Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Tydliggörande pedagogik och individuella anpassningar
för elever med ASD - en fallstudie
TEACCH and individual accomodations for pupils with ASD
- a case study
Maria Petersson
Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2019-01-09
Examinator: Kristian Sjövik Handledare: Anna-Karin Svensson
2
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till Fallstudieskolan och dess personal och framförallt
informanterna, för att jag fick möjlighet att göra studiebesöket och ta del av deras verksamhet. Ytterligare ett tack riktar jag till handledaren Anna-Karin Svensson för allt stöd och
uppmuntran under arbetes gång. Ett sista tack går till nära och kära för all support och tålamod under tiden med skivandet av studien.
3
Sammanfattning/Abstract
Petersson, Maria (2018). Tydliggörande pedagogik och individuella anpassningar- en fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Att få kunskap om det pedagogiska arbetssättet tydliggörande pedagogik, som är utarbetat för att passa elever med autism eller ASD (Autism Spectrum Disorder) och hur det sedan skulle kunna användas i svensk grundskola. Och vilka anpassningar i den fysiska miljön som skulle kunna användas i grundskola för eleverna med ASD eller liknande funktionsvariation skull kunna få en verksamhet som fungerar bättre för dem.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att utforska vilka pedagogiska arbetssätt som personalen på en specialiserad skola för elever med autism (ASD) använder för att eleverna ska uppleva sin skolgång som meningsfull, begriplig och hanterbar. Och vidare undersöka om det kollegiala lärande underlättar arbetet med de pedagogiska arbetssätten.
Frågeställningar
• Vilka pedagogiska arbetssätt använder skolan för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna?
• Hur är den fysiska miljön anpassad? • Hur ser det kollegiala lärandet ut?
Teori
I studien används Antonovskys teori om det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005). Då det salutogena perspektivet också ligger till grund för KASAM (Känsla Av SAMmanhang). De tre komponenterna som KASAM bygger på är gemensamma för den tydliggörande
4
pedagogiken. Som specialpedagogisk teori används kategorisk och relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet (Ahlberg, 2013; Nilholm, 2005)
Metod
Valet av metoden för denna studie är en fallstudie med intervju som huvudmetod, men även dokumentstudier och observation av den fysiska miljön har gjorts.
Resultat
Resultatet av denna studie visar att den tydliggörande pedagogiken är det pedagogiska arbetssätt som framför allt används för att göra Fallstudieskolan verksamhet tydlig och
begriplig för elever med autism eller ASD. Studien visar också att det finns flera anpassningar i den fysiska miljön som kan behöva göras för att miljön ska vara hanterbar för eleverna. Det kollegiala lärandet mellan lärarna är av stor betydelse för arbetssättet.
Specialpedagogiska implikationer
Som specialpedagog är det viktigt att stödja lärarna i arbetet med att anpassa lärmiljön på en skola för att verksamheten ska fungera optimalt för alla elever. Med kunskapen om den tydliggörande pedagogiken så har specialpedagogen möjlighet att underlätta vardagen för elever med ASD på skolan tillsammans med övrig personal. I reflekterande samtal och handledning tillsammans med en specialpedagog får lärarna möjlighet att med sina erfarenheter och kunskaper ut utveckla och anpassa lärmiljön så den blir så gynnsam som möjligt för alla elever.
Nyckelord
Autism, Individuella anpassningar, Lågaffektivt bemötande, Tydliggörande pedagogik, Visuellt Stöd
5
Innehållsförteckning
INLEDNING OCH BAKGRUND ...6
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...7
AVGRÄNSNINGAR ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. CENTRALA INNEHÅLL ...8 TIDIGARE FORSKNING ...9 AUTISM...………..………8 TEACCH………..………10 LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE………..…...……….………..12 TEORETISK FÖRANKRING ... 14 METOD ... 16 URVALSGRUPP ... 18 GENOMFÖRANDE ... 18
ANALYS OCH BEARBETNING ... 19
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 20
TILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET………...………..………20
RESULTAT OCH ANALYS ... 22
TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK………....………22
ANPASSNINGAR I DEN FYSISKA MILJÖN………...……26
KOLLEGIALT LÄRANDE………..…29 DOKUMENTSTUDIE………...31 OBSERVATION………....……….……….….33 SAMMANFATTANDE ANALYS………...………..………34 DISKUSSION ... 3535 RESULTATDISKUSSION ... 35 SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 39 METODDISKUSSION ... 40
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 41
REFERENSER ... 42
BILAGA 1 MISSIVBREV ... 45
6
Inledning och
bakgrund
I mitt arbete i förskoleklass under flera år har jag träffat många elever. Under åren har det funnits några elever som utmanat mig mer än andra. Detta har ofta varit elever med
funktionsvariation liknade autism spectra disorder (ASD). Dessa elever har på olika sätt visat att de inte tycker att verksamheten har varit meningsfull och begriplig. Jag har under åren fått insikt i att elever med funktionsvariationer liknande ASD har ett annat sätt att tänka än de övriga eleverna i en klass. Under min utbildning till specialpedagog har jag ofta tänkt på dessa elever och jag vill utveckla kunskap i att förstå hur de tänker och hur jag på bästa sätt kan göra deras skolgång mer tydlig, begriplig och hanterbar. Att inkludera elever med ASD har både jag och många kollegor upplevt som svårt. Enligt skollagen kap 3§2 (2016) har alla elever rätt att lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I Lgr 11 (2018 s. 2) står det att” undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.” Med dessa riktlinjer är det viktigt att ha kunskap om hur jag ska kunna utforma undervisningen och verksamheten på skolan så den fungerar för eleverna med ASD. Även i Salamancadeklarationen (Svenska Unescorådet 2006) står det att alla barn har rätt till undervisning och att barnen ska ha möjlighet att få utbildning i vanlig skolform. Då bör skolan ta hänsyn till alla barns förutsättningar oavsett om det är fysiskt, intellektuellt, socialt, emotionellt eller språkligt. Att skolorna ska använda en pedagogik som sätter barnet i centrum och att denna ska anpassas efter barnets behov understryks också i deklarationen. Med skollag, Lgr 11 och Salamacadeklarationen i ryggen är det en stor
utmaning att få elever med ASD att känna att skolan är meningsfull, begriplig och hanterbar. Många elever på skolor i Sverige upplever psykisk ohälsa och att det finns ett
samband mellan lärande och psykisk ohälsa framkom i en tvärvetenskaplig studie som Kungliga vetenskapsakademin har genomfört (Gustafsson, Allodi Westling, Alin Åkerman, Eriksson, Eriksson, Fischbein, Persson, 2010). När eleven känner att undervisningen inte är meningsfull och att situationen i skolan blir svår att hantera är det många som mår psykisk dåligt i skolan. I studien framkom att dåliga skolprestationer leder till låg självkänsla som i sin tur kan leda till utagerande beteende. Ett utagerande beteende förstärks ytterligare om
kamrater och lärare bemöter eleven på ett negativt sätt. De första skolåren har stor betydelse för elevers skolprestationer och fortsatta lärande. Om barn upplever att de misslyckas under de tidiga skolåren finns det stöd i forskningen som säger att det kan bli som en ond cirkel och följa med upp i ungdomsåren (Gustafsson, m.fl. 2010). Det finns även ett samband mellan låg
7
självkänsla och utåtagerande beteende och riskerar att prestera sämre i skolan. Forskningen visade dock att denna onda cirkel kunde brytas vid övergångar mellan skolnivåer.
(Gustafsson, m.fl. 2010)
Flera forskningsstudier pekar på att personer med ASD drabbas av stress och ångest när kraven blir höga och oförutsägbara händelser inträffar (Gillott& Furniss, 2001; Gillott& Standen, 2007).
. I studien kommer skolan där fallstudien är gjord benämnas som Fallstudieskolan. Med dessa kunskaper och erfarenheten av att elever med ASD är svåra att inkludera i skolans verksamhet, så växte intresset och nyfikenheten kring vilka pedagogiska arbetssätt som Fallstudieskolan använder. Nyfikenheten avser även den fysiska miljön och hur
anpassningarna görs för att passa eleverna.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att utforska vilka pedagogiska arbetssätt som personalen på en specialiserad skola för elever med autism (ASD) använder för att eleverna ska uppleva sin skolgång som meningsfull, begriplig och hanterbar. Och vidare undersöka om det kollegiala lärande underlättar arbetet med de pedagogiska arbetssätten.
Frågeställningar
• Vilka pedagogiska arbetssätt använder skolan för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna?
