Institutionen för hälsovetenskap
Patienters upplevelser av att ändra kost vid sjukdom
- En litteraturstudie
Erika Wattman Robert Ljungqvist
Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet
Institutionen för hälsovetenskap/ Högskolan väst Vårterminen 2017
Titel Patienters upplevelser av att ändra kost vid sjukdom
- En litteraturstudie
Patients experiences of amending diet due to disease - A literature-based study
Författare Erika Wattman
Robert Ljungqvist
Handledare Berit Finnström
Examinator Margareta Karlsson
Institution Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap
Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Program/kurs Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Termin/år Vårterminen 2017
Antal sidor 17
Abstract
Background: The most common cause of death in the world today are diseases related to poor diet and lifestyle. As diet and its impact on disease becomes more recognized, nurses needs to assess this and be able to support patients if they wish to modify their diet because of disease. Therefore, nurses need to have a good understanding regarding how patients experience changes in diet due to disease.
Aim: The aim of the study is to describe patients experiences of amending diet because of disease.
Method: Method of usage was a literature study. The qualitative studies were analysed using a five step model.
Results: The results were derived into three themes and six sub-themes - Motivation to
change diet with the sub themes fear that motivates and obstacles of motivation - Support from surroundings with the subthemes being understood and insufficient understanding - The need of knowledge with the sub themes coming to insight and receiving information.
Conclusion: The results showed that patients often experience fear for their illness and their life which also makes them more determined to change diet. Amending diet is not always simple due to habits and customs. The support from surroundings are important when
changing diet. Knowledge and being informed makes it easier for patients to change diet and patients also requests more information on disease and diet from their healthcare personnel. Keywords: diet change, disease, experience, lifeworld, nursing
Populärvetenskaplig sammanfattning
Alla människor kan någon gång under sin livstid drabbas av sjukdom. Idag stiger prevalensen av sjukdomar som delvis kan orsakas av dålig kosthållning och livsstil i världen. Dessa sjukdomar kan också behandlas med en bättre kost och det kräver en koständring. En
koständring kan innebära förändringar i livet och ställer krav på människan. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelser av att ändra kost vid sjukdom och genomfördes som en litteraturstudie.
Tio vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för arbetets resultat. Efter analys av de vetenskapliga artiklarna skapades tre teman och sex subteman. Temat Motivation med subteman, Rädsla som motivation och Hinder för motivation. Temat Stöd från omgivningen med subteman, Att få förståelse och Bristande förståelse samt Kunskapsbehov, med
subteman, Att komma till insikt och Att få information.
De teman som framkom utgör centrala delar för att en människa ska lyckas med en koständring på grund av sjukdom. Subtemana är viktiga aspekter utav dessa och bör tas i beaktande av sjuksköterskor i mötet med patienter.
Kost och dess samband med sjukdomar är ett modernt ämne och mer forskning bör göras på just upplevelsen av koständring vid olika sjukdomar eftersom det verkar finnas litet av det. Detta för att gynna patienter och hjälpa sjuksköterskor att ge stöd på bästa sätt i mötet med patienter.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Livsvärld och reflektion ... 1
Kost ... 2
Hälsa och livskvalité ... 3
Egenvård ... 3
Sjuksköterskans ansvar vid ändrad kost på grund av sjukdom ... 4
Problemformulering ... 4 Syfte ... 4 Metod ... 4 Litteratursökning ... 4 Urval ... 5 Analys ... 5 Resultat ... 6 Motivation ... 6
Rädsla som motivation ... 6
Hinder för motivation ... 7
Stöd från omgivningen ... 7
Att få förståelse ... 7
Bristande förståelse ... 8
Kunskapsbehov ... 9
Att komma till insikt ... 9
Att få information ... 9 Diskussion ... 9 Metoddiskussion ... 10 Resultatdiskussion ... 11 Slutsats ... 12 Praktiska implikationer ... 12
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde ... 13
Bilagor
Bilaga I- Sökhistorik
Bilaga II- Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod Bilaga III- Översiktstabell över analyserad litteratur
1
Inledning
En osund kosthållning kan vara förenligt med ohälsa samt predisponera för att sjukdomar uppstår och därmed sjukdomslidande. Exempel på sjukdomar som kan orsakas eller förvärras av dålig kosthållning är Irritable bowel syndrome, depression, fetma, Alzheimers sjukdom, renala sjukdomar och cancer. Prevalensen av dessa diagnoser stiger bland invånare i världen vilket leder till att sjukvårdskostnaderna ökar för de samhällen de lever i (World Health Organization, [WHO] 2017). Trots att det fortsätter att forskas om nutritionens inverkan på kroppen kan individer med insikt och vilja att bryta ett beteende uppleva en utmaning. Vi vill med hjälp av patienters upplevelser möta och stödja patienter i omvårdnadsprocessen. Genom att studera upplevelser av ändrade kostvanor identifieras aspekter som dels kan vara underlättande och dels problematiska, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att pedagogiskt och strategiskt bemöta samt guida patienter i att ändra kostvanor. För att möjliggöra professionell omvårdnad med utgångspunkt i patientperspektivet är det avgörande att studera patienters upplevelser av att ändra kost vid sjukdom.
Bakgrund
Idag är olika välfärdssjukdomar de vanligaste dödsorsakerna i världen. Exempel på
välfärdssjukdomar är diabetes, cancer, stroke och hjärt- och kärlsjukdom. Ohälsosam diet är en ledande orsak till dessa (WHO, 2017).
Sjuksköterskan möter i vårdandet patienter med dessa sjukdomar och ska ge individanpassad omvårdnad utifrån den enskilde patientens behov med vårdvetenskapen som grund.
Vårdvetenskapen syfte är att utveckla kunskap för att få en djupare förförståelse av patienten och hens situation. Vårdvetenskapens mål är att utveckla den optimala vården för patienten. Vårdvetenskapens kunskapsteoretiska grund kan tydliggöras med livsvärldsteorin, vilket fastställer att patientperspektivet är vårdvetenskapens kärna. Detta perspektiv innebär ett etiskt förhållningssätt som kännetecknas av respekt, integritet och värdighet (Ekebergh, 2009).
Livsvärld och reflektion
Med livsvärld menas enligt Husserl, (1970) den värld som varje individ lever i på sitt sätt och hur den uppfattar sin verklighet. Livsvärlden formas av varje individ efter dess
förutsättningar, både genom det medvetna och det omedvetna. Det medvetna är något individen kan reflektera över och skapa en uppfattning om, reflektionen bidrar till den personliga livsvärlden (Husserl, 1970). Livsvärlden formas redan i barndomen och utvecklas och förändras genom hela livet. Den påverkas av kulturella och sociala förhållanden samt vilka förutsättningar sammanhanget och miljön erbjuder. Den påverkas också till exempel av utseende, fysiska förutsättningar, vanor och allt annat i livet som är centralt för individen. Enligt Husserl (1973) kan livsvärlden relateras till den naturliga hållningen som karakteriseras av uppslukenheten av det som pågår för tillfället. I de vardagliga aktiviteterna analyserar människor inte medvetet vad de erfar, utan tar för givet att det som de är engagerade i
existerar på det sätt som de erfar det. Enligt Ekebergh (2015) har all mening och innebörd sitt ursprung i livsvärlden. För att livsvärlden skall kunna medvetandegöras krävs reflektion, alltså är reflektion navet för insikt och lärande.
2
För att förstå reflektionens roll i lärandet görs en förklaring nedan av vad reflektion innebär. Enligt Hellqvist (2004) härstammar reflektion från det latinska ordet “refléctere”, vilket betyder böja, bända, vända (= flectere), bakåt, tillbaka eller åter (= re). Enligt Henriksson (1989) kunde begreppet “refléctere” användas i betydelsen lugna ner. I kontext av det
mänskliga tänkandet innebär det att medvetandet vänds tillbaka mot sig själv, ens egna tankar, synsätt och värderingar. Husserls (1973) teori om medvetandets intentionalitet kan ge en fördjupad innebörd av reflektion i filosofisk kontext. Enligt teorin kan den mänskliga medvetenheten riktas mot objekt. Oavsett abstrakta eller konkreta objekt tillskrivs de en subjektiv mening. Erfarandet innebär alltid mer än vad som direkt visar sig. Detta är den naturliga hållningen, livsvärlden. När medvetandet riktas mot sig själv intas en distans mot den naturliga hållningen, medvetandet medvetandegör medvetandeakten, vilket kallas självreflektion. Självreflektion innebär bearbetning av det som erfars i relation till tidigare erfarenheter som specifika tankar, minnen, känslor och förväntningar.
