Patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård
En litteraturstudiePatients Experiences of Involuntary Psychiatric Treatment
A literature studyFörfattare: Amila Sakic och Emmie Persson Haglund
VT 2019
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet
Handledare: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: I Sverige vårdas omkring 12 000 patienter årligen enligt lagen om psykiatrisk
tvångsvård (LPT). Tvångsvård används då patienter själva inte kan ge samtycke till frivillig vård, är i behov av heldygnsvård eller diagnostiserats med en allvarlig psykisk sjukdom. Patienter har beskrivit negativa erfarenheter från psykiatrisk tvångsvård och att de känt sig maktlösa och rädda. Tvångsåtgärder kan påverka personers självbestämmande samt integritet och ett viktigt mål för sjuksköterskor är att värna om patienters integritet för att ge god vård.
Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård.
Metod: Metoden var en deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning baserad på tio
vetenskapliga artiklar. Resultatet analyserades och sammanställdes i fem olika teman.
Resultat: Patienters erfarenheter av tvångsvård var till stor del negativa där de största bidragande
faktorerna var brist på information, upplevt bristande intresse från personalen och en otrygg miljö. Patienter beskrev att de kände sig osynliga samt missförstådda, de ville behålla sin autonomi och bli respekterade.
Slutsats: Patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård är ofta negativ och orsakerna är bland
annat brist på information och stressande situationer som väcker känslor av rädsla och ångest samt kränkningar av patienters integritet. Patienter önskar ett större informationsutbyte samt en större delaktighet i sitt omhändertagande, att bli sedd och hörd är av yttersta vikt även vid tvångsvård. God relation till vårdpersonal kan ge möjlighet till en mer positiv syn på tvångsvården.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
1. Bakgrund 4
1.1 Psykiatrisk tvångsvård 4
1.2 Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 4
1.3 Tvångsåtgärder vid sluten psykiatrisk tvångsvård 4
1.4 Integritet 5 2. Problemformulering 6 3. Syfte 6 4. Metod 6 4.1 Design 6 4.2 Datainsamling 6 4.3 Urval 7 4.4 Granskning 7 4.5 Dataanalys 7
Tabell 1: Översikt av artiklarnas kategorier
4.6 Forskningsetiska överväganden 8
5. Resultat 9
Att ha behov av information 9
Att bli sedd och hörd 9
Att behålla integritet och autonomi 10
Att uppleva skam, frustration, rädsla och trauma 11
Att vilja bli omhändertagen 11
5.1 Resultatsammanfattning 12 6. Diskussion 12 6.1 Metoddiskussion 12 6.2 Resultatdiskussion 13 6.2.1 Brist på information 14 6.2.2 Ignorerad 14
6.2.3 Bristande humanistiskt bemötande 14
6.2.4 Negativa känslor 15
6.2.5 Relation mellan vårdgivare och patient 15
6.3 Genus-, etiska- och samhälleliga aspekter 16
7. Klinisk nytta 16
8. Slutsats 17
9. Förslag till fortsatt forskning 17
3
Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris
4
1. Bakgrund
1.1 Psykiatrisk tvångsvård
Ökad kunskap om psykiatrisk tvångsvård kan vara avgörande för att förbättra vården och bidra till utvecklingen av målinriktade insatser som kan förbättra patienternas eventuellt negativa upplevelser av tvångsåtgärder. Tvångsåtgärder används ofta på slutna psykiatriska avdelningar och de vanligaste orsakerna beskrevs vara på grund av att patienter rapporterats våldsamma eller aggressiva samt agitation och/eller verbala hot mot personalen. I de flesta länder är det enligt lag acceptabelt att utföra tvångsåtgärder på en patient i nödsituation för att förhindra skada på patienten själv, andra patienter eller personal (Tingleff, Bradley, Gildberg, Munksgaard & Hounsgard., 2017). Användningen beskrivs emellertid kontroversiell då en senare Cochrane-rapport inte visade några starka bevis på värdet av avskiljning samt att allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser från tvångsåtgärder har rapporterats (Sailas & Fenton., 2012). Under de senaste åren har forskare jämfört patienters och personalens attityder mot tvångsåtgärder och funnit olika svar. Bland annat att sjuksköterskor motiverat användningen av tvångsåtgärder “för att upprätthålla säkerhet”, medan vissa patienter hävdade användningen knappast nödvändig (Riahi, Thomson & Duxbury., 2016). En annan grupp av patienter upplevde dock tvånget som en skyddande och lugnande åtgärd. Däremot belyste flera studier negativa patientupplevelser som särskilt kännetecknas av starka känslor som maktlöshet, ilska, ångest, sorg, sårbarhet, rädsla, förnedring och ensamhet. Det rapporterades av patienter att de upplevt sig fysiskt och psykiskt misshandlade under utförd tvångsåtgärd och att de känt sig straffade som lagbrytande brottslingar (Tingleff et al., 2017).
1.2 Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
För vård av psykisk ohälsa som innefattar tvång samt frihetsberövande gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) (LPT, SFS 1991:1128, 1 §). Enligt tidigare statistik från Socialstyrelsen (2014) vårdas varje år omkring 12 000 personer under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och fördelningen mellan män och kvinnor var jämn, 85% av patienterna var mellan 18–54 år. År 2013 rapporterades 3567 fastspänningar, varav 2022 var kvinnor. Dessutom förekom det 3378 rapporter av läkemedelstillförsel administrerat under fasthållande eller
fastspänning samt 1806 tillfällen för avskiljanden (Socialstyrelsen, 2014).
Då sjukdomsinsikt kan saknas vid en del psykiska sjukdomar kan det bidra till att patienterna inte förstår att de är i behov av vård (Solbjør, Rise, Westerlund & Steinsbekk, 2013). Endast i sådana situationer får tvångsåtgärder vidtas för att utföra vården och tvångsvård får inte användas i större omfattning än nödvändigt (LPT, SFS 1991:1128, 2b §). Dessutom måste patienten på grund av allvarliga psykiska störningar och/eller övriga förhållanden ha ett stort behov av psykiatrisk vård som inte kan genomföras på annat sätt än med sluten psykiatrisk tvångsvård. Förutsättningar för att sådan vård ska ges enligt LPT är att patienten visar tecken som ger en anledning att tro att vården inte kan ges med patientens samtycke eller att patienten motsätter sig den typ av vård som nämnts tidigare. Vid bedömning kan det vara viktigt att ta hänsyn till om patienten på grund av sitt psykiatriska mående utgör en fara för andras säkerhet, psykiska eller fysiska hälsa (LPT, SFS 2008:415, 3 §).
1.3 Tvångsåtgärder vid sluten psykiatrisk tvångsvård
Under 1980-talet utvecklades en offentlig debatt i Sverige om eventuell förekomst av
5
individer för att uppnå konformitet. Efter debatten och år av överläggningar ersattes år 1992 den tidigare Lagen om sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) med Lagen om psykiatrisk
tvångsvård (LPT). Enligt den nya lagen LPT får psykiatrisk tvångsvård endast ges vid ett absolut behov av psykiatrisk vård och patienten motsätter sig den frivilligt då patienten upplevs utgöra ett hot (Wallsten, Östman, Sjöberg & Kjellin 2008).
Enligt Socialstyrelsen (2019) får tvångsvård och tvångsåtgärder verkställas om en patient inte medverkar till vården och anses vara en fara för sin egen eller andras säkerhet. De tvångsåtgärder som får verkställas för att säkerställa patientens och/eller andras säkerhet enligt LPT är att hindra en patient från att lämna vårdinrättningen, fastspänning med bälte eller liknande anordning, läkemedelsadministrering och avskiljning. Enligt LPT får rätten till användning av elektroniska kommunikationshjälpmedel begränsas och patientens egen tekniska utrustning får omhändertas. Kontroller och undersökningar får genomföras av försändelser, kroppsvisitering samt
omhändertagande av egendom som inte får innehas. Efter en tvångsåtgärd genomförts ska patienten när dennes tillstånd tillåter erbjudas ett uppföljningssamtal (LPT SFS 1991: 1128; Aguilera-Serrano, Guzman-Parra, Garcia-Sanchez, Moreno-Küstner & Mayoral-Cleries, 2018)
1.4 Integritet
Integritet härstammar från latin och innebär orörd eller hel, begreppet är besläktat med ordet värdighet. Psykisk integritet är en individs föreställningar, önskningar, värderingar och åsikter. Fysisk integritet är kroppen i helhet. Den personliga integriteten innebär rätten att inte kränkas vilket det inom hälso- och sjukvården finns risk för (Socialdepartementet [SMER], 2012). Det framkommer också att begrepp som autonomi och självbestämmanderätt tillhör integritet.