• Hur är den fysiska miljön anpassad? • Hur ser det kollegiala lärandet ut?
Avgränsning
Fallstudieskolan är en verksamhet med flera olika delar och med många olika kompetenser och yrkeskategorier. För att inte Fallstudieskolan ska kunna identifieras har avgränsningen gjorts till att koncentrera min studie på skolområdet och de pedagogiska arbetssätt som används och hur den fysiska miljön är anpassad för eleverna. Där av väljer jag att bara
8
intervjua lärare i verksamheten och inte de övriga yrkeskategorierna. Ytterligare avgränsningar är att inga elever kommer intervjuas eller observeras. Inte heller har vårdnadshavarnas perspektiv använts i studien då tiden för studiebesöket var begränsad.
Centrala begrepp
ASD- Autism Spectrum Disorder är ett samlingsnamn för flera olika funktionsvariationer inom autism
Central Koherens- Är en av de förmågor som kan utgöra en svårighet för personer med ASD och handlar om att förstå sammanhang
TEACCH- Är ett program framtaget för att underlätta vardagen för personer med ASD. Beskrivs i Sverige som tydliggörande pedagogik
Theory of mind (TOM)- Är förmågan att föreställa sig hur andra personer tänker är ytterligare en förmåga som personer med ASD kan har svårt med.
Lågaffektivt bemötande- Är en strategi för att bemöta personer med problemskapande beteende.
9
Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer jag ta upp bakgrund och kunskaper om Autism- Autism Spectrum Disorder (ASD), TEACCH- tydliggörande pedagogik, och lågaffektivt bemötande. Alla dessa ämnen vävs samman och har betydelse för varandra och
ASD eller autism
ASD är en funktionsvariation som innebär att personen har svårt inom områden som social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. ASD är samlingsbegrepp för fler olika funktionsnedsättningar som autism, Aspergers syndrom, och autismliknandetillstånd.
Forskningen är enig om att autism av en medfödd eller tidigt förvärvad neurologisk
dysfunktion i centrala nervsystemet (Gillberg& Coleman, 2000). En person med ASD har ofta svårigheter med att förstå och föreställa sig hur andra personer tänker, känner, handlar och att reflektera över sitt eget och andras beteende. Detta benämn som Theory of mind- TOM (Gillberg& Peeters 2001) Förmågan att förstå sammanhang utifrån erfarenheter från minnen och aktuella händelser och foga samman detaljer till helheter kallas för central koherens och är en annan förmåga som ASD personer ofta har svårigheter med. (Gillberg& Peeters 2002) Svårigheter som att samordna olika typer av information benämns som brister med de exekutiva funktionerna. Detta kan innebära att personer med ASD har svårt att planera och upprätthålla en strategi, se samband mellan orsak och verkan. Andra svårigheter kan vara problemlösning, anpassningsförmåga och problem med att automatisera (Gillberg& Peeters, 2002). Mesibov, Shea, Schopler (2007) lyfter fram att samlad forskning från 1980- och 1990-talet styrker att personer med ASD lär, förstår och uppfattar på andra sätt än personer utan denna funktionsvariation. Personer med ASD upplever ofta intryck som är visuella, auditiva, taktila starkare än personer som inte har denna funktionsvariation (Gillberg& Coleman, 2000). Personer med ASD har lättare för att ta in instruktioner visuellt. När instruktionen blir visuell kan fokus riktas mot instruktionen istället för på den snabbt växlande sociala och kommunikativa situationer som undervisning i en skola kan innebära (Quill 1997).
En person med ASD upplever ofta stress och ångest när situationer blir oförutsägbara och behöver en tydlig struktur runt sig för att detta inte ska uppstå (Gillberg& Peeters 2002). Gillott och Furniss (2001)har i sin forskning sett att barn med ASD drabbas oftare av stress och ångest än andra barn i samma ålder. Vidare forskning visar att även vuxna med ASD
10
drabbas oftare av stress och ångest i samband med höga krav och obehagliga händelser (Gillott& Standen, 2007)
Det är vanligt att personer med ASD blir upprörda, arga och går i affekt utan förklarlig anledning. Då är det viktigt att förstå att det oftast finns en bakomliggande anledning. En av orsakerna kan vara kommunikationssvårigheter, när personen med ASD inte kan berätta att någonting känns fel. Det kan vara att personen är hungrig, inte vill avsluta en aktivitet eller att rutinerna inte upprätthålls (Mesibov m.fl. 2007)
När en skolmiljö ska utformas för elever med ASD finns flera aspekter på hur den behöver vara utformad för att eleverna ska få bästa möjlighet till att koncentrera sig. De miljöfaktorer som Tufvesson (2007) har kommit fram till i sin forskning har en positiv inverkan är mindre skolor med färre sociala kontakter. Även dessa faktorer har en positiv inverkan: mindre
klassrum, personlig sittplats, sluten förvaring för material, textilier, en till en undervisning och individuellt arbete. Hon menar att de faktorer som påverkade miljön negativt var om det fanns flera ingångsdörrar, dekorationer på väggarna, utsikt över skolgården, bakgrundsbrus och öppen förvaring. Likaså lyfte hon att ha fönster på flera väggar, utsikt över skolgården eller dagsljus på arbetsplatsen påverkade koncentrationen negativt. Att anpassa klassrum i befintliga byggnader så att miljön blir helt tillgänglig för elever med ASD var nästintill omöjligt eftersom det inte går att ändra på hur byggnaden är utformad och konstruerad. Elevernas individuella behov och personligheter påverkade även hur miljön behövde utformas. Hos vissa elever är det de visuella intrycken som är mest koncentrationsstörande och hos andra det auditiva. Denna forskning är enig med det som Mesibov m.fl. (2007) tar upp om hur den fysiska miljön bör vara strukturerad för att på bästa sätt främja personer med ASD. Att färgkoda eller använda annan visuell hjälp för att markera enskilda personers arbetsplatser, klädkrokar, handdukar och platser vid matborden är andra fysiska strukturer som underlättar.
TEACCH
TEACCH är ett pedagogiskt arbetssätt som är utformat för autistiska barn i USA under 1960-talet av – Eric Schopler. TEACCH står för Treatment and Education of Autistic related Communication handicapped Children (Mesibov m.fl.2007). Nuförtiden används detta arbetssätt till personer i alla åldrar i Sverige och är anpassat efter svenska förhållanden benämns då som tydliggörande pedagogik. Arbetssättets syfte är göra personerna mer självständiga i vardagen genom att göra den tydlig. När personer med autism förstår sin
11
omvärld bättre så minskas deras oro, stress och ångest, som kan leda till självdestruktivt och utåtagerande beteende. När omvärlden blir tydlig och begriplig så kan de hantera den bättre.
TEACCH bygger på en tydlig struktur och visuella instruktioner. Quill (1997) ser i sin forskning att visuellt stöd hjälper personer med ASD på flera sätt. Det visuella stödet hjälper till med språkförståelsen, kommunikationen och i minnesförmågor. Att använda visuellt tydliga och meningsfulla inlärningsaktiviteter gör att det blir lättare att engagera personer med ASD (Mesibovm.fl.2007) Även Gillberg och Peeters (2002) hävdar att visuellt stöd är en förutsättning för att de ska lära och förstå sin omvärld. Den tydliga strukturen inom organisation och fysisk miljö är viktigt för TEACCH.
Det finns flera arbetssätt där visuellt stöd används för att hjälpa och stöta personer med ASD. Ett av dessa är sociala berättelser och serie samtal där ritade och skrivna
förklaringar är ett stöd i att förstå och hantera olika situationer(Barry& Burlew, 2005). Barry och Burlew (2005) lyfter i sin forskning att sociala berättelser med framgång hjälper elever med ASD att förstå det sociala samspelet och hantera nya situationer.
Innan en person med ASD ska börja med TEACCH-programmet måste en omfattande observation och kartläggning göras. Det som observationen och kartläggningen ska få fram är vilka typer av arbetsmaterial och aktiviteter som passar personen bäst. I kartläggningen görs en individuell bedömning av personens styrkor, intressen och inlärningsstil. I TEACCH prioriterar att använda personens styrkor och intressen, så detta främjar samspelet med personen med ASD. Mesibov m.fl.(2007) lyfter fram. När aktiviteter planeras för personer med ASD i TEACCH utgår de alltid från något personen är intresserad av. Om personen har ett stort intresse av rymden så kan berättelser och fakta i ämnet användas i undervisningen i läsning, skrivning och räkning. Den strukturerade verksamheten utgår från schema,
arbetsordning och instruktioner som hjälper personen att förstå aktiviteten, göra den meningsfull och hanterbar.