Enligt Heidegger framträder reflektionen som en central del av förståelseprocessen.
Förståelsen involverar människans existens bland tingen (omvärld) tillsammans med andra subjekt (medvärld). Förståelsen tar sin utgångspunkt ur människans tradition och historia, vilket utgör en förstruktur (förförståelsen), som reflektionen och tolkningen rör sig igenom (hermeneutiska cirkelrörelsen). Gadamer (1989) grundar sina idéer om förståelseutveckling på Heideggers filosofi och trycker på att förståelsen fastställs av “förförståelsen” vilket är förankrat i traditionen. Enligt Gadamer sätts vår förståelseutveckling igång i mötet med omvärlden och medvärld. Överförs idén om förståelseutveckling på reflektionen, aktualiseras den i mötet mellan ny erfarenhet och förförståelsen. Den reflektiva akten skapar en ny
förförståelse vilket Gadamer kallar en horisontsammansmältning. Detta kräver ett öppet sinne för nya perspektiv, vilket är viktigt att sjuksköterskan besitter för att möjliggöra en
personcentrerad vård med patienten. Ur ett livsvärldsperspektiv innebär det att ta ett steg tillbaka ur den naturliga hållningen. Vid sjukdom kan livsvärlden drastiskt förändras eftersom förutsättningar och omständigheter förändras (Gadamer, 2003).
Kost
Enligt Dudek (2010) är matvanor och kost ofta en central del i människors liv och mer än att bara äta sig mätt för överlevnadens skull. För att både kropp och själ ska må bra är det viktigt att finna en balanserad kosthållning. Om välbefinnande innebär att kunna unna sig mindre nyttig mat ibland, kan det göras. Även om kroppen kanske skulle må bättre av en sundare kost bör hänsyn tas till välbefinnandet. Enligt Casas Patino, Rodriguez Torres, Contreras
Landgrave, Casas Patiño och Maya Martinez (2017) kan patienter med diabetes uppleva kost som en kamp. Enligt Schiavo et al. (2017) hade patienter vid intervju ett år efter laparoskopisk gastrektomi på grund av fetma svårt att följa rekommenderade kostråd.
Att drabbas av en sjukdom kan innebära att en koständring blir nödvändig för att lindra eller reversera sjukdom. Det finns olika kostråd för olika sjukdomar (Livsmedelsverket, 2017). I dagens samhälle är det både billigt och lättillgängligt med ohälsosam mat vilket gör det svårare att göra bra matval (WHO, 2017). Sjukvården har ett ansvar att ge god vård och det innebär delvis också att ge adekvat information om behandling. Behandling kan även vara i form av nutrition. Patienter skall få tillräckligt med information för att bilda sig en
uppfattning, för att kunna ta beslut om att avsäga sig eller motta vård enligt patientlagen (SFS 2014:821). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) innefattar sjuksköterskans kompetens ett holistiskt perspektiv på patientens situation, vilket inkluderade kunskap om komplexa behov, till exempel nutrition.
3
Hälsa och livskvalité
Hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller funktionshinder (WHO, 2017).
Inom omvårdnad är hälsa ett centralt fenomen. Det övergripande målet och därmed också syftet med att vårda är att främja samtförbättra hälsoprocesser och hälsa hos människor (Eriksson, 2014). När människors hälsa störs eller riskeras söker de hjälp inom sjukvården för att få hjälp att få tillbaka eller bevara hälsan (Dahlberg & Segesten, 2010). Enligt Erikssons (1990) definitionen av hälsa kan hälsa vara friskhet, sundhet och välbefinnande, där
välbefinnandet är en icke mätbar subjektiv dimension av hälsa, medan objektiv friskhet och sundhet kan mätas. Sundhet beskrivs som att vara orienterad i tid och rum samt vara klok och ha konsekvensinsikt. Friskhet beskrivs genom kroppens fysiska egenskaper, att organ och organsystem fyller sin funktion.
Livskvalitén är likt välbefinnandet en subjektiv upplevelse och föränderligt utifrån
existerande sammanhang. Livskvalité kan uttryckas genom att vara i stånd att utföra sina små och stora livsprojekt trots sjukdom. Människans upplevelse av livskvalité förutsätter
meningsfullhet och en vilja att leva detta liv. Livskraft är en annan aspekt av hälsa och uttrycks genom hanterbarhet, kraften att hantera sin livsstil samt livsmod, begriplighet att kunna välja hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). När en patient ändrar kosten gör de det för att återfå eller bevara hälsan, därför är hälsa som begrepp centralt i denna litteraturstudie.
Egenvård
Enligt Orem (2001) är egenvård den personliga vården som individer behöver varje dag för att tillgodose sin egen funktion och utveckling. Egenvården och patientens hälsa främjas i
omvårdnaden genom ett system av vårdhandlingar och vårdaktiviteter. Egenvårdsbehoven varierar i individers vardag beroende på sammanhang, ålder, utvecklingsnivå, hälsotillstånd samt effekt av medicinsk vård. En viktig iakttagelse av att lära sig tillämpa egenvård kan förstås genom att studera dess mening.
Exempelvis kan egenvården för en patient med ödem orsakat av vätske- och
elektrolytrubbningar åtgärdas genom att reglera sitt vätskeintag. Egenvårdsåtgärden är att inte dricka mer än 1000 milliliter under 24 timmar. Detta är ett undantag från de generella
egenvårdsrekommendationerna för att upprätthålla en tillräcklig vätskebalans (Orem, 2001). För att individen skall uppleva meningsfullhet med egenvårdsåtgärden behövs förståelse för dess syfte. Egenvård är en praktisk respons på ett behov av att vårda sig själv. Viljan att tillgodose behovet kan ha sitt ursprung från individen eller andra. Self-care agency,
egenvårdsförmåga är ett begrepp i Orems omvårdnadsteori och beskriver individens förmåga eller kraft att engagera sig i egenvård och bestäms utifrån basala faktorer som ålder, kön, utvecklingsnivå, sociokulturell orientering, hälsotillstånd, levnadsmönster och miljöfaktorer (Orem, 2001). Green, Steinnagel, Morris och Laakso (2014) visade hur kostvanor och fysisk aktivitet påverkade patienter efter behandlad prostata- eller bröstcancer. De beskrev kognitiva och emotionella upplevelser av sjukdomen, samt hur stor beredskap de hade att engagera sig i sina vanor avseende kost och fysisk aktivitet. Resultatet visade att deltagarna var mycket motiverade och intresserade av hur de genom egenvård kunde främja sin hälsa.
4
Sjuksköterskans ansvar vid ändrad kost på grund av sjukdom
Enligt Dahlberg och Segesten (2010) har sjuksköterskan som ansvar att främja hälsa och stötta i återställandet av hälsa samt förebygga sjukdom och lindra lidande. Nutrition är en del av både omvårdnad och medicinsk behandling (Socialstyrelsen 2000). Enligt Odencrants (2016) är ett gott näringstillstånd en förutsättning för att undvika sjukdom och återfå hälsa. För att bedöma kost, näringsintag och vidare behov är det viktigt att genomföra en
kostanamnes. I de fall koständring är nödvändigt är det bra om sjuksköterskan kan ligga steget före och förutsäga potentiella hinder i koständring som gör den svårare att genomföra, samt underlättande aspekter på individnivå och generellt (Odencrants, 2016).
Enligt Odencrants (2016) har sjuksköterskan ansvar att främja goda förutsättningar för nutrition.