Respekt för integritet och självbestämmande bör, enligt Hälso- och Sjukvårdslagen, vara grunden för god vård. Integritet kan ses som en form av helhet och att vara orörd (Andersson, 2016). I en studie beskrev kvinnor att de uppfattade integritet som tre beskrivande kategorier: “att bevara
självet” som stod för relationen patienten har till sig själv, “tilltro” i relationen hos patienten till
vårdpersonal samt “värdighet” i relationen hos vårdpersonal till patienten (Widäng, Fridlund & Mårtensson, 2008).
I studien “Integritet som begrepp och princip. En studie av ett vårdetiskt ideal i utveckling” genomfördes intervjuer med vårdpersonal och patienter angående respekt för patientens integritet. Där utformades tre grundläggande begrepp: “Lyhördhet för människors olikhet” där planering och vårdhandlingar inom möjligaste mån bör baseras på individens önskemål och värderingar.
“Lyhördhet för människors sårbarhet” där den personliga sfären och inkräktande i integriteten
bör tas hänsyn till då människans erfarenhet av sjukdom är individuell. Samt det tredje begreppet
“Respekt för patienten som person” vilket innebär att sjuksköterskan bör bemöta patienten ur en
flerdimensionell syn på människan som individ var patientens egen erfarenhet och uppfattning av lidande och hälsa samt eventuella konsekvenser i livssituationen bör ses till (Andersson, 1994). Det är också viktigt att patienten alltid bör vara delaktig i sin behandling och vård. Flertalet av de intervjuade berättade att endast sjukdomen lämnar en sårbarhet och det kan påverkas av den fysiska miljön och vårdpersonalen samt de handlingar som utförs och rutiner som existerar. Då självbestämmanderätt är en förutsättning för patientens integritet är det av stor vikt att patienten som individ bör respekteras (Andersson, 2016). Ett viktigt mål med sjuksköterskans omvårdnad är att värna om människans integritet därför är det betydelsefullt att vårdpersonal har god kunskap kring ämnet integritet. Vårdpersonal måste vara medvetna om och kunna identifiera olika situationer som kan kränka en patients integritet (Widäng et al., 2008)..
Vid användning av begreppet integritet som helhetssyn i lagar och andra dokument handlar vården om att värna om patientens integritet som helhet och att hjälpa patienten att återställa eller
6
behålla den. I och med det bör vårdpersonal alltid ta hänsyn till patientens individuella upplevelse av sin sjukdom samt vilka konsekvenser den upplevelsen kan bidra till i patientens livssituation. Vårdpersonalens åtgärder kan bidra till att patienten känner sig kränkt vilket i sin tur kan bidra till en negativ erfarenhet som patienten inte glömmer. I framtiden kan den erfarenheten medföra att patienten undviker att söka hjälp. Den personliga sfären och dess gränser bör i och med det alltid beaktas av sjuksköterskan för att bibehålla respekt för patientens integritet (Andersson, 2016). Ett beslut om psykiatrisk tvångsvård kan vara en kränkning av patientens självbestämmanderätt och därmed integritet. Tvångsvård kan däremot berättigas enligt LPT vid behov av psykiatrisk tvångsvård på grund av allvarlig psykisk sjukdom (Wallsten et al., 2018).
2. Problemformulering
Att vårdas mot sin vilja under psykiatrisk tvångsvård kan lämna negativa erfarenheter hos individen. Bristande kommunikation och information från vårdgivare till patient kan vara en bidragande faktor till den negativa erfarenheten patienter beskrivit. Psykiatrisk tvångsvård kan kränka självbestämmanderätten och integriteten hos personen som tar emot vården. Patienter har upplevt tvångsåtgärder som onödiga och att det fått dem att känna sig maktlösa, förnedrade och rädda. Ett fåtal patienter upplevde däremot att tvångsåtgärder gett en lugnande och tryggande känsla. Att uppmärksamma patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård är väsentligt för att få en större förståelse av hur det påverkat deras vård. En bättre förståelse för patienters
erfarenheter ökar också möjligheten att optimera vården och att erbjuda bästa möjliga vård.
3. Syfte
Syftet var att beskriva patienters erfarenhet av psykiatrisk tvångsvård.
4. Metod
4.1 Design
En litteraturstudie med deskriptiv design som genomförts med systematisk sökning.
4.2 Datainsamling
Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaser för att finna data till litteraturstudiens resultat. De databaser som användes var PsycINFO samt CINAHL Plus with full text. Relevanta nyckelord ur syftet valdes för att användas som sökord. Synonymer till sökorden identifierades och översattes till engelska på Svensk MeSH. I databasernas ordlista söktes de indexord som ansågs relevanta. De sökord som inte fanns med som indexord ersattes i sökningen av närliggande indexord samt som fritext.
För att få en sökning med hög träffsäkerhet kombinerades sökorden med de booleska operatorerna AND och OR efter sökorden delats in i olika sökblock. Genom att använda rekommenderade ämnesord i databaserna anpassades sökningarna i de två databaserna som sökningarna genomfördes i (Karlsson, 2018). Slutligen söktes orden i respektive databas som fritext, med trunkering och i databasens Threasures. Sökorden som användes i PsycINFO var: Involuntary treatment, Client attitudes, Psychiatric hospitalization, Mental disorders och Patient*. I CINAHL användes sökorden: Coercion, Patient attitudes, Hospitals, Mental disorders och Patient*. Begränsningar som användes var publikationer mellan år 2000–2019, English Language
7
och Peer Reviewed för att garantera kvalité och trovärdighet i artiklarna. Att en artikel är peer reviewed betyder att trovärdigheten i artikeln granskats av utomstående som innehar expertis inom området (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström 2016). Se bilaga 1 för sökmatris.
4.3 Urval
Efter genomförd sökning i databaserna CINAHL och PsycINFO identifierades relevant material som bedömdes kunna svara till syftet. Det materialet bestod av 52 artiklar från CINAHL och 42 artiklar från PsycINFO. Urvalet påbörjades med att titlarna på de 94 artiklarna lästes.
Exklusionskriterier var artiklar som fokuserade på personalens eller anhörigas erfarenheter, studier med deltagare under 18 år och artiklar där deltagarna var från öppen psykiatrisk
tvångsvård eller rättspsykiatrisk tvångsvård. Inklusionskriterier var artiklar som var inriktade på patienters erfarenhet av psykiatrisk tvångsvård med kvalitativ metod.
Urvalet genomfördes i tre steg:
Urval 1: Samtliga titlar på funna studier lästes gemensamt av båda författarna. Titlar som
bedömdes besvara den aktuella litteraturstudiens syfte valdes till urval två. Dubbletter av studier exkluderades.
Urval 2: Trettiosex artiklar valdes ut, se bilaga 1. Artiklarnas abstract lästes för att avgöra om de
besvarade litteraturstudiens syfte samt om inklusions- och exklusionskriterier uppfylldes.
Urval 3: Femton studiers abstract bedömdes besvara litteraturstudiens syfte vilka sedan lästes i
sin helhet och granskades via vald granskningsmall. Sex studier exkluderades slutligen då de inte ansågs relevanta för litteraturstudien eller bedömdes otillräckligt trovärdiga.
4.4 Granskning
För att bedöma kvalitet och trovärdighet granskades samtliga artiklar strukturerat enligt en granskningsmall av Willman et al. (2016). I granskningsmallen läggs vikt vid artiklarnas syfte, metod, styrkor och svagheter samt trovärdighet i resultatet. Artiklarna granskades var för sig med ett strukturerat och kritiskt förhållningssätt för att finna styrkor och svagheter. Efter att styrkor och svagheter identifieras exkluderades artiklar med låg trovärdighet. De artiklar som efter granskning ansågs ha hög trovärdighet användes sedan för resultatet i den aktuella
litteraturstudien. Artiklar som används i resultatet sammanställdes i en artikelmatris (Bilaga 2).
4.5 Dataanalys
Datan har analyserats genom integrerad analys enligt Kristensson (2014). Samtliga artiklars resultat har analyserats för att identifiera innehåll som bedömdes besvara litteraturstudiens syfte. Meningsenheter sorterades och strukturerades efter liknande innehåll. Likheter i artiklarnas resultat färgkodades för att enkelt kunna urskilja det som svarade till syftet i litteraturstudien. Baserat på det som sammanförde resultaten i artiklarna bildades kategorier till resultatet i
litteraturstudien. Under kategorierna sammanställdes sedan de delar från artiklarnas resultat som ansågs svara till syftet i litteraturstudien. För att få en tydlig struktur i litteraturstudiens resultat diskuterades och prövades innehåll som stämde under respektive kategori. Se tabell 1 för översikt av artiklarnas kategorier.
