den dessutom med

sporkapslar, vilket är mycket sällsynt.

Neckera pumila – bokfjädermossa (NT)

Frekvens – 3

En bra signalart för artrika lövskogar, oftast med kontinuitet av äldre lövträd.

I södra Sverige växer den uteslutande som epifyt på främst bok. Den hittades

på bok (ca 10 stammar), ask (3), lönn (2), hassel (ca 20), rönn (1) och apel (1)

främst i de fuktigaste nedre delarna av branterna och nere vid vattendragen.

Figur 8. Den västliga

hus-mossan Loeskeobryum

brevirostre är spridd i

na-tionalparken men

förekom-mer ofta relativt sparsamt.

Den växer främst på block

under rikbarksträd som ask

och alm.

Figur 9.

Bokfjädermos-san Neckera pumila är en

karaktäristisk art i

skydds-värda bokskogar. Trots

detta gjordes endast cirka

10 fynd på gamla bokar i

nationalparken. Fynd

gjor-des dock på ett flertal

has-selstammar samt på ask,

lönn, rönn och apel.

(25)

Orthotrichum pulchellum – rödtandad hättemossa (NT)

Frekvens - 2

En sällsynt epifytisk art med sydvästlig utbredning, som växer på olika

löv-träd eller fläder. Den hittades dels i ett ungt tätt bestånd i Uggleröd och dels i

en betad skog intill Tostarpsbäcken.

Zygodon conoideus – atlantärgmossa (VU)

Frekvens – 3

En sällsynt art i artrika bokskogar, oftast med kontinuitet av äldre träd. Den

hittades på senvuxna, men ibland klena bokar, främst vid vattendragen i de

nedre delarna av branterna. Den hittades dessutom med sporkapslar i tre

om-råden, vilket är första gången i Sverige (Cronberg 1994). Ny för Skåne.

Eftersökta men ej återfunna rödlistade mossor

Dicranum viride – barkkvastmossa (EN)

Har tidigare uppgivits förekomma på bok vid Skäralid 1860, men den kunde

inte återfinnas trots intensivt eftersök. Det finns gott om träd som den borde

kunna växa på, särskilt de många grova lutande askarna i närheten av ån,

men eventuellt har den inte klarat försurningen som drabbat södra Sverige.

Anastrophyllum michauxii – skogstrappmossa (NT)

Är en annan art som eftersökts men som inte heller kunde återfinnas. Den

har setts under de senaste 20 åren (Tomas hallingbäck muntligen), men har

sannolikt förbisetts vid denna inventering då den antagligen växte på och

mel-lan fuktiga block i en blockmark. Denna miljö finns det gott om men den tar

mycket lång tid att söka igenom så den kan säkert ha missats.

Ptychomitrium polyphyllum – atlantmossa (RE)

Det är antagligen i område 1240.6–4 som den i Sverige utgångna atlantmossan

hittades 1873 och 1874, ”Skäralid, mot Råröd” enligt Hallingbäck (1998).

Trots idogt letande kunde arten inte återfinnas, så den är antagligen

försvun-nen från både nationalparken och Sverige.

Cinclidotus fontinaloides – forsmossa (NT)

Forsmossan har tidigare uppgivits förekomma vid Skäralid, men den kunde

inte återfinnas trots eftersök. Eventuellt är bäckmiljön för igenvuxen för att

arten skall trivas.

Pleuridium palustre – strandsylmossa (DD)

Arten har tidigare uppgivits förekomma vid Skäralid, men den kunde inte

återfinnas trots eftersök på ytor med bar jord intill dammen. Eventuellt har

dammen för jämnt vattenstånd och marken runt omkring störs troligen inte

tillräckligt, dessutom är bäckmiljön för igenvuxen för att arten skall trivas.

(26)

O

mrådesbeskrivningarna kopplas

till kartan (Bilaga 1) med ett

områdesnummer som består av

ett namn som anger ungefär var i parken

det ligger (Röstånga, Uggleröd, Härsnäs,

Skäralid eller Kvärk), flygbildens

löp-nummer samt löp-nummer för det enskilda

objektet.

På områdesbladet anges vilken typ av

värdekärna (A eller B) området utgör samt

areal. Naturvårdselement som död ved,

hålträd m.m. har kvantifierats i form av en

tregradig skala där 1 = sparsamt, 2 = allmän

och 3 = riklig.

områdesbeskrivningar

En artlista är upprättad för varje

om-råde där vetenskapliga och i de flesta fall

svenska namn anges. I artlistan noteras

hotkategori för rödlistade arter enligt den

svenska rödlistan 2005 (Gärdenfors 2005) i

kolumnen ”Röd”. I kolumnen ”Signal” finns

en notering om arten är signalart i

Skogs-styrelsens nyckelbiotopinventering (Nitare

2000). I kolumnen ”Frekvens” anges artens

förekomst i området med samma skala som

naturvårdselementen ovan.