Problemformulering
Världspopulationen blir allt sjukare i diagnoser som kan förhindras och förbättras av goda kostvanor. Alla individer har olika förutsättningar för egenvård. Vi vet att individer formas efter miljö, arv och kulturellt sammanhang. Egenvårdsförmåga varierar från individ till individ beroende på vilket sammanhang individen befinner sig i. Patienter påverkas på olika sätt av att byta kost på grund av sjukdom och kan ha svårt att genomföra koständringar på ett adekvat sätt. Patienters upplevelser av koständring är därför av intresse för sjuksköterskan. Sjuksköterskor möter patienter som lider av kostrelaterade sjukdomar. Nutrition och
undervisning hör till sjuksköterskans ansvar. Att beskriva patienters upplevelser av ändrade kostvanor på grund av sjukdom kan hjälpa sjuksköterskor att pedagogiskt och strategiskt bemöta och guida patienter i att ändra kostvanor.
Syfte
Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av ändrad kost på grund av sjukdom.
Metod
Enligt Friberg (2012) är den kvalitativa forskningens mening att ge en ökad insikt om människors upplevelser och erfarenheter. En litteraturstudie med kvalitativa artiklar ansågs därför vara lämpligast för att nå studiens syfte.
Litteratursökning
Innan den egentliga litteratursökningen genomfördes en inledande litteratursökning, för att få en uppfattning om vilka studier som gjorts inom problemområdet (Östlundh, 2012).
Bedömningen gjordes att tillräcklig forskning fanns inom valt område för att påbörja
5
skapa struktur i sökningarna (Östlundh, 2012). Sökningarna genomfördes i databasen Cinahl med sökorden attitude, change, patient, experience, perceptions, nutrition, diet, lifestyle och disease. Liknande sökningar gjordes i Pubmed och Proquest, dock valdes inga av artiklarna från dessa databaser till resultatet. Se bilaga 1 för exakt kombination av sökord och tekniker, samt avgränsningar. I databasen Cinahl användes ämnesord Major Heading (MH). Boolesk sökteknik med AND användes för att kombinera ämnesord och sökord. Avgränsningarna i de systematiska sökningarna var att deltagarna i studierna skulle vara vuxna från 18 år och äldre. Artiklarna skulle vara på engelska och inte äldre än 14 år, år 2003 - 2017. De skulle också vara Peer-reviewed som innebär att de är publicerade i vetenskaplig tidskrift (Östlundh, 2012). Artikeln av Yamakawa och Makimoto (2008) hittades osystematiskt.
Urval
För att hitta användbara och relevanta artiklar i sökträffarna var det nödvändigt att ta hänsyn till inklusions- och exklusionskriterier. De studier som inkluderades kom från hela världen och berörde patienter som ändrat sin kost på grund av sjukdom och hur de upplevt det. Därmed användes bara studier med patientperspektiv. Artiklar med som inte innehöll
patientperspektiv eller där patienterna själva inte kunde förmedla sin upplevelse exkluderades. I de fall där titeln stämde med syftet, lästes artikelns abstrakt för att bedöma dess relevans. Om abstraktet var relevant lästes sedan slutsatsen och tills sist hela artikeln. Ytterligare beslut togs om dess användbarhet. Efter att vi hittade 14 artiklar valdes fyra bort eftersom de visade sig inte svara mot vårt syfte. Vi inkluderade fem artiklar där patienters livsstilsförändringar studerades, kost var här en del i livsstilsförändringen. Fynd med relevans för vårt syfte inkluderades till resultatet, övriga aspekter exkluderades Slutligen valdes tio artiklar till resultatet och alla har kvalitetprövats i enlighet med Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011), för detta se bilaga II. Denna mall har tillhandahållits och justerats av Institutionen för Hälsovetenskap på Högskolan Väst. Se även bilaga III för en översikt av artiklarnas kvalitetsprövningar.
Analys
För att analysera artiklarnas resultat användes Fribergs (2012) femstegsmodell.
Femstegsmodellen är framtagen för analys av kvalitativa studier. I steg ett lästes artiklarna tillräckligt många gånger för att få god kännedom och känsla för innehållet med fokus på resultatet. Artiklarna diskuterades inbördes för att säkerställa att innehållet tolkats på samma sätt och om studien i fråga besvarat syftet. Valda artiklar till resultatet numrerades för att få en lättare översikt. I steg två identifierades resultatens meningsbärande nyckelfynd. Dessa lästes tillräckligt många gånger tills konsensus kunde uppnås angående dess relevans för syftet. I steg tre skapades schematisk översikt för att underlätta analysen genom att nyckelfynden från varje artikel skrevs ner på enskilt paper. I steg fyra jämfördes likheter och skillnader. Tre övergripande likheter identifieras och bildade teman. Från dessa identifierades sex subteman. I steg fem formulerades en ny beskrivning av varje tema och subtema.
6
Resultat
Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av ändrad kost på grund av sjukdom. Analysens resulterade i tre teman med sex subteman (Tabell 1.) Resultatet presenteras i löpande text utifrån respektive tema och subteman.
Tabell 1: Översikt över teman och subteman
Teman Subteman
Motivation Rädsla som motivation
Hinder för motivation Stöd från omgivningen Att få förståelse
Bristande förståelse
Kunskapsbehov Att komma till insikt
Att få information
Motivation
När patienter ändrar kost på grund av sjukdom upplever de motivation som centralt och viktigt för att kunna genomföra koständringar och lyckas med det långsiktigt. Motivationen påverkas av olika faktorer, framför allt motivationsfrämjande rädsla och
motivationshämmande frestelser. Rädsla som motivation
Rädsla var en central aspekt för att uppleva motivation att ändra diet på grund av sjukdom. Att leva med en allvarlig sjukdom skapade rädsla för att dö som en konsekvens av sjukdomen och motiverade till koständring (Hall, Joseph & Schwartz-Barcott, 2003; Kärner, Tingström, Abrandt-Dahlgren & Bergdahl, 2005; Condon & McCarthy, 2006); White, Bissell &
Anderson, 2011; Doyle, Fitzsimons, McKeown & McAloon, 2012). Enligt Hall et al. (2003) tillfrågades ingen av informanterna i deras studie specifikt om rädsla, ändå tog alla upp det som centralt för överlevnad och hur viktigt det var för deras motivation.
Det var inte bara rädslan för att dö som motiverade utan också rädslan för komplikationer relaterade till sjukdomen, att hamna på sjukhus igen, behöva genomgå operationer och allt vad det innebär. Därför kände patienterna att de tidigt behövde ändra kosten (Hall et al., 2003; Kärner et al., 2005; Doyle et al., 2012). Det fanns också de som var rädda för att behöva ta läkemedel på grund av sjukdomen, som blev motiverade av att eventuellt kunna slippa det med hjälp av en koständring (Malpass, Andrews & Turner, 2009). Somatiska kroppsliga signaler som till exempel smärta gav medvetenhet om den biologiska kroppen och påminde om sjukdomen. Detta påminde också om rädslan och motiverade därför till koständring (Kärner et al., 2005). Flera patienter behövde gå igenom traumatiska och skrämmande
händelser relaterade till sjukdomen. Detta skapade en påtaglig ängslighet hos patienterna som motiverade till koständring för att saker och ting skulle bli normala igen (Condon et al., 2006; White et al., 2011). Patienter såg det som ytterst nödvändigt och att de inte hade något annat val än att ändra kosten för att överleva och för att inte bli sämre. De kunde inte enbart förlita sig på läkemedel. Rädslan för att inte få se sina barn växa upp och att inte få leva längre motiverade till att ändra kosten (Doyle et al., 2012). Överlevande efter till exempel
7
hjärtinfarkt kunde ofta se sin överlevnad som att de fått en andra chans i livet och att de var tvungna att ta vara på den. Därför kände de att de behövde ändra kosten (Condon et al., 2006). En del patienter var redan medvetna om att de faktiskt misskött sin kost och efter infarkten blev de mer motiverade att sköta kosten (Doyle et al., 2012). En del som blir sjuka kan, trots rädslan, se det som en positiv sak. Hade de aldrig blivit sjuka hade de aldrig ändrat kosten till det bättre och därmed inte kunnat förhindra andra sjukdomar i framtiden (Yamakawa & Makimoto, 2008). Även om motivationen och viljan fanns där på grund av rädslan var koständringen i praxis inte helt enkel (Condon et al., 2006).
Hinder för motivation
Ändrad kost vid sjukdom kunde upplevas som svårt relaterat till att viss mat behövde undvikas. Detta gjorde att patienterna ett tag efter koständringen kände sig försummade och frustrerade vilket i sin tur gjorde att motivationen sviktade (Hall et al., 2003; Hollingdale, Sutton & Hart, 2008; Malpass et al., 2009; White et al., 2011; Taylor, Dickson-Swift & Anderson, 2013).