8 Tabell 1: Översikt av artiklarnas kategorier
Artikel: Kategorier: Att ha behov av information Att bli sedd och hörd Att behålla integritet och autonomi
Att uppleva skam, frustration, rädsla och trauma
Att vilja bli omhändertagen
Andreasson & Skärsäter,
2012 x x x x x
Ejneborn Looi, Engström
& Sävenstedt, 2015 x x x x
Johansson & Lundman,
2002 x x x x
Kuosmanen, Hätönen, Malkavaara, Kylmä & Välimäki, 2007
x x
Lorem, Hem &
Molewijk, 2015 x x
McGuinness, Dowling &
Trimble, 2013 x x
Murphy et al., 2017 x x x x x
Olofsson & Jacobsson,
2001 x x x x x
Sibitz, Scheutz, Lakeman, Schrank, Schaffer & Amering, 2011
x x x x
Verbeke, Vanheule, Cauwe, Truijens & Froyen, 2019
x x x x x
4.6 Forskningsetiska överväganden
Vid forskning som avser människor är det viktigt att studien blivit granskad av etisk kommitté för att studien ska vara etiskt försvarbar (Forsberg & Wengström, 2016; Kristensson, 2014). Innan en studie påbörjas är det viktigt att etiska överväganden gjorts av forskaren och att det framkommer i studien vilka etiska överväganden som förekommit under studien. Samtliga studier i
litteraturstudien har granskats och godkänts av en etisk kommitté samt presenterat etiska överväganden (Sandman & Kjellström, 2014). Motivering och nytta för samtliga studier i
litteraturstudiens resultat har varit tydligt redogjorda. På vilket vis en studie är tänkt att göra nytta och för vem samt tydlig motivering till genomförande av studien bör tydligt presenteras.
Samtycke har givits från samtliga deltagare efter att de erhållit information om studien. Att samtliga deltagare givit sitt samtycke till att medverka i studierna påvisar minskad risk att deras integritet kränks (Kjellström, 2017). Förförståelsen diskuterades före samt under dataanalysen för att undvika eventuell påverkan på resultatet. För att uppnå hög objektivitet bör författarnas
9
är ofrånkomligt att uppnå fullständig objektivitet då det alltid finns en risk att förförståelsen kan påverka resultatet (Kristensson, 2014). Det är viktigt att undvika oredlighet i ett vetenskapligt arbete för att det ska bli etiskt försvarbart. Resultat och text får inte medvetet tolkas fel eller skrivas om för att bättre överensstämma författarnas syfte. Det ska noggrant refereras så det är tydligt vad som är taget från andra och vad som kommer från författarna (Sandman & Kjellström, 2014).
5. Resultat
Resultatet baserades på tio studier från olika länder: Sverige (n=4), Irland (n=2), Belgien (n=1), Finland (n=1), Norge (n=1) och Österrike (n=1).
Att ha behov av information
Patienter beskrev en önskan att få mer information samt information som reflekterade
verkligheten vilket upplevdes lugnande och gav en känsla av trygghet (Sibitz, 2011; Verbeke, 2019). Behovet av information fanns för att kunna förstå sin situation samt kunna medverka och fatta beslut för att få vara deltagande i sin vård. De önskade anpassad information om sin
sjukdom och vilken behandling som finns tillgänglig. Informationen behövde vara
individanpassad då för mycket information för snabbt kunde skapa ångest (Andersson, 2012; Lorem, 2015; McGuinnes, 2013; Olofsson, 2001; Verbeke, 2019). Deltagare upplevde
tvångsvården som en negativ upplevelse och stor del av det beskrevs vara på grund av bristande information samt att många tvångsåtgärder inte hade behövts om information och diskussioner delats mellan vårdgivare och patienter (Lorem, 2015, Murphy, 2017; Sibitz, 2011; Verbeke, 2019). Deltagare beskrev att dem inte förstått i början av vårdförloppet att de var intagna under LPT på grund av bristande information från personal (Lorem, 2015; McGuinnes, 2013; Murphy, 2017; Olofsson, 2001).
Deltagare beskrev att de upplevt svårigheter att förstå personalens roll och arbetsuppgifter samt eventuella regler som var etablerade på avdelningen. Beslut som fattades upplevdes av patienter svåra att förstå och de visste inte vad som skulle hända eller varför. Deltagare upplevde att personalen inte talade med dem och att de inte fick svar på sina frågor (Lorem 2015; Murphy, 2017; Olofsson, 2001). Patienter beskrev också att bristen på information gav känslan att personalen hade makt över dem som användes på fel sätt (Verbeke, 2019).
Att bli sedd och hörd
Deltagare ville inte känna sig osynlig och önskade att bli bemötta på ett öppet och välkomnande sätt av personalen. Patienter beskrev att det var viktigt att de blev lyssnade på och tagna på allvar (Andreasson, 2012; Ejneborn, 2015; Johansson, 2002; Murphy, 2017; Verbeke, 2019). Deltagare upplevde att de inte blev lyssnade till eller hörda (Verbeke, 2019). De beskrev en erfarenhet av att inte få svar vid ställda frågor eller respons vid försök att tala med personalen. Patienter berättade att de ville ha fler konversationer med personalen och involveras i fler aktiviteter (Olofsson, 2001). Deltagare beskrev att de kände att deras åsikter och synpunkter ofta ignorerades (Murphy, 2017; Verbeke, 2019).
Patienter upplevde personalen som ointresserad. Brist på förståelse ledde till att deltagarna hanterade sina känslor på andra sätt såsom att de rev sig själva, sparkade i väggar eller något annat som dämpade känslan av ångest. I sådana situationer tog personalen ofta till tvångsåtgärder. Känslan av hopplöshet förstärktes av upplevelsen att personalen inte lyssnade på dem. Deltagare
10
beskrev upplevelsen att tvångsåtgärderna var onödiga och hade kunnat undvikas om personalen tagit sig tid att lyssna på dem. Patienter beskrev en önskan om bättre kontakt med personalen (Ejneborn, 2015; Johansson, 2002). Ett fåtal deltagare beskrev däremot att personalen sett och hört dem och att personalen startade dialog och ville involvera dem. De patienter som kände sig sedda såg också tillbaka på sin vårdtid mer positivt än de som inte haft samma upplevelse. Det beskrevs ett trevligt bemötande och genuint intresse endast från några få av personalen vilket gav inkonsekvent vård (Murphy, 2017). Andra beskrev en tystnad som genomsyrade stora delar av vårdförloppet, framförallt vid tvångsåtgärder som avskiljning, vilket ofta upplevs förvärra symtomen (Verbeke, 2019).
Att behålla integritet och autonomi
Deltagare berättade att de känt en långvarig period av ofrivillig vård och upplevt sig sämre efter utskrivning. Patienter beskrev också tvångsvården som en inskränkning på deras mänskliga rättigheter (Murphy, 2017). Enligt deltagande patienter var respektfull vård av stor vikt och att personalen värdesatte och respekterade dem som människor vilkas självkänsla bör bevaras. De ville inte känna sig osynliga utan som likvärdiga människor och att personalen borde sett
människan bortom symtomen. Deltagare önskade att bli tagna på allvar och bemötta med respekt och empati (Andreasson, 2012; Verbeke, 2019). Ibland upplevde patienter att personalen inte var på deras sida och att de önskade bli rättvist behandlade. Deltagare beskrev att de ville behålla sin autonomi trots att de behandlades mot sin vilja med psykiatrisk tvångsvård (Andreasson, 2012). Deltagare har upplevt sig ignorerade, utfrågade och inte trodda (Ejneborn, 2015; Verbeke, 2019). Patienter upplevde misstro och illvilja från personalen och berättade att dem ofta valde att vara tysta för när de uttryckte sina åsikter förlängdes sjukhusvistelsen. Patienter ville bli bemötta med professionalism av vårdgivarna. En delad erfarenhet bland deltagarna var upplevelsen av att vården endast ville hålla dem inlåsta, styra över dem, neka deras önskningar och disciplinera dem. Vårdmiljön beskrevs kaotisk och skrämmande. Åtgärder som patienter upplevde kunnat stärka deras autonomi och integritet var bland annat att inte dela rum med aggressiva eller självmordsbenägna patienter, att tidigt få tid med läkare och att kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp endast vårdats av kvinnlig personal (Ejneborn, 2015; Olofsson, 2001). Patienter beskrev erfarenheter av övervåld, dominans och inhuman behandling vid tvångsåtgärder. De upplevde att personalen överträdde gränser för integritet och att deras människovärde förlorades i samband med tvångsåtgärder. Deltagare ansåg att kränkning av integritet medförde hemska erfarenheter och känslor av att de inte var lika mycket värda eller hade samma rättigheter som “friska” personer (Johansson, 2002).