TEACCH-programmet (Mesibov m.fl., 2007) är inte bara ett arbetssätt utan också ett sätt att förhålla sig till personer med ASD. Detta bygger på att medarbetarna har gemensamma värderingar som bygger på att de har förståelse och acceptans för personer med ASD och försöker betraktar tillvaron och ser på den ur deras perspektiv. En annan av TEACCH
grundvärderingar är excellens. Excellensen utmanar personerna som arbetar med programmet att hela tiden söka ny kunskap, strategier, diskutera och stötta kollegor. Att arbeta kollegialt menar Blanton och Perez (2011) är ett sätt att hitta lösningar och strategier till utmaningar i verksamheten tillsammans med kolleger, speciallärare och specialpedagoger. Att ge lärarna en möjlighet att reflektera över pedagogiska arbetssätt och elevers lärande är viktigt för det
12
kollegiala lärande menar Wood (2007). Arbetet med programmet utmärks också av samarbetet som de har med föräldrar och professionella. Inom TEACCH-programmet (Mesibov m.fl.2007) finns en autismkultur som karaktäriseras av ett sätt att se världen på samma sätt som personer med ASD. Det inte går att bota de tankar och inlärningsstörningar som personerna har, men genom att försöka förstå kan undervisningen blir effektiv och det går att skapa bästa möjliga förutsättningar för personerna.
Lågaffektivt bemötande
Det lågaffektiva bemötandet lanserads av psykologen McDonnell i Storbritannien i början av 1990-talet. McDonnell ansåg att personer med olika funktionsnedsättningar borde kunna få ett annat bemötande och omhändertagande, istället för tvång och våld dom då var vanligt (Bühler, Karlson, Österholm, 2018). Psykologen Hejlskov Elvén (Hejlskov& Sjölund, 2018) har vidareutvecklat begreppet i Sverige. Lågaffektivt bemötande baseras på fyra delar som alla är lika viktiga, de fyra delarna är etik, stressteori, affektteori och
neurovetenskap/neuropsykologi. Etikdelen handlar om vilken människosyn vi har och det lågaffektiva bemötande utgår från en humanistisk grundsyn. Stressteorin beskrivs av Hejlskov Elvén och Sjölund (2018) som stress- och belastningsmodell som där belastningsfaktorerna uppdelas i två typer. Den grundläggande som är den stress som finns varje dag i en persons liv. De intryck utifrån perception som personen upplever. Den andra beskrivs som
situationsberoende och är stress som uppstår i stunden. Det kan vara en vikarie i klassen eller rutiner som bryts. Om personen har en hög grundläggande stress behövs det mindre av situationsberoende stress för att kaos ska uppstå hos personen. Affektteorin tar upp hur omgivningen förhåller sig till personer med stresspåslag. Människor smittar omedvetet varandra med olika affekter, glädje, rädsla, ilska, förvåning osv. Detta innebär att om en person har ett stresspåslag behöver de bli bemötta med lugn. Lugnet ska hjälpa personen att behålla eller återfå självkontrollen (Bühler, Karlsson, Österholm, 2018). Den fjärde delen handlar om olika funktionsvariationer och hur de påverkas av stress och belastningsfaktorer. Lågaffektivt bemötande handlar om att hjälpa personer som håller på att förlora
självkontrollen för att belastningsfaktorerna blir för höga. Roncaglia (2014) beskriver i sin fallstudie kring en pojke med ASD och problemskapande beteende hur lågaffektivt
13
antalet gånger han hamnar i affekt minskar. Dessa åtgärder har även förstärkt känslan av kontroll hos pojken i studien, som i sin tur ledde till ökat förtroende och motivation.
Greene (2018) lyfter att CPS (Collaborative & Proaktive Solution)är en metod som framgångsrikt använts i USA istället för de skoldisciplinprogram som vanligtvis används där. CPS- modellen fokuserar på att lösa problemet bakom elevernas problemskapande beteende. Green (2018) pekar på att forskningen visar att det finns flera förmågor som elever med sociala, emotionella och beteendemässiga utmaningar saknar och många av dessa hör samman med att vara flexibel, anpassningsbar, kunna hantera stress och lösa problem. CPS- modellen ha flera likheter med lågaffektivt bemötande. Gillberg och Peeters (2002) lyfter fram att det finns risk för problemskapande beteende hos personer med ASD när det hamnar i situationer som blir för svåra att hantera. Hejlskov och Sjölund (2018) tar upp att CPS-modellen kan användas som kartläggnings- och förändringsverktyg för att hjälpa personer att ta reda på vilka bristande förmågor som personen har och hur de kan vålla problem i vardagen. När kartläggningen är klar kan personen behöva hjälp med hantera de situationer som brukar bli svåra att hantera. Ett sätt att göra detta är att använda tydliggörande pedagogik.
14
Teoretisk förankring
I detta arbeta kommer det salutogena perspektivet, där KASAM ingår att användas för
kommande analys. Både Socialstyrelsen (2106) och skollagen (2016) anges att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande med ett salutogent perspektiv. Elevhälsan uppgift är att se till att det finns en trygglärmiljö för eleverna och att de ska ha känslan av sammanhang. Skolverket (2019) beskriver att en god lärmiljö ska upplevas med meningsfullhet,
begriplighet, delaktighet och trygghet och trivsel. Även specialpedagogiska perspektiv som det kategoriska-, kompensatoriska-, relationella-, kritiska- och dilemma perspektivet kommer att användas för analysen och presenteras i detta kapitel.
Salutogena perspektivet och KASAM
Det var Antonovsky som skapade begreppet salutogent. Inom det salutogena perspektivet är det friska och starka hos en människa som synsättet bygger på. Det salutogena perspektivet framhåller att det är viktigt att se helhetsbilden av människan med både livssituation och bakgrund för att förstå varför en person drabbas av ohälsa (Antonovsky 2005). Antonovsky (2005) lyfter att det finns flera olika faktorer som främjar det som påverkar vårt mående. Det är dessa faktorer som har betydelse för hur vi upplever olika stressorer och hur de påverkar oss. Några av dessa faktorer som Antonovsky (2005) också benämner som generella
motståndsresurser (GMR) är självkänsla, självförtroende, socialt stöd, kulturell stabilitet och liknande faktorer. Motsatsen till salutogent perspektiv benämns som patologiskt perspektiv och används för att se det som gör att människan inte mår bra och inte fungerar. Utifrån det salutogena perspektivet utvecklade Antonovsky teorin om KASAM- Känslan Av
SAMmanhang. Antonovsky (2005) definierar KASAM med tre komponenter: begriplig, hanterlig och meningsfull. För att något ska bli begripligt behöver det vara förutsägbart, ha en tydlig stuktur och sammanhanget behöver tydliggöras. När personer förstår situationen och har strategier för att hantera den blir situationen hanterbar. Detta leder också till en ökad upplevelse av delaktighet. Den sista komponenten utgör meningsfullhet och bygger på att känna delaktighet och motivation inför situationer som vi kommer i kontakt med. Dessa tre begrepp anser Antonovsky(2005) ska betraktas som en helhet. KASAM bygger på hur de förhåller sig till varandra.
15
Specialpedagogiska perspektiv
Nilholm (2005) beskriver två grundläggande perspektiv inom specialpedagogiken, det kompensatoriska och det kritiska. Det kompensatoriska perspektivet har tidigare dominerat inom utbildningsverksamheter och är ett av de traditionella perspektiven. Det har även kallats bristperspektiv. I detta perspektiv läggs svårigheterna som uppkommer på eleven. Här
fokuserar forskare på elevens svårigheter och försöker hitta svaren i de egenskaper eleven har, medfödda svårigheter, tidigare skolbakgrund eller om det är hemmiljön som är orsaken. I detta perspektiv så är diagnoser viktigt för hur förstå elevernas svårigheter och problem och specialpedagogiken används som ett direkt stöd till eleverna. Elever med samma svårigheter eller diagnosen undervisas då ofta tillsammans exkluderande från övriga elever. Det
kompensatoriska perspektivet benämns med olika namn av olika forskare. Enligt Ahlberg, (2013) så benämns det ibland som det kategoriska perspektivet och det psyko-medicinskt. Ahlberg, (2013) själv beskriver det som ett individperspektiv.