Frestelsen för onyttig mat var en stor orsak till sviktande motivation och avbrott i en
förändrad kost (Ahlin & Billhult, 2012). Det var ofta svårare att ändra kosten än förväntat och motivationen gick upp och ner (Condon et al., 2006). Det var som svårast att motstå frestelser på helger, när patienterna var trötta eller uttråkade och när de var hungriga eller om de
tidigare haft rökberoende (Hall et al., 2003; Doyle et al., 2012). I början av koständringen var det som svårast att upprätthålla disciplinen. Frestelser kunde bli lättare att stå emot med tiden om patienterna lärde sig att utveckla sätt att hantera den på. Det kunde vara att undvika ställen där det fanns onyttig mat, vid godishyllan i mataffären eller att bära med sig sockerfria
snacksalternativ (Taylor et al., 2013). Planering av mat och måltider var viktigt för att hantera frestelser. Flera patienter unnade sig ibland onyttig mat för att frestelsen inte skulle bli
oumbärlig som ett sätt att hantera den på (Hall et al., 2003). En del hade en dag i veckan när de unnade sig en chokladbit eller liknande (Hall et al., 2003; Doyle et al., 2012). Frestelser innebar inte bara att patienterna kände för att äta fel typ av mat, det kunde också innebära att äta för mycket eller för ofta (Hall et al., 2003). Vissa patienter saknade att bara kunna äta det de kände för utan att behöva tänka och att slippa oroa sig (Taylor et al., 2013).
Enligt Hall et al. (2003) fanns det sockerfria alternativ på snacks och godis på marknaden som diabetespatienter upplevde som underlättande vid olika tillfällen (Hall et al., 2003). Det fanns också glutenfria alternativ på marknaden, dessa var inte lika uppskattade av glutenintoleranta. De glutenfria alternativen upplevdes som fungerande ibland, speciellt i sociala sammanhang som på kalas eller vid restaurangbesök (Taylor et al., 2013).
Stöd från omgivningen
Stöd är centralt för patientens trygghetskänsla vid ändrad kost på grund av sjukdom. Patienter kan känna ensamhet i sina nya matval på grund av bristande förståelse. Tiden för mat och måltider delas ofta med familj, vänner och kollegor med mera. Omgivningen blir en del av matupplevelsen och därmed den ändrade kosten.
Att få förståelse
Att få stöd och förståelse från omgivningen i sin koständring upplevdes som positivt av patienterna (Hall et al., 2003; Kärner et al., 2005; Condon et al., 2006; Hollingdale et al.,
8
2008; Doyle et al., 2012; Taylor et al., 2013). Gott stöd upplevdes genom till synes enkla handlingar som att närstående var intresserade av att lära sig mer om sjukdomen och den ändrade kosten. Vissa partners var stöttande genom att ta sig an mer betungande aspekter som gjorde vardagen lättare vilket uppskattades eftersom det upplevdes som att de delade bördan med patienterna (Hall et al., 2003; Taylor et al., 2013). Detta kunde till exempel vara att vid planerad måltid på restaurang ringa upp i förväg för att försäkra sig om att det fanns glutenfria alternativ (Taylor et al., 2013).
Flera patienter upplevde sjuksköterskans fortlöpande stöd och guidning som positivt och uppmuntrande, vilket underlättade koständring på lång sikt. (Doyle et al., 2012). Sjukvårdens tillgänglighet och vilja att hjälpa till gav också en trygghetskänsla som var viktig (Condon et al., 2006).
Bristande förståelse
Ibland kunde det vara svårt att integrera rätt kost med familj och i större sociala sammanhang (Hollingdale et al., 2008). Ett stort problem som patienterna upplevde vid ändrad kost på grund av sjukdom var när deras familjemedlemmar ville äta mat som inte var lämplig för dem. Detta kunde upplevas som ursäkt att inte välja rätt kost eftersom det blev för jobbigt att göra olika typer av mat. Att laga mat till barn och fortfarande försöka ändra sin kost till det bättre var både omständigt och tidskrävande eftersom barnen ofta begärde en annan typ av mat (Ahlin et al., 2012). Upplevelsen av tidsbrist och stress gjorde att patienterna prioriterade sig själva sist (Ahlin et al., 2012).
Några patienter upplevde bristande förståelse relaterat till koständringen och efterfrågade därför gruppsessioner där de kunde träffa andra patienter i liknande situation, för att stötta varandra, diskutera sina upplevelser och dela med sig av sina erfarenheter för inspiration gällande kosten (Hollingdale et al., 2008).
Att äta annorlunda gav upphov till känslan av att inte vara en del av flocken och att vara den “annorlunda” personen. De upplevde att vissa var kritiska och inte kunde ta dem på allvar utan trodde bara att de ville vara trendiga och speciella. Flera Patienter upplevde därför att de var mer angelägna att socialisera sig med förstående individer eftersom de gav mer stöd och därmed en känsla av trygghet (Taylor et al., 2013).
Andra personer i omgivningen hade synpunkter och påverkade patienter som ändrade sin kost på grund av sjukdom. Detta upplevdes som hämmande för att göra sunda matval. Ej insatta och oförstående närstående kunde i vissa fall insistera på att patienten skulle äta dålig mat, vilket gjorde det svårare för individen i fråga att göra bra kostval (Hall et al., 2003).
Flera patienter upplevde frustration över att närstående var överbeskyddande under den tidiga rehabiliteringsperioden. Patienterna upplevde sig kränkta och berövade av sin autonomi. Närståendes motiv för denna handling var bristande tillit. De skuldbelade patienternas leverne som orsak till sjukdomen. Patienterna upplevde sig överväldigade av omtanken men det gjorde dem rebelliska vilket ledde till ytterligare frustration och lidande. Att återfå och bibehålla upplevelsen av självständighet var viktigt för deltagarna och ett mål i den rehabiliterande roll de upplevde sig själva i. Synsättet delades inte av närstående och patienterna upplevde sig tvingade in i en sjuk-roll. Denna skilda uppfattning orsakad av bristande delaktighet bidrog till upplevelsen av ett negativt stöd (Condon et al., 2006).
9
Kunskapsbehov
Kunskapen om sjukdom och kostens inverkan på sjukdom underlättade hanterbarheten för patienter. Begäret för kunskap om kost var angeläget för sjukdomsinsikt och hanterandet av koständringen.
Att komma till insikt
Patienter som förstod sambandet mellan kosten och deras sjukdom upplevde ett större ansvar att ändra kosten och kunde ändra den tidigt efter diagnosen ställts. De upplevde också en positivare inställning, tog eget ansvar och lät inte livet kretsa kring diagnosen (Kärner et al., 2005; Condon et al., 2006; Hollingdale et al., 2008; Taylor et al., 2013). Patienter som inte ansåg att deras kost hade någon inverkan överhuvudtaget på sjukdomen eller kunde hjälpa dem gjorde inga signifikanta koständringar (Hollingdale et al., 2008). Några patienter som trodde att koständringens fokus endast låg på viktminskning och inte på helheten upplevde inte koständringen som långsiktig (Doyle et al., 2012). Okunskap gjorde att patienter
ursäktade sig själva för att inte ändra på kosten. För vissa patienter spelade det ingen roll om de hade insikt, att ändra kosten upplevdes som för mycket av en börda (Ahlin et al., 2012). Flera patienter upplevd lättnad när de förstod att de själva kunde göra något åt sjukdomen och inte endast förlita sig på mediciner (Taylor et al., 2013). När patienterna märkte de goda effekterna av koständringen gav det en upplevelse av självkänsla och framtidstro (Malpass et al., 2009).