Det beskrevs av patienter att de upplevt att personalen föredrog att använda tvångsåtgärder mot dem och det medförde känslor av att vara mindre värd som människa. Deltagare önskade att de känt till sina rättigheter och att det skulle stärkt deras integritet, självkänsla och bevarat deras självrespekt. De ville behandlas av personalen som jämställda människor (Olofsson, 2001). Patienter har känt sig isolerade och beskrev avdelningen som ett fängelse istället för en trygg plats med möjlighet till vård (Murphy, 2017; Verbeke, 2019). Deltagare hade också upplevt tvångsvården, i efterhand, som en positiv åtgärd som stärkt deras autonomi och integritet
(Johansson, 2002; Lorem, 2015; Murphy, 2017; Sibitz, 2011). Förlust av integritet, autonomi och kontroll var däremot ett huvudämne hos deltagande patienter (Johansson, 2002; Lorem, 2015; Sibitz, 2011).
11
Att uppleva skam, frustration, rädsla och trauma
För att deltagarna skulle känna sig trygga framkom det att de behövde känna stöttning och skydd av personalen. Personal som vunnit patienternas tilltro gav också en känsla av trygghet. De kände större trygghet när personal var nära men också när deras önskemål om att vara ensam uppfylldes (Andreasson, 2012). Deltagare beskrev att de kände rädsla och ångest inför tvångsvården och när LPT nämndes. De beskrev också en osäkerhet och rädsla under vårdförloppet. Patienter jämförde upplevelsen av tvångsvården och åtgärderna som att genomleva ett trauma och att de mådde sämre vid utskrivning än inskrivning (Murphy, 2017). Deltagare beskrev också att de ofta kände skam när de berättade om sina problem för personalen och att dem upplevt att personalen inte lyssnade ordentligt eller tog dem på allvar (Verbeke, 2019).
Deltagare upplevde att personalen använde sin maktposition till att förnedra dem, vilket medförde känslor av frustration och skam och att personalen då sågs som opålitliga fiender. Deltagare beskrev att deras problem inte togs på allvar och att de endast behandlades med medicinering vilket gav känslan av att vara skräckslagen (Andreasson, 2012; Ejneborn, 2015; McGuinnes, 2013). Att vara bältad beskrevs som en traumatisk upplevelse och patienter berättade att
bältningen gav en känsla att de slogs för sitt liv (Ejneborn, 2015). Deltagare beskrev också att de upplevde att personalen saknade yrkesmässig kompetens och till och med jämförde tvångsvården med Nazi Tyskland och att psykotiska anfall förvärrades på grund av ångesten orsakad av
tvångsåtgärderna (Olofsson, 2001; Sibitz, 2011).
Att vilja bli omhändertagen
Deltagare ville ha en omtänksam konsekvent vård med tydliga direktiv. De beskrev att de upplevt god vård när personalen uppfattats som pålitlig, uppmärksam och engagerad. Personal som var erfaren, stabil och kompetent upplevdes vara en källa till att de kände sig trygga och väl
omhändertagna. Deltagare kände sig uppmuntrade av personal som var uppmärksamma på deras behov och såg till att behoven tillgodosågs. Att socialisera med personalen hjälpte patienter med psykotiska symtom att avleda tankarna, vilket hjälpte dem att må bättre och känna sig
omhändertagna. Deltagare uppskattade när personalen behandlade dem som människor och normala konversationer ägde rum mellan dem. De patienter som haft en kontaktperson uppskattade och tyckte att det var viktigt då de hade en trygg punkt att vända sig till för att samtala eller reda ut saker med (Andreasson, 2012; Murphy, 2017; McGuinnes, 2013). Enligt patienternas erfarenhet grundade sig god omvårdnad på att personalen kunde läsa deras signaler och förstå deras beteende. Deltagarna berättade också att det var viktigt att personalen alltid var uppmärksam på sin maktposition och att personalen inte drog nytta av den (Ejneborn, 2015). Deltagare uttryckte en önskan att sjuksköterskor och annan personal inte skulle vara rädda för att komma nära dem känslomässigt (Andreasson, 2012; Ejneborn, 2015; Olofsson 2001; Sibitz, 2011). Det beskrevs av patienter att de haft en känsla att inte få sin vilja igenom och att de fått vård de inte gått med på. Patienter berättade att det var svårt att vara inlåst och att vården var överväldigande med många regler och brist på flexibilitet. Deltagare upplevde att psykiatrisk tvångsvård medförde att de inte fick vara delaktiga i beslut angående vad de skulle göra eller vart de skulle vara. Personalens attityder och regler kunde få patienter att protestera och deltagarna beskrev att de istället fått god omvårdnad om de var inkluderade i beslut och hade eget ansvar (Johansson, 2002). Deltagare beskrev också att de upplevt sig respekterade och omhändertagna av personalen, däremot sågs tvångsåtgärder ofta som en negativ upplevelse där de inte känt sig omhändertagna (Johansson 2002; Lorem, 2015). Patienter beskrev också att de spelat en roll för att få den omvårdnad de ville ha och att vara patient innebar att hitta ett mellanläge mellan att inte vara “för sjuk” eller “för frisk” för att få god omvårdnad (Verbeke, 2019).
12
5.1 Resultatsammanfattning
Resultatet i den aktuella litteraturstudien redovisades i 5 teman; “Att ha behov av information”,
“Att bli sedd och hörd”, “Att behålla integritet och autonomi”, “Att uppleva skam, frustration, rädsla och trauma” och “Att vilja bli omhändertagen”. Resultatet visade att deltagare hade
varierande erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård där negativa upplevelser var
överrepresenterade. Brist på information och delaktighet kunde bidra till negativa känslor som rädsla, ångest, maktlöshet och ett förvärrat psykiskt mående. Patienter önskade mer information om sin situation och vad som skulle hända samt fler samtal med personalen. Patienter upplevde också att tvångsåtgärder hade kunnat undvikas om personalen lyssnat på dem och försökt att läsa deras signaler. De beskrev att delaktighet i deras egen vård ökade känslan av självbestämmande och patienter upplevde sig då respekterade. Att behålla sin autonomi och integritet var viktigt för deltagare, däremot togs det inte alltid i hänsyn på ett önskvärt vis. Det var också viktigt för patienter att bli sedda som människor och mer än en diagnos med symtom. Resultatet visade att endast en trygg miljö inte räckte till för att de skulle upplevt god omvårdnad, utan att det även var betydelsefullt att personalen var omtänksam och engagerad. Deltagare uttryckte en önskan om att delta i fler aktiviteter och att bli motiverade av personalen. Det beskrevs av patienterna att de upplevt god omvårdnad när personalen sett och hört dem, vilket också kunde öka deras välmående.
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Litteraturstudie är relevant för att besvara syftet i studien då ett systematiskt tillvägagångssätt används som metod för att sammanställning aktuell forskning. Resultatet stärks då det grundar sig i vetenskapliga artiklar. Det rekommenderade tillvägagångssättet för litteraturstudie är att i olika databaser systematiskt söka fram data som svarar till syftet och då göra det i databaser som täcker det område som önskas granska (Kristensson, 2014).Då syftet till studien är inom
ämnesområdet omvårdnadsvetenskap väljs databaserna Cinahl och PsycINFO. Att välja flera databaser ger fler sökträffar samt minskar risken för publiceringsbias (William, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Att sökningen genomförs i två databaser och inte fler kan dock resultera i att annan relevant data inte upptäcks. Närliggande begrepp och synonymer som extra sökord söks eftersom endast nyckelbegrepp, enligt Kristensson (2014), sällan är tillräckligt. Indexord, som är en motsvarighet till ämnesord, finns i databasernas ordlista och syftet med dem är att sortera bort sökträffar som inte är relevanta och ge en mer detaljerad sökning. Baserat på innehållet i varje artikel tilldelas dem olika ämnesord (Kristensson, 2014). För att bredda antalet träffar då sökning med bara indexord bedöms ge otillräckligt med träffar kombineras sökningarna med fritext som trunkering vilket ökar möjligheten att alla ord med samma innebörd söks
(Karlsson, 2018). Efter flertalet sökningar där sökorden delas in i sökblock med en kombination av indexord och fritext med trunkering samt användning av de booleska operatorerna “AND” och “OR” kommer den slutgiltiga sökningen fram. Träffarna i den slutgiltiga sökningen anses
specifika och relevanta för litteraturstudien enligt författarna.