Nilholm (2005) beskriver det kritiska perspektivet som att elevens svårigheter flyttas utanför eleven. Skolan ska ses som en mötesplats för elever med olika bakgrund och att olikheter ska ses som en tillgång. När olikhetens möts i skolan måste undervisningen anpassas till eleverna. Specialpedagogiken används i detta perspektiv som ett hjälpmedel för att anpassa och hantera elevernas olika förutsättningar i klassrummet, så att alla har möjlighet att känna sig delaktiga. I det relationella perspektivet (Ahlberg, 2013) är det relationer och samspel mellan de fyra nivåerna individ, grupp, skola och samhälle som studeras. Här ses elevens svårigheter som något arbetslag och specialpedagogen på skolan gemensamt har ansvar för. Elever är i svårigheter och stödet och anpassningarna görs på olika nivåer. Det är i relationen mellan eleven och omgivningens krav som svårigheterna uppstår. Det relationella perspektivet har sina rötter i handikappforskningen på 1960- och 70-talet.
Nilholm (2005) tar även upp ett tredje perspektiv, dilemmaperspektivet. Ett dilemma kan vara som en valsituation, där det inte finns ett svar på hur situationen ska hanteras, det finns inte en lösning. Inom skolan finns det en rad dilemman kring hur verksamheten ser på elevers olika förutsättningar och intressen och att elever ska utifrån målen ha en likvärdig utbildning. Dilemmat som uppstår här är på både etisk och politiskt nivå. Dilemmaperspektivet kan även ses likna systemteori där svårigheterna ses utifrån olika nivåer. Demokratiska och etiska frågor är betydelsefulla för dilemmaperspektivet.
16
Metod
Valt av metod för studien blev en fallstudie. Detta för att det är en metod där det är sannolikt att få djupgående kunskaper och förståelse (Merriam, 1994) för hur de arbetar med elever med ASD på Fallstudieskolan. Med fallstudien togs det reda på vilket synsätt lärarna hade kring sitt pedagogiska arbetssätt. Valet gjordes också med hänsyn till studiens syfte och
problemformuleringar. En kvalitativ fallstudie är en användbar metod när man vill bredda kunskapen i olika utbildningsaspekter (Merriam, 1994). Bryman (2011) beskriver fallstudier som en noggrann och utförlig studie av ett fall. Kvale, Brinkmann (2009 s. 33) uttrycker att ”I fältforskning uppmuntras forskaren att använda sig av de metoder som är möjliga i
sammanhanget och som kan bidra till en djupare och bredare förståelse av sammanhanget och fenomenet som ska studeras” I denna fallstudie använde jag mig att triangulering för att öka tillförlitligheten. Bryman (2011) lyfte att triangulering gynnar tillförlitligheten i en studie. Triangulering innebär att flera olika metoder användes för att samla in data. På så sätt kan den ena metodens svagheter vara en annans starka sida. Genom att ta dela av olika dokument fanns det möjlighet att utforska om det informanternas berättar i intervjuerna överensstämmer med t.ex. hur förhållningssättet beskrivs och hur kartläggningarna går till. Genom
observationerna fanns det tillfälle att iaktta hur miljön var anpassad och även här jämföra i analysen om observationerna motsvarar det som informanterna beskriver i intervjuerna.
Val av metod
Intervju som metod
Som huvudmetod i studien har jag valt att använda intervjuer. Intervjuer är en metod som ofta används i fallstudier vilket både Merriam (1994) och Kvale och Brinkmann (2009) tar upp. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide (Bilaga 2), vilket innebär att frågor ställdes kring olika teman som var anpassade efter forskningsfrågorna i studien. På så sätt blev intervjuerna flexibla och informanterna fick möjlighet att utforma svaren efter sina egna erfarenheter och detta är något som Bryman (2011) också betonar. Med intervjuerna upptäcktes hur pedagogerna upplevde och beskrev vad som var skolans olika pedagogiska arbetssätt. Frågorna i intervjuguiden var formulerade så att informanten fritt skulle kunna berätta och beskriva sitt arbete på Fallstudieskolan. Detta gav möjlighet att ställa följdfrågor till informanterna och som då kunde då klargöra de begrepp och metoder som
17
beskrevs. Dalen (2015) menade att det är viktigt att frågorna är så ingående så att informanten berättar så utförligt som möjligt, då det är detta som blir forskningsmaterialet till studien.
Dokumentstudie som metod
I studien har olika dokument studerats. De dokument som valdes ut till studien var Plan för elevhälsoarbete, Trygghetsplan, olika mallar som användes vid kartläggningar då de ansågs passa med studiens syfte. I både plan för elevhälsoarbete och i Trygghetsplanen beskrivs Fallstudieskolans arbete med förebyggande och hälsofrämjande arbete för eleverna. Detta arbete kunna vara en förutsättning för Genom de dokument som har studerats har det funnits möjlighet att få en större förståelse till det som informanterna berättar i intervjuerna och i observationerna. Till skillnad från intervjuerna och observationerna är dokumenten inte framtagna i syfte att vara empiriskt material. De är framtagna i den kontext de uppstod i och har därför anknytning till verksamheten (Merriam, 1994). Syftet med att värdera en text är att granska textens egenskaper i den kontext som den befinner sig (Hellspong, 2001). Det fanns fler viktiga delar att studera i texten t.ex. hur den var planerad, hur tillförlitlig och begriplig den var och hur intressant texten var att läsa (Hellspong, 2001). När dokumentstudien genomfördes gjordes var det med avseende att vara kritisk till de dokument som studerats. Alla de dokument som granskats används på Fallstudieskolan för att säkerställa kvaliteten på verksamheten.
Observation som metod
Observationerna var en enkel, icke-deltagande och ostrukturerade och kom att bestå av observationer av den fysiska miljön. Bryman (2011) beskriver en enkel observation som en situation där observatören inte kan påverka det som studerades. Observationerna genomfördes efter i förväg bestämda tema som valdes ut efter de perceptioner som personer med ASD ofta har svårigheter med både skriftligt och genom fotografering. När observationer av miljön genomförs lyfter Merriam (1994) flera faktorer som kan vara viktiga att observera. Dessa är bl.a. icke verbala budskap, symboler, informella och oplanerade aktiviteter och diskreta och självklara faktorer. Merriam (1994) beskriver observationer som en metod att utforska objekt och företeelser som blivit vardag för verksamheten. Målet med observationerna var att utforska hur den fysiska miljön var anpassad efter elevernas behov.
18
Urvalsgrupp
I september tog jag kontakt med verksamhetschefen på skolan och frågade om jag kunde komma och göra studiebesök. Jag beskrev då vad mitt syfte med mitt besök och fick då komma dit under två dagar och ta del av deras verksamhet. Urvalet av informanter till intervjuer gjordes genom att jag på ett morgonmöte där alla arbetslag deltog frågade vem av lärarna som var intresserad av att bli intervjuad om sitt arbete på skolan. Jag presenterade mig och vad mitt syfte med intervjuerna var. Jag hade inte någon relation till lärarna som arbetade på skolan. Jag intervjuade tre lärare på Fallstudieskolan. Urvalet visade sig att informanterna fördelade sig på tre olika arbetslag. Varav en arbetade i lokaler som var belägna någon
kilometer från huvudskolan och där fick jag möjlighet att observera en annan typ av miljö. En av informanterna hade dagen innan intervjun visat mig runt på skolan och berättat om hur arbetet går till och hur lokalerna används. Urvalet som gjordes blev ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval beskriver Bryman (2011) som att informanterna fanns tillgängliga för forskaren.
Namn Yrke Totalt antal år i yrket Antal år på skolan
Alex Lärare 24 år 9 år
Kim Lärare 19 år 8 år
Love Lärare 15 år 15 år
Genomförande
Fallstudien gjordes på en skola som är specialiserat sig på att undervisa elever som har diagnosen autism spectra disorder (ASD). Skolan är belägen på en liten ort i mellan Sverige och tar emot elever som är mellan 12-21 år. Själva studien genomfördes under två dagar och genom mailkontakt gällande dokumentationen med verksamhetschefen och specialläraren. Under de två dagarna jag befann mig på skolan fick jag se de olika miljöerna och
arbetsmetoderna som de använder.