Att få information
Patienter upplevde att de inte fått tillräckligt med information om kost och dess
sjukdomspåverkan från sjukvårdspersonal (Hollingdale et al., 2008; Doyle et al., 2012) och att de i vissa fall själva fått hitta information om det på internet istället (Hollingdale et al., 2008). Information om kost från sjukvården kunde upplevas som svår att förstå och olika vårdgivare kunde ge olika råd (Hollingdale et al., 2008; Doyle et al., 2012). Patienterna upplevde att språket var svårt att förstå och därför kunde de inte ta till sig tillräcklig information. I sådana fall upplevdes det av värde att ha någon med sig. Enligt Doyle et al. (2012) hade patienterna svårt att ta till sig information under chockfasen efter diagnos och patienter hade svårt att minnas att de fått kostråd av hälso- och sjukvårdspersonal (Doyle et al., 2012).
Patienter uppskattade att tidigt efter diagnos få information om kosthållning vid en viss sjukdom och det fanns en önskan om att personal ska vara ärlig och öppen om kostens konsekvenser redan från början för bättre följsamhet (Hollingdale et al., 2008; Doyle et al., 2012; Kärner et al., 2005). Patienter kände behov av att få med sig skriftlig och
individualiserad information (Doyle et al., 2012).
Diskussion
Diskussionen är uppdelad i två delar. I den första delen diskuteras metoden till denna
litteraturbaserade studie och i den andra delen diskuteras intressanta och betydelsefulla delar av studiens resultat.
10
Metoddiskussion
Eftersom vi ville beskriva patienters upplevelser av ändrad kost vid sjukdom valde vi att ha kvalitativa studier som grund för vår studie. Därmed uteslöts kvantitativa artiklar. Med kvalitativ forskning som grund valde vi att göra en litteraturbaserad studie som metod. Eftersom vi hade limiterad erfarenhet i ämnet har vi varit öppna för innehåll och tolkat resultatet neutralt. Enligt Polit och Beck (2016) handlar giltighet om datans relevans för syftet samt hur väl den representerar det deltagarna tillhandahöll.
Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Proquest och Pubmed. Enligt Polit och Beck (2016) blir trovärdigheten stärkt om litteratursökningar utförs i flera databaser samt att urvalet blir mer representativ. Cinahl är en databas med huvudfokus inom omvårdnad. PubMed är en databas med fokus på både medicin och omvårdnad. Vi valde också att söka i databasen Proquest. Anledningen till att vi endast valde att söka i dessa databaser var för att vi har erfarenhet av dessa och vet hur de används för systematisk sökning. Två sökningar
gjordes i PubMed med sökorden “Nutrition”, “Emotion” och “Patient experience” samt ämnesordet "Nutritional Sciences"[Mesh]. Trots träffar inkluderades inga av dessa artiklar i resultatet då några inte hade patientperspektiv, andra var inte kvalitativa och de som var kvalitativa svarade inte på vårt syfte. En sökning gjordes i Proquest där en artikel
analyserades efter att ha fångat vårt intresse. Tyvärr svarade även den inte mot syftet, därför att deltagarna endast diskuterade om ändrad kost utan att faktiskt genomföra det. Alla valda artiklar till resultatet hittades i Cinahl. Detta kan bero på att Cinahl innehåller mest kvalitativ forskning inom omvårdnad utifrån syftet i studien.
Vi valde som avgränsningar i våra sökningar att endast använda artiklar publicerade på engelska för att det är ett internationellt språk vi behärskar. Att arbeta med ett lexikon rekommenderas av Friberg (2012). Till hjälp i översättningen användes Folkets lexikon (http://www.folkets-lexikon.csc.kth.se/folkets/).
Artiklarna skulle vara peer reviewed, det vill säga vetenskapligt granskade av experter i ämnet. Detta stärker studiens trovärdighet (Friberg, 2012). Initialt fanns förhoppningar om att hitta artiklar till resultatet från 2007 - 2017, tyvärr behövde vi gå tillbaks till 2003. Tre studier är äldre än tio år varav den äldsta är 14 år. Enligt Östlund (2012) sänks studiens trovärdighet genom att inkludera artiklar äldre än tio år. Detta är en svaghet i metoden. Vi anser att detta skulle kunna påverka resultatets tillförlitlighet och trovärdighet. Artiklarnas resultat har jämförts med varandra och det är ingen signifikant skillnad mellan de nyare och äldre
artiklarna vilket också tyder på att tillförlitligheten och trovärdigheten inte nödvändigtvis har påverkats.
För att analysera artiklarna och få fram nytt forskningsresultat har vi använt oss av Fribergs (2012) femstegsmodell för att säkerställa att det gjordes på ett vetenskapligt och vedertaget sätt. Att vi noggrant följt denna mall stärker studiens tillförlitlighet. Att vi båda har analyserat artiklarna var för sig och sedan verifierat och reflekterat tänkbara tolkningsmöjligheter med varandra stärker ytterligare tillförlitligheten. Att vi sedan har haft möjlighet att diskutera utformandet av teman, subteman och litteraturstudien i sin helhet med handledare examinator och andra studenter har främjat stringensen samt delaktigheten. Samtliga artiklar nådde grad ett i kvalitet vilket innebär att alla artiklarna är av hög kvalitet (se bilaga III). Detta ökar denna studies tillförlitlighet enligt Willman, Stoltz, och Bahtsevani (2011). Fem av de valda artiklarna till resultatet studerades patienters livsstilsförändringar, deras resultat var inte avvikande i förhållande till övriga artiklar där endast kostupplevelsen studerades. Transferability (överförbarhet) handlar om hur kvalitativa fynd kan appliceras i andra liknande kontexter. Överförbarhet är en aspekt av studiens tillförlitlighet (Polit och Beck 2016). Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att ändra kost vid sjukdom oavsett specifik diagnos. Artiklarna som hittades behandlar fyra olika diagnoser och
11
upplevelserna var snarlika oavsett diagnos, detta tyder på att även andra diagnoser kan ge upphov till liknande upplevelser. Det skapar överförbarhet eftersom informationen kan överföras till andra diagnoser.
De artiklar vi valde till resultatet har alla fått godkännande av etisk kommitté i det landet där studien gjordes. Enligt Polit och Beck (2016) stärker en etisk granskning forskningens
trovärdighet. För denna studie krävdes ingen ansökan om etiskt tillstånd därför att det inte var någon empirisk studie (SFS 2008:192).
Resultatdiskussion
Resultatet visar på tre teman med vardera två subteman. Alla teman och subteman är beroende av varandra för att kunna förstå patienters upplevelse av att ändra kost på grund av sjukdom. Alla temana påverkar och kompletterar varandra.
Vid ändrad kost på grund av sjukdom är motivation viktig för patienter. Motivation och beslutsamhet ökar med att en sjukdom diagnostiseras (Hammond, Chapman & Barrs, 2011). Den största motivationen är rädsla. Framförallt rädslan för att bli sämre eller att dö i
sjukdomen. Enligt Beeken, Williams, Wardle och Croker (2016) var patienters som överlevt sin cancer motiverade till att ändra kosten främst för önskan att uppleva välbefinnande och för att vara generellt hälsosamma, inte nödvändigtvis för att förebygga sjukdom. Viljan att få fortsätta leva och att få uppleva det livet har att erbjuda är angeläget och risken för att gå miste om det stärker rädslan. När friskheten hotas av sjukdom sker en förändring i den
subjektivt levda kroppen. En förändring av den subjektiva levda kroppen blir en förändring av tillgången till livet (Merleau-Ponty, 1997). Detta är av värde för sjuksköterskor att beakta i mötet med patienter för att kunna stödja dem och bemöta dem pedagogiskt (Ekebergh, 2015). För en patient som lägger om kosten på grund av sjukdom förändras livsvärlden inte bara på grund av sjukdom utan också på grund av nya vanor som måste implementeras. Det som patienten tidigare ansåg eller trodde var hälsosam kost kanske inte är det längre och kanske inte går att äta på samma basis. På samma gång som rädslan är närvarande måste patienter, vilket resultatet antyder, hantera frestelse. Frestelse gjorde koständring svårare att genomföra. Att leva med rädsla som motiverande och sedan hantera frestelse som ständigt motverkande faktor till förändring kan leda till stress, förvirring och otrygghet. För att återfå tryggheten i tillvaron menar Dahlberg och Segesten (2010) att människan måste ta kontroll över sitt liv och livssituationen igen och bemästra den vid sjukdom. Sjuksköterskan kan endast stötta och vägleda patienten i hälsoprocessen.