Inom vården bör evidensbaserat arbete utföras för utveckling och optimering av vården. För att få träffar på artiklar som inte baseras på daterad forskning och vård görs en årtalsbegränsning mellan 2000-2019 i databaserna. En begränsning på färre år kan eventuellt ge mer aktuell forskning en snävare begränsning resulterar dock i för få träffar. Begränsning till att endast få träffar på artiklar som är peer reviewed görs i databaserna vilket stärker artiklarnas trovärdighet.
13
Att en artikel är peer reviewed betyder att trovärdigheten i artikeln granskas innan publicering av utomstående som innehar expertis inom området (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström 2016). Publikationsspråk begränsas till att exkludera artiklar skrivna på annat språk än Engelska. Ingen begränsning på land eller nationalitet görs men ändå är alla studier genomförda i Europa vilket kan påverka resultatet då erfarenheter från patienter i andra delar av världen inte tas i beaktande. Det kan bero på bristande forskning i andra länder eller olika lagstiftningar vilka påverkar forskningen. Då artiklar med deltagare under 18 år kan exkluderas i urvalsprocessen väljs det att inte använda årtalsbegränsning, däremot rekommenderas det (Kristensson, 2014). Då syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters erfarenheter väljs studier med kvalitativ forskningsmetodik. Vid forskning som omfattar människors aspekter av ett specifikt fenomen bör kvalitativ metodik användas om syftet är att beskriva erfarenheter, tankar eller upplevelser. Många artiklar som ger träffar på sökningarna som genomförs i databaserna är dock kvantitativ metod vilka exkluderas (Kristensson, 2014). Att endast välja studier som använder kvalitativ forskning och utesluta studier med kvantitativ forskning kan påverka resultatet då det finns möjlighet att det förekommer bortfall av relevant forskning.
I den aktuella litteraturstudien granskas utvalda artiklar för att bedöma kvalitet och trovärdighet med hjälp av en granskningsmall av Willman et al. (2016). Artiklarna granskas var för sig med ett strukturerat och kritiskt förhållningssätt för att finna styrkor och svagheter i studierna. Därefter diskuteras fynden och beroende på om eventuella svagheter kan påverka studiens resultat exkluderas eller inkluderas artiklarna. För att uppnå hög objektivitet bör författarnas förförståelse ej påverka analysen och resultatet bör endast grundas på data som samlas in. Förförståelsen diskuteras före samt under dataanalysen för att undvika eventuell påverkan på resultatet. Det framkommer att den aktuella förförståelsen baseras på tidigare erfarenheter från VFU samt av intryck från sociala medier, film och tv. Förförståelsen grundar sig också i
konversationer som äger rum med vänner, kollegor och handledare samt från böcker, artiklar och föreläsningar. Det är ofrånkomligt att uppnå fullständig objektivitet då det alltid finns en risk att förförståelsen kan påverka resultatet, trots att förförståelsen redogörs och diskuteras (Kristensson, 2014).
Genom att ha ett varierat urval samt ett grundligt datamaterial och att tydligt redogöra
analysprocessen i tabeller eller text kan trovärdigheten stärkas (Kristensson, 2014). I den aktuella litteraturstudien redogörs datainsamling, tillvägagångssätt och analysprocessen i text och tabeller. För att uppnå giltighet bör metod och datainsamling vara tydligt beskrivet (Kristensson, 2014). Genom att analysera resultatet objektivt och att tydligt presentera ursprunget för att resultatet ska kunna bekräftas kan verifierbarhet uppnås. För att uppnå verifierbarhet genomförs analysen enligt Kristensson (2014) integrerad analys gemensamt av båda författarna och presenteras i
artikelmatris som bilaga. Giltighet, verifierbarhet och trovärdighet uppnås i litteraturstudien då datainsamling och analys tydligt redogörs, genom att ursprungskällan tydligt refereras till, då förförståelsen redogörs innan dataanalys samt genom att handledare och studiekamrater granskar resultatet. Resultatet kan vara närliggande och därför svårt att avgöra under vilken kategori det passar bäst. Urvalet består av artiklar från olika länder och är varierande med både män och kvinnor i olika åldrar. Trovärdigheten i resultatet i den aktuella litteraturstudien kan därav stärkas då liknande resultat funnits i de aktuella artiklarna (Petersson, 2017).
6.2 Resultatdiskussion
Trots att det är 19 år mellan den äldsta och nyaste artikeln som inkluderas i litteraturstudiens resultat (2001 - 2019) framkommer liknande resultat då patienternas erfarenhet av psykiatrisk tvångsvård är densamma. Patienternas erfarenhet visar sig i resultatet till stor del vara negativ.
14
6.2.1 Brist på information
Det framkommer i litteraturstudiens resultat att deltagarna har svårt att förstå personalens roll och eventuella regler som finns etablerade på avdelningen. Patienterna beskriver också att de inte förstår vad som händer under deras vårdförlopp eller varför på grund av bristande information. Resultatet visar också att patienterna upplever att personalen inte pratar med dem eller svarar på deras frågor. En studie beskriver att patienter rapporterar att de inte får någon information om sin behandling och att de känner sig ignorerade och dominerade av strikta regler som dem inte förstår (Katsakou & Priebe, 2007). I litteraturstudiens resultat beskriver patienter att de inte förstår att de är intagna på en psykiatrisk avdelning under LPT på grund av att de inte får information. En annan studie redovisar att en fjärdedel av psykiatriska patienter inte har kännedom om sina lagliga rättigheter och att hälften av dem inte vet om att de är intagna på psykiatrisk tvångsvård (Tuohimäki et al., 2001).
Deltagare i litteraturstudien upplever tvångsvården som en negativ erfarenhet och till stor del på grund av otillräcklig information och de beskriver att om information tillhandahålls kan
eventuella tvångsåtgärder undvikas. Kommunikationen inom avdelningarna beskrivs av patienter i en studie karaktäriseras som opålitlig och otillräcklig information från personalen. Patienter beskriver att de saknar information från vårdgivarna under tvångsvården, vilket skapar negativa upplevda erfarenheter speciellt vid utförda tvångsåtgärder (Tingleff et al., 2017). I
litteraturstudiens resultat beskriver patienterna att information upplevs viktigt för att de ska förstå sin situation samt ger ökad möjlighet till deltagande i sin vård. En annan studie beskriver att det är betydelsefullt för patienter att få information då kunskap gör det möjligt för patienter att delta och agera i deras bästa intresse (Solbjør et al., 2011).
6.2.2 Ignorerad
Deltagare från litteraturstudiens resultat beskriver vikten av att personalen ser och lyssnar på dem. Resultatet visar på att patienter i olika studier beskriver att de känner sig osynliga, inte delaktiga och ignorerade. Flertalet deltagare ur litteraturstudiens resultat beskriver en vilja att delta mer och involveras mer i både aktiviteter och den egna vården. En annan studie redovisar att patientdeltagande kan förbättras genom att personalen lyssnar på patienterna, motiverar dem genom samarbete samt lär känna individen (Sahlsten et al., 2009). Liknande problematik som beskrivs om att personal ignorerar patienter redovisas också i en studie där det framförs att orsaker till bristande deltagande i den egna vården kan bero på brist i öppen och respektfull kommunikation mellan patienterna och personalen (Bressington et el., 2011).
I resultatet beskriver patienter att de känner sig ignorerade av personalen, att ingen lyssnar på dem eller värdesätter deras åsikter. Det redovisas i en annan studie att upplevelser av att bli ignorerad av personal kan leda till starka känslor såsom att bli avvisad, besvikelse i personalen och en pessimistisk syn på sin framtid vilket i sin tur kan leda till känslor av hopplöshet, låg självkänsla och frustration (Katsakou & Priebe, 2007). Att bli ignorerad beskrivs som att inte bli lyssnad på och situationer där personalen inte svarar på patienternas frågor (Tingleff et al., 2017).