Jag genomförde intervjuer med tre olika lärare i direkt anslutning till respektive lärares vanliga arbetsmiljö. Detta var för att intervjuerna skulle kunna genomföras utan att läraren skulle behöva vara ifrån sin grupp under en längre tid. På detta sätt var lärarna också trygga i den miljön som intervjun utfördes. Varje intervju tog ca 30 minuter och spelades in
19
med ljudupptagning. Jag använde samma intervjuguide vid alla intervjuerna. Frågor från guiden kom inte i samma ordning i alla intervjuerna då mitt mål var att efterlikna ett samtal. Senare transkriberades intervjuerna och analyserades. Genom att observera och fotografera miljön så dokumenterade jag den fysiska miljön och hur den var anpassad för de elever som skulle vistas i just den miljön. Under samma dag som observationerna genomfördes
ytterligare anteckningar kring observationerna och fotografierna som tagits i samband med observationerna. Det var viktigt att lägga tid på detta i direkt anslutning till observationerna är något som Merriam (1994) också betonar. Under tiden jag tillbringade på Fallstudieskolan fick jag ta del av en del av de dokument jag senare har granskat. Andra fick jag senare via mail kontakt med verksamhetschefen och specialläraren.
Analys och bearbetning
Analys och bearbetning inleddes med att lyssna på det inspelade materialet. Vidare
transkriberades de tre intervjuerna. Transkriberingen genomfördes genom att ordagrant skriva ner vad informanterna sagt. Efter transkriberingen var färdig lästes texterna igenom för att lära känna innehållet. I analysen användes kvalitativ analysmetoden enligt Graneheim och Lundman (2003). Först delades texten upp i korta citat, meningsinnehåll, på en till tre meningar. På några ställen har citaten skrivits om från talspråk till skriftspråk för att bli mer lättlästa. Sedan fortsatte analysen med att citaten koncentrerades och se vidare till att bilda underteman (Graneheim& Lundman (2003). Alla underteman kategoriserades och räknades hur många gånger de fanns med i analysen innan det sedan framkom tre teman:
Tydliggörande pedagogik, den fysiskt anpassade miljön och kollegialt lärande.
Citat-
Meningsinnehåll
Koncentrerat
innehåll och tolkning av
underliggande mening
Undertema Tema
Sen är tydliggörande olika för alla, som schemat någon har det i Ipaden någon har det på väggen
Tydliggörandet är olika för alla, några har det i Ipaden andra på väggen i rummet, det är Tydliggörande, individanpassat Tydliggörande pedagogik- TEACCH
20 någon har så dom ser
ju olik ut för det ska vara individanpassat utifrån mitt behov
individanpassad utifrån deras behov
När jag analyserade de dokument som jag tagit del av började jag med att läsa och ta del av innehållet i dessa dokument. Därefter tog jag ställning till om dokumenten var
relevanta för min undersökning. Sedan lästes alla dokument en andra gång, då fördes även anteckningar om vilka rubriker som finns i dokumenten och innehåll i de olika texterna. Hellspong (2001) menar att syftet med att bedöma en text är att undersöka de kännetecken som texten har och om de är överensstämmer med sammanhanget. Det är viktigt att undersöka hur den är planerad, hur begriplig, intressant och tillförlitlig den är (Hellspong 2001).
Vid analysen av observationerna och den observerade miljön kategoriserades fotografierna och observationerna under rubrikerna: tydliggörande pedagogik, visuell och auditiv perception och individuella intressen.
Etiska överväganden
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) har används i denna studie. I missiv brevet (Bilaga 1) blev informanterna informerade om informationskravet, samtyckekravet, konfidentialiteteskravet och nyttjade kravet. Alla informanterna har gett sitt samtycke till att delta i studien i samband med intervjutillfället. För att stärka konfidentialiteten har
informanternas namn byts ut mot könsneutrala namn. Även namnet på skolan har bytts ut och någon beskrivning av den övriga verksamheten och den yttre miljön finns inte beskriven i studien för att det inte ska gå att identifiera skolan. Studiebesöket utfördes under två dagar och kontakten med skolan före besöket skedde endast genom mailkontakt. Det ansågs det inte etiskt rätt att genomföra elevintervjuer och elevobservationer, då kontakt med elever och vårdnadshavare inte kunde kontaktas i förväg. Alla elever har funktionsvariationen ASD och deras utsatthet gjorde att kontakt innan studiebesöket var nödvändigt.
Tillförlitlighet och giltighet
Tillförlitlighet eller reliabilitet är begreppet som belyser hur noggrant studien är gjord och om det går att göra om studien med samma resultat. Detta är ett sätt att mäta hur mycket slumpen har påverkat resultatet i studien. Stukát (2011) lyfter att en reliabiltetsbrist är feltolkning.
21
Feltolkning kan ske när informanten tolkas frågorna fel eller svar som forskaren tolkar fel. Störningar vid undersökningstillfället och dagsformen hos intervjupersonen är andra saker som kan påverka reliabiliteten. I en kvalitativ intervjustudie är det svårt att få hög reliabilitet, då intervjupersonerna kan förändrar sina svar eller ge andra svar vid en intervju gjord av en annan forskare (Kvale, Brinkmann, 2009). För att öka reliabiliteten i en fallstudie med intervju som huvudmetod är det bra att använda sig av triangulering (Merriam, 1994). I
trianguleringen används flera olika forskningsmetoder som då kan jämförs med resultaten från intervjuerna.
Validitet handlar om studien mäter det som är avsett att mätas (Stukát, 2011). Hur giltigheten i resultaten stämmer med hur situationen egentligen är (Merriam, 1994) För att säkerställa om fallstudien undersöker det som den är avsedd att undersöka är det av vikt att granska valet av undersökningsmetoder. (Kvale, Brinkmann, 2009). Merriam tar om att triangulering är ett sätt att säkerställa validiteten i en kvalitativ studie. Genom att använda flera olika metoder i studien kan resultaten efterhand styrka om undersöknings har hög validitet.
22
Resultat och analys
I analysen av de transkriberade intervjuerna framkom tre olika teman.
Tydliggörandepedagogik som är hämtad från TEACCH- modellen och anpassad efter svenska förhållanden, som var ett arbetssätt som användes på hela Fallstudieskolan. Det andra temat handlade om hur den fysiska miljön var anpassad för att passa eleverna på skolan. Och det sista temat beskrev hur lärarna på skolan arbetade med kollegialt lärande.
Tydliggörandepedagogik- TEACCH
Den tydliggörande pedagogiken gick som en röd tråd genom alla tre intervjuerna. Alla lärarna uttryckte att detta var ett arbetssätt som gör verksamheten tydlig och individanpassad för eleverna.
Vi använder framför allt tydliggörande pedagogik så att vi har ett tydligt arbetssätt med en början ett mitt ett slut och vad kommer sen och hur länge ska det pågå. (Kim)
Framför allt vara tydlig tänker jag för dom, varför. Dels om man ska göra och varför man ska göra för att det ska kännas meningsfullt. (Alex)
När eleverna tydligt såg vad de skulle göra och hur lång tid de skulle arbeta med uppgiften blev den mer begriplig. Deras personliga och individanpassade schema och arbetsordning var ett visuellt stöd och struktur för att dagen skulle bli tydlig, begriplig och meningsfull och var utformade efter en noggrann kartläggning.
Mycket händer utifrån schemat. Schemat och då tänker jag både schemat och arbetsordningarna och om man går ännu ett steg längre instruktioner och då måste man kartlägga elevens förståelse först. (Love)
All verksamhet på skolan använder sig av tydliggörande pedagogik- TEACCH. TEACCH byggde på att varje elev hade ett individuellt schema och arbetsordning som berättade hur dagen kom att se ut. För många av eleverna var schemat en stor trygghet och fungerade oavsett hur eleven mådde den dagen.
23
Men det ska överallt finnas ett tydliggörande, det ska, tydliggörandet ska utgå ifrån när du är som lägst, när du mår som sämst. Det ska alltid fungera när du mår som sämst, det ska man ha i tanken när man gör schemat också, och tydliggörandet så våra elever har alltid tydliggörande runt sig var de än är på skolan, så ska dom ha tydliggörande runt sig (Kim)
Det gällde för läraren att hela tiden vara flexibel och utgick från var eleven befinner sig. Både kognitivt, socialt och emotionellt. Detta betydde att lärarna använde lågaffektivt bemötande vid de tillfällen som eleven hade ett högt stresspåslag och var på väg i eller var i affekt.