I listan med Mossor är levermossor

listade först, därefter bladmossor. En

aste-risk vid frekvenssiffran betyder att mossan

hittats med sporkapslar.

(27)

Område: röstånga 1223 .5–1

Värdekärna Kategori B

Areal 0,9 ha

Naturvårdselement, bedömd kvantitet

Lågor i olika nedbrytningsstadier: 1 Lågor 20-40 cm: 1 Lågor >40 cm: 1 Stående döda lövträd >20 cm: 0 Solexponerad död ved >20 cm: 1 Ädellövträd >140 år: 2 Hålträd: 1 Arter

Vetenskapligt namn Svenskt namn Röd Signal Frekvens

Lavar

Bactrospora corticola Liten sönderfallslav VU 1

Mossor

Homalia trichomanoides Trubbfjädermossa S 1 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 1

Övriga arter

Matteuccia struthiopteris Strutbräken S 2

Beskrivning

Ett parti med några grova ädellövträd vid

infarten till Odensjön. I huvudsak ek men

även ask, lönn och andra trädslag. Några

av ekarna är mycket grova. Området är

på väg att bli aningen igenväxt och det är

viktigt att det hålls öppet. På en grov ek

söder om infartsvägen växer den sällsynta

Bactrospora corticola. Området har dock

lågt värde för mossfloran.

(28)

Beskrivning

Sydvästvänd bokskogsbrant som sträcker sig

i NV-SO riktning i Nackarpsdalen, öster och

norr om ”Pepparkakshuset”. Beståndet är

ganska varierat med vissa partier som

troligt-vis gallrats för några år sedan. Andra delar är

mer orörda. Det är tämligen rikt på död ved,

både liggande och stående. Ett särskilt fint

parti med bl.a. fynd av Thelopsis rubella finns

i den sydostligaste delen. Här finns ett par

mycket grova solexponerade

bokhögstub-bar som troligen hyser intressanta

skalbag-gar. Sluttningen innehåller de flesta vanligare

epifytiska signalarterna av mossor. Dessutom

hittades ett par tussar av Orthotrichum

pal-lens på en bokstam. Detta är det enda fyndet

av arten i nationalparken.

Lavar

Bacidina phacodes Liten lundlav NT 1 Lecanora glabrata Bokkantlav NT 1 Opegrapha sorediifera Mjölig klotterlav 1 Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav VU 1 Pyrenula nitida Bokvårtlav NT 2 Thelopsis rubella Röd pysslinglav VU 1

Mossor

Frullania tamarisci Klippfrullania S 1 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 1 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 2 Leucobryum glaucum Blåmossa S 3 Neckera complanata Platt fjädermossa S 2 Orthotrichum pallens Parkhättemossa 1 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 2 Porella cordaeana Stenporella S 2 Porella platyphylla Trädporella S 2 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 2 Ulota crispa Krusig ulota S 2

Område: röstånga 1223 .5–2

(29)

Område: röstånga 1223 .5–3

Värdekärna Kategori B

Areal 11,1 ha

Beskrivning

Ett kuperat och bokdominerat område

väs-ter om ”Pepparkakshuset”. Förutom bok

finns inslag av bl. a. ek och lind. Det är

tämligen ont om grov död ved men det finns

enstaka högstubbar och lågor. Här finns

de flesta vanligare epifytiska signalarterna

av mossor. Längst i norr fanns dessutom

en liten bäck med Fissidens pusillus och

en nordvänd blockrik sluttning med bl.a.

Bazzania trilobata. Beståndet är mycket

kuperat med bitvis fuktiga partier med bl.a.

Carex remota. Längs med det intilliggande

öppna fältet sluttar beståndet brant.

Lavar

Arthonia spadicea Glansfläck S 1 Opegrapha ochrocheila Orangepudrad klotterlav NT 1 Pyrenula nitida Bokvårtlav NT 1

Mossor

Bazzania trilobata Stor revmossa S 2 Brachythecium rivulare Källgräsmossa 1 Fissidens pusillus Stenfickmossa 1 Frullania tamarisci Klippfrullania S 1 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 1 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 2 Leucobryum glaucum Blåmossa S 3 Neckera complanata Platt fjädermossa S 2 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 2 Porella cordaeana Stenporella S 1 Porella platyphylla Trädporella S 2 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 3 Sphagnum quinquefarium Kantvitmossa S 1 Ulota crispa Krusig ulota S 2

Övriga arter

(30)