6.2.3 Bristande humanistiskt bemötande
Det framkommer i litteraturstudiens resultat att förlust av integritet och autonomi är ett huvudämne hos deltagarna och att tvångsvården ses som en inskränkning på deras mänskliga rättigheter. En studie beskrivs hur patienter känner att deras integritet kränks då de inte upplever
15
sig behandlas som människor och känner sig avhumaniserade, sådana känslor kan lämna permanenta spår efter utskrivning (Katsakou & Priebe, 2007). I litteraturstudiens resultat framkommer det också att deltagarna upplever sig sämre efter utskrivning. I en annan studie redovisas att patienter överlag förlorar sin autonomi på grund av personalens bemötande och även här beskrivs hur patienter känner att deras mänskliga rättigheter inskränks (Tingleff et al., 2017). I resultatet i litteraturstudien framkommer att patienter önskar att personalen ser människan bakom symtomen och behandlar dem som jämställda människor. I en annan studie framkommer att deltagarna önskar att bli bemötta med respekt vilket kan ge dem ökad känsla av att värderas som individ trots psykiatrisk sjukdom (Solbjør et al., 2011). Deltagare i litteraturstudiens resultat beskriver att det är viktigt att personal respekterar och värdesätter dem som människor och att det är viktigt för dem att behålla sin autonomi trots vård under LPT. I en studie beskrivs att det förmodligen är omöjligt att inte inskränka på patientens autonomi när de behandlas mot sin vilja (Katsakou & Priebe, 2007). I litteraturstudiens resultat beskriver patienter hur de ofta väljer att vara tysta istället för att uttrycka sina åsikter då det, enligt patienterna, kan förlänga vårdtiden (Karsakou & Priebe, 2007).
6.2.4 Negativa känslor
Resultatet i litteraturstudien beskriver hur deltagarna har negativa känslor från tvångsvården som skam, frustration, rädsla och ångest. I en annan studie redovisas också att patienter inom
psykiatrisk tvångsvård upplever sådana negativa känslor som tidigare nämnts. Studien berättar också om förekomst av negativa patientupplevelser där patienter upplever sig bli straffade samt fysiskt och psykiskt misshandlade (Tingleff et al., 2017). I litteraturstudiens resultat framkommer att deltagarna upplever att de inte tas på allvar och endast behandlas med medicinering vilket resulterar i att de känner sig skräckslagna. Patienter beskriver också att bältning är en traumatisk upplevelse som ger dem känslan av att slåss för sitt liv. I en studie uppmärksammas också hur patienter upplever psykologiska trauma då tvångsåtgärder som bältning och tvångsmedicinering utförs mot deras vilja. Deltagare i litteraturstudiens resultat upplever att personalen använder sin maktposition för att förnedra dem, vilket resulterar i känslor av skam och frustration och att personalen ses som opålitliga fiender. Patienter beskriver också hur de liknar tvångsvården som att genomleva ett trauma. En studie återger hur deltagarna upplever att personalen har makt över dem (Katsakou & Priebe, 2007). I en annan studie redovisas att patienter upplever sig vara under psykiatrisk tvångsvård utan berättigande och att det är ett sätt för personalen att demonstrera makt och kontroll. Deltagarna berättar också att tvångsvård kan upplevas traumatisk i sig och utlösa tidigare traumatiska erfarenheter (Tingleff et al., 2017).
6.2.5 Relation mellan vårdgivare och patient
I Litteraturstudiens resultat framkommer att deltagarna upplever god vård då personal upplevs som engagerad, pålitlig och uppmärksam. De känner sig uppmuntrade av personal som är uppmärksammad på deras behov och tillgodoser dem. Att socialisera med vårdgivarna där normala konversationer äger rum ses som positivt och hjälper patienterna att må bättre. En studie beskriver också att deltagarna upplever det positivt då personal tar sig tid att interagera med dem och visar genuint intresse för patienterna. Deltagarna uppskattar också när vårdgivarna erbjuder värdefullt omhändertagande och stöttning, vilket minskar patienternas känsla av rädsla och osäkerhet (Katsakou & Priebe, 2007). Det framkommer i litteraturstudiens resultat att personalen behöver vara en trygg punkt som finns nära tillhands, kompetent och ger en omtänksam
16
tvångsvård är att vårdgivare är skyldiga att erbjuda god adekvat vård. I litteraturstudiens resultat beskriver deltagarna att de upplever att personalens attityder och regler kan medföra att de protesterar och att de inte är delaktiga i beslut som tas. Patienterna beskriver också en brist på flexibilitet. I en annan studie redovisas att interaktioner med personal karakteriseras av patienter som negativ och att vårdgivarna inte tillgodoser deras behov (Tingleff et al., 2017).
6.3 Genus-, etiska- och samhälleliga aspekter
I resultatet var fördelningen mellan kvinnor och män inom tvångsvården jämlikt fördelade av de uppgifter som finns tillgängliga. Enligt statistik från Socialstyrelsen (2014) är däremot kvinnor överrepresenterade vid tvångsåtgärder inom tvångsvården såsom fastspänningar. Enligt
Paksarian, Mojtabai, Kotov, Cullen, Nugent och Bromet (2014) upplever fler kvinnor än män psykiatrisk tvångsvård som traumatisk och i studien framkom också att de som hade ett arbete upplevde tvångsvården som mindre traumatisk än de som var arbetslösa. Deltagare i resultatet som upplevt sexuella övergrepp beskrev en önskan om att vårdas av kvinnlig personal istället för manlig. Tvångsåtgärder verkställda av manlig personal kunde förvärra upplevt trauma av sexuellt övergrepp vilket stöds av Tingleff et al. (2017) som beskriver att tvångsåtgärder kunde utlösa tidigare traumatiska minnen och känslor, framförallt hos kvinnliga patienter om manlig personal utförde tvångsåtgärderna (Tingleff et al., 2017).
I litteraturstudiens resultat beskrev deltagarna en känsla av att vara utanför samhället. Svårigheter att anpassa sig till samhället och känna sig delaktig beskrevs av flertalet deltagare i de olika studierna. Känslor av utanförskap och den sociala stigmatisering som existerar i samhället kan leda till minskad självkänsla hos patienter som vårdas med psykiatrisk tvångsvård (Högberg et al., 2012). Ur ett etiskt perspektiv påverkas deltagarna i resultatet då de inte ges möjlighet att ta beslut angående sin vård utan självbestämmanderätten och därmed integriteten förbises. Sandman och Kjellström (2014) beskriver att utifrån svensk lagstiftning regleras självbestämmanderätten inom sjukvården och att patienten ska erbjudas möjlighet att vara delaktig i sin vård. Psykiatrisk tvångsvård kan vara ett känsligt ämne att beforska och deltagare kan uppleva det psykiskt påfrestande att prata om upplevelser från tvångsvården. Att använda enkät där deltagare får vara anonyma kan eventuellt upplevas mindre påfrestande av patienter, däremot kan det kännas skönt och vara en positiv upplevelse att prata om sina erfarenheter.
7. Klinisk nytta
Det framkom i litteraturstudien att patienter som fått chans att samtala och bli lyssnade på lugnade sig och tvångsåtgärd inte alltid var nödvändigt. Genomgående patienter beskrev att de upplevt att personalen inte sett eller förstått dem. Att deltagarna känt sig missförstådda och osedda kunde resultera i rädsla och att de då eventuellt skadat sig själva, vilket kunde medföra att personal vidtog tvångsåtgärder. Bristande information eller ingen information alls kunde bidra till ovisshet, rädsla och trauma hos deltagarna. Med välutbildade sjuksköterskor som är medvetna om vikten att ge god information för att inte kränka patientens integritet och autonomi kan bristande information till patienter undvikas. Litteraturstudiens resultat beskriver också att det är
betydelsefullt att vårdpersonal har empati samt respekt för patienter som vårdas med psykiatrisk tvångsvård. Deltagarna beskrev erfarenheter av respektlöst bemötande och att de upplevt sin integritet kränkt. Då integriteten och självbestämmanderätten kränks vid tvångsvård bör personalen vara professionell med ett humanistiskt förhållningssätt och ha god kunskap samt erfarenhet av att vårda patienter på psykiatrisk avdelning.
17
8. Slutsats
Patienters erfarenheter av tvångsvård upplevs många gånger som negativ och ofta beskrivs orsakerna som brist på information, stressande situationer som väcker känslor av rädsla och ångest samt kränkningar av patienters integritet och autonomi. Patienter önskar ett större
informationsutbyte samt en större delaktighet i sitt omhändertagande, att bli sedd och hörd är av yttersta vikt även vid tvångsvård. God relation till vårdpersonal ger istället många gånger en mer positiv syn på tvångsvården.