Kanske det inte alls går och så får man backa den dagen och jobba lågaffektivt och bemöta eleven lågaffektivt för det är ju det tankesättet vi har lågaffektivt med tydliggörande pedagogik. (Kim)
Innan en elev började på Fallstudieskolan gjordes en omfattande kartläggning och bedömning. Det gjordes hembesök, dokument från tidigare skolor samlades in. Denna kartläggning och bedömning som informanterna beskrev i intervjun användes senare för att individanpassa lärmiljön. När lärmiljön anpassades så byggdes och utvecklades de miljöer eleven skulle vistas i. Lärarna förberedde materialet efter elevens intresse och förutsättningar, som de trodde kom att passa för eleven.
Vi måste utgå från de bakgrundsfakta som vi har om eleverna, vi tar alltid reda på intresse framföra allt bygger mycket runt deras intressen, sen tar vi reda på vilka hinder det kan finnas för att nå fram till intressena, vilka svårigheter finns det till exempel förflyttningar eller ljud eller lukt eller svårt att se helheter eller svårt att hitta i miljön. Så vi tar reda på var styrkarna ligger och sen ser vi hur vi ska komma förbi svårigheterna för att nå fram (Kim)
När arbetet med den tydliggörandepedagogiken skulle anpassas till elevens förutsättningar var det viktigt att har kartlagt på vilket sätt eleven lär bästa på betonade lärarna i intervjun.
Man får ta lite olika vägar, det är inte samma för alla elever utan, man får helt enkelt utgå från hur dom. Man måste lära sig hur dom tänker och sen får man ta
24
det där ifrån. Individualisera, utgå från dom själva, lära hur varje individ tänker (Alex)
Förstår eleven text, bilder, vilka slags bilder begriper eleven bäst kan man arbeta med foton eller blir det bättre med teckningar (Love)
Sen hur arbetar eleverna enklast hur är det lättast arbeta uppifrån ner åt eller från vänster till höger vad är det naturligaste (Love)
För att göra schemat intressantare för eleven och att ytterligare individualisera verksamheten så lägger lärarna in något som lockade extra mycket i schemat varje dag.
Sen försöker vi alltid varje dag lägga in någonting som vi vet eleven tycker är roligt eller lockar just då som du har sett våra stora grabbar pärlar det är jätte intressent för dom just nu. Alla har sin egen det är individuellt. Det kan vara väldigt olika. Det kan till exempel vara en elev som du träffade igår stora intresse, tycker baka, det är jätte roligt. (Kim)
Lärarna utvärderade kontinuerlig sin verksamhet och utvecklar material, miljöer för att de individuella anpassningarna skulle fungera och utveckla eleverna mot de individuella målen.
Utan att vi försöker med enstaka saker först och kollar hur, om eleven vart rätt bedömd eller om, vi får en helt annan uppfattning vi måste sänka kraven eller om vi måste höja. Ibland får man veta det tidigt ibland tar det lite längre tid. (Love)
För att göra undervisningen tydlig så använder lärarna olika sätt att konkretisera det område som undervisningen handlade om. Att konkret se eller uppleva en företeelse gjorde att eleven fick en bättre förförståelse.
Man för söker konkretisera så mycket som möjligt, sen får man använda sig av film och bilder, vi åker ut och tittar i verkligheten på hur det kan se ut, det vi jobbar med.(Alex)
Lärarna använde flera andra pedagogiska arbetssätt för att göra verksamheten tydlig och begriplig för eleverna. Några av dessa arbetssätt är ritprat, sociala berättelser, seriesamtal och
25
sokratiskt arbetssätt. Dessa användes för att bl.a. hjälpa eleverna att förstå helheter och samband mellan olika företeelser och stimulera till kommunikation.
Sen är det när det behövs ritprat till exempel fyller sin funktion väldigt bra. Vi säger så att jag använder det kanske inte dagligen, det fungerar väldigt bra, det finns alltid med. (Love)
Vikten av sociala berättelse vikten av att ritprata vikten av seriesamtal eftersom man kanske inte har den inom autism spektra stora bilden klar för sig då är det mitt jobb, mitt jobb är att leda kommunikationen. Det är alltid mitt ansvar att leda kommunikationen att försöka förstå varför fungerar inte det här och det här just nu. (Kim)
Delanalys av tydliggörande pedagogik-TEACCH
Den tydliggörande pedagogiken, där struktur och visuellt stöd var viktiga komponenter i vardagen för eleverna på skolan. Elevernas individuella schema var utformat som ett visuellt stöd och varje elev hade ett arbetsrum i anknytning till sitt klassrum. Både Gillberg och Peeters (2002) och Quill (1997) tog i sin forskning upp att visuellt stöd hjälper till med språkförståelsen, kommunikationen och i minnesförmågor.
För att kunna göra alla individanpassningar som beskrivs i TEACCH-modellen (Mesibov m.fl. 2007) gjorde läraren en omfattande kartläggning som byggde på eleven styrkor, intressen och inlärningsstilar. Hur miljön runt eleverna bör se ut för att förbättra möjligheten till koncentration beskrev Tufvesson (2007) i sin forskning och även Mesibov m.fl. (2007). När de individuella anpassningarna görs utefter elevens styrkor så utgår lärarna från det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005). Lärarna använde flera olika arbetssätt förutom TEACCH för att få eleverna att förstå helheter och öka förståelsen kring hur andra tänkte. Några av dessa arbetssätt är sociala berättelser och seriesamtal, som användes för att ytterligare tydliggöra vardagen och verksamheten. Många personer med ASD hade
svårigheter med central koherens och Theory of minds något som också Gillberg och Peeters
(2002) beskrev i sin forskning. Lärarna tog också upp de arbetade med lågaffektivt bemötande gentemot eleverna då det var vanligt att personer med ASD ofta upplevde stress och ångest (Gillott& Furniss 2001; Gillott& Standen, 2007). De upplevdes ibland gå i affekt utan förklarlig anledning (Mesibov m.fl. 2007). Lågaffektivt bemötande användes för att hjälpa personen att behålla eller återfå självkontrollen (Bühler m.fl. 2018) Greene lyfte vinsterna
26
med att arbeta med att lösa problemet bakom affekten istället för att bestraffa eller belöna ett beteende. Även i TEACCH-modellen arbetas det efter ett förhållningssätt som beskrevs att ha förståelse och acceptans och såg på tillvaron ur elevernas perspektiv (Mesibov 2007). Att arbeta efter detta förhållningssätt var att använda sig av ett relationellt perspektiv (Ahlberg, 2013). Där förståelsen kring funktionsvariationen var viktig.
Anpassningar i den fysiska miljön
Det fanns flera anpassningar den fysiska miljön på Fallstudieskolan. Byggnaderna på huvudskolan var byggd för ändamålet. Där lokaler och färger var genomtänkta för att passa eleverna på skolan. Fönstren i elevernas arbetsrum satt lite högre upp så att de inte kunde se ut och få visuella intryck som kunde störa elevernas koncentration.
Vi har en dämpad miljö med dämpade färger, dom har en miljö där man inte kan se ut genom fönstren där de sitter med sina enskilda arbeten för visuella intryck (Kim)
I Fallstudieskolans huvudbyggnader hade eleverna enskilda arbetsrum i anknytning till sitt klassrum. Medan i annex-skolan som fanns i en äldre byggnad någon kilometer därifrån var arbetsrummen uppbyggda av skärmar och bokhyllor som rum i rummet. Här hade personalen med kreativitet fått vända och vrida på möbleringen för att de visuella intrycken inte skulle bli för många.
Sen här nere är ju, uppe på skolan är ju allt genomtänkt, att det inte ska vara intryck utifrån, det får man ju här och det är ju också en utmaning som vissa inte hanterar lika bra som andra, men då får man då har vi placeringen i de här rummen i rummet utan dom tänker på det, så dom inte ser det som dom egentligen vill se, för ser dom det inte kommer de inte ihåg att det var där sist (Alex)
Vi har försökt bygga rum i rummen och sen har vi uppmärkt med skyltar som schemat hänvisar ju till dom platserna. Man får ju klura lite och flyta om och göra små förändringar tills att man ser att det fungerar (Alex)
27
Alla elever har ju ett eget arbetsrum här uppe skulle vi bli fem elever i en klass. Det finns plats för fyra så bygger vi skärmvägg alla elever har en arbetsordning på sin bänk dom har sina jobb tydligt uppmärkta med olika fack eller korgar eller liknande så de vet var de ska hämta dom (Kim)
Många av eleverna på skolan var ljudkänsliga vilket ledde till att miljön är anpassad för att dämpa ljud. Alla klassrum var inredda med material som dämpade ljud. Det fanns flera olika textilier i att både klassrum och i enskilda arbetsrum. Till de enskilda arbetsrummen hade eleverna möjlighet att stänga dörren om de behövde skärma av ljud och andra intryck.