För att den vårdande relationen skall vara vårdande är patientens upplevelser centrala och styrande för hur sjuksköterskan agerar. Om all mening och innebörd har sitt ursprung ur livsvärlden (Ekebergh, 2015), är det genom att närma sig den i det unika mötet med patienten som vårdandet blir personcentrerat. Genom att sjuksköterskan träder ur den naturliga
hållningen möjliggörs en djupare förståelse för patienten, vilket optimerar förutsättningarna för stöd och vägledning i hälsoprocessen. Enligt resultatet är stöd från omgivningen viktigt i patienters upplevelse av att ändra kosten på grund av sjukdom och skapar en känsla av trygghet. Sjuksköterskor har inte bara kontakt med patienter utan också med anhöriga. Med denna information kan sjuksköterskor bli bättre på att också informera anhöriga i möten med dem om hur nödvändig koständringen är. Detta för att anhöriga ska kunna utgöra ett bättre stöd till patienten vilket resultatet påvisar att det behövs. Dahlberg och Segesten (2010) stödjer detta och menar att det är bra om närstående inkluderas i en patientcentrerad vård. Familjemedlemmar och släktingar kan utgöra en betydelsefull del i patienters potential för att kunna ta makten över sin hälsa och därmed också få ett ökat välbefinnande.
Patientstöd är inte endast en envägskommunikation mellan vårdare och patient utan familjen bör också inkluderas och ibland också arbetsgivare (Ludvigsson et al., 2015). Stöd bör inte
12
enbart återfås av närmast närstående utan också i vänskapskretsen enligt resultatet. Vänner kan ha svårt att acceptera nya vanor och risken finns för ifrågasättande vilket kan påverkar patienten negativt. Det skapar en känsla av att vara annorlunda. Dessa personer är inte lätt för sjuksköterskan att nå ut till eftersom de inte vanligtvis närvarar vid patienters sjukvårdsbesök. Det sjuksköterskan kan göra är att undervisa patienten för en djupare insikt om sin sjukdom vilket möjliggör patientens förmåga att undervisa vänner.
Resultatet visar att sjukvården likväl som närstående och vänner kan upplevas utgöra stöd för patienter. Sjukvårdens tillgänglighet för stöd skapar en känsla av trygghet hos patienter och detta kan sjuksköterskan hjälpa till med genom ömsesidig interaktion (Brobeck, Odencrats, Bergh & Hildingh, 2014). Resultatet visar att patienter upplever insikten i varför de bör göra en koständring som viktig, för att kunna genomföra en koständring. Patienterna som saknade insikt fann ingen mening med att göra en koständring. Enligt Ekebergh (2015) hade all mening och innebörd sitt ursprung ur livsvärlden, vilket endast kunde aktualiseras genom reflektion. Enligt Burden (2017) är patientens insikt om varför vissa handlingar är
fördelaktiga och andra skadliga avgörande för att patienten självständig skall fatta
välgrundade sunda beslut, vilket möjliggör och förankrar egenvården med ett konsekvent motiv. Price (2016) anser att insikt i sjukdom och behov av egenvård är avgörande för följsamheten av rekommendationer.
Sjuksköterskor bör kunna identifiera när patienter är mindre mottagliga för ny kunskap och att i dessa sammanhang är det mer motiverat att lämna skriftlig information enligt resultatet. Viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal är medvetna om hur kunskap kan manifesteras hos en patient och anpassa undervisning för att individen ska kunna ta det till sig kunskapen på bästa möjliga sätt (Price, 2016).
Slutsats
Studien visar att det finns många aspekter av upplevelsen av att ändra kost på grund av sjukdom. Rädsla är en avgörande och motiverande faktor föra att justera kosten. Oavsett om den orsakas av upplevd sjukdom eller av blotta tanken. Frestelser för onyttig mat gör att motivationen kan svikta. Stöd och delaktighet från närstående, vänner samt sjukvårdspersonal skapar trygghet vilket underlättar att ändra kosten. Information om sjukdom och kost samt undervisning från sjukvårdspersonal ger bättre sjukdomsinsikt och är en bra grund för patienten att kunna ta ställning och göra sundare val.
Slutsatsen vi kan dra från studien är att koständring på grund av sjukdom kan vara mycket utmanande. Det krävs motivation, stöd och kunskap för att lyckas långsiktigt. Det är viktigt att sjuksköterskan ser patienten utifrån ett helhetsperspektiv i ett föränderligt sammanhang, är lyhörd för patientens livsvärld och intar ett personcentrerat förhållningssätt.
Praktiska implikationer
Resultatet är av värde för omvårdnaden och sjuksköterskans yrkesutövning. Resultatets teman är viktiga aspekter att ta i beaktande för sjuksköterskor som personcentrerat kommer stötta och utbilda patienter till att göra en kostförändring. Det ger en indikation till vilka delar sjuksköterskan bör arbeta extra mycket med för att hjälpa patienter framgångsrikt under och
13
efter en koständring. Med denna information kan sjuksköterskan leda och utbilda kollegor för att sprida kunskapen. För varje patient en sjuksköterska hjälper i sin koständring kan
egenvården främjas och samhällets resurser sparas. Sjuksköterskan bör arbeta för att fokus ska läggas vid patienters kost och dela med sig av studiens fynd. Genom teamarbete och att verka för att sjuksköterskans arbetsgivare ska agera och göra detsamma. Utmaningen ligger i hur väl den legitimerade sjuksköterskan utifrån personcentrerat förhållningssätt kan identifiera och hantera fynden i denna litteraturstudie, hos patienter med behovet av stöd för att ändra kost. Kommersiella frestelser från livsmedelsföretag är och kommer förbli ett förekommande fenomen i samhället. Medvetenhet av studiens resultat bland patientföreningar, patienters familjer och kompiskretsar kan främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande för patienten.
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans
kompetensområde
Vi är i behov av mer kunskap i coachningstekniker, motiverande samtal samt pedagogik för sjuksköterskor relaterat till koständring eftersom resultatet påvisar att information kring kost från sjukvårdspersonal kan vara bristfällig. På detta behövs det mer kunskapsutveckling. Det kan också vara bra för sjuksköterskeprofessionen att forska mer på hur sjuksköterskan upplever att stödja och undervisa patienter i koständring. Mer forskning efterfrågas även på närståendes upplevelser av koständring och hur det påverkar dem eftersom resultatet beskriver vikten av närståendes stöd. Många studier som gjorts på upplevelsen av att ändra kosten på grund av sjukdom idag är gjorda på framförallt diabetespatienter och patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Även om upplevelserna av koständring vid både diabetes och hjärt- och
kärlsjukdom var liknande i resultatet kan det vara bra att utföra forskning med samma syfte på patienter med andra typer av kostrelaterade sjukdomar.. Det behövs också mer forskning på koständring och upplevelsen av det oavsett sjukdom. Eftersom prevalensen av dessa
sjukdomar stiger, kommer det med största sannolikhet i framtiden vara fler av dessa patienter med viljan att ändra kosten. Därför är det bra om sjuksköterskor och sjukvårdspersonal har god kunskap i ämnet. Det ger en bättre och effektivare vård vilket kan förebygga ytterligare sjukdom och ohälsa samt bespara resurser inom sjukvården. Forskning på hur barn upplever föräldrars koständring är också intressant eftersom barn också kan påverkas stort av sina föräldrar.
14
Referenser
Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes - a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal Of Primary Health Care,
30(1), 41-47. doi:10.3109/02813432.2011.654193
Beeken, R., Williams, K., Wardle, J., & Croker, H. (2016). 'What about diet?' A qualitative study of cancer survivors' views on diet and cancer and their sources of information.
European Journal Of Cancer Care, 25(5), 774-783. doi:10.1111/ecc.12529
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients' experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing,
13(1), 1-14. doi:10.1186/1472-6955-13-13
Burden, M. (2017). Supporting patients to self-manage their diabetes in the community.
British Journal Of Community Nursing, 22(3), 120-122
Casas Patino, D., Rodriguez Torres, A., Contreras Landgrave, G., Casas Patiño, I., & Maya Martinez, M. A. (2017). Social Representations of the Diet in Patients with Diabetes Mellitus.
Diversity & Equality In Health & Care, 14(2), 46-52.
Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: patients perspectives. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 5(1), 37-44.