9. Förslag till fortsatt forskning
Genomgående deltagare har upplevt att deras integritet blivit kränkt på olika vis exempelvis då de inte förstått vad som skett och varför samt att tvångsåtgärder vidtagits utan vidare information givits patienten. Framtida forskning bör fokusera på hur information kan ges i större omfattning och mer individanpassat, då det i litteraturstudien framkommer att deltagarna upplevt att
bristande information varit en bidragande faktor till negativa erfarenheter. Patienter som fått psykiatrisk tvångsvård beskrev starka negativa känslor angående sin erfarenhet av vidtagna tvångsåtgärder. De berättade om en önskan att bli respekterad som människa och ett behov att känna sig sedd och hörd. Det är fortsatt aktuellt att forska om patienters erfarenheter av
psykiatrisk tvångsvård för att hitta lösningar på hur sjuksköterskor och andra vårdgivare på bästa möjliga vis ska erbjuda psykiatrisk tvångsvård utan att skapa psykologiskt trauma. Det finns fortsatt behov av forskning av vårdpersonalens bemötande, förståelse och kunskap för människan och individen bakom sjukdomen. Om sjuksköterskan tidigt försöker förstå patientens perception och varför hen exempelvis är aggressiv ökar möjligheten också för att förstå patientens behov. Det finns även fortsatt behov av forskning om hur erfarenheten av tvångsvård kan förbättras om patienten erbjuds större delaktighet i sin vård.
18
Referenser
Referenser markerade med * ingår i litteraturstudiens resultat
Aguilera-Serrano, C., Guzman-Parra, J., Garcia-Sanchez, J. A., Moreno- Küstner, B., & Mayoral-Cleries, F. (2018). Variables Associated With the Subjective Experience of Coercive Measures in Psychiatric Inpatients: A Systematic Review. The Canadian Journal of Psychiatry. 63 (2). 129– 144. doi:10.1177/0706743717738491
Andersson, M. (2016). Integritet som begrepp och princip för god vård. I A. L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 377-388). Estland: Studentlitteratur AB.
Andersson, M. (1994). Integritet som begrepp och princip. En studie av ett vårdetiskt ideal i
utveckling. Akademisk avhandling. Åbo Akademi: Åbo akademis förlag; 1994.
*Andreasson, E., & Skärsäter, I. (2012). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 19. 15–22. doi:10.1111/j.1365-2850.2011.01748.x
Bressington, D., Stewart, B., Beer, D. & Macinnes, D. (2011). Levels of service user satisfaction in secure settings– a survey of the association between perceived social climate, perceived therapeutic relationship and satisfaction with forensic services. International Journal of Nursing
Studies, 48. 1349– 1356. doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.05.011
*Ejneborn Looi, G-M., Engström, Å., & Sävenstedt, S. (2015). A Destructive Care: Self-Reports of People Who Experienced Coercive Measures and their Suggestions for Alternatives.
Issues in Mental Health Nursing, 36(2), 96–103. doi:10.3109/01612840.2014.951134
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur
Högberg, T., Magnusson, A., Lützén, K., & Ewalds-Kvist, B. (2012). Swedish attitudes towards persons with mental illness. Nordic Journal of Psychiatry. 66(2). 86–96.
doi:10.3109/08039488.2011.596947
Jaeger, S., Pfiffner, C., Weiser, P., Längle, G., Croissant, D., Schepp, W., Kilian, R., Becker, T., Eschweiler, G., & Steinert, T. (2013). Long- term effects of involuntary hospitalization on medication adherence, treatment engagement and perception of coercion. Social Psychiatry and
Psychiatric Epidemiology. 48. 1787–1796. doi:10.1007/s00127-013-0687-x
*Johansson, M., & Lundman, B. (2002). Patients´ experience of involuntary psychiatric care: good opportunities and great losses. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 9. 639– 647. doi:10.1046/j.1365-2850.2002.00547.x
Karlsson, E. K. (2018). Informationssökning. I M., Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81–98). Lund: Studentlitteratur
Katsakou, C., & Priebe, S. (2007). Patient’s experience of involuntary hospital admission and treatment: A review of qualitative studies. Epidemiologia e Psichiatria Sociale. 16(2). 172–178. doi:10.1017/S1121189X00004802
19
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s. 58–80). Lund: Studentlitteratur
Krieger, E., Moritzb, S., Weilb, R., & Nagela, M. (2017). Patients’ attitudes towards and acceptance of coercion in psychiatry. Psychiatry Research. 260. 478–485.
doi:10.1016/j.psychres.2017.12.029
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Kuosmanen, L., Hätönen, H., Malkavaara, H., Kylmä, J., & Välimäki, M. (2007). Deprivation of Liberty in Psychiatric Hospital Care: The Patient’s Perspective. Nursing Ethics. 14(5). 597– 607. doi:10.1177/0969733007080205
*Lorem, G.F., Hem, M.H., & Molewijk, B. (2015). Good coercion: Patients’ moral evaluation of coercion in mental health care. International Journal of Mental Health Nursing. 24. 231–240. doi:10.1111/inm.12106
*McGuinness, D., Dowling, M., & Trimble, T. (2013). Experiences of involuntary admission in an approved mental health centre. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 20. 726– 734. doi:10.1111/jpm.12007
*Murphy, R., McGuinnes, D., Bainbridge, E., Brosnan, L., Felzmann, H., Keys, M., Murphy, K., Hallahan, B., McDonald, C., & Higgins, A. (2017). Service Users’ Experience of Involuntary Hospital Admission Under the Mental Health Act 2001 in the Republic of Ireland. Psychiatric
Services. 68. 1127- 1135. doi: 10.1176/appi.ps.201700008
*Olofsson, B., & Jacobsson, L. (2001). A plea for respect: involuntarily hospitalized psychiatric patients’ narratives about being subjected to coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing. 8. 357–366. doi:10.1046/j.1365-2850.2001.00404.x
Paksarian, D., Mojtabai, R., Kotov, R., Cullen, B., Nugent K. L., & Bromet, E. J., (2014). Perceived Trauma During Hospitalization and Treatment Participation Among Individuals With Psychotic Disorder. Psychiatric Services. 65(2). 266–269. doi:10.1176/appi.ps.201200556
Peterson, P. (2017). Aktionsforskning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s. 251–263). Lund: Studentlitteratur
Riahi, S., Thomson, G., & Duxbury, J. (2016). An integrative review exploring decision-making factors influencing mental health nurses in the use of restraint. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing. 23(2). 116– 128. doi.org/10.1111/jpm.12285
Sahlsten, J. M., Larsson, E. I., Sjöström, B & Plos, A-E. K. (2009). Nurse strategies for
optimising patient participation in nursing care. Skandinavian Journal of Caring Sience. 23(3). 490-497. doi:10.1111/j.1471-6712.2008.00649.x
Sailas, E., & Fenton, M. (2012). Seclusion and restraint for people with serious mental illnesses (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews. 1. 1–18.
20
Sandman, L., & Kjellström, S. (2014). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur
SFS 1991:1128. Lag om psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag 19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128
*Sibitz, I., Scheutz, A., Lakeman, R., Schrank, B., Schaffer, M., & Amering, M. (2011). Impact of coercive measures on life stories; qualitative study. The British Journal of Psychiatry. 199. 239- 244. doi: 10.1192/bjp.bp.110.087841
Socialstyrelsen. (2017, december). Förbättrad uppföljning av psykiatrisk tvångsvård. Hämtad 12 november, 2019 från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-12-15.pdf
Socialstyrelsen. (2014, december). Statistik om psykiatrisk tvångsvård - enligt lagen om
psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013. Hämtad 12 november, 2019 från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/barn-psykiska-halsa-statistik-om-psykiatrisk-tvangsvard-enligt-lpt-2013.pdf
Solbjør, M., Rise, M.B., Westerlund, H. & Steinsbekk, A. (2013). Patient participation in mental healthcare: When is it difficult? A qualitative study of users and providers in a mental health hospital in Norway. International Journal of Social Psychiatry. 59(2). 107-113. doi:
10.1177/0020764011423464
Statens Medicinsk-Etiska Råd. (2012, maj). Integritet. Hämtad 12 november, 2019 från Statens Medicinsk-Etiska Råd, http://www.smer.se/etik/integritet/
Tingleff, E.B., Bradley, S.K., Gildberg, S.A., Munksgaard., G., & Hounsgard, L. (2017). ”Treat me with respect”. A systematic review and tematic analysis of psychiatric patients´ reported perceptions of the situations assosiated with the process of coercion. Journal of Psychiatric
Mental Health Nursing. 24. 681–697. doi:10.1111/jpm.12410
Tuohimäki, C., Kaltiala-Heinob, R., Korkeilac, J., Protshenkoa, J., Lehtinend, V., Joukamaae, M. (2001). Psychiatric inpatients' views on self-determination. International Journal of Law and
Psychiatry. 24. 61-69. doi:10.1016/s0160-2527(00)00067-4
*Verbeke, E., Vanheule, S., Cauwe, J., Truijens, F., & Froyen, B. (2019). Coercion and power in psychiatry: A qualitative study with ex- patients. Social Science & Medicine. 223. 89- 96.