Vi har det som inte är så vanligt i vanliga klassrum vi har mattor och sådant på golven för att det ska dämpa ljud och liknande. (Kim)
Det är inte så ovanligt att eleverna är ljudkänsliga så vi har under borden sådana mattor om ska dämpa ljudet lite vi kan. (Love)
Vissa anpassningar var en balansgång mellan visuella och auditiva intryck. I vissa elevers arbetsrum fanns det fler textilier för att dämpa de auditiva intrycken. Hos andra elever var det viktigare att dämpa de visuella intrycken och då valdes vissa textilier bort beskrev
informanterna.
En del rum är ganska kala för man inte vill ha så mycket perceptions intryck. En del rum är det mer på för att man vill dämpa ljudet mer.
Lärarna på Fallstudieskolan beskrev att eleverna upplevde att ljuset från lamporna i taket med lysrör störde med sitt flimrande ljus och av ljudet som de avger. Då anpassades belysningen och till en annan typ av belysning som gav ett behagligare ljus.
Vi bad att byta ut lampor, det var lysrören som flimrade lite, dom byte vi därför vi fick en känsla att eleverna kan bli störda av det också ljudet av lysrören (Love)
Det visuella stödet fanns i alla lokaler på skolan. Tydligast var det i köket där alla skåp och lådor var uppmärkta bilder och text på vad som fanns i respektive skåp och låda för att
28
eleverna tydlig skulle kunna orientera sig i lokalen och bland de material de behövde. Det fanns även denna typ av visuellt stöd i den täckta förvaringen i klassrummen.
Vi kan tänka att det är enklast när allt är uppmärkt som till exempel i köket med olika lådor och olika skåp och så, man vet att man kan lära sig eller se det med bilder. (Love)
Vad eleverna hade för intressen påverkade anpassningen som gjordes på de individuella arbetsrummen. Flera av elevernas specifika intressen syntes tydligt i miljön i deras arbetsrum och på deras personliga namnskyltar. Även färgvalet utgick ifrån elevens önskemål.
Vi individanpassar utifrån intresse vi har två som har akvarium på sina rum det är deras intresseområde. En har haft med sig grejer hemifrån och lagt i sina akvarium och så och tycker det är viktigt. En annan är sin gitarr på rummet det stora intresset att spela musik vi försöker ju bygga allt individanpassat. (Kim)
Fråga vad de gillar för färger och vad de har, mer om deras intressen och vanor, är det någon som älskar grönt då försöker man ha mycket gröna saker och, för att det ska kännas bra. (Alex)
Att individanpassa lärmiljön kunde även innebära att klassrummet flyttade utomhus vissa delar av dagen. Skolan använde sin utemiljö till olika typer av verksamhet som t.ex. för att konkretisera de ämnen de arbetar med.
Sen har vi en fantastisk trädgård vi bygger upp. Under vårterminen börjar vi odlar ju och sen har de sommarjobb ute i trädgården och sköter om odlingarna det är jättekul. (Alex)
Det är en jättestor gräsmatta där ute, så det får vara flytbart, men i somras byggde dom skärmväggar och vi har byggt odlingslådor av återvunnet material och det får man in i biologi och teknik (Alex)
29
Sen går man ut och jobbar, som vi säger lite utomhuspedagogik med olika banor. Du såg här med tallinjer eller kategoriseringar och vad det nu kan vara så man ser om man kan föra med sig kunskap till olika ställen också (Kim)
Delanalys av Anpassningar i den fysiska miljön
Miljön behövde anpassas på flera olika sätt för att de skulle passa för eleverna på skolan. En del av anpassningarna var generella för alla elever på skolan. Fönster som var placerade högre upp än fönster brukar vara för att de visuella intrycken inte skulle blir för starka och att
eleverna hade egna arbetsrum där de kunde stänga dörren om de auditiva intrycken blev för intensiva. Gillberg och Coleman (2000) lyftet att visuella, auditiva och taktila intryck ofta upplevs starkare av personer med ASD än personer utan denna funktionsvariation vilket gör att det blev extra viktigt att anpassa i miljön. På annex-skolan fanns inte dessa anpassningar, utan där byggde läraren rum i rummen med hjälp av bokhyllor och skärmar. För att ytterligare anpassa för intryck så fick ibland lärarna vända och möblera om i rummen. Både Quill (1997) och Gillberg och Peeters (2002) lyfter att det visuella stödet var en hjälp och förutsättning för personer med ASD skulle lär och förstå sin omvärld. Och det visuella stödet var tydligt på hela skolan. I flera lokaler fanns det olika textilier som var en del av materialen som dämpar ljud. Många av anpassningarna var individuella för varje elev och därför såg de olika
arbetsrummen väldigt olika ut, bland annat i hur de individuella arbetsrummen var inreda utifrån eleverna behov, intresse och önskemål. Inom det relationella perspektivet (Ahlberg, 2013) handlar det om att anpassa verksamheten för att den ska passa eleven och det syntes tydligt i den fysiska miljön. Elevernas olika svårigheter var anledning till anpassningarna. Tufvesson (2007) fick i sin forskning fram flera olika faktorer som hade en positiv inverkan på koncentrationen hos personer med ASD. Några av dessa faktorer var mindre klassrum, textilier, personlig sittplats och sluten förvaring. Ett helt annat sätt att anpassa miljön var att använda utemiljön. På den lilla gården i anknytning till klassrummet fanns flera olika aktiviteter att göra som kunde växla beroende på vad eleven skulle träna på, olika typer av matematikproblem eller kategorisering inom olika områden som intresserade eleven. Där fanns också material för fysisk aktivitet som bollar och studsmatta.
Kollegialt lärande
Det kollegiala lärandet och samarbetet mellan lärarna och övrig personal är stort. Lärarna uttrycker att de arbetar kollegialt på flera olika områden. Flera av de utbildningar som Skolverket anordnar används som fortbildning och kollegialt lärande.
30
Vi har flera tillfällen då vi jobbar kollegialt när vi sambedömer nationella prov, vi har arbetslag där vi jobbar kollegialt, vi har dom här skolverkets olika lyft. Vi har haft läslyftet, nu håller vi på med specialpedagogik lyftet, (Kim)
Handledning är ett annat sätt där lärarna lär kollegialt av varandra. Informanterna uttryckte att reflektionen och handledning tillsammans med kolleger kring eleverna och deras lärande är viktigt för att lärmiljön och den tydliggörande pedagogiken ska fungera på bästa sätt för eleverna.
Vi har ju handledning som kommer in från EHT eller så runt eleverna när det är situationer som man är ny man vill kolla hur går det, har vi hittar rätt
tydliggörande, har vi hittat instruktioner och rätt intressen, har vi hittat rätt vila för det är också att man ska hitta vilan det kanske man glömmer återhämtningen liksom, för man ska orka en hel dag, man ska även orka boende sidan inte bara hålla ihop under skolan (Kim)
Det är aldrig bara en person som har den där informationen utan man måste prata med sina kollegor hur, vad sen andra har upptäckt eller sett. Så att man tillslut hamnar rätt. (Love)
I arbetet med att kartlägga en elev för att hitta det bästa tydliggörande pedagogiken, så blir det ett kollegialt lärande, då lärarna och övrig personal reflekterar och samarbetar kring den information som finns om eleven innan eleven börjar på skolan.
Och sen har vi uppstart i flera dagar då vi sitter och ihop med boendet så att man får ett gemensamt tydliggörande. Tillverkar material som man kan behöva och tar fram material. Man tänker tillsammans hur man ska göra. (Alex)
Att vara lyhörd gentemot sina kolleger och dela med sig av sin kompetens till kollegerna ger mycket samarbete och kollegialt lärande. Informanterna framhöll hur viktigt det var att vara lyhörda inför varandra i vardagen och att ge varandra beröm.
31
Kollegialt jag tror vi är väldigt lyhörda och så om någon behöver hjälp så ser vi till att vi kan ställa upp. (Love)
Vi försöker nog väldigt mycket lyfta varandra som i morse när vi pratade där om den andra kollegan X som är väldigt duktig på schema till exempel och har en kollega som är ny, men hon är proffs på det lita på henne hon hjälper dig och ser till och så, vi använder varandra på det vi är bra på så att säga. (Kim)
Sen samarbetar vi, vi har mål som vi försöker sätta upp gemensamma med boendet.(Alex)
Att trivas och att vara trygg med sina kolleger är en bra förutsättning för att det kollegiala lärandet ska fungera.