Dahlberg, K., & Segersten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Doyle, B., Fitzsimons, D., McKeown, P., & McAloon, T. (2012). Understanding dietary decision-making in patients attending a secondary prevention clinic following myocardial infarction. Journal Of Clinical Nursing, 21(1/2), 32-41.
doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03636.x
Dudek, S. (2010). Nutrition essentials for nursing practice. Lippincott Williams & Wilkins. Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda - med stöd av handledning. Lund: studentlitteratur. Ekebergh, M. (2015). Lärande och reflektion med livsvärlden som grund. I M. Berglund., & M. Ekebergh (Red.), Reflektion i lärande och vård (s.21 - 44). Lund: studentlitteratur. Eriksson, K. (1990). Hälsans idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Stockholm: Liber.
Flensner, G. (2010). Vem är patienten? I. E. Dahlborg-Lyckhage, (Red.). Att bli sjuksköterska
– en introduktion till yrket och ämne. (ss.109 - 115). Lund: Studentlitteratur
Folkets lexikon (2017). Hämtad 2017-06-14 från http://www.folkets-lexikon.csc.kth.se/folkets/
15
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade
examensarbete (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Gadamer, H-G. (2003). Den gåtfulla hälsan. Essäer och föredrag. Ludvika: Dualis förlag AB. Gadamer, H-G. (1989). Truth and method. New York: The Crossroad Publishing Corporation. Green, H., Steinnagel, G., Morris, C., & Laakso, E. (2014). Health behaviour models and patient preferences regarding nutrition and physical activity after breast or prostate cancer diagnosis. European Journal Of Cancer Care, 23(5), 640-652. doi:10.1111/ecc.12190 Hall, R., Joseph, D., & Schwartz-Barcott, D. (2003). Overcoming obstacles to behavior change in diabetes self-management. Diabetes Educator, 29(2), 303-311.
Hammond, G., Chapman, G., & Barr, S. (2011). Healthy midlife Canadian women: how bone health is considered in their food choice systems. Journal Of Human Nutrition & Dietetics,
24(1), 61-67. doi:10.1111/j.1365-277X.2010.01125.x
Hellqvist, E. (2004). Svensk etymologisk ordbok. Hämtad 2017-04-22 http://runeberg.org/svetym/
Henriksson, A. (1989) Vårt antika modersmål. Stockholm: Atlantis Förlag.
Hollingdale, R., Sutton, D., & Hart, K. (2008). Facilitating dietary change in renal disease: investigating patients' perspectives. Journal Of Renal Care, 34(3), 136-142.
Husserl, E. (1970). The crisis of the european science and the transcendental phenomenology:
An introduction to phenomenological philosophy.
Evanston, IL: Northwestern University press
Husserl, E. (1973). Experience and judgement. Evanstone, IL: North Western University Press.
International Council of Nurses. (2012). Code of ethics for nurses. Hämtad 2017-03-30 från http://www.icn.ch/who-we-are/code-of-ethics-for-nurses/
Johansson, G. (2015). Vegetariska koster. I T. Cederholm., E. Rothenberg (Red.), Mat och
hälsa - en klinisk handbok. (s. 213 - 216). Lund: Studentlitteratur.
Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, B. (2005). Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Journal Of Advanced Nursing, 51(3), 261-275. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03467.x
Ludvigsson, J., Card, T., Ciclitira, P., Swift, G., Nasr, I., Sanders, D., & Ciacci, C. (2015). Support for patients with celiac disease: A literature review. United European Gastroenterol
16
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I M, Granskär., & B, HöglundNielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård, (s. 187 -201). Lund: Studentlitteratur.
Livsmedelsverket. (2017). Sjukdomar, allergier och hälsa. Hämtad 2017-03-30 från https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa Malpass, A., Andrews, R., Turner, K., Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K. M. (2009). Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: a qualitative study. Patient Education & Counseling, 74(2), 258-263. doi:10.1016/j.pec.2008.08.018 Merleau-Ponty, M. (1997). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Nordic Council of Ministers.(2014). Nordic Nutrition rekommendation. Hämtad 2017-05-11 från
https://www.norden.org/en/theme/former-themes/themes-2016/nordic-nutrition-recommendation/nordic-nutrition-recommendations-2012
Odencrants, S. (2016). Nutrition och ätande. I N, Jahren Kristoffersen., F, Nortvert., E-A, Skaug., J, Leksell., & I, Källström Karlsson (Red.) Praktiska grunder för omvårdnad. (s. 179 - 216). Stockholm: Liber.
Orem, D. E. (2001). Nursing Concepts of Practice. St. Louis: Mosby, Inc.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. 10.ed. Philadelphia:Wolters Kluwer.
Price, P. (2016). How can we improve adherence?. Diabetes/Metabolism Research &
Reviews, 32201-205. doi:10.1002/dmrr.2744
Schiavo, L., Scalera, G., Pilone, V., De Sena, G., Ciorra, F. R., & Barbarisi, A. (2017). Patient adherence in following a prescribed diet and micronutrient supplements after laparoscopic sleeve gastrectomy: our experience during 1 year of follow-up. Journal Of Human Nutrition
& Dietetics, 30(1), 98 - 104. doi:10.1111/jhn.12427
SFS 2008:192. Lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser
människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 19 Maj
från https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20080192.pdf
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 17 maj, 2017, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Socialstyrelsen (2000). SoS-rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg: Prevention
och behandling. Hämtad 2017-03-30 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11653/2000-3-11_0003012.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 17 maj 2017 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-17
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Taylor, E., Dickson-Swift, V., & Anderson, K. (2013). Coeliac disease: the path to diagnosis and the reality of living with the disease. Journal Of Human Nutrition & Dietetics, 26(4), 340-348. doi:10.1111/jhn.12009
White, S., Bissell, P., & Anderson, C. (2011). A qualitative study of cardiac rehabilitation patients' perspectives on making dietary changes. Journal Of Human Nutrition & Dietetics,
24(2), 122-127. doi:10.1111/j.1365-277X.2010.01136.x
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2017). Global Health Observatory (GHO) data Hämtad 2017-03-10 från http://www.who.int/gho/ncd/en/
Yamakawa, M., & Makimoto, K. (2008). Positive experiences of type 2 diabetes in Japanese patients: an exploratory qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 45(7), 1032-1041.
Östlund, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning
Bilaga I
Redovisning av systematisk sökning
Cinahl 2017-03-14
Sökord Träffar Lästa titlar Läsa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 (MH "Attitude to Change") 2598 S2 Diet 65873 S3 (MH "Attitude to Change") AND diet 71 Begränsningar: 2007 - 2017, Engelska, Peer review, Abstract available 13 13 4 4 1 Cinahl 2017-03-29
Sökord Träffar Lästa titlar Läsa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 experience lifestyle changes 1185 S2 struggle 96477 S3 S1 AND S2 16 Begränsningar: 2007 - 2017, Engelska, Peer review, Abstract available 10 10 2 1 1
Cinahl 2017-04-16
Sökord Träffar Lästa titlar Läsa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 Experience change of diet 423 S2 Disease 526833 S3 S1 AND S2 138 Begränsningar: 2007 - 2017, Engelska, Peer review, Abstract available 85 85 8 7 4 Cinahl 2017-04-17
Sökord Träffar Lästa titlar Läsa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 Lifestyle changes 7217 S2 patients' perspective 2799 S3 S1 AND S2 25 Begränsningar: 2007 - 2017, Engelska, Peer review, Abstract available 14 14 2 1 1
Cinahl 2017-04-17
Sökord Träffar Lästa titlar Läsa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 motivation to change diet experience 35 Begränsningar: 2005 - 2017, Engelska, Peer review, Abstract available 19 19 1 1 1 Cinahl 2017-04-18
Sökord Träffar Lästa titlar Läsa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 (MH “Diet”) 28315 S2 Illness management 11989 S3 Experience 176116 S4 S1 AND S2 AND S3 8 Begränsningar: 2003 - 2017, Engelska, Peer review, Abstract available 8 8 2 1 1
Bilaga II
Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ
metod
Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod är utarbetad av Institutionen för hälsovetenskap Högskolan Väst med utgångspunkt från mall
presenterad i Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Finns det ett tydligt syfte? Ja Nej Framkom ej Informant karaktäristika
Antal ………. Ålder ………. Man/kvinna ……….