Område: röstånga 1223 .5–4

Värdekärna Kategori A

Areal 4,5 ha

Beskrivning

Rasbranter utmed Odensjön som är bevuxna

av bok, lind, ek, alm, ask m.fl. trädslag. Det

bitvis mycket blockiga och branta området

är mycket värdefullt, särskilt S och SV om

Odensjön, med ett stort antal signalarter av

mossor både på trädstammar och på branta

klippor. Mossfloran på klipporna var

sär-skilt rik, dels p.g.a. förekomsten av diabas

och rikligt med rikbarksträd som alm och

ask. De mest värdefulla arterna på

klippor-na var Metzgeria conjugata, Cirriphyllum

crassinervium, Eurhynchium striatum och

Neckera crispa. Den sistnämnda förekom

dessutom med sporkapslar vilket är

ovan-ligt. Dessutom hittades Porella arboris-vitae

på ett par fläckar på en av klipporna och

även på två stammar av en senvuxen bok.

1987 hittade Hallingbäck (1989) Neckera

pumila på en grov bok vid Odensjön, men

den kunde inte återfinnas vid denna

invente-ring. I den öppna blockmarken fanns ganska

rikligt med Mylia taylorii. Högst upp i de

exponerade sluttningarna hittades relativt

rikligt med den negativa indikatorarten

Campylopus introflexus (se Metod). I norra

delen, uppe på platån, finns flera

solexpone-rade grova bokar där samtliga

insektsnote-ringar gjordes.

Lavar

Arthonia spadicea Glansfläck S 2 Mycobilimbia pilularis Stor knopplav NT 1 Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav VU 1 Pyrenula nitida Bokvårtlav NT 2

Mossor

Bazzania trilobata Stor revmossa S 2 Frullania fragilifolia Späd frullania 2 Frullania tamarisci Klippfrullania S 2 Lejeunea cavifolia Blåsfliksmossa S 2 Metzgeria conjugata Stor bandmossa NT 2 Mylia taylorii Purpurmylia S 2 Porella arboris-vitae Pepparporella EN S 2 Porella cordaeana Stenporella S 1 Porella platyphylla Trädporella S 2 Anomodon viticulosus Grov baronmossa S 1 Antitrichia curtipendula Fällmossa S 1

(31)

Arter

Campylopus introflexus Hårnervmossa 2 Cirriphyllum crassinervium Gul hårgräsmossa 1 Didymodon insulanus Orange lansmossa 1 Eurhynchium striatum Skuggsprötmossa S 1 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 1 Homalia trichomanoides Trubbfjädermossa S 2 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 2 Isopterygiopsis pulchella Kloskimmermossa 1 Leucobryum glaucum Blåmossa S 3 Neckera complanata Platt fjädermossa S 3 Neckera crispa Grov fjädermossa S 2* Plagiomnium rostratum Kalkpraktmossa 1 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 3 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 3 Sphagnum quinquefarium Kantvitmossa S 2 Taxiphyllum wissgrillii Kalksidenmossa 1 Tortella tortuosa Kruskalkmossa S 2 Trichostomum tenuirostre Vridmossa 2 Ulota crispa Krusig ulota S 2

Övriga arter

Anobium costatum Gråbandad trägnagare NT -Inonotus cuticularis Skillerticka VU 1 Latridius brevicollis Bredhuvad mögelbagge -Scardia boletella Jättesvampmal 1

(32)

Område: röstånga 1223 .5–5

Värdekärna Kategori B

Areal 1,1 ha

Beskrivning

Beståndet utgörs av en medelgammal

al-sumpskog i en bäckmiljö norr om

Oden-sjön. I strandkanten av Odensjön växer

mossor som indikerar värdefulla

mineral-rika och källpåverkade våtmarker, t.ex.

Scapania paludicola och Sphagnum teres.

Längs med bäcken dominerar klibbal och

där hittades bl.a. Plagiothecium latebricola

på en murken stubbe. I bäckkanten intill

och strax nedströms den cementerade

käl-lan hittades relativt rikligt med Trichocolea

tomentella. Den nordliga arten Dicranella

palustris har uppgivits växa vid bäcken,

men den kunde inte återfinnas och har

troligen försvunnit p.g.a. igenväxning eller

för mycket slitage.