doi.org/10.1016/j.socscimed.2019.01.031
Wallsten, T., Östman, M., Sjöberg, R.L., & Kjellin, L. (2008). Patients’ and next-of-kins’ attitudes towards compulsory psychiatric care: Nordic Journal of Psychiatry. 62(6). 444-449. doi:10.1080/08039480801984248
Widäng, I., Fridlund, B., Mårtensson, J. (2008). Women patients’ conceptions of integrity within health care: a phenomenographic study. Journal of Advanced Nursing. 61. 540-548.
doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04552.x
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad:
Bilaga 1: Sökmatris. Databas och sökdatum Sökord Antal träffar Urval: 1 Lästa titlar Urval: 2 Lästa abstracts Urval 3: Lästa artiklar Urval 4: Valda artiklar
PsycINFO 191106 S1 DE ”Involuntary treatment” 1 312 S2 DE ”Client attitudes” 16 525 S3 DE ” Psychiatric hospitalization” 6 979 S4 DE ”Mental disorders” 126 933 S5 ”Patient*” 757 824 S6 S3 OR S4 OR S5 833 996 S7 S1 AND S2 AND S6 63 S8 S1 AND S2 AND S6
Limiters: Peer rewieved
59 S9 S1 AND S2 AND S6 Limiters:
Peer rewieved, 2000–2019
49 S10 S1 AND S2 AND S6 Limiters:
Peer rewieved, 2000–2019, English language.
42 42 20 7 4
CINAHL Plus with full text 191107 S1 MH ”Coercion” 1 904 S2 MH ”Patient attitudes” 40 876 S3 MH ”Hospitals, psychiatric” 6 375 S4 MH ”Mental disorders” 52 254 S5 ”Patient*” 1 807 329 S6 S3 OR S4 OR S5 1 846 330 S7 S1 AND S2 AND S6 61 S8 S1 AND S2 AND S6 Limiters:
Peer rewived
55 S9 S1 AND S2 AND S6 Limiters:
Peer rewived, 2005–2019
52 S10 S1 AND S2 AND S6 Limiters:
Peer rewived, 2005–2019, English language.
Bilaga 2: Artikelmatris
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Andreasson, E., & Skärsäter, I. (2012). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory
treatment: basis for an action plan. Journal of Psychiatric and
Mental Health Nursing, 19. 15–
22. Sverige.
”The purpose of the study was to describe patients’ conceptions and experiences of care in compulsory treatment for acute onset psychosis.”
Metod: Kvalitativ intervjustudie.
Inklusionskriterier: Tvångsintagna patienter
på en psykiatrisk avdelning, med psykotisk sjukdom. Svensktalande samt full förmåga att förstå deltagandet.
Exklusionskriterier: Vanföreställningar eller
kommunikationssvårigheter.
Urvalsförfarande: Avsiktligt urval. Personal
på avdelningen frågade lämpliga patienter om de ville delta.
Urval: 4 patienter, varav tre som ansåg att
deltagande skulle vara för känslomässig valde att ej deltat.
Slutgiltig studiegrupp: Tolv patienter varav
sju män och fem kvinnor i åldrarna 18 – 65.
Datainsamlingsmetoder: Semistrukturerade
intervjuer.
Analysmetod: Textanalys.
Styrkor: Det problematiseras av forskarna
att alla deltagare rekryterades från samma psykiatriska avdelning och att utfallet kan skilja mellan avdelningar. Metoden är tydligt beskriven och lätt att följa. Resultatet är strukturerat och indelat i två kategorier med tillhörande underkategorier. Patienterna fick svara på fem öppna frågor.
Svagheter: De två forskarna som
genomfört studien är de enda som tolkat intervjuerna. Att personal på avdelningen frågade om deltagande.
Två kategorier framkom för att beskriva patienternas
föreställningar och upplevelser av vård under tvångsvård i akut psykotisk fas: ”Receiving needed support” och ”Perceiving respectful care”.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Ejneborn Looi, G-M.,
Engström, Å., & Sävenstedt, S. (2015). A Self-Destructive Care: Self-Reports of People Who Experinced Coercive Measures and their Suggestions for Alternatives. Issues in
Mental Health Nursing, 36(2),
96–103. Sverige.
”To describe how people who self harm pursive alternatives to coercive measures in realation to actual experiences of psychiatric care”.
Metod: Kvalitativ metod med
självrapportering.
Inklusionskriterier: Patienter med
erfarenhet av psykiatrisk tvångsvård samt utövat självskadebeteende. Över 18 år.
Exklusionskriterier: Framgår inte. Urvalsförfarande: Slumpmässigt urval Urval: Bortfall framgår inte.
Slutgiltig studiegrupp: 19 deltagare, kön
och ålder framgår inte.
Datainsamlingsmetoder: Anonyma
självrapporter skrivna av deltagarna via enkät på forskarnas hemsida.
Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys.
Styrkor: Anonymitet kan bidra till ärligare
svar i rapporten. Samtliga författare har analyserat innehållet.
Svagheter: Urvalet är ej representativt för
befolkningen då det är en viss typ av människor som använder sig utav sociala medier och ytterligare en typ som ställer upp i undersökningar.
Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier som tillhör tre olika innehållsområden. Kategorierna beskriver kontrasten mellan deltagarnas önskemål och deras upplevelse av vård. Kategorier samt innehållsområden var: ”Encounters – A wish for understanding instead of neglect”, ”Relation – A wish for mutural relation instead of distrust” och ”Care- A wish for
professionalism instead of conterproductive care”.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Johansson, M., & Lundman, B. (2002). Patients´ experience of involuntary psychiatric care: good opportunities and great losses. Journal of Psychiatric
and Mental Health Nursing. 9.
639–647. Sverige.
”In this study five involuntary hospitalized psychiatric patients narrated their experience of being subjected to involuntary psychiatric care. The aim of the study was to obtain a deeper understanding of this experience”.
Metod: Kvalitativ intervjustudie.
Inklusionskriterier: Patienter som erhållit
psykiatrisk tvångsvård senaste två åren och bedöms tillräckligt psykiskt stabila för deltagande.
Exklusionskriterier: Patienter inlagda för
rättspsykiatrisk vård. Patienter där den psykiska hälsan kan påverkas av deltagande.
Urvalsförfarande: Avsiktligt urval. Urval: Inget bortfall framkommer.
Slutgiltig studiegrupp: Fem patienter varav
tre kvinnor och två män, mellan 27–47 år.
Datainsamlingsmetoder: Intervjuer. Analysmetod: Tematisk analysmetod.
Styrkor: Samtliga forskare analyserade
materialet. Tidigare studier samt förförståelse har tagits hänsyn till. Forskarna presenterar tydligt sitt resultat samt redovisar stycken ur intervjuerna.
Svagheter: Personalen på avdelningen
utsåg deltagarna. Bortfall framgår inte.
Tolkningen som gjordes var att erfarenheten av psykiatrisk tvångsvård karakteriseras av förluster och möjligheter. Förlust av frihet,
självbestämmande och mänsklig värdighet, dock ändå möjlighet att involveras samt delta i sin vård.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Kuosmanen, L., Hätönen, H., Malkavaara, H., Kylmä, J., & Välimäki, M. (2007). Deprivation of Liberty in Psychiatric Hospital Care: The Patient’s Perspective. Nursing
Ethics. 14(5). 597–607.
Finland.
” The aim of the study was to find out whether patients had experienced deprivation of their liberty during psychiatric
hospitalization and to explore their views about this”.
Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervju. Inklusionskriterier: Utskrivna patienter över
18 år, som fått psykiatrisk tvångsvård på en av två utvalda psykiatriska akuta
slutenvårdsavdelningar i Finland. Finsktalande.
Exklusionskriterier: Framgår inte. Urvalsförfarande: Avsiktligt urval.
Urval: Av 114 utskrivna patienter deltog 51 i
studien.
Slutgiltig studiegrupp: 51 intervjuer. Datainsamlingsmetoder: Semistrukturerade
intervjuer.
Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys.
Styrkor: Det problematiseras av forskarna
att populationen valdes från endast två avdelningar.
Uppgifterna samlades in av fyra
psykiatriska sjuksköterskor som utbildades för att utföra studie intervjuer.
Svagheter: 54% av populationen har
vårdats i mindre än en vecka och skillnaden i tid kan påverka resultatet. Det
framkommer ej vem/vilka som analyserat innehållet. Exklusionskriterier presenteras ej.
Patienterna uttryckte negativa känslor gentemot inskränkningar på deras frihet. De var stressade samt ledsnad över att ej tillträda gården fritt och kände sig förödmjukade över att personliga tillhörigheter fråntogs dem.