Är kontexten presenterad? Ja Nej Framkom ej
Finns etiskt resonemang? Ja Nej Framkom ej
Urval
- Relevant? Ja Nej Vet ej
- Strategiskt? Ja Nej Ej relevant
-datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej - analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej Giltighet
- Är resultatet logiskt och begripligt? Ja Nej Vet ej - Råder datamättnad? Ja Nej Ej relevant - Råder analysmättnad? Ja Nej Ej relevant Kommunicerbarhet
-Är resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej -Redovisas resultatet i förhållande till
-Teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej
-Genereras teori? Ja Nej Ej relevant
Kvalitetsberäkning
Varje ja ger ett (1) poäng, varje nej eller vet ej ger noll (0). Totalsumman räknas i procent Granskningspoäng; grad I (80-100%) grad II (70-79%) grad III (60-69%)
Tidskriftens bedömningssystem Peer review Double blinded Single blinded Ej angivet
Översikt av analyserad litteratur Bilaga III
Problem och
syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat
Kvalitetsgransk ning Författare : Ahlin, K., & Billhult, A. Årtal: 2012 Land: Sverige Det finns för lite forskning på hur kvinnor upplever livsstilsförändri ngar på grund av diabetes. Beskriva hur kvinnor hanterar nödvändiga livsstilsförändri ngar på grund av kronisk sjukdom med diabetesmodelle n Kvalitativ artikel. Djupintervjue r. Fenomenologi sk analys 10 kvinnliga deltagare med diagnosen typ 2 diabetes. Medelålder 65 år Press från omgivningen. Frestelser och hitta skäl till att inte göra ändringar. Inte ha tillräckligt med kunskap Grad 1 Författare : Condon, C., & McCarthy, G. Årtal: 2005 Land: Irland Det finns för lite forskning på patienters perspektiv av att göra och underhålla livsstilsförändri ngar relaterade till hjärtinfarkt. Undersöka patienters perspektiv av att genomföra livsstilsförändri ngar efter en hjärtinfarkt Kvalitativ artikel Djupintervjue r som analyserades tematiskt 9 män och 1 kvinna i åldrarna 38 - 75 år. informanterna hade blivit utskrivna efter hjärtinfarkt Teman: Varningstecken, ansvar, överlevnad Grad I Författare : Doyle, B., Fitzsimons, D., McKeowo n, P., & McAloon, T. Årtal: 2010 Det finns för lite forskning kring följsamhet av kostråd Undersöka problem som påverkar valet av mat hos patienter på en sekundär preventionär Kvalitativ artikel Fenomenologi sk metod. Semistrukture ra-de intervjuer som spelades in för att sedan analyseras och tolkas 5 män och 4 kvinnor i åldrarna 49 - 69 år som deltog i ett rehabiliteringspro gram för hjärtinfarkt Rädsla, självkontroll och beslutsamhet underlättade bättre matval. Viljestyrka, dåligt minne av information och ytterligare stöd gjorde det svårare att göra bra matval.
Land: Storbritann ien klinik efter hjärtinfarkt Författare : Hall, R., Joseph, D., & Schwartz-Barcott, D. Årtal: 2003 Land: USA
Man vet för lite om hur patienter bibehåller livsstilsförändri ngar över en längre tid vid diabetes Beskriva hinder som 5 patienter med typ 2 diabetes stod inför i deras vardag med specifika strategier för att underhålla diet, motion och SMBG Kvalitativ artikel med djupintervjuer . Intervjuerna spelades in, analyserades och jämfördes med varandra. 3 män och 2 kvinnor i åldrarna 55 - 82 år. Dessa hade valts ut från en tidigare gjord studie på diabetes och de föll under kriterierna för att vara med i denna studien.
Tråkigt och svårt att hålla sig ifrån onyttig mat men det blev lättare när de såg att blodsockret gått ner efter att de mätt det. Grad I Författare : Hollingdal e, R., Sutton, D., & Hart, K. År: 2008 Land: Storbrittani en Patienters vilja att godta kostråd i samband med njursjukdom måste undersökas och bes för framtida interventioner Undersöka nuvarande syn på diet och dess roll i presentation och hantering av sjukdom hos njursjuka patienter Kvalitativ artikel Intervjuer som spelades in och sedan skrevs ner för att sedan analyseras 20 deltagare, både män och kvinnor, 45 år och äldre Personlig attityd och känslor belyses såsom förvirring och depression. Patienter tyckte diet var viktigt men patienter lyckades olika i att hålla den. Känslor av att inte få tillräckligt med information Grad I Författare : Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, Björn. Årtal: 2005 Existerande forskning på livsstilsförändri ngar efter hjärtinfarkt är motsägelsefulla Undersöker hur patienter under rehabiliteringsfa sen efter en hjärtinfarkt upplever livsstilsförändri ngar relaterade Kvalitativ artikel Intervjuer som analyserades fenomenograf iskt 113 patienter, män och kvinnor, under 70 år Rädsla som motivation. Ökad medvetenhet med kunskap och sjukdomsinsikt. Positivt med ett socialt och stödjande nätverk.
Land: Sverige till hjärtinfarkten Författare : Malpass, A., Andrews, R., Turner, K., Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K. M. Årtal: 2009 Land: England Det är oklart huruvida patienter finner det lättare att genomföra flera livsstilsförändri ngar än att bara göra en. Eller om flera förändringar agerar produktivt eller kontraproduktiv t Undersöka patienter som nyligen diagnostiserats med typ 2 diabetes och deras erfarenhet av att genomföra enstaka (diet) eller flera (diet och fysisk aktivitet) ändringar för att 1: bedöma om ökad fysisk aktivitet gjorde det lättare eller svårare att genomföra diet ändring och vise versa. Kvalitativ artikel Djupintervjue r som analyserats tematiskt. 30 individer i åldrarna 30 - 80 år som blivit diagnostiserade inom de senaste 6 månaderna.
Diet och mer fysisk aktivitet kompletterar varandra och flera livsstilsförändri ngar är mer hjälpfullt än kontraproduktiv t. Anledningar till varför man genomför ändringarna. Grad I Författare : Taylor, E., Dickson-Swift, V., & Anderson, K. Årtal: 2012 Land: Australien
Det finns lite forskning på celiaki och hur det är att leva med det
Utforska upplevelsen av att leva med celiaki Kvalitativ artikel Intervjuer med tematisk analys 10 kvinnor mellan 31 och 60 år som har haft diagnostiserad glutenintolerans i mer än 2 år. Victoria Australien Patienterna reaktioner att leva med diagnosen. övergången till glutenfri mat. Rekommendatio ner som främjar medvetenheten om
glutenintolerans .
Författare : White, S., Bissell, P., & Anderson, C. Årtal: 2011 Land: Storbrittani en Det finns för lite forskning på koständring och patienters perspektiv på det efter hjärtinfarkt. Utforska hjärt-rehabiliterande patienters upplevelse av att ändra och upprätthålla kost. Djupgående inspelade intervjuer. Patienterna skall ha avklarat sjukhusets rehabiliteringspro gram för hjärtsjuka. 15 deltagare. Män och kvinnor 42 - 65 år. “Follow up” intervjuer gjorde på 10 av deltagarna 9 månader efter första intervjun genomfördes. Patienterna tenderade att upprätthålla den ändrade kosthållningen bättre om dem begrep att det gjorde på grund av deras sjukdom. Grad I Författare : Yamakawa , M., & Makimoto, K. Årtal: 2008 Land: Japan Det finns mycket forskning på negativa upplevelser av diabetes men inte positiva Undersöka positiva erfarenheter hos patienter med typ 2 diabetes, positiva tankar och bra känslor i hanteringen av sin diabetes Kvalitativ artikel Intervjuer som analyserades tematiskt 15 deltagare sju kvinnor och åtta män som fått diagnosen typ 2 diabetes
Olika positiva aspekter som att få en bra anledning att äta bättre och att känna sig tryggare för att man äter bättre
Högskolan Väst
Institutionen för hälsovetenskap 461 86 Trollhättan
Tel 0520-22 30 00 Fax 0520-22 30 99