Mossor

Bazzania trilobata Stor revmossa S 2 Porella platyphylla Trädporella S 1 Radula complanata ssp

lindenbergiana Bäckradula 1 Scapania paludicola Kärrskapania 1 Trichocolea tomentella Dunmossa NT S 2 Brachythecium rivulare Källgräsmossa 2 Campyliadelphus elodes Kärrspärrmossa 1 Dicranum bonjeanii Kärrkvastmossa 1 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 2 Leucobryum glaucum Blåmossa S 2 Plagiomnium rostratum Kalkpraktmossa 1 Plagiothecium latebricola Alsidenmossa 1 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 2 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 2 Sphagnum teres Knoppvitmossa 2 Ulota crispa Krusig ulota S 1

(33)

Område: Kvärk 1227 .2–1

Värdekärna Kategori B

Areal 1,3 ha

Lavar

Arthonia spadicea Glansfläck S 2

Mossor

Nowellia curvifolia Långfliksmossa S 3 Dicranodontium denudatum Skuggmossa S 3 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 3 Homalia trichomanoides Trubbfjädermossa S 1 Plagiothecium latebricola Alsidenmossa 2 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 3 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 3 Trichostomum tenuirostre Vridmossa 1 Ulota crispa Krusig ulota S 3

Beskrivning

Ett varierat och bitvis öppet område med

rikligt av hassel och klibbal på södra sidan

av Kvärkabäckens västligaste del. På

stub-bar och gamla socklar av klibbal växte

rikligt med Plagiothecium latebricola och

på ett flertal lågor växte bl.a. rikligt med

Nowellia curvifolia. På lågor, socklar och

block förekom rikligt med Dicranodontium

denudatum vilket tyder på att

luftfuktighe-ten är både hög och jämn i området. Detta

kan också vara en anledning till att P.

late-bricola till och med hittades på en nyligen

avsågad granstubbe. Både alarna och de

gamla hasselrunnorna är troligen av stort

värde för vedlevande insekter. Området kan

utgöra en rest av ett stubbskottsbruk.

(34)

Område: Kvärk 1227 .2–2

Värdekärna Kategori B

Areal 4,2 ha

Lavar

Arthonia spadicea Glansfläck S 2 Gyalecta flotowii Blek kraterlav NT 1 Lecanora glabrata Bokkantlav NT 1 Pyrenula nitida Bokvårtlav NT 1

Mossor

Frullania fragilifolia Späd frullania 1 Frullania tamarisci Klippfrullania S 1 Lejeunea cavifolia Blåsfliksmossa S 1 Nowellia curvifolia Långfliksmossa S 1 Porella cordaeana Stenporella S 2 Porella platyphylla Trädporella S 3 Anomodon attenuatus Piskbaronmossa S 2 Anomodon longifolius Liten baronmossa S 2 Anomodon viticulosus Grov baronmossa S 2 Antitrichia curtipendula Fällmossa S 1 Brachythecium glareosum Kalkgräsmossa 1 Brachythecium rivulare Källgräsmossa 2 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 2 Homalia trichomanoides Trubbfjädermossa S 3 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 2 Homomallium incurvatum Klängmossa 1

Beskrivning

En ädellövdominerad sydvänd sluttning på

norra sidan av Kvärkabäckens västligaste

del. Bok dominerar, men det finns rikligt

inslag av rikbarksträd som lönn, alm och

ask i ett par partier. I den södra delen finns

det gott om avenbok och i den västra gott

om ek. I de bokdominerade partierna fanns

sparsamt med de vanligare signalarterna

samt enstaka förekomster av rödlistade

lavar. Där rikbarksträden dominerade var

antalet och mängden naturvårdsintressanta

arter däremot mycket stort. Bland

epify-tiska mossor växte t.ex. tre

Anomodon-arter och Hygroamblystegium varium, och

på två lutande lönnar hittades flera små

förekomster av Neckera pumila. På

ste-nar och block liggande under rikbarksträd

växte flera näringsgynnade arter som bl.a.

Brachythecium glareosum, Homomallium

incurvatum och Taxiphyllum wissgrillii.

(35)

Arter

Hygroamblystegium varium Lundkrypmossa 1 Leucobryum glaucum Blåmossa S 1 Neckera complanata Platt fjädermossa S 3 Neckera pumila Bokfjädermossa NT S 1 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 1 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 2 Taxiphyllum wissgrillii Kalksidenmossa 1 Trichostomum tenuirostre Vridmossa 1 Ulota crispa Krusig ulota S 2

Övriga arter

(36)

Lavar

Arthonia spadicea Glansfläck S 1 Lecanora glabrata Bokkantlav NT 1 Leptogium lichenoides Traslav S 1 Mycobilimbia pilularis Stor knopplav NT 1 Pyrenula nitida Bokvårtlav NT 2

Mossor

Bazzania trilobata Stor revmossa S 1 Frullania fragilifolia Späd frullania 2 Frullania tamarisci Klippfrullania S 1 Lejeunea cavifolia Blåsfliksmossa S 1 Metzgeria conjugata Stor bandmossa NT 2 Nowellia curvifolia Långfliksmossa S 2 Porella platyphylla Trädporella S 1 Dicranodontium denudatum Skuggmossa S 2 Eurhynchium striatum Skuggsprötmossa S 2 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 2 Homalia trichomanoides Trubbfjädermossa S 2