En väldigt trivsam arbetsplats. Väldigt bra social miljö, otroliga resurser (Love)
Delanalys kollegialt lärande
Det kollegiala lärandet på Fallstudieskolan var stort inte bara inom de områden som de själva nämner som Skolverkets olika lyft utan också i den dagliga verksamheten kring elever och deras lärande. Det fanns flera olika forum där lärare och övrig personal träffas och reflekterar över hur verksamheten kan utvecklas både officiella och inofficiella som i personalrummet under rasten. När kartläggningen kring eleverna gjordes reflekterade lärarna mycket och det kollegiala lärandet blev stort. Här användes det salutogena perspektivet för att kunna hitta styrkor både hos eleven och inom kollegiet. Både Blanton och Perez (2011) och Wood (2007) lyfter att hitta lösningar och strategier tillsammans med kolleger är bra sätt att utveckla
undervisningen på. Mesibov m.fl. (2007) lyfter att en av TEACCH-programmets
grundvärderingar är att söka ny kunskap, diskutera och stötta kolleger och det är något som informanterna uttrycker att de gör på Fallstudieskolan.
Dokumentstudie
De dokument som jag tagit del av är: Trygghetsplan, Plan för elevhälsoarbete,
elevhälsoteamet- elevinformation, Checklista- tydliggörande pedagogik, Checklista- skola, Pedagogisk utredning och dokument gällande åtgärdsprogram, behov av stöd och pedagogisk bedömning.
32
I Trygghetsplanen fanns det en del om det förebyggande arbetet och en om främjande arbetet på skolan. Det fanns tydliga planer för när, hur och vem som är ansvarig för de olika
områdena. I planen fanns ett tydligt kartläggningsmaterial där alla delar av verksamheten fanns med och hur den skulle genomföras på organisations-, grupp- och individnivå. Nya mål för läsåret fanns upprättade efter utvärdering av fjorårets analys av Trygghetsplanen. Det fanns tydliga checklistor om hur personalen skulle gå till väga vid kränkande behandling mm.
All verksamhet på skolan ska främja en trygg och gynnsam miljö. Diskussion om etik, moral, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, relationer och demokratins grunder tas naturligt upp i många av våra samtal, mellan personal och elev. Samtalen genomförs på ett individuellt utformat sätt så att eleven ges förutsättning att förstå och ta till sig innehållet. (Trygghetsplanen)
I Plan för elevhälsoarbete redogörs för hur skolan uppfattar begreppet elevhälsa och hur planen var uppbyggd med innehåll, struktur, ansvarsfördelning och rutiner. I planen beskrevs att elevhälsoarbetet omfattades och berörde alla på skolan med utgångspunkt i den
gemensamma värdegrunden. Arbetet i elevhälsan beskrevs utifrån förebyggande och främjande insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå, men även specifikt individbaserat. Elevhälsoteamet arbetade med salutogent förhållningssätt utifrån systemteoretiska och lösningsfokuserade idéer.
Elevhälsan ska bidra till en lärandekultur så att alla på Fallstudieskolan ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar genom nyfikenhet,
prestigelöshet och en tilltro till allas förmåga att lyckas. Elevhälsan ska vara en språklig förebild när det gäller att tala om elever, personal, vårdnadshavare och externa resurser.
Elevhälsoteamet- Elevinformation var ett informationsblad till eleverna på skolan om vem som ingår i teamet. Alla i teamet var presenterade med bild, namn, yrke och inom vilka område de kunde hjälpa eleven.
Checklista- Grundläggande kartläggning av tydliggörande pedagogik. Dettavar ett material som lärare och övrig personal använder för att kartlägga hur den tydliggörande pedagogiken skulle se ut kring eleven.
33
Checklista-skolan var ett dokument som används för att dokumentera vilka ASD-svårigheter som påverkade skolarbetet och hur eleven använde förmågorna som beskrivs i Lgr 11. Pedagogisk utredning var ett dokument som användes för att utreda hur elevens skolsituation har sett ut på elevens tidigare skola. Dokumentet var indelat i områdena organisation-, grupp- och individnivå. Vårdnadshavares och elevens tankar och åsikter tillvara tas även i
utredningen.
Analys av dokumentstudie
Planer, kartläggningar och åtgärdsförslag var alla skrivna så att alla delar av verksamheten blev berörda. Alla dokument genomsyras av att alla yrkeskategorier skulle samverka för att en bättre lärmiljö. Det som även syntes klart i alla dokument var att när eleverna skulle ta del av eller vara med i någon form av kartläggning skulle det genomföras på ett individuellt anpassat sätt så att eleven fick möjlighet att förstå vad det handlar om. Gillberg och Peeters (2002) beskriver hur personer med ASD hade svårt med att förstå och föreställa sig hur andra tänker, även beskrivet som Theory of mind och detta var viktigt att tänka på. Det är också viktigt att ha med sig att personer med ASD hade svårigheter med att förstå sammanhang och binda samman detaljer till helheter, benämnt som Central koherens (Gillberg& Peeters, 2002) när de skulle medverka samtal. Vilket kunde ses i hur dokumenten var utformade, som tydligt beskrev hur samtalen skulle genomföras. Att dokumentet Elevhälsoteamet-Elevinformation var illustrerat med fotografier på medlemmarna i teamet sågs som en del i det visuella tydliggörandet. Att personer med ASD lättare tar till sig information som har visualiserats lyfter Quill (1997) i sin forskning. Skolan arbetade efter det salutogent förhållningssätt (Antonovsky, 2005) och detta utrycktes i dokumenten på flera ställen. I Plan för
elevhälsoarbete uttrycktes detta i tankar kring hur det förebyggande och främjande arbetet skull genomföras. Likaså i allt kartläggningsmaterial, där frågeställningarna utgick från elevens styrkor och hur dessa kunde användas för att kunna komma förbi hindren syntes det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005).
Observationer
Observationerna visade att på huvudskolan var lokalerna utformade för denna typ
verksamheten när de byggdes. Alla klassrum hade enskilda arbetsrum till eleverna och fönster som satt högre upp än fönster brukar göra på en byggnad. Varje klass hade sin egen ingång och kapprum för att minska tillfällena med starka auditiva intryck och även de taktila
34
intrycken, då risken för att stöta i varandra minskar när det inte är så många personer i samma lokal. På annexskolan var arbetsrummen byggda som rum i rummet med hjälp av skärmar och bokhyllor för att minska de visuella och auditiva intrycken. I alla lokalerna var färgerna dämpade och där fanns textilier som mattor och gardiner. Det visuella stödet i form av bilder/ symboler/ ord fanns i alla lokalerna. Alla elever hade individuella namnskyltar på flera platser i lokalerna som t.ex. i kapprum vid klädkroken och skostället och vid det enskilda
arbetsrummet.
Analys av observationerna
I analysen av observationerna och fotografierna kategoriserades materialet in i olika aspekter. Aspekterna var visuella anpassningar och auditiv anpassningar, TEACCH och individuella intressen. Observationerna visade att det visuella stödet fanns överallt på Fallstudieskolan. Detta är visuella stödet och en tydlig struktur är något som Mesibov (2007) betonar i sin forskning som främjar personer med ASD. Det var också tydligt att miljön var utformad för att dämpa de visuella och auditiva intrycken genom dämpade färger, fönster som satt högre upp och textilier. Analysen visade att resultatet överensstämmer med vad informanterna berättade i intervjuerna om de anpassningar som finns i den fysiska miljön.
Sammanfattande analys
Lärarna på Fallstudieskolan framhåller att den tydliggörande pedagogiken var det arbetssätt som var ledande på skolan. Där alla moment byggde på att det fanns struktur och visuellt stöd. Den fysiska miljön visade att den var skapad för att dämpa de visuella, auditiva och taktila intrycken genom textilier, dämpade färger, enskilda arbetsrum och fönster som satt högre upp. All personal strävade efter att samverka för en bättre lärmiljö. Något som det kollegiala lärandet med fortbildning och reflektion gör. Att tillsammans hittade de lösningar och
strategier för att utveckla verksamheten och elevernas lärande. Hela verksamheten på skolan arbetar efter ett relationellt perspektiv (Ahlberg, 2013). Där relationer, undervisning och miljö konstant förändrades efter elevernas behov. Både den tydliggörande pedagogiken och de individuella anpassningarna som görs efter kartläggningar av elevens styrkor visar att det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005) används i verksamheten.
