• No results found

Aktivitet: Vård i hemmet via mobil distansöverbryggande teknologi

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Aktivitet: Vård i hemmet via mobil distansöverbryggande teknologi"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Session: INFORMATIONSTEKNIK Föredrag nr: 12 Sal 2:3

Föreläsarens namn: Britt-Marie Wälivaara

Föreläsarens titel: Leg. sjuksköterska, doktorand Arbetsplats: Luleå tekniska universitet

Adress (arbetet): Luleå tekniska universitet, Inst. för hälsovetenskap, Avd. för omvårdnad Postnr/Ort: 971 87 Luleå

Telefonnr: 0920-49 38 48

E-post: britt-marie.valivaara@ltu.se Föredrag Poster

Projekttitel: Vård i hemmet via mobil distansöverbryggande teknologi.

Sammanfattning: (Använd gärna underrubrikerna Bakgrund, Syfte, Metod, Nuläge/Resultat)

Medförfattare: Staffan Andersson, Karin Axelsson

Bakgrund: Det har blivit mer vanligt att vård ges i hemmet vilket kan vara ett resultat av människors önskan att få vara hemma och som en konsekvens av politiska beslut hur vården ska organiseras. Det har pågått och pågår projekt där mobil distansöverbryggande teknologi (MDST) har prövats vid vård i hemmet.

Allmänläkare har det medicinska ansvaret för vården i hemmet och därför är deras resonemang av intresse vid introducerandet av MDST.

Syfte: Syftet med denna presentation är att beskriva allmänläkares resonemang kring användning av mobil distansöverbryggande teknologi vid vård i hemmet.

Metod: Inklusionskriteriet för att delta i studien var att personen var läkare med specialisering inom

allmänmedicin och arbetade på vårdcentral med ansvar för personer i ordinärt boende och i särskilt boende. Urvalet skedde strategiskt och deltagarna representerar sex vårdcentraler i Norrbotten. Gruppintervjuer genomfördes med 17 allmänläkare, sex kvinnor och elva män, fördelade i fem grupper. Tre av grupperna representerade deltagare med erfarenhet från tidigare projekt där MDST prövats och en av dessa grupper representerade deltagare med stor erfarenhet av MDST. Två grupper representerade deltagare utan erfarenhet av MDST vid vård i hemmet. Gruppintervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och

analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i 4 områden med 9 tillhörande kategorier och ett tema framträdde under analysen. Denna presentation har fokus på temat.

Resultat/Diskussion: Tolkningen av intervjutexten formulerades utifrån kategorierna i temat MDST bör användas med försiktighet. Resultatet indikerar en professionell försiktighet som har sin grund i

allmänläkares professionella erfarenhet, kompetens och ansvar. Försiktigheten har att göra med vad som är viktigt i vårdandet och det personliga mötets betydelse. Försiktigheten har även att göra med resonemangen att MDST inte är fullt utvecklad. Tillgång till integrerad patientjournal på jourtid beskrevs som en

förbättring av kvaliten på handläggning och behandling av patienter men detta uppgavs även kunna påverka patientens integritet. MDST påverkar distriktssköterskors och sjuksköterskors arbete i hemmet och

ansvarsfördelningen mellan dem och allmänläkare. Vård i hemmet med MDST påverkar patient och närstående och MDST kan uppfattas som användbar men försiktigheten består i vilka förväntningar patient och närstående har. Allmänläkarna uttryckte att även om det finns virtuell kommunikation kan det

personliga mötet aldrig uteslutas.

Konklusion: Allmänläkarna resonerade kring möjligheter med MDST vid vård i hemmet men även om dess begränsningar i form av risker. Centrala värden som finns i vårdandet beskrevs som det personliga mötet och det kan MDST inte fånga eller ersätta, utan endast komplettera.

References

Related documents

De närstående kände trygghet när de hade möjlighet att kontakta det palliativa teamet både dag och natt om det behövdes (18, 25, 26).) De upplevde också att det var en trygghet

Med tanke på resultatet av den här studien, hur sjuksköterskor upplever att vårda pati- enter i ett palliativt skede i hemmet, förstår författarna hur viktigt det är med

Palliativ vård av en nära anhörig kunde innebära att behöva uppleva en psykisk och fysisk försämring av personen, vilket visade sig kunna frambringa lidande hos anhörigvårdarna

IT-verktygen i videokonsultation, olyckslarm och fjärrövervakning stötte på tekniska problem (Greenhalgh et al. 2017), videokonsultationen och fjärrövervakningen mötte

Resultatet beskriver sjuksköterskans upplevelser av engagemang och åtagande, sjuksköterskans upplevelser av starka känslor, sjuksköterskans upplevelser av patientcentrerad

Detta för att författarna är medvetna om att den palliativa vården, kulturen och länders ekonomi skiljer sig världen över men inom Europa sker den palliativa vården på

En del av anhöriga upplevde att de själva måste vara aktiva samt fråga hälso-och sjukvårdspersonal för att kunna få tillgång till information och kunskap som de behöver för

Detta kan uppfattas som en uppskattning och trygghet hos de anhöriga när de vårdar patienten i hemmet vilket på så sättet kan kopplas till de anhörigas upplevelser av palliativ