34 Svensk Frötidning 4/12
A
tt höstraps ska gödslas påhösten är mycket viktigt. Det höjer fröskördarna och förbättrar övervintringen. För-söksserie OS 188 har visat oss att raps behöver 70 kilo N på hösten, men nationella spridningsregler för kväve begränsar oss till 60 kilo. Höst-N avgör vårgiva
En kraftig och välväxt raps har större chanser att övervintra med gott resultat. Försöken har också vi-sat oss att ju mer kväve grödan tar upp på hösten desto mindre är be-hovet på våren. Höstraps är en grö-da som är oerhört bra på att ta upp kväve, både tillfört genom planerad gödsling men också fritt tillgängligt kväve ur marken. Vårkvävegivorna kan sedan anpassas efter höstupp-taget. Tyska modeller och franska gula burkar som uppskattar rapsbe-ståndets kväveinnehåll används för att bestämma kvävegivan på våren hos odlarkollegor i dessa länder. Svensk modell utvecklas I Sverige försöker vi nu utveckla en svensk modell för att fastställa kvävebehovet på våren beroende på rapsgrödans höstutveckling. Flera arbeten pågår med detta. I OS 188 lägger vi kväve i stegar från 0–80 med intervall på 20 kilo N för att sedan mäta och gödsla på våren med N-sensor.
Lena Engström vid SLU i Skara driver parallellt ett projekt som genom klippningar av grödan på hösten och våren försöker fast-slå en N-giva anpassad efter grö-dans höstutveckling. På Svensk
Raps konferens om Projekt 20/20 och vid andra tillfällen har hon redovisat hur hon börjat kon-struera en svensk modell för att bestämma vårkvävegivan efter hur rapsgrödan utvecklat sig un-der höst och vinter. Metoden har många likheter med de tyska och franska, men den behöver anpas-sas efter svenska förhållanden
och har bara ett enda försöksår bakom sig än så länge. Från Skåne till Uppland Enkelt beskrivet har Lena Eng-ström i en av sina modeller kom-mit fram till hur många kilo kväve en höstrapsgröda behöver totalt höst plus vår för att avkasta opti-malt. Kan hon under säsongen
Genom att klippa en kvadratmeter höstraps på hösten får man en uppfattning om
beståndets Nupptag. Det styr sedan Ngivan på våren. Rapsklippningar hösten
2011 kan visa att det går att spara pengar genom att sänka Ngivan.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps
Välvuxna plantor. Nupptaget i
en kraftig höstraps kan vara upp mot 200 kilo kväve per hektar och ännu mer på hösten. Ju mer kväve rapsen tagit upp på hösten desto mindre behöver den på våren. Fo-tot visar höstraps som fått kyckling-gödsel hösten 2011 och som vuxit sig kraftig. Foto: Johan Lagerholm.
Rapsklippare
35 Svensk Frötidning 4/12
2011–2012 upprepa och befästa de redan goda resultaten kan vi vara mycket nära en enkel använ-darvänlig modell för alla svenska höstrapsodlare.
Under hösten 2011 när höst-rapsen både växte sig ganska kraf-tig i norr och samtidigt var ganska svag i söder bad vi lantbrukare om hjälp med att samla in data från sina egna fält från Vellinge i söder till Bålsta i norr. Idén kom egent-ligen från en uppmärksam odlare som tyckte att hans raps var ovan-ligt kraftig och mindes att han både läst och lyssnat till Hubert Hebinger från CETIOM i Frank-rike som bland annat deltog på en odlarkonferens i Linköping 2009. 18 fält som klipptes
Totalt klippte ett 10-tal lantbru-kare och rådgivare 18 stycken fält
från Skåne till Uppland. Meto-den är enkel. I varje fält klipp-tes alla gröna rapsplantor på en kvadratmeter ned utmed marken och våtvikten vägdes på enklaste sätt i en vanlig plastpåse. Genom att använda en del kända tabell-värden, såsom att raps innehål-ler 12,5 procent torrsubstans, att raps innehåller 4,5 procent N, att vinterförlusterna är mellan 5 och 40 procent och sedan lägga tillba-ka markens kvävemineralisering kunde ett enkelt råd för vårkväve-giva ges till de ingående fälten. 90 N/ha i medel
Resultaten från klippningarna vi-sade att höstrapsen tagit upp mel-lan 47 och 309 kilo kväve med 137 kilo N per hektar som medeltal (se figur). Dessa mängder låg till grunden för gödslings rådet som landade på 154 kilo N och nedåt. Medelgivan på vårt beräknade gödslingsråd för de 18 fälten blev 90 kilo som vårgiva. Hur långt ned vi kan gå i kvävenivå på bra raps vet vi inte riktigt. Tyskarna har
valt en kompromiss i sin modell där man utgår från gårdens nor-mala kvävegiva och ökar eller minskar med upp till 70 kilo N. Den svenska modellen räknar gan-ska exakt, men saknar en nedre botten tills vidare.
Ekonomi och miljö vinner Genom att använda höstens kväve upptag, dra ifrån kväveför-luster som sker under vintern och lägga till fältets förväntade mi-neralisering så kan man alltså få fram ett kvävebehov. Det är ett forskningsprojekt som pågår och de finjusterande detaljerna finns all anledning att återkomma till. De klippningar som vi genomför-de ungenomför-der hösten 2011 visagenomför-de på ett tydligt sätt att varje rapsbe stånd är individuellt och också bör gödslas individuellt. När model-len blir klar kan den bli ett stort både miljömässigt och ekono-miskt lyft för höstrapsodlarna. Då kan vi optimera gödslingen, fram-förallt genom att sänka kväve-givorna i kraftiga bestånd. «
Stora variationer i N-upptag
Skån e 27/8 350 300 250 200 150 100 50 0 n -u pp ta g h ös t ( kg n /h a)
De 18 fält som klipptes hösten 2011 hade tagit upp mellan 47 och 309 kilo N per hektar – visas i stapelns höjd. Bredden speglades våren 2012 i gödslingsrådet på vårkvävegi-va som finns an given ovårkvävegi-vanför stapeln.I medeltal för de 18 fälten blev Nrekommenda-tionen 90 kilo N per hektar. Modellen är inte fullt utvecklad och det finns ingen undre gräns fastställd för hur lite kväve man kan ge till en höstrapsgröda på våren. Givetvis finns något slags grundbehov för vårgödsling.
Enkel klippning. Metoden att uppskatta
Nbehovet på våren är enkel. I fält klipps rapsen ner längs med markytan och våt vikten vägs på enklaste sätt i en vanlig plastpåse. Foto: Jens Blomquist
Skån e 31/ 8 Skån e 4/9 Öster götla nd 6/ 8 Uppla nd x x/x Österg ötlan d 12/ 8 Uppla nd x x/x Österg ötlan d 8/8 Sörm land 1 7/8 Mede l Skån e 18/8 Öster götla nd 6/ 8 Uppla nd 1 2/8 Österg ötlan d 3/8 Uppla nd 1 2/8 Uppla nd 5 /8 Skån e 21/8 Skån e 20/8 Sörm land 4 /8 154 151 151 130 122 113 100 100 43 41 50 69 71 81 88 88 90 100 62